UPPSALA STUDENTKÅRS STUDIESOCIALA ÅSIKTSPROGRAM

Transkript

1 UPPSALA STUDENTKÅRS STUDIESOCIALA ÅSIKTSPROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige Reviderat av Uppsala studentkårs fullmäktige , Ekonomi Den högre utbildningen är värdefull för samhället och individen. Det är viktigt att det finns ekonomiska system som medger studier, men dagens lånesystem motverkar inte den sociala snedrekryteringen i tillräcklig utsträckning. Negativt är också att studiemedelssystemet försvårar rekryteringen till långa utbildningar som leder till jobb som samhället är i stort behov av, men som ändå inte är välbetalda, t.ex. lärare och sjuksköterska. Så länge ett lånesystem tillämpas måste möjligheterna till dispens avseende återbetalningen vara mycket generösa. Ett studiemedelssystem som i normalfallet endast erbjuder studenten försörjning tre fjärdedelar av året är givetvis inte tillfredsställande för de studenter som saknar andra försörjningsmöjligheter. Ett för studenten frivilligt treterminssystem skulle dels medföra att studenten verkligen kunde ägna sig åt studier på heltid och dels att studenten kunde slutföra sin utbildning på kortare tid. Det finns flera olika sätt att finansiera doktorandstudier. De olika systemen har olika grad av social trygghet inbyggda. Lägst trygghet har finansiering genom stipendier, då studenten inte är anställd av universitetet och därför inte har de förmåner som tillkommer en anställd såsom semester, sociala försäkringar och A-kassa. Lag (1962:831) om allmän försäkring ger i allmänhet rätt till sjukpenning. Ett stipendium räknas inte som sjukpenningsgrundande inkomst, vilket gör att ersättningen till en stipendiat som blir sjuk blir oerhört låg liksom att doktoranden riskerar att förlora rätten till stipendiet i fråga. Studier är och skall betraktas som heltidssysselsättning. Varje enskild student har ett eget syfte med sina studier, men generellt gäller att de syftar till att höja kompetensnivån för den enskilde, och det är också något som samhället tjänar stort på i längden. Det är orimligt att studenter ska behöva avbryta sina studier på grund av att de inte kan hitta sommarjobb eller att deras sambos är arbetslösa. Studenter ska därför alltid ha rätt till individuell prövning för försörjningsstöd om de saknar försörjning under sommaren, och det ska inte kunna ställas som krav att de avbryter sina studier i händelse av att deras sambos ansöker om försörjningsstöd. att studiemedlet ska kunna omfatta en helårsförsörjning. att en god fungerande administration kring studiemedlet ska finnas. att ett generöst dispensförfarande garanteras för att studenter ska kunna färdigställa sin examen. att totalbeloppet höjs kraftigt. att fribeloppet i studiemedelssystemet beräknas under terminerna. att samhället och studenten borde ta lika stort ekonomiskt ansvar vad gäller studiemedlet att bidrag och lån ska vara lika stora. att hela totalbeloppet ska vara pensionsgrundande. att avskrivning av studielån sker vid pensionen. att barntillägget i studiemedelssystemet bevaras och höjs. att återbetalningsreglerna för studielånen ska underlätta övergång mellan studier och arbete samt vara rimliga vid studieuppehåll, arbetslöshet eller låg inkomst. att institutionerna ska teckna föräldra-, sjuk- och pensionsförsäkring för de doktorander som finansieras med stipendier. 1

2 2 att alla fakultetsfinansierade doktorander ska erbjudas doktorandtjänst senast när två års helårsstudier återstår till doktorsexamen. att studenter ska ha rätt till individuell prövning för försörjningsstöd om de saknar försörjning under sommaren. att studenter inte ska kunna tvingas avbryta sina studier för att deras sambos ansöker om försöjningsstöd Trygghetssystem Studenter faller ofta mellan stolarna i de olika offentliga trygghetssystemen. Det är viktigt att det skapas skyddsnät som fångar upp studenter när de exempelvis blir sjuka. Det är även viktigt att studenter inte drabbas hårdare än vanliga arbetstagare av sjukdom och att de erbjuds rehabilitering efter en längre tids frånvaro så att de snabbt kan återgå till studier. Trygghetssystemen måste vara utformade så att de inte hindrar övergången mellan arbetsliv och studier och vice versa. Detta gäller framförallt reglerna för A-kassa. Att rätten till A-kassa förnekas trots att individen betalat in till systemet riskerar att undergräva hela systemet. Det måste vara behovet av bidrag som styr och inte studentens ålder. Alla ogrundade åldersgränser måste försvinna och samhället inse att student kan man vara när som helst under livet. Till exempel måste åldersgränsen för bostadsbidraget avskaffas. Många doktorander befinner sig i en tid i livet då det är dags att bilda familj och skaffa barn. Vid längre föräldraledighet tappar doktoranden tempo och behöver tid för att läsa in sig på de senaste forskningsrönen. Vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har sedan 1995 funnits en regel att doktorander efter föräldraledighet som varat längre än 4 månader får ytterligare 3 månader i uppstartningstid. att Universitetet ska ansvara för studenters rehabilitering in i högskolan vid en längre tids sjukdom. att en student-sgi införs i socialförsäkringssystemet motsvarande 100 % av det berättigade studiestödet, som beräkningsgrund för föräldraförsäkring, m.m. att karenstiden för studiemedlet likställs med karenstiden för arbetstagare. att A-kassereglerna ses över för att underlätta övergången efter studierna. att studenter ska ha rätt till A-kassa under studieuppehåll. att åldersgränsen för bostadsbidrag avskaffas. att alla doktorander får 3 månader extra förlängning på tjänst efter föräldraledighet som varat längre än 4 månader. att studenter, liksom arbetstagare, som insjuknar flera gånger per år helt befrias från karens. Studie- och arbetsmiljö Som arbetsgivare har Universitetet ett ansvar för arbetsmiljön för såväl anställda som studenter. För att studenter ska kunna bedriva sina studier är en tillfredsställande studie- och arbetsmiljö viktig. Där ingår psykosociala faktorer såsom stress och alla former av företeelser som ger uttryck för diskriminering och förtryck. Universitetets arbete med att motverka den typen av ojämlikheter och asymmetriska maktförhållanden är i dagsläget otillfredsställande och kåren har en viktig uppgift i att verka för att det tas på allvar. Den psykosociala arbetsmiljön måste prioriteras och utbildningen måste därför planeras för att minska stressen och ge tid till andhämtning. Studenterna ska vara delaktiga i utformningen av sin arbetsmiljö genom studerandeskyddsombuden, vilka ska få utbildning samt ges goda möjligheter att vara en del av det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. För att underlätta arbetet för alla parter är det nödvändigt att det finns en tydlig rollfördelning av ansvaret för arbetsmiljön vid universitetet

3 3 och att eventuell delegering av beslutsrätt är klar och konkret. Ett centralt verktyg för arbetsmiljöarbetet på universitetet är arbetsmiljöplanen som revideras årligen. Arbetsmiljöplanen måste, liksom planer i generell bemärkelse, utgöra ett levande dokument och inte vara en pappersprodukt tömd på innehåll och ämnad för lagstiftaren och arkivet. I en strävan att sätta arbetsmiljöplanen i centrum för verksamheten kan det vara aktuellt med någon form av sanktionsmöjlighet från centralt håll att sättas i bruk när institutioner misslyckats med att uppfylla sina mål. En annan viktig aktör för att säkerställa en god arbetsmiljö är Studenthälsan, som besitter goda kunskaper om fysisk och psykosocial ohälsa relaterade till universitetsstudier. Studenthälsan är därför en värdefull resurs i arbetsmiljöarbetet. Studenthälsans arbete med enskilda institutioner där arbetsmiljön anses akut bristfällig bör uppmuntras och om möjligt expanderas. Alla doktorander vid Uppsala universitet ska ha antagits till forskarutbildningen. Universitetet har i samtliga fall åtagit sig ansvaret för att ge doktoranderna en god utbildning, oberoende av doktorandens finansieringsform. I en god utbildning ingår en god arbetsmiljö och en viktig faktor i arbetsmiljön är tillgången till en arbetsplats med dator och andra faciliteter. Fakulteterna, institutionerna och handledarna ansvarar för doktorandernas utveckling och utbildning. För att åstadkomma en bra forskarutbildning krävs bland annat att doktoranden erbjuds handledning av kompetenta och entusiastiska forskare, samt goda allmänna studievillkor. Avhandlingen ska vara klar efter fyra års heltidsstudier. Arbetsbelastningen på en doktorand får emellertid inte bli så hög att arbetsmiljön blir lidande. Endast studenterna själva kan avgöra hur de bäst kan studera. Universitetet ska därför erbjuda en god miljö för självstudier som måste vara öppen för studenterna att utnyttja i så stor mån som det är praktiskt möjligt. Universitet måste också ansvara för att varje student ska ha möjlighet till en studieplats. Universitetslokaler lämpade för studenternas självstudier ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Men viktigare är att universitetet ständigt ser över och planerar för att tillgodose behoven av studieplatser vid de olika utbildningsområdena. Som student ska det vara en självklarhet att ha tillgång till en studieplats på campus, antingen i allmänna utrymmen, lärosalar, grupprum eller i biblioteksutrymmen. att Studenthälsan ska vara ett komplement till sjukvården. att Studenthälsan ska fungera så att inga studenter som söker hjälp tvingas avbryta sina studier på grund av ohälsa eller psykiska problem relaterade till studierna. att Studenthälsan ska erhålla tillräckliga resurser för att kunna bedriva en professionell verksamhet. att Studenthälsan i ännu högre utsträckning ska bevaka institutioner som är problematiska ur ett arbetsmiljöperspektiv. att undervisningen planeras så att ändamålsenliga schema, som minimerar onödig stress, blir möjliga. att ingen student ska behöva möta trakasserier och mobbning i sin studiemiljö. alla studentföreningar, politiska såväl som opolitiska, ska tillåtas mötas såväl som informera om sina åsikter i universitets allmänna utrymmen. att universitet ska se över och långsiktigt planera för att tillgodose behovet av studieplatser för studenter genom nybyggnation, ombyggnation och omfördelning av universitetslokaler

4 att alla prefekter ska ges erforderlig utbildning inom arbetsmiljöområdet. att miljöer för återhämtning ska finnas vid universitetet. att all undervisning och examination sker på kontorstid. att ansvaret för arbetsmiljöarbetet inom universitetet klargörs för de berörda. att studenter bereds tillfälle att vara med och påverka och sammanställa internkontrollen. att studerandeskyddsombud utses vid varje institution och utbildas av universitetet. att studerandeskyddsombud är med i det dagliga arbetsmiljöarbetet. att studenter får god information om alla riskmoment vid utbildningen. att studenthälsan erhåller medel för att kunna kartlägga studenternas studiesituation. att alla doktorander ska ha tillgång till en egen arbetsplats. att alla doktorander ska ha tillgång till adekvat utrustning för att kunna genomföra sin utbildning. att alla doktorander behandlas lika oberoende av hur de finansierar sina studier. att universitetet tar sitt fulla ansvar för att utreda anmälda fall av sexuella trakasserier och diskriminering. att studenters passerkort ska gälla för tillgång till självstudieplatser på alla campus oavsett studieinriktning. att alla studenter ska ha tillgång till en studieplats att universitetslokaler ska användas i största möjliga mån för att tillgodose behovet av studieplatser Kommun och landsting Liksom andra kommun- och landstingsinvånare är studenten beroende av en fungerande barnomsorg, socialtjänst, goda möjligheter till sjuk- och tandvård, goda kollektiva kommunikationer och ett ändamålsenligt cykelvägnät. För att studenten ska ha frihet i valet av boende mellan landsbygd och tätort är en väl fungerande kollektivtrafik inom Uppland lika viktig som en väl fungerande kollektivtrafik inom Uppsala. att kommunen är skyldig att tillhandahålla barnomsorg enligt de uppsatta reglerna. att kommunen och landstinget ska tillhandahålla en väl fungerande kollektivtrafik medstudentrabatt. att studenter ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra kommuninvånare. att kommunen tillhandahåller och underhåller ett omfattande och trafiksäkert cykelvägnät. Bostäder Ett fortsatt ökat bostadsbyggande med fokus på hyresrätter med låg hyra är en förutsättning för att alla ska ges möjlighet att bedriva sina studier i Uppsala. För studenten är den egna bostaden ofta platsen där studierna bedrivs. Att använda en låg hyra som ursäkt för bostäder som inte är ändamålsenliga kan aldrig accepteras. Framförallt måste andelen hyresrätter kraftigt öka om inte de ekonomiska förutsättningarna ska styra vilka som kan studera i Uppsala. För att garantera att studenter kommer att ha råd att bo i Uppsala vänder vi oss mot ett införande av marknadshyror. Marknadshyror gör det möjligt för hyresbolagen att ta ut ännu högre hyror, något som inte gagnar studenterna. Ett införande av marknadshyror kan också leda till kraftigt ökade hyror i eftertraktade områden, vilket i förlängningen leder till segregation. Uppsala studentkår skall verka för en stabil bostadssituation för studenterna, ett införande av marknadshyror vore ett steg bort från detta. 4

5 Undersökningar visar tydligt på att studenter vill bo i bostäder som är integrerade med andra former av bostäder. Byggande av renodlade studentområden ska undvikas. Att bostäder med olika upplåtelseformer samsas inom samma område är viktigt för att inte segregationen ska öka. Studenter som kommer nya till staden är särskilt utsatta på dagens bostadsmarknad, då dessa saknar kontakter. Därför har system med så kallade recentiorsförtur införts. Detta är dock inte ett heltäckande system och många får det svårt bostadsmarknaden. Såväl studenter med barn som funktionshindrade studenter kan ha svårt att ta del av den andrahandsmarknad som de flesta nya studenter är hänvisade till. Det är därför önskvärt att köreglerna för studentbostäder ses över. Det är även viktigt att se hur de nuvarande köreglerna slår mot de studenter som kommer från studieovana miljöer, där medvetenheten om de gällande köreglerna kan vara relativt sett lägre. I sammanhanget är det också ett problem att det finns markanta skillnader i köregler mellan olika studieorter. Att finna en första bostad i Uppsala kompliceras också av att det finns många aktörer på marknaden, och det är mycket svårt för nya studenter att få en god överblick. Därför måste det skapas en gemensam plattform som ger korrekt och lättöverskådlig information. Detta görs bäst i form av en bostadsportal på internet. Då bostadsbristen ökar och allt fler studenter hur bostad i andra hand eller är inneboende i andras hem, ökar också risken för att studenter ska utnyttjas av oseriösa hyresvärdar eller rena skojare. För att ge hjälp och stöd till dem som utsätts för detta anser vi att det bör inrättas en jourtelefon till vilken det är möjligt att ringa för att få hjälp dygnet runt. Särskilt viktig vore en sådan jourtelefon i samband med terminsstarterna. att alla studenter har rätt till eget boende anpassat efter rådande livsförhållanden. att andelen hyresrätter måste öka kraftigt. att hyresnivån ska vara högst 30 procent av det maximala studiemedelsbeloppet. att det i byggandet av studentbostäder strävas efter att integrera dessa i områden med andra upplåtelseformer. att ett införande av marknadshyror inte gagnar studenternas bostadssituation. att bostadsbyggandet fortsätter att öka. att studentbostadsförmedlare i Uppsala ska tillämpa recentiorsförtur för rum. att en översyn av köreglerna sker. att det byggs billiga bostäder. Introduktion/mottagning Introduktions- och mottagningsverksamhet är viktig för att studenten ska känna sig hemma vid universitetet och i den ofta avskärmade akademiska miljön. En välfungerande mottagningsverksamhet bör planeras i samråd mellan institutionen och äldre studenter. I verksamheten bör man eftersträva att ta hänsyn till variationen inom studentkollektivet, försöka bidra till ett gott kamratskap och naturligtvis inte tillåta några kränkande moment. Ett stöd till arrangerande studenter kan vara en relevant utbildning hos Studenthälsan. att introduktionen varken får kränka någon student eller ifrågasätta dennes rätt att själv avgöra graden av sin medverkan. att institutioner bör underlätta för introduktionsverksamhet genom att ge ekonomiska bidrag samt anpassa schemaläggningen. att det är positivt att studenter välkomnas till sina nya utbildningar genom aktiviteter anordnade av andra studenter. 5

6 Uppsalas studentnationer Studentlivet och studietiden i Uppsala berikas av studentnationerna, som bland annat erbjuder kulturverksamhet, bostäder, stipendier, pubar, klubbar, restauranger och möjlighet till givande engagemang. att studentnationernas studiesociala verksamhet är positiv för Uppsalas studenter, och rekommenderar därmed alla studenter att bli nationsmedlemmar. 6