Stockholm Åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid

Transkript

1 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm Åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid

2 2 (10) Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad hände fredagen den 8:e februari?... 4 Annan busstrafik ställdes inte in... 4 Måste det vara så här?... 5 Långsiktigt krävs ännu mer... 8

3 3 (10) Inledning Stockholmsregionen växer rekordsnabbt. Att många söker sig till vår region är positivt. Det bidrar till ökad tillväxt och utveckling. En snabb befolkningsökning ställer krav på att samhället möter upp med utökad kollektivtrafik och utbyggd infrastruktur. En välfungerande kollektivtrafik är en grundläggande förutsättning för att hela länet ska kunna utgöra en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Förra vinterns trafikkaos var ingen engångshändelse. Historien återupprepar sig så fort snön faller kraftigt. Socialdemokraterna kan konstatera att den åtgärdsplan som togs fram efter förra vinterns kaos i trafiken inte har genomförts på alla punkter. Punktligheten har varit under all kritik sen snön började falla i november. Oavsett om det är tillkortakommanden hos SL, entreprenörer eller väghållare så klarar Stockholms län inte av att upprätthålla basal kollektivtrafik vid ett oväder trots tidiga varningar. En modern storstad kan inte stänga ned trafiken vid ett snöfall. Att godta det som inträffat eller att slå ut med händerna inför vädrets makter är inte ansvarsfullt. Stockholms län måste fungera även vintertid och ha beredskap och handlingsplaner för vilka åtgärder som ska vidtas vid störningar. Ingen inbillar sig att det finns en enda enkel lösning på problemen. Tvärtom behöver vi vidta en rad åtgärder på både lång och kort sikt för att förbättra punktlighet, öka kapaciteten och skapa fler resmöjligheter. Det här är Socialdemokraternas förslag på konkreta åtgärder som kan genomföras i närtid. Det finns säkert fler. Nu krävs bara politisk vilja! Helene Hellmark Knutsson Oppositionslandstingsråd och 2:a vice ordförande Trafiknämnden/AB SL

4 4 (10) Vad hände fredagen den 11:e februari? Redan på torsdagens morgon utfärdade SMHI en klass 2-varning gällande snöväder och risk för drivbildning. Varningen omfattade Stockholms län men också angränsande län såsom Södermanlands och Upplands län. På torsdagseftermiddagen började det snöa och det fortsatte hela natten. Redan under kvällen förekom det störningar i trafiken. På fredagsmorgonen beslutade bussentreprenörerna att ställa in i stort sett all busstrafik i hela länet. Pendeltåget drabbas samtidigt av omfattande störningar liksom Roslagbanan. Lidingöbanan drabbas av en urspårning och även Tvärbanan hade problem på morgonen. Olyckligt nog drabbades samtidigt tunnelbanan av ett icke-väderrelaterat elavbrott som gjorde att gröna linjens Hagsätragren stod stilla mellan Gullmarsplan och Hagsätra hela dagen. Till eftermiddagsrusning var en del busstrafik åter igång men redan vid sextiden började trafiken återigen att ställas in. Pendeltåget fortsatte att ha mer eller mindre omfattande problem långt in i nästkommande vecka. Busstrafiken stabiliserades under måndagen men mycket trafik drogs fortfarande med förseningar som angavs vara väderrelaterade. Störningsinformationen fungerade överlag inte. Under morgonrusningen hände återigen det som inte får hända SL:s hemsida klarar inte söktrycket. Efter förra vinterns kaos upprättades en åtgärdsplan. Den är fortfarande inte fullt genomförd. Åtgärdsplanen saknar också en rad förslag. Det finns tillkortakommanden hos både SL, entreprenörer och väghållare. Annan busstrafik ställdes inte in Samtidigt som det förklarades hart när omöjligt att köra SL:s busstrafik så gick en rad andra bussar i länet. Flygbussarna uppger att de hade problem med förseningar, men att de trafikerade Bromma, Skavsta och Arlanda. I Uppsala gick både stads- och länsbussar. De hade förseningar och inställda turer, men någon diskussion om att ställa in trafiken som helhet fördes inte. I Värmdö och Haninge körde skolskjutsen. Där uppstod istället problemet att personal och lärare som åker med SL inte kom fram till skolorna endast eleverna.

5 5 (10) Att vägarna var helt ofarbara är en bild som inte delas av alla väghållare. Stockholm stads trafikkontor menade på morgonen att de hade prioriterat kollektivtrafikens framkomlighet och att de inspektörer som sänts ut gjort bedömningen att vägarna var farbara. 1 I media uttalade sig också busschaufförer och menade att visst hade vi kunnat köra 2. Måste det vara så här? Vårt svar är nej. Här är nio konkreta förslag som går att genomföra i närtid. 1. Upprätta en beredskapsplan Kollektivtrafiken är en samhällsnytta. När den inte fungerar får det stora och omfattande efterverkningar för såväl enskilda människor som näringsliv och offentlig verksamhet. När det gäller pandemier, terrorangrepp och andra hot finns beredskapsplaner. Självklart ska SL ha en beredskapsplan för kraftig påverkan på trafiken beroende på väderlek. När en klass 2-varning går ut bör organisationen följa en på förväg uppgjord plan vad gäller såväl internkommunikation, information till resenärer samt vilken trafik som ska prioriteras. För pendeltågstrafiken har redan Trafikverket tagit fram en plan för vilken trafik som ställs in först vid störningar. Utöver vissa fjärrtåg och godstrafik så ställs pendeltågens insatståg in. Istället koncentrerar man sig på den fasta kvartstrafiken. Samma plan bör finnas för busstrafiken. Stombussnätet borde prioriteras. Genom att i första hand glesa ut och ställa in övrig trafik frigörs också fordon. Kortare bussar kan då trafikera stombussnätet. Det är av vikt eftersom ledbussarna oftare har större problem i kraftigt snöfall och halka. Att entreprenörer själva ska kunna fatta beslut om att ställa in all trafik är inte tillfredställande. I en situation av t.ex. storm, pandemi eller terrorhot måste en sammanvägning göras mellan olika behov och intressen och övergripande beslut fattas av personer med krisledningskunskap och politiskt mandat

6 6 (10) 2. Byt till vinterdäck Bussarna i SL-trafiken kör på så kallade all-round däck. Det finns skäl att under snörika vintrar byta till vinterdäck. Swebus kör sin långdistanstrafik helt med vinterdäck och uppger att det inte ställt in någon trafik pga av snö i vinter. 3 Idag finns trafikforskare som menar att väggreppet vid hållplatser och bussfiler skulle kunna förbättras om en mindre andel av bussarna utrustades med dubbdäck. Ett litet antal räcker för att rugga upp vägbanan och förbättra greppet för övriga bussar. Det finns även andra modeller. I Luleå kör busstrafiken med dubbdäck på det främre hjulparet och odubbade vinterdäck på de bakre. Bussar i SL-trafiken bör helt eller delvis köras med vinterdäck. Framförallt ska vissa garage som kör i områden där det inte finns något alternativ till busstrafiken byta däck. Att länets främsta tillväxtkommuner, Nacka och Värmdö, helt förlorar sin busstrafik vid ett kraftigt snöfall är helt orimligt. 3. Ge Trafikverket tillräckliga resurser Huvuddelen av de omfattande problemen i pendeltågstrafiken härrör från fel på den spåranläggning som Trafikverket ansvarar för. Den är banfel, signalfel och problem med nedisade växlar. Trafikverket har själva tydligt signalerat att deras resurser inte räcker till. Ska pendeltågen ha en rimlig möjlighet att gå i tid krävs att den borgerliga regeringen och infrastrukturministern slutar stoppa huvudet i sanden och tillför de resurser som krävs. 4. Intensifiera förarutbildningen Det är svårt att köra i halka och modd. Förarens erfarenhet och utbildning kan vara avgörande. Alla bussförare borde ges utbildning i halkkörning och möjligheter att regelbundet uppdatera sina kunskaper. Inför vinterhalvåret bör alltid alla förare få en genomgång. Informationssystem för att sprida gjorda lärdomar hos förarna själva om t.ex. specifika egenskaper hos olika fordon bör utvecklas. 5. Rasta pendeltågsfordon på natten Ett återkommande problem i pendeltågstrafiken vid snö och kyla är fordonsbrist till följd av nedisade tåg. Denna vinter verkar Älvsjödepån vara det enda avvisningsanläggningen som fungerat som avsett. Tidigare entreprenörer har med 3

7 7 (10) framgång prövat att rasta fordonen genom att köra dem nattetid. Utöver att de då hålls varma och isfria så för det dessutom med sig fördelen att det ger en viss snöröjande effekt på spåren. 6. Identifiera besvärliga hållplatser I flera fall kan vägarna vara farbara medan busshållplatserna vållar problem. Vissa busshållplatser har återkommande problem med halka. Det kan röra sig om en liten backe som i kombination med snömodd gör att bussar ideligen kör fast. Vissa stora hållplatser med återkommande problem kan behöva bygga som. Det bör också övervägas om vissa hållplatser ska vara utrustade med värme i gatan för att helt undvika problemen. Sandningen bör intensifieras på besvärliga platser. 7. Förbättra snöröjningen och dialogen med väghållarna Snörröjningen varierade på olika håll i länet. Självklart är det så att alla väghållare behöver utvärdera sina insatser vid det senaste snöovädret. När så väl är gjort måste slutsatserna diskuteras med SL och entreprenörerna. Dialogen mellan SL, entreprenörer och väghållare måste överhuvudtaget förbättras. Utan möjligheter till snabb kontakt är det svårt att göra bedömningar av trafikläget. 8. Se till att trafikvärdarna har rätt information Många har vittnat om att de trafikvärdar som ska bistå resenärerna med information ofta inte har relevanta uppgifter om vad som hänt, om ersättningstrafik och vilken trafik som fungerar. Det är ett enormt slöseri med resurser att ha personal ute i trafiken om de inte kan bistå med rätt information och det skapar enorm frustration hos resenärer. Det behöver inrättas en sammanhållen störningsinformation över trafikslagen och trafikvärdarna måste utrustas med sådan teknik att de kan bistå med aktuella information och alternativa resvägar. 9. Modernisera störningsinformationen Tyvärr har störningsinformationen inte utvecklats så väl som man hade hoppats. Närvaron i sociala medier är nästintill obefintlig och informationen som nås via mobilen eller webben är tyvärr inte alltid tillförlitlig.

8 8 (10) Vid senaste snöovädret hände dessutom återigen det som inte får hända. Hemsidan gick ned när söktrycket blev för stort. SL behöver ta in professionell hjälp för att tillse att basal störningsinformation kan publiceras på hemsidan även när söktrycket på sidan är högt. Vi Socialdemokrater vill inrätta en sammanhållen störningsinformation som kan informera via hemsidan och mobiltjänster. SL behöver också modernisera sitt sätt att kommunicera och nyttja sociala medier som Facebook och Twitter. Ett lysande exempel på hur man med små medel kan nå ut med mycket bra information var den blogg som två reportrar på Nacka-Värmdö-posten publicerade på tidningens hemsida under hela fredagsförmiddagens trafikkaos. 4 De letade upp viktiga fakta, ringde runt och försåg invånarna i Nacka och Värmdö med information om såväl bussar, skolskjuts, åtgärder och förväntad trafikstart. Det vore något för SL i samarbete med tidningar, kommuner eller andra aktörer att ta efter. SL borde vidare bygga ut och nyttja realtids- och informationstavlor. Det är oförlåtligt att befintliga kanaler inte används när trafiken slagits ut. Om SL inte kan ge aktuell information är det bättre att släcka ned realtidstavlorna än att de visar konsekvent fel i flera timmar. Långsiktigt krävs ännu mer Det är uppenbart att snöröjningen på vissa håll inte fungerade tillräckligt bra men frågan är om alla länets bussturer verkligen var omöjliga att genomföra. Beredvilligheten att ställa in trafik verkar vara stor hos entreprenörerna. Mot bakgrund av det inträffade bör SL:s avtal med bussentreprenörer ses över. Avtalens incitamentsstruktur borde utformas för att motverka att trafik ställs in annat än i extrema undantagsfall. Det får aldrig vara så att det är billigare att ställa in trafik än att köra trafik som riskerar att uppvisa låg punktlighet. SL behöver förstärka sina kontakter för att göra jämförelser och dra lärdomar. Vi är inte den enda staden och det enda landet som kör kollektivtrafik i snö och kyla. Genom att aktivt delta i forskningsprojekt skulle SL kunna utvecklas ytterligare. Statens väg- och tranportforskningsinstitut, VTI, är världsledande inom flera områden och har mycket kompetens att bidra med. 4

9 Hur morgondagens trafik kommer ser ut avgörs dock i hög grad av vilka investeringar vi gör idag. Det är en enorm utmaning för vårt län att klara de omfattande ny- och reinvesteringar i SL-trafiken som behövs om vårt län ska utvecklas och växa på ett hållbart sätt. 9 (10)

10 Ilija Batljan Hantverkargatan 45 Stockholm T: