Parkeringstillstånd för rörelsehindrade HANDBOK FÖR ALLA BERÖRDA

Transkript

1 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade HANDBOK FÖR ALLA BERÖRDA

2 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Förord Det är en svår och grannlaga uppgift att pröva frågor som rör parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH). Denna skrift har tagits fram för att tillgodose behovet aven handledning för alla led i arbetet med PRH. Skriften riktar sig till: ledamöterna i beslutande nämnd, de handläggare som bereder och administrerar tillståndsgivningen, gatukontorets personal, som svarar för parkeringsplanering, parkeringsvakter och polis, som övervakar efterlevnad och beivrar missbruk. Boken utgavs i en första version av Svenska Kommunförbundet i november Föreliggande reviderade upplaga har tagits fram redan efter tre år med anledning av de förändringar i regler och rutiner som redovisas i Trafikförordningen (TrF), som trädde i kraft 1 oktober 1999 samt Vägverkets därtill kopplade föreskrifter (VVFS 1999:176). Det viktigaste skälet till revideringen av regelsystemet är att staterna som omfattas av EES-avtalet (dvs EU-staterna samt Norge, Island och Lichtenstein) utfärdat gemensamma rekommendationer om ett nytt tillståndsbevis med internationell giltighet. Sverige har antagit dessa rekommendationer som föreskrifter och nya parkeringstillstånd ska enligt de nya reglerna tillhandahållas av kommunerna senast från 1 maj 2000 efter hand som tidigare tillstånd förfaller. Svenska Kommunförbundet i april 2000 Svenska Kommunförbundet Andra reviderade upplagan Adress: Stockholm. Tfn E-post: gata@svekom.se ISBN: Tryckeri: Litohuset AB, Stockholm-Årsta Text: Valter Brandberg och Tora Yngveson. Revidering: Ylva Nordling Kroon Omslag: Karin Gissberg. Form & teknisk produktion: Björn Hårdstedt Distribution: Kommentus Förlag, tfn

3 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade Innehåll Förord 1 Innehåll 2 1. Vem kan få "PRH"? 3 Lagstiftningen. 3 Erfarenheter och råd. 4 Vägledande principer Stora skillnader i praxis Råd om tillämpningen. 7 Gångförmåga och gångavstånd. 8 Fobi som medicinskt skäl Svårigheter att bära.. 10 Magproblem som medicinskt skäl Närhet till arbetsplats. 12 PRH som passagerare Barn Var och hur gäller PRH? 15 Lagstiftningen.. 15 Erfarenheter och råd.. 16 Giltighetstid 16 Undantag för visst ändamal Tidsbegränsning av parkeringen.. 17 Befrielse från parkeringsavgift.. 18 PRHs giltighet på kvartersmark.. 18 Internationella regler för PRHs giltighet Reserverade platser 20 Antal platser. 20 Utformning av parkeringsplatser Handläggning av tillståndsgivningen 23 Lagstiftningen... Erfarenheter och råd.... Utformning av beslut. Ansökningsblankett. Dataprogram.... Sekretess. Hantering av tillståndsbeviset (kortet).. Nytt serienummer vid förlorat eller stulet kort Spärrlista... Läkarintyg... Kommunen kan inte ta betalt för PRH.. Samråd mellan kommuner Tillståndsbevisets utformning 31 Lagstiftningen.. 31 Förändringar Erfarenheter och råd.. 32 Förbättrad säkerhet mot missbruk och förfalskning.. 32 Tillverkning av korlen Missbruk, förfalskningar och stöld 35 Missbruk Förfalskningar.. 36 Stölder

4 Parkeringstillstand för rörelsehindrade l. Vem kan få "PRH"? Lagstiftningen Ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) enligt trafiklagstiftningens definitioner är ett bevis om tillstånd att parkera med undantag från de parkeringsregleringar som meddelats i lokala trafikföreskrifter (LTF). I Trafikförordningen (TrF 1998: 1276), 13 kap 8 finns de grundläggande reglerna för PRH. Där anges bl.a. följande om möjligheterna att ge sådana undantag: Särskilda undantag tör rörelsehindrade 8 För rörelsehindrade personer kan utfärdas ett särskilt parkeringstillstånd. Tillståndet kan utfärdas både till rörelsehindrade som själva kör motordrivna fordon och till andra rörelsehindrade som regelbundet behöver hjälp av förare utanför fordonet. Frågor om parkeringstillstånd prövas av den kommun där den sökande är folkbokförd eller om den sökande inte är folkbokförd i riket, där han eller hon vistas. Ett parkeringstillstånd gäller i hela landet och ger 1. rätt att parkera under högst tre timmar där parkering enligt en lokal trafikföreskrift är förbjuden eller tillåten under kortare tid än tre timmar, 2. rätt att parkera under högst 24 timmar där parkering enligt en lokal trafikföreskrift är tillåten under mer än tre men mindre än 24 timmar, 3. rätt att parkera på parkeringsplatser som genom lokala trafikföreskrifter reserverats för rörelsehindrade med parkeringstillstånd. Viss längsta uppställningstid som föreskrivits för sådan plats skall iakttas, samt 4. rätt att parkera under högst tre timmar på gågata. Parkeringstillstånd ger inte rätt att parkera på en plats som föreskrivits vara avsedd för ett visst ändamål eller fordonsslag. Ett parkeringstillstånd skall gälla under viss tid, dock längst tre år. Enligt tidigare bestämmelser kunde PRH även ges för visst ändamål. Sådana tillstånd utfärdades huvudsakligen för att underlätta parkering i samband med transport av rörelsehindrade från och till olika slag av institutioner. Tillstånden kopplades då ofta till ett eller flera fordon. Enligt den nya lagstiftningen ska emellertid ett 3

5 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade PRH vara direkt knutet till en viss person. Om undantag från LTF behövs för ovannämnda transporter så kan det ske med stöd av TrF 13 kap 3 och 4 för "andra med särskilt behov av att parkera i arbetet". En annan förändring är att det inte längre är möjligt att utfärda tillstånd med viss geografisk begränsning. Alla PRH ska fortsättningsvis vara rikstäckande. Kompletterande regler för tillståndsgivningen ges i Vägverkets föreskrifter (VVFS) (tidigare Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter). I VVFS 1999:176 anges i 2 kap 1 följande: 2 kap. Förutsättningar tör parkeringstillstånd 1 Avgörande för om parkeringstillstånd för rörelsehindrad skall utfärdas skall vara om sökande har ett funktionshinder som medför att han eller hon endast med betydande svårighet kan förflytta sig till fots och om han eller hon i övrigt uppfyller kraven för parkeringstillstånd i 13 kap 8 trafikförordningen (1998:1276). Allmänt råd Föreligger svårigheter att bedöma sökandens möjligheter att förflytta sig till fots bör läkarintyg krävas av sökanden. I fråga om rörelsehinder som beror på psykiatriskt tillstånd bör läkarintyget vara utfärdat aven läkare med specialistkompetens i psykiatri." Erfarenheter och råd Nedan redovisas vägledande principer med kommentarer samt citat från protokoll som klargör myndigheternas prövning av överklagandeärenden. Underlaget för texten har huvudsakligen hämtats från skrifter som utarbetats av Trafiksäkerhetsverket och senare Vägverket före de regeländringar som genomförts 1999 och Dessa skrifter är emellertid till stora delar aktuella och ger fortfarande god vägledning. Vägledande principer Personer som behöver bil för förflyttningar och som har ett rörelsehinder som medför att de inte på egen hand kan förflytta sig mellan de parkeringsplatser som normalt finns tillgängliga och vanligt förekommande målpunkter bör få PRH för att göra det möjligt att parkera nära målpunkten. Rörelsehindret som sådant ska vara det enda kriteriet för PRH. Orsaken till rörelsehindret eller den sökandes ålder bör inte 4

6 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade inverka på bedömningen. Inte heller bör tillståndsgivningen påverkas av om den sökande har färd~änsteller s k bilstöd (för anpassning av fordonet). PRH bör inte utfärdas för dem som har ett kortvarigt rörelsehinder. Tilldelningen av PRH bör ej vara alltför generös (till personer med måttliga rörelsehinder) eftersom ett stort antal PRH innebär att konkurrensen om de särskilt reserverade platserna ökar. Inte sällan kommer ansökningar om PRH från personer som av andra skäl än ett rörelsehinder vill ha undantag från parkeringsbestämmelser. Det kan till exempel handla om en person, utan några egentliga gångsvårigheter, som av något skäl inte kan använda kollektiva färdmedel utan måste använda bil, parkera på vissa platser och med hänsyn till andra funktionshinder inte kan erlägga avgift. Behovet av undantag från vissa bestämmelser kan i sådana fall vara lika stort för den enskilde som vid ett rörelsehinder. I sådana fall är det lämpligt att i första hand pröva om sökandens behov kan tillgodoses på annat sätt än genom PRH. Stora skillnader i praxis Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller prövningen av ärenden om PRH. Detta framgår bland annat av tabell 1 på följande sida, som grundas på statistik från år Där redovisas tillståndsgivningen i de tre storstäderna plus 38 slumpvis utvalda kommuner vilka ordnats efter antal PRH per tusen invånare. Av tabellen framgår att det finns mycket stora skillnader när det gäller antalet PRH och andelen ansökningar som bifalles. Dessa skillnader följer inget enkelt mönster. Kommunens rätt, när det gäller rörelsehindrade, att utfärda ett undantag som gäller hela riket är unik. I alla andra fall av myndighetsutövning måste kommunen hålla sig inom det egna "reviret", medan kommunövergripande eller rikstäckande myndighetsutövning är förbehållen statliga myndigheter. Det finns goda skäl att särbehandla tillståndsgivningen på detta sätt då den förutsätter en ingående och detaljerad prövning av varje enskilt fall. Handläggningen skulle sannolikt kräva betydligt större resurser än vad som nu behövs om t ex Länsstyrelsen skulle svara för PRH. Kvaliteten skulle knappast förbättras. 5

7 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade Tabell 1. Statistik Antal PRH per tuse~nv Ansökningar om PRH i ett 40-tal Kommun Antal Invånare Antal PRH som bifölls 1995 kommuner. Observera att listan är Älvkarleby % ett urval av kom- Munkfors muner. ordnade i Bjurholm % grupper baserade Kil % på "PRH-täthet". Malå % Oxelösund % "Ansökningar" i Laholm % högra kolumnen Karlskrona % Kalix % avser såväl ansök- Hudiksvall % ningar om nya tillstånd som om Ängelholm % förlängningar av Vara % tidigare tillstånd. Borlänge % Nynäshamn % Eda % Klippan % Ale % Surahammar % Mörbyiånga % Strängnäs % Sotenäs % Vingåker % Solna % Eksjö % Gävle % Jönköping % Ockelbo % Växjö % Orsa % Göteborg % Malmö % Stockholm * Sollefteå % Höör % Övertorneå % Norrköping % Västervik % Älmhult % Järfälla % Fagersta % Botkyrka % Örebro % *Beslutas av respektive stadsdelsnämnd 6

8 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Men den unika kommunala rättigheten innebär också ett unikt ansvar - större än när det gäller annan, lokal dispensgivning - att eftersträva enhetlig praxis, kontroll och uppföljning av verksamheten. Mot denna bakgrund är det förvånande att skillnaderna är så stora som tabell 1 visar. Bristen på enhetlighet ger särskilt tydliga jämlikhetsproblem inom storstadsregionerna. Där tillämpar ofta huvudkommunen en restriktiv tillståndsgivning - särskilt i centrala stadsdelar. Samtidigt har vissa kranskommuner en generös tillståndsgivning och ger därmed sina rörelsehindrade pendlare en förmånligare situation än övriga. Situationen är naturligtvis likartad om det skiljer i tillståndspraxis mellan centralkommun och pendlingskommuner i länen utanför storstadsregionerna. De råd som kan ges, med hänsyn till ovanstående, är att: eftersträva enhetlig bedömning, få till stånd regelbundna (årsvisa) samråd mellan regionens kommuner för avstämning av tillståndspraxis, ta del av nationell statistik på området, följa praxis i överklagningsärenden om PRH frän länsstyrelsen och Vägverket. Råd om tillämpningen I det följande redovisas förtydliganden och exempel som kan vara till vägledning när det gäller de principiella grunderna för kommunernas tillståndsgivning och som kan främja enhetlighet i bedömningen. Som stöd för bedömningen definieras tre typer av rörelsehinder. A: Nedsatt motorisk rörelseförmåga Till denna typ hör skada eller sjukdom som innebär svårighet att förflytta sig och som ofta är lätt att konstatera. Typiska fall är förlamningar, svårare förslitningsskador i leder, reumatiska sjukdomar samt smärta. Men det finns också många andra medicinska skäl till nedsatt motorisk rörelseförmåga. 7

9 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade B: Andra medicinska skäl än nedsatt motorisk rörelseförmåga De skäl som här avses är sjukdomar som påverkar andning och cirkulation. Sådana rörelsehinder är vanligen inte direkt synliga. Typiska fall är grav kärlkramp i hjärtat (angina pectoris), åderförkalkning i benens pulsådror (claudicato intermittens), svårare astma samt andra svårare kroniska lungsjukdomar. Rörelsehindret är här en indirekt följd av sjukdomen. C: Psykiska problem De vanligaste problemen är fobier som innebär att en person inte kan gå över öppna ytor (torgskräck), eller inte kan avlägsna sig för långt från en känd omgivning som t. ex. den egna bilen. Rörelsehindret är normalt inte synligt. Det medför oförmåga att kunna förflytta sig mellan fordon och målpunkt om avståndet blir för långt. Gångförmåga och gångavstånd Oavsett om anledningen till rörelsehindret är av typ A, B eller C kan bedömningen av behovet av PRH göras på likartat sätt. Avgörande ska vara den sökandes begränsade förmåga att gå mellan parkeringsplats och tänkbara målpunkter för normala aktiviteter i samhället. Vid bedömning av gångförmågan förutsätts den sökande använda normala gånghjälpmedel som exempelvis rullstol, rullator, kryckor eller käpp. Det första problemet är att avgöra vilket avstånd mellan parkeringsplats och målpunkt som är normalt och ska utgöra utgångspunkt för bedömningen. Tillgången på parkeringsplatser varierar mycket mellan olika orter. I mindre och medelstora samhällen kan man i regel hitta en parkeringsplats inom meter från de viktigaste målpunkterna. I större samhällen kan avståndet bli större. Dock måste beaktas att tillståndet ska vara rikstäckande. En rimlig, mera generell utgångspunkt kan vara att gångavståndet från parkeringsplatser i de flesta tätorters centrala delar i regel inte överstiger meter. För personer som inte klarar av att gå en sådan sträcka ens med förflyttningshjälpmedel är ett PRH nödvändigt när bil används för förflyttningar. I dessa fall finns normalt inga tillämpningsproblem. Det finns emellertid många personer som utan större problem kan gå något hundratal meter men sedan får problem på längre 8

10 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade sträckor. I dessa fall måste man göra en noggrannare prövning av det enskilda fallet. Har den sökande ett arbete som kräver körningar med bil? Kan problemen kanske lösas på annat sätt än med PRH bör detta övervägas. Fobi som medicinskt skäl Det är svårt att bedöma rörelsehinder som är en följd av fobier. Här krävs normalt att en läkare med specialistkompetens i psykiatri utfärdat ett intyg där han utförligt beskriver problemen och hur de påverkar gångförmågan. Utdrag ur trafiksäkerhetsverkets beslut (förkortat). NN har till stöd för överklagande anfört att hans fobiska besvär gör att han har ett rörelsehinder som medför att han inte utan betydande svårigheter kan förflytta sig till fots. E, docent i allmän psykiatri, har i ett läkarintyg uttalat bland annat följande. NN lider av ett paniksyndrom. Tillståndet utmärks bl a av svåra fobier för allmänna kommunikationsmedel samt öppna platser. Ett slopande av hans parkeringstillstånd riskerar att göra honom till en individ som pga sitt handikapp inte förmår lämna bostaden. En svårighet vid bedömningen av handikappets verkningar vid allvarlig ångestsjukdom med fobiska symtom kan vara, att fobier av lättare slag är utomordentligt vanliga och av så ringa intensitet att de kan övervinnas med en måttlig viljeansträngning. Från dessa lättare tillstånd måste dock särskiljas den typ av allvarlig, invalidiserande sjukdom som är aktuell i NNs fall. Påståendet att "Fobiska besvär inte kan anses vara sådant rörelsehinder att det innebär betydande gångsvårigheter" ter sig för en fackman med erfarenheter från fobiträning förvånande. E har upprepade gånger under sådan träning med patienter upplevt situationer där vederbörande stått paralyserad av skräck under kanske en halvtimme. Avgörande för om ett parkeringstillstånd skall meddelas är... om rörelsehindret medför betydande svårigheter för sökanden att förflytta sig till fots. En sålunda nedsatt gångförmåga är en nödvändig men också - när sökanden själv för fordonet - en tillräcklig förutsättning för parkeringstillstånd. Prövningen kan schematiskt sägas ske i två steg. I det första skall sökandens hälsotillstånd, som orsak till rörelsehindret, utredas och klargöras och i det andra skall bedömas huruvida dessa förhållanden medför sådan begränsning av gångförmågan som krävs för parkeringstillstånd. Det finns generellt sett inget utrymme för att omedelbart lägga en viss medicinsk diagnos till grund för avgörandet. Risken är då att gångförmågan - som relevant rekvisit i varje enskilt fall - inte blir prövad. 9

11 Parkeringstillstand för rörelsehindrade När det gäller psykiska sjukdomstillstånd - fobier, ångestneuroser eller liknande - kan dessa enligt verkets mening inte avfärdas generellt på den grunden att gångförmågan aldrig påverkas. Det skall åter poängteras att gångförmågan - eller brist på sådan - är det avgörande rekvisitet. En fobi som yttrar sig så att sökanden inte kan åka med kollektiva färdmedel, påverkar uppenbarligen inte gångförmågan i den mening som avses här. Inte heller psykiska störningar som yttrar sig i allmän nervositet i vissa trafiksituationer eller liknande, är förhållanden som berör gångförmågan. Det torde däremot finnas fall av sådan svår ångestneuros att gångförmågan - att ta sig till och från fordonet - påverkas. Svårigheten ligger naturligtvis i bedömningen härav. Enbart ett påstående att så är fallet kan uppenbarligen inte tas för gott. Det medicinska underlaget är i dessa fall särskilt viktigt och kravet bör vara att sökanden styrker förhållandet med ett intyg utfärdat av läkare med specialistkompetens i psykiatri. Vidare bör krävas att intyget utförligt penetrerar de psykiska besvären med ett klart uttalande i frågan om detta påverkar gångförmågan och i vilken utsträckning. Av det åberopade läkarintyget framgår enligt trafiksäkerhetsverkets uppfattning att NN har en svår ångestneuros med fobier vilka medför betydande svårigheter att förflytta sig till fots. Överklagandet skall därför bifallas och ärendet visas åter till trafiknämnden för meddelande av tillstånd. Svårigheter att bära För den som saknar förmåga att bära och själv är bilförare kan detta funktionshinder vara jämförbart med rörelsehinder. Enbart svårighet att bära hmga varor kan emellertid normalt inte anses motivera ett PRH. Utdrag ur trafiksäkerhetsverkets beslut (förkortat). NN har i överklagandet vidhållit sin begäran att parkeringstillstånd skall gälla hela året och anger bl a att han inte orkar bära matkassar. MH har lämnat följande beskrivning av NNs bestyr vid matinköp. "För det fall NN själv skall göra sina matinköp måste han parkera bilen där han kan finna en ledig parkeringsplats. Härefter måste han gå till biljettautomaten och köpa biljett varefter han får återvända till bilen för att lägga biljetten där. Därefter får han promenera till närmaste affär (ibland flera kvarter bort) och utföra sina matinköp. Han får då begära att få lämna matkassarna i affären då han inte orkar bära dem till bilen varefter han får promenera iväg och hämta bilen och sedan försöka parkera utanför ingången oavsett om det är parkeringsförbud eller ej. Sedan får han draga ut varorna till bilen". 10

12 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade Trafiksäkerhetsverket har vid ett antal tillfällen prövat ansökningar... där sökande har haft rörelsehinder som varit beroende av svårigheter vid bärande av saker. I ärendet... uttalade trafiksäkerhetsverket bland annat. "Verkets föreskrifter... talar uttryckligen om att rörelsehindret, oavsett orsaken därtill, skall avse gångförmågan. Motivet till detta är att det saknas skäl att medge parkering närmare den plats föraren ämnar ta sig till än vad han själv kan gå. Är det fråga om uppställning för på- eller avlastning, som enligt vägtrafikkungörelsen inte är parkering, kan detta ske så nära slutmålet det är möjligt varefter fordonet parkeras på annan plats och föraren återvänder till fots. Vad nu har sagts torde också ha varit lagstiftarens utgångspunkt när begreppet rörelsehindrad fördes in i vägtrafikkungörelsen. Sammanfattningsvis kan därför sägas att tillstånd bör medges den som på grund av bristande förmåga att utom fordonet självständigt förflytta sig, har behov av att kunna ställa upp sitt fordon i nära anslutning till bostaden, arbetsplatsen, serviceinrättningar mm. För att inte undergräva möjligheten att bruka ett parkeringstillstånd i den utsträckning som rörelsehindret motiverar, skall tillståndet förbehållas de som har ett kvalificerat handikapp Överklagandet skall därför lämnas utan bifall. Magproblem som medicinskt skäl Problem med mage och tarmar (tarminfektion) har i flera fall angivits som skäl i ansökan om PRH. Det handlar då om bilförare som får akut behov aven toalett och behöver stanna på första bästa plats där en sådan finns tillgänglig. Uppställningstiden torde i de flesta fall vara relativt kort. Dessa problem har inte ansetts vara en grund för PRH. Ett av skälen är att sådana magproblem inte är ett rörelsehinder. Ett annat är att bestämmelserna i TrF 11 kap 5, punkt 6 bör vara tillämpliga i dessa fall. Om en parkeringsanmärkning utfärdas bör man därför kunna få rättelse. Utdrag ur trafiksäkerhetsverkets beslut (förkortat). NN har överklagat och åberopat olika läkarintyg. Av läkarintygen framgår att NN sedan många år lider aven besvärlig tarmsjukdom (Morbus Crohn). Han får då hastigt påkommande trängningar till avföring och måste omgående uppsöka en toalett. Enligt 160 vägtrafikkungörelsen (1972:603) får undantag medges om det behövs av särskild skäl. Bestämmelsen är tillämplig även vid prövning enligt 159 a vägtrafikkungörelsen av frågor om undantag för rörelsehindrade från parkeringsbestämmelser. 11

13 Parkeringstil1stand tör rörelsehindrade I Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter sägs i punkten 1.5: "Avgörande för om parkeringstillstånd skall utfärdas skall vara om rörelsehindret medför att en person inte utan betydande svårigheter kan förflytta sig till fots." Verkets föreskrifter talar uttryckligen om att rörelsehindret. oavsett orsaken därtill, skall avse gångförmåga. Verket har full förståelse för de problem som sjukdomen förorsakar men av läkarintygen och klagandens uppgifter är det enligt verkets uppfattning inte styrkt att sjukdomen bereder stadigvarande betydande svårigheter att förflytta sig till fots. Mot bakgrund härav finner verket inte skäl att ändra Länsstyrelsens beslut. Överklagandet skall därför lämnas utan bifall. Trafiksäkerhetsverket vill samtidigt fästa sökandens uppmärksamhet på att polismyndigheterna och domstolarna i ärenden om befrielse från betalningsansvar enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift i begränsad utsträckning tillåter sig att pröva frågan utifrån de allmänna straffrättsliga principerna om ansvarsfrihet bland annat på grund av nöd Uämför rättsfall 50 i Rättsfall från hovrätterna 1980). Närhet till arbetsplats Ibland förekommer det att en person har ett rörelsehinder (dock inte av den omfattning att det berättigar till PRH) och har svårt att få parkeringsplats inom rimligt avstånd från sin arbetsplats. Det kan också gälla en person som har psykiska problem som medför att han inte kan använda kollektiva färdmedel utan måste använda bil. I dessa fall är problemet vanligen lokalt. En åtgärd bör då vara att pröva om problemet kan lösas genom ett undantag från lokala trafikföreskrifter om parkering enligt TrF 13 kap 3 och 4. Utdrag ur regeringens beslut Verket anför följande. Även om trafiksäkerhetsverket kan ha förståelse för klagandens problem anser verket det tveksamt att ett rikstäckande parkeringstillstånd för rörelsehindrade används i de fall där rörelsehindret föreligger i samband med bärande av tunga bördor. En sådan tillämpning skulle kunna få oöverskådliga konsekvenser. Eftersom det i här aktuellt fall är fråga om problem i samband med yrkesutövning som sker inom ett begränsat område, bör det enligt verkets uppfattning finnas möjlighet att utifrån andra synpunkter än enbart rörelsehindret pröva frågan om parkeringstillstånd. Då behovet av parkeringstillstånd avser S kommun bör prövning kunna ske såväl med avseende på nyttokort som andra parkeringstillstånd enligt trafiksäkerhetsverkets regler. Regeringen avslår därför besvären. 12

14 Parkeringslillsland för rörelsehindrade PRH som passagerare PRH kan utfärdas för personer som inte själva är förare utan enbart medföljer som passagerare. Förordningen medger att PRH utfärdas i sådana fall om den sökande "regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet". Det kan gälla vid svåra förlamningar, balansrubbningar av allvarligt slag, vid svår motorisk och psykisk oro mm. I de fall PRH inte bedöms erforderligt finns ändå ofta möjlighet för den som medföljer som passagerare att bli körd fram till en plats nära målpunkten. Enligt TrF 11 kap 5, punkt 6, är det möjligt att stanna och parkera ett fordon som används för transport av sjuka eller rörelsehindrade personer där det enligt lokal trafikföreskrift finns förbud mot stannande eller mot parkering - " om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas". Denna regel ger passageraren möjlighet till på- och avstigning mycket nära en målpunkt, ofta närmare än vad som är tillåtet med ett PRH, eftersom ett sådant inte ger rätt att stanna där förbud att stanna eller parkera gäller enligt LTF. Däremot är det, med hänsyn till trafiksäkerheten, inte möjligt att åberopa denna regel för att stanna på platser där förbud att stanna eller parkera gäller generellt. Detta gäller t.ex. inom 10 meter före ett övergångsställe, i en korsning eller på ett backkrön. PRH erfordras inte heller för en rörelsehindrad passagerare som har ett ärende som sträcker sig över en viss tid och som kan klara sig på egen hand. I en sådan situation kan föraren efter avstigning nära målet köra bilen till en plats där den kan parkeras i enlighet med gällande bestämmelser. Efter besöket kan föraren hämta passageraren vid avstigningsplatsen. Förfarandet kan jämföras med vad som är vanligt vid persontransport med bil. Barn Ett speciellt förhållande gäller barn med rörelsehinder. Innan ett barn har lärt sig gå eller kan gå längre sträckor har barnet ett normalt behov av hjälp från en vuxen för att förflytta sig. I sådana fall innebär ett rörelsehinder inte en sådan förändring av behovet av hjälp att ett parkeringstillstånd kan anses befogat. När barnet däremot blir äldre förändras situationen och förhållandet kan jämföras med vad som gäller för den vuxne som färdas som passagerare. 13

15 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade Vid vilken ålder denna situation inträder är svårt att ange utan beror mycket på förhållandena i det enskilda fallet. I vissa fall kan det också för mycket små barn föreligga skäl för ett parkeringstillstånd. Sådana skäl kan vara att barnet är beroende av speciell och omfattande utrustning och att denna utrustning är svår att förflytta utanför fordonet. 14

16 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade 2. Var och hur gäller PRH? Lagstiftningen Av TrF 13 kap 8 och tillhörande föreskrifter i VVFS 1999:176 framgår följande: 1. Ett parkeringstillstånd gäller hela landet och ger rätt att parkera under högst 3 timmar där parkering enligt en lokal trafikföreskrift är förbjuden eller tillåten under kortare tid än 3 timmar, rätt att parkera under högst 24 timmar där parkering enligt en lokal trafikföreskrift är tillåten under mer än 3 timmar men mindre än 24 timmar, rätt att parkera på parkeringsplatser som genom lokala trafikföreskrifter reserverats för rörelsehindrade med parkeringstillstånd. Viss längsta uppställningstid som föreskrivits för sådan plats skall iakttagas, samt rätt att parkera under högst tre timmar på gågata. 2. Ett parkeringstillstånd skall gälla under viss tid, dock längst tre år. 3. PRH medger inte parkering på sådan kortare vägsträcka som föreskrivits vara avsedd för visst ändamål eller fordonsslag; exempelvis på taxi- och lastzoner. 4. PRH utfärdat i Sverige och utformat enligt Europeiska gemenskapernas modell (se följande kapitel), ger innehavaren rätt att åtnjuta de parkeringsförmåner som erbjuds av den medlemsstat inom EES där han befinner sig. (EES omfattar staterna inom EV samt Norge, Island, Schweiz och Lichtenstein.) 5. Ett faktablad om vilka förmåner som gäjjer inom olika EESländer ska på begäran tillhandahållas av den kommun som utfärdat parkeringstillståndet. 6. I annan stat utfärdat PRH gäller i Sverige med samma villkor som anges för svenska PRH ovan. 15

17 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade Dessutom anges i "Lag om rätt för kommun att ta ut avgifter" (KAL) att: Kommunen har rätt att besluta att rörelsehindrade får befrias från parkeringsavgifter. Erfarenheter och råd Giltighetstid Det finns för närvarande ingen statistik som visar andelen utfärdade PRH med olika giltighetstider, men tillgänglig information tyder på att de allra flesta tillstånden har tre års giltighet. Det viktigaste skälet är naturligtvis att flertalet som söker har permanenta eller i varje fall långvariga rörelsehinder. I några enstaka fall finns indikationer på att kommuner väljer den maximala giltighetstiden för att minska sitt ofta besvärliga arbete med omprövning och förlängning även i de fall då rörelsehindret bedöms ha en varaktighet på ett till två år. En sådan praxis kan givetvis leda till att PRH utnyttjas även efter det att rörelsehindret upphört eller har blivit så måttligt att det inte skulle motivera ett PRH. Detta kan minska förtroendet för tillståndsgivningen. Vi vill därför råda kommunerna att alltid tillämpa kortast möjliga giltighetstider då rörelsehindret bedöms vara övergående och ta på sig besväret att förlänga sådana tillstånd när det behövs. När rörelsehindret bedöms ha mindre än sex månaders varaktighet bör man först undersöka om det går att lösa problemet på andra sätt än med ett kortvarigt PRH. I de fall då parkeringsbehovet i huvudsak finns inom den egna kommunen är det ofta möjligt att i stället för PRH ge undantag från aktuella lokala trafikföreskrifter om parkering med stöd av TrF 13 kap 4. ( Se även följande avsnitt!). När den sökande behöver parkera regelbundet nära en målpunkt i en annan kommun kan man söka kontakt med den kommunen och försöka träffa överenskommelse om att ett undantag utfärdas för aktuell plats. Alternativt kan ett undantag som gäller flera kommuner utfärdas av Länsstyrelsen. Undantag för visst ändamål Som tidigare redovisats ger nuvarande lagstiftning inte längre möjlighet att utfärda PRH för "visst ändamål". Ett av de vanligaste skälen för sådana tillstånd var att underlätta parkering för fordon 16

18 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade som hämtade eller lämnade rörelsehindrade vid skolor, sjukhus samt för fordon som transporterar grupper av rörelsehindrade till olika typer av utflyktsmål. Vid sådana transporter behöver föraren i regel hjälpa de rörelsehindrade utanför fordonet Även om undantag från gällande parkeringsregler idag inte kan ges i form av PRH finns det fortfarande behov av att underlätta parkering av de typer som anges ovan. Detta kan ske med stöd av TrF 13 kap. Där framgår att "Undantag kan medges eller föreskrivas om det behövs av särskilda skäl och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd olägenhet." I samma paragraf står vidare att "Undantag... från lokala föreskrifter om parkering i en kommun får medges eller föreskrivas endast för... andra med särskilda behov att parkera i arbetet." Medges undantag enligt 13 kap 3 ska i beslutet anges vad undantaget gäller. Det innebär bland annat att det klart måste framgå om t ex parkering är tillåten på de särskilt anordnade parkeringsplatserna för rörelsehindrade, eller att undantaget innebär befrielse från parkeringsavgift. Undantag från föreskrifter om stannande och parkering inom en kommun kan medges av kommunen, för flera kommuner inom ett län av länsstyrelse och för fler län av Vägverket. Kommunförbundet överväger att i samverkan med Länsstyrelserna och Vägverket ta fram ett förslag till standardiserad utformning av tillståndsbevis för parkering av fordon som utför transporter av de här aktuella typerna. Tidsbegränsning av parkeringen Reglerna för uppställningstid, 3 respektive 24 timmar, anges på föregående sida. Tolkningen innebär i de flesta fall knappast något problem. Några kommuner har emellertid frågat om tidsgränsen kan sättas till 1 eller 2 timmar på en bilplats som reserverats för rörelsehindrade. Svaret är att det inte finns något hinder mot detta. Nackdelen är att en kortare tidsgräns än 3 timmar oftast är opraktisk eftersom den som har ett PRH då kan ställa bilen en längre tid på en närliggande gatusträcka med parkeringsförbud. Ett par kommuner har också frågat om PRH kan medge flerdygns uppställning, exempelvis vid bostaden, även om 24-timmars regle- 17

19 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade ring gäller i övrigt. Rätt till uppställning en längre tid kan prövas enligt TrF 13 kap 3. Befrielse från parkeringsavgift Enligt KAL kan kommunen besluta att rörelsehindrade får befrias från parkeringsavgifter. Under 1997 tog 76 kommuner betalt för parkering på gatumark. Av dessa hade alla utom sex beslutat om avgiftsbefrielse för trafikanter med PRH. Dessa var: Falun, Härnösand, Skellefteå, Umeå, Uppsala och Värnamo. PRHs giltighet på kvartersmark De särskilda regler om PRH som redovisas i denna skrift gäller endast för parkering på gatumark och för sådan parkering på kvartersmark som regleras med lokala trafikföreskrifter (LTF). För parkering på kvartersmark utan LTF måste sålunda en rörelsehindrad med PRH följa de villkor för parkering, avgifter, tidsbegränsningar etc som markägaren beslutat och har inga särskilda förmåner, såvida markägaren inte särskilt beslutat tillämpa samma regler som på gatumark. En vanlig och lämplig praxis är att samma regler som gäller på gatumark tillämpas även för parkeringsplatser på kvartersmark där kommunen eller ett kommunalt bolag är markägare. Flera kommuner har också som policy att försöka påverka förvaltarna av allmänt tillgängliga, större parkeringsanläggningar (varuhus, sjukhus, statliga myndigheter etc) att tillämpa de regler som gäller på gatumark. Internationella regler för PRHs giltighet EUs Råd har den 4 juni 1998 utfärdat rekommendationer om parkeringstillstånd för personer med funktionshinder. Sverige har antagit dessa och följande regler grundas på rekommendationerna. Detta innebär att kortet får en utformning av gemenskapsmodell men även att det gäller i hela europeiska unionen och att Sverige godkänner kort utfärdade inom EU. I Vägverkets föreskrifter VVFS 1999:176 innehåller följande regler: 4 kap 1 : Ett utländskt parkeringstillstånd av gemenskapsmodell i enlighet med bilaga 1, som är utfärdat i en stat inom EES, ger i Sverige 18

20 Parkeringstillstand för rörelsehindrade samma rätt att parkera som parkeringstillstånd enligt 13 kap 8 Trafikförordningen. 4 kap 2 : Även andra utländska parkeringstillstånd med den internationella handikappsymbolen ger samma rätt att parkera som parkeringstillstånd enligt 13 kap 8 Trafikförordningen om de är utfärdade på engelska, tyska eller franska eller om de används tillsammans med en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska. Tillståndet gäller dock inte om innehavaren vistats i Sverige mer än ett år. 12 kap 3 VVFS 1999:176 anges vidare att kommunen på begäran ska tillhandahålla en översikt över villkoren för användande av parkeringstillstånd i de olika medlemsstaterna i Europeiska unionen. Underlag till denna översikt tas fram av kommissionen. 19

21 Parl<eringstillstand för rörelsehindrade 3. Reserverade platser Antal platser Det finns inga regler eller råd om var och hur många reserverade platser som bör ordnas. Detta beror naturligtvis på att behovet av sådana platser är mycket olika i kommlmerna. Det är inte heller antalet rörelsehindrade i kommunen som i första hand avgör, utan snarare den allmänna tillgången på parkeringsplatser och särskilt tillgången vid resmål som de rörelsehindrade ofta besöker. Tabell 2 på nästa sida baseras på statistik från 1997 och visar den stora spridning som finns mellan ett 40-tal slumpvis utvalda kommuner inom olika storleksklasser plus de tre storstäderna. Tillgången anges i tabellen som antal reserverade platser per tusen invånare. En närmare analys av värdena antyder att huvudorsaken till spridningen är de skillnader i förutsättningar som nämns ovan. Sekundära förklaringar kan vara att kommunerna tillämpar olika policy i denna fråga eller kanske inte närmare har analyserat det verkliga behovet. Tabellen ger emellertid inte en fullständig bild av den verkliga parkeringssituationen. Ofta finns både i mindre kommuner och i anslutning till stora målpunkter (affärscentra) god tillgång på närbelägna parkeringsplatser på kvartersmark varför reserverade platser inte behövs. I Göteborg anordnas ibland s k personliga parkeringsplatser för rörelsehindrade. Detta sker på gatumark och platserna tillkommer efter ansökan från exempelvis den som bor eller arbetar i närheten. Även om platserna kallas "personliga" handlar det inte om en reservation för en viss användare eftersom det saknas lagligt stöd för sådan. Däremot är parkeringsbehovet på den aktuella platsen vanligtvis begränsad till en viss persons behov. Systemet fungerar därför vanligen bra. Utformning av parkeringsplatser Vid planering och placering av parkeringsplatser för rörelsehindrade bör man kontrollera att förflyttningen från bilen till aktuella målpunkter kan ske utan onödiga omvägar och utan hinder av kantstenar, trappsteg och liknande. 20

22 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Kommun Antal invånare Antal reserverade Platser per Tabell 2. Antal platser tusen invånare reserverade parkeringsplatser på Jokkmokk ,9 gatumark i ett 40- Åsele ,4 tal kommuner. Hällefors ,3 Bjurholm ,2 Boxholm ,0 Haninge ,5 Sotenäs ,6 Karlskrona ,4 Mellerud ,4 Orust ,3 Lysekil ,3 Bollnäs ,3 Stockholm ,3 Åmål ,3 Vännäs ,3 Sollefteå ,3 Lessebo ,2 Sölvesborg ,2 Tibro ,2 Malmö ,2 Tierp ,8 Tingsryd ,8 Burlöv ,8 Mariestad ,8 BromöIIa ,8 Boden ,8 Luleå ,8 Hagfors ,8 Grums ,8 Kumla ,8 Göteborg ,7 Skövde ,4 Varberg ,4 Huddinge ,4 Söderköping ,4 Eslöv ,4 Linköping ,3. Norberg ,3 Hörby ,3 lfinspång ,3 Tyresö ,2 21

23 Parkeringstil1stand för rörelsehindrade Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara så breda att bildörrarna kan öppnas helt. Det är allt vanligare att rörelsehindrade använder större bilar, s.k. vans och liknande, vilket kan motivera extra bred parkeringsyta. Utformningsexemplen nedan motsvarar en rimlig minimistandard. En vanlig praxis när reserverade platser anordnas i en befintlig anläggning är att göra dem dubbelt så breda som övriga platser. Uppställning på gatumark 7.37 b) Snedparkering 75 respektive 60 grader e) Snedparkering 45 respektive JO grader 22

24 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 4. Handläggning av tillståndsgivningen Lagstiftningen Följande lagregler berör direkt handläggning av PRH; nämligen Förvaltningslagen, Sekretesslagen, Personuppgiftslagen, ArkivIagen och det som står i Kommunallagen om delegation. I Förvaltningslagen står bl a om myndigheters serviceskyldighet, allmänna krav på handläggningen av ärenden, anteckning av uppgifter, parters rätt att ta del av uppgifter och motivering av beslut. I Sekretesslagen 7 kap, 4 står bl a följande: Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men... Med socialtjänst jämställs... ärenden om tillstånd... till parkering för rörelsehindrade... Enligt Personuppgiftslagen är integritetsskyddet inte längre begränsat till ADB-behandling av personuppgifter utan lagstiftningen är oberoende av vilken teknik som används för registerhållning. I ArkivIagen 6 står bl a följande: I arkiwården ingår att myndigheten skall:... organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas... avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall vara arkivhandlingar... verkställa föreskriven gallring i arkivet. I Kommunallagen 6 kap, 33 står bl a följande: En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen... att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 ". I 34 står bl. a. följande: "I följande slag av ärenden får beslutanderätt inte delegeras: 3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 23

25 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Erfarenheter och råd Flertalet kommuner har under perioden hanterat ansökan om PRH enligt punkt 1-9 på följande sida. Vid bifall har därefter kortet skickats till den sökande med post. Kravet på signatur och foto enligt den europeiska gemenskapsmodellen har emellertid medfört att en ny rutin bör införas. Korten bör hämtas personligen enligt punkt för att möjliggöra kontroll av att rätt person får tillståndsbeviset och att namn, namnteckning och foto överensstämmer. När de nya korten införs föreslås sålunda en handläggningsrutin enligt följande: 1. Sökande ringer eller skriver och ber om ansökningsblankett. Blankett skickas. 2. När ansökan kommer in diarieförs den, varvid namn, personnummer och diarienummer förs in i registret (som oftast är datoriserat). Ärendet registreras som nyansökning eller förlängning. Samtidigt kontrolleras att den sökande är skriven i kommunen. 3. Observera att ett välliknande foto av den sökande numera ska ingå i ansökningshandlingarna. Kommunen beslutar huruvida foto och namnteckning ska begäras in tillsammans med ansökan, eller om det kan vänta till dess beslut fattats om att bevilja tillståndet. 4. Om ansökan gäller förlängning går handläggaren igenom den gamla akten och bedömer om förlängning kan ske utan närmare utredning eller om förnyat läkarintyg behöver infordras. Även om rörelsehindret är bestående kan förhållandena ha ändrats, t ex genom nya behandlingsmetoder, varför det i vissa fall kan vara lämpligt att kräva ett nytt läkarintyg. I dessa fall kan interva1jen mellan förnyade intyg vara längre än tre år. 5. Vid nyansökan går handläggaren igenom handlingarna och kontrollerar att inget är fel ifyllt, att inga uppgifter saknas och att foto finns med eller om det finns uppgifter som verkar oklara, t ex att den sökandes uppgifter inte överensstämmer med läkarens. 6. Ansökningen skickas därefter till förtroendeläkaren, om kommunen anlitar en sådan. Även vissa ansökningar om förlängning kan skickas för utlåtande till förtroendeläkaren. 24

26 Parkeringstillst<3nd för rörelsehindrade 7. Om handlingarna efter dessa kontroller inte ger tillräckligt underlag för beslut skickas ett brev till den sökande med detta besked. Den sökande har då cirka en månad på sig att inkomma med kompletterande handlingar. Det kan vara en bättre beskrivning av problemet, ett tydligare skrivet läkarintyg eller att den sökande uppmanas ta kontakt med förtroendeläkaren för att få en om prövning av dennes första bedömning. (Vissa förtroendeläkare har gått med på att ta emot sådana besök). 8. Om handläggaren har PRH på delegation beslutar handläggaren med stöd av inkomna handlingar om bifall eller avslag. 9. Om kommunen valt att inte inhämta foto och producera korten förrän efter bifall, kontaktas sökande med begäran om fotografi och namnteckning (eventuellt på särskild bilaga till ansökningsblankett). 10. Om handläggaren inte har delegation (eller endast får ta beslut om bifall) redovisar han eller hon sina bedömningar i ett beslutsunderlag, som överlämnas till nämnden för beslut. 11. Beslut om avslag skickas ut tillsammans med information om hur och var överklagan kan ske (först hos Länsstyrelsen och i nästa steg hos Vägverket). 12. Vid bifall meddelas den sökande var kortet kan hämtas. 13. När kortet hämtas kontrolleras den sökandes identitet, att namnteckningen på baksidan överensstämmer med den på identitetshandlingen samt att fotot är välliknande. Samtidigt lämnas information som behövs för att använda kortet. Utformning av beslut Bifall till framställningen om parkeringstillstånd är i formell mening ett beslut om undantag från Lokala Trafikföreskrifter om parkering som ger tillstånd att parkera enligt vissa villkor. Dessa villkor bör anges i beslutet. Exempel på utformning av beslut Med stöd av 13 kap 8 Trafikförordningen medges det fordon som används av Er följande undantag från de lokala trafikföreskrifter om parkering som gäller i den kommun där parkeringen sker. 1. Parkering får ske under högst 3 timmar där parkering enligt lokala trafikföreskrifter är förbjuden eller tillåten kortare tid än 25

27 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 3 timmar. Parkering får dock inte ske på plats som avsetts för visst ändamål t ex taxizon. 2. Parkering får ske under högst 24 timmar där parkering enligt lokala trafikföreskrifter är tidsbegränsad till mellan 3 och 24 tim. 3. Parkering får ske under högst 3 timmar på gågata 4. Parkering får ske på plats som enligt lokal trafikföreskrift är avsedd för rörelsehindrade. Är uppställningstiden begränsad på sådan plats får parkering inte ske under längre tid. Undantaget gäller under följande villkor: 1. Parkering enligt detta undantag får ske endast i samband med att Ni färdas i fordonet. 2. Vid parkering enligt undantaget ska bilagda parkeringstillstånd vara anbringat på utifrån väl synlig plats innan för fordonets vindruta. 3. Parkeringstillstånd som missbrukas kan återkallas. 4. Undantaget gäller i hela riket till utgången av ( här anges månad-år). 5. Efter giltighetstidens utgång ska parkeringstillståndet återställas tiu kommunen. 6. Om parkeringstillståndet förloras eller stjäls kan nytt parkeringstillstånd erhållas efter ansökan. Har parkeringstillståndet förlorats eller stulits ska polisanmälan ske och ansökan om nytt parkeringstillstånd åtföljas av bevis på att polisanmälan skett. Det är dessutom lämpligt att till beslutet bifoga information t ex om följande: Avgiftsbestämmelser i hemkommunen. Serienumrets betydelse. Spärrning av förlorade och stulna kort. Användning utomlands. Ansökningsblankett Många kommuner använder den ansökningsblankett som säljs av Kommentus Förlag AB och som tagits fram tillsammans med Kommunförbundet. Under hösten 1999 har formulärets omarbetats för att stämma med den nya lagstiftningen. Den reviderade blanketten visas i slutet av handboken. 26

28 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Flera av de större kommunerna tillhandahåller egna blanketter. Dessa kan i detaljer skilja sig från Kommentus standardblankett. Dataprogram Kommunförbundet har gett ut en särskild rapport om datorstöd inom Trafiknämndernas arbetsområde, mars Rapporten innehåller ett kort avsnitt om datorstöd för PRH-hanteringen. Där redovisas bl.a. de olika dataprogram som för närvarande används samt generella råd för val av program. Sekretess Enligt Kommunförblmdets bedömning gäller följande: Läkarintyg och övriga handlingar i PRH-ärenden är sekretessbelagda och måste förvaras enligt sekretessbestämmelserna. Information om vilka personer som har PRH torde däremot inte omfattas av sekretesskraven. När PRH-ärenden behandlas i nämnd bör handlingarna inte skickas ut i förväg utan delas ut vid mötet, för att sedan samlas in efter avslutat möte. Alternativt kan handlingarna "hemligstämplas" när de skickas ut. De enskilda nämndledamöterna är då ansvariga för att de hanteras enligt sekretessreglerna. Enligt gällande praxis håller flertalet kommuner datoriserade register över handikapptillstånden. Registret får endast innehålla uppgifter om namn, adress, ålder, kön samt tillståndets giltighetstid. Kommunen är skyldig att anmäla registerhållningen till Datainspektionen. Detta sker i regel genom kommunens personuppgiftsombud. För råd och förslag till praktiska rutiner kan det vara lämpligt att kontakta socialnämnden, som ofta behandlar sekretessbelagda ärenden. Alla handläggare som hanterar akterna bör underteckna en skriftlig försäkran att de känner till gällande sekretessregler och förbinder sig att följa dem. Arkiverade akter bör förvaras i rum som ska låsas när handläggarna inte befinner sig där. 27

29 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Hantering av tillståndsbeviset (kortet) Tillverkningen av kortet beskrivs närmare i kapitels. Kortet är en värdehandling som är stöldbegärlig. Det är därför viktigt att de hanteras enligt strikta säkerhetsrutiner. Bland annat bör följande beaktas: Kortstommar och utskrivna inlagor bör förvaras i kassaskåp. När utskrift av inlagor sker med datorprogram bör lösenord krävas. Inplastningen görs i en särskild maskin med en plåt, som ger det föreskrivna säkerhetsmönstret på plasten. Plåten bör förvaras i låst utrymme. De hologram som ska fästas på korten är en viktig säkerhetsdetalj och bör förvaras inlåsta i kassaskåp. Kommunen bör uppmana sökande av förlängt tillstånd att lämna in utgångna kort så att underlag för falska kort inte finns tillgängliga. Nytt serienummer vid förlorat eller stulet kort Om ett kort rapporteras stulet bör kommunen kräva att tillståndshavaren anmäler stölden hos polisen. Efter bekräftelse av stöldanmälan utfärdas ett nytt kort med ett nytt serienummer. Om kortet rapporteras förlorat, men omständigheterna är sålunda att stöld inte misstänks, godtar de flesta kommuner att innehavaren av tillståndet lämnar in en försäkran om att man förlorat kortet. Även i sådana fall ges det nya kortet ett nytt serienummer. Spärrlista De förlorade och stulna tillstånden förs fortlöpande in på en spärrlista. I denna lista registreras innehavarens namn och kortets serienummer (länskod - kommunkod -löpnummer - födelseår - könsbokstav - giltighetsdatum). Spärrlistan distribueras med lämpliga intervall, t ex en gång i månaden, till alla berörda (polis, parkeringsvakter, grannkommuner m fl) Läkarintyg Det finns inte något generellt kravatt ett läkarintyg ska bifogas vid ansökan om PRH. I de flesta fall torde läkarintyg dock medfölja ansökan. 28