FINECVET SOM VÄGVISARE

Transkript

1 FINECVET SOM VÄGVISARE Från testning till praktik! Utgångspunkter för införandet av systemet för Mikko Tässä Hartikainen, on julkaisun Maija-Liisa otsikon mahdollinen Ojala meritöverföring inom yrkesutbildningen alaotsikko tasaus vasemmalle Guider och handböcker 2012:3

2 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2012:3 ISBN (häft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (tryckt) ISSN (online) Ombrytning: Edita Prima Oy/Timo Päivärinta/PSWFolders Oy Tryck: Juvenes Print - Tampereen Yliopistopaino Oy

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning FINECVET-projektet Publikationens uppgifter och syfte Verksamhetsidén inom ECVET Målen med ECVET Nyttan med ECVET Förändringar som ECVET medför ECVET:s handlingsprinciper Processen vid ECVET-rörlighet ECVET före rörlighet ECVET under rörligheten ECVET efter rörligheten ECVET-rörlighet ett fall: Grundexamen i turism Rita Ryttare ECVET-processens kvalitet Utnyttjande av ECVET vid erkännande av kunnande som bedömts utomlands Möjligheterna med ECVET vid tävlingsverksamhet ECVET-aktörerna Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen Utbildningsanordnarna Examenskommissioner och examensarrangörer Arbetslivet Hur gå vidare? Bilagor Bilaga 1 Memorandum of Understanding Bilaga 2 Learning Agreement Bilaga 3 ECVET-processen för studerandenas rörlighet Den grundläggande yrkesutbildningen Bilaga 4 ECVET-processen för examinandernas rörlighet De fristående examina Bilaga 5 UNIT: Planned working methods in different environments Bilaga 6 Assessment sheet for Finnish students in Iceland Bilaga 7 Samarbetsavtal ECVET-begrepp

4 Nyttiga webbplatser FINECVET-projektets webbplats EU:s webbplats för ECVET-användare, där följande vägvisningar finns: Users Guide Part 1 (Q&A) Users Guide Part 2 (ECVET for Mobility) Webbplatser för ECVET-projekt som EU finansierat Google ECVET-rekommandationen

5 1 Inledning Denna publikation har tagits fram inom FINECVET-projektet. FINECVET är ett nationellt pilotprojekt som stötts av Utbildningsstyrelsen och som gäller systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen. I projektet har man testat ECVET:s lämplighet för finländsk yrkesinriktad grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Europeiska kommissionen gav i juni 2009 sina medlemsländer en rekommendation om ett system för meritöverföring inom yrkesutbildningen. ECVET-systemet (European Credit system for Vocational Education and Training) kan användas som hjälp vid erkännande av kunnande som förvärvats och studier som genomförts i ett annat europeiskt land. Finland deltog genast från 2002 i ECVET:s tekniska arbetsgrupp, som tillsattes av Europeiska kommissionen och som hade en viktig roll vid framtagningen av rekommendationen. Den nationella testningsverksamheten inleddes 2004, och FINECVET-projektet kan anses vara den första nationella ECVET-testningen. När undervisningsministeriet i mars 2007 ordnade ett nationellt diskussionsmöte om systemet för meritöverföring framkom det att man ansåg det största mervärdet med systemet vara att ECVET kan komma att underlätta överföring, ackumulering och erkännande av studieprestationer och inlärningsresultat eller på annat sätt förvärvat kunnande länderna emellan. På basis av konsultationen ansågs att gemensamt godkända tillvägagångssätt och redskap kommer att förbättra samarbetet, spara tid och arbete och därmed främja rörligheten. Det ansågs också vara viktigt att man med hjälp av ECVET-systemet inte bara skulle kunna öka rörligheten under studierna, utan även öka rörligheten i ett vidare perspektiv, till exempel när man söker arbete utomlands. Dessutom betonades vid konsultationen att systemet måste vara intressant, förståeligt och tillräckligt enkelt och att det bör erbjuda tydliga fördelar även både för arbetslivet och individerna. De ovan nämnda resultaten som konsultationen gav lade grunden för den tredje och sista fasen i det nationella FINECVET-pilotprojektet. Vid planeringen av projektet strävade man också efter att beakta de resultat som erhållits vid tidigare testningar, i vilka man betonade dels faktorer som underlättar införandet av ECVET-systemet och dels utmaningarna. 5

6 Allmänt taget kan Finlands yrkesutbildning anses vara ECVET-vänlig. Vårt system uppfyller i hög grad kraven på överföring, ackumulering och erkännande av inlärningsresultat. De finländska examina är indelade i examensdelar, som baserar sig på inlärningsresultat. Utbildningsanordnarna är de behöriga myndigheterna när det gäller bedömning, identifiering och erkännande av kunnande. Inom de fristående examina är det examenskommissionerna som är behöriga myndigheter när det gäller att fatta beslut om erkännande av kunnande. I Finland är vi också vana vid att använda studieveckor (studiepoäng) för att bestämma omfattningen på examina och examensdelar. Dessutom erbjuder de finländska examina möjlighet till flexibla individuella studievägar man kan ackumulera kunnande en examensdel åt gången och kunnande kan även förvärvas i ett annat utbildningssystem. Det finns lagstiftning om erkännande av tidigare förvärvat kunnande, och erkännandet baserar sig inte på tid utan på inlärningsresultat. Inom den finländska yrkesutbildningen kommer införandet av ECVET också att innebära utmaningar. En särskild utmaning kommer fastställandet av ECVETpoängen eller studiepoängen för de fristående examina att innebära, eftersom omfattningen av dessa examina inte har fastställts. Eftersom hela systemet baserar sig på ömsesidigt förtroende i synnerhet vad gäller bedömningen, identifieringen och erkännandet av kunnande mellan de olika utbildningssystemen är det mycket viktigt att säkerställa kvaliteten på ECVET-processen. I Finland fattas besluten om erkännande av kunnande av utbildningsanordnarna och examenskommissionerna. Detta betyder framförallt att man bör satsa på utbildning i och information om ECVET så att även de lärare som fattar beslut om erkännande blir insatta i systemet för meritöverföring. De nuvarande författningarna, som stöder ackumulering och erkännande av kunnande, och de arbetslivsorienterade examensgrunderna ger utbildningsanordnarna goda utgångspunkter för införandet av ECVET i Finland. Individualiseringen ger de studerande och examinanderna flexibla nationella och internationella studievägar. Trots att beredskapen att införa ECVET i de övriga europeiska länderna varierar kan ECVET-systemet vara till nytta redan nu även i internationellt samarbete. Enligt planerna ska man i Finland införa ECVET-systemet senast 2014 för alla examina inom yrkesutbildningen samtidigt. Fastän det egentliga införandet sker först 2015 är det möjligt att redan före det tillämpa principerna inom ECVET när det gäller rörligheten. ECVET-poängtalen kan antecknas i betygen efter att de nödvändiga ändringarna har gjorts i lagstiftningen och föreskrifterna. 6

7 1.1 FINECVET-projektet FINECVET är ett nationellt pilotprojekt i tre faser som ingår i utvecklings- och försöksverksamheten inom ECVET-systemet. Projektet har finansierats med statsunderstöd för internationalisering av yrkesutbildningen, och i projektet har man fokuserat på användningen av ECVET i den internationella rörligheten. Projektet startades år I projektets två första faser testades ECVET-systemet i nio yrkesinriktad grundexamina. I projektets tredje fas inkluderades även yrkes- och specialyrkesexamina i försöksverksamheten på det sättet att försöksverksamheten fortsattes i åtta grundexamina, fyra yrkesexamina och tre specialyrkesexamina. Dessutom prövades hur användningen av ECVET lämpar sig för identifiering och erkännande av prestationerna i de internationella mästerskapen i yrkesskicklighet. Försöksverksamheten gällde de olika faserna i ECVET-processen och resulterade i modeller som kan användas när ECVET tas i bruk, både för verksamheten och dokumenteringen. FINECVET-projektets sista fas startade hösten 2009 och avslutades i december Grundexamina Yrkesexamina Specialyrkesexamina 1. Grundexamen inom socialoch hälsovårdsbranschen 2. Grundexamen inom skönhetsbranschen 3. Grundexamen inom företagsekonomi 4. Grundexamen i musik 5. Grundexamen i turism 6. Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen 7. Grundexamen inom maskin- och metallbranschen 8. Grundexamen i audiovisuell kommunikation 1. Yrkesexamen för familjedagvårdare 2. Yrkesexamen inom resebyråbranschen 3. Yrkesexamen för sekreterare 4. Yrkesexamen för fastighetsskötare Figur 1. Examina som omfattades av försöksverksamheten inom FINECVET 3 1. Specialyrkesexamen i äldreomsorg 2. Specialyrkesexamen i företagsledning 3. Specialyrkesexamen för fastighetsskötare I projektet deltog åtta utbildningsanordnare, som i 1 3 examina testade hur ECVET fungerar och som hade en eller flera utländska och inhemska läroan- 7

8 stalter som samarbetspartner. Följande utbildningsanordnare deltog i projektet: Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia, Kainuun ammattiopisto, Keski- Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Keuda, Koulutuskeskus Salpaus, Rovaniemen koulutuskuntayhtymä, Suomen Liikemiesten Kauppaopisto, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn - Yrkesakademin i Österbotten och Vanda stad Vantaan ammattiopisto Varia. Sammanlagt 17 finländska utbildningsanordnare eller läroanstalter deltog i underprojekten i FINECVET. Utbildningsanordnarna hade samarbetspartner i 11 länder: Nederländerna, Storbritannien, Island, Nordirland, Frankrike, Sverige, Tyskland, Slovenien, Skottland, Danmark och Estland. Flera av de utbildningsanordnare som deltog i projektet hade även andra ECVET-projekt på gång. Figur 2 visar FINECVET-partnernas anknytning till olika ECVET-projekt samt till europeiska ECVET-nätverk och -organ. Figur 2. FINECVET-projektets partner och anknytning till ECVET-projekt samt till europeiska nätverk och organ Projektet leddes av Utbildningsstyrelsen och dess styrgrupp hade medlemmar från Suomen Ammattiin Opiskelevien Keskusliitto SAKKI ry, Kommunförbundet, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Centret för internationell mobilitet och samarbete 8

9 CIMO, Undervisningssektorns fackorganisation rf, Finlands näringsliv rf och Rektorerna för Yrkesutbildningen i Finland rf. 1.2 Publikationens uppgifter och syfte Syftet med denna publikation, som utarbetades inom FINECVET-projektet, är att stödja införandet av systemet för meritöverföring i Finland. I publikationen har man samlat erfarenheterna och resultaten från de olika projektfaserna. I publikationen behandlas den geografiska rörligheten över gränserna, men samma principer kan tillämpas även i fråga om individuella studievägar i Finland. I publikationen behandlas nyttan med användningen av ECVET när det gäller rörligheten och de finländska aktörernas roller beskrivs. Dessutom fungerar den som vägledning genom att den innehåller en beskrivning av de olika faserna i ECVET-processen i fråga om rörligheten. För utbildningsanordnarna och examenskommissionerna togs det fram verktyg och modeller för införandet av systemet för meritöverföring. Innehållet, texten och dokumentmallarna har tagits fram i FINECVET-projektgruppen, i vars arbete följande har deltagit: Hanna Autere (Utbildningsstyrelsen), Riitta Karusaari (Lapin matkailuopisto/rovaniemen koulutuskuntayhtymä), Juha-Ville Mäkinen (Vantaan ammattiopisto Varia/Vantaan kaupunki), Riitta Narko (Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Keuda), Päivi Niska (Lapin matkailuopisto/rovaniemen koulutuskuntayhtymä), Maarit Saarenkylä (Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia), Ritva Saastamoinen (Suomen Liikemiesten Kauppaopisto), Kristiina Tuori-Nyman (Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Keuda), Markku Tyni (Koulutuskeskus Salpaus), Susanna Vestling (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn - Yrkesakademin i Österbotten) och Risto Virkkunen (Kainuun ammattiopisto). Styrgruppen har kommenterat innehållet och texterna i publikationen under processens olika faser. Publikationen har redigerats av Hanna Autere och Riitta Karusaari. I slutet av vägledningen finns en förteckning över de begrepp som används i den. Denna publikation inklusive tilläggsmaterial finns tillgängliga på FINECVETprojektets webbplats: 9

10 2 Verksamhetsidén inom ECVET ECVET är en teknisk ram för överföring, erkännande och om lämplig ackumulering av individers läranderesultat för erhållande av utbildningsbevis. ECVET-redskap och ECVET-metoder omfattar beskrivning av utbildningsbevis i form av utbildningsmoduler med motsvarande poäng, en överförings- och ackumuleringsprocess och kompletterande dokument såsom inlärningsavtal, betygsdokumentation och ECVET-vägledningar. Europaparlamentets och rådets rekommendation 2.1 Målen med ECVET Man vill uppnå två övergripande mål genom att införa ECVET, systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen: främja den internationella rörligheten, i synnerhet inom Europeiska unionen underlätta det livslånga lärandet I denna publikation fokuseras på införandet av ECVET för rörlighetens skull. Syftet med systemet för meritöverföring är att öka rörligheten, att ge möjlighet till att i sin examen utnyttja det man lärt sig utomlands och att öka genomskinligheten i fråga om examina. Ambitionen är att underlätta överföring, ackumulering och erkännande av studieprestationer med hjälp av ett enhetligt beskrivningssätt. Utgångspunkten är ett system baserat på inlärningsresultat ett system där inlärningsresultaten definieras som kunskaper, färdigheter och kompetens. Varje examen och varje examensdel kan beskrivas med ett visst antal ECVET-poäng. Målet med systemet för meritöverföring är att de olika utbildningsanordnarnas läroplaner ska bli mer lättförståeliga och bättre kunna jämföras med varandra. Både den europeiska referensramen för examina och systemet för meritöverföring används som hjälpmedel när examina och examensdelar jämförs inom internationella studier. Syftet med ECVET är att främja erkännandet av inlärningsresultat i samband med rörlighet för avläggande av en examen. Användningen av systemet baserar sig på nationell lagstiftning och på de handlingsprinciper som ges i rekommendationen (se kapitel 2.4). I figur 3 visas hur målen och principerna vad gäller ECVET hör ihop. I Finland kan dessa ECVET-principer utnyttjas redan nu, men för att de officiellt ska kunna införas krävs nationella beslut samt ändringar av författningar och föreskrifter. 10

11 ECVET målsättningar Hur främjar ECVET rörlighet och livslångt lärande? ECVET principer Examen Examensdelar Examinas genomskinlighet Studiepoäng Internationell rörlighet Livslångt lärande Erkännande av inlärningsresultat för avläggande av examen Ackumulering av studieprestationer Bedömning av inlärningsresultat Identifiering av inlärningsresultat Erkännande av inlärningsresultat Samarbetsavtal (MoU) Överföring av studieprestationer Inlärningsavtal (LA) Studieregisterutdrag Betyg Figur 3. Anknytningen mellan mål och principer inom ECVET 2.2 Nyttan med ECVET Utbildningsanordnare i olika länder har redan nu kommit överens om överföring av studieprestationer till exempel vid studerandeutbyte. Även efter att ECVET införts behövs det för överföring av studieprestationer ett bilateralt avtal, kunskap om utbildningen i det andra landet och ömsesidigt förtroende mellan parterna. De gemensamt godkända tillvägagångssätten och redskapen underlättar samarbetet, sparar tid och arbete och främjar därmed rörligheten. Med hjälp av ECVET-systemet är det möjligt att förutom öka rörligheten under studierna även främja rörligheten i ett vidare perspektiv, till exempel vid arbetssökande utomlands. Även arbetsgivarna förstår lättare vilket kunnande examina eller examensdelar som avlagts i olika europeiska länder ger, om man beskriver det kunnande som förvärvas i olika system enligt sättet inom den europeiska referensramen för examina (kunskaper, färdigheter och kompetens). På detta sätt får aktörer i olika länder en gemensam förståelse för kunnande som förvärvats och inlärningsresultat som uppnåtts i det andra landet. Tack vare systemet för meritöverföring kan den internationella och nationella rörligheten bättre än förut inkluderas i de individuella studievägarna och det 11

12 kunnande som bedöms utomlands eller av någon annan än den egna utbildnings- eller examensanordnaren kan göras synligare och lättare att erkänna. Detta innebär att det är lättare att delta i internationellt studerandeutbyte, när den studerande eller utbildningsanordnaren vet vilka av studierna under utbytestiden som kan inkluderas i examen. De studerande och examinanderna får bättre möjligheter att i ett annat system eller utomlands förvärva sådant kunnande som det kanske inte är möjligt att förvärva i den egna läroanstalten eller i det egna landet. De studerande, utbildningsanordnarna och arbetslivet kommer med tiden att ha nytta av införandet av ECVET. De studerande har direkt nytta av ECVET, vid planering och genomförande av studie- och yrkesprovsplaner. För utbildningsanordnarna och arbetslivet är nyttan huvudsakligen indirekt. De studerande eller examinanderna har nytta av ECVET vid rörlighet bland annat på följande sätt: Möjligheterna till breddande och berikande av yrkesskickligheten samt till specialisering förbättras. Överlappande studieprestationer och bedömningar försvinner. Identifiering och erkännande av kunnande som bedömts och dokumenterats tidigare i samband med nationell eller internationell rörlighet blir lättare. De individuella möjligheterna, studievägarna och internationalismen blir mer synliga i den egna studie- och yrkesprovsplanen (individualiseringen). Kvaliteten på rörligheten blir bättre. Ett gemensamt språk vid beskrivning av kunnandet underlättar arbetssökande i ett annat land. Inlärningsavtalen ökar de studerandes eller examinandernas trygghet när det gäller rörlighet. Erkännandet av nyckelkompetenser för livslångt lärande som förvärvats under rörlighetsperioder stärks. Det borde bli lättare att påvisa och bedöma yrkesskicklighet utomlands. Vuxna som studerar inom yrkesinriktad utbildning kan bli mer internationella, i synnerhet om examenskommissionerna i större utsträckning skulle erkänna kunnande som bedömts utomlands. Utbildningsanordnarna borde med tiden få nytta av ECVET bland annat på följande sätt: Den planerade kvalitetssäkringen utvecklas genom samarbetsavtalet mellan hemorganisationen och den mottagande organisationen. Förtroendet för samarbetspartnerns förmåga att bedöma inlärningsresultat och kunnande ökar. 12

13 Överenskommelsen om handlingsprinciperna gör rutinerna för bedömning och erkännande tydligare i samarbetet mellan examenskommissionen och det organ som ansvarar för yrkesproven. Bedömningen av nyttan med internationalism och internationellt utbyte underlättas. Rutinerna vid examenskommissionernas erkännande av kunnande som bedömts någon annanstans förenhetligas. Det kvalitetsmässiga samarbetet med det organ som ansvarar för yrkesproven utvecklas i fråga om planering och genomförande av bedömning av kunnande och vid fattande av beslut om bedömarna. Arbetsgivarna har följande nytta av ECVET: Arbetsgivarna kan få arbetstagare som har en mångsidigare kompetens. Tack vare det enhetliga beskrivningssättet är det lättare att förstå det kunnande som förvärvats och bedömts någon annanstans. 2.3 Förändringar som ECVET medför Medlemsländerna fick rekommendationen om ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen i juni Enligt rekommendationen ska systemet stegvis börja införas på alla nivåer Enligt den av statsrådet fastställda utvecklingsplanen för utbildning och forskning för åren införs ECVET-systemet i Finland senast 2014 inom grund-, yrkes- och specialyrkesexamina. Ett motsvarande system (ECTS) används redan inom den högre utbildningen. Införandet förutsätter att examenssystemet beskrivs och att man kommer överens om principerna för fastställande av studiepoäng samt att de nationella examina placeras på nivåerna i den europeiska referensramen för examina. Ändringar görs också i lagstiftningen och i Utbildningsstyrelsens föreskrifter om grunderna för examina och utbildningarna samt i föreskrifterna eller rekommendationerna om examensbetygen, betygsformulären och bilagorna avsedda för internationellt bruk. Lagstiftningen måste ändras, eftersom det inte längre ska finnas någon koppling till tid, såsom läget är nu då studieveckorna har fastställts enligt studerandens arbetsmängd. ECVET föranleder inga ändringar i examina och examensbenämningarna och inte heller i kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning eller bedömningskriterierna i examina eller examensdelarna. Studieveckorna slopas och i deras ställe införs studiepoäng (ECVET-poäng). Detta inverkar på utbildningsanordnarens läroplan och på lärarnas planering av sitt arbete. Studiepoäng införs också i de fristående examina, i vilka studieveckor inte har använts. 13

14 Enligt erfarenheterna inom FINECVET kräver införandet av ECVET öppenhet gentemot förfarandena i de andra länderna. För de finländska utbildningsanordnarna betyder detta särskilt en förändring i värderingar och attityder i riktning mot ett tillvägagångssätt som i högre grad utgår från de studerande och arbetslivet. Lärar- eller läroämnescentreringen kommer att minska i betydelse och i stället kommer inlärningsresultaten att mer än tidigare utgöra utgångspunkt när undervisningen ordnas och planeras. Hela systemet för meritöverföring bygger på gemensamma avtal och förtroende mellan parterna. Den grundläggande principen är att kunnande kan förvärvas var som helst, och även andra än den egna läroanstaltens lärare kan bedöma kunnandet, om man när samarbetsavtalet och inlärningsavtalet ingås ser till att det kunnande som eftersträvas och bedömningen av kunnandet stämmer överens med grunderna för examen i Finland. Utbudet av undervisning, det vill säga den undervisning och den handledning som stöder uppnåendet av kraven på yrkesskicklighet i examensdelarna, bör utformas på ett nytt sätt. Det är fortfarande utbildningsanordnaren som bestämmer hur detta görs. 2.4 ECVET:s handlingsprinciper ECVET baserar sig på: inlärningsresultat/kunnande examina och examensdelar ECVET-poäng/studiepoäng studieprestationer ömsesidigt förtroende partnerskap mellan organisationer dokumentering Inom ECVET-systemet för meritöverföring ligger fokus på examina och examensdelar, inom vilka bedömda och godkända inlärningsresultat identifieras och erkänns av de myndigheter som är behöriga i varje enskilt land så att de kan ackumuleras för en examen eller överföras till ett annat studieprogram eller en annan examen. Med ECVET-poängen ges kompletterande information. Med dessa avses ett sätt att uttrycka omfattningen av de inlärningsresultat som hör till en examen och varje examensdels relativa vikt av hela examen. ECVET-systemet innehåller redskap och tillvägagångssätt, såsom beskrivningar av examina i form av examensdelar, inlärningsresultat och poäng, åtgärder som anknyter till överföringen av studieprestationer samt dokument, såsom partnerskapsavtal, inlärningsavtal och vägledningsmaterial. 14

15 Inlärningsresultat (Learning Outcomes) I ECVET-rekommendationen avses med inlärningsresultat ett sätt att uttrycka vad en studerande vet, förstår och kan göra efter att ha avslutat en lärandeprocess, och som definieras som kunskaper, färdigheter och kompetenser. De inlärningsresultat som man i Finland eftersträvar har fastställts i grunderna för examina. Besluten om erkännande fattas utifrån kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna i examensgrunderna. I de finländska reviderade examensgrunderna beskrivs inlärningsresultaten i form av krav på yrkesskicklighet och bedömningskriterier. I FINECVET-projektet har man tagit fram modellen i figur 4 för att underlätta beskrivningarna av inlärningsresultaten i de finländska examensgrunderna enligt principen kunskaper, färdigheter och kompetens: Kunskaperna beskrivs inom behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet. Färdigheterna beskrivs inom behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material. Kompetensen beskrivs i behärskandet av arbetsprocessen. Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattar färdigheterna och kompetensen, varför det är viktigt att även dessa beaktas i inlärningsresultaten när det gäller rörligheten. 1. Behärskande av arbetsprocessen 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Kunskaper Färdigheter Kompetens Figur 4. Jämförelse av inlärningsresultaten i examensgrunderna utifrån principen om kunskaper, färdigheter och kompetens. Examen (Qualification) I ECVET-rekommendationen avses med examen ett formellt resultat av en bedömnings-, identifierings- och erkännandeprocess, som utfärdas när en behörig institution fastställt att en persons inlärningsresultat uppfyller en viss standard. 15

16 Examensdel (utbildningsmodul, Unit of Learning Outcomes) I ECVET-rekommendationen används termen utbildningsmodul, med vilken avses en examensdel som består av en sammanhängande uppsättning kunskaper, färdigheter och kompetenser som kan bedömas och erkännas. Enligt definitionen på examensdel bör den innehålla: examensdelens namn vid behov namnet på den examen (examina), till vilken examensdelen hör referensnivåerna enligt europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) och ECVET-poängen för examen samt vid behov examens referensnivå enligt den nationella referensramen inlärningsresultaten med anknytning till examensdelen förfarandet vid bedömningen av dessa inlärningsresultat och bedömningskriterierna ECVET-poäng/Studiepoäng (Credit points) Med ECVET-poäng avses ett sätt att uttrycka omfattningen av de inlärningsresultat som krävs för en examen och varje examensdels andel av examen. I Finland har man inte ännu fattat några nationella beslut om poängsättningen av yrkesexamina enligt ECVET. Enligt ECVET-rekommendationen bör examensdelarnas relativa vikt i förhållande till examen fastställas enligt ett eller flera av följande kriterier: 1. den relativa betydelsen av examensdelens inlärningsresultat för deltagande på arbetsmarknaden, för att gå vidare till andra utbildningsnivåer eller för social integration 2. komplexitet, räckvidd och omfattning av de inlärningsresultat som ingår i examensdelen 3. den ansträngning studeranden måste göra för att tillägna sig de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att avlägga examensdelen. Ömsesidigt förtroende och partnerskap mellan organisationer Ömsesidigt förtroende och partnerskap mellan organisationer utgör centrala förutsättningar för ECVET-systemet och överföringen av meriter. Syftet med samarbetsavtalen mellan partner är att erbjuda en allmän ram för samarbetet och nätverksbildandet för att parterna lättare ska kunna införa särskilda arrangemang för meritöverföring för studerande. Om partnerna eller partnernätverken har en etablerad och fungerande praxis och ömsesidigt förtroende är det inte nödvändigt att ingå ett samarbetsavtal. 16

17 Samarbetsavtalen (Memorandum of Understanding, se bilaga 1) innebär att partnerna: godtar varandras status som behöriga institutioner godtar varandras kriterier och förfaranden för kvalitetssäkring, bedömning, identifiering och erkännande i samband med meritöverföring är överens om villkoren för partnerskapet, t.ex. mål, varaktighet och översyn av samarbetsavtalet är överens om att berörda examina är jämförbara i samband med meritöverföring och använder de referensnivåer som fastställts i den europeiska referensramen för kvalifikationer identifierar andra aktörer och behöriga institutioner som kan komma att beröras av processen, och dessas uppgifter. Medan samarbetsavtalet utgör en allmän ram för rörligheten som gäller två organisationer, utgör inlärningsavtalet (Learning Agreement) ett avtal som ingås för en studerande eller examinand för varje enskild rörlighetsperiod. Detta avtal undertecknas av den studerande samt av representanter för hemorganisationen och den mottagande organisationen (utbildningsanordnaren och/eller en arbetsplats). I inlärningsavtalen anges bland annat personuppgifterna, rörlighetsperiodens längd, inlärningsresultaten som ska uppnås under rörligheten, ECVET-poängen eller studiepoängen, bedömningskriterierna och bedömningsmetoderna samt identifieringen och erkännandet av de uppnådda inlärningsresultaten. En mall för inlärningsavtalen finns i bilaga 2. 17

18 3 Processen vid ECVET-rörlighet Vad betyder ECVET-rörlighet? Användningen av ECVET för internationell rörlighet betyder i ett nötskal följande: En mottagande organisation i ett land bedömer en studerandes inlärningsresultat och ger resultaten av bedömningen skriftligen. Hemorganisationen i ett annat land identifierar och erkänner studieprestationen och ger ECVET-poäng för inlärningsresultaten i fråga och inför dem även i studerandens studieregisterutdrag så att de blir en del av studerandens examen. När det gäller ordnad rörlighet kommer en hemorganisation och en mottagande organisation överens om gemensamma handlingsprinciper i ett så kallat samarbetsavtal, och för den studerande eller examinanden görs det före rörlighetsperioden upp ett inlärningsavtal. I inlärningsavtalet kommer man överens om vilka inlärningsresultat som ska uppnås under rörlighetsperioden samt om hur de ska bedömas, identifieras och erkännas. I detta kapitel behandlas processen för arrangerad rörlighet enligt erfarenheterna inom FINECVET. Med arrangerad rörlighet avses en rörlighetsperiod som planeras och införs i studerandens/examinandens personliga studieplan och som därefter genomförs. För rörlighetsperioden fastställs på förhand inlärningsmål, och de uppnådda inlärningsresultaten bedöms under rörligheten. Inlärningsresultaten är centrala under processens varje fas (figur 5). ECVETprocessen indelas i tre faser: 1. ECVET före rörlighet planering av inlärningsresultat 2. ECVET under rörlighet bedömning av inlärningsresultat 3. ECVET efter rörlighet identifiering och erkännande av inlärningsresultat 18

19 Erkännande av inlärningsresultat Vad? Hur? Vem? Dokumentering ECVET efter rörligheten IR ECVET före rörligheten Planering av rörlighetsperioden och inlärningsresultaten Vad? Hur? Vem? Dokumentering ECVET under rörligheten Bedömning av inlärningsresultat Vad? Hur? Vem? Dokumentering Figur 5. ECVET-processen för rörlighet. Publikationen behandlar processen fas för fas med hjälp av frågor och klargör vad det är som gör att vanlig rörlighet blir ECVET-rörlighet. För varje fas finns det ECVET-dokumentmallar i vägledningens bilagor. Processen beskrivs ur hemorganisationens perspektiv. Den mottagande organisationens uppgifter i rörlighetens olika faser behandlas i en ruta i slutet av varje kapitel. Texten i de punkter som gäller endast fristående examina är skriven i blått. Bilagorna 3 och 4 innehåller processbeskrivningar av den grundläggande yrkesutbildningen och de fristående examina. Dessa beskrivningar baserar sig på de erfarenheter som erhölls i FINECVET-testningarna. 19

20 3.1 ECVET före rörlighet I denna del ligger tonvikten på de förberedelser som behövs före en rörlighetsperiod. I denna fas har hemorganisationen och den mottagande organisationen centrala roller när det gäller att bygga upp ömsesidigt förtroende och att komma överens om samarbetet och de enskilda rörlighetsperioderna. ECVET före rörlighet indelas i två faser: ECVET efter rörligheten IR ECVET före rörligheten ECVET under rörligheten 1. Uppbyggande av samarbete 2. Förberedelser inför rörligheten 20

21 VAD? 1. Uppbyggande av samarbete Rörligheten planeras tillsammans med den befintliga utländska partnern eller så skapas ett nytt partnerskap för att genomföra rörligheter. Hemorganisationen och den mottagande organisationen ingår ett samarbetsavtal (Memorandum of Understanding, se kapitel 2.4). 2. Förberedelser inför rörlighet Inlärningsresultaten under rörlighetsperioden baserar sig på de möjligheter som grunderna för examen ger och kraven på yrkesskicklighet i examensdelarna. För rörlighetsperioden fastställs målen för lärandet och de inlärningsresultat som ska uppnås under rörlighetsperioden enligt individualiseringen i studierna. Inlärningsresultaten beskrivs i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Ett inlärningsavtal ingås med den studerande eller examinanden (Learning Agreement). Bedömningen och erkännandet av inlärningsresultaten under rörlighetsperioden planeras. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt utarbetar rutinerna för och fattar besluten om bedömningen av inlärningsresultaten/kunnandet, genomförandet av yrkesprovet och bedömarna. När det gäller de fristående examina kommer examensarrangören och examenskommissionen överens om tillvägagångssättet i fråga om den personliga planen för examenstillfällen och i fråga om erkännandet av kunnandet för dokumentens del. En representant för examensarrangören gör tillsammans med examinanden som avlägger examen eller en del av den upp en skriftlig plan, som beskriver hur, var och när examinanden ska påvisa det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. (Handbok om fristående examina 2011, Utbildningsstyrelsen) 21

22 HUR? 1. Uppbyggande av samarbet Ett samarbetsavtal tas fram av hemorganisationen och den mottagande organisationen. Examina kan jämföras exempelvis med hjälp av bilagorna till examensbetygen. 2. Förberedelser inför rörlighet När studerandens inlärningsavtal görs upp tar man reda på vilka inlärningsresultat den studerande kan uppnå under rörligheten. De inlärningsresultat som vill uppnås beskrivs enligt principen med kunskaper, färdigheter och kompetenser. (se kapitel 2.4). I Finland finns dessa i grunderna för examina. De inlärningsresultat som vill uppnås planeras utifrån examensgrundernas krav på yrkesskicklighet i examensdelarna. Studerandens eller examinandens inlärningsresultat under rörlighetsperioden granskas tillsammans med den mottagande organisationen. Organet som svarar för planeringen och genomförandet av yrkesproven behandlar och drar upp riktlinjerna för tillvägagångssättet på sina möten. När det gäller de fristående examina görs det upp en personlig plan för examenstillfällen, och denna lämnas in till examenskommissionen på det sätt som examensarrangören och examenskommissionen kommit överens om. Examensarrangören ska föreslå för examenskommissionen att tidigare förvärvat kunnande erkänns genast efter ansökningsskedet och före det första examenstillfället. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och ordnandet av utbildning som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. (Handbok om fristående examina 2011, Utbildningsstyrelsen) 22

23 VEM? 1. Uppbyggande av samarbet Representanter för hemorganisationen och den mottagande organisationen är aktörer. 2. Förberedelser inför rörlighet Den studerande eller examinanden och läraren eller en annan person som utbildningsanordnaren har utsett planerar individualiseringen vad gäller inlärningsresultaten under rörligheten. Läraren eller grupphandledaren tar tillsammans med den studerande eller examinanden fram målen för lärandet under rörlighetsperioden i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Det organ som utbildningsanordnaren tillsatt för yrkesproven godkänner tillvägagångssätten vid bedömningen av kunnandet och bedömarna. Examensarrangörerna planerar och ordnar examenstillfällena och bedömer examensprestationerna i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Examenskommissionerna ansvarar för de fristående examina och kommer överens om hur de ska ordnas. Dokumentering av den personliga tillämpningen Examinanden och utbildningsanordnaren, och vid behov även examensanskaffaren, daterar och undertecknar dokumentet och eventuella förändringar i det (Handbok om fristående examina 2011, Utbildningsstyrelsen). DOKU- MENTERING 1. Uppbyggande av samarbet Samarbetsavtalet (Memorandum of Understanding) 2. Förberedelser inför rörlighet Inlärningsavtal för den studerande eller examinanden (Learning Agreement) Dokument som examensarrangören och examenskommissionen kommit överens om Europass 1 1 Europass består av fem dokument, som ska hjälpa studerande och arbetstagare att visa sitt kunnande i Europa. Dokumenten har samma form i alla EU-/EES-länder. Europass kan användas då man söker jobb eller utbildning. Inom Europass är det grundläggande dokumentet Europass-meritförteckningen, till vilken en studerande eller en arbetstagare kan bifoga andra Europass-dokument. Dessa är Europass-språkpass, Europass-mobilitet (Europass Mobility) samt de bilagor till examensbetygen som är avsedda för internationellt bruk (Certificate Supplement och Diploma Supplement). 23

24 FALL & MODELLER Samarbetsavtal, Memorandum of Understanding (bilaga 1) Inlärningsavtal, Learning Agreement (bilaga 2) Fall: Beskrivning av inlärningsresultaten utifrån principen om kunskaper, färdigheter och kompetens (bilaga 5) Den mottagande organisationen gör följande före ECVET-rörlighet: deltar i uppbyggandet av partnerskapet och utarbetandet av samarbetsavtalet i samarbete med hemorganisationen och vid behov med en mottagande arbetsplats ser vid behov till att den studerande får en lämplig arbetsplats, där de planerade inlärningsresultaten kan uppnås sörjer för att den studerande under rörligheten har möjlighet att uppnå de överens-komna inlärningsresultaten deltar i bedömningen av studerandens inlärningsresultat dokumenterar bedömningen När ECVET-rörlighet förbereds är det bra att tänka på följande: Inlärningsresultaten under rörlighetsperioden baserar sig alltid på examensgrundernas krav på yrkesskicklighet i examensdelarna (föremålen för bedömning och bedömningskriterierna) och den personliga studieplanen. Den personliga studieplanen (individualiseringen) innehåller de studier som valts utifrån de individuella utgångspunkterna. Förberedelsefasen är viktig, eftersom en god förberedelse gör att det blir enklare att identifiera, erkänna och ackumulera studieprestationerna och kunnandet efter rörlighetsperioden. Likaså ökar då genomskinligheten för faserna. Fasen ECVET före rörlighet är en central del av kvalitetssäkringsprocessen. Förberedelsefasen blir enklare, om samarbetet mellan de två organisationerna fastställs med ett samarbetsavtal. Vartefter samarbetspartnerna lär känna varandras examenssystem och begränsningarna i dem bättre ökar förtroendet mellan partnerna och samarbetsmöjligheterna klarnar. Tack vare detta blir det också med tiden lättare att använda ECVET. 24

25 3.2 ECVET under rörligheten ECVET efter rörligheten IR ECVET före rörligheten ECVET under rörligheten Under rörligheten förvärvar den studerande eller examinanden kunnande enligt de inlärningsmål som antecknats i avtalen under planeringsfasen. Den mottagande organisationen har huvudansvaret för handledningen under rörligheten, men även hemorganisationens handledning och stöd är viktiga för den studerande eller examinanden. Kunnandet bedöms under rörligheten av den mottagande organisationen. Hemorganisationen litar på partnerns bedömning av lärandet och kunnandet. Bedömarnas kompetens bör kontrolleras innan man i det andra landet bedömer kunnande och ordnar yrkesprov eller examenstillfällen. Den som utför bedömningen och uppgifter om bedömningsgrunderna. Andra personer än lärare som deltar i bedömningen av yrkesprov skall ha sådan genom utbildning, arbetserfarenhet eller på annat sätt förvärvad kompetens och yrkesskicklighet inom branschen som kan anses tillräcklig vid bedömningen av yrkesprov. (F 1998/ ) Fristående examina De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet representerar följande parter: arbetstagare, arbetsgivare, undervisningssektorn och självständiga yrkesutövare, om det är vanligt med självständig yrkesutövning inom branschen. Om examinanden har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. (Handbok om fristående examina 2011, Utbildningsstyrelsen) 25

26 Inom den grundläggande yrkesutbildningen innebär bedömningen av kunnandet under rörlighet yrkesprov i en examensdel eller en del av en examensdel enligt studerandens inlärningsavtal. Inom fristående examina kan den mottagande organisationen ordna ett examenstillfälle. Samarbetet med examenskommissionen är viktigt. Kunnande som bedömts utomlands bedöms inte på nytt i Finland. VAD? Den studerande eller examinanden förvärvar sitt kunnande enligt studieplanen. Inom den grundläggande yrkesutbildningen görs den dokumenterade bedömningen av inlärningsresultaten enligt studerandens personliga studieplan. Inom de fristående examina genomförs examenstillfället enligt inlärningsavtalet. HUR? Bedömningen av inlärningsresultaten genomförs enligt mållandets bedömningssätt och enligt överenskommelsen i inlärningsavtalet. I samarbetsavtalet (Memorandum of Understanding) ingår en redogörelse för de centrala principerna inom det finländska skolsystemet och hur utbildningen ordnas, såsom examens struktur, undervisningsarrangemangen, identifieringen och erkännandet av kunnande samt bedömningsskalan och bedömningsmetoderna. Om den utbildningsanordnare som sänder iväg en studerande samarbetar direkt med en arbetsplats utomlands utan en representant för en mottagande utbildningsanordnare, görs bedömningen av en representant för arbetsplatsen i mållandet. Examenstillfällena genomförs enligt mållandets bedömningsmetod och överenskommelsen i inlärningsavtalet. Inom de fristående examina kommer man överens med examenskommissionen om principerna för bedömningen och erkännandet av kunnandet. 26

27 VEM? Den studerande eller examinanden tar själv ansvar för förvärvandet av sitt kunnande och för inlärningsresultaten. En lärare hos den mottagande organisationen och en arbetslivsrepresentant ansvarar gemensamt eller var för sig för bedömningen av studerandens eller examinandens inlärningsresultat. (L 630/1998, 25 b ) Beslut om bedömningen. Angående bedömningen av den studerandes studieprestationer och kunnande beslutar den lärare som svarar för undervisningen i de studier som skall bedömas eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. Angående den i examen ingående bedömningen av utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter beslutar den lärare som svarar för undervisningen och en av arbetsgivaren utsedd person gemensamt. Angående bedömningen av yrkesprov beslutar de lärare och företrädare för arbetslivet som utsetts av det organ som avses i 25 a gemensamt eller var för sig. DOKU- MENTERING De undertecknade bedömningsdokument som man kom överens om i inlärningsavtalet De dokument eller annat skriftligt material som visar kunnandet och som behövs vid examenstillfället Europass FALL & MODELLER Den bedömningsblankett som använts i FINECVET-projektets testningar inom grundexamen i turism (bilaga 6) Under ECVET-rörlighet gör den mottagande organisationen följande ansvarar för ifyllandet av studerandens dokument och Europass samt för undertecknandet av dem visar den studerande till en arbetsplats och ser till att rörligheten genomförs så att den studerande har möjlighet att uppnå de överenskomna inlärningsresultaten sörjer för att eventuella ändringar görs i de inlärningsresultat som vill uppnås, om de uppsatta målen trots allt inte kan uppnås, exempelvis om rörligheten är för kort deltar i bedömningen och dokumenterar bedömningen 27

28 3.3 ECVET efter rörligheten ECVET efter rörligheten IR ECVET före rörligheten ECVET under rörligheten Efter rörligheten ger den studerande eller examinanden respons, och erfarenheterna av lärandet och förvärvandet av kunnande under rörlighetsperioden diskuteras med honom eller henne. Den studerande eller examinanden tar med sig de undertecknade dokumenten över bedömningarna av kunnandet eller inlärningsresultaten till hemlandet. Utbildningsanordnaren i hemlandet identifierar och erkänner kunnandet som bedömts utomlands. Det bedömda kunnandet bedöms inte på nytt. Inom den grundläggande yrkesutbildningen erkänns det bedömda kunnandet och införs i studerandens studieregister. När ett yrkesprov eller en del av ett yrkesprov införs i studieregistret blir det en del av studerandens yrkesprovsbetyg. Lärandet som bedömts vid inlärning i arbetet eller inom en annan examensdel eller en del av en examensdel införs i studieregistret enligt utbildningsanordnarens läroplan. När det gäller en fristående examen identifierar en representant för examensarrangören kunnandet utifrån de bedömningsdokument som examinanden fått och dessutom lämnas ett förslag om erkännande till examenskommissionen. Rörlighetsperioden antecknas i examinandens studieregister, och därmed blir den en del av examen och förvärvandet av yrkesskicklighet. Yrkesskickligheten som förvärvats utomlands framkommer av det deltagarintyg som examensarrangören ger examinanden. 28

29 VAD? Representanter för examensarrangören identifierar och erkänner de bedömda och dokumenterade inlärningsresultaten. Bedömningen införs i studerandens eller examinandens studieregister. Det bedömda kunnandet införs i avgångs- och yrkesprovsbetyget, och blir därmed en del av examensbetyget. När det gäller de fristående examina föreslår en representant för examensarrangören utifrån de undertecknade bedömningsdokumenten att examenskommissionen erkänner kunnandet. Förslaget om att examenskommissionen ska erkänna kunnandet godkänns och kunnandet som förvärvats utomlands antecknas i examensbetyget. Det bedömda kunnandet antecknas i examinandens betyg över deltagande i förberedande utbildning. HUR? Identifiering och erkännande av kunnandet görs utifrån examinandens undertecknade bedömningsdokument. VEM? Inom den grundläggande yrkesutbildningen är det läraren eller lärarna i de aktuella studierna som beslutar om erkännande av kunnande. Inom de fristående examina är det en bedömningsgrupp som examensarrangören har tillsatt på trepartsbasis som lämnar ett skriftligt förslag om bedömning och/ eller erkännande av examensdelen. Examenskommissionen erkänner kunnandet. DOKU- MENTERING Den studerande har undertecknade och bedömda dokument över inlärningsresultaten Europass studieregister examensbetyg (avgångs- och yrkesprovsbetyg) Examinanden har undertecknade bedömningsdokument Europass betyg över deltagande examensbetyg 29

30 FALL & MODELLER En beskrivning i studerandens yrkesprovsbetyg av det kunnande som bedömts utomlands (enligt testning som utfördes i FINECVET-projektet): Genomförande av turismtjänster: Planering och genomförande av ridningsutfärder för utländska kundgrupper hos programserviceföretaget Ishestar. Yrkesprovet och bedömningen av kunnandet genomfördes på engelska. Ishestar, Island. Efter ECVET-rörlighet gör den mottagande organisationen följande: genomför ett responssamtal med den studerande och arbetsplatsen genomför ett responssamtal med hemorganisationen 3.4 ECVET-rörlighet ett fall: Grundexamen i turism Rita Ryttare I detta avsnitt beskrivs hur man i den personliga studieplanen fördjupar och berikar Rita Ryttares kunnande under en rörlighetsperiod. Rita studerar vid Lapin matkailuopisto för att bli producent av resetjänster. Ritas personliga hobby och utnyttjandet av detta intresse i yrkeskompetensen och avläggandet av examen utgör den centrala utgångspunkten. Turismnäringen utgör en annan central utgångspunkt; antalet internationella turister ökar inom turismen i Lappland, så förståelse för olika kulturer, sätten att genomföra programtjänster i ett annat land och språkkunskaperna är viktiga krav på yrkesskicklighet. 30

31 Kundbetjäning inom turism Obligatorisk examensdel På sommaren och vintern Hästar och ridning är Ritas intressen Genomförande av turismservice Examensdel i utbildningsprogrammet Guidningstjänster Valfri examensdel Utfärds-, vildmarks- och naturmåltidsservice Valfri examensdel På våren: Vid inlärning i arbetet och i läroanstaltens samarbetsprojekt Ritas arbete i lappska programtjänster, specialisering på hästprogram och fjällutflykter Rörlighetsperiod som inkluderats i den personliga studieplanen och som genomförts utifrån individuella behov för att berika och fördjupa kunnandet Produktifiering av turismservice Valfri examensdel I anknytning till kunnande i fråga om evenemang och naturfenomen i Lappland Valfri examensdel som erbjuds lokalt Obligatorisk examensdel Obligatorisk examensdel i utbildningsprogrammet Valfria examensdelar Examensdelar som kompletterar yrkesskickligheten Fritt valbara examensdelar Mångsidig och bred know-how Producent av turismtjänster, en yrkeskunnig person som fördjupat sitt kunnande i produktion av programtjänster specialiserade på hästar och på produktion av internationella turismtjänster. Figur 6. Rita Ryttares studieväg Planering av Ritas inlärningsresultat ECVET före rörligheten I den personliga studieplanen ges Rita möjlighet att skaffa sig ett bredare kunnande om olika hästprogramtjänster på Island. Rita fick själv guida och instruera kunder från olika länder även på ett främmande språk, vilket var ett val som fördjupade och berikade Ritas inlärningsresultat. Inlärningsresultaten ingick i utbildningsprogrammets obligatoriska examensdel: ansvarar för sin del för guidning och instruering av kunderna och utnyttjar branschspecifik språkkunskap i kundservicen. Man kom överens om att dessa inlärningsresultat ska bedömas på Island, och det planerades ingen inlärning i arbetet och inte heller något delyrkesprov i Finland. Planeringen, genomförandet och bedömarna av delyrkesprovet godkändes i yrkesprovsorganet för turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. Ett samarbetsavtal ingicks med en läroanstalt för turismbranschen på Island. Ett inlärningsavtal ingicks mellan Rita, den isländska läroanstalten och ett hästprogramtjänstföretag. På basis av kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna fastställdes de inlärningsmål som skulle uppnås i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Bedömning av Ritas inlärningsresultat ECVET under rörligheten Rita tog ansvar för sina inlärningsresultat på Island under rörelseperioden. Den isländska samarbetsläroanstaltens lärare kom för att träffa Rita under perioden, 31