Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström"

Transkript

1 Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar i dag och år. Generellt gäller att det finns en urbaniseringstrend i hela samhället, så också i de olika kommundelarna. Det är svårt att göra framtidsscenarior för området, än svårare för delar av ormråden. Generellt visar dock siffror från Fas 1 att centralorterna växer i alla områden relativt de övriga, även om det finns undantag. Bilden är mer komplex som man bara tittar på vissa åldersgrupper. Framtidsscenarion utgår ifrån att bostadsmarknaden, framförallt i centrala delarna underlättas så att en större rörlighet på bostadsmarkanden uppnås. En stor del av framtidsanalysen består av tidigare befolkningsutveckling, befintligt fastighetsbestånd och nya satsningar i form av Vindkraft i Västra, Norrbottniabanan i Östra och Norra samt mötesfri E4 i Norra. Efterfrågan av olika målgrupper på boende, kopplat till befintligt fastighetsbestånd har tagit sin grund i Kungliga Tekniska Högskolans forskningsrapport (Inga Britt Werners) (KTH) forskningsrapport Preferenser beträffande bostadskvaliteter - olika konsumentgruppers bostadsval (2003). Nedan redogörs för den rapporten kortfattat: I olika faser i livet värderas olika saker. Ett övergripande mönster för boende, livscykel och livsform har visat sig i riksstatistiken. Detta mönster kan sammanfattas som nedan: Unga ensamstående med lägre inkomst bor i hyresrätt Ensamstående med högre inkomster bor i bostadsrätt Samboende utan barn bor i hyresrätt om de är yngre och i bostadsrätt om de är äldre eller medelålders med utflyttade barn Barnfamiljer i alla inkomstkategorier bor helst i småhus med äganderätt Ensamstående med barn bor i hyresrätt Många äldre par bor i småhus Ensamstående äldre, som till mycket stor andel är kvinnor med låg livslön och nu låg pension, bor ofta i hyresrätt. I Piteå är flytnettot mest positivt i åldern år, där det ligger på mellan 11,3 och 6,0. I Demoskops återkommande undersökning där allmänheten fått svara på hur man vill bo är det i åldersgruppen år mindre än 10 procent som svarar att de helst vill bo i hyresrätt (SEB 2007).

2 En växande grupp i samhället är singelshushållen, framför allt ökar de vuxna ensamstående och äldre ensamstående. Eftersom män tenderar att gifta om sig eller flytta ihop med en ny partner, medan kvinnor inte gör detta i samma utsträckning kan man se att singelhushållen domineras av kvinnor. Ensamstående kvinnors bostadsönskemål är en central mindre hyreslägenhet. Närheten till service och nöje är orsaken till detta. Piteå Norra (Norrfjärdens församling, landsbygdsområde Rosvik, landsbygdsområde Norrfjärden) Under perioden ökade området med 28 personer, eller 0,5 procent. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 530 personer, eller 33,2 procent. Detta är den största ökningen i åldergruppen jämfört med övriga områden i kommunen. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 51 personer, eller 3,6 procent, och åldersgruppen år minskat med 451 personer, eller 14,3 procent. Det totala flyttnettot i området ( ) är -16 personer. Märkbart är dock att området, jämfört med andra områden inom kommunen, har den största inflyttningen från utom kommunen, med ett netto på 90 personer. Inom kommunen har området ett flyttnetto på -106 personer. I Piteå Norra är drygt 80 procent av bostäderna enbostadshus. Av dessa är ca 40 procent byggda på 1970-talet. I Rosvik är ca 55 procent av enbostadshusen bygga på 70-talet, vilket innebär att Rosvik har den högsta andelen enbostadshus byggda på 70-talet av alla områden i Piteå. Man kan anta att de som byggde dessa hus är födda någon gång på 40-talet eller 50-talet. Befolkningstillväxten inom det ålderspannet beror på en ovanligt stor andel födda under den perioden, något man återser i småhusbeståndet. Områdets ökning i åldersgruppen 60 år och äldre antas bero på att en större del av befolkningen i området helt enkelt bor kvar i sina fastigheter och nu passerat en ålder på 60 år. Varför bor åldersgruppen 60+ kvar i sina enbostadshus? En möjlig förklaring till att åldergruppen 60 år och äldre väljer att bo kvar i sina enbostadshus är att 40- och 50-talisterna generellt sett har små lån i relation till fastighetspriset. Speciellt 50-talisterna har allmänt sett varit flitiga på att amortera sina lån. Detta innebär att boendet i enbostadshus, för denna åldergrupp, är relativt billigt, jämfört med att köpa eller hyra en lägenhet. Att Piteå Norra har den största inflyttningen från utom kommunen, och dessutom har en positiv befolkningsutveckling (+ 0,5 %), tyder på att området har en viss attraktion. Speciellt verkar det som att Norrfjärden lockar, då befolkningen i Norrfjärden ökat med 67 personer, eller 3 procent, under perioden Rosvik minskar dock med 3,5 procent under samma period, vilket kan antas ha att göra med fastighetsbeståndets ojämlika byggnadsperiod. Piteå Norra har ett behov av nettoutpendling inom samtliga branscher. Nettoutpendligen i området är 1011 personer. Kanske beror attraktiviteten på områdets geografiska läge, med närhet till andra kommuner i arbetsmarknadsområdet. Tillväxt kan därmed väntas ske i området till följd av dess attraktiva trafik- och/eller kollektivtrafikstråk i kombination med en väntad generationsväxling i småhusbeståndet. Det är rimligt att anta att ett antal småhus i Piteå Norra kommer att blir tillgängliga på bostadsmarknaden framöver. Detta då en stor andel av enbostadshusen är byggda på 70-talet. Då Piteå Norra har visat sig vara relativt attraktivt, är detta gynnsamt för områdets befolkningsutveckling. Det

3 som talar emot denna generationsväxling i småhusbeståndet är att flyttbenägenheten i Piteå kommun för de som är födda på talet ligger på 0,01 i medel, vilket är något lägre än i riket. Dessutom är tillgången på prisvärda bostäder i flerbostadshus i dagsläget låg. Norrbotniabanan och mötesfri E4 Området har historiskt haft hög pendling vilket ger signaler om att invånarna trots en ökad tidsåtgång för arbete valt att bosätta sig i regionen. Attraktionskraften antas därför vara tillräcklig för en stor del av befolkningen trots ökad tidsåtgång. Med en förbättrad infrastruktur i form av mötesfri E4 till Luleå (i närtid) och Norrbotniabanan (på längre sikt) minskar tidsåtgången och ökar säkerheten med att pendla. Det borde öka områdets attraktion ytterligare och kunna attrahera fler invånare. Sammantaget förväntas Piteå Norra ha en positiv befolkningsutveckling, speciellt inom målgruppen barnfamiljer då ett stort småhusbestånd förväntas bli ledigt och tilltala den målgruppen. Piteå Södra (Hortlax församling, delar av Översiktsplan Piteå Stadsbygd söder om Piteälv, dvs Bergsviken, Hortlax, Jävre, Hemmingsmark, Blåsmark) Under perioden minskade området med -6 personer. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 424 personer, eller 28 procent. Detta är den näst största ökningen i åldersgruppen jämfört med övriga områden i kommunen. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 180 personer, eller 10,2 procent, och åldersgruppen år minskat med 256 personer, eller 7,5 procent. Totalt sett har Piteå Södra den yngsta befolkningen, och har så haft under hela perioden. Det totala flyttnettot i området ( ) är 27 personer. Området är det enda i kommunen med ett negativt flyttnetto från utom kommunen (-16 personer). Inom kommunen är flyttnettot -11 personer. Jävre är det enda området i Piteå Södra som ökat i invånarantal under perioden Jävre har en total ökning med 85 personer, eller 9,6 procent, medan alla andra områden i Piteå Södra minskat sin befolkning under perioden. Jävre är ett populärt område för sommarbostäder, vilket kan förklara en del av det ökade invånarantalet. Folk har flyttat ut till sina fritidshus. Det antagandet stärks också av att befolkningsutvecklingen endast består av personer äldre än 40 år, med en majoritet över 60 år. Det finns inga tecken på att Jävres ökade invånarantal beror på en attraktion från yngre familjer. I Piteå Södra är ca 85 procent av bostäderna enbostadshus. Av dess är ca 25 procent byggda på 70- talet. En stor del av enbostadshusen byggdes också på 60-talet och 80-talet, vilket gör att befolkningstillväxten i området inte är lika beroende av generationsväxlingen i småhusbeståndet, som exempelvis Piteå Norra. Byggnadsperioden för småhus har ingen jätte stor puckel, utan antar formen av en något mer jämn ström under en 30-årsperiod. Piteå Södra har dessutom den största andelen nybyggnationer av enbostadshus under 2000-talet, av samtliga områden. Detta kan förklara fluktuationerna i samtliga åldergrupper. Minskningen i åldersgruppen 0-19 år förklaras med att en del av populationen i denna åldersgrupp hunnit bli äldre än 19 år, på samma sätt som att minskningen i åldergruppen förklaras med att en del av dessa hunnit bli äldre än 60 år. Ingen av ökningarna/minskningarna kan förklaras med flyttning.

4 Piteå Södra har den största andelen förvärvsarbetande, vilket förmodligen kan förklaras med att området också har den yngsta befolkningen av samtliga områden. I Piteå Södra finns ett behov av nettoutpendling i de flesta branscher. Till följd av bostadsbeståndets varierande ålder, förutspås ingen större generationsväxling i området. Generationsväxlingen sker snarare kontinuerligt. Detta talar för att området fortsättningsvis kommer att vara relativt attraktivt, då tillgången på bostad finns och barnfamiljer i alla inkomstkategorier helst bor i småhus med äganderätt. Det finns en livsmedelsaffär i såväl, Hortlax, Bergsviken, som Jävre. Dock ej i Hemmingsmark och Blåsmark. Närheten till samhällsservice talar för ett områdes tillväxt. Då generationsväxling i bostadsbestånd förväntas ske relativt jämnt fördelat över åren och inga större investeringar som förväntas påverka området är planerade är det rimligt att anta att befolkningsutvecklingen, för målgruppen unga, är relativt konstant i området. Det finns signaler om ett ökat tryck på bostäder i Bergsviken, vilket om förverkligat kan påverka befolkningsutvecklingen lokalt. Piteå Västra (Gamla Piteå landsförsamling, utom Pitholm och Öjebyn, dvs Böle, Långnäs, Sjulnäs, Roknäs, Svensbyn, Lillpite, Åträsk, Gråträsk, Klubbfors, Koler, Långträsk, Storsund, Arnemark, Sikfors) Under perioden minskade området med -475 personer, eller 9,5 procent. Numerärt och andelsmässigt den största minskningen inom kommunen. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 67 personer, eller 5,2 procent. Detta är den lägsta ökningen av åldersgruppen i hela kommunen. Samtidigt har åldergruppen 0-19 år minskat med 475 personer, eller 26,1 procent, och åldersgruppen år minskat med 233 personer, eller 8,5 procent. Minskningen i åldergruppen 0-19 år är den största i kommunen. Det totala flyttnettot i området ( ) är -118 personer, vilket innebär att detta är det område i kommunen som totalt sett är minst attraktivt. Lillpite har under perioden minskat sitt invånarantal med 110 personer, eller 14,6 procent och Långträsk med 104 personer, eller 37,6 procent. Svensbyn och Långnäs är de enda området i Piteå Västra med positiv befolkningsutveckling under perioden. Svensbyn har ökat med 23 personer (2,5 %) och Långnäs med 12 personer (3,7 %). I Piteå Västra är nära 90 procent av bostäderna enbostadshus. Av dessa är ca 25 procent byggda fram till 1930-talet. Under 1970-talet kom områdets andra byggboom, då drygt 15 procent av enbostadshusen byggdes. Byggnadsperioden för småhus har ingen jätte stor puckel, utan antar formen av en något mer jämn ström från 1930-talet och framåt. Även om Piteå Västra, både i numerär och andel, har den lägsta andelen flerbostadshus, ska nämnas att ca 45 procent av detta flerbostadshusen byggdes under 1990-talet. Det finns en märkbar skillnad i bebyggelseutveckling mellan orterna lokaliserade i närheten av Svensbyfjärden (Böle, Långnäs, Sjulnäs, Roknäs och Svensbyn), och de inre delarna av Piteå Västra (Lillpite, Åträsk, Gråträsk, Klubbfors, Koler, Långträsk, Storsund, Arnemark och Sikfors). Från 60-talet och framåt har områdena utvecklats olika

5 vad gäller byggande. I Piteå Västras inre delar är andelen byggda enbostadshus efter 60-talet betydligt lägre än i orterna kring Svensbyfjärden. Detta gäller också andelen byggda flerbostadshus. I Piteå Västra finns det ett behov av nettoutpendling inom de flesta branscher. Piteå Västra har den lägsta andelen personer med eftergymnasial utbildning (totalt 25 procent). Trenden hittills visar att 157 personer flyttat från området under perioden , och att 39 personer flyttat till området under samma period. Detta är, jämför med andra områden i kommunen, en ganska stor utflyttning. I delar av Piteå Västra är det långa avstånd mellan bostad och service vilket kan avskräcka barnfamiljer från att bosätta sig i området. Närheten till skola och samhällsservice är något som ofta prioriteras av barnfamiljer i valet av boende (KTH 2003). Området Västra är svårt att analysera eftersom det finns stora skillnader inom området, en stor del av avfolkningen går att härleda till de inre delarna, medan de orter som finns lokaliserade i närheten av Svensbyfjärden har haft bättre utveckling, relativt sett. Det visar att attraktionskraften i orter i närhet till fjärden och med relativt god service är relativt stark. Däremot verkar inre delarna av Piteå Västra ha svårt att bibehålla befolkning, än mindre öka. Vindkraftsetablering i Markbyggden Den planerade vindkraftsetableringen påverkar och kommer att påverka förutsättningarna för områdets tillväxt positivt. Det finns däremot farhågor på grund av de inre delarnas svårighet med attraktionskraft och lågt serviceutbud att det kan uppstå en inomkommunal, eller inomområdes, pendling till arbetsplatsen. Troligt är att de delar som idag visar upp en attraktionskraft kommer att gynnas mer, i befolkningsutveckling, av satsningen än de som finns i dess absoluta närhet. Det finns en tudelad bild i Piteå Västra. Utan påverkan av vindkraftsetableringen är det utredningens bedömning att de delar av området som finns i närheten av Svensbyfjärden kommer att ha en konstant befolkningsutveckling medan de delar som finns i inlandet inte har den attraktionskraften. Den bedömningen vilar på dels befintlig befolkningsstatistik (redovisat i Fas1) och dels på tillgänglig service och infrastruktur. Baserat på den bedömningen att attraktionskraften i områden närliggande Svensbyfjärden kvarstår så är bedömningen att utfallet av vindkraftsatsningen kommer att bidra till en mindre positiv befolkningsökning, speciellt inom yrkesverksam ålder. För området i sin helhet väntas fortsatt befolkningsminskning, om än avtagande jämfört med de senaste åren. Piteå Östra (Piteå tätort, dvs Piteå Centrala, Stadsön, Backen, Berget-Annelund, Klubbgärdet, Pitholmen, Djupviken, Ankarskatan, Fårön, Öjebyn ) Under perioden ökade området sin befolkning med 1014 personer, eller 4,3 procent. Under samma period ökade antalet personer i ådern 60 år och äldre, med 1563 personer, eller 22,2 procent. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 413 personer, eller 8,8 procent, och åldersgruppen år minskat med 136 personer, eller 1,1 procent. Totalt sett har Piteå Östra den äldsta befolkningen av alla områden, och har så haft under hela perioden.

6 Det totala flyttnettot i området ( ) är 288 personer. En stor del av alla flyttningar som sker inom kommunen sker till Piteå Östra. Inflyttning från andra delar av länet står dock för den största delen av inflyttningen till området. I Piteå Östra är drygt 40 procent av bostäderna enbostadshus, vilket innebär att nära 60 procent av beståndet består av flerbostadshus. Av dessa enbostadshus är ungefär 50 procent byggda mellan talet. Byggnationen av flerbostadshus toppar under 60-talet, då 30 procent av beståndet byggdes. Nettoutpendlingen i området är 450 personer, trots att det finns ett behov av nettoinpendling i de flesta branscherna. Efterfrågan på bostäder i centrala Piteå är stor. Vakansgranden i allmännyttan är låg (0,7 procent år 2011), allt för låg för att tillfredsställa det behov som finns. Unga ensamstående med lägre inkomst vill bo centrumnära, i en hyresrätt, liksom ensamstående med barn eller samboende utan barn. De sistnämnda kan dock även tänka sig bostadsrätt. Ensamstående äldre bor också gärna i hyresrätt. Flyttnettot till Piteå Östra bör öka i takt med att området förtätas och byggs ut, detta eftersom området har en hög andel flerbostadshus, vilket inget annat område i kommunen har. Området är dessutom vattennära, servicenära och erbjuder närhet till kultur, liv och rörelse. Bilden av hela området är positivt, inte bara de delar i centrala Piteå som har största andelen flerfamiljshus. De delar som inte har haft en positiv utveckling är söder som centrala Piteå och /eller utan direkt vattenanknytning. Norrbotniabanan En ny kustjärnväg förväntas ytterligare öka attraktionskraften för invånarna i Piteå Östra, då tillgången och valmöjligheterna för arbete ökar kraftigt inom pendlingsavstånd. Pendlingen ökar övertid och det är en trend som förväntas fortsätta. Området förväntas öka i befolkning. Den stora delen av befolkningsutvecklingen förväntas vara över 60 år. Då den målgruppen förväntas lämna en villa till förmån för en lägenhet lösgörs villor i hela Piteå kommun. Denna effekt är dock störst i Piteå Östra eftersom störst antal småhus finns i detta område. Kopplat till utredningens målgrupp (barn och unga) kommer inte befolkningsökningen att vara så betydande som för totalen, men trots det positiv. Sammanfattning Piteå Norra och Piteå Östra förväntas stå för den största delen av befolkningsökningen, medan Piteå Södra förväntas ha en fortsatt relativt konstant befolkningsutveckling, om än med lokala avvikelser. I Piteå Västra kommer inre delarna fortsatt att ha en minskad befolkningsutveckling, medan de områden som ligger nära Svensbyfjärden förväntas ha en konstant, till marginellt positiv, befolkningsutveckling.

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025 Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bilaga 1 Bostadsförsörjningsplan 2016-2030 Planeringsunderlag Läsanvisning Planeringsunderlaget beskriver den demografiska utvecklingen, det befintliga bostadsbeståndet samt pågående och planerat bostadsbyggande

Läs mer

Lund i siffror. Befolkning. juni 2010 1 (6)

Lund i siffror. Befolkning. juni 2010 1 (6) Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 Jens.nilson@lund.se, 46-358269 1 (6) Befolkning Figur 1 Folkökningen veckovis 28-21 antal 11 19 5 19 18 5 18 17 5 17 16 5 21b 21 29 28 16 15 5 15 veck 1 4 7 1 13

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

BEHOV AV FLER KOLONILOTTER I PITEÅ

BEHOV AV FLER KOLONILOTTER I PITEÅ MARKNADSUNDERSÖKNING BEHOV AV FLER KOLONILOTTER I PITEÅ Bakgrund: Kultur- och fritidsförvaltningen fick efter kommunfullmäktiges beslut 2009-05-18 62 i uppdrag att i samarbete med miljö- och byggkontoret

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00 1 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Piteå 2011 Författare: Jennie Marklund Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Jenny Widell, Sweco Infrastructure Handläggare: Marie Karlsson Sweco Infrastructure,

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Blekinge län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Trångboddhet och hög utrymmesstandard Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad är trångboddhet och

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiska PM Befolkningsstrategi 2012-01-30 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det

Läs mer

Förslag på struktur för Piteås förskolor och grundskolor

Förslag på struktur för Piteås förskolor och grundskolor Förslag på struktur för Piteås förskolor och grundskolor 2014 2020 Inledning Barnen växer idag upp i ett samhälle som skiljer sig från tidigare generationers. Arbetsmarknaden ställer andra krav på kompetens

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Ortsanalys för delområden i Eskilstuna kommun

Ortsanalys för delområden i Eskilstuna kommun Ortsanalys för delområden i Innehållsförteckning Inledning...4... Område 1...6 Torshälla söder...7 Torshälla norr...8 Torshälla huvud, tätort...9 Område 2... Norr...11 by...12 Slagsta (inkl. Valhalla)...13

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Företagsamheten Örebro län

Företagsamheten Örebro län Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med

Läs mer

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG EN 1991 2004 Trafikkontoret Viproj AB oktober 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SYFTE 2 UNDERSÖKTA OMRÅDEN 2 UNDERSÖKTA VARIABLER 3 REDOVISNING

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Äldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet

Äldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet Äldres flyttmönster Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle kunna tänka

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Befolkningsprognos för Trollhättans kommun

Befolkningsprognos för Trollhättans kommun Befolkningsprognos för Trollhättans kommun 2016-2022 Kommunprognosen Sammanfattning av prognosresultaten Enligt årets prognos beräknas befolkningen öka med 7 179 personer från årsskiftet 2015/2016 fram

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020 Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 211 22 1 (13) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 211 INNEHÅLL Inledning 3 Metod 3 Resultat för kommunnivån 3 Fler äldre

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

DET NYA BRUKSSAMHÄLLET

DET NYA BRUKSSAMHÄLLET DET NYA BRUKSSAMHÄLLET Monica Quinteiro, LKAB Narvik Hamn Kiruna Underjordsgruva och förädling Malmbanan Narvik - Luleå Svappavaara Dagbrottsgruvor och förädling Malmberget Underjordsgruva och förädling

Läs mer

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016 FAKTA uppdaterad senast 22 april 216 Befolkningsprognos 216-225 Befolkning 215 och prognos 225 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år 8 6 4 2 2 4 6 8 215 Kvinnor 215 Män 225 Män 225 Kvinnor

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Västra Götalands län Maria Pleiborn, Göteborg 2016-08-31 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Månadsrapport. September 2010 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

Månadsrapport. September 2010 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5) LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Telefon: 92-45 37 58 E-post: stefan.larsson@sbk.lulea.se STATISTISKA MEDDELANDEN Månadsrapport September 21 ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3)

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kalmar län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08

LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 STOMLINJER 10 Polstjärnan, Kiruna - Luleå 14 Piteå - Luleå 15 Råneå Sunderby sjukhus 17 Komfortbussen, Arjeplog - Arvidsjaur - Piteå 18 Komfortbussen, Piteå - Sunderby

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer