Skolors arbete med plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Dnr: : Skolors arbete med plan mot kränkande behandling - Vilka brister skulle Skolinspektionen hitta i din skola?

2 Sida 2 av 18 Inledning Kränkande behandling av barn och elever i skolan är ett allvarligt problem som skolorna och verksamheterna 1 måste arbeta aktivt med att motverka. En del av detta arbete är att ta fram en plan mot kränkande behandling 2. Över 500 anmälningar per år kom in till Skolinspektionen 3 och Barn- och elevombudet (BEO) åren 2007 och 2008 som rörde kränkande behandling av barn och elever och där anmälaren ansåg att skolan inte gjort tillräckligt för att för hindra att kränkningen uppstod. Detta är en ökning med drygt 100 anmälningar jämfört med Även den tillsyn som regelbundet genomförs av Skolinspektionen visar på stora brister i skolors arbete med planen mot kränkande behandling. Syftet med den här statistiksammanställningen är att uppmärksamma skolor på de brister som finns i arbetet med planen mot kränkande behandling. Skolorna behöver bli bättre på att åtgärda och förhindra att barn kränks för att leva upp till de krav som ställs i skollagen (1985:1100). Sammanställningen har gjorts av undervisningsrådet Hampus Strömberg och utredaren Linda Källman. Planen - ett viktigt redskap Planen mot kränkande behandling ska säkerställa att det finns rutiner för att förebygga och åtgärda kränkande behandling. Planen är skolorna skyldiga, enligt skollagen, att årligen upprätta och arbeta med i nära samverkan med barn, elever och personal. Att arbetet mot kränkande behandling systematiskt bedrivs på skolorna är centralt för att arbetet ska vara väl fungerande och ge positiva resultat för elevernas arbetsmiljö. En plan mot kränkande behandling är en viktig del i det systematiska arbetet och fungerar som ett stöd i arbetet med att förebygga att kränkningar uppstår. Bland annat ger planen information om vilka åtgärder som skolan ska vidta under året för att motverka kränkningar, vem på skolan som har ansvar för vad i det här avseendet och vart eleverna ska vända sig när de upplever sig kränkta. Dessutom hålls arbete mot kränkande behandling levande på skolan i och med att planen mot kränkande behandling är närvarande i skolans arbete. 1 Fortsättningsvis omnämnt som skolan eller skolorna. Här innefattas om inget annat anges: Grundskola, Gymnasieskola, Förskoleklass, Förskola, Skolbarnsomsorg, Särskola och Vuxenutbildning. 2 I skollagen benämns planen som årlig plan. 3 Skolinspektionen bildades den 1 oktober Innan dess bedrevs verksamheten av Skolverket.

3 Sida 3 av 18 Statistik över brister Statistiken i den här sammanställningen gäller brister i skolornas arbete med likabehandlingsplanen enligt barn- och elevskyddslagen (2006:7) som upptäckts i samband med den tillsyn som Skolinspektionen gör och tidigare Skolverket gjort. Likabehandlingsplanen enligt barn- och elevskyddslagen har från och med 2009 ersatts med plan mot kränkande behandling enligt skollagen och likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen (2008:567). Samtliga brister som Skolinspektionen upptäckt i likabehandlingsplanerna enligt barn- och skyddslagen är krav som även ställs på planen mot kränkande behandling 4. Statistiken utgörs av en sammanställning av bedömningar från Skolinspektionens tillsynsrapporter 5 där beslut fattats under åren 2007 och Statistiken visar granskade skolor där beslut fattats inom tidigare angiven tidsperiod. Samtliga landets skolor har inte granskats under denna period. Sammantaget ingår kommunala och fristående grundskolor samt 200 kommunala och fristående gymnasieskolor i sammanställningen. Totalt fanns det i landet kommunala och fristående grundskolor och 945 kommunala och fristående gymnasieskolor vid mätningen den 15 oktober För att kunna generalisera resultatet till skolor som inte granskats krävs att urvalet av skolor skett slumpmässigt. Tillsynen sker inte slumpmässigt. Problembilden är dock så likartad i nästan alla granskade skolor att man kan anta att även skolor som inte granskats har likartade problem. De brister och förbättringsområden som visas i statistiken är de brister som Skolinspektionen tagit upp i tillsynsrapporterna. De brister som finns upptagna i tillsynsrapporterna behöver inte vara samtliga brister vid den aktuella skolan. Det förekommer exempelvis formuleringar i vissa tillsynsrapporter som [ ] bland annat noteras följande brister [ ], vilket tyder på att det finns fler brister än de som nämns. Granskade skolor i riket Nio av tio skolor hade brister i eller saknade likabehandlingsplan Nio av tio av de skolor (89 %) som ingår i undersökningen hade brister i eller saknade likabehandlingsplan. Otillfredsställande likabehandlingsplan är också 4 Dock inte kravet att samtliga diskrimineringsgrunder ska finnas upptagna i planen, då dessa ska finnas i likabehandlingsplanen enligt diskrimineringslagen. 5 Till och med Skolverkets inspektionsrapporter 6 Tillsynsbesöken har dock genomförts under åren Skolverkets officiella statistik

4 Sida 4 av 18 en av de vanligaste bristerna som påträffas inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn över huvud taget. (diagram 1). För att ta del av mer detaljerad statistik, se bilaga 1. Diagram 1: Andel granskade skolor i procent som levde upp till författningarnas krav, som hade brister i sin likabehandlingsplan och som saknade likabehandlingsplan av samtliga granskade skolor åren % 11% Andel skolor som... 77%... levde upp till författningarnas krav... hade brister i sin likabehandlingsplan... saknade likabehandlingsplan Nästan lika stora brister i gymnasieskolor som i grundskolor Någon större skillnad mellan andelen gymnasieskolor och andelen grundskolor som hade brister i eller saknade likabehandlingsplan kan inte skönjas. En något mindre andel granskade gymnasieskolor hade brister i planen än granskade grundskolor. Samtidigt saknades en likabehandlingsplan i något större utsträckning i gymnasieskolor än i grundskolor. Några större skillnader i andel skolor som hade brister i eller saknade likabehandlingsplan kan inte heller urskiljas mellan fristående skolor och kommunala skolor. De vanligaste bristerna Diagram 2 visar de vanligast förekommande bristerna när det gäller likabehandlingsplanen. Det är tydligt att två områden sticker ut och är vanligare än övriga: Likabehandlingsplanen utgår inte från en kartläggning av verksamhetens specifika behov och eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen. Samma brister i grund- och gymnasieskolor Vissa skillnader förekommer mellan grund- och gymnasieskola. I båda skolformerna är de vanligaste bristerna att likabehandlingsplanen inte utgår från en kartläggning av verksamhetens specifika behov samt att eleverna inte har varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen. Dock saknar en större andel gymnasieskolor en korrekt genomförd och använd kartläggning av verksamhetens behov. Här hade åtta av tio gymnasieskolor brister att jämföra med drygt sex av tio grundskolor. Även elevernas deltagande skiljer sig åt mellan de två skolformerna. Här hade fyra av tio gymnasieskolor och sex av tio grundskolor brister.

5 Sida 5 av 18 Diagram 2: Andel skolor som hade en viss typ av brist 8 i likabehandlingsplanen i procent av granskade skolor med brist i likabehandlingsplanen åren Kartläggning av verksamhetens specifika behov saknas Eleverna deltar inte i arbetet med planen Förebyggande åtgärder presenteras inte Eleverna känner inte till planen/planens innehåll Planen tar inte upp samtliga diskrimineringsgrunder Vuxen - elevperspektiv saknas Rutiner för uppföljning och dokumentation saknas Plan finns endast för rektorsområdet Tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn och annan personal saknas Plan finns endast på huvudmannanivå Planen är inte daterad Rutiner för akuta åtgärder saknas Planen/planens innehåll är inte känd bland föräldrar till barn/elever på skolan Planen tar inte upp annan kränkande behandling Planen/planens innehåll är inte känd av personalen Planen innehåller inte planerade kompetensutvecklande insatser Granskade skolor i respektive län Problemen med likabehandlingsplanen är generellt sett likartade i samtliga län. Det är viktigt att komma ihåg att alla skolor i ett län inte har granskats under den valda perioden. Hur många skolor som granskats i ett län kan dessutom variera. Problembilden är dock så likartad i nästan alla granskade skolor att det är möjligt att anta att även skolor som inte granskats under denna period har likartade problem. Stora briser i samtliga län Andelen skolor i länen som uppvisar brister varierar mellan 67 och 100 procent. I 16 av 21 län är andelen granskade skolor som hade brister i eller som saknade 8 En skola kan ha flera brister, därmed är totalsumman mer än 100 procent.

6 Sida 6 av 18 likabehandlingsplan mer än 80 procent. Inte heller de typer av brister som är vanligast skiljer sig i någon större utsträckning mellan länen. I de allra flesta län var det de samma två bristområden som var vanligast, att en kartläggning av verksamhetens specifika behov saknades samt att eleverna inte hade varit delaktiga i arbetet med att ta fram planen. I 15 av 21 län var dessa två de vanligaste bristerna. Diagram 3: Andel granskade skolor i procent som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan av samtliga granskade skolor i respektive län åren Riket Örebro Västmanland Dalarna Västerbotten Uppsala Södermanland Gotland Gävleborg Värmland Västra Götaland Halland Östergötland Stockholm Skåne Kalmar Jämtland Norrbotten Jönköping Kronoberg Blekinge Västernorrland För att ta del av mer detaljerad information om hur det ser ut i respektive län avseende arbetet med likabehandlingsplanen, se bilaga 2. Skolor kan lära av varandras brister Det faktum att nästan alla, nio av tio, av de skolor som ingår i sammanställningen hade brister i eller saknade likabehandlingsplan gör att det finns starka skäl att anta att problematiken även finns bland skolor som inte granskats sedan barn- och elevskyddslagen trädde i kraft. Rektorer och personal på landets skolor bör ställa sig frågan om de brister som Skolinspektionen pekar på i den här sammanställningen även finns i den egna skolan. Skolorna skulle därmed ta lärdom av de brister som upptäckts i andra skolor. Det är särskilt viktigt att fundera över de två områden där de flesta granskade skolorna har brister:

7 Sida 7 av 18 - Har man utgått från en kartläggning av skolans specifika behov och problem vid upprättandet av planen? - Har man gjort eleverna på skolan delaktiga i arbetet? Strukturen i och klimatet på en skola förändras över tid. Skolan behöver därför varje år inför att en ny plan mot kränkande behandling ska tas fram genomföra en ny kartläggning av skolans specifika behov och problem för att kunna arbeta med rätt förebyggande åtgärder. Likaså är det viktigt att barn och elever i skolan görs delaktiga i arbetet med planen mot kränkande behandling. Dels är det eleverna som känner till situationen på skolan bäst i det här avseendet och dels blir arbete mot kränkande behandling levande på skolan och där igenom, i sig, en del av det förebyggande arbetet. Det är viktigt att skolorna kontinuerligt utvärderar sitt eget arbete med att förebygga, upptäcka och stoppa kränkande behandling av barn och elever för att veta vad som behöver förbättras i det egna arbetet. Som ett stöd för detta arbete har Skolinspektionen tagit fram ett formulär som presenteras på sidan 8. Förhoppningen är att frågorna i formuläret ska fungera som en start för skolan i arbetet med att se över sin plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ska leva upp till de krav som ställs i skollagen och på så sätt skapa förutsättningar för ett väl fungerande arbete mot kränkande behandling. Mer information om hur man utvecklar planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen och vad dessa ska innehålla finns i skrifterna Förebygga diskriminering och främja likabehandling i förskolan och Förebygga diskriminering och främja likabehandling i skolan som går att hämta på BEO:s webbplats Lästips Barn- och elevombudet m.fl. (2009): Förebygga diskriminering och främja likabehandling i skolan Barn- och elevombudet m.fl. (2009): Förebygga diskriminering och främja likabehandling i förskolan Skolverket (2009): Barn- och elevskyddslagen i praktiken Förskolors, skolors och vuxenutbildningars tillämpning av lagen Skolverket (2009): Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

8 UTVÄRDERINGSBLANKETT Sida 8 av 18 Arbetet med Plan mot kränkande behandling Vilka brister gällande planen mot kränkande behandling skulle Skolinspektionen hitta i vår skola? Varför finns dessa brister? Vad ska vi göra för att åtgärda bristerna? Hur vet vi att våra åtgärder får effekt?

9 Sida 9 av 18 Bilaga 1 Tabeller Tabell 1: Andel granskade skolor i procent som levde upp till författningarnas krav, som hade brister i sin likabehandlingsplan och som saknade likabehandlingsplanen av samtliga granskade skolor år Granskade skolor som Riket Grundskolor Gymnasieskolor Kommunala skolor Fristående skolor... levde upp till författningarnas krav...hade brister i sin likabehandlingsplan saknade likabehandlingsplan hade brister i eller saknade likabehandlingsplan Tabell 2: Andel granskade skolor i procent som hade brister i sin likabehandlingsplan och som saknade likabehandlingsplanen av samtliga granskade skolor år 2007 respektive 2008 Granskade skolor som Riket...hade brister i sin likabehandlingsplan hade brister i sin likabehandlingsplan saknade likabehandlingsplan saknade likabehandlingsplan

10 Sida 10 av 18 Tabell 3: Andel granskade skolor i procent som hade en viss typ av brist 9 i likabehandlingsplanen i procent av granskade skolor med brist i likabehandlingsplanen år Typ av brist Andel i procent Kartläggning av verksamhetens specifika behov saknas 65 Eleverna deltar inte i arbetet med planen 56 Förebyggande åtgärder presenteras inte 22 Eleverna känner inte till planen/planens innehåll 22 Planen tar inte upp samtliga diskrimineringsgrunder 20 Vuxen - elevperspektiv saknas 17 Rutiner för uppföljning och dokumentation saknas 14 Plan finns endast för rektorsområdet 13 Tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn och annan personal saknas 11 Plan finns endast på huvudmannanivå 9 Planen är inte daterad 8 Rutiner för akuta åtgärder saknas 6 Planen/planens innehåll är inte känd bland föräldrar till barn/elever på skolan 5 Planen tar inte upp annan kränkande behandling 4 Planen/planens innehåll är inte känd av personalen 3 Planen innehåller inte planerade kompetensutvecklande insatser 1 9 En skola kan ha flera brister, därmed är totalsumman mer än 100 procent.

11 Sida 11 av 18 Bilaga 2 Regional presentation Tabell 1: Antal granskade skolor totalt och antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan i respektive län år Län Antal granskade skolor Antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan Totalt Därav Totalt Därav Grundskolor Gymnasieskolor Grundskolor Gymnasieskolor Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket

12 Tabell 2: Rangordning 10 av brister i skolans likabehandlingsplan för granskade skolor inom respektive län Bristområde Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Kartläggning av verksamhetens specifika behov saknas Eleverna deltar inte i arbetet med planen Förebyggande åtgärder presenteras inte Eleverna känner inte till planen/planens innehåll Planen tar inte upp samtliga diskrimineringsgrunder Vuxen - elevperspektiv saknas Rutiner för uppföljning och dokumentation saknas Plan finns endast för rektorsområdet 3 5 Tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn och annan personal saknas Plan finns endast på huvudmannanivå Planen är inte daterad 6 4 Rutiner för akuta åtgärder saknas 6 5 Planen/planens innehåll är inte känd bland föräldrar till barn/elever på skolan Planen tar inte upp annan kränkande behandling Planen/planens innehåll är inte känd av personalen Planen innehåller inte planerade kompetensutvecklande insatser 10 Rangordningen visar sex vanligaste bristerna från 1-6 där 1 är vanligaste bristen.

13 Sida 13 av 18 Tabell 2: Rangordning 11 av brister i skolans likabehandlingsplan för granskade skolor inom respektive län Bristområde Län Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Kartläggning av verksamhetens specifika behov saknas Eleverna deltar inte i arbetet med planen Förebyggande åtgärder presenteras inte Eleverna känner inte till planen/planens innehåll Planen tar inte upp samtliga diskrimineringsgrunder Vuxen - elevperspektiv saknas Rutiner för uppföljning och dokumentation saknas 3 Plan finns endast för rektorsområdet 4 5 Tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn och annan personal saknas Plan finns endast på huvudmannanivå 3 4 Planen är inte daterad Rutiner för akuta åtgärder saknas 6 Planen/planens innehåll är inte känd bland föräldrar till barn/elever på skolan Planen tar inte upp annan kränkande behandling Planen/planens innehåll är inte känd av personalen 6 Planen innehåller inte planerade kompetensutvecklande insatser 5 11 Rangordningen visar sex vanligaste bristerna från 1-6 där 1 är vanligaste bristen.

14 Sida 14 av 18 Tabell 2: Rangordning 12 av brister i skolans likabehandlingsplan för granskade skolor inom respektive län Bristområde Län Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Kartläggning av verksamhetens specifika behov saknas Eleverna deltar inte i arbetet med planen Förebyggande åtgärder presenteras inte 3 3 Eleverna känner inte till planen/planens innehåll 4 4 Planen tar inte upp samtliga diskrimineringsgrunder 2 5 Vuxen - elevperspektiv saknas 4 Rutiner för uppföljning och dokumentation saknas Plan finns endast för rektorsområdet Tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn och annan personal saknas 6 6 Plan finns endast på huvudmannanivå Planen är inte daterad Rutiner för akuta åtgärder saknas Planen/planens innehåll är inte känd bland föräldrar till barn/elever på skolan Planen tar inte upp annan kränkande behandling Planen/planens innehåll är inte känd av personalen Planen innehåller inte planerade kompetensutvecklande insatser 5 12 Rangordningen visar sex vanligaste bristerna från 1-6 där 1 är vanligaste bristen.

15 Tabell 3: Antal granskade skolor totalt och antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan i de kommuner där granskade skolor återfinns år Kommun Antal granskade skolor Antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan Ale Aneby 1 1 Bengtsfors 7 7 Berg Boden 1 0 Bollebygd 4 2 Bollnäs 1 1 Borås 3 2 Bromölla 7 5 Bräcke 5 4 Burlöv 8 8 Dals-Ed 3 3 Danderyd Dorotea 2 2 Eda 6 5 Ekerö 1 1 Eksjö Emmaboda 7 6 Enköping 1 0 Eskilstuna 2 1 Eslöv Filipstad 9 9 Flen Forshaga 1 0 Färgelanda 7 7 Gagnef 7 7 Gnesta 1 1 Gotland Grums 8 8 Grästorp 5 5 Gällivare Göteborg 8 7 Götene 8 6 Habo 7 7 Hagfors 8 8 Hammarö 6 6 Herrljunga 9 8 Hofors 1 1 Hudiksvall Hylte 2 2 Härjedalen 1 0

16 Sida 16 av 18 Tabell 3: Antal granskade skolor totalt och antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan i de kommuner där granskade skolor återfinns år Kommun Antal granskade skolor Antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan Härryda Hässleholm 1 1 Hörby 8 8 Höör Jönköping Kalmar 3 3 Karlskrona 2 1 Karlstad 2 2 Kinda 7 7 Kramfors 1 0 Kristianstad Krokom Kumla Kungsbacka 1 0 Kungsör 5 5 Kungälv 4 3 Lerum Lidingö Lidköping 1 1 Lindesberg 1 1 Linköping 3 3 Ljungby Lund 1 1 Mariestad Mark 1 1 Mellerud 7 6 Mullsjö 4 4 Munkfors 1 1 Mölndal Nacka Nora 9 9 Norrköping Nässjö Ockelbo 7 6 Olofström 9 8 Osby Oskarshamn 1 1 Partille Perstorp 4 4 Piteå 1 1 Ragunda 5 5

17 Sida 17 av 18 Tabell 3: Antal granskade skolor totalt och antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan i de kommuner där granskade skolor återfinns år Kommun Antal granskade skolor Antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan Ronneby Sandviken Simrishamn 12 7 Skara Skellefteå Skövde Sollefteå 1 1 Sollentuna Solna Sorsele 3 3 Staffanstorp Stockholm Sundsvall 2 2 Surahammar 7 7 Svenljunga Säffle Söderhamn Sölvesborg 9 5 Tjörn Tranemo Tranås 9 9 Trollhättan Tyresö Täby 2 2 Uddevalla Ulricehamn Uppsala 4 4 Uppvidinge 1 1 Vallentuna 2 1 Varberg Vaxholm 6 6 Vetlanda Vilhelmina 9 9 Vingåker 7 7 Vännäs 7 7 Värnamo Västervik 2 1 Västerås 1 1 Ydre 4 4 Åmål Åre 11 11

18 Sida 18 av 18 Tabell 3: Antal granskade skolor totalt och antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan i de kommuner där granskade skolor återfinns år Kommun Antal granskade skolor Antal granskade skolor som hade brister i eller som saknade likabehandlingsplan Älmhult Älvkarleby 5 5 Älvsbyn 10 9 Öckerö Ödeshög 6 4 Örebro 1 1 Örkelljunga 9 6 Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge 9 8 Riket