IT system för vägtransporter och tillhörande terminalverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT system för vägtransporter och tillhörande terminalverksamhet"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ IT system för vägtransporter och tillhörande terminalverksamhet Amina Kafadarevic & Yordanos Haile September 2010 Examensarbetet 15 högskolepoäng Industriell Ekonomi Programmet Examinator: Göte Olsson Handledare: Göte Olsson

2 Förord Vi är två studenter från Industriell Ekonomi på Högskolan i Gävle som har skrivit en C- uppsats inom transportföretag. Arbetet utfördes på DHL verksamhet i Uppsala Detta examensarbete är skrivet på C-nivå vid Högskolan i Gävle. Vi fick detta uppdrag av professor Göte Olsson på institutionen för teknik och byggd miljö. Vi vill rikta ett stort tack till professor Göte Olsson från Högskolan i Gävle för handledning genom hela arbetet. Vi vill också skänka ett stort tack till Johan Claesson, dagordningschefen på DHL terminal i Uppsala, för hans engagemang i vårt arbete och för att han alltid har haft tid att svara på våra ständiga frågor. Vi vill även tacka till de övriga personalen på DHL:s terminal som visade både vilja och sitt intresse att svara på våra frågor.

3 Förkortningar ADF ADC, AI ANSIX12 CRM CMR CIM CL DL EDI EDA EAN EPC GS1 GPS GNSS GPRS GLONAS Automatisk Data Fångst Automatic Data Capture Application Identifiers Customer Relationship Management Konvention om fraktavtal vid internationellgodsbefordran Konventionen som regler rar ansvaret för internationell järnvägstrafik Centraliserad lage Decentraliserad lager Electronic Data Interchange Electronic data access European Article Number Global Standard Organization Global Positioning Systems Global Navigation Satellite System General Packet Radio Services GLObalnaya NAvigatsionnaya Sputnikovaya Sistema HF High Frequency ITF International Transport Forum IT Information Technology IMT-2000 Stands for International Mobile Telecommunications IP Internet protocol ISO International Standard Organization ID Identifying MHz Megahertz NGWC Next generation wireless Communication NSAB Nordisk Speditörsforbunds Allmänna Bestämmelser PC Personal computer PDF 417 Portable Data File 417 PZ-90 Rysk Satellit Referenssystem RFID Radio Frequency Identification RFDC Radio-Frequency Data Communication RSS Reduced Space Technology SSCC Serial Shipping Container Code STE Standardiserad Transport Etikett SIKA Statens Institut för Kommunikations Analys TCP UPC UHF WGS 5TT and C 3G Transmission Control protocol Universal Product Code Ultra High Frequency World Geodetic System Telemetry, Tracking and Command 3rd Generation-International Mobile Telecommunications-2000

4 Sammanfattning Vi har valt att skriva vårt examensarbete inom transportföretag. Arbetet utfördes på DHL verksamhet i Uppsala. DHL är en av ledande transportföretag i världen. Vårt intresse ligger på mer effektiva och avancerade transporter och terminaler eftersom globalisering och nya trender kräver effektivare lösningar. Syftet med vårt arbete är att redogöra behovet av informationsteknik- tillämpningar på vägtransporter och tillhörande terminal verksamhet. Vidare kartläggar vi terminalen och den tillämpade informationstekniken. Slutligen ger vi förslag på eventuella förbättringar av processen med IT tillämpningar i framtiden. Valda metoder bygger på litteraturstudie som resulterade i information som vi sedan relaterade till våra egna intervjuer och observationer. Vi vill också nämna att vi kombinerade observationer med intervju, där vi ställde frågor till personalen. Frågorna varierade under observationen eftersom stämningen var dynamisk så att konstans och kongruens inte var viktiga för oss. Globalisering kräver effektiva och dynamiska transporter och hanteringar i terminaler. Förutsättningarna för att transportföretag ska vara konkurrenskraftig på marknaden är införande av informationsteknologi. Mest vanliga sätt att identifieras godset i terminal är användning av streckkoder. Dessutom finns det flera olika metoder som RFID, 3G RFID i kombination med satellitkommunikation och NGWS som betraktas dyra. Framtiden ligger i realtid information och en obegränsad visibilitet som skulle kunna åstadkommas med nya trender inom informationsteknologi. RFID kommer att ersätta streckkodidentifiering med prissänkning av RFID tagg. En kombination av 3G RFID med GPS och införande av NGWC i framtiden kommer att vara en förutsättning för obegränsat helhetssyn, säkra transporter och ständig tillträde till information.

5 Abstract We have chosen to write our thesis within a transport company. The work was carried out at DHL activities in Uppsala. DHL is one of the leading transport companies worldwide. Our interest lies in more efficient and advanced transportation and terminals, as globalization and new trends require effective solutions. The aim of our work is to explain the need for information technology applications in road haulage and associated terminal operations. Furthermore, we analyses terminal and applied information technology. Finally, we give suggestions on possible improvements to the process of IT applications in the future. Selected methods based on literature search, interviews and observations are used. We did a contextual inquiry i.e. we tried to observe what is being done, and at the same time, we asked the user come with explanations of what they have done. The questions varied during the research because the atmosphere was dynamic so that the constancy and coherence are not important to us. Globalization requires effective and dynamic transport and management in the terminal operations. The assumption for Transport Company to be competitive on the market is the introduction of information technology. The most common way to identify the goods of the terminal is the use of barcodes. Furthermore there are several different methods such as RFID, 3G, RFID, combined with satellite and NGWS, but these methods are considered expensive. The future is in real-time information and an unlimited visibility that could be achieved with new trends in information technology. RFID will replace bar code identification with the price of RFID tags. A combination of 3G RFID with GPS and introducing NGWC in the future will be a prerequisite for unlimitedly comprehensive view, safe transportation and permanent access to information.

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Litteratur Intervjuer Observationer Internet Reliabilitet Validitet Vald arbetsmetod Teoretisk referensram Transportsystem Klassificering av transportsystem Geografisk uppdelning Cross- docking Direktleveransen Flerterminalsystem Enterminalsystem Navsystem Olika typer av nätverk Enterminalnätverk Flerterminalnätverk Hierarkiskt flerterminalnätverk Samlastningspunkter och brytpunkter Vägtransportsystem Vägtransportfordon Transportörens och speditörens roll Terminaler Terminalens funktion Terminalens struktur i internt flöde Terminaler i det externa flödet Administrativa rutiner vid en terminal Hanteringsprinciper i en terminal Godstyper Lastpall Informationsteknik Frakturer som hindrar utvecklingen IT investeringar Transportinformationssystem Informationssystem i godsterminaler Ett informationssystem delar Krav och behov på ett informationssystem Identifieringssystemet Automatisk identifiering Streckkoder Gods- och transportetiketer RFID

7 7.3.2 Andra identifiering system Optical Character Recognition -OCR Ljus - eller röstöverföring Informations- och kommunikationsmetoder Internet Intranät Extranät EDI- Electronic Data Interchange, Webb-EDI, XML, EDA Edifact Radiofrekvenskommunikation Satellitkommunikation Global Navigation Satellite System -GNSS Telefon, brev, fax och e-brev Track and Trace IT i framtiden Process Logistiska symboler Nulägesbeskrivning av DHL i Uppsala Diskussion Slutsatsen Referenser Bilagor

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund Användningen av informationsteknik skapar både nya möjligheter och effektivitet. Globalisering och rörelser inom existerande och nya marknader medför strukturförändringar. Transportföretag måste ständigt leta efter flexibla lösningar för att vara konkurrenskraftigt. Informationsteknik betraktas som en förutsättning för effektivare transporter och terminaler. Det finns en ständig jakt på lägre kostnader, kortare ledtider och högre tillgänglighet. Detta kan åstadkommas genom rätt information i rätt tid. Informationsteknik får större betydelse för transportföretag och anses som ett verktyg för samling av information och kommunikation som direkt påverkar företags konkurrenskraft. Dessutom medför detta större möjligheter för sänkning av kostnader, bättre servicenivå respektive mer kostnadseffektivare och säkra lösningar. (Fredholm, 2006) 1.2 Syfte Syftet med det här arbetet är att redogöra för behovet av informationsteknik- tillämpningar på vägtransporter och tillhörande terminalverksamhen. Vidare kommer vi att presentera förslag på eventuella problemlösningar, samt att vid ett transportförslag kartlägga verksamheten och den tillämpade informationstekniken. Slutligen är våra intentioner att ge förslag på eventuella förbättringar av processen. 2. Metod Vi har använt olika metoder som tillvägagångssätten för att komma fram till nödvändiga informationer. Dessa metoder omfattar litteraturstudier, observationer, internet och intervjuer. Vi anser att olika metoder kompletterar varandra vilket i sin tur resulterar med en omfattande undersökning av problematiken. 2.1 Litteratur I sin bok Vetenskaplig metod skriver Ejvegård, att det är av stor vikt att använda litteraturböcker som ger nytta till användning av teorier och kunskap till ämnet. Med litteratur avses i forskningssammanhang nästan allt tryckt material som böcker, rapporter, artiklar, essäer, uppsatser mm. (Ejvegård, 1996) Vidare betonar Ejvegård vikten av att litteraturen ska vara pålitlig. Ett sätt att stärka pålitligheten är att undersöka vad författaren har grundat sin text på genom att granska referenslistan. En bok hänvisar oftast till fler andra källor. Genom att följa dessa hänvisningar kan man snabbt ringa in de verk som kan vara centrala för det ämne som man själv har valt att undersöka. (Ejvegård, 1996) 8

9 2.2 Intervjuer Intervju tillhör en av de viktigaste datainsamlingsmetoder inom kvalitativ metod och betraktas således många gånger som synonym med denna metodtradition. Intervju som datainsamlingsmetod säkerställer möjligheten att bedöma kvalitet av respons av ämnet, upptäcka om frågor inte var ordentligt förstådda samt underlätta respondenten att vara säker på svaret. (Ejvegård, 1996) Ejvegård, (1996) definierar intervju som en muntlig struktur av kommunikation som används när man vill leta rätt på åsikter, tryckanden, kunskaper och uppfattningar i forskningssammanhang. Till sin karaktär är intervju en i hög grad flexibel verktyg med ett brett användningsområde. Intervjuer kan genomföras på två olika sätt genom face to face och via telefon. Genom face to face metod kan information tolkas på ett mer nyanserat och bredare sätt. (Walliman, 2005) 2.3. Observationer Observation är en metod för registrering av händelser, aktiviteter och förhållande genom icke inkvisitoriska medverkan av forskaren. Deltagande observation anses när en forskare är involverad och beskriver en process eller aktivitet som han/hon deltar i. Observation av objekt kan vara en effektiv och snabb metod för att göra en preliminär bedömning eller kunskaper av villkor eller tillstånd. (Walliman, 2005) Fördelar med observationsmetoden är en explorativ infallsvinkel. Forskaren kan själv skilja ut viktiga fakta och klassificera dessa. Forskaren är inte beroende av deltagarens förmåga att komma ihåg- eller förstå informationen. Istället möjliggör den här metoden, en direkt syn på det aktuella sammanhanget. (Andersen 1994) En av nackdelarna med observationsmetoden är att den är dyr. Dessutom tvingas observatören till selektivitet av fakta som kommer att registreras. Forskaren kan bara täcka vad hon/han kan höra och se. En annan nackdel med den här metoden är att forskaren inte har tillträde till fakta från förfluten tid. (Andersen 1994) Ejvegård, (1996) betonar också att observation som metod föra observant i en miljö där han/hon kan bli känslomässigt involverad i händelseförloppet, vilket kan leda till att objektiviteten blir hotad. Han rekommenderar således att observant används även andra informations källor för att uppnå en vetenskaplig nivå. 2.4 Internet World Wide Web är den största informationskällan i världen, som dock inte kan betraktas som helt pålitlig. Det finns över fyrtio millioner Web sidor och en ny sida läggs in var fjärde sekund. Att söka information i informationsöverflöde av sådana proportioner utgör en svår uppgift som många gånger kan resultera i ett misslyckande. (Walliman, 2005) 9

10 2.5 Reliabilitet Reliabilitet innebär att mätningar och undersökningar är rätt gjorda för att forskningsresultat skall kunna förklara den faktiska förhållanden. Man kan skilja mellan intrasubjektiv reliabilitet och intersubjektiv reliabilitet. Med intrasubjektiv reliabilitet menas graden av överensstämmelse mellan samma forskares mätningar av samma fenomen. Med intersubjektiv reliabilitet menas graden av överensstämmelse mellan olika forskares mätningar av samma fenomen. (Andersen, 1994) I sin Enkätboken särskiljer författaren Trost (2007) mellan fyra komponenter hos begreppet reliabilitet: Kongruens: rör sig om likhet mellan frågor som avses mäta samma sak. Precision: förhåller sig med intervjuarens sätt att registrera svar. Dessutom kan också vara fråga om hur den svarande kryssar i rutorna i ett enkätformulär. Objektivitet: handlar om intervjuares sätt att registrera. Objektiviteten är hög om de registrerar samma sak likadant Konstans: förutsätter att fenomenet eller attityden och tar upp tidsaspekten, eller vad det kan vara fråga om, inte ändrar sig. 2.6 Validitet Validitet innebär att man verkligen mäter det som avses att mäta. (Ejvegård, 1996) Man kan skilja mellan intern- och extern validitet. Intern validitet avser överrensstämmelse mellan innehållet på den operationella och den nominella nivån. Extern validitet avser en överrensstämmelse mellan resultat och verkligheten. Med detta menas om det är falskt eller sant så att den externa validiteten kan konstateras genom empirisk prövning. (Andersen, 1994) 2.7 Vald arbetsmetod Metoder som vi valde att använda i den här undersökningen är litteratur- och internetstudie, intervju samt observation. Underlag för den här undersökningen bygger på litteraturstudie som resulterade i information som vi sedan relaterade till våra egna intervjuer och observationer. Vi valde att intervjua Johan Claesson, DHL:s chef för dagordning inom logistik, och personal verksamma inom terminalen. Intervjuerna realiserades genom kommunikationen face to face och via telefon och . Under våra besök på DHL i Uppsala observerade vi terminalen för att kunna kartlägga materialflödet. Dessutom observerade vi användning av IT-systemet. Vår handledare visade hur flödet av godset- och processen ser ut. Vi vill också nämna att vi kombinerade observationer med intervju, där vi ställde frågor till personal. Frågorna varierade under observationen eftersom stämningen var dynamisk så att konstans och kongruens inte var 10

11 viktiga för oss. Målet att komplettera informationen och visualisera denna med bilder använde vi oss även av Internetkällor. Vi anser att nivån på reliabiliteten i den här undersökningen är betryggande, eftersom den bygger på pålitliga källor, däribland vetenskapliga artiklar, litteraturböcker, observationer, intervjuer och säkra källor på internet. Vi tycker att vi även har uppnått en försvarlig grad av validitet. Vi anser att vi har lyckats ringa in alla viktiga detaljer som vi har observerat. Dessutom var vår handledare väldigt hjälpsam och erfaren vilket ökade graden av validitet. 3. Teoretisk referensram 3.1Transportsystem Transporter som ingår i trepartslogistik förväntas vara dynamiska. Enligt Grant (1991) finns det fyra faktorer av resurs baserade perspektiv som garanterar konkurrenskraftiga fördelar för en verksamhet. Dessa faktorer är hållbarhet, genomsynlighet, överförbarhet och reproduktionsförmåga. Enligt Barney(1991) attribut som påverkar konkurrenskraft är att vara värdefull, unik och inte utbytbar. Peteraf (1993) föreslår kriterier för konkurrenskraftiga fördelar som heterogen, begränsningar för ex-ante konkurrens, begränsningar för ex-post konkurrens och imperfekt rörlighet. Bakgrunden till alla transportsystem är behovet av frekvent distribution och snabb transport från tillverkaren, som är placerad i olika punkter, till olika kunder. Kraven för frekvent och snabb transport kan inte alltid uppfyllas, och detta på grund av fysiska och ekonomiska skäl. Med tanke på detta har olika system skapats utifrån praktiska och teoretiska metoder. (Lumsden, 2006) Externa transporter av godset sker mellan olika handels- och industriföretag eller slutliga konsumenter. Dessa kan utföras med transportresurser som går i beställningstrafik eller linjetrafik. Beställningstrafik är en speciell beställning från en transportköpare medan linjetrafik trafikerar regelbundet, enligt en tidtabell. Beställningstrafik påbörjas, i motsats till linjetrafik, av en särskild beställning från en transportköpare. Flera transportkunder efterfrågar olika skräddarsydda systemlösningar för transport. Avvägning mellan skräddarsydda och standard transportsystem är en fråga om erbjuden transportservice och önskat resursutnyttjande. Skräddarsydda system resulterar ofta i ett lägre resursutnyttjande och en bättre anpassad transportservice medan standardtransportsystem resulterar i ett högre resursutnyttjande. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) I ett transportföretag har resursutnyttjandet en avgörande roll för god lönsamhet. Högre resursutnyttjandet kan åstadkommas genom att öka beläggning på varje lastenhet, utnyttjande av stillestånds tid och ökad antal returlaster. Något som också kan påverka resursutnyttjandet är användning av planeringsprinciper.(tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Klassificering av transportsystem Ett transportsystem har en fysisk struktur som fastläggs med hjälp av avvägningsanalys. Det finns två huvudkrav som styr analysen. Dessa huvudkrav bestämmer struktur som skall väljs. Dessa två krav följer nedan. 11

12 En homogen transportservice inom hela transportsystemet betyder ett heltäckande transportsystem som angår distributionen och hämtningen inom ett visst geografiskt område där systemet gäller. Ett högt resursutnyttjande i trafiken gäller särskilt för de lastenheter som används under huvudtransporten. (Tarkowski, Ireståhl, Lumsden, 1995) Geografisk uppdelning Transportsystem av ett transportföretag kan vara lokala, nationella eller internationella. Ett lokalt transportsystem är begränsat till ett litet område kring industrizoner eller tätorter. Transporter av en sådan karaktär är i regel kortväga transporter och kan karakteriseras som enskilda transporter från en punkt till en annan. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Till skillnad från de lokala transportsystemen omfattar nationella och internationella transportsystem både kortväga och långväga transporter. Dessutom innehåller dessa ett vittförgrenat nät av omlastningsanläggningar. Omlastningsanläggningar är terminaler som oftast är lokaliserade i anslutning till järnvägstationer, hamn eller flygplatser. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Cross- docking Cross-docking begreppet definieras på olika sätt som: Cross-docking innebär att en vara avlastas från inkommande trailer, identifieras vart den skall och slutligen lastas på, i relation till destinationen lämplig utgående trailer. Det kan också innebära att inkommande godstransport slås sönder till utgående sändningar. Denna process involverar en schemaläggning av motsvarande inkommande och utgående transporter, med ett tidsförlopp på maximalt ett dygn. Godset placeras direkt på terminalen utan att behöva läggas i lager. (Lumsden, 2006) Dessutom kan cross-docking funktionen vara i stället att ta emot godset, förvara den i lagerutrymme. Vid ett lämpligt tillfälle sänds godset vidare direkt från inkommande till utgående brygga utan värdeskapande hantering. (Lumsden, 2006) Cross-docking kan också innebära att transporterade gods till terminaler sorteras, packas om och skickas vidare direkt till affärer. För att cross-docking skall kunna fungera väl, krävs ett uppbyggt och fungerande IT system som ska utgöra grund för snabb hantering och sortering. (Lumsden, 2006) Direktleveransen Ett system som är uppbyggt på direkta leveranser är resurskrävande, men även väldigt snabbt. Olika producenter tillverkar olika enheten till ett antal kunder. Leverans sker genom att varje producent levererar direkt till olika kunder. Det finns inga tidsrestriktioner som ger en stor frihet för att anpassa transportköparens tidskrav med transport behovet. Vanliga problem som 12

13 uppstår med direkt leveransen är lågt resursutnyttjande, låga frekvenser i varje länk och stort behov av fordon: (se figur nedan) R= mc R= transportrelation (st.) m= tillverkande enheter (st.) c= kunder (st.) Figur 1. System för direktdistribution. (Lumsden, 2006) Flerterminalsystem Flerterminalsystem är ett resultat av utveckling mot att minska antalet direktleveranser. Detta innebär att godset alltid passerar terminalen under distribution mellan producent och konsument. Godset kan också transporteras genom två eller flera terminaler vid vissa lösningar, men riktning av transporterna är alltid från producent till konsument. Systemet betyder att ett antal kunder förbinds till en viss terminal, som kallas kundfokusering. Det innebär att kunder alltid får sin leverans från en och samma terminal som de tilldelas utifrån geografiska omständigheter, men även av andra skäl. I ett sådant system skär samlastning som medför högre effektivitet. Det är viktigt att påpeka att både för producenter och kunder är eftersträvansvärt att antalet ingående och utgående transportrelationer minskas. Systemet karakteriseras av två tidsrestriktioner: (se figur nedan) R= mt+c R= transportrelation (st.) m= tillverkande enheter (st.) c= kunder (st.) t= terminaler (st.) Figur 2. Flerterminalsystem, kundfokusering. (Lumsden, )

14 R= m+ct R= transportrelation (st.) m= tillverkande enheter (st.) c= kunder (st.) t= terminaler (st.) Figur 3. Flerterminalsystem, producentfokusering: (Lumsden, 2006) Enterminalsystem Enterminalsystem karakteriseras av endast en terminal i systemet. Godset vid inleverans och utleverans från terminalen är maximalt koncentrerat. Med reducering av antalet terminaler minskar automatiskt antalet transportrelationen. Detta har till följd att snittmängden av godset i varje relation ökar och att servicenivån förbättras. I sin tur leder detta till att skalekonomi kan uppnås och frekvensen i systemet ökar. Systemet karakteriseras av en tidsrestriktion: (se figur nedan) R= m+c R= transportrelation (st.) m= tillverkande enheter (st.) c =kunder (st) t 1 = tidskrav Figur 4. Enterminalsystem.(Lumsden, 2006) Navsystem Navsystem är en utveckling av enterminalsystem där både producenten och konsumenten behandlas på samma sätt. Varje punkt i distributionsområdet har krav på såväl in- och utleverans. Navsystem karakteriseras av en tidsrestriktion i både riktningarna och antalet relationer är samma som vid en central terminal. Principen baserar sig på att ingående godset från olika destinationer inkommer när som helst, men sändningen skär när alla ingående 14

15 sändningar har anlänt. Alla utgående leveranser startar samtidigt och däremot behovet av fordon ökar: (se figur nedan) R= m+c= n-1 R= transportrelation (st) m= tillverkande enheter (st) c =kunder (st) t 1,2 = tidskrav n = total antalet distributionspunkter (noder) =m+1+c Figur 5. Navsystem.(Lumsden, 2006) 3.2 Olika typer av nätverk Inom ett transportsystem kan terminalfunktionen organiseras på flera olika sätt. Tre olika organisatoriska principlösningar är: enterminal nätverk, flerterminal nätverk och hierarkiskt flerterminal nätverk.(tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Enterminalnätverk Ett enterminalnätverk karakteriseras av en enda centralhuvudnav som svarar för huvudterminalfunktionen i systemet och lokala terminalen. Ett antal lokala terminaler har funktion att samla in och distribuera godset. Varje lokal terminal har sitt ansvarsområde inom vilket sker insamling och distribution och varje relation med centralhuvudnav inom terminaler sker i både riktningar. Huvudfunktion som sker i den lokala terminalen är omlastning mellan lastenheterna och distributions-/inhämtningsfordon som har relation mellan central huvudnav och lokala terminalen. Centralhuvudnavs funktion är godssortering, där det uppstår en stark koncentration av godsflödena. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Genom koncentration av godsflöden i den centrala terminalen för godssortering uppstår långa sträckor mellan huvudnav, insamlings- och distributionsområde. Långa transportsträckor medför längre transporttider samtidigt som en högre fyllnadsnivå i lastbärarna uppnås. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) (Lumsden, 2006) Terminalhantering av ett enterminalsystem måste ske tre gånger i systemet. Det distributionssystemet är lämpligt när det måste täcka ett stort område där det finns ett begränsat antal av godset tillgängligt. (Lumsden, 2006) 15

16 Fördelar med enterminalsystemet är att man kan åstadkomma en homogen transportservis inom hela transportsystemet. Transportekonomisk fördel är den höga beläggningsgraden. Ett enterminalsystem är inte effektivt om det uppstår en ökning av godsvolym: (se figur nedan) Lokalterminaler Centralterminaler Lokalterminaler Fig.6 Enterminalsystem.(Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Flerterminalnätverk Flerterminalsystem är baserat på ett antal terminaler på samma terminalnivå. Detta är ett i hög grad vanligt terminalsystem för styckegods. Varje terminal i transportsystemet är ansvarig för insamling och distribution av godset inom ett tilldelat trafikområde. Transportsystemet omfattar ett antal geografiskt begränsade delområden med en terminal i varje. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Terminal fungerar som en punkt där anländande gods sorteras, lagras och omlastas. Flerterminalnätverks struktur karakteriseras av att det inte finns någon central terminal eller nav. (Lumsden, 2006) Ett antal terminaler i transportsystem placeras i närheten av den enskilda avsändaren och mottagaren av godset.(tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Godset hanteras vanligt i två terminaler innan det kommer fram till kunder. Detta medför att terminalkostnader och transportledtider ökar, gods kan skadas eller försvinna. Dessa komplikationen och kostnader måste kompenseras genom ett mer effektivt resursutnyttjande av varje enskild terminal. (Lumsden, 2006): (se figur nedan) Fig 7. Flerterminalsystem.(Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) 16

17 3.2.3 Hierarkiskt flerterminalnätverk Hierarkiskt flerterminalsystem karakteriseras av flera terminaler på olika terminalnivåer, två eller flera nivåer. Transportsystemets terminalfunktion omfattar ett begränsat antal huvudterminal. Ett antal underterminaler för distribution och lokal inhämtning finns till varje huvudterminal. Detta medför att en huvudterminal kan betjäna ett stort område för distribution av gods. Genom detta åstadkommas en god beläggningsgrad, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en god transportekonomi. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Väg av godset i transportsystemet karakteriseras av följande steg: från en angiven underterminal inhämtas godset och sedan transporteras till närmaste huvudterminal. Efter detta transporteras godset, via en eller flera huvudterminaler, och därpå transporteras till en annan underterminal för distribution till mottagaren. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Det hierarkiska flerterminalnätverket möjliggör ett koncentrerat flöde av gods med hög fyllningsnivå i lokala områden med kombination av närhet till kunder via lokala terminaler och korta transportavstånd: (se figur nedan) Figur 8 Hierarkiskt flerterminalsystem.(tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) 3.3 Samlastningspunkter och brytpunkter En samlastningspunkt innebär en punkt där gods anländer från olika destinationen och där detta samordnas i en transportrelation med en riktning. En brytpunkt innebär en punkt där gods kommer från en transportrelation och därefter bryts upp till flera relationer: (se figur nedan). (Lumsden, 2006) 17

18 Figur 9. Samlastningspunkt.(Lumsden, 2006). Figur 10 Brytpunkt (Lumsden, 2006) 3.4 Vägtransportsystem Vägtransporter med lastbilar tillämpas och kan också vara konkurrenskraftiga för både kortare och längre avstånd. Vägtransporter möjliggör en direkt relation och tillträde till leverantörsoch kunds fabriker på samma kontinent. Nästan alla sorter av godset kan transporteras med vägtransporter. Storlek, transportavstånd och värde av varor påverkar i varierande grad vägtransportens potential. (Jonsson, 2008) Vägtransporter konkurrerar med järnvägstransporter när det är frågan om stora volymer och produkter av lågvärde. Konkurrensen med flygtransporter gör sig gällande när det rör sig om transporter av små volymer och produkter av högvärde.(jonsson, 2008) Det finns ett ständigt krav på effektiva transporter som medför ett ökande andel lastbilar i transportarbetet. Lastbilarna är effektiva på grund av sina attribut som småskalighet, säkerhet, flexibilitet, tillförlighet, service, och anpassningsförmåga.(lumsden, 2006) 18

19 Småskalighet: lastbilens kapacitet är relativt liten i relation till andra transportsslag. Detta medför att lastbilen kan lätt anpassas till en enskild kunds behov. Med användning av lastbilen kan direktrelationer utföras där gods transporteras från dörr till dörr.(lumsden, 2006) Säkerhet: åstadkommas genom att mindre mängder av gods transporteras, samt genom att chaufför återföljer godset. Detta i sin tur reducerar risken för skador, stöld och manko. Flexibilitet betyder att vägtransportfordon kan lätt omdirigeras under pågående tranport. Här finns det utrymme för olika fordonskombinationer som bidrar med ökad kapacitet. Tillförlighet: kombinationen av chaufför och fordon ger en hög grad av tillförlighet eftersom ett stopp för godset innebär också ett stopp för chaufför.(lumsden, 2006) Service: genom chaufförens närvaro kan eventuella transportköparens problem lösas på platsen. Chauffören representerar direkt kontakt med transportföretaget och erfarenhet. Service representerar en väldigt stor potential för lastbilens expansion som transportmedel. (Lumsden, 2006) Anpassningsförmåga: fordonet är ofta en självständig ekonomisk enhet, där vissa komplikationer är enkla att lösa. Ekonomiska problemen som exempelvis dålig lasttillgång kan åtgärdas genom att lokalt söka ytterligare en last. (Lumsden, 2006) Nackdelar med vägtransporter, i jämförelse med järnvägstransporter och sjötransporter, är sämre ekonomisk vinst när det rör sig om gods av låg värde. Även buller, miljöpåverkan, överbelastning av väg, vägsäkerhet karakteriseras som nackdelar av vägtransporter i jämförelse med järnvägstransporter. (Jonsson, 2008) Jämfört med flygtransporter är det transporttiden som är den centrala nackdelen Vägtransportfordon Enlig Lumsden, (2006) finns det olika typer av vägtransportfordon som distributionsbil, dragbil med släpp och trailerkombination. Distributionsbil Distributionsbil är ett mindre tvåaxlig fordon som används i anslutning till terminaler. Fordonet är utrustat med bakgavelhiss som underlättar hanteringsarbete. Distributionsbil karakteriseras av en större andel stillastående timmar än körtid. En distributionsbil har max längd 12m och totalvikt ton med lastvolym EURpallar. Dragbil med släpp Dragbil med släpp är treaxlig lastbil med treaxligt släpp med längd av 25,25 meter och totalvikt 60 ton med lastvolym 52 EUR-pallar. Den typen av fordon kan inte användas i internationell trafik eftersom den överskrider den tillåtna förskrivna längden som är 18.5 meter. 19

20 Trailer Den vanligaste lastbärare i kombination med en dragande enhet kallas trailern. Dragbilen kan kopplas ifrån lastbärare. Den vanligaste användningen av semi- trailer är vid utrikes färje- och närsjöfartstrafik. Separationszonen av trailern kan förflyttas mot mindre hjul, t.ex. megatrailer, och mot det maximala måttet som är 13,6 meter. Dragbil med semitrailer har maximal längden 16,5m och totalvikt 40 ton med lastvolym 33 EUR-pallar. Får vissa kombitransporter krävs 3-axli för att ha totalvikt 44 ton. 3.5 Transportörens och speditörens roll Transportörens uppgift är att utföra transporten mellan två geografiska punkter. Speditörens ursprungliga verksamhet baserades på att ordna lastning och lossning i hamnar, ordna returlaster i vissa fall, ordna förtullning, informera mottagaren om inkommande sändningar av gods. Senare har speditören fått rollen att transportera gods. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Enligt Nordisk Speditörs förbunds Allmänna Bestämmelser NSAB 2000 som redogör för speditörens skyldigheter och rättigheter enligt olika transporträttsliga konventioner så som CMR - CIM, - och Warszawakonventionen. Den internationella flygtransportmarknaden regleras sedan 1929 av den så kallade Warszawakonventionen och Haag-Visby reglerna. Uppdraget till speditören omfattar att utföra transport av gods, lagring av gods samt andra tjänster i anslutning till transport eller lagring av gods. Tjänsterna som ligger i anslutning till transport eller lagring omfattar förtullning av gods, märkning av gods, godshantering samt tecknade av försäkring. Speditör är också ansvarig för biträde med import- och exportdokumentation, inkassering av efterkrav samt annat biträde vid betalning av godset. Dessutom är speditören involverad i rådgivning i distributions- och transportfrågor samt fullgörelse av uppdragsgivarens offentligrättsliga förpliktelser. (Se bilaga 1 2) (NSAB 2000) 4. Terminaler En terminal betraktas som en knutpunkt i ett materialflödessystem där man uppdelar såväl interna som externa materialflöden och sammanställer dessa. (Lumsden, 2006) 4.1 Terminalens funktion Man kan utföra en mängd aktiviteter på en terminal. Dessa aktiviteter omfattar samlastning, överföring, sortering, samordning, satsning, sekvensering, lagring och kommersialisering. (Lumsden, 2006) 20

21 Samlastning Samlastning innebär att man lokaliserar en eller flera terminaler i den externa materialflöde för att minska problem som kan uppkomma med direkta transporter. Principen som gäller här är att man insamlar gods från en liten omgivning. Vidare samlastas det insamlade godset, eventuellt enhetsbereds och transporteras. När transporter kommer till andra terminal lossas godset, samt sorteras i mindre enheter till mottagningen: (se figur nedan) Figur 11 Principiell beskrivning av terminalens roll i ett externt materialflöde. (Lumsden, 2006) Överföring I terminalen överföras godset från ett transportmedel till ett annat. Detta görs mellan olika transportslag, och ska ske under en relativt kort tid. Här är det viktigt att påpeka att överföringen av godset kräver olika typer av terminalutformningar. Karaktären av överföring har en direkt påverkan på terminalutformningen. Sortering I terminalen kan man utföra operationer som skapar värde, i stället på en annan plats. Av olika anledningar stoppas gods ofta i terminalen, vilket skapar ett lämpligt tillfälle för utföring av värde - adderande operationer genom godssortering. Samordning En av grundförutsättningarna för terminalens tillgänglighet och effektivitet är samordning, vilket åstadkommas genom en tidmässig anpassning av ankomst- och avgångstider för olika transportmedel. Genom att följa tidstabeller förebygger man risken att transporterna kuggar i varandra eller att godset stoppas i terminalen. Samordning gäller också för transportslagens kapaciteter. Genom samordning av dessa reduceras risken för försening i terminaler. Satsning Destinationssortering innebär att inleveranser sorteras om i terminalen med syftet att gods med olika destinationer samlas in i en enhet. Med satsning skapas också ett värde att komponenter sammanföras som hos mottagaren monteras samman till en enhet eller utgör det totala behovet av komponenter vid en arbetsplats. 21

22 Sekvensering Sekvensering kan utföras vid utleveranser från terminalen genom att artiklarna, godset, sorteras i en ordning som motsvarar mottagarens detaljerade behov och innefattar likartade detaljers sekvens. Detta förknippas med Just-in-Time som betyder att leverera i rättid genom hela kedjan och system utan lager. Lagring Lagring i terminalen innebär att godsflöde stoppas och att eventuella andra funktioner genomförs. Detta kan resultera i effektivitet och bättre utnyttjande av tid. Gods som överförs från ett transportmedel till en annan måste stoppas under en viss tid för att anpassa ankomsttider till avgångstider. Detta kallas för korttidslagring. Terminaler kan även utnyttjas som permanenta lager, så kallade långtidslagring för gods som skall levereras till kunden direkt. Kommersialisering I terminalen kan gods ställas in i en ordning för att sedan utlevereras till direktförsäljning i en affär. Här är det då frågan om kommersialiseringen av godset. Det omfattar också en slutlig justering efter transport innan kunden mottagit dem. 4.2 Terminalens struktur i internt flöde Terminaler utformas efter vilka typer av flöden som kommer att passera genom dem. Man skiljer på två typer av flöde, rakt- och cirkulerande flöde. Rakt flöde är alla de flöden som är på förhand fastlagda genom terminalen. Cirkulerande flöde tillämpas i terminaler som har ett internt cirkulerande flöde, vilket i sin tur ger möjlighet till ett fullständigt fritt val av flödesvägar mellan in- och utgång. Utifrån de olika flöde- strukturerna som terminalverksamhet grundar sig på indelas dessa i fyra olika terminaltyper. Här är det dock viktigt att påpeka att de flesta terminaler baserar sin verksamhet på en kombinerad flödestruktur. (Lumsden, 2006) Genomströmning Terminaler med genomströmning har en speciell utseende. Den karaktäriseras av en smal och på längden kraftigt utsträckt byggnad. Genomströmning karaktäriseras av att ankommandeoch avgående farkoster och fordon alltid kommer att använda samma port. Den här typen av terminaler är passande för övergång från ett transportmedel till ett annat. (Lumsden, 2006) 22

23 Figur 12 Principiell utformning med fokusering på korta flödesvägar genomströmning. (Lumsden, 2006) Cirkulation Ett cirkulerande centralt flöde skapas i den större terminalen för att undvika problem med korsande flöde av gods. Från en valfri port överföras gods till det cirkulerande flödet och därefter uttas den vid en annan valfri port. Inkommande och avgående farkoster och fordon bör inte använda samma port som i terminaler med genomströmning så att antalet portal kan minskas. (Lumsden, 2006) Nackdelen med den typen av terminaler är att förflyttningstid för godset igenom terminalen ökas, vilket i sin tur kan leda till köer vid portarna. Om flödet inom terminalen blir större, blir också det cirkulerade flödet större med en ökad tid för en cykel. För att cykeln ska minska bör man öka hastigheten eller minska längden av den cirkulerade system. Terminaler av den här typen kan bli lämpliga distributionsterminaler, postterminaler samt godsterminaler för godsflyg: (se figur nedan) Figur 13 Principiell utformning med fokusering på stora flöden cirkulerande flöde (Lumsden, 2006) Cirkulation med central flödeskund Cirkulation med central flödeskund- terminal är passande om olika fordon kan tas emot av terminalen. Via en portriktning tillkommer främst tågsätt till terminaler som en kanal. De 23

24 olika vagnarna, lastbärarna, är slutna av den sekvens som skapades då tågsättet skapades. Ett centralt flöde bör möjliggöras för att fasa in denna typ av transportmedel. Denna typ av terminal kan bli lämplig för godsterminaler för styckegods: (se figur nedan) Figur 14 Principiell utformning av terminal med fokusering på ett centralt flöde cirkulerande flöde med centralt tillflöde.(lumsden, 2006) Flödeslagring Godset kan även lagras i en terminal genom att godsflöden går via terminalen. Terminalen bör då utformas på det viset att lagerläggning och lagring av gods möjliggörs på ett effektivt sätt. Graden av beläggning varierar starkt vid utformning av en terminal, vilket i sin tur medför ett stort problem. Belastningsdroppar uppstår oftast i början samt i viss grad i slutet av en cykel, exempelvis under morgontiden och i början av veckan. Terminalen bör dimensioneras för att klara belastningsdropparna som medför att det finns betydande överkapacitet under övriga tider: (se figur nedan) Figur 15 Principiell utformning av terminal med fokusering på lagring av flöde flödeslagring.(lumsden, 2006) 24

25 4.3 Terminaler i det externa flödet För många producenter kan terminal betraktas som en decentraliserad lager. I relation till slutliga kunden kan detta medföra många fördelar. Terminal lokaliseras i närheten till kunden så att förmågan att bemöta kundernas krav och förväntningar ökar. Genom införing av decentraliserade lager kortas ledtider, kunden upplever leveranser som mycket snabba samt servicenivå kan förbättras: (se figur nedan) Figur 16 Centraliserade respektive decentraliserade lager.(lumdsen, 2006) 4.4 Administrativa rutiner vid en terminal Komplicerade administrativa funktioner har en negativ påverkan på hastigheten av materialflöde i terminalen. Effektivitet av en terminalverksamhet beror på den fysiska hanteringen och administrativa rutiner. Det är nödvändigt att man ta hänsyn till översyn av administrativa rutiner som angår terminalen vid tillfälliga ändringar för att förhindra ökade kostnader i det administrativa flödet. Det är dock viktigt att dokument- och materialflöde erhåller samma hastighet. (Lumsden, 2006) Enlig Lumsden, (2006) De administrativa rutiner som föreligger i en terminal vid inkommande gods bekräftar att gods av viss mängd är mottagen. Även tidspunken för varumottagning och dokumentation av godsets placering registreras. Däremot omfattar rutiner som föreligger vid godssets avsändning uppgifter om mottagaren och destination, identitet av godset samt avsändningspunkt. 4.5 Hanteringsprinciper i en terminal Verksamheten i en terminal omfattar i stor utsträckning förflyttning av gods från ankommande- till avgående transportmedel och eventuellt till ett internt lager. Principen inom terminalen är baserad på att enhetslaster skapas så tidigt som möjligt i flödet. För att enhetslaster ska kunna hanteras på ett effektivt sätt krävs olika typer av truckar. Hanteringen 25

26 av enhetslasterna sker normalt som en kombination av ren förflyttning och ren lyftning. De vanligaste truckarna för hantering av pallar är gaffeltruck. Vid behov av större enhetslaster som container och trailrar används grensletruckar. Det finns olika andra typer av truckar som är involverade i förflyttning av gods i lager och terminal.(lumdsen, 2006) (Jonsson, 2008) Här nedan följer olika typer av truckar Figur 17 Principiell indelning av olika typer av truckar.(lumdsen, 2006) Godset från terminalen transporteras i en lastbärare till slutkunder, eller i en enhetslastbärare till en annan terminal. Vid distribution av godset till den slutliga kunden måste inlastningen av gods förekomma i en förutbestämd ordning. Den ordningen är omvänd till taget för att möjliggöra lastning och lossning från samma kortsida. Godset måste ligga i rätt ordning på lastbärare. I annat fall krävs omstuvning och flänsning för att man skall komma åt respektive kunds gods: (se figur nedan) Figur 18 Sekvensering av lastbärare för att möjliggöra förutbestämd distribution utan kontinuerlig omlastning.(lumdsen, 2006) 26

27 5. Godstyper Indelning av godstyper klassificeras i ett antal kategorier enligt sändningsvikt (Sv). Hellast (Sv 5 ton), vilket innebär sändningar som väger mer än fem ton som är tillräckligt stora att fylla en lastbärarens eller fordonets hela kapacitet. Partigods (1 ton Sv 5 ton), omfattar gods av enhetligt slag med sändningsvikt mellan 1 ton och 5 ton. Partigods kräver ca fem kunder vid samlastning för att uppfyllas en lastbärarens fullkapacitet. Styckegods (100 kg Sv 1 ton), omfattar gods av varierande slag och storlek som har sändningsvikt mellan 100 kg och 1 ton. Styckegods kräver en omfattande hantering för att fylla upp en lastbärarens enhet. Paketgods ((1 kg Sv 100 kg), omfattar gods med sändningsvikt mellan 1 kg och 100 kg och fyller upp enbart en liten del av lastbärarens kapacitet. Kravet på informationsteknologi och sorteringsanläggningar ökar kraftigt. Lättgods Sv 100 kg, omfattar gods med sändningsvikt mindre än 1 kg som medför att det finns vara krav på sortering och distribution.(lumdsen, 2006) (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) 6. Lastpall Lastpallar är lastbärare som gör det möjlig för transportenheter att byggas upp. Standardisering av pallarna har medfört upprepad användning i olika system som pool- eller pantsystem. Pallarna kan också vara av en s.k. engångskaraktär om det krävs speciella önskemål på lastbäraren, exempelvis när det är frågan om avvikande dimensioner eller svårigheter att utföra returtransport.(lumdsen, 2006) Pallar tillverkas mest i trä, men även pallar av metall och plast är vanligtförekommande. Trä möjliggör den bästa friktionen mellan godset och pallens lastdäck och mellan fordonet och pallen. Hela Europa, utom Storbritannien, har ett gemensamt pallsystem. Europapallen används mest och har en mått på 800 x 1200 mm. (Lumdsen, 2006) Halvpall beräknas en halv europall och har måtten 600 x 800 mm. Halvpallen används mest för väldigt tungt gods i verkstadsindustrin sid 520. ISO har också standardiserad en ISO - pallen som har måtten på 1000 x 1200 mm.(lumdsen, 2006) 7. Informationsteknik Informationsteknik innebär ett samlingsbegrepp för teknik som samlar in, lagrar, arbetar med, kommunicerar, söker och introducerar data, exempelvis bild och tal.(fredholm, 2006) Den praktiska tillämpningen av IT i logistikverksamheten kan grovt uppdelas i fem områden Hårdvara: hårdvara omfattar servrar, PC, bärbara datorer, streckkodsläsare mm. Informationssystem: informationssystem är ett system för planering, fluktuering, order ekonomi, fakturering mm. 27

28 Nätverk och kommunikation: omfattar sammankoppling av logistikföretag med sina partners, kunder och övriga. Internet sms, EDI och filer, telefoni, e-post, lokala nätverk samt bredband är exempel för nätverk och kommunikation. Kunskap för att utnyttja IT på bästa sätt: För att använda och förstå IT på bästa sätt, behövs kunskap och förståelse hos ledning och personal som kräver teknisk expertis inhyrd eller egen. Tjänster: som baseras på kunskap och teknik, exempelvis leverantörsstyrda lager, track and trace, självbetalning, cross docking och tredjepartslogistik. (Fredholm, 2006) Enligt Feng, Cheng-Min, Yuan, Chien-Yun,( 2006) tillämpning och utveckling av informations- och kommunikationstekniken har haft påverkan på de flesta branscherna, inte minst logistiken. Tillämpningen av datorer, informations- kommunikationssystem och internet har idag en given plats inom varje segment av logistikbranschen, så som transport, materialhantering, lagerhållning och orderhantering mm. Användning av IT förbättrar markant både prestation (Disney et al. 2004) och konkurrenskraft. Genom tillämpningen av IT åstadkommas att den berörda verksamheten kan sänka sina kostnader och samtidigt öka kompetensen (Closs et al, 1997, Stock et al, 2001). Globalisering är en viktig faktor i sammanhanget som har lett till att globala organisationer uppstod. Dessa befinner sig nu inom en turbulent och konkurrenskraftig marknad, där alla söker möjligheter till att tillämpa och utveckla informations- och kommunikationsteknik (Feng, Cheng-Min, Yuan, Chien-Yun, 2006). 7.1 Frakturer som hindrar utvecklingen Inom olika transportslag har det utvecklats olika typer av standarder och praxis vilka försvårar intermodaliteten. IT utvecklas ständigt, och införande av IT lösningar kan medföra inre motstånd till nya lösningar och förändringar. (Fredholm, 2006) Införande av nya IT-lösningar kräver kostnader och tid som kan resultera med motstånd från nyckelpersoner och andra. (Fredholm, 2006) Praktiken har visat att invandas beteende är det som är svåraste att förändra. Ett sätt att underlätta förändringen är att kombinera införande av nya IT lösningar med processkartläggning samt utveckla personalens kompetens. (Fredholm, 2006) Utvecklingen skapar en rad juridiska problem. Detta därför att IT- arbete är utformat på ett annat sätt, vilket många gånger avviker från bestämmelser i den befintliga lagen. IT branschen är dessutom ett verksamhetsområde som präglas av ständiga och genomgripande förändringar. Detta i sin tur skapar en komplex problematik för lagstiftarna när det gäller att följa den utvecklingen med en parallell förändring i rättsregeln. (Fredholm, 2006) 7.2 IT investeringar IT investeringar är en i hög grad viktig faktor för utvecklingen. Med tanke på att IT branschen omfattar ett stort verksamhetsområde är även investeringar som görs inom detta av olika karaktärer. Grovt indelat kan dessa investeringar delas i fyra grupper: tvingade 28

29 investeringar, konkurrensförändrade, intäktshöjande och kostnadsreducerande. (Fredholm, 2004) Tvingade investeringar: ställer krav på systemanpassning enligt en ny lag med föreskrifter. Konkurrensförändrade: en verksamhet är tvungen att genomföra en investering för att uppfylla marknadskrav. Intäktshöjande: en verksamhet gör investeringar för att höja intäkter, genom exempelvis att skaffa ett CRM- system eller en webbshop som påverkar marknadsföring och försäljning. Kostnadsreducerande: investeringar inom IT-området reducerar kostnader därför att både system och IT kan automatisera och förenkla arbetsuppgifter. Olika kommunikationsformer är ett exempel på IT- investeringar som är kostnadsreducerande. (Fredholm, 2004) De flesta investeringar domineras av en huvudfråga, nämligen hur snabbt kommer dessa att löna sig. Praktiken har emellertid visat att det är en fråga som är svår att besvara. Ett sätt att närma sig svaret kan vara att göra en detaljerad utredning, där man tar hänsyn till alla faktorer som på ett direkt eller indirekt sätt kan påverka investeringen och utvecklingen. Två huvudfaktorer i ett sådant sammanhang är den löpande driftkostnaden och investeringskostnaden. En högre investeringskostnad resulterar i regel i en lägre kostnad för drift och underhåll av system. (Fredholm, 2004) Besparingar eller intäkter som uppnås genom IT investeringen är svåra att beräkna. De kan indelas i direkta och indirekta effekter. Direkta effekter resulterar i omedelbara besparingar, exempelvis i minskade kostnader för administration. De indirekta effekterna är mer strategiska, och här handlar det exempelvis om minskning av antal fel och bättre försäljning pga. förbättringar och nöjda kunder. (Fredholm, 2004) 7.3 Transportinformationssystem Informationssystem inom transportområdet har en alltmer avgörande roll. Det krävs en omfattande tillgång till informationssystem för att transporter ska kunna fungera effektivt. I de flesta företag är transport- och informationssystem integrerade med produktionssystem. Användning och utveckling av datakommunikation mellan olika informationssystem leder till en ökad användning av radiokommunikation mellan trafikledningar och rörliga enheter i transportsystem. (Tarkowski, Ireståhl & Lumsden, 1995) Informationssystem kan delas in i tre utvecklingsområden som är betydelsefulla för transporter i framtiden. Dessa utvecklingsområden har alltså en direkt påverkan på transportområdet. Här nedan följer de tre utvecklingsområdena 29

Terminaler. Terminaler, Transportsystem, Logistikprogrammet

Terminaler. Terminaler, Transportsystem, Logistikprogrammet Terminaler 1 Terminalens funktion 2 Terminalens funktion Samlastning Överföring Samordning Sortering Satsning Sekvensiering Kommersialisering Lagring 3 Terminalens funktion En terminal är en punkt i ett

Läs mer

Fysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping

Fysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping Fysisk distribution 1 Distributionskanal Industrivaror Kapitalvaror Konsumentprodukter Produktorientering Marknadsorientering Fabrik Centrallager Regionlager Detaljist Konsument 2 Mellanhänder Säljare

Läs mer

Logistik. Distributionssystem. Fö: Fysisk distribution. Kombinerade intermultimodala transporter. Direktleveranser. Flerterminalsystem

Logistik. Distributionssystem. Fö: Fysisk distribution. Kombinerade intermultimodala transporter. Direktleveranser. Flerterminalsystem Logistik Fö: Fysisk distribution Kombinerade intermultimodala transporter Multimodalitet Uppdraget involverar flera transportslag Intermodalitet Godset överförs från ett transportslag till ett annat Kombinerade

Läs mer

Fysisk distribution Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping

Fysisk distribution Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping Fysisk distribution 1 Distributionskanal Industrivaror Kapitalvaror Konsumentprodukter Produktorientering Marknadsorientering Fabrik Centrallager Regionlager Detaljist Konsument 2 Mellanhänder Säljare

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping Transporter och IT Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 1 Nuläge Med IT som drivkraft är transportindustrin på väg in i en mer tjänsteintensiv fas. Tjänster och rådgivning

Läs mer

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping Transporter och IT Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 1 Nuläge Med IT som drivkraft är transportindustrin på väg in i en mer tjänsteintensiv fas. Tjänster och rådgivning

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Fö3: Terminaler och Fysisk distribution

Fö3: Terminaler och Fysisk distribution Fö3: Terminaler och Fysisk distribution Agenda: Terminaler Terminalers funktioner och utformning Kombiterminaler Hamnar Flygplatser Kapacitetsbrister, finansiering (OPS mm) Terminallokalisering (tyngdpunktsmetoden

Läs mer

DHL Inrikes. Transporter inom Sverige. Enkelt, flexibelt och pålitligt.

DHL Inrikes. Transporter inom Sverige. Enkelt, flexibelt och pålitligt. DHL Inrikes DHL Inrikes. Transporter inom Sverige. Enkelt, flexibelt och pålitligt. Flexibla inrikestransporter som ger dig kontroll över logistiken. DHL Inrikes är en unik tjänst på marknaden som ger

Läs mer

Logistik. Vad är logistik? Transportnätverk. Fö: Godstransporter

Logistik. Vad är logistik? Transportnätverk. Fö: Godstransporter Logistik Fö: Godstransporter Vad är logistik? Ett generellt logistiksystem kan sägas bestå av gods eller passagerare som ska transporteras till och från olika destinationer Diskussionsuppgift Samlas i

Läs mer

Kan ett köpcenter försörjas med Närsjöfart? En fallstudie med kartläggning av godsflöden till Torp köpcenter

Kan ett köpcenter försörjas med Närsjöfart? En fallstudie med kartläggning av godsflöden till Torp köpcenter Kan ett köpcenter försörjas med Närsjöfart? En fallstudie med kartläggning av godsflöden till Torp köpcenter Christian Finnsgård, SSPA Sweden AB Martin Svanberg, SSPA Sweden AB Magnus Blinge, Chalmers

Läs mer

ett starkt lyft för framtiden

ett starkt lyft för framtiden ett starkt lyft för framtiden För att ge våra kunder en förstklassig service arbetar vi kontinuerligt med bland annat teknik och utbildning. Vi tar hänsyn till önskemål, går igenom rutiner och utvärderar

Läs mer

Citylogistik. Godskollektivtrafik i stadsmiljö. Schenker Consulting AB 1

Citylogistik. Godskollektivtrafik i stadsmiljö. Schenker Consulting AB 1 Citylogistik Godskollektivtrafik i stadsmiljö Schenker Consulting AB 1 Innehåll Vad är citylogistik? Nuläge Vision Schenkers lösning Schenker Consulting AB 2 Vad är citylogistik? Kortfattad beskrivning

Läs mer

http://www.gs1.se/sv/om-gs1/nyheter-och-press/nyhetsbrev-gs1-sweden/nr-1-201...

http://www.gs1.se/sv/om-gs1/nyheter-och-press/nyhetsbrev-gs1-sweden/nr-1-201... Page 1 of 3 Du är här:start Om GS1 Nyheter och press Nyhetsbrev GS1 Sweden Nr 1 2012 GS1 LIM går till sjöss En standard som gynnar alla! Nr 1 2012 GS1 LIM går till sjöss En standard som gynnar alla! Det

Läs mer

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. 2015 Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. 2015 Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping Transportslag Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter 1 Vägtransporter 2 Lastbilstransporter Explosionsartad utveckling Effektivitetsökning genom större fordon och fordonskombinationer Vägarnas beskaffenhet

Läs mer

Global Logistics Solutions FTL, part loads, groupage, pallets, parcels, special, projects, express Road, Rail, Air & Sea

Global Logistics Solutions FTL, part loads, groupage, pallets, parcels, special, projects, express Road, Rail, Air & Sea Global Logistics Solutions FTL, part loads, groupage, pallets, parcels, special, projects, express Road, Rail, Air & Sea Familjeföretag Begoma är ett familjeägt logistikföretag med anor från 1878. Begoma

Läs mer

Transporternas roll för landsbygdens framtid

Transporternas roll för landsbygdens framtid Transporternas roll för landsbygdens framtid Utmaningar för företagen i Jönköpings län Åslög Kantelius och Tommy Eriksson CLOSER Vårt nuvarande engagemang Hållbara Transportkorridorer Regionen bevakar

Läs mer

Affärsdokumentspecifikation Publiceringsdatum: Version: 1.3.0

Affärsdokumentspecifikation Publiceringsdatum: Version: 1.3.0 Avisering Entity name: Avisering Comment: Denna affärstransaktion används för att tillhandahålla avisering om ankomst för lossning eller lastning. T6332 Aviseringsnummer 1.. 1 Definition: Ett unikt löpnummer

Läs mer

Modern teknik för kombitransporter

Modern teknik för kombitransporter Modern teknik för kombitransporter Bakgrund Godstransportrådet Skåne & Blekinge pekar, i projektet KombiSyd II, på alternativa trailertransporter. Bakgrunden är: EU:s direktiv om minskade koldioxidutsläpp.

Läs mer

Fallstudie Den svenska Försvarsmakten Meddelandeinfrastruktur redo för det nya nätverksbaserade försvaret

Fallstudie Den svenska Försvarsmakten Meddelandeinfrastruktur redo för det nya nätverksbaserade försvaret Fallstudie Den svenska Försvarsmakten Meddelandeinfrastruktur redo för det nya nätverksbaserade försvaret Copyright 2002 - Xware AB. All rights reserved. xtrade is a registered trademark of Xware AB. Version

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av:

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av: Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke En guide till rätt märkning framtagen av: Inledning Rätt märkning är en förutsättning för att effektivt kunna köpa, lagra, sälja, administrera och

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Transporträtt. Transporträtt, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporträtt. Transporträtt, Logistikprogrammet, Norrköping Transporträtt 1 Historia Transporträtten har utvecklats på det internationella planet - Syftar till att skapa ett gemensamt regelverk och förtydliga vem som är ansvarig för vad Har en lång utveckling historiskt

Läs mer

Logistik. Transportkostnader. Kostnader för olika transportslag Relativ kostnad [tonkm] Fö: Prissättning Resurshantering Miljöeffekter

Logistik. Transportkostnader. Kostnader för olika transportslag Relativ kostnad [tonkm] Fö: Prissättning Resurshantering Miljöeffekter Logistik Fö: Prissättning Resurshantering Miljöeffekter Egentliga kostnader Förflyttning Diskussionsuppgift Lastning Omlastning Lossning Transportkostnader Priset på en transport beror oftast mer av marknadssituationen

Läs mer

Intermodala transporter. Denna föreläsning. Avtagande kostnad per enhet vid ökad fordonsstorlek. Olika transportslag används på olika sätt

Intermodala transporter. Denna föreläsning. Avtagande kostnad per enhet vid ökad fordonsstorlek. Olika transportslag används på olika sätt Transporter, samhället och miljö 3 oktober, 2011 Intermodala transporter Jonas.Floden@handels.gu.se 031-786 5131 Denna föreläsning Kort om olika transportlag Intermodala transporter Varför kombinera transportslag?

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Några pågående projekt

Några pågående projekt Trafiken är ett av Stockholms största miljöproblem Några pågående projekt Biltullar Utbyggnad av kollektivtrafik Nya vägar och järnvägar Samordning av transporter Mycket köer och det är svårt att komma

Läs mer

The Global Language of Business. Spåra dina produkter i realtid

The Global Language of Business. Spåra dina produkter i realtid The Global Language of Business Spåra dina produkter i realtid 1 Spårbarhet handlar om att ha relevant information om en produkt eller råvara, samt att känna till dess historik Bakgrund Marknader har blivit

Läs mer

Samordnad varudistribution 2.0. Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform. Olof Moen Logistiker

Samordnad varudistribution 2.0. Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform. Olof Moen Logistiker Samordnad varudistribution 2.0 Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform Olof Moen Logistiker Kommunens roll godstransporter Ändra regelverk Ändra beteende FoU City logistik

Läs mer

2008-11-05. Fö9: Multimodala transporter & Förpackningar. Agenda. Olika begrepp. Johanna Törnquist Krasemann

2008-11-05. Fö9: Multimodala transporter & Förpackningar. Agenda. Olika begrepp. Johanna Törnquist Krasemann Fö9: Multimodala transporter & Förpackningar Agenda Lite kort om multimodala transporter Repetition av allmänna begrepp och enhetslaster Förpackningar och förpackningslogistik g Retursystem 2 Olika begrepp

Läs mer

Schenker Consulting CASE CROSSDOCKING LIVSMEDEL DISTRIBUTION

Schenker Consulting CASE CROSSDOCKING LIVSMEDEL DISTRIBUTION Schenker Consulting CASE CROSSDOCKING LIVSMEDEL DISTRIBUTION Uppdragsgivare Företag: Livsmedelsproducent färskvaror Verksamhet: Livsmedel Omsättning: 800 Milj SEK Uppdragsgivare: Logistikchef Problemställning

Läs mer

Lageradministration och terminallogistik, 200 poäng

Lageradministration och terminallogistik, 200 poäng LAGER OCH TERMINAL Ämnet lager och terminal behandlar olika logistikflöden, kopplingar mellan olika transportslag och hanteringsmetoder samt hur samspelet mellan dessa påverkar gods- och varuflöden. Ämnet

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna

Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna Olof Moen Att upphandla med miljökrav och sociala krav Upphandling 24 Stockholm 2012-09-27 Logistik i kommunens varuförsörjningskedja Olof Moen MÄTBARHET

Läs mer

Affärsdokumentspecifikation Publiceringsdatum: Version: 2.0.0

Affärsdokumentspecifikation Publiceringsdatum: Version: 2.0.0 Statusrapport Entity name: Statusrapport Comment: Denna affärstransaktion används för att tillhandahålla avisering om ankomst för lossning eller lastning. T6332 Aviseringsnummer 1.. 1 Definition: Ett unikt

Läs mer

Handbok Produktionssystem NPS

Handbok Produktionssystem NPS Handbok Produktionssystem KUNDFOKUS INDIVID PRODUKTIVITET LEDARSKAP ORGANISATION Affärsidé Nimo förser marknaden med högkvalitativa, energieffektiva och innovativa produkter för klädvårdsrummet. Vision

Läs mer

Utredning av logistikförändringar

Utredning av logistikförändringar Utredning av logistikförändringar 1- Varför logistik? Lagerföring Lagerhållning/Hantering Kostnader Transport Administration Övrigt Vinstmarginal Ledtid Leveranspålitlighet Leveranssäkerhet Intäkter Räntabilitet

Läs mer

Realtids-GIS inom transportsektorn

Realtids-GIS inom transportsektorn Realtids-GIS inom transportsektorn Anders Wellving Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, Campus Norrköping 1 Våra utbildningsprogram Kommunikations- och transportsystem Teknisk logistik NYTT Intelligent

Läs mer

TranSpOrT TJänSTEr LaGEr

TranSpOrT TJänSTEr LaGEr TranSpOrT TJänSTEr LaGEr BäSta VäGeN Vårt MåL... Matthias Gödecke (VD Gödecke eurotrans Gmbh) 2 GÖDECKE LOGISTIK FILOSOFI GÖDeCke LoGiStik står för kvalitet och säkerhet. i över 60 år har vi varit transport-

Läs mer

Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn. Södertörn

Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn. Södertörn Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn Södertörn JH Management AB Jan Hultgren Sven-Gunnar Andersson 2012-08-15 1 SAMMANFATTNING Förstudien Inom ramen för Södertörnssamarbetet fattades

Läs mer

Checklista för leverantör vid bokning av vägtransporter. Checklista för leverantör vid bokning av vägtransporter

Checklista för leverantör vid bokning av vägtransporter. Checklista för leverantör vid bokning av vägtransporter CHECKLISTA 1 (5) Allmänt Leverantör ska använda denna checklistan vid val av tjänst/transportör och bokning av vägtransporter på Trafikverket Materialservice uppdrag (fraktbetalare). Vid behov av stöd

Läs mer

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan *

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan * Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan 2012-11-26 2013-12-31 * Energimyndigheten 2013-11-19 David Ljungberg Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan Livsmedel

Läs mer

Processer och processkartläggning

Processer och processkartläggning Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av

Läs mer

Handledning Samordnad Varudistribution

Handledning Samordnad Varudistribution Handledning Samordnad Varudistribution Figur 1: Skiss Affärsscenario för Samordnad Varudistribution 3 Figur 2: Exempel kollietikett 6 Figur 3 Exempel Sändningsetikett 7 Ett flertal kommuner 1 har eller

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

En oberoende partner när ni söker kvalitet

En oberoende partner när ni söker kvalitet En oberoende partner när ni söker kvalitet En gasell med fokus på effektiva logistiklösningar Sedan starten 2005 har Höglands Logistik utvecklats på ett sätt vi knappt trodde var möjligt. På bara några

Läs mer

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete Kollektiv godstrafik i Stockholm 1 Schenker Consulting Växande aktör på den nordiska logistikkonsultmarknaden Kontor i Göteborg och Stockholm 28 konsulter och 3 trainees Tillsammans mer än 220 års erfarenhet

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

RollerForks. En revolution inom pallfri godshantering

RollerForks. En revolution inom pallfri godshantering RollerForks En revolution inom pallfri godshantering RollerForks Pallar är en nödvändighet för lagerhantering. Men tänk om du kunde spara tid och utrymme genom att skicka gods utan pallar. Nu finns MSE

Läs mer

GODSTRANSPORTER. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GODSTRANSPORTER. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GODSTRANSPORTER Ämnet godstransporter behandlar yrkesmässig vägtransport av gods. Det behandlar dels förarutbildning på de olika fordon som används för godstransporter på väg, dels säker hantering av det

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3

TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för datavetenskap / Matematiska institutionen TTIT33 Scenario för Tema 3 i Termin 3 Du befinner dig vid företaget Posten Data AB, där man löpande uppmärksammar behov

Läs mer

DHL EUROCONNECT. DIN SJÄLVKLARA FÖRBINDELSE INOM EUROPA. En komplett tjänst av transporter oavsett storlek från DHL Freight

DHL EUROCONNECT. DIN SJÄLVKLARA FÖRBINDELSE INOM EUROPA. En komplett tjänst av transporter oavsett storlek från DHL Freight DHL EUROCONNECT. DIN SJÄLVKLARA FÖRBINDELSE INOM EUROPA En komplett tjänst av transporter oavsett storlek från DHL Freight GÖR DINA TRANSPORTER SÅ ENKELT SOM MÖJLIGT FÖR DIG För transporter inom Europa

Läs mer

GAMING. snabb hantering av spelmaterial

GAMING. snabb hantering av spelmaterial GAMING snabb hantering av spelmaterial 1 2 3 Helhetslösning för event och spel Brottas du med att få logistiken till flera tusen spelombud att fungera med bara några timmars ledtid? Försöker du få spelrelaterad

Läs mer

E-lösningar för sjö- och flygtransporter

E-lösningar för sjö- och flygtransporter E-lösningar för sjö- och flygtransporter Förenklad administration Lösningar för små och stora godsflöden Kundcase Så här kommer du igång Ordlista 2 Enklare administration med våra e-lösningar Det är ingen

Läs mer

OPERATIV ANALYS & LOGISTIK

OPERATIV ANALYS & LOGISTIK OPERATIV ANALYS & LOGISTIK Operationsanalys och Systemteknik (på engelska Operations Research) är begrepp som ibland används för att beskriva en verktygslåda av matematiska och analytiska metoder, med

Läs mer

Yrkesintroduktion FT, Godshantering

Yrkesintroduktion FT, Godshantering Yrkesintroduktion FT, Godshantering 2019-04-12 Yrkesintroduktion vänder sig till elever som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleven får en yrkesinriktad utbildning för att kunna

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Först några utgångspunkter The main conclusion of the analysis is that the introduction of Mega- Trucks would be beneficial

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Datum. Svar: Ja, om det rör sig om frakt enligt tjänstefunktion 8 kan Leverantören ta betalt för detta.

Datum. Svar: Ja, om det rör sig om frakt enligt tjänstefunktion 8 kan Leverantören ta betalt för detta. 1 (7) Datum 2017-03-16 Sak- och Diarienr (åberopas) 949-A398-713/2016 Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Inköpsenheten Ansvarig handläggare Arash Jahani E-post arash.jahani@polisen.se FRÅGOR OCH SVAR

Läs mer

Allmänna transportbestämmelser

Allmänna transportbestämmelser Allmänna transportbestämmelser 2014 (gällande från 2014-09-01) Bring Cargo Inrikes AB 1 Index 1. Tillämplighet 2. Ansvar 3. Transportåtagande 4. Reklamationer 5. Offert och avtalsvillkor 5.1 Offertens

Läs mer

LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR

LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR Sweco TransportSystem AB Olof Fredholm Hannes Englesson 2 (13) S w e co Hjälmaregatan 3 Box 242 SE-212 42 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)10 4846600 Fax www.sweco.se Sweco TransportSystem

Läs mer

Planering av flerterminalsystem

Planering av flerterminalsystem Examensarbete LITH-ITN-KTS-EX--06/011--SE Planering av flerterminalsystem Martin Embretsen Micael Johansson 2006-02-21 Department of Science and Technology Linköpings Universitet SE-601 74 Norrköping,

Läs mer

Sunet /7 SUNET

Sunet /7 SUNET Sunets unika datanät garanterar säker och stabil infrastruktur för datakommunikation till universitet, forskningsinstitut och många andra statliga institutioner. I världen av forskning och utbildning blir

Läs mer

Tilläggstjänster inom transport - för enklare hantering av fönsterprodukter

Tilläggstjänster inom transport - för enklare hantering av fönsterprodukter 2015-04-20 Tilläggstjänster inom transport - för enklare hantering av fönsterprodukter Innehåll Erfarenhet visar att nära samarbete och användande av välutvecklade logistiklösningar ökar effektiviteten

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Branschlösningar. DPS Europe AB Gullbergs Strandgata 36 D 411 04 Göteborg. Tel. +46 (0) 31 68 72 80 E-post: dpss@dpss.se http://www.dps-int.

Branschlösningar. DPS Europe AB Gullbergs Strandgata 36 D 411 04 Göteborg. Tel. +46 (0) 31 68 72 80 E-post: dpss@dpss.se http://www.dps-int. Branschlösningar Gullbergs Strandgata 36 D Tel. +46 (0) 31 68 72 80 E-post: dpss@dpss.se http://www.dps-int.se Optimering för tanktransporter Vinster med ruttoptimering: Ökad effektivitet i planeringsarbetet

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPlanning

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPlanning Med bemanningsplaneringen i kan man fördela företagets personalresurser i förhållande till verksamhetens produktions-, jobb- och aktivitetsbehov. IDENTIFIERING AV ARBETSUPPGIFTER SOM SKA UTFÖRAS OCH NÄR

Läs mer

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

ANNEX B ALLMÄNNA BESTÄMMELSER AVSEENDE TILLÄGGSTJÄNSTER VID TERMINALHANTERING AV INTERMODALA LASTBÄRARE

ANNEX B ALLMÄNNA BESTÄMMELSER AVSEENDE TILLÄGGSTJÄNSTER VID TERMINALHANTERING AV INTERMODALA LASTBÄRARE ett förbund i TransportGruppen ANNEX B ALLMÄNNA BESTÄMMELSER AVSEENDE TILLÄGGSTJÄNSTER VID TERMINALHANTERING AV INTERMODALA LASTBÄRARE Dessa allmänna bestämmelser (hädanefter benämnt Annex B ) är att se

Läs mer

Allmänna transportbestämmelser Närkefrakt Inrikes AB

Allmänna transportbestämmelser Närkefrakt Inrikes AB Ver:2 Sid: 1 Allmänna transportbestämmelser Inrikes AB 2015 (gällande från 2015-10-01) Ver:2 Sid: 2 Index 1. Tillämplighet 2. Ansvar 3. Transportåtagande 4. Reklamationer 5. Offert och avtalsvillkor 5.1

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Utveckling av energieffektiva intermodala transportsystem för snabbrörligt gods

Utveckling av energieffektiva intermodala transportsystem för snabbrörligt gods Utveckling av energieffektiva intermodala transportsystem för snabbrörligt gods Energimyndighetens programkonferens för Energieffektivisering inom transportsektorn 15 november 2017 Peter Bark Bakgrund

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Projektredovisning RFIDNU

Projektredovisning RFIDNU Projektredovisning RFIDNU Göteborg 20080506 Gillis Levander Rolf Larberg AUTO ID Konsult AB 1 RFIDNU Bakgrund Snabb utveckling av RFID Bilindustrin testar RFID Använda tekniken i Öppna System Identifiera

Läs mer

Transporter, miljö och klimathot

Transporter, miljö och klimathot Transporter, miljö och klimathot Logistik och samhällsutveckling Jönköping, 18-1919 mars 29 Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (presenterat

Läs mer

Kravspecifikation avseende postservicetjänster m.m.

Kravspecifikation avseende postservicetjänster m.m. Kravspecifikation avseende postservicetjänster m.m. 1. Postservicetjänster 1.1 Av de postservicetjänster som definieras under punkt 5 nedan omfattar upphandlingen de tjänster som anges under punkt 7. 1.2

Läs mer

Funktionslösningar. Pro ID har lösningar genom hela kedjan och följer de standarder som branscherna har uppsatta.

Funktionslösningar. Pro ID har lösningar genom hela kedjan och följer de standarder som branscherna har uppsatta. Funktionslösningar Pro ID har lång erfarenhet av funktionslösningar, där vi effektiviserar funktioner på företag med hjälp av streckkoder. Det kan gälla märkningskrav från kunder eller myndigheter, effektivare

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

E-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på

E-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på E-BOK NY SOM HR-CHEF Detta bör du ha koll på Detta bör du ha koll på 2 INNEHÅLL Introduktion 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen 8

Läs mer

Strategi för användning av geografisk information (GIS)

Strategi för användning av geografisk information (GIS) 2018-08-31 SID 1/5 Strategi för användning av geografisk information (GIS) Antagen av kommunfullmäktige 2018-08-27 110 Bakgrund Data med koppling till en geografisk angivelse (geodata) används sedan flera

Läs mer

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things F-ONS Federated Object Naming Service Katalogen för Internet of Things F-ONS The Internet of Things Om några år kommer Internet of Things att revolutionera våra liv ungefär som det vanliga Internet har

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

EKONOMISKA KRISER OCH HUR DE PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET

EKONOMISKA KRISER OCH HUR DE PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET EKONOMISKA KRISER OCH HUR DE PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET 181120 HENRIK ANDERSSON 1 Syfte och metod Syfte: 1. Undersöka samband mellan konjunktursvängningar och förekomst/utveckling av effektivare transportlösningar

Läs mer

BEAst. fastighetssektorn. Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen. Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning

BEAst. fastighetssektorn. Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen. Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning BEAst Elektroniska affärer i bygg- och fastighetssektorn Konferens den 29 mars 2012 Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning g 1 Lars Dykert LRD Revision

Läs mer

Transportkvalitetshöjande åtgärder en fallstudie vid GP-Last

Transportkvalitetshöjande åtgärder en fallstudie vid GP-Last Transportkvalitetshöjande åtgärder en fallstudie vid GP-Last Jonas Danielsson EXAMENSARBETE 2008 INDUSTRIELL ORGANISATION OCH EKONOMI Transportskvalitetshöjande åtgärder en fallstudie vid GP-Last Efforts

Läs mer

GODSHANTERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GODSHANTERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GODSHANTERING Ämnet godshantering behandlar godshantering med hjälp av truckar, maskiner och olika typer av lastbärare. Det behandlar också lastning, lossning och lastsäkring av gods samt lagar och andra

Läs mer

Datasäkerhet och integritet

Datasäkerhet och integritet Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair

Läs mer

Sjöfarten och marknaden

Sjöfarten och marknaden Sjöfarten och marknaden Kloka vägval för godset så kan sjöfarten skapa hållbar tillväxt Ola Hjärtström, Norrköpings Hamn AB Dagens fokusområden Kundbehov Sjöfarten Hamnarnas roll Utmaningar och exempel

Läs mer

Transportindustriförbundets mål och syfte med möte med Transportstyrelsen angående vägledning Cabotage

Transportindustriförbundets mål och syfte med möte med Transportstyrelsen angående vägledning Cabotage Stockholm 2018-02-06 Transportindustriförbundets mål och syfte med möte med Transportstyrelsen angående vägledning Cabotage Inledande mål och syfte: Transportindustriförbundet (STIF) välkomnar att en vägledning

Läs mer

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift Logistik Fö: Lager Varukapital Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift arbete (PIA, VUA, VIA) och förråd Förråd Varför Upplag har av utgångs- man lager? och

Läs mer

Presentationsupplägg. Komplexitet - för ökad förståelse av dynamik och integrationseffekter. Definitioner. Marknaden idag ställer ökande krav

Presentationsupplägg. Komplexitet - för ökad förståelse av dynamik och integrationseffekter. Definitioner. Marknaden idag ställer ökande krav Komplexitet - för ökad förståelse av dynamik och integrationseffekter Dr. Fredrik Nilsson Presentationsupplägg Den affärsmässiga omställningen Logistik ur ett komplexitetsperspektiv 3 exempel Slutsatser

Läs mer