Om vägledningsdokumentet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om vägledningsdokumentet"

Transkript

1 Ångesthosbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG

2

3 Ångesthosbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG

4 Om vägledningsdokumentet Författare: Sigrid Salomonsson, psykolog och enhetschef på Hamnen, Gustavsbergs vårdcentral Granskat av referensgrupp: Kersti Ejeby (verksamhetschef, Gustavsbergs vårdcentral), Charlotte Oja (allmänläkare, Capio Farsta vårdcentral), Peter Ericson (verksamhetschef, BUP Sydväst), Emma Högberg (leg psykolog, Psykologklinken Barnsektionen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus), Louise Lettholm (chefspsykolog, Psykologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset), Annelie Klassen (psykolog, Sigtuna-, Norrviken- och Valsta vårdcentral), Lena Bivebäck (psykolog, Praktikerstjänst Råcksta/Vällingby Närvårdsmottagning), Ulrika Wallbing (sjukgymnast, fysioterapeut, Psykiatri barn och ungdom), Helena von Schewen (sektionschef, Maria Ungdom, Beroendecentrum), Bonna Dahl (barnläkare, Gustavsbergs vårdcentral), Malin Bergström (konsultpsykolog, BHV Nord), Fredrika Gauffin (barnläkare, BUMM Liljeholmen), Katrin Engel (allmänläkare, Boo vårdcentral), Kristina Laurell Laroussi (handläggare, Hälsooch sjukvårdsförvaltningen) och Gertrud Wahlund (handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) Granskat av Spesak: Helena Martin (Barn- och ungdomsmedicin), Thomas Wohlin (Allmänmedicin) och Olav Bengtsson (Barn- och ungdomspsykiatri) Gäller för: Husläkarmottagningar och Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med tilläggsuppdrag i Stockholms läns landsting Publicerat: (version 1) Vägledningsdokumentet finns på Omslag och grafisk form: Carina Ekner, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

5 Vårdnivå Enheten för barn och ungas psykiska hälsa Enheten för barn och ungas hälsa på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) eller husläkarmottagning (HLM) behandlar mild till medelsvår ångest hos barn och ungdomar i åldern 0-18 år, med hjälp av legitimerad psykolog och eventuellt socionom. Då majoriteten av behandlingarna, som idag har evidens, för psykisk ohälsa bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT), är det viktigt att denna kompetens finns på mottagningen. Detta gäller i synnerhet vid ångestsyndrom. Läkare på BUMM eller HLM Enheterna för psykisk hälsa (även kallade första linjen) ligger i anslutning till barnläkarmottagning (BUMM) eller husläkarmottagning (HLM) och tillgång till läkarkompetens är viktig. Barn som visar tecken på somatiska besvär ska erbjudas läkarundersökning. Barn- och ungdomspsykiatrisk specialistnivå (BUP) BUP behandlar medelsvår till svår ångest eller komplicerade fall med t.ex. samsjuklighet med annan psykisk ohälsa som depression, neuropsykiatri eller utagerande beteende. Måttlig till svår ångest karaktäriseras av att barnet upplever starkt lidande, har befästa undvikandebeteenden och/eller ritualer och får svårt att klara viktiga delar i sitt liv som skola, fritidsaktiviteter, att umgås med vänner eller upprätthålla rutiner kring mat, sömn och hygien. Patienter som inte blir hjälpta av insatser i första linjen bör remitteras till BUP. Patienter som bedöms vara i behov av medicinering för psykisk ohälsa ska remitteras till BUP. Patienter med PTSD är en mindre grupp och ofta finns komplikationer kring trauma varför man bör överväga remiss till specialistnivå/bup. Det är dock viktigt att ha kunskap om trauma och i vissa fall kan det vara lämpligt att ge åtminstone initial behandling. Funktionsmåttet C-GAS och svårighetsskattningar av ångestproblematik med självskattningsskalor och diagnostisk intervju är till hjälp för att bedöma vårdnivå. En föreslagen gränsdragning mellan första linjen och BUP är C-GAS 60. Symtom/kriterier Symtom på ångest kan variera mellan individer, tillstånd och i olika åldrar. Vanliga symtom är oro, kroppsliga symtom som spänning, huvudvärk och magont och undvikanden av ångestladdade situationer och känslor. Barns rädsla och ångest påverkas av deras utvecklingsnivå. Rädsla att skiljas från föräldrarna är vanligt hos de yngsta barnen. För de yngsta barnen är det ofta konkreta företeelser som höga ljud eller specifika miljöer som skrämmer. Förskolebarns rädsla kan gälla mörker eller fantasifigurer medan äldre barn kan oroa sig för djur eller för att de själva eller föräldrarna ska skadas eller komma ifrån varandra. För äldre barn och ungdomar är rädsla att inte bemästra sociala situationer, skol- och idrottsprestationer, utseende och sexualitet vanligt. Ångestsyndrom (enligt DSM IV) innefattar paniksyndrom, agorafobi (torg- och cellskräck), specifik fobi, social fobi, separationsångest, generaliserat ångestsyndrom (GAD), tvångssyndrom (OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ångestsyndrom UNS. Ångestsyndromen skiljer sig i uttryck men präglas alla av överdriven rädsla och undvikanden som orsakar lidande, hindrar åldersadekvata och adaptiva beteenden och utgör en funktionsnedsättning för individen. Ångest och rädslor kan gälla dels yttre situationer som att åka 1

6 buss eller tala inför klassen, dels inre händelser som tankar, känslor, kroppsförnimmelser eller minnen. Samsjukligheten mellan olika ångestsyndrom och med andra psykiska tillstånd är mycket hög. Barn med ångestproblem har också ökad risk att utveckla somatiska symtom som magont, huvudvärk och kroppslig spänning, liksom sömnproblem med svårigheter att somna in eller att somna om efter nattliga uppvaknanden. Specifik fobi Specifik fobi innebär rädsla för vissa saker eller situationer. Hos barn är det vanligt med fobier för djur som hundar, ormar och spindlar, blod, sprutor, höga ljud och naturfenomen. Specifika fobier kan starta när som helst i livet men hos barn från 3-4 års ålder och framåt. Barn har svårare att uttrycka katastroftankar än vuxna och tycks ha mer diffusa tankar kring vad som kan hända. De har mer fokus på den fysiska upplevelsen av rädslan. I behandling innebär det mer koncentration på normalisering, exponering och positiv förstärkning av framsteg än beteendeexperiment och ifrågasättande av tankar. Prevalensen är cirka 5 procent hos barn men ökar till procent hos tonåringar. Social fobi Många människor kan känna nervositet när de ska tala inför en större grupp, prata med en lärare, arbetsgivare eller annan viktig person eller om de ska gå på kalas eller äta middag med helt nya personer. Om rädslan gör att man inte går till skolan för att slippa redovisningen, tackar nej till att gå bort och undviker samtal med viktiga personer får det stora konsekvenser för hur ens vardag fungerar. Det brukar kallas för social ångest och innebär att man är rädd utöver det vanliga för hur andra människor kommer att bedöma den man är, vad man säger och vad man gör. Social fobi tycks börja i skolåldern, eller kanske märks mer tydligt då. Många med social fobi kan minnas situationer i skolåldern då rädslan betingats och blivit värre, men samtidigt beskriver de flesta att de alltid varit blyga och tillbakadragna. Social fobi drabbar cirka 10 procent av barn och unga. Personer med social fobi har inte bristande social förmåga, de blir bara blockerade när ångesten är hög. I vissa fall märks det knappt utåt, i andra fall kan personen te sig stel och blyg. När personer med social fobi känner sig avslappnade, med familjen och bästa vännerna, märks inte problemen. Vanligtvis blir det här ett allt större problem med ökande ålder eftersom mer vikt läggs vid sociala kontakter och kompisgäng från mellanstadiet och i tonåren. Tyvärr tenderar ångest att förstärkas om man fortsätter undvika sociala situationer och upplever att man upprepade gånger misslyckas i sociala kontakter. Det är därför angeläget att hjälpa till att bryta mönstret så tidigt som möjligt. Social fobi kan vara specifik och endast röra t.ex. talängslan eller mer generell och finnas i nästan alla sociala situationer. Separationsångest Separationsångest är den vanligaste ångestproblematiken hos yngre barn. Vid separationsångest upplever barnet överdriven ängslan vid separation från hemmet eller från personer som barnet är starkt känslomässigt bundet till, oftast föräldrarna. Att reagera kraftigt på separation från sina anknytningspersoner är en normal reaktion i barnets tidiga utveckling, men brukar senare klinga av. Vid separationsångestsyndrom upplever barnet ihållande och överdriven oro för att förlora eller komma bort från sina anknytningspersoner. Ångesten kan uttrycka sig som vägran att gå till förskola eller skola, delta i fritidsaktiviteter, sova över hos andra, ihållande och överdriven rädsla för att vara ensam eller katastroftankar om att något hemskt ska hända barnet eller föräldrarna då de är åtskilda. Barnet kan vägra att somna utan att vara i närheten av sina anknytningspersoner, ha upprepade mardrömmar med temat separation eller ha fys- 2

7 iska symtom som huvudvärk, illamående eller kräkningar vid separation (eller befarad separation) från anknytningspersonerna. Diagnosen separationsångest sätts bara hos personer under 18 år. Separationsångest är en av de vanligaste ångeststörningarna hos barn och har samband med senare paniksyndrom. Det är vanligare bland barn i lägre åldrar än i tonåren. Prevalensen är cirka 4 procent. Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Typiskt för generaliserad ångest är ihållande och överdriven ångest och oro inför många situationer och företeelser. Barnet eller ungdomen har svårt att tolerera osäkerhet och reagerar på upplevda kommande faror med spänning, oro, katastroftankar, undvikanden och säkerhetsbeteenden. Ångesten och oron upplevs som okontrollerbar, är utbredd och kan kretsa kring familj, skola, kamratkontakter och liknande. Så småningom kan ångesten leda till att man får svårt att sova, blir lättirriterad och undviker att lämna hemmet. Man kan vara rädd för att bli lämnad (separationsrädsla) eller vara rädd för mörker. Kroppsliga symtom som till exempel magont, huvudvärk och muskelvärk är vanliga. GAD debuterar från cirka 8 år och är vanligare i tonåren. Det förekommer dock även hos yngre barn och kan då vara svårt att skilja från separationsångest. Hos mindre barn kan de kroppsliga symtomen vara mer övervägande än uttalade orostankar. Symtomen kan också kännas igen genom att barnen ber omgivningen om försäkringar och att de ofta vill göra saker näst intill perfekt. Prevalens är cirka 6 procent bland barn och unga. GAD är vanligt även bland vuxna och ett av de mer svårbehandlade ångesttillstånden. Det är mycket angeläget att hjälpa barn tidigt att bryta orosspiraler så att det inte blir etablerade mönster som finns med hela livet. Panikattacker, paniksyndrom och agorafobi En panikattack yttrar sig som en plötslig och oväntad episod med hjärtklappning, tryck över bröstet, andnöd, svettning och yrsel. Ofta förstår man inte varifrån symtomen kommer och man kan därför uppleva dem som tecken på allvarlig sjukdom. Om panikattackerna kommer ofta och rädslan för attackerna och dess konsekvenser är så stora att de påverkar ens liv brukar det kallas för paniksyndrom. Agorafobi (torgskräck) hänger ofta samman med panikattacker och innebär att man undviker platser som är svåra att lämna om man skulle få en panikattack. Paniksyndrom är vanligare från tonåren och yttrar sig då ungefär som hos vuxna. I enstaka fall kan det debutera redan i åldern 8-10 år. Prevalensen är cirka 1 procent hos barn och unga. Tvångssyndrom (OCD) Hos den som har tvångssyndrom (OCD) fastnar tankarna i vissa banor, vilket känns obehagligt och ångestfyllt. För att skingra tankarna gör man upprepade tvångshandlingar som upplevs som lugnande. Efterhand kan tvångshandlingar och tvångstankar helt ta över och bli ett stort hinder både för den som är sjuk och för familjen. Hos barn är det ofta tydligare med tvångshandlingar än tvångstankar. Tankarna kretsar ofta kring död, olycka, sjukdom och handlingar kring kontrollerande, tvättande, räknande, neutraliserande av hemska tankar med goda tankar, eller ritualer som att arrangera saker på särskilda sätt. Familj blir ofta involverad i barnens tvång och ombeds delta och underlätta ritualer. Barn har ofta magiskt tänkande och behöver trygghetsskapande rutiner men tvångshandlingar går utöver detta och upptar mycket av barnets tid och uppmärksamhet. Tvångssyndrom brukar debutera från 10-årsåldern men kan förekomma tidigare. Prevalens 0,5-2 procent bland barn och unga. 3

8 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär att man återupplever en mycket svår händelse, som till exempel misshandel, sexuella övergrepp, olyckor och krigssituationer. PTSD kan utlösas av enstaka trauman men också av försummelse, mobbning och lågintensiva svårigheter som pågått över tid. Ett barn med PTSD kan verka helt avstängt från sina känslor och kan i stället leva ut sin smärta i teckningar eller lek. Barn liksom vuxna reagerar mycket olika på hotfulla händelser. Vissa kan med hjälp av omgivning och egna sätt att hantera känslor och tankar bearbeta det som händer och gå vidare utan större svårigheter medan andra blir traumatiserade med svårhanterade symtom. Det är viktigt att våga prata med barn om svåra händelser men ha förståelse för att barn uttrycker sig på sitt sätt och i sammanhang och tillfällen som passar dem. Prevalenssiffror för PTSD är mycket varierande och osäkra. Epidemiologi Ångestsyndrom är ett av de vanligaste uttrycken för psykisk ohälsa hos barn och unga. Ångeststörningar debuterar vanligen i barndomen och självläker vanligen ej utan tenderar att förvärras och obehandlade leder det ofta till psykisk ohälsa i vuxen ålder, med fortsatt ångeststörning och ofta sekundär nedstämdhet. Sammantaget i åldersgruppen 4-20 år drabbas upp till 12 procent av ångeststörningar enligt kriterier i DSM-IV. För barn 0-3 år är prevalenssiffrorna mycket osäkra. Före och under puberteten är könsfördelningen jämn, därefter är det vanligare hos flickor. Subkliniska symtom (tecken på men uppfyller ej alla kriterier för diagnos) på överdriven ängslighet hos barn finns hos procent. För många vuxna med ångestsyndrom debuterade problemen redan i barndomen eller tonåren. Ångestdiagnoserna är desamma för barn och vuxna med tillägget separationsångest som bara används för barn och ungdomar. Förekomst, symtom och behandling av ångest skiljer sig till viss del mellan barn och vuxna. Exempelvis tycks panikångest och agorafobi vara vanligare bland vuxna. Separationsångest och specifik fobi är vanligt hos mindre barn. Social fobi, GAD och tvångssyndrom kan debutera i skolåldern medan paniksyndrom sällan etableras förrän i senare tonår. Barn har ofta tydliga undvikanden och ritualer inte alltid kopplade till konkreta ångesttankar. Ångest och oro är vanliga symtom och ses ofta i kombination med andra tillstånd procent har mer än en ångestdiagnos och många har sekundär eller samtidig depression. Särskilt vid tvångssyndrom är det vanligt med komorbid ADHD. Riskfaktorer Både omgivningsfaktorer och barnets egen disposition påverkar risken att utveckla ångestproblematik. Hereditet Temperament (hämmad/blyg, barnet reagerar med rädsla/oro snarare än nyfikenhet i nya situationer) Otrygga eller desorganiserade anknytningsmönster Neurologisk och somatisk reaktivitet inför sådant barnet uppfattar som skrämmande Modellinlärning: Nära anhöriga visar stark rädsla och undvikande av ångestladdade situationer vilket gör att barnet tar efter Situationer där barnet blivit skrämt/traumatiserat och betingat ångest och rädsla till exempelvis en social situation Överbeskyddande omgivning som förstärker och underlättar barnets undvikande av ångestframkallande situationer alternativt en kritisk och kontrollerande föräldrastil där barnet inte får hjälp att närma och vänja sig vid det som upplevs som skrämmande 4

9 Mobbning Långvarigt ogynnsamma uppväxtförhållanden Differentialdiagnoser Depression Depression kan likna ångestsyndrom då även det leder till undvikanden och tillbakadragenhet. Depression är även en vanlig följd av obehandlad ångest. Utred i vilken omfattning barnet upplever nedstämdhet och minskad glädje i livet och om detta är en följd av att barnet börjat undvika ångestladdade situationer eller om depressionen kommit först. Vanligen debuterar depression senare än ångest och är vanligt från tonåren. Prognosen för behandling av ångestsyndrom är ofta godare än för behandling av depression. Typiska symtom på depression: Minskad glädje, energi och företagsamhet Socialt tillbakadragande Tillbakagång i utvecklingen Minskad/ökad aptit Ökad irritabilitet Trötthet Koncentrationssvårigheter Tankar på att inte vilja leva eller att skada sig själv ADHD och ADD Funktionsnedsättningar avseende uppmärksamhet och hyperaktivitet kan ibland likna ångestsyndrom och samsjuklighet är vanligt. Exempelvis kan ångest leda till svårigheter att koncentrera sig då fokus hela tiden är på ångestladdade situationer eller ångestsymtomen själva. Det är viktigt att avgöra om överaktivitet och koncentrationssvårigheter beror på oro eller funktionsnedsättning då behandlingarna skiljer sig åt. Även för barn och ungdomar med ADHD- och ADD-diagnoser är det dock viktigt att ångestproblematiken behandlas. Typiska symtom vid ADHD och ADD: Hyperaktivitet Impulsivitet Svårt med koncentration i t.ex. skolarbete Svårt att ta in instruktioner Svårt att planera och organisera sin tid och aktiviteter Glömska Lättdistraherad Autismspektrumstörning Funktionsnedsättningar inom autismspektrum kan ibland likna ångestsyndrom och det är vanligt att personer med diagnos inom autismspektrum också lider av ångestsyndrom. Exempelvis kan stereotypier likna tvångshandlingar och det är bra att kartlägga om dessa handlingar är ångestdrivna eller ej. Vidare kan svårigheter med socialt samspel och kommunikation ibland likna social ångest och även här är det viktigt att skilja färdighetsbrister och ointresse från ångest. Vanligen behandlas personer med autismspektrumstörning inom specialistvården då det är mer tidskrävande och anpassning av behandling ofta är nödvändigt. 5

10 Typiska symtom vid autismspektrumstörning: Svårigheter med socialt samspel Feltolkning av sociala signaler, svårt med kommunikation Fixering vid rutiner, stereotypa ritualer, detaljer, specialintressen Somatiska tillstånd Barn som visar tecken på somatiska symtom ska erbjudas läkarunderökning. Kom dock ihåg att somatiska tillstånd liksom sömnstörningar, som är sekundära till ångesstörningar, är vanligt. Tecken på behov av läkarbedömning är: Barnet står still eller går tillbaka i sin psykomotoriska utveckling Somatiska symtom som magont, huvudvärk, hjärtklappning, andningssvårigheter, svettningar, ändrade avföringsvanor, enures Alltid vid viktnedgång, även vid misstanke om anorexia nervosa eller vid liknande tillstånd Plötslig viktuppgång Personlighetsförändring Utredning Anamnes I vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa (Vårdgivarguiden) finns allmän information om utredning och en anamnesmall. Dessa gäller även för ångest. Om det blir tydligt att det rör sig om ångest och man går vidare med stöd eller behandling av ångesten är det viktigt att kartlägga den mer noga: Vilka situationer utlöser ångest och hur barnet reagerar? Vilka katastroftankar har barnet? Vilka undvikanden och säkerhetsbeteenden finns? Förstärker omgivningen barnets mönster på något sätt? T.ex. genom att själva undvika dessa situationer, ge försäkringar eller underlätta barnets undvikanden Som alltid, undersök vilka krav och förväntningar som finns på barnet. Uteslut att ångesten inte beror på att barnets grundläggande behov inte är tillgodosedda innan vidare behandling inleds. Bedömningsinstrument Generella skattningsskalor och funktionsbedömning. Läs mer i vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa (Vårdgivarguiden). Diagnosspecifika skalor Utöver de generella skattningsskalorna, använd diagnosspecifika skalor för att få hjälp med diagnostik, svårighetsgrad och att mäta effekt av behandling. Förslag på diagnosspecifika skalor: Generell ångestskala SCAS (föräldra- och barnversion) Ångestskalan SCAS består av 45 frågor som fylls i av barnet och 40 frågor för föräldrar om barnets problematik. Skalan delas in i underskalorna: panikångest, separationsångest, fysisk 6

11 smärta, social fobi, tvångsmässighet (OCD) och orosbenägenhet (GAD). Inga svenska normer finns (Spence, 1997). För specifik fobi och PTSD kan skalorna nedan användas Specifik fobi Öst fobiskala (se bilaga sist i dokumentet). Posttraumatiskt stressyndrom CPSS (The Child PTSD Symptom Scale) Består av 17 frågor om symtom efter upplevd skrämmande händelse (Foa, Feeny & Treadwell, 2001). Svenska normer finns ej. Obs! Rättigheter via upphovsman (Foa). Övriga skattningsskalor För mer specifikt fokus på tvång, oro, separationsångest och social fobi kan skalorna nedan övervägas: Tvångssyndrom ChOCI (Children s Obsessive Compulsive Inventory): Består av 39 frågor om tvång indelade i fyra underskalor (Shafran, Frampton, Heyman, Reynolds, Teachman & Rachman, 2003). Svenska normer finns ej. Separationsångest SAI (The Separation Anxiety Inventory for Children): Består av 13 frågor om rädsla att vara ifrån nära anhörig på olika sätt (Schneider & Albon, in press). Versionen vi använder är översatt och motöversatt från tyska till svenska av personal på Hamnen i samarbete med Lars-Göran Öst. Svenska normer finns ej. Generaliserat ångestsyndrom PSWQ-C (Penn State Worry Questionnaire for Children): PSWQ-C är en anpassning av vuxenversionen PSWQ för att mäta oro hos barn 7-17 år. Skalan består av 14 frågor i form av påståenden som skattas på en femgradig skala (Chorpita, 2008). Det finns ingen svensk normering gjord för PSWQ-C. Däremot finns amerikanska och holländska normer (Muris, Meesters & Gobel, 2001). Social fobi SPAI-C (Social Phobia Anxiety Inventory for Children): Består av 26 frågor och är utvecklad för barn 8-14 år (Beidel, 1995). Finns även föräldradel. Svenska normer finns men är ej publicerade (Andersson M.) Obs! Rättigheter via upphovsman (Beidel) eller godkänt via professor Lars-Göran Öst. Diagnostisk intervju Se vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa (Vårdgivarguiden) för beskrivning av MINI KID och Kiddie-Sads. Utöver det kan Anxiety Disorders Interview Schedule for Children (ADIS-C) ge ett bra stöd vid diagnostik av just ångestsyndrom. Behandling Råd och information För milda symtom av ångest bör familjen ges psykoedukation, råd och stöd. Det vill säga återge din bedömning, informera om och beskriv följande: Hur vanligt det är med oro och ångest Hur ångest brukar ta sig uttryck och varför vi alla kan känna ångest Vad är en panikattack Undvikande och säkerhetsbeteenden vidmakthåller ångest Kopplingen mellan tankar, känslor och beteenden Tankefällor, t.ex. katastroftankar 7

12 Stress/sårbarhetsmodellen Vikten av goda rutiner med sömn, mat, aktivitet och avslappning Effektiv behandling Läs mer i Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling 2013, BUP SLL, i kapitlet Ångestsyndrom/Bilaga 1: Psykoedukation, sid Psykologisk behandling med vetenskapligt stöd Om barnet uppfyller kriterier för ångestsyndrom bör behandling erbjudas. KBT har välbelagd evidens för samtliga ångestsyndrom hos barn. För samtliga ångestsyndrom finns behandlingar med evidensstyrka I, den högsta. För respektive tillstånd rekommenderas: Specifik fobi: Exponering in vivo eller deltagande modellering Social fobi: Social effectiveness training eller KBT i grupp GAD, separationsångest: KBT i grupp eller individuellt OCD: Exponering med responsprevention PTSD: Traumafokuserad KBT KBT-protokoll Det finns en mängd olika KBT-protokoll för ångestsyndrom hos barn. Protokollen skiljer sig mellan olika ångestsyndrom vad gäller viss variation av tekniker, individuella insatser och gruppinsatser och grad av föräldrars inverkan. Gemensamt i alla ångestbehandlingar är stegvis exponering. Beroende på problematik och manual används kognitiv omstrukturering i olika omfattning. Behandling ska ges av behandlare med grundutbildning i KBT (steg 1) och KBT-handledning av leg. psykoterapeut. För yngre barn och barn i lägre skolåldrar sker behandling delvis eller helt via föräldrarna. Dessa ges psykoedukation om ångest, undvikande, säkerhetsbeteenden och vidmakthållanden tillsammans med barnet. Tillsammans med behandlande terapeut planeras stegvis exponering som föräldrar sedan utför tillsammans med barnet mellan sessionerna. Gruppbehandling Gruppbehandlingar som utvecklats för att behandla blandade ångestdiagnoser är Coping Cat och Cool Kids. Coping Cat: Finns inte översatt till svenska (oss veterligen) men god evidens finns internationellt för behandling. Cool Kids: Cool kids är utvecklad i Australien med god effekt och har testats framgångsrikt på flera mottagningar i Sverige (BUP Malmö, BUP Signal, Hamnen första linjemottagning i Gustavsberg). Den erbjuder ett kostnadseffektivt alternativ då flera familjer med olika ångestproblematik kan få behandling samtidigt. Behandlingen kan vid behov även ges individuellt och passar utifrån forskning särskilt vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi. I vissa fall upplevs gruppformatet som för utmanande för patienter med social fobi, som även kan behöva mer specifik hjälp att t.ex. utforma beteendeexperiment. Individuell behandling Cool Kids: Cool kids är även utformat för att behandla tvångssyndrom och specifik fobi men för tvångssyndrom är exponering med responsprevention (ERP) den bäst lämpade behandlingen, så terapeutledd ERP kan behövas som tillägg. 8

13 Ensessionsbehandling: Vid specifik fobi har ensessionsbehandling i Östs format bäst effekt och är en mer tidseffektiv behandling. Traumafokuserad KBT: PTSD behandlas med individuell KBT, en av de mest beforskade metoderna är traumafokuserad KBT. Den består av 14 sessioner á 90 minuter med komponenterna: psykoedukation, föräldrafärdigheter, avslappning, känslouttryck och känsloreglering, kognitiv coping, bearbeta och skapa sin berättelse om traumat, gradvis exponering och planering för vidmakthållande och vidare utveckling. Förslag på insatser för barn och unga med ångest Symtom på ångest Psykoedukation, råd, stöd och aktiv uppföljning till familjer. Föreläsningar om ångest och psykoedukation för allmänhet och anhöriga för att förebygga utveckling av ångeststörningar. Milda till måttliga besvär av ångest Bedömning med validerade instrument. Behandling med KBT i grupp eller individuellt. Föräldrar genomför stegvis exponering med barnet mellan sessionerna. Familjen lär sig bryta undvikanden och stegvis närma sig ångestfyllda situationer. Barnet lär sig att utmana ångesttankar och mer realistiskt värdera en situation. Svåra tillstånd av ångest Remiss till specialistnivån, BUP. Uppföljning Uppföljning KBT avslutas alltid med program för vidmakthållande och behandling bör följas upp efter ett år. Vid behov kan så kallade booster-sessioner bokas (2-3 stycken under det första året). Följ upp behandling med diagnosspecifika skattningsskalor, diagnostisk intervju och skattning av livskvalitet. Kvalitetsindikatorer Den avgörande kvalitetsindikationen är huruvida behandlingen har god effekt. Det är av stor vikt att utvärdera behandlingsinsatser med validerade instrument, önskvärt i dessa fall är SDQ, C-GAS och en diagnosspecifik skala. 9

14 Länkar Bedömningsinstrument SDQ SCAS-Spence C-GAS Specifik fobi-skalan, se bilaga sist i dokumentet. Riktlinjer och behandling Behandling av depression och ångest hos barn och ungdom, Socialstyrelsen rekommendationer/barnungdomar Cool kids För svensk översättning, kontakta Linda Nilsson, BUP Malmö: Ensessionsbehandling T. Davis III, T. Ollendick & L-G. Öst (Eds.) Intensive One-Session Treatment of Specific Phobias, New York, Springer För utbildning, kontakta professor Lars-Göran Öst: Traumafokuserad KBT Cohen, J.A., Mannarino, A.P., & Deblinger, E. Treating Trauma and Traumatic Grief in Children and Adolescents, New York, The Guilford Press För mer information om traumafokuserad KBT, se länk TF-CBT Web. 10

15 Specifik fobi-skalan Bilaga Följande information samlas in under första sessionen Jag är väldigt rädd för:.. Det värsta som jag tror ska hända när jag närmar mig det jag är rädd för:.. Skattning före, efter och vid uppföljning 1. Jag undviker det jag är rädd för så här ofta: aldrig sällan hälften av gångerna oftast alltid 2. När jag närmar mig det jag är rädd för känner jag oro i kroppen: inte alls lite ganska mycket mycket väldigt mycket 3. Jag är så här säker på att det värsta jag tror ska hända verkligen kommer att hända: inte alls lite säker ganska säker säker helt säker Lars-Göran Öst

16

17

18

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Generel l tom vård avbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Om vägledningsdokumentet Författare: Sigrid Salomonsson, psykolog och enhetschef på Hamnen,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder.

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder. Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram - Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är Ångest, tvång, fobi Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är bland annat fobier, ångeststörningar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Barn0-6årmedpsykisk ohälsaelerriskförsådan

Barn0-6årmedpsykisk ohälsaelerriskförsådan Barn0-6årmedpsykisk ohälsaelerriskförsådan PÅHUSLÄKARMOTTAGNINGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDICINSKMOTTAGNING Barn06årmedpsyki sk ohäl sael l erri skf örsådan PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för social fobi Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för social fobi. Detta program ger dig möjligheten att lära dig att bli fri från ångest

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Värdera i vilken utsträckning klienten uppfyller alla kriterierna för specifik fobi, enligt DSM IV.

Värdera i vilken utsträckning klienten uppfyller alla kriterierna för specifik fobi, enligt DSM IV. FOBIPROTOKOLLET Efter Ad de Jongh, i EMDR and Specific Fears: The Phobia Protocol Script. I Marilyn Luber (red): EMDR Scripted protocols. Special populations (597-610) Springer Publishing Company, New

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Vårdprogram vid ångestsyndrom, tvångssyndrom och. selektiv mutism hos barn och ungdomar

Vårdprogram vid ångestsyndrom, tvångssyndrom och. selektiv mutism hos barn och ungdomar Vårdprogram vid ångestsyndrom, tvångssyndrom och selektiv mutism hos barn och ungdomar Version 3 Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Barn- och ungdomspsykiatrin

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Lokala riktlinjer för depression och ångest

Lokala riktlinjer för depression och ångest 2013-05-06 Lokala riktlinjer för depression och ångest Enhet: Landstinget Kronoberg Giltigt från: 2014-01-09 Utarbetad av: Lena Nazzal rehabchef, Filippa Hummer chefläkare primärvård med företrädare från

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion Datum: Namn: Kön: Pojke/man Flicka/kvinna Födelsedatum: Datum för insjuknande: Informanter: Telefonnummer: Fyll i denna första sida sist

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE Copyright 1992, Department of Psychiatry, University of Pittsburgh School of Medicine All rights reserved Developed and tested by M. Katherine

Läs mer

Förslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga

Förslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-05 1 (5) HSN 1303-0365 Handläggare: Kristina Laurell Laroussi Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 5 Förslag till tilläggsuppdrag avseende

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

FoU-rapport 2009-1. Cool kids. KBT-behandling för barn med ångest. Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal

FoU-rapport 2009-1. Cool kids. KBT-behandling för barn med ångest. Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal FoU-rapport 2009-1 Cool kids KBT-behandling för barn med ångest Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal Cool Kids KBT-behandling för barn med ångest Denna rapport

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer