Från diversity management till mångfaldsplaner?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från diversity management till mångfaldsplaner?"

Transkript

1 Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist

2 Innehållsförteckning 1. Mångfald - en idé gör entré 1 Avhandlingens problem och syfte 1 Mångfaldsidén kommer till Sverige 1 Avhandlingens syfte 3 Mångfaldsidén i Sverige: några bakgrunder 4 Invandringen 4 Invandrarna och arbetsmarknaden 5 Invandrarpolitiken ; 6 Etnicitet, diskriminering och mångfald 8 - några begrepp och utgångspunkter 8 Etnicitet 8 Diskriminering 9 Positiv särbehandling 10 Mångfaldsbegrcppet - några definitioner 10 Mångfaldsidén - hur ringar vi in den? 12 Forskningsläget och avhandlingens bidrag 14 Mångfaldslitteraturen 14 Studier av diversifierade grupper 14 Mångfald som organisationsidé 16 Kritiska invändningar i ett större perspektiv 19 Mångfaldsidén och dess framväxt 21 Avhandlingens bidrag 22 Disposition Idéer och idéspridning 26 Idéspridning som angreppssätt 26 Idéhistoria, idéspridning och historieämnet 26 Innovationsspridning 28 Spridningen av nya idéer som förändring 28 Egenskaper hos idén som påverkar spridningsprocessen 29 Kontextuella faktorer som påverkar spridningsprocessen 31 Vad driver och påverkar mångfaldsidéns introduktion och spridning i Sverige? 33 Idéspridning i organisationer 35 Idéspridning och förändringsproccsser 35 Organisationen som maskin 35 Idéspridning och organisationsförändring som översättning 36 Makt, processer och pragmatik 38 Härmning, legitimitet och hyckleri 39 Ledning, idéspridning och organisationsförändring 42 Vad driver och påverkar mångfaldsidéns spridning i Malmö stad? Att studera mångfaldsidén 45 Övergripande metodfrågor 45 Idéspridning och kvalitativa metoder 45 Uppfattade behov och spridning 46 Kritikernas röst 47

3 Muntlig historia och kvalitativa intervjuer 48 Texter och publikationer 49 Att undersöka hur mångfaldsidén kom till Sverige 50 Att få ett grepp om hur det hela började - vilka var aktörerna? 50 Intervjuer, transkribering och några gemensamma problem 52 Avgränsningar 54 Sveriges Tekniska Attachéer, RALF och AMS/Internationella Ingenjörer 54 Sverige DO och Kvintetten 57 Arbetsgivarverket/Utvecklingsrådet för den statliga sektorn 59 Regeringen och Näringsdepartementet 59 Att undersöka mångfaldsidén i Malmö stad 60 Mångfald eller enfald i Malmö stads organisation? Några ord om studieobjektet 60 Forskningsprojektet Mångfald som personalidé och studiernas ordning 62 Styrdokument Arbets- och utvecklingscentra som startpunkt 64 Högre chefer och politiker - vilka är de? 66 Intervjuernas genomförande och transkribering Från An American Dilemma 69 till diversity management 69 Diversity och den amerikanska exceptionalismen 69 Mångfaldsidén i USA och Europa 69 Det amerikanska dilemmat 70 Mångkulturalismens framväxt i USA 71 Affirmative action-art administrera bort ojämlikheten 73 Bakkefallet, affirmative action och diversity 75 Diversity - "dollar och demografi"? 76 Diversity-idén i USA: en liten sammanfattning 78 Diversity och europeiska förutsättningar 79 Invandrare och minoriteter i Europa 79 Diversity och ekonomisk struktur i USA och Europa 81 Diversity, politisk diskurs, institutioner och välfärd 83 Mångfaldsidén i Europa 85 ' 5. Från diversity management 88 till mångfaldsplaner? 88 Inledning '. 88 Mångfaldsidén: Här, där och överallt? 88 Sverige under 1990-talet 89 Ingenjörerna och forskarna 90 Från USA till Sverige 90 Mångfaldsidén möter svenska förhållanden 93 Forskningen och "Kamalieffekten" 95 Ingenjörernas och forskarnas mångfaldsspår i backspegeln 97 DO och Sverige Att etablera mångfald som organisations- och arbetsgivarfråga 98 DO, Kvintetten och antidiskrimineringsstrategin som försvann 99 Några väckarklockor 101 Från opinionsbildning till metodutveckling 103

4 Mångfald ger nya perspektiv i organisationerna 106 Mångfald-en fråga för arbetsmarknadens parter? 108 DO:s och Sverige 2000:s mångfaldsspår i backspegeln 110 Arbetsgivarverket, Regeringen och 111 Näringsdepartementet 111 Statens roll 111 Arbetsgivarverket - mångfald som förvaltningsprincip 112 Räkna med mångfald? Mångfaldsidén och lagstiftningen 113 Alla lika olika - mångfald som politik 115 Statens mångfaldsspår i backspegeln 116 Sammanfattning och slutsatser : 118 Aktörernas syn på behovet av mångfaldsidén 118 Benchmarkingoch 'bestpractice' -resoroch influenser 120 Kontext, motstånd och återuppfinningar Från ödesfråga till chefsdilemma 125 Inledning 125 Invandrarstaden Malmö 125 Industristaden som omvandlades 125 Ödesfrågan 127 Chefernas mångfaldsidéer och dilemman 130 Vårt dagliga möte 130 Något om problemen med att få ett plus ett att bli två 131 Linje-stab-dilemmat 133 Kompetensdilemmat 135 Chefernas lösningar 137 Tiden läker alla sår 137 Att lägga mångfalden tillrätta 139 Sammanfattning och slutsatser 141 Ledningsfrågan som försvann 141 Cheferna och pragmatismen 141 Mångfald - nytta eller social kontroll? Från gemensam idé 145 till pragmatisk handling 145 Inledning 145 Idéers och strategiers betydelse 145 En nyorganisation skapas 146 Mångfaldsidéer och strategier på AUC 147 En idé gör sitt intåg 147 Mångfaldsstrategier på fyra AUC 148 Mångfald som idé och strategi på fyra AUC 150 Från gemensam idé till pragmatisk strategi 156 Sammanfattning och slutsatser 159 Motstånd, motsägelser och "hyckleri" 159 Varför blev strategierna olika? Sammanfattning och slutsatser 163 Mångfaldsidéns spridning 163 Mångfaldsidén kommer till Sverige 163 Mångfaldsidén i USA och Europa 163

5 Mångfaldsidéns introduktion och spridning i Sverige 165 Mångfaldsidéns spridning i Malmö stad 167 Några reflektioner 170 Uppe bland molnen 170 Virus under inkubation? 172 Summary 174 The Dissemination of the Diversity Concept 174 The diversity concept comes to Sweden 174 The concept of diversity in the United States and Europé 174 Introduction and dissemination of the diversity concept in Sweden 176 Dissemination of the diversity concept in the City of Malmö 179 Litteraturförteckning 183

Från diversity management till mångfaldsplaner?

Från diversity management till mångfaldsplaner? Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist Tryckt av Holmbergs Höjdrodergatan 28 212 39 Malmö

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser

Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning och slutsatser Mångfaldsidéns spridning Mångfaldsidén kommer till Sverige I mitten av 1990-talet gör mångfaldsidén entré i svensk samhällsdebatt. Detta resulterar i massmedial uppmärksamhet

Läs mer

Interkulturella läroprocesser och integrering

Interkulturella läroprocesser och integrering Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism

Läs mer

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH I M E R M I M M A L M Ö 2 0 0 7 CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH NUMBER 7 Vita fläckar om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden White Spots On

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

I DIALOGENS NAMN MAIRON JOHANSSON. Linnaeus University Dissertations. UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK KIEL gsfflralbbuothek - Nr 73/2011

I DIALOGENS NAMN MAIRON JOHANSSON. Linnaeus University Dissertations. UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK KIEL gsfflralbbuothek - Nr 73/2011 Linnaeus University Dissertations Nr 73/2011 I DIALOGENS NAMN - IDÉN OM EN ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REGERINGEN OCH IDEELLA ORGANISATIONER MAIRON JOHANSSON LINNAEUS UNIVERSITY PRESS UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language I, 30 credits Kurskod: LS1G13 Fastställd av: Utbildningsledare 2014-05-20 Reviderad av: Utbildningsledare 2015-05-12

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Umeå, Skolutveckling på mångfaldens grund Den 15 april 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Om du använder hela, eller delar av presentationen, vänligen

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

IW Flerspråkighet, identitet och lärande IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet av att kvalitetssäkra lika rättigheter och möjligheter i Stockholms läns landstings verksamhet

Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet av att kvalitetssäkra lika rättigheter och möjligheter i Stockholms läns landstings verksamhet Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1212-1648 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-06- 1 8 0002 2 Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet

Läs mer

Mångfald på Volvo Personvagnar

Mångfald på Volvo Personvagnar Mångfald på Volvo Personvagnar Vår framtida personal Nå framgång genom mångfald och en inkluderande företagskultur Åsa Lindström Corporate Development Diversity Specialist Page 1 Everything designed around

Läs mer

Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola

Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola Informella nätverk och motstånd Paula Mulinari Malmö högskola meritokra: Alla erkänner a< de finns, men inte a< de gynnats av dem i sin karriär Informella nätverk iden:fieras som en central process där

Läs mer

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap Dnr U2017/92 Samhällsvetenskapliga fakulteten A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap (Bachelor of Science Programme in Gender Studies) Omfattning: 180 högskolepoäng Nivå: Grundnivå Programkod:

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Samverkan vad, hur och varför?

Samverkan vad, hur och varför? Samverkan vad, hur och varför? Göteborg 23 oktober 2018 Fördjupad introduktion för socialsekreterare vuxenområdet Anna Melke, fil dr offentlig förvaltning, FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) består av

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet

In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet 1:a elektroniska nyhetsbrevet MAJ 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar

Läs mer

STRATEGISK MÅNGFALD affärs- och verksamhetsnyaa

STRATEGISK MÅNGFALD affärs- och verksamhetsnyaa Omvärld NyAa STRATEGISK MÅNGFALD affärs- och verksamhetsnyaa Åsa Nilsson Billme Begrepp Projekt REaD finansieras av EUs Progressprogram och leds i partnerskap av Diskriminerings- ombudsmannen (DO), Diversity

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Begriplig EU-svenska?

Begriplig EU-svenska? SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen

Läs mer

Att vara ledamot i en rådgivande delegation

Att vara ledamot i en rådgivande delegation Att vara ledamot i en rådgivande delegation Inledning Regeringens delegering av arbetsgivaransvaret inom staten ställer som villkor att arbetsgivarna ska utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR

URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR Urvalsprovet består av fyra (4) frågor... Fråga 1: Besvara delfrågorna 1a-1e. Fråga 1 relaterar till artikeln av Staffan Himelroos (2015)

Läs mer

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och

Läs mer

LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019

LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019 LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019 Anne Lindblom annelind@kau.se Lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet Honorary research fellow vid Charles Darwin University, Australien https://www.kau.se/forskare/annelindblom

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg Tio budord om funktionshinderpolitiken Lars Lindberg Min bakgrund Funktionshinderpolitikens utmaningar Handikappolitiken påminner mest om spunnet socker: angenäm men flyktig i sin konsistens. Socialförsäkringsboken

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Att omsätta mångfald i praktik

Att omsätta mångfald i praktik Att omsätta mångfald i praktik - en fallstudie på Sociala Omsorgsförvaltningen i Borås Stad Examensarbete för kandidatexamen i personalvetenskap 15 hp Catharina Isaksson Johanna Selin Handledare: Nanna

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Strategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN

Strategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN Strategisk plan 2018 2026 JURIDISKA FAKULTETEN Inledning Lunds universitet och den Juridiska fakulteten grundades 1666 och har under århundranden varit ett centrum för bildning och lärdom. Lunds universitet

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

EKHK30, Ekonomisk historia: Teori och metod, 15 högskolepoäng Economic History: Theories and Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle

EKHK30, Ekonomisk historia: Teori och metod, 15 högskolepoäng Economic History: Theories and Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan EKHK30, Ekonomisk historia: Teori och metod, 15 högskolepoäng Economic History: Theories and Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå

Läs mer

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Handlingsplansworkshop

Handlingsplansworkshop Handlingsplansworkshop Socialdemokraterna framtidspartiet Inledning Varför finns vi? För att påverka! Hur gör vi det? Genom att driva opinion för våra idéer. Genom att vinna val så att vi kan genomföra

Läs mer

Hur många har precis vaknat?

Hur många har precis vaknat? Hur många har precis vaknat? Hur många har en idé av vad image management skulle kunna vara för någonting? Hur många kände till Amphi innan ni fick/såg inbjudan till det här eventet? Strukturellt perspektiv

Läs mer

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH I M E R M I M M A L M Ö 2 0 0 7 CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH NUMBER 7 Vita fläckar om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden White Spots On

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016 FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016 ANTAL ENSAMKOMMANDE POJKAR OCH FLICKOR 2015 Ålder Flickor Pojkar Totalt 0 6 år 157 155 312 7

Läs mer

Reklam - en objuden gäst?

Reklam - en objuden gäst? Reklam - en objuden gäst? Innehåll Kapitel 1 EN OBJUDEN GÄST? 19_ Reklam och medier 20 Vad är reklam? 21 Reklam som medieinnehåll 23 Studiens syfte och frågeställningar 25 Disposition 27 Kapitel 2 EN DEL

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik

Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik 1971 1991 Jonas Anshelm, Martin Hultman & Ann-Sofie Kall Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet Varför är 1970 och 80 talens

Läs mer

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR

Läs mer

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN

2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN 2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN ANN-SOFIE LENNQVIST LINDÉN Alltsedan Woodrow Wilson i en artikel (1887) drog en skiljelinje mellan politik och förvaltning har idén om att det är både önskvärt

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Regionalpolitikens geografi

Regionalpolitikens geografi Frida Andersson Richard Ek Irene Molina (red.) Regionalpolitikens geografi Regional tillväxt i teori och praktik (a Studentlitteratur Innehåll 1 Introduktion: En regional politik i förändring 7 Frida Andersson,

Läs mer

Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning

Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning Malin Wieslander Doktorand Pedagogiskt arbete Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier Malin Wieslander Presentation 2014 Bakgrund

Läs mer

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på

Läs mer

Entusiasm åldras långsamt

Entusiasm åldras långsamt Välkommen till höstens första nyhetsbrev och Snart presenteras en helt ny hemsida! Du hittar de gamla breven på http://euroquality.se/nyhetsbrev-2/ Om du vill att fler ska få nyhetsbrevet, har bytt adress

Läs mer

Managing Diversity i USA - sett med svenska ögon

Managing Diversity i USA - sett med svenska ögon Managing Diversity i USA - sett med svenska ögon Gabriella Fägerlind, Rådet för arbetslivsforskning 11:e Nordiska Migrationsforskarkonferensen 28-30 oktober 1999, Göteborg 1 Managing Diversity i USA -

Läs mer

Exkludering, assimilering eller utrotning? "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1955. Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET

Exkludering, assimilering eller utrotning? Tattarfrågan i svensk politik 1880-1955. Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET Exkludering, assimilering eller utrotning? "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1955 Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET DOCTORAL DISSERTATION by due permission of the Faculties of Humanities and Theology,

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende

Läs mer

MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER

MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER SOM DRIVKRAFT FOR DEN ENTREPRENORIELLA PROCESSEN Ahmad Ahmadi Innehållsförteckning Dell 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE 9 1.1 Introduktion 9 1.2. Bakgrund och problemformulering

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Sverigedemokraternas sympatisörer -sammanställning av undersökningar. April 2010

Sverigedemokraternas sympatisörer -sammanställning av undersökningar. April 2010 Sverigedemokraternas sympatisörer -sammanställning av undersökningar April 2010 Undersökning, United Minds 2010 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i mars 2010 av United Minds, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

In-Diversity Nyhetsbrev 3

In-Diversity Nyhetsbrev 3 Nyhetsbrev 3 APRIL 2012 This project has been funded with support from the European Commission. This communication reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible

Läs mer

Marknadens gränser och politikens villkor

Marknadens gränser och politikens villkor Marknadens gränser och politikens villkor Inbjudan till konferens 6 maj 2011 Stockholm Var går gränsen mellan marknad och politik i en tid när den finansiella sektorn får allt större betydelse? Gränserna

Läs mer

Tänk själv. en bok om mångfald. av Tomas Lundenmark och Christer Nilsson. tänk själv en bok om mångfald

Tänk själv. en bok om mångfald. av Tomas Lundenmark och Christer Nilsson. tänk själv en bok om mångfald Tänk själv en bok om mångfald av Tomas Lundenmark och Christer Nilsson 1 Tack alla medverkande Ett varmt tack till alla som medverkat med faktaunderlag, i intervjuer och med uppsatser för att åskådliggöra

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning

Läs mer

Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus

Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus Helena Rojas, utvecklingschef Varför mänskliga rättigheter?

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

HR-transformation på svenska

HR-transformation på svenska HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH

CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH I M E R M I M M A L M Ö 2 0 0 7 CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH NUMBER 7 Vita fläckar om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden White Spots On

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016

Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald inte bara en fråga om rättvisa Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald handlar om likheter och olikheter Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära

Läs mer

Ku2018/ Kulturdepartementet

Ku2018/ Kulturdepartementet 2018-03-22 Ku2018/00421 Kulturdepartementet Sammanfattande rapport från sakråd med forskare och civilsamhällesorganisationer den 22 februari 2018 om regeringens strategi för att minska och motverka segregation

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!

Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN! Centrala intressen! att undvika smärta, utveckla sina förmågor, tillfredsställa sina grundläggande behov av mat och skydd, att njuta av vänskapliga och kärleksfulla relationer med andra och att vara fri

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet NATIONALISM Alltsedan 1950-talet har många invandrargrupper kommit till Eskilstuna. I detta material berättar sverigefinländarna, som tillhörde de första

Läs mer

Mångfald i ord och handling

Mångfald i ord och handling Mångfald i ord och handling En kvalitativ studie utförd på en stadsdelsförvaltning i Göteborgs Stad Examensarbete för kandidatexamen i personalvetenskap 15 hp, Emelie Petersson Sanna May Handledare: Nanna

Läs mer