Konjunkturutsikter hösten 2005 Folksam Kapitalförvaltning oktober Upp som en sol... Sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturutsikter hösten 2005 Folksam Kapitalförvaltning oktober 2005. Upp som en sol... Sammanfattning"

Transkript

1 sid 1/20 Upp som en sol... Stark svensk BNP-tillväxt nästa år trots global avmattning Starka politiska tillväxtstimulanser Inflationsriskerna stiger Snart dags för Riksbanken att höja styrräntan Långa marknadsräntor troligtvis på väg upp Mindre potential för börserna Sammanfattning Det är vår uppfattning att den globala konjunkturen kommer att mattas. Det talar för en mer dämpad börsutveckling globalt medan ränteutvecklingen är mer vansklig att sia om. En konjunkturavmattning skulle kunna driva ner de internationella räntorna ytterligare något. Mycket talar dock för att andra faktorer, som redan drivit ned räntorna till låga nivåer, kommer att få minskad betydelse framöver. Sammantaget innebär det att räntorna ändå kan komma att stiga. Vi ser positivt på de svenska tillväxtutsikterna för de närmaste åren, trots att vi förutser en successiv global avmattning. Låga räntor och finanspolitiska stimulansåtgärder bidrar till att den inhemska efterfrågan väntas växa starkt. Den starkare efterfrågan kommer tillsammans med höga råvaru priser och en svagare produktivitetsutveckling att bidra till ett stigande inflationstryck. Vi räknar därför med att Riksbanken snart måste höja styrräntan och att den svenska räntenivån kommer att stiga i förhållande till omvärlden. Vår internationella konjunkturbild är omgärdad av viss osäkerhet. Vi ser risker för såväl en allvarlig recession som för en fortsatt stark tillväxt med kraftigt stigande global inflation som följd. Bland de inflations- och räntedrivande riskerna kan nämnas sjunkande produktivitetstillväxt och höga råvarupriser (främst oljepriser). Bland de risker som skulle kunna skjuta tillväxten och börserna i sank finns pressade vinstmarginaler samt obalanser i det globala sparandet och den internationella handeln. På de finansiella marknaderna har den allmänna riskaptiten hos många placerare ökat i takt med att räntorna sjunkit. Det kan inte uteslutas att en omsvängning i denna inställning kan medföra både stigande räntor och en dämpad börsutveckling. Kapitalförvaltningens nationalekonomer har till uppgift att kontinuerligt bevaka och analysera den ekonomiska och finansiella utvecklingen i Sverige och omvärlden. Se för mer information. Tor Borg Nationalekonom tor.borg@folksam.se Maria Ljungqvist-Martí Nationalekonom maria.ljungqvist_marti@folksam.se

2 sid 2/20 1. Global inbromsning Den internationella konjunkturavmattningen kan få litet olika förlopp beroende på vilka krafter som kommer att väga tyngst. I vårt huvudscenario blir det en gradvis avmattning utan någon större turbulens. Ett tillfälligt uppsving i industrikonjunkturen finns inbyggt, men i och med att vi räknar med att den inhemska efterfrågetillväxten i USA successivt mattas, sker i förlängningen en dämpning av den globala konjunkturen. Vi ser dock ett flertal möjliga förlopp i vilka den amerikanska ekonomin spelar en huvudroll....gradvis avmattning utan någon större turbulens. Prognos för BNP-tillväxten USA 1,6 2,7 4,2 3,6 2,5 2,2 EMU 0,9 0,7 1,8 1,2 1,5 1,4 Sverige 2,0 1,5 3,6 2,6 4,0 2,5 Japan -0,3 1,4 2,6 2,6 2,7 2,3 USA leder avmattningen och Kina följer efter I vårt huvudscenario går den amerikanska ekonomin in i en gradvis avmattning till följd av en stramare penningpolitik, höga oljepriser och minskat utrymme för ytterligare belåning hos hushållen. Vi tror inte att orkanerna får särskilt påtagliga negativa effekter annat än genom dess effekt på bensinpriserna, men vi är ändå betydligt mer försiktiga i våra förväntningar på den amerikanska tillväxten nästa år än merparten av konjunkturbedömarna. Vår konjunktursyn innebär att den globala ekonomins draglok slår av på takten och att tillväxten i omvärlden som följd också blir lägre. Kina har varit det andra benet i den globala tillväxten under senare år. Dess viktigaste exportmarknad är USA och när efterfrågetillväxten på denna marknad mattas får det effekter inte bara för Kina, utan även för alla de länder som levererar insats- och råvaror till den kinesiska exportindustrin. Om tillväxten mattas i USA och Kina måste övriga länder lita mer till sin egen växtkraft. Japan på god väg ur krisen Nyhetsflödet från Japan har dominerats av positiva nyheter de senaste månaderna. Stigande tillväxt, rally på Tokyobörsen, slut på deflationen, allt friskare banker, ökad reformtakt är bara några av de rubriker vi kunnat se. Det är inte första gången som den japanska ekonomin förmodats vara på väg ut ur den långa kris som följde då börs- och fastighetsbubblan spruckit i början på 1990-talet. Denna gång finns det dock anledning att vara mer optimistisk än tidigare även om den japanska ekonomin fortfarande är i ett känsligt läge och risken för politiska misstag är stort. Tidigare konjunkturuppgångar, exempelvis den 1996 och den 2000, var i mångt och mycket ett resultat av stora offentliga stimulanser och/eller ökad export som skapade tillfälliga uppgångar men inte förmådde skapa en uthållig tillväxt i ekonomin. Att återhämtningen är mer beständig nu syns i att hushållens konsumtion och företagens investeringar ökar på bred front, utan hjälp från skattesänkningar, ökade subventioner eller högre bidrag....stramare penningpolitik, höga oljepriser och minskat utrymme för ytterligare belåning hos hushållen....återhämtningen är mer beständig nu... Snart slut på deflation och bankkris Vi räknar med att denna utveckling kommer att fortsätta. Sysselsättningen stiger och deflationen, som bitit sig fast under mer än tio år, verkar gå mot sitt slut. Detta kommer att stimulera konsumtionen framöver. Hushållens inkomster förbättras samtidigt som det blir

3 sid 3/20 en förlustaffär att skjuta upp inköp när priserna stiger. Därutöver kommer en gynnsam vinstsituation i företagen att medföra en stark investeringsutveckling. Den starkare efterfrågan förbättrar ytterligare möjligheten för ekonomin att ta sig ur deflationen. De höga internationella olje- och råvarupriserna ger också litet hjälp på traven. Vi har redan sett en dämpning av deflationen och räknar med att ekonomin som helhet kommer att börja uppvisa en bestående positiv prisökningstakt under nästa år. För att denna goda cirkel inte ska brytas är det viktigt att de politiska stimulansåtgärderna dras tillbaka i en takt som inte drabbar hushåll och företag allt för hårt, men som ändå kan stärka de offentliga finanserna som visat stora underskott under lång tid....viktigt att de politiska stimulansåtgärderna dras tillbaka i en takt som inte drabbar hushåll och företag allt för hårt... Uppstädningen av bankerna har varit ett viktigt steg mot att vända den negativa utvecklingen. Som en följd av de senaste årens åtgärder är nu företagens skulder mycket lägre, andelen problemlån minskande och allmänhetens förtroende för banksystemet på väg att återupprättas. Detta är en viktig förutsättning för att tillväxten ska kunna bli beständig. Ett viktigt och omdebatterat steg i reformarbetet som pågår i Japan är en eventuell styckning och privatisering av den japanska posten som är världens största finanskoncern. Posten har både bank- och försäkringsverksamhet och kontrollerar omkring 22 tusen miljarder kronor (motsvarande ungefär två tredjedelar av Japans BNP under ett år). I och med att dessa tillgångar har kontrollerats av politiska krafter har de i stor utsträckning använts för politiska syften. Det klassiska exemplet är den påkostade bron som ingen använder när den är färdig. Nyvalet i september handlade nästan uteslutande om postreformen med resultatet att premiärminister Koizumi vann en stor seger och därmed väljarnas stöd för att gå vidare med sin reformagenda. Genom Koizumis reformer kommer resursfördelningen i den japanska ekonomin att fortsätta förbättras, vilket gynnar den framtida tillväxten. Uppstädningen av bankerna har varit ett viktigt steg... Fortsatt dystra utsikter för Euroland I euroområdet ser det inte lika ljust ut. Den inhemska efterfrågan har varit svag och den långsiktiga underliggande tillväxten likaså. I flera länder har ett reformarbete inletts i syfte att förbättra tillväxtpotentialen, men mer måste till. Det otydliga parlamentariska läget

4 sid 4/20 som blev följden av det tyska valet i september har minskat sannolikheten för att reformprocessen kommer att ta fart. Vi räknar med en fortsatt svag utveckling i euroområdet. Exporten kommer inte att kunna bidra till tillväxten i någon större omfattning, när den globala konjunkturen mattas. Den inhemska efterfrågan är fortsatt dämpad och kommer inte heller att lyfta tillväxten....svag utveckling i euroområdet. Svag arbetsmarknad i Euroland En svag arbetsmarknad är huvudorsaken bakom den dämpade efterfrågan. Finanspolitiken har inte trätt in och stimulerat efterfrågan. Penningpolitiken däremot har varit stimulerande, men utan att få fart på tillväxten. Den svaga utvecklingen förefaller inte vara ett konjunkturproblem i första hand, eftersom tillväxten har varit låg i euroområdet under en följd av år. Många anser att euroområdet lider av strukturella hinder som håller tillbaka tillväxten. Det är dock möjligt att den dämpade löneutvecklingen delvis är ett resultat av en bättre lönebildning och ett bevis på att en del av hindren har undanröjts. Ett problem är emellertid att detta inte fått så stor effekt i form av ökad sysselsättning som normalt hade kunnat förväntas. Bristande konkurrens hämmar tillväxten i EMU-länderna En förklaring till att den dämpade löneutvecklingen inte har resulterat i ett större uppsving på arbetsmarknaden är den låga konkurrensen på varu- och tjänstemarknaderna. Graden av konkurrenshämmande regler är enligt OECD-statistik högre i euroländerna än i Sverige. Företagen i euroområdet har på grund av bristande konkurrens haft möjlighet att plocka hem hela eller en stor del av vinsten av de lägre löneökningarna utan att behöva tänka på att dra upp produktionen eller sänka priset. Under större konkurrens skulle däremot företagen svara med en högre produktion. De skulle helt enkelt kunna producera mer till samma kostnad och den vägen öka sina marknadsandelar. Produktionen skulle ökas så länge det ger ett överskott. Alternativt skulle man få en prispress som skulle gynna hushållen genom ökad köpkraft eller en kombination av båda. Ovanstående resonemang antyder att det dröjer innan tillväxten kan återhämta sig. Dels behövs ytterligare politiska åtgärder och dels visar erfarenheten att det kan ta tid innan de gynnsamma effekterna av avreglering och ökad konkurrens visar sig....det dröjer innan tillväxten kan återhämta sig.

5 sid 5/20 2. Full gas i Sverige En stark inhemsk utveckling kommer att driva den svenska ekonomin. Vi tror på en betydligt högre tillväxt nästa år än flertalet konjunkturbedömare gör, men ser samtidigt risker för att den starka tillväxten leder till en snabb inbromsning längre fram. Politiska åtgärder driver upp tillväxten väsentligt nästa år samtidigt som läget på arbetsmarknaden redan nu ser ut att ljusna. Låga räntor och stigande fastighetspriser väntas elda på konsumtionen ytterligare. Från export via investeringar till konsumtion Det var länge sedan utsikterna för den svenska ekonomin såg så ljusa ut, samtidigt som de globala förutsättningarna var så osäkra. Anledningen står att finna i omväxlingen från exportledd till konsumtionsledd tillväxt som vi tror kommer att förstärkas framöver. Efter några år med ganska låg tillväxt i början 2000-talet, tog exporten fart under 2003 pådriven av en starkare utländsk efterfrågan från framför allt USA och Asien. Under 2004 började också investeringarna tillta på ganska bred front. En acceleration kunde noteras både inom industrin och tjänstesektorn. Byggandet ökade också rejält för första gången sedan slutet av 1990-talet. Bakom investeringsuppgången låg ett uppdämt behov som stimulerades ytterligare av det stigande kapacitetsutnyttjandet. Finansieringsmöjligheterna var också mycket goda förra året med låga räntor och stora företagsvinster. För i år räknar vi med att investeringarna kommer att stå för hälften av BNP-tillväxten i år. Nästa år kommer dock konsumtionen, både den privata och offentliga, att bidra till att BNP-tillväxten inte bara blir högre utan också mer balanserad. Flera faktorer ligger bakom det väntade konsumtionsuppsvinget. Politikerna trycker på gaspedalen I regeringens budgetproposition finns stimulansåtgärder till ett värde av omkring 25 miljarder, motsvarande 1 procent av BNP, per år under Främst rör det sig om utgiftsökningar riktade mot arbetsmarknaden såsom ökade statsbidrag till kommunerna, fler praktikplatser och fler utbildningsplatser. En del bidragshöjningar och skattesänkningar genomförs också. Sammantaget får de flesta hushåll ett tillskott till kassan. Tillsammans med Riksbankens kraftigt expansiva penningpolitik (styrräntan ligger på rekordlåga 1,5 procent och penningmängden ökar snabbt) innebär detta att den ekonomiska politiken kommer att ge kraftiga tillväxtstimulanser nästa år. Givet den gynnsamma utveckling som den svenska ekonomin verkar befinna sig i är det olyckligt att stimulanserna från den ekonomiska politiken kommer just nu. Risken finns att ekonomin drivs till överhettning och att räntorna senare måste höjas onödigt mycket. Besparingar och fastighetspriser ger konsumtionspotential Det är inte bara skattesänkningar och bidragshöjningar som kommer att stimulera hushållens konsumtion framöver. Ett i dagsläget högt sparande kombinerat med de senaste årens stigande förmögenhetsvärden gör att det finns utrymme att ta av, om och när hushållen bestämmer sig för att börja spendera. Både börsuppgång och stigande fastighetspriser har bidragit till förmögenhetsuppbyggnaden och konsumtionspotentialen. Fastighetsprisuppgången har samtidigt skapat en del problem i form av en ökad skuldsättning och större räntekänslighet hos vissa hushåll....länge sedan utsikterna för den svenska ekonomin såg så ljusa ut... Risken finns att ekonomin drivs till överhettning......problem i form av en ökad skuldsättning och större räntekänslighet...

6 sid 6/20 Sysselsättningen vänder uppåt Hittills under 2005 har hushållens konsumtion hållits tillbaka av en oväntat knackig sysselsättningsutveckling. Anledningen står förmodligen att finna i att den export- och industriledda expansionen hittills mest lett till antingen arbetsbesparande investeringar eller investeringar i utlandet. Vi räknar nu med att sysselsättningen kommer att påverkas gynnsamt vartefter expansionen sprider sig till mer arbetsintensiva sektorer. Tecken på detta kan vi redan se i byggindustrin. Den tröga arbetsmarknaden har förmodligen gjort att hushållen hållit tillbaka sin konsumtion. Dels har deras inkomster inte ökat så mycket som de skulle ha gjort med en bättre arbetsmarknad, dels har den svaga arbetsmarknaden oroat hushållen. När arbetsmarknaden ljusnar kommer vi att få se förbättrade inkomster och troligen också en positiv förtroendeeffekt som ger ytterligare skjuts åt konsumtionen.

7 sid 7/20 Inflationsriskerna stiger även i Sverige Inflationen i Sverige har legat på låga nivåer under lång tid. Tittar man tio år bakåt så har inflationen, mätt med konsumentprisindex, legat under Riskbankens inflationsmål (2 procent) mer än 80 procent av tiden. Flera faktorer, såsom löner och importpriser, har bidragit till denna gynnsamma utveckling. Vår bedömning är dock att vissa av dessa faktorer inte kommer att hålla tillbaka inflationen på samma sätt framöver samtidigt som vissa andra inflationsdrivande element ökar i styrka. Sammantaget ser vi därför risker att inflationen kan hamna över inflationsmålet. Starkare arbetsmarknad ger högre inflation En bidragande orsak till att inflationen har förblivit så låg de senaste tio åren är arbetsmarknaden. Löneökningarna har varit förhållandevis måttliga och den starka produktivitetsutvecklingen har gjort att företagen haft litet behov av att vältra över kostnader på sina kunder via priserna. De har kunnat visa upp goda marginaler ändå och inflationstrycket från arbetskraftskostnaderna har således varit lågt. Det kan dock konstateras att när sysselsättningstillväxten tagit fart så har också inflationen accelererat, om än med en viss eftersläpning. Vi räknar därför med att den sysselsättningstillväxt som vi ser framför oss kommer att öka inflationstrycket via lägre produktivitetsökningar och högre löneökningar. En ökad efterfrågan från hushåll kommer också att innebära att företagen i större utsträckning kan föra de ökade kostnaderna vidare till försäljningspriserna....när sysselsättningstillväxten tagit fart så har också inflationen accelererat... Importen av låg inflation upphör Allt billigare importvaror har varit en annan orsak till den låga inflationen, som vi inte tror kommer att bidra lika mycket framöver. Den prispress som kommer från globaliseringen och den ökade internationella konkurrensen kommer att kvarstå, men den uppvägs av andra internationella prisimpulser. Vi väntar oss inte någon snabb tillbakagång av de höga priserna på olja och andra råvaror utan tror att dessa kommer att ligga kvar kring nuvarande nivåer, eller strax under. Även om Sverige tillhör de länder som är minst känsliga för Vi väntar oss inte någon snabb tillbakagång av de höga priserna på olja...

8 sid 8/20 höga oljepriser, så kommer detta att generera inflationsimpulser även utanför de direkt drabbade bensinmackarna och transportföretagen. Utöver denna prisimpuls från omvärlden kan vi även räkna med att den svagare kronan ger högre importpriser. Stabila inflationsförväntningar och hög trovärdighet dämpar inflationsuppgången Det är inte bara utvecklingen på inhemska produkt- och arbetsmarknader samt influenser från omvärlden som styr inflationen. Även hushållens och företagens förväntningar om det framtida ekonomiska läget är viktiga för hur den faktiska utvecklingen blir i slutändan. Vi räknar med att de stabila inflationsförväntningar som finns hos hushåll och företag och den trovärdighet som inflationsmålet har hos den svenska allmänheten dämpar genomslaget av de inflationsimpulser, som vi tror kommer från en stark inhemsk tillväxt och stigande sysselsättning, en svagare krona och fortsatt höga råvarupriser. Skulle dessa förväntningar rubbas, till exempel genom att det uppstår en politisk strid om just inflationsmålet och Riksbankens oberoende, kan genomslaget bli större. I vårt huvudscenario räknar vi med att den underliggande inflationen kommer att nå 2-procentsnivån redan i början av nästa år, för att sedan pendla kring denna nivå därefter. Inflationen enligt konsumentprisindex kommer troligtvis att ligga något över denna nivå....den underliggande inflationen kommer att nå 2-procentsnivån redan i början av nästa år... Prognos för inflationen (enl. KPI) USA 1,6 2,3 2,7 3,1 2,9 1,9 EMU 2,3 2,3 2,1 2,1 2,0 1,4 Sverige 2,3 2,0 0,9 0,9 2,2 1,8 Japan -1,0-0,2 0,0-0,4 0,7 1,3

9 sid 9/20 3. Dags för centralbankerna att stänga pengakranarna Under närmare fem år har centralbankerna i flera länder (däribland Sverige) valt att stimulera den ekonomiska utvecklingen genom att hålla de korta marknadsräntorna låga. Inledningsvis var det den kraftiga nedgången på börserna under 2001/02 i kombination med farhågor att terrordåden den 11 september 2001 skulle driva världsekonomin i recession, som fick centralbankerna att sänka räntorna. I början av 2003 spred sig i många centralbanker en oro för att man kunde vara på väg in i en deflationsspiral liknande den japanska under 1990-talet. Återigen sänktes räntorna. De senaste två åren har centralbankernas agerande skiljt sig något åt. Detta beror inte bara på att tillväxt-och inflationsutvecklingen varit olika utan kan förmodligen även förklaras till en viss del av att centralbankerna har olika mål inskrivna i sina stadgar och har olika sätt att reagera på förändringar. Vi räknar med att centralbankerna fortsätter att gå delvis i otakt framöver....centralbankerna fortsätter att gå delvis i otakt framöver. Amerikanska centralbanken fortsätter att höja räntan Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, drog ned styrräntan rejält under Sedan ett och ett halvt år tillbaka har däremot styrräntan höjts flera gånger, mot bakgrund av en stark tillväxt, tilltagande sysselsättning och stigande inflation. Vi bedömer att centralbanken kommer att fortsätta höja styrräntan till 4,50 procent i början av 2006, då den legendariske centralbankschefen Alan Greenspan går i pension strax innan sin 80- årsdag. Fortsätter den ekonomiska utvecklingen därefter på det sätt som vi tror, med vikande inhemsk efterfrågetillväxt och avtagande inflation, så bör det bli aktuellt att sänka räntan framåt slutet av 2006 eller början av Fortsatt handlings förlamning i den Europeiska Centralbanken Sedan fransmannen Jean-Claude Trichet tog plats i ordförandestolen den 1 november 2003 har räntan inte ändrats en enda gång. Elaka tungor säger att han kan gå till historien som den förste centralbankschefen någonsin som inte ändrat räntorna. Uppenbart skapar både målformuleringen och beslutstrukturen problem för centralbanken att komma fram till beslut. ECB har mål för både inflationen och penningmängdsutvecklingen och ofta pekar indika-

10 sid 10/20 torerna för dessa på olika vägar för räntan. Dessutom har man ett beslutande organ som består av hela 18 personer (12 representanter från medlemsländerna och 6 direktionsmedlemmar) med stora skillnader i synen på hur penningpolitiken ska bedrivas. Sammantaget skapar detta en låg benägenhet att ändra den politiska riktningen. Vi räknar också med att det blir få ränteändringar framöver. Sammantaget bör dock det stigande inflationstrycket, via fortsatt höga oljepriser, medföra att det blir dags att höja styrräntan framåt slutet av Slutet på nollräntepolitiken i Japan Den japanska krisen har medfört att centralbanken tvingats ta till ovanliga åtgärder. Under 2001 drevs först dagslåneräntan ned till så nära noll procent man kan komma (0,001%) sedan införde man kvantitativa mål för penningpolitiken, i praktiken tvingar man bankerna att låna pengar av centralbanken. Som en sista åtgärd började man också styra ned de längre räntorna genom att köpa obligationer. Under 2002 och 2003 accelererade dessa åtgärder och man började köpa värdepapper av lägre kvalitet (högre kreditrisk). Under 2004 och 2005 har ekonomin börjar utvecklas lite bättre och de senaste månaderna har präglats av en lång rad positiva nyheter med starka tillväxtsignaler, uppgångar på börsen, bättre finanser i de krisdrabbade bankerna och en stark reformanda hos politiker och befolkning. Vår försiktiga bedömning är att den japanska centralbanken ganska snart kommer att börjar rulla tillbaka stimulanserna. Även om vi räknar med att nollräntepolitiken formellt avslutas i början av nästa år så bör det dock dröja ytterligare något år innan de japanska räntorna börjar närma sig räntenivåerna i USA och Europa. Riksbanken kan få bråttom att höja Vid det penningpolitiska mötet i Riksbankens direktion den 20 juni beslöt de sex ledamöterna att sänka styrräntan från 2,0 till 1,5 procent. Beslutet motiverades med den fortsatt låga inflationen, de försämrade tillväxtutsikterna och den svaga sysselsättningsutvecklingen. I det läget bedömdes den snabba ökningen av hushållens upplåning och de stegrande fastighetspriserna vara av underordnad betydelse. Beslutet hade också föregåtts av flera månaders intensiva påtryckningar från politiker, fackföreningar och andra. Några månader senare är situationen annorlunda. Upplåning och fastighetspriser har fortsatt att stiga samtidigt som den globala konjunkturen ser ut att ha stärkts något. Än viktigare är att konjunkturläget i Sverige har ljusnat betydligt. Regeringen har presenterat ett massivt stimulanspaket samtidigt som sysselsättningen verkar ha börjat öka så smått. Till detta kommer också att den svaga kronan och de stigande oljepriserna börjat driva inflationen uppåt. Troligtvis innebär det en för snabb omställning för Riksbanken att höja styrräntan redan innan årsskiftet, även om det inte är otänkbart. Vårt huvudscenario innebär istället att det kommer en höjning i början av 2006 och att räntehöjningarna sedan fortsätter i rask takt så att styrräntan slutar året på 3,0 procent....få ränteändringar framöver i Euroland....dags att höja styrräntan framåt slutet av det bör dock dröja ytterligare något år innan de japanska räntorna börjar närma sig ränte nivåerna i USA och Europa. Troligtvis innebär det en för snabb omställning för Riksbanken att höja styrräntan redan innan årsskiftet, även om det inte är otänkbart. Prognos för centralbankernas styrräntor USA 3,75 4,25 4,50 4,50 4,50 4,50 EMU 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,50 Sverige 1,50 1,50 2,00 2,25 2,50 3,00 Japan 0,00 0,00 0,10 0,25 0,25 0,50

11 sid 11/20 4. Svagt uppåt för både börser och långa räntor De långa marknadsräntorna har fallit betydligt de senaste åren. Samtidigt har börserna stigit rejält. Vår bedömning är att denna utveckling inte kommer att fortsätta. Vi räknar med att de långa räntorna kommer att börja anpassa sig uppåt samtidigt som vi tror börserna visserligen kan fortsätta uppåt, tack vare låga värderingar, men i betydligt långammare takt än tidigare....de långa räntorna kommer att börja anpassa sig uppåt... Långa marknadsräntorna rekordlåga De långa marknadsräntorna har fallit betydligt de senaste åren. I Sverige har nedgången varit nästan 2 procentenheter sedan juni i fjol. Liknande nedgångar har kunnat noteras i de flesta regioner. I USA får man gå tillbaka till 1960-talet för att hitta räntenivåer i paritet med dagens, i Europa får man förmodligen gå tillbaka till tiden innan världskrigen. Egendomligt är att räntenedgången skett samtidigt som de flesta traditionellt räntestyrande faktorer talat för att räntorna borde gå upp; tillväxten har varit hög, börskurserna har stigit, olje- och andra råvarupriser har gått upp markant samtidigt som de offentliga finanserna sett mer skakiga ut i många länder. Enligt våra beräkningar ligger räntenivåerna 1 till 1,5 procentenhet lägre än vad som kan motiveras av historiska samband med fundamentala faktorer som tillväxt, inflation, offentligt lånebehov osv. Globala kapitalflöden och pensionsregler ligger bakom räntenedgången Det finns två faktorer som temporärt har bidragit till att hålla nere räntenivåerna; de globala kapitalflödena och ändrade förutsättningar för pensionsbolag i flera länder. Den första faktorn beror på att asiatiska länder under en längre tid haft stora överskott i sin utrikeshandel, vilket har inneburit att deras valutor har tenderat att stärkas. För att behålla sin konkurrenskraft, har de stödköpt amerikanska dollar genom att investera i amerikanska obligationer. I och med att köpen skett i så stor skala har de tryckt ned amerikanska räntor, vilket i sin tur har spillt över till andra regioner. Noterbart är dock att dessa köp minskat i omfattning under Tendensen verkar dessutom vara att de asiatiska regeringarna lättar på växelkurspolitiken och tillåter sina valutor att fluktuera mer, vilket i förlängningen kommer att lätta trycket på de globala räntorna. Tendensen verkar vara att de asiatiska regering arna lättar på växelkurspolitiken...

12 sid 12/20 Den andra faktorn är de förändringar av regler och lagar gällande tjänstepensioner som är aktuella främst i Europa. En effekt av regeländringarna kommer troligen att bli att pensionsförvaltare måste placera en större andel av kapitalet i obligationer med mycket långa löptider. En del marknadsaktörer har spekulerat i att detta ska ske och har följaktligen redan placerat i just sådana obligationer, vilket dragit ned räntenivåerna. Inte minst i Sverige har detta skett. Framöver är det dock svårt att se att några nya regeländringar inom EU skulle kunna framkalla ytterligare räntefall. Snarare är det, åtminstone i Sverige, så att de slutliga reglerna mycket väl kan bli friare än vad som väntas i nuläget, vilket skulle kunna driva upp de långa marknadsräntorna. Trovärdighetseffekten bäddar dock för fortsatt låga räntor Den allra viktigaste faktorn bakom de låga nivåerna är dock den låga inflationen. Den politiska omsvängningen under och början av 1990-talet till förmån för inflationsbekämpning och större handlingsfrihet för centralbankerna har inneburit att inflationen hållit sig på historiskt låga nivåer de senaste tio åren. Utöver den låga inflationens direkta effekt på de långa marknadsräntorna verkar det på senare tid ha tillkommit en trovärdighetseffekt. Aktörerna på finansmarknaderna är så övertygade om att den låga inflationen kommer att hålla i sig och litar så mycket på att centralbankerna kan styra inflationen mot låga nivåer att de långa marknadsräntorna reagerar ytterst litet på inflationsdrivande händelser. Typexemplet är de senaste årens oljeprisuppgång, som under andra omständigheter skulle fått räntorna att skjuta i höjden, men som i dagens situation snarare drar ned dem....de slutliga reglerna kan mycket väl bli friare än vad som väntas i nuläget, vilket skulle kunna driva upp de långa marknadsräntorna. Aktörerna på finansmarknaderna är övertygade om att den låga inflationen kommer att hålla i sig... Mycket talar för ränteuppgång Sammantaget verkar det mesta tala för att räntenivåerna snarare kommer att stiga än sjunka framöver. En global konjunkturavmattning kan förvisso dra ned räntorna om den blir snabbare än väntat. I övrigt bör räntorna börja anpassa sig uppåt till de fundamentala nivåerna, när effekterna av asiatisk växelkurspolitik och ändringar i pensionsregler börjar lätta. Börserna är fortfarande lågt värderade De senaste två åren har kurserna på världens börser stigit rejält. Den viktigaste faktorn bakom börsuppgången har varit stora bolagsvinster. Troligtvis har också det stöd som låga räntor givit börserna medverkat till den gynnsamma börsutvecklingen. Om man jämför den förväntade avkastningen (företagens förväntade vinst i förhållande till börsvärdet) med räntan på en obligation så framstår aktier som väldigt lågt värderade. New York-börsen skulle med detta mått ligga kring 30 procent under en neutral värdering och Stockholmsbörsen skulle vara mer än 50 procent undervärderad. Om man däremot tittar på börskurserna i förhållande till vinsterna (PE-tal) så verkar aktievärderingarna ligga kring det historiska genomsnittet.

13 sid 13/20 Svagt uppåt på börserna Sammantaget räknar vi inte med några större uppgångar på världens börser framöver. Konjunkturavmattningen, den avtagande vinsttillväxten och de stigande räntorna hämmar börsen. Med tanke på att tilltron till det ekonomisk-politiska systemet redan tycks ha stärkts rejält har vi svårt att se att denna faktor kommer att bidra ytterligare till att driva upp börserna framöver. Vi tror dock inte heller att vi får se några kraftiga börsnedgångar. De negativa faktorernas inverkan bör dämpas av de låga värderingarna. Sammantaget räknar vi inte med några större uppgångar på världens börser framöver.

14 sid 14/20 5. Det saknas inte risker I framåtblickar och prognoser finns det ofta en stor osäkerhet. Det är inte alltid lätt att handskas med risker och osäkerhet i prognossammanhang. Därför har vi här valt att peka ut de, som vi ser, största riskerna för att vårt scenario inte blir verklighet. Vi går också igenom de faktorer som vi bedömer vara de mest kritiska för dessa risker och för vår prognos. Risk 1: Högre inflation Vi ser en risk att inflationen i främst USA stiger till följd av ökade kostnader för företagen och en fortsatt god efterfrågan i ekonomin. I ett sådant scenario blir det centralbankens roll att strama åt penningpolitiken ytterligare för att hålla inflationen under kontroll. I detta scenario får vi till en början god tillväxt, men också högre inflation innan den stramare penningpolitiken hunnit få effekt. Detta innebär även högre marknadsräntor under en tid. Risk 2: Recession Det är också fullt möjligt att de amerikanska hushållen börjar uppfatta sig som överbelånade och drar åt svångremmen. Det innebär att den globala ekonomins motor börjar gå på tomgång. Följden blir mindre handel och väsentlig lägre global tillväxt, kanske till och med en allvarlig recession. Detta skulle inte gå Sverige obemärkt förbi. Den amerikanska centralbanken skulle snabbt få sänka sin styrränta för att undvika eller stävja en negativ spiral med fallande tillgångsvärden och svag inhemsk efterfrågan. Räntemarknaden skulle normalt reagera med fallande obligationsräntor, men eftersom dessa redan är väldigt låga är det osäkert i vilken omfattning detta skulle ske. Risk 3: Finansiell turbulens En tredje risk är att den starka tillförsikt som nu genomsyrar tillgångsmarknaderna ger vika. I takt med att de korta räntorna stiger blir det mindre attraktivt att placera i obligationer med högre risk. Därutöver kan till slut den allmänna riskaptiten svänga om till följd av någon utlösande faktor i stil med redovisningsskandalerna Just det faktum att det allmänna risktagandet verkar ha blivit mer omfattande ökar i sig sannolikheten för den typen av härdsmälta. Skulle detta hända kan vi utöver högre marknadsräntor även få se en mer dämpad börsutveckling och större svängningar på finansmarknaderna generellt. Oljepriset kan bidra till såväl hög inflation som recession Det höga oljepriset hör till de faktorer som kan utlösa såväl högre inflation som lägre tillväxt. Från mitten av 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet rörde sig oljepriset kring ett snitt strax under 20 US-dollar per fat råolja, bortsett från en tillfällig uppgång i samband med Kuwaitkriget. Under denna period uteblev en del investeringar i utökad och uppgraderad produktionskapacitet på grund av bristande lönsamhet vid de låga prisnivåerna. Detta fick till följd att oljeproduktionen inte kunde dras upp så snabbt som skulle krävts för en lugnare prisutveckling, när efterfrågan tog fart. Med ett redan högt kapacitetsutnyttjande inom oljeindustrin har krig och terror, eller som nu orkanerna, omedelbart givit upphov till oro för störningar i oljeproduktionen. Detta har tillsammans med spekulation hjälpt till att driva upp priset. Inget av detta hade dock fått så stor betydelse om inte efterfrågan ökat så snabbt som den gjort de senaste åren, driven av den snabba utvecklingen i Asien....risk att inflationen i främst USA stiger......möjligt att de amerikanska hushållen börjar uppfatta sig som överbelånade......det allmänna risktagandet verkar ha blivit mer omfattande... Under denna period uteblev en del investeringar i utökad och uppgraderad produktions kapacitet...

15 sid 15/20 Historiskt har oljeprisuppgångar medfört lägre tillväxt och stigande inflationen. Det har varit svårt att se dessa effekter hittills. Den globala tillväxten har varit stark samtidigt som inflationen inte stigit särskilt dramatiskt. Låga inflationsförväntningar och en ökad global konkurrens har bidragit till att prisökningarna utanför energisektorn varit begränsade. Den låga inflationen har i sin tur medfört att centralbankerna inte sett sig tvingade att drastiskt dra upp räntorna såsom skett vid tidigare oljeprisuppgångar. De låga räntorna har stimulerat tillväxten. Frågan är om denna goda cirkel med hög tillväxt och låg inflation kommer att brytas framöver. Rent teoretiskt borde USA och delar av Asien vara de regioner som drabbas värst av det höga oljepriset. Dels därför att oljepriset i euro inte har stigit tillnärmelsevis lika mycket som i US-dollar, dels därför att produktionen i länder som Kina och Indien är mer oljeberoende än i de traditionella industriländerna. En mycket viktig fråga är hur de amerikanska konsumenterna, som drivit den globala tillväxten, härdar ut de höga energipriserna. I takt med att energipriserna har stigit tar de en allt större del av köpkraften i anspråk. I förlängningen kan detta innebära lägre konsumtion av varor och tjänster såväl med som utan energiinnehåll....usa och delar av Asien borde vara de regioner som drabbas värst av det höga oljepriset.

16 sid 16/20 Vinstmarginaler under press Det är inte bara oljepriset som är högt. Även priserna på andra råvaror och på industrimetaller har stigit kraftigt de senaste åren. Industriföretagen har trots detta uppvisat en god vinstutveckling tack vare bra volymer och goda marginaler. Genom rationaliseringar har de hittills klarat att hantera de höga priserna på insatsvaror, men kanske har potentialen för ytterligare rationaliseringar redan utnyttjats fullt ut för en tid framöver. När produktivitetstillväxten mattas kommer det inflationstryck som har byggts upp att välla fram. Detta omslag blir förmodligen tydligast i de länder där produktivitetstillväxten nu ser ut att falla från höga nivåer, som t ex Sverige och USA. Även om löneutvecklingen skulle fortsätta att vara dämpad så kommer företagens vinstmarginaler att sättas under press när arbetskraftskostnaden per producerad enhet börjar stiga snabbare på grund av lägre produktivitetstillväxt. När produktivitetstillväxten mattas kommer det inflationstryck som har byggts upp att välla fram. Frågan blir om de företag som inte är utsatta för konkurrenstryck från låglöneländer kommer att acceptera sämre marginaler. Kanske kommer de istället att försöka höja priserna, när produktivitetstillväxten inte längre kompenserar för de höga priserna på olja och andra råvaror. I vissa länder kan ökad efterfrågan, till följd av en ljusare arbetsmarknad och bättre löneutveckling, ge företagen mer utrymme att höja priserna. Skulle detta hända så kommer centralbankerna att strama åt penningpolitiken för att hålla inflationen under kontroll. De långa marknadsräntorna kommer troligen att stiga tillsammans med de korta. Försämrade vinstmarginaler alternativt stigande räntor skulle påverka börsklimatet negativt även om företagens försäljningsvolymer kanske skulle utvecklas hyggligt till en början. Sparande i obalans kan bidra till såväl recession som finansiell turbulens Det finns en risk att de amerikanska hushållen börjar se sig som överbelånade och att omvärlden på allvar drar konsekvenserna av USA:s stora bytesbalansunderskott. Hushållens skuldsättning och USA:s stora bytesbalansunderskott är två obalanser det talats om länge och som förr eller senare kommer att korrigera sig. Det har dock visat sig svårt att förutsäga när i tiden och på vilket sätt detta kommer att ske. Ju längre det dröjer desto större bedöms risken vara att det sker med buller och bång.

17 sid 17/20 USA:s ekonomiska politik har bidragit till fortsatta obalanser När den så kallade IT-bubblan brast, i början av 2000-talet, och den amerikanska tillväxten snabbt sjönk trodde många att anpassningen skulle inledas. När hushållen känner sig fattigare förväntas de spara mer istället för att konsumera och en svagare inhemsk efterfrågan brukar i sin tur innebära ett förbättrat saldo mot omvärlden. En viss anpassning skedde, men effekten blev bara tillfällig. Det finns flera förklaringar till detta. Dels var tillväxten låg i stora delar av omvärlden, vilket inte gynnade amerikansk export, dels ökade importen från Kina markant. Den viktigaste förklaringen är dock att politikerna agerade kraftfullt för att stimulera ekonomin. Underskottet i den offentliga sektorn växte snabbt fram till Under samma period sänkte centralbanken sin styrränta med nästan 5 procentenheter. Syftet med de ekonomiska stimulanserna var att undvika en djup recession och det lyckades, men myndigheterna sköt samtidigt problemen framför sig....myndigheterna sköt samtidigt problemen framför sig. Underskott i utrikeshandeln En del av den ökade efterfrågan som följde på stimulanserna möttes med import och den vägen blev det omvärlden som finansierade konsumtionen. Ett bytesbalansunderskott måste nämligen matchas av ett kapitalinflöde och innebär därför en skuldsättning gentemot omvärlden. Skulle omvärlden inte vilja stå för detta kapitalinflöde framöver försvagas dollarn och räntorna stiger tills bytesbalansunderskottet minskat så pass att kapitalinflödena matchar underskottet. Effekten liknar en penningpolitisk åtstramning. Skulle detta inträffa kan vi räkna med både lägre amerikansk tillväxt och viss turbulens på de finansiella marknaderna. Skulle omvärlden inte vilja stå för detta kapitalinflöde framöver försvagas dollarn och räntorna stiger... Ingen mer stimulans från sjunkande räntor De låga räntorna åren efter att IT-bubblan brustit drev på konsumtionen både direkt och indirekt. Hushåll med rörliga räntor fick lägre räntekostnader och de med bundna räntor lade om lånen och drog nytta av de allt lägre räntorna på lån med lång löptid för att få ned sin boendekostnad. På så sätt frigjordes pengar för konsumtion. Utrymmet för att detta ska

18 sid 18/20 kunna fortsätta är mycket litet: Den amerikanska centralbanken höjer styrräntan och de långa marknadsräntorna är så låga att det helt enkelt inte finns mycket fallhöjd kvar även om påverkan från styrräntehöjningarna skulle fortsätta att vara begränsad. Utvecklingen på fastighetsmarknaden en nyckelfaktor Trots ökad skulsättning kan man inte säga att de amerikanska hushållen har blivit fattiga. Om man räknar fram skillnaden mellan deras tillgångar och skulder får man fram att deras nettoförmögenhet är större än snittet under perioden Utvecklingen på fastighetsmarknaden förklarar hushållens stora nettoförmögenhet och en del av deras konsumtionsiver. Hand i hand med låga räntor har fastighetspriserna skenat iväg. De hushåll som har sett sina hus stiga i värde de senaste åren har känt sig rikare och/eller har ökat belåningen, något som har drivit på konsumtionen. I den mån prisuppgången är befogad på grund av den demografiska utvecklingen och arbetsmarknaden är detta inte problematiskt, men det finns också en efterfrågan som förefaller spekulativ och då ökar risken för en korrigering. Den amerikanska centralbankens styrräntehöjningar kan således få följder för efterfrågan på fastigheter. Exempelvis kan de spekulativa köparna falla ifrån på grund av sämre förväntad avkastning. Förstagångsköparnas efterfrågan på fastighetsmarknaden kan också få sig en törn, då dessa lägger allt mindre i kontantinsats och därmed borde ha blivit mer pris- och räntekänsliga än tidigare....det finns också en efterfrågan som förefaller spekulativ och då ökar risken för en korrigering. Amerikanska hushållen kan dra åt svångremmen De flesta amerikaner har bundna räntor, men allt fler har på senare år valt rörliga räntor. De med rörliga räntor börjar nu känna av centralbankens räntehöjningar, och behöver antingen dra in på annat eller se över sin belåningsgrad för att räntekostnaderna inte ska dra iväg. Situationen försvåras av att hushållens utgifter för energirelaterade varor och tjänster samtidigt har ökat kraftigt.

19 sid 19/20 Även osäkerhet om de framtida fastighetspriserna kan göra att hushållen börjar oroa sig för belåningsgraden. Detta gäller även de som har bundna lån, trots att de inte direkt berörs av styrräntehöjningarna. Om hushållen aktivt börjar arbeta på att få ned sin skuldsättning kommer konsumtionen att dämpas betydligt och kanske till och med falla, med risk för en allvarlig global recession som följd. Det är möjligt att de långa marknadsräntorna skulle kunna falla ytterligare vid en recession, men eftersom de redan är låga i förhållande till konjunkturläget är detta inte självklart. Börsklimatet skulle definitivt försämras och inte ens lägre styrräntor skulle kunna motverka det till en början. Om hushållen aktivt börjar arbeta på att få ned sin skuldsättning kommer konsumtionen att dämpas betydligt... Riskaptiten avgörande för lugnet på de finansiella marknaderna De flesta tillgångspriser verkar för tillfället bara stiga och stiga. Det gäller inte bara aktier och obligationer. Även fysiska tillgångar som metaller och fastigheter har givit en mycket god avkastning de senaste åren. En del av denna avkastning kan motiveras av fundamentala faktorer, men en del verkar bero på ökat risktagande hos vissa aktörer. Många större placerare har tvingats söka sig till mer riskfyllda placeringar när avkastningen på riskfria placeringar (räntebärande värdepapper med kort löptid) blivit historiskt låg. Det är således möjligt att ett ökat risktagande bidragit till att de ränteskillnader på olika räntebärande papper som ska avspegla skilda risknivåer krympt. Såväl ränteskillnaden mellan en lång statsobligation (mer riskfylld) och ett kort räntebärande statspapper (riskfri) som kreditspreaden (ränteskillnaden mellan företags- och statsobligationer) har minskat. Även andra sorters riskpremier har sjunkit, exempelvis ligger skillnaden mellan räntan på en italiensk och en tysk tioårig statsobligation på endast 0,2 procentenheter, trots att det förekommit spekulationer om att Italien framöver hoppar av EMU. Placerarna verkar heller inte kräva särskilt hög kompensation för den risk de tar genom att placera i USA med tanke på de obalanser som föreligger där, eftersom ränteskillnaden mellan Europa och USA inte är större än den är. Många större placerare har tvingats söka sig till mer riskfyllda placeringar...

20 sid 20/20 Ett annat mått på den upplevda risken är hur marknadens aktörer prissätter risken på börsen. Volatiliteten (svängningarna) brukar öka när osäkerheten är stor, exempelvis då det uppstår oroshärdar i världen. Genom prissättningen på optioner går det att utröna vilken grad av volatilitet marknaden räknar med. Denna implicita volatilitet är i USA nere på mycket låga nivåer. Denna implicita volatilitet är i USA nere på mycket låga nivåer. Finansmarknaderna har reagerat mycket litet på de extrema händelser i form av terrordåd, naturkatastrofer osv som vi har sett under de senaste två åren, eller på de växande obalanserna i den globala ekonomin. Inte heller problemen hos vissa amerikanska bolåneinstitut (Fannie Mae och Freddie Mac) som uppdagades förra sommaren eller nedgraderingen av Ford och GM till skräpstatus i våras fick någon större effekt. Just det faktum att risktagandet i ekonomin som helhet förefaller vara högt skulle faktiskt kunna innebära en större sannolikhet för ytterligare händelser av detta slag. Även om det blir svårt att rubba det starka förtroendet som vekar finnas, kan det inte uteslutas att så till slut sker när den ena händelsen lagts till den andra. Skulle den allmänna riskaptiten svänga om kan vi få se turbulenta finansmarknader. Skulle den allmänna riskaptiten svänga om kan vi få se turbulenta finansmarknader. De synpunkter och åsikter som framförs i denna publikation representerar författarnas egna uppfattning och kan inte tas som uttryck för Folksams syn i berörda frågor. Innehållet kommer från källor som enligt vår bedömning är tillförlitliga. Folksam ansvarar dock inte för riktigheten eller fullständigheten av uppgifterna. Inte heller svarar Folksam för direkt eller indirekt skada som kan uppkomma genom felaktigheter eller andra brister i innehållet. S

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Penningpolitik när räntan är nära noll

Penningpolitik när räntan är nära noll Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Månadskommentar november 2015

Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit 17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL 25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL Efter ett första kvartal som har varit oroligt med stora slag på de globala börserna så har större delen av nedgången på börserna återhämtat sig.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 13 721 mnkr. Det är en ökning med 497 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Boräntan, bopriserna och börsen 2016 Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Rekordlåga bundna boräntor Den rörliga boräntan väntas ligga kvar på låga nivåer ett bra tag till medan de bundna boräntorna, som är nere på rekordlåga nivåer, kan börja

Läs mer

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Marknadsräntorna når en topp och på vissa marknader vänder de ner

Marknadsräntorna når en topp och på vissa marknader vänder de ner sid /15 Tuffa tider En global konjunktursvacka är i antågande Avmattningen når Sverige senare Inflationen inget problem, men Riksbanken måste höja räntan Marknadsräntorna når en topp och på vissa marknader

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Makrokommentar. Februari 2017

Makrokommentar. Februari 2017 Makrokommentar Februari 2017 Positiva marknader i februari Aktier utvecklades över lag bra under den gångna månaden med en uppgång för både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier. Oslobörsen utgjorde

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Swedbank Investeringsstrategi

Swedbank Investeringsstrategi Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011 Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 633 mnkr. Totalt är det är en ökning med 53 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Riksbanken och penningpolitiken

Riksbanken och penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2006-05-23 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Handelshögskolan vid Göteborgs universitet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Ekonomisk rapport Översikt

Ekonomisk rapport Översikt Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 34 / 2017 2018 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 13 december 2018 beslutade ECB-rådet att avsluta nettotillgångsköpen

Läs mer

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

En era går mot sitt slut vi är fortsatt positiva till aktier

En era går mot sitt slut vi är fortsatt positiva till aktier Danske Bank House View Q2 2018 En era går mot sitt slut vi är fortsatt positiva till aktier Efter en historiskt lång period av fallande räntor måste vi sannolikt vänja oss vid en ny ekonomisk verklighet.

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Makrokommentar. April 2017

Makrokommentar. April 2017 Makrokommentar April 2017 God stämning på finansmarknaderna De globala aktiemarknaderna utvecklades i huvudsak positivt under den gångna månaden. Goda makroekonomiska förutsättningar och fina kvartalsresultat

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET

8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET 8 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD OROLIG START PÅ ÅRET Starten på det nya året har präglats av rädsla för utvecklingen av den globala ekonomin med stora fall på de globala börserna. Detta kan härledas

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Totalt är det en ökning med 28 mnkr sedan förra månaden, 91%

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 10 759 mnkr. Totalt är det är en ökning med 226 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar 1 Agenda Länsförsäkringars huvudscenario* Global tillväxt, kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik Tillväxtmarknaderna

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) augusti 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) augusti 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) augusti 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 170 mnkr. Det är en minskning med 9 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen

Läs mer

Ekonomisk rapport Översikt

Ekonomisk rapport Översikt Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer