Från diversity management till mångfaldsplaner?
|
|
- Marie Bergström
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist
2 Innehållsförteckning 1. Mångfald - en idé gör entré 1 Avhandlingens problem och syfte 1 Mångfaldsidén kommer till Sverige 1 Avhandlingens syfte 3 Mångfaldsidén i Sverige: några bakgrunder 4 Invandringen 4 Invandrarna och arbetsmarknaden 5 Invandrarpolitiken ; 6 Etnicitet, diskriminering och mångfald 8 - några begrepp och utgångspunkter 8 Etnicitet 8 Diskriminering 9 Positiv särbehandling 10 Mångfaldsbegrcppet - några definitioner 10 Mångfaldsidén - hur ringar vi in den? 12 Forskningsläget och avhandlingens bidrag 14 Mångfaldslitteraturen 14 Studier av diversifierade grupper 14 Mångfald som organisationsidé 16 Kritiska invändningar i ett större perspektiv 19 Mångfaldsidén och dess framväxt 21 Avhandlingens bidrag 22 Disposition Idéer och idéspridning 26 Idéspridning som angreppssätt 26 Idéhistoria, idéspridning och historieämnet 26 Innovationsspridning 28 Spridningen av nya idéer som förändring 28 Egenskaper hos idén som påverkar spridningsprocessen 29 Kontextuella faktorer som påverkar spridningsprocessen 31 Vad driver och påverkar mångfaldsidéns introduktion och spridning i Sverige? 33 Idéspridning i organisationer 35 Idéspridning och förändringsproccsser 35 Organisationen som maskin 35 Idéspridning och organisationsförändring som översättning 36 Makt, processer och pragmatik 38 Härmning, legitimitet och hyckleri 39 Ledning, idéspridning och organisationsförändring 42 Vad driver och påverkar mångfaldsidéns spridning i Malmö stad? Att studera mångfaldsidén 45 Övergripande metodfrågor 45 Idéspridning och kvalitativa metoder 45 Uppfattade behov och spridning 46 Kritikernas röst 47
3 Muntlig historia och kvalitativa intervjuer 48 Texter och publikationer 49 Att undersöka hur mångfaldsidén kom till Sverige 50 Att få ett grepp om hur det hela började - vilka var aktörerna? 50 Intervjuer, transkribering och några gemensamma problem 52 Avgränsningar 54 Sveriges Tekniska Attachéer, RALF och AMS/Internationella Ingenjörer 54 Sverige DO och Kvintetten 57 Arbetsgivarverket/Utvecklingsrådet för den statliga sektorn 59 Regeringen och Näringsdepartementet 59 Att undersöka mångfaldsidén i Malmö stad 60 Mångfald eller enfald i Malmö stads organisation? Några ord om studieobjektet 60 Forskningsprojektet Mångfald som personalidé och studiernas ordning 62 Styrdokument Arbets- och utvecklingscentra som startpunkt 64 Högre chefer och politiker - vilka är de? 66 Intervjuernas genomförande och transkribering Från An American Dilemma 69 till diversity management 69 Diversity och den amerikanska exceptionalismen 69 Mångfaldsidén i USA och Europa 69 Det amerikanska dilemmat 70 Mångkulturalismens framväxt i USA 71 Affirmative action-art administrera bort ojämlikheten 73 Bakkefallet, affirmative action och diversity 75 Diversity - "dollar och demografi"? 76 Diversity-idén i USA: en liten sammanfattning 78 Diversity och europeiska förutsättningar 79 Invandrare och minoriteter i Europa 79 Diversity och ekonomisk struktur i USA och Europa 81 Diversity, politisk diskurs, institutioner och välfärd 83 Mångfaldsidén i Europa 85 ' 5. Från diversity management 88 till mångfaldsplaner? 88 Inledning '. 88 Mångfaldsidén: Här, där och överallt? 88 Sverige under 1990-talet 89 Ingenjörerna och forskarna 90 Från USA till Sverige 90 Mångfaldsidén möter svenska förhållanden 93 Forskningen och "Kamalieffekten" 95 Ingenjörernas och forskarnas mångfaldsspår i backspegeln 97 DO och Sverige Att etablera mångfald som organisations- och arbetsgivarfråga 98 DO, Kvintetten och antidiskrimineringsstrategin som försvann 99 Några väckarklockor 101 Från opinionsbildning till metodutveckling 103
4 Mångfald ger nya perspektiv i organisationerna 106 Mångfald-en fråga för arbetsmarknadens parter? 108 DO:s och Sverige 2000:s mångfaldsspår i backspegeln 110 Arbetsgivarverket, Regeringen och 111 Näringsdepartementet 111 Statens roll 111 Arbetsgivarverket - mångfald som förvaltningsprincip 112 Räkna med mångfald? Mångfaldsidén och lagstiftningen 113 Alla lika olika - mångfald som politik 115 Statens mångfaldsspår i backspegeln 116 Sammanfattning och slutsatser : 118 Aktörernas syn på behovet av mångfaldsidén 118 Benchmarkingoch 'bestpractice' -resoroch influenser 120 Kontext, motstånd och återuppfinningar Från ödesfråga till chefsdilemma 125 Inledning 125 Invandrarstaden Malmö 125 Industristaden som omvandlades 125 Ödesfrågan 127 Chefernas mångfaldsidéer och dilemman 130 Vårt dagliga möte 130 Något om problemen med att få ett plus ett att bli två 131 Linje-stab-dilemmat 133 Kompetensdilemmat 135 Chefernas lösningar 137 Tiden läker alla sår 137 Att lägga mångfalden tillrätta 139 Sammanfattning och slutsatser 141 Ledningsfrågan som försvann 141 Cheferna och pragmatismen 141 Mångfald - nytta eller social kontroll? Från gemensam idé 145 till pragmatisk handling 145 Inledning 145 Idéers och strategiers betydelse 145 En nyorganisation skapas 146 Mångfaldsidéer och strategier på AUC 147 En idé gör sitt intåg 147 Mångfaldsstrategier på fyra AUC 148 Mångfald som idé och strategi på fyra AUC 150 Från gemensam idé till pragmatisk strategi 156 Sammanfattning och slutsatser 159 Motstånd, motsägelser och "hyckleri" 159 Varför blev strategierna olika? Sammanfattning och slutsatser 163 Mångfaldsidéns spridning 163 Mångfaldsidén kommer till Sverige 163 Mångfaldsidén i USA och Europa 163
5 Mångfaldsidéns introduktion och spridning i Sverige 165 Mångfaldsidéns spridning i Malmö stad 167 Några reflektioner 170 Uppe bland molnen 170 Virus under inkubation? 172 Summary 174 The Dissemination of the Diversity Concept 174 The diversity concept comes to Sweden 174 The concept of diversity in the United States and Europé 174 Introduction and dissemination of the diversity concept in Sweden 176 Dissemination of the diversity concept in the City of Malmö 179 Litteraturförteckning 183
Från diversity management till mångfaldsplaner?
Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist Tryckt av Holmbergs Höjdrodergatan 28 212 39 Malmö
Sammanfattning och slutsatser
Sammanfattning och slutsatser Mångfaldsidéns spridning Mångfaldsidén kommer till Sverige I mitten av 1990-talet gör mångfaldsidén entré i svensk samhällsdebatt. Detta resulterar i massmedial uppmärksamhet
Interkulturella läroprocesser och integrering
Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism
CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH
I M E R M I M M A L M Ö 2 0 0 7 CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH NUMBER 7 Vita fläckar om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden White Spots On
Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
I DIALOGENS NAMN MAIRON JOHANSSON. Linnaeus University Dissertations. UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK KIEL gsfflralbbuothek - Nr 73/2011
Linnaeus University Dissertations Nr 73/2011 I DIALOGENS NAMN - IDÉN OM EN ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REGERINGEN OCH IDEELLA ORGANISATIONER MAIRON JOHANSSON LINNAEUS UNIVERSITY PRESS UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK
Interkulturellt förhållningssätt
Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas
Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi
Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5
Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik
Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem
Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet
Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä
KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language I, 30 credits Kurskod: LS1G13 Fastställd av: Utbildningsledare 2014-05-20 Reviderad av: Utbildningsledare 2015-05-12
Miljöförvaltningens mångfaldsplan
Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.
Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap
Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Umeå, Skolutveckling på mångfaldens grund Den 15 april 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Om du använder hela, eller delar av presentationen, vänligen
!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014
LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill
IW Flerspråkighet, identitet och lärande
IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:
Mångfald på Volvo Personvagnar
Mångfald på Volvo Personvagnar Vår framtida personal Nå framgång genom mångfald och en inkluderande företagskultur Åsa Lindström Corporate Development Diversity Specialist Page 1 Everything designed around
Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola
Informella nätverk och motstånd Paula Mulinari Malmö högskola meritokra: Alla erkänner a< de finns, men inte a< de gynnats av dem i sin karriär Informella nätverk iden:fieras som en central process där
Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson
Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015
In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet
1:a elektroniska nyhetsbrevet MAJ 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar
Intervju med Anders Bergman
Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering
Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet av att kvalitetssäkra lika rättigheter och möjligheter i Stockholms läns landstings verksamhet
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1212-1648 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-06- 1 8 0002 2 Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet
In-Diversity Nyhetsbrev 3
Nyhetsbrev 3 APRIL 2012 This project has been funded with support from the European Commission. This communication reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible
Att vara ledamot i en rådgivande delegation
Att vara ledamot i en rådgivande delegation Inledning Regeringens delegering av arbetsgivaransvaret inom staten ställer som villkor att arbetsgivarna ska utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult
Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till
Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning
Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära
Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 2007-2010
Presentation Projektledare för projektet Arbetsgivarrollen i ledarskapet Har erfarenhet av arbetsgivarrollen som: Medarbetare HR-expert Chef Personalchef Förvaltningschef Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder Fyra nyanser av grått i åtta länder BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN
Integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder Fyra nyanser av grått i åtta länder BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN Syfte Kort översikt av integrationspolitiken i några länder
Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet
Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Handlingsplansworkshop
Handlingsplansworkshop Socialdemokraterna framtidspartiet Inledning Varför finns vi? För att påverka! Hur gör vi det? Genom att driva opinion för våra idéer. Genom att vinna val så att vi kan genomföra
Hur många har precis vaknat?
Hur många har precis vaknat? Hur många har en idé av vad image management skulle kunna vara för någonting? Hur många kände till Amphi innan ni fick/såg inbjudan till det här eventet? Strukturellt perspektiv
MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
STRATEGISK MÅNGFALD affärs- och verksamhetsnyaa
Omvärld NyAa STRATEGISK MÅNGFALD affärs- och verksamhetsnyaa Åsa Nilsson Billme Begrepp Projekt REaD finansieras av EUs Progressprogram och leds i partnerskap av Diskriminerings- ombudsmannen (DO), Diversity
FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.
FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle
Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19
Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende
Managing Diversity i USA - sett med svenska ögon
Managing Diversity i USA - sett med svenska ögon Gabriella Fägerlind, Rådet för arbetslivsforskning 11:e Nordiska Migrationsforskarkonferensen 28-30 oktober 1999, Göteborg 1 Managing Diversity i USA -
Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.
Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51
Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001
Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001
Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning
Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning Malin Wieslander Doktorand Pedagogiskt arbete Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier Malin Wieslander Presentation 2014 Bakgrund
Reklam - en objuden gäst?
Reklam - en objuden gäst? Innehåll Kapitel 1 EN OBJUDEN GÄST? 19_ Reklam och medier 20 Vad är reklam? 21 Reklam som medieinnehåll 23 Studiens syfte och frågeställningar 25 Disposition 27 Kapitel 2 EN DEL
Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor
Regionalpolitikens geografi
Frida Andersson Richard Ek Irene Molina (red.) Regionalpolitikens geografi Regional tillväxt i teori och praktik (a Studentlitteratur Innehåll 1 Introduktion: En regional politik i förändring 7 Frida Andersson,
Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN
Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa
KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET
Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på
Att omsätta mångfald i praktik
Att omsätta mångfald i praktik - en fallstudie på Sociala Omsorgsförvaltningen i Borås Stad Examensarbete för kandidatexamen i personalvetenskap 15 hp Catharina Isaksson Johanna Selin Handledare: Nanna
Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits
Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp
MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER
MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER SOM DRIVKRAFT FOR DEN ENTREPRENORIELLA PROCESSEN Ahmad Ahmadi Innehållsförteckning Dell 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE 9 1.1 Introduktion 9 1.2. Bakgrund och problemformulering
Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat
Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de
Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH
I M E R M I M M A L M Ö 2 0 0 7 CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH NUMBER 7 Vita fläckar om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden White Spots On
samhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus
Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus Helena Rojas, utvecklingschef Varför mänskliga rättigheter?
Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?
Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Begriplig EU-svenska?
SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen
Hemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.
Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand
Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning
Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005
Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö
En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0
En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor
Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Mänskliga rättigheter i Sverige. Vad innebär det i rollen som statsanställd?
Mänskliga rättigheter i Sverige Vad innebär det i rollen som statsanställd? Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga
Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Budget och verksamhetsplan
VERKSAMHETSPLAN 2015 Budget och verksamhetsplan Diversity Charter Sweden 2014 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Historik... 2 Vision och långsiktiga mål... 2 Nationella förutsättningar... 1 Syn på mångfald...
KTH. Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009
KTH Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009 Agenda Syfte Kort introduktion om Länsförsäkringar & Arkwright Varför är det politiska perspektivet viktigt? En
Invandringen till Sverige
Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970
Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012
Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt
Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009
Integrationsfonden Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 HANDLINGSLINJE A1 HANDLINGSLINJE A2 HANDLINGSLINJE B3 HANDLINGSLINJE B4 HANDLINGSLINJE C5 HANDLINGSLINJE C6 Stödjande av tredjelandsmedborgare
ZA5952. Flash Eurobarometer 407 (Austria, Finland and Sweden: 20 Years in the EU) Country Questionnaire Finland (Swedish)
ZA9 Flash Eurobarometer 07 (Austria, Finland and Sweden: 0 Years in the EU) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL 07-0 years in the EU D Hur gammal är du? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man
Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter
Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter Regionförvaltningsverket Den 27 oktober 2016, Åbo Professor Pirjo Lahdenperä Pirjo Lahdenperä, 2016-10-27 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA
Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet
Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens
WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
JUFN23, Licensing in an International Context, 15 högskolepoäng Licensing in an International Context, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten Fastställande JUFN23, Licensing in an International Context, 15 högskolepoäng Licensing in an International Context, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är fastställd
EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN
LENA MAIER EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN En rättslig Studie av gemenskapsrättens inverkan pä medlemsstaternas arbetsrättsliga normgivrimgsutrymmen Innehällsförteckning Förord 7 Innehällsförteckning
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Effektivare resursutnyttjande i svensk hälso- sjukvård
Effektivare resursutnyttjande i svensk hälso- sjukvård LHC 4 maj 2015 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,
Det sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Samverka för mångfald. Summering och idé om framtiden
1 Samverka för mångfald Summering och idé om framtiden Tidplan 08.00 Välkomna, syftet med mötet 08.15 Arbetet fram till nu, möjlig framtid 08.45 Diskussion 1: Teman för lärande 09.15 Diskussion 2: Framtida
Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län
Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Lättläst version av Överenskommelsen
Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och
Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson
Komparativ rätt r - en introduktion Anna Jonsson Anna.jonsson@jur.uu.se Dagens förelf reläsning Vad är r komparativ rätt? r Den komparativa rättens r funktioner Komparativ metod Den komparativa rättens
Vad är Global Compact?
Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma