1. Bakgrund och problem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Bakgrund och problem"

Transkript

1 Från ongoing evaluation till lärande utvärdering och följeforskning ett teoretiskt översättningsperspektiv genom inramning Kettil Nordesjö, doktorand, Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet Kontakt: Lärande utvärdering och följeforskning har på kort tid etablerat sig som en löftesrik utvärderingsansats. Den är formell utvärderingsansats för projekt och program inom socialoch regionalfonden i Sverige och har lanserats genom insatser som litteratur och högskolekurser. Sett till ursprunget är den en nationell tolkning av Europeiska kommissionens vägledning om ongoing evaluation (European Commission, 2006) som jämfört med tidigare programperiod är mer flexibel för medlemsstaten och därmed mer öppen för nationella tolkningar. Detta paper har som syfte att diskutera hur den svenska omtolkningen av ongoing evaluation till lärande utvärdering och följeforskning kan förstås och förklaras som översättning inom ramen för skandinavisk och nyinstitutionell teoribildning. Syftet är teoretiskt och frågan är vad den presenterade teoriramen lyfter fram respektive ställer i skymundan i relation till den studerade omtolkningen. Texten är tredelad. Efter att (1) ha redogjort för omtolkningen som studieobjekt och problem, beskrivs (2) ett teoretiskt ramverk för att förstå omtolkningen på. Slutligen (3) besvaras frågan och reflektioner över teorin görs. 1. Bakgrund och problem Ongoing evaluation (fortsättningsvis OGE) är namnet på Europeiska kommissionens utvärderingsvägledning för utvärdering under programperioden Den utgör en förändring från den tidigare halvtidsutvärderingen. Istället för att som där ålägga medlemsstaterna att utvärdera varje program mitt i utifrån en uppsatt kravlista erbjöd OGE en större flexibilitet. Detta då den tidigare halvtidsutvärderingen hade en för rigid tidsgräns och kom för tidigt i de fall där programmen kom igång för sent och skapade en alltför stor efterfrågan på utvärderare vid en och samma tidpunkt. Kravlistan var också för bred för att kunna besvaras utförligt. Allt från strategi och effekter till implementering skulle undersökas (European Commission, 2006). Den nya OGE kunde istället initieras från medlemsstatens egna behov ifråga om tema, design och timing, förutom då avsteg från programmens inriktning kunde ses i uppföljningen, då OGE skulle genomföras. Idén var att OGE skulle ske som flera utvärderingsaktiviteter och följa implementering av ett program (eller tema, horisontellt kriterium, projekt) och dess föränderliga kontext för att bättre förstå och analysera insamlad data som ska ligga i linje med långsiktiga mål, och om nödvändigt, föreslå korrigeringar (European Commission, 2006:6). Som reaktion på den föregående programperiodens statiska halvtidsutvärdering representerar OGE å ena sidan en lättnad av utvärderingskraven. OGE är här inte en kvalitativt förändrad styrning utan främst en uppmjukning av en strikt riktlinje som bottnar i en hierarkisk weberiansk regelstyrning (Stame, 2008). Ett flexibilitetsmotiv för medlemsstaten är också vad 1

2 som kan utläsas i vägledningen om OGE. Å andra sidan finns en mer generell utvärderingsutveckling inom kommissionen som enligt Stern (2009) har sin grund i nya styrmedel som behövs för att genomföra EU:s policymål inom bland annat Lissabonstrategin. Välstånd, solidaritet, säkerhet, frihet och Europa som världspartner, är strategiska mål som inte går att realisera genom traditionellt reglerande och hierarkisk förvaltningsstyrning. Dessutom är målen decentraliserande till sin karaktär då dess strategier måste implementeras under vitt skilda nationella omständigheter, ske långsiktigt och genom kulturell förändring. För att vara säker på att målen uppnås krävs därför nya styrmedel som Stern menar inte kan inordnas i en klassisk typologi som Vedungs (2003) morot, piska och predikan. Styrmedlen kräver istället medlemsstaternas aktiva medverkan. Nya styrmedel är exempelvis reglerande initiativ med breda intentioner men som lämnar detaljreglering till medlemsstaten, initiering av dialogprocesser för att förbättra intressentdeltagande i policyprocessen, samt nya former av partnerskap och nätverk mellan EU:s institutioner, medlemsstater och andra policyaktörer. Styrmedlens implikationer för utvärderingen är nya utvärderingsobjekt, fler intressenter, krav på samarbetande utvärderare, mer komplexa och svårmätta interventioner samt ökat utvärderingsansvar för medlemsstaten då kommissionen hållit sig på en mer övergripande nivå. Stame (2006) pekar i samma spår på framväxten av nya utvärderingsansatser som kan hantera komplexa sammanhang med fler nivåer och intressenter, liksom att utvärdering blivit en alltmer integrerad del av programmen. Efterfrågan på utvärdering kommer nu från intern programpersonal där nyttan av utvärdering ställs i centrum och där den ses mindre som en extern pålaga (Bachtler & Wren, 2006). Utifrån en europaniseringslitteratur som bland annat undersöker hur medlemsstaters offentliga institutioner anpassar sig efter direkt eller indirekt tryck från ett EU-medlemskap (Featherstone & Radaelli, 2003:7), är det troligt att denna kommissionsgenerella utvärderingsutveckling spiller över på medlemsstaten vilket exempelvis tar sig uttryck genom vägledningen om OGE. Utveckling kan förstås som en positiv integrationsprocess, alltså att arrangera medlemsstatsförhållanden i linje med EU-regler (Knill & Lehmkuhl, 1999). EU har överlag varit en stark motor för utvärderingspraktik i Europa (Furubo, Rist, & Sandahl, 2002), även om just Sverige haft utvärderingstradition innan. Mörth (2003) menar att de breda vägledningar som utformas på EU-nivå är ett sätt för EU att skapa förhandlings- och tolkningsutrymme för att medlemsstaten ska få en legitimitet i sin inhemska politiska process i relation till de beslut som fattas på central EU-nivå. Här finns tydliga kopplingar till EU:s grundläggande subsidiaritetsprincip, att beslut inom EU ska fattas på en så låg hierarkisk nivå som möjligt. Stame (2008) menar dock att kommissionens tolkning av principen innebär att den rört sig längre bort från medlemsstat och regional nivå snarare än att samarbeta med lägre nivåer vilket medför fler kontrollincitament på utvärderingen. Sammanfattningsvis ses vägledningen om OGE preliminärt som en del av en större utvärderingstrend i kommissionen där utvärderingsansvar decentraliseras och där interventioner representerar nya styridéer och ställer nya krav på utvärderingsansatser. Den kommande svenska versionen ses i ett positivt integrationsperspektiv som tvungen att anpassa sig till vägledningen, även om det finns ett tolkningsutrymme. I Sverige kom OGE att utformas som lärande utvärdering och följeforskning (fortsättningsvis LUFF) som i implementeringslitteraturen är formativ, ska ske tidigt i ett program- respektive 2

3 projektgenomförande, har en närhet till deltagarna, ska komma till omedelbar nytta, arbeta med kontinuerlig återkoppling, bidra till utvecklingsinriktat lärande och gemensam kunskapsbildning, studera måluppfyllelse även om målen kan ändras, samt bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning (Svensson & Sjöberg, 2009). Att utformningen, som gjordes av myndigheterna Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet tillsammans med en universitetsaktör, utgör en svensk tolkning av OGE framstår är tydligt då de båda ansatsernas nyckeldokument jämförs. I OGE nämns vare sig lärande eller följeforskning utan mer allmänna rekommendationer där en teknisk-rationell kunskapssyn är tydlig i språkbruket: det handlar om att styra program genom att analysera utfall och resultat utifrån en stark koppling mellan utvärdering och uppföljning, och kvalitativ analys ska främst användas där kvantifiering ej är möjlig (European Commission, 2006:8). Hoerner och Stephenson (2012) kallar exempelvis kommissionens kunskapssyn positivistisk. LUFF utgår istället i de flesta kapitel i den antologi som skrevs om den (Svensson, Brulin, Jansson, & Sjöberg, 2009), från en interaktiv forskningsgrund där en gemensam kunskapsbildning är central: En gemensam kunskapsbildning innebär att forska tillsammans med de berörda. I det gemensamma arbetet sker ett samtidigt och ömsesidigt lärande för både forskaren och praktikern. De lär och utvecklas tillsammans. Utgångspunkten är att skapa subjektsrelationer, dvs jämlika och ömsesidiga relationer där båda parterna aktivt medverkar i kunskapsbildningen med det dubbla syftet att samtidigt ge teoretiskt insiktsfull och praktiskt användbar kunskap (Svensson, 2002:12). Mellan dessa till synes vetenskapsteoretiska olikheter på central EU-nivå respektive svensk nivå finns en omtolkningsprocess vars väg kan följas genom offentliga dokument: OGE har efter ankomsten till Sverige skrivits in i social- och regionalfondsprogrammen av arbetsmarknads- och näringsdepartementet (ESF, 2007; Tillväxtverket, 2007), med hänsyn till och i samordning med den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (Näringsdepartementet, 2007), sedan utvecklats av de för de svenska strukturfonderna förvaltande myndigheterna Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket och förankrats i programmens övervakningskommittéer (ESF, 2008a, 2008b; NUTEK, 2008a, 2008b), samt fortsatt utvecklas i samverkan med en universitetsaktör (Svensson et al., 2009). 1 Det finns på så sätt ett flertal formella aktörer och potentiella informella och överlappande kontakter mellan dessa under tiden då OGE blev till LUFF. Omtolkningen ställer flera frågor. LUFF är först och främst ett utfall av implementeringen av OGE lanserar kommissionen en flexibel vägledning kan resultatet bli en nationell omtolkning, något kvalitativt annorlunda än ursprungsidén. Vad är det i den svenska kontexten som drivit fram denna omtolkning? Och hur motiverade man denna nationella tolkning? Och om OGE är ett resultat av en förändrad styrning på EU-nivå, innehar LUFF liknande styrningsidéer? Trots skillnader i exempelvis kunskapssynen kan ansatserna i en mening sägas förespråka en närmare relation mellan utvärderare och utvärderad verksamhet för förbättrad styrning och i förlängningen ett förbättrat programgenomförande. Eller ska LUFF snarare ses som en nationell omtolkad variant med andra styrningsimplikationer inom 1 Det ska påpekas att OGE är en vägledning utformad av kommissionen utifrån strukturfondsförordningen (artikel 48, European Council, 2006), det legala dokument som EU-rådet har antagit och som medlemsstaterna måste förhålla sig. 3

4 de svenska strukturfonderna? Det är i ljuset av detta resonemang relevant att undersöka hur och varför OGE omtolkades till LUFF. Jag kommer i denna text inte att besvara dessa frågor empiriskt utan istället resonera kring hur de kan angripas teoretiskt Översättning genom inramning Omtolkning omtalas fortsättningsvis som översättning. Sedan Czarniawska och Sevons (1996) antologi om översättningsperspektivet har flera studier genomförts som tittar på hur idéer tagna från en viss kontext, färdas och införs i nya lokala kontexter eller organisatoriska fält. Den grundläggande logiken är att en organisationsidé blir (1) objektiverad i form av en riktlinje eller modell eller bok, (2) frikopplas från sitt sammanhang, (3) färdas och materialiseras till praktiker i organisationer inom ett fält och på sikt (4) institutionaliseras och sprids genom imitation där organisationer tar efter de framgångsrika exemplen (Czarniawska & Joerges, 1996). De idéer som studerats har varit av olika art, allt från abstrakta idékoncept som mångfald (Rönnqvist, 2008) och mainstreaming (Andersson, 2011) till mer avgränsbara modeller för granskning och kvalitet (Linde, 2010) eller balanserat styrkort (Funck, 2009). Perspektivet har under de drygt femton år som det varit en central del i den skandinaviska institutionalismen visat sig vara ett användbart sätt att beskriva spridningsprocesser på, där lokala aktörer sätts i centrum för att visa hur ankommande idéer anpassar sig till den lokala kontexten. Särskilt användbart, sett till förekomsten av studieobjekt, verkar perspektivet vara för att beskriva införandet av globalt förekommande organisationslösningar och -modeller i offentlig sektor (jmf. Røvik, 2000). För Latour (1986) är översättning en motsats till diffusion: [The] model of diffusion may be contrasted with another, that of the model of translation. According to the latter, the spread in time and space of anything claims, orders, artifacts, goods is in the hand of the people; each of this people may act in many different ways, letting the token drop, or modifying it, or deflecting it or betraying it, or adding to it, or appropriating it (s 267) Det som understryks är alltså aktörens påverkansmöjlighet på idén vilket kan liknas vid ett rugbyspel till skillnad från ett biljardspel. Istället för att som i diffusionsmodellen rationellt och planerande stöta biljardbollen på andra bollar och förvänta sig ett visst utfall, är bollarna i rugbymetaforen rugbyspelare som gör vad de förstår, kan och vill (jmf. Lundquist, 1987) med ett gemensamt mål och kontextuellt inom en viss uppsättning normer och regler. Den mest centrala konsekvensen av rugbyspelet, alltså översättningsmetaforen, är att idén, meddelandet, blir mer problematisk eftersom den alltid kan tolkas på olika sätt och aldrig kan sägas ha en bestämd och slutgiltig innebörd. En idés innebörd skiljer sig så mellan aktörer och formas av preferenser, handlingsalternativ, normer och verklighetsuppfattningar i institutionella kontexter, och kan därför inte förstås avskilda från dessa (Johnson, 2003). I införandet av OGE innebär metaforen att förstå idéförändringen utifrån dessa kontexter. 2 Texten skrivs utifrån ett pågående avhandlingsarbete som beräknas vara klart vintern 2014/2015. Omtolkningen utgör där en frågeställning. Två andra rör högskolekursernas roll i översättningsprocessen och LUFF som utvärderingsteoretisk ansats. 4

5 Börzel och Risse (2003) skriver utifrån ett mer statsvetenskapligt perspektiv om att en misfit av exempelvis en EU-policy, något som inte är välanpassat för medlemsstatens kontext, är en förutsättning för en nationell förändring av policyn. De breda definitioner som kommissionen distribuerar och den flexibilitet som OGE uppvisar är öppen för anpassning inom strukturfondsförordningens ramar. Graden av misfit i relationen OGE Sverige kommer enligt författarna att generera olika grad av inhemsk policyförändring. Finns en hög grad av misfit i fråga om normativa och kognitiva uppfattningar om vad utvärdering är, kommer motståndet vara stort och ingen förändring alls ske. Finns en låg grad kommer OGE implementeras utan vidare då vägledningen passar perfekt. Det krävs enligt författarna istället en medelbra passform för att en inhemsk förändring, som i denna text benämns översättning, ska ske. En fråga är därför att avgöra graden av kompabilitet mellan OGE och den svenska kontexten för att förstå omtolkningens förutsättningar. Översättning blir sammanfattningsvis ett antagande om att en från EU objektiverad utvärderingsidé (OGE) slår ner och förändras i sin nya kontext det svenska utvärderingsfältet. Dock har de studier som använts sig av översättningsperspektivet ofta riktat sig till en lokal praktik. Detta skiljer sig från denna texts översättningsprocess som börjar i Europeiska kommissionen och slutar på svensk myndighetsnivå där ingen faktisk utvärderingspraktik ännu blivit verklighet. Idén är på resa och översätts innan sin lokala slutdestination, utvärderingspraktiken i strukturfondsprogrammet eller projektet. Med tanke på översättningsperspektivets fokus på den lokala (mikro) översättningen, hur kan denna process på makro- och mesonivå begreppsliggöras och undersökas? Inramning Översättningsprocessen kompletteras här med rambegreppet (Boxenbaum, 2006), en lins genom vilken man uppfattar och tolkar världen. En ram organiserar erfarenhet och vägleder handlande, och gör livshändelser meningsfulla för individer och kollektiv (Goffman, 1974; Snow, Rochford Jr, Worden, & Benford, 1986). En viss utvärderingsidé stödjer sig liksom all organisatorisk verksamhet på någon sorts ram, och den är viktig för en översättningsprocess. En anländande utvärderingsidé som OGE kan relatera till en för den nya kontexten främmande ram som den mottagande parten därför inte förstår eller värdesätter. Översättning blir så en fråga om hur aktörer arbetar med ramtransformering, relativt fristående men substantiella förändringar i sättet på vilket en särskild domän av liv är inramat (Snow et al., 1986). Med dessa begrepp kan OGE intuitivt förstås som i Sverige inramad i en läranderam av svenska aktörer, under benämningen LUFF. Det behövs dock mer specifika begrepp för att analysera inramningsprocessens mekanismer och drivkrafter, samt vilken logik som denna läranderam stödjer sig på. Två ramdistinktioner görs. Den första skiljer mellan inramning på individuell och strategisk nivå. Där en aktör kan ha personliga uppfattningar om hur idén ska omtolkas (individuell nivå) kan en aktör som en myndighet ta ett strategiskt beslut om att omtolka idén på ett visst sätt som avser mer implementeringsstrategiska överväganden. Hur ska idén framställas för att spridas och få gehör (strategisk nivå) (Boxenbaum, 2006)? Den andra distinktionen skiljer mellan tre sätt att genomföra inramning på som kan förekomma enskilt eller tillsammans i ett enskilt empirisk fall. I diagnostypen identifieras ett problem i det existerande arrangemanget 5

6 samt hur problemet har uppstått och vem eller vad som bär skulden. I prognostypen lanseras ett eget förslag som bättre lämpat för problemet genom att delegitimera befintliga praktiker. Översättaren teoretiserar och anknyter sitt förslag till intressen, normer och värderingar hos potentiella allierade. Om förslaget är radikalt så måste det framställas som mindre farligt för att inte verka för hotfullt. I motiveringstypen lanseras övertygande argument för att stödja den nya visionen (Markowitz, 2007; Misangyi, Weaver, & Elms, 2008). De metodologiska implikationerna är att de tre typerna nu fungerar som analytiska verktyg i text och intervju där problemdefinitioner, delegitimeringsformuleringar och moraliska rationaler eftersöks i det empiriska materialet. Det kan handla om att en aktör särskilt lyfter fram problemen med den tidigare halvtidsutvärderingen och vad dessa bottnade i (diagnos) eller att en myndighets handledningstext kring följeforskning eller lärande utvärdering framställer befintliga traditionella utvärderingspraktiker som otillräckliga och teoretiserar kring den egna ansatsen som nytänkande och lämplig (prognos). Eller hur en informant lyfter fram sin syn på LUFF som stödjande högre långsiktiga mål i linje med Lissabonstrategin (motivering). Sammanfattningsvis fungerar översättningsbegreppet fortfarande som grundläggande idéförändringslogik. Det ramarna tillför är att möjliggöra en analys av aktörernas individuella och strategiska överväganden på en mesonivå. Forskning kring översättning har hittills tittat lite på dessa nivåer i jämförelse med den lokala nivån. Detta kan enligt Boxenbaum (2006) ha att göra med att nödvändiga intervjudata i efterhand inte alltid är tillgängliga för att kunna analysera individuell och strategisk nivå, och att realtidsbeskrivningar därför försvåras. Agens i en institutionell kontext Så långt har översättning genom inramningstyper lyfts fram som medvetna strategier hos aktörer. Genom att studera texter och intervjua aktörer som varit med och utformat eller beslutat om utvärderingsansatsens förändring från OGE till LUFF kan ett skeende beskrivas. Skeendet måste dock i enlighet med översättningsmetaforen relateras till en institutionell kontext som möjliggör och begränsar detta skeende. Ett sätt att tydliggöra denna kontext är att tala om fältet utvärdering som innehållandes olika institutionella logiker. En ram som dominerar ett fält får sina resurser och sitt innehåll från just institutionella logiker: the socially constructed, historical patterns of material practices, assumptions, values, beliefs, and rules by which individuals produce and reproduce their material subsistence, organize time and space, and provide meaning to their social reality (Thornton & Ocasio, 2008:101). Nyckelordet för denna text i den stora definitionen är patterns. Logiker kan ses som en homogen uppsättning av olika regulativa, normativa och kognitiva institutioner som är internt konsistent. Flera logiker kan samexistera i ett utvärderingsfält även om en viss logik kan vara mer dominerande vid en viss tidpunkt eller inom ett visst verksamhetsområde. Idag finns exempelvis en stark evidenslogik inom utvärderingsfältet som förespråkar kvantitativ kontrafaktisk utvärdering om vilka metoder som fungerar bäst på ett visst socialt problem. I en renodlad evidenslogik kan kunskap om metoders verkningsgrad ackumuleras och aggregeras genom upprepade experiment. Det finns också en sedan länge dominerande nyliberal logik där utvärdering handlar om att mäta kostnadseffektivitet och prestation och 6

7 arbeta efter resultatbaserad styrning. Lärande utvärdering och följeforskning anknyter vid en första anblick till en mer dialoginriktad logik där just dialog, demokrati och intressentmedverkan är ledord (jmf. "böljor" i Vedung, 2010). Kanske kan den i sammanhanget också kallas för en interaktiv forskningslogik där utvärderingens värdefråga är sekundär i förhållande till målet om en interaktiv gemensam kunskapsbildning. Vilken logik som är mest dominerande i en enskild praktisk utvärderingssituation är förstås beroende av exempelvis utvärderingsobjekt och utvärderarens kompetens (jmf. Hansen, 2005). Att tala om logiker är främst ett sätt att skissa en institutionell kontext på som utvärderingsidén OGE landar i. Aktörer begränsas av logiker då de strukturerar och förordar ett sätt att utvärdera på och tänka kring utvärdering. Länge inarbetade utvärderingssätt kan vara svåra att ändra på och tas för givna. Men aktörer kan också använda sig av sin egen logik för att försvara sitt sätt arbeta på och lyfta fram den kontra andra konkurrerande logiker. I denna mening betonar de institutionella logikerna en kamp om mening som är central för inramningstyperna. Den läranderam som aktörerna satt OGE inom, tycks grundad i en dialogeller interaktiv forskningslogik. Att logiken används genom de olika inramningstyperna (diagnos, prognos, motivation) står klart, men viktigt att understryka är att den också begränsar aktörernas handlande. Får man som aktör ett uppdrag att utforma en utvärderingsansats kommer den att göra det utifrån den logik som den erkänner sig till. I samma mening kommer aktörer som inte ansluter sig till den framförda logiken kanske att göra motstånd och uttrycka sitt missnöje. Ett kunskapsområde med många kunskapsobjekt Speciellt för utvärderingsfältet är att ingen enskild dominerande logik har tolkningsföreträde och är förgivettagen. Utvärdering är ett kunskapsområde med många kunskapsobjekt som spänner över många discipliner. Scriven (2003) menar exempelvis att utvärdering är en transdisciplin, ett stöd för andra vetenskaper likt statistik. Andra författare har lyft svårigheten i att professionalisera utvärderarrollen då det inte har ett eget avgränsbart kunskapsområde (Jacob & Boisvert, 2010). Vedungs (2010) nämnda böljor kan också anföras som stöd för att flera logiker samexisterar metaforen går ut på att böljor efterlämnar sediment som efterkommande böljor förhåller sig till. Kanske kan området till och med kallas förparadigmatiskt. Ett liknande begrepp är Fligsteins (1997) beskrivning av ett fält som utvecklandes (eng. emerging). I ett sådant fält finns inte helt tydliga gränser till andra fält där andra liknande aktiviteter pågår (tex uppföljning, processtöd). Det som gör det relevant med denna utvikning är att forskning pekar på att institutionellt entreprenörskap 3, institutionell förändring i form av exempelvis översättning genom ramförändring, är särskilt framgångsrik i fält som liksom utvärderingsfältet är under utveckling (jmf. Battilana et al., 2009). Där inte en ensam institutionell logik dominerar organiseringen och praktiken av utvärdering har dessutom aktörer som representerar mindre dominerande logiker (perifera) en större frihet att komma med nya idéer om utvärdering då de inte är bundna till de mer dominerande logikerna (centrala). De har så potentiellt goda 3 En institutionell entreprenör är en aktör som genom olika resurser skapar institutionell förändring. Förändringen ska bryta med tidigare institutioner och aktören ska själv delta i denna förändring (Battilana, Leca, & Boxenbaum, 2009). 7

8 förutsättningar att lyfta fram en möjligtvis perifer interaktiv forskningslogik i utvärderingsfältet som utmanar mer dominerande logiker vilket beskrivits genom inramningsprocesserna ovan. En framtida fråga att undersöka är om olika logiker kan identifieras och karaktäriseras som perifera eller centrala. Sammanfattning Omtolkningen av OGE till LUFF föreslås sammanfattningsvis studeras som en översättningsprocess genom inramning. Myndigheter och universitetsaktör ramar utifrån denna förståelse in OGE i en läranderam med grund i en interaktiv forskningslogik. De strategiska intentionerna med översättningen begränsas och möjliggörs av en institutionell kontext med andra dominerande utvärderingslogiker. Dock är utvärderingsfältet mångfacetterat med porösa gränser där en perifer logik kan lyftas fram i läranderamen som ny idé. Inramningen ska därför förstås som ett institutionellt entreprenörskap där ansvariga aktörer framgångsrikt använder och lyfter fram sin logik genom olika inramningsstrategier. EU OGE Aktörer Diagnos Prognos Motivation SE LUFF Inst. logiker Inst. logiker Figur 1. Översättning genom inramning. OGE anländer till svenska aktörer som använder sig av olika inramningsstrategier. Aktörer måste dock förhålla sig till en institutionell kontext. Slutresultatet av inramningen är LUFF. 3. Slutsats Detta ramverk med analysverktyg återstår att pröva empiriskt vilket inte görs här. I denna tredje del kommer istället den inledande frågan besvaras: vad det teoretiska ramverket lyfter fram men kanske mer intressant, vad som ställs i skymundan i relation till omtolkningen. Det ramverket kan visa är hur aktörer agerar strategiskt på mesonivå kring en utvärderingsidé i en översättningsprocess. Det lyfter fram en argumentationsaspekt i översättningsprocessen utifrån antagandet att en idé som lanseras i en ny kontext måste förklaras och anpassas för att bli begriplig och funktionell, särskilt om den avviker från kontextens dominerande utvärderingsförståelse. Inramningsverktygen lyfter också LUFF:s attraktionskraft. För att åstadkomma institutionell förändring som en ny utvärderingsansats inte bara inom strukturfonderna men också inom utvärderingsfältet, måste ett nytt förslag lanseras som bättre än det gamla och attrahera nya och gamla allierade. På vilket sätt är LUFF:s innehåll och terminologi särskilt lämpat för det, och vilka andra grupper än utvärderarna har varit viktiga att erhålla stöd ifrån? 8

9 Det tål återigen att poängteras att praktiken inte studeras. Detta är en avgränsning i kunskapsintresset och det teoretiska ramverket tar heller inte en operationalisering av LUFF i beaktande. Vidare ligger fokus på policy snarare än politik eller polity, även om en sådan gränsdragning kan diskuteras. Det är idén OGE vars omtolkning studeras vilket i en statsvetenskaplig litteratur skulle benämnas policy eller implementeringsobjekt. Inramningsprocesserna synliggör visserligen implementeringsstrategier, överväganden och diskussion kring omtolkningen vilket är en politisk aktivitet. Att utvärdering dessutom per definition är politisk då den utgör underlag för förhandling, konflikt och beslutsfattande är ytterligare en aspekt. Betoningen på policy är därför ett sätt att strukturera analysen, där idén är den som konsekvent följs. En faktor som inte hanteras i framställningen är slumpen. Möjligtvis skulle ett begrepp som formativt ögonblick eller Kingdons (1995) policyfönster kunna fånga mer oförutsedda händelser i det empiriska materialet som innebär möjligheter för en aktör att agera. Överlag finns också en spänning mellan en konsekvenslogik och en anpassningslogik (March & Olsen, 1989). Översätts idén av aktörerna i enlighet med vad som är mest funktionellt för kunskapsobjekten i strukturfonderna och styrningen av dem, eller i enlighet med vilka dominerande synsätt på utvärdering som finns generellt och inom strukturfonderna? Den empiriska analysen måste ske med denna distinktion i åtanke så att varken egen nyttomaximering eller kulturell anpassning överbetonas. Sammanfattningsvis kan ramverket belysa en empiri om ett nationellt fall av OGE och hur svenska ansvariga aktörer kom att omtolka OGE i en svensk kontext. Nationella problemdefinitioner och utvärderingsidéer kan utgöra delförklaringar till den svenska tolkningen som resultat av den öppning för nationella variationer som kan ses i den flexibla vägledningen om OGE. Ramverket kan ge både ett empiriskt kunskapsbidrag kring omtolkningen av OGE samt ett teoretiskt där översättningsprocesser på mesonivå klargörs. Referenser Andersson, R. (2011). Mainstreaming av integration : om översättning av policy och nätverksstyrning med förhinder inom den regionala utvecklingspolitiken, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Bachtler, J., & Wren, C. (2006). Evaluation of European Union Cohesion policy: Research questions and policy challenges. [doi: / ]. Regional Studies, 40(2), doi: / Battilana, J., Leca, B., & Boxenbaum, E. (2009). How Actors Change Institutions: Towards a Theory of Institutional Entrepreneurship. The Academy of Management Annals, 3(1), Bemelmans-Videc, M.-L., Rist, R. C., & Vedung, E. (2003). Carrots, sticks & sermons : policy instruments and their evaluation. New Brunswick, N.J. ;: Transaction. Boxenbaum, E. (2006). Lost in Translation. American Behavioral Scientist, 49(7), doi: / Börzel, T. A., & Risse, T. (2003). Conceptualizing the domestic impact of Europe. In K. Featherstone & C. M. Radaelli (Eds.), The politics of Europeanization. Oxford: Oxford University Press. 9

10 Czarniawska, B., & Joerges, B. (1996). Travels of ideas. In B. Czarniawska & G. Sevón (Eds.), Translating organizational change. Berlin: de Gruyter. Czarniawska, B., & Sevón, G. (1996). Translating organizational change. Berlin: de Gruyter. Donaldson, S. I., & Scriven, M. (2003). Evaluating social programs and problems : visions for the new millennium. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum. ESF. (2007). Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) ESF. (2008a). Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfonden ESF. (2008b). Plan för uppföljning och utvärdering , rev , rev European Commission. (2006). Indicative Guidelines on Evaluation Methods: Evaluation During the Program Period. The New Programming Period , Working Document No.5 (October 2006). European Council. (2006). Council regulation (EC) No 1083/2006. Featherstone, K., & Radaelli, C. M. (2003). The politics of Europeanization. Oxford: Oxford University Press. Fligstein, N. (1997). Social Skill and Institutional Theory. American Behavioral Scientist, 40(4), doi: / Funck, E. K. (2009). Ordination balanced scorecard : översättning av ett styrinstrument inom hälso- och sjukvården. Växjö: Växjö University Press. Furubo, J.-E., Rist, R. C., & Sandahl, R. (2002). International atlas of evaluation. New Brunswick, NJ: Transaction Publishers. Goffman, E. (1974). Frame analysis: An essay on the organization of experience: Harvard University Press. Hansen, H. F. (2005). Choosing Evaluation Models. Evaluation, 11(4), doi: / Hoerner, J., & Stephenson, P. (2012). THEORETICAL PERSPECTIVES ON APPROACHES TO POLICY EVALUATION IN THE EU: THE CASE OF COHESION POLICY. Public Administration, 90(3), doi: /j x Jacob, S., & Boisvert, Y. (2010). To Be or Not to Be a Profession: Pros, Cons and Challenges for Evaluation. Evaluation, 16(4), Johnson, B. (2003). Policyspridning som översättning : den politiska översättningen av metadonbehandling och husläkare i Sverige. Lund :: Dept. of Political Science [Statsvetenskapliga institutionen], Univ. ;. Kingdon, J. W. (1995). Agendas, alternatives, and public policies. New York: HarperCollins College Publishers. Knill, C., & Lehmkuhl, D. (1999). How Europe matters: different mechanisms of Europeanization. European Integration online Papers (EIoP)(3), 6. Latour, B. (1986). The Powers of Association. In J. Law (Ed.), Power, Action, and Belief: A new Sociology of Knowledge? London: Routledege. Linde, S. (2010). Församlingen i granskningssamhället [Elektronisk resurs]. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Lundquist, L. (1987). Implementation steering : an actor-structure approach. Lund :: Studentlitteratur ;. March, J. G., & Olsen, J. P. (1989). Rediscovering institutions : the organizational basis of politics. New York: Free Press. 10

11 Markowitz, L. (2007). Structural Innovators and Coreframing Tasks: How Socially Responsible Mutual Fund Companies Build Identity Among Investors. Sociological Perspectives, 50(1), doi: /sop Misangyi, V. F., Weaver, G. R., & Elms, H. (2008). Ending corruption: The interplay among institutional logics, resources, and institutional entrepreneurs. Academy of Management Review, 33(3), Mörth, U. (2003). Europeanization as Interpretation, Translation, and Editing of Public Policies. In K. Featherstone & C. M. Radaelli (Eds.), The politics of Europeanization. Oxford: Oxford University Press. NUTEK. (2008a). Nytta med följeforskning: en vägledning för utvärdering av strukturfonderna Stockholm: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). NUTEK. (2008b). Utvärdering av de Regionala strukturfondsprogrammen (En plan för vart och ett av de tre ÖK:na) (1.99 ed., Vol. Utvärderingsplan till ÖK:möten i v 6 och ). Näringsdepartementet. (2007). En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning : Sveriges nationella strategiska referensram för sammanhållningspolitiken. Stockholm: Näringsdepartementet, Regeringskansliet. Rönnqvist, S. (2008). Från diversity management till mångfaldsplaner? : om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad. [Malmö: Sofia Rönnqvist]. Røvik, K. A. (2000). Moderna organisationer : trender inom organisationstänkandet vid millennieskiftet. Malmö: Liber. Snow, D. A., Rochford Jr, E. B., Worden, S. K., & Benford, R. D. (1986). Frame alignment processes, micromobilization, and movement participation. American Sociological Review, Stame, N. (2006). Governance, Democracy and Evaluation. Evaluation, 12(1), doi: / Stame, N. (2008). The European Project, Federalism and Evaluation. Evaluation, 14(2), doi: / Stern, E. (2009). Evaluation policy in the European Union and its institutions. New Directions for Evaluation, 2009(123), doi: /ev.306 Svensson, L. (2002). Interaktiv forskning - för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S., & Sjöberg, K. (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Svensson, L., & Sjöberg, K. (2009). Utvärdering som stöd för hållbar utveckling. In L. Svensson, G. Brulin, S. Jansson & K. Sjöberg (Eds.), Lärande utvärdering genom följeforskning. Thornton, P. H., & Ocasio, W. (2008). Institutional Logics. In R. Greenwood (Ed.), The SAGE handbook of organizational institutionalism 2008 (Vol. S ). Tillväxtverket. (2007). Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Övre Norrland Beslut 16 aug 2007 N CCI 2007SE162PO008. Vedung, E. (2010). Four Waves of Evaluation Diffusion. Evaluation, 16(3),

Att fånga effekter av program och projekt

Att fånga effekter av program och projekt Att fånga effekter av program och projekt Redaktörer: Lennart Svensson, professor LIU Göran Brulin, ansvarig för teoridriven utvärdering i de regionala strukturfonds- programmen Sven Jansson, ansvarig

Läs mer

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Göran Brulin, ansvarig för lärande utvärdering och följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen 1 Sammanfattning av arbetet hittills: Följeforskning

Läs mer

Relationen styrning och utvärdering hur en europeisk utvärderingsidé översätts i Sverige 1

Relationen styrning och utvärdering hur en europeisk utvärderingsidé översätts i Sverige 1 Inledning Kettil Nordesjö Fil dr. Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet Relationen styrning och utvärdering hur en europeisk utvärderingsidé översätts i Sverige 1 Utvärdering beskrivs ofta

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

Att utvärdera nyttan av FoU

Att utvärdera nyttan av FoU Att utvärdera nyttan av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman, Studentlitteratur

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Vad innebär lärande i lärande utvärderingar

Vad innebär lärande i lärande utvärderingar O.P. Utvärdering 2013-10-31 1 (11) Olle Palm Vad innebär i utvärderingar Bakgrund Detta paper är en vidare bearbetning av ett paper jag skrev inom kursen Lärande utvärdering och följeforskning vid Mälardalens

Läs mer

Följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen. Göran Brulin, kvalificerad analytiker Tillväxtverket Adj professor Linköpings universitet

Följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen. Göran Brulin, kvalificerad analytiker Tillväxtverket Adj professor Linköpings universitet Följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen Göran Brulin, kvalificerad analytiker Tillväxtverket Adj professor Linköpings universitet Formativ och summativ utvärdering utifrån krav från: 1. EU

Läs mer

Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning. Utmaningar inför framtiden

Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning. Utmaningar inför framtiden Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning Utmaningar inför framtiden Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning Innehåll Mot en kunskapsdriven regional tillväxt-

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Regional utveckling genom nyskapande och innovativa projekt

Regional utveckling genom nyskapande och innovativa projekt Regional utveckling genom nyskapande och innovativa projekt Examinations paper* Lärande utvärdering/följeforskning 7,5hp Linköpings universitet, ESF-rådet, NUTEK April 2009 Joakim Boström 1 Inledning Detta

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Nasruddin gick och kastade brödsmulor runt sitt hus.

Nasruddin gick och kastade brödsmulor runt sitt hus. Nasruddin gick och kastade brödsmulor runt sitt hus. Vad håller du på med, frågade någon. Skrämmer bort tigrarna. Men det finns ju inga tigrar häromkring. Just det. Effektivt, va? Idries Shah Den oefterhärmlige

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv Institutionella perspektiv på policyanalys Rational choice perspektiv Föreläsningens uppläggning Genomgång av olika institutionella rational choice traditioner Att hantera kollektivt handlande: centrala

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Begriplig EU-svenska?

Begriplig EU-svenska? SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

STRUKTURPÅVERKAN GENOM STRUKTURFONDERNA? EN DISKUSSION OM UTVÄRDERING AV EU:S STRUKTURFONDER I SVERIGE OCH ERFARENHETER AV TEORIBASERAD UTVÄRDERING

STRUKTURPÅVERKAN GENOM STRUKTURFONDERNA? EN DISKUSSION OM UTVÄRDERING AV EU:S STRUKTURFONDER I SVERIGE OCH ERFARENHETER AV TEORIBASERAD UTVÄRDERING STRUKTURPÅVERKAN GENOM STRUKTURFONDERNA? EN DISKUSSION OM UTVÄRDERING AV EU:S STRUKTURFONDER I SVERIGE OCH ERFARENHETER AV TEORIBASERAD UTVÄRDERING GÖRAN BRULIN, TILLVÄXTVERKET INGRID RYDELL & MARCUS HOLMSTRÖM,

Läs mer

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Bilaga 8/3/08 Datum 2008-11-05 Dnr ÖKS.3-2008-00081 Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Version 081027 1 (8) 1. Bakgrund Den förvaltande myndigheten (FM) Nutek ska enligt

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,

Läs mer

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Lärdom från 50 års implementationsforskning: Det blir aldrig som man tänkt sig!! 2011-09-12 Institutionen för socialt arbete

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Dokumentation Jobbregionen seminarium två

Dokumentation Jobbregionen seminarium två Dokumentation Jobbregionen seminarium två Umeå 12 november 2015 Sammanfattning Inför kommande två träffar i Jobbregionen lyfter flertalet deltagare att det finns ett fortsatt behov av att lära sig mer

Läs mer

Validering synliggör det informella lärandet

Validering synliggör det informella lärandet Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet

- på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Uppföljning och utvärdering av ESI-fondernas program i Sverige - på vetenskaplig grund, utifrån beprövad erfarenhet Göran Brulin, Tillväxtverket Fredrik Holstein, Jordbruksverket Jonas Lindén, ESF-rådet

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda

Läs mer

EUs regelförenklingsarbete

EUs regelförenklingsarbete Näringslivets Regelnämnd Årsstämma, 27 maj 2005 EUs regelförenklingsarbete en väg till ökad konkurrenskraft och fler jobb? Mona Björklund Generalsekretariatet Europeiska kommissionen 1 Innehåll I. Bakgrund

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället 2008-2014 Syftet med projektet har varit att utforska

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012 Evert Vedung Prof emeritus i statsvetenskap ssk bostadspolitik 2005- Uppsala universitet Institutet f bostads-

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng. Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2016 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Utvärdering av intervention eller hållbarhet?

Utvärdering av intervention eller hållbarhet? Andreas Sävenstrand Paper inom kursen Lärande utvärdering följeforskning, Mälardalens högskola, vårterminen 2013 Utvärdering av intervention eller hållbarhet? Inledning Lärande utvärdering har fått ett

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Varför gör vi inte det vi vet att vi borde göra? Ett lärandeperspektiv på implementering Per-Erik Ellström www.liu.se/helix The knowing doing gap Implementering, liksom lärande, handlar om hur vi kan överbrygga

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

Arkivteori: Utvecklingen av Records Continuum Vad har det med Sverige att göra? Professor Karen Anderson I samverkan med Fil dr Lars-Erik Hansen

Arkivteori: Utvecklingen av Records Continuum Vad har det med Sverige att göra? Professor Karen Anderson I samverkan med Fil dr Lars-Erik Hansen Arkivteori: Utvecklingen av Records Continuum Vad har det med Sverige att göra? Professor Karen Anderson I samverkan med Fil dr Lars-Erik Hansen Agenda: 1. Före records continuum livscykelmodellen? 2.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Lärande i utvecklingsarbete Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Vad kännetecknar ett framgångsrikt förändringsarbete? Ett viktigt kännetecken: Att gjorda insatser och genomförda aktiviteter (t ex utbildning)

Läs mer