Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström"

Transkript

1 Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar i dag och år. Generellt gäller att det finns en urbaniseringstrend i hela samhället, så också i de olika kommundelarna. Det är svårt att göra framtidsscenarior för området, än svårare för delar av ormråden. Generellt visar dock siffror från Fas 1 att centralorterna växer i alla områden relativt de övriga, även om det finns undantag. Bilden är mer komplex som man bara tittar på vissa åldersgrupper. Framtidsscenarion utgår ifrån att bostadsmarknaden, framförallt i centrala delarna underlättas så att en större rörlighet på bostadsmarkanden uppnås. En stor del av framtidsanalysen består av tidigare befolkningsutveckling, befintligt fastighetsbestånd och nya satsningar i form av Vindkraft i Västra, Norrbottniabanan i Östra och Norra samt mötesfri E4 i Norra. Efterfrågan av olika målgrupper på boende, kopplat till befintligt fastighetsbestånd har tagit sin grund i Kungliga Tekniska Högskolans forskningsrapport (Inga Britt Werners) (KTH) forskningsrapport Preferenser beträffande bostadskvaliteter - olika konsumentgruppers bostadsval (2003). Nedan redogörs för den rapporten kortfattat: I olika faser i livet värderas olika saker. Ett övergripande mönster för boende, livscykel och livsform har visat sig i riksstatistiken. Detta mönster kan sammanfattas som nedan: Unga ensamstående med lägre inkomst bor i hyresrätt Ensamstående med högre inkomster bor i bostadsrätt Samboende utan barn bor i hyresrätt om de är yngre och i bostadsrätt om de är äldre eller medelålders med utflyttade barn Barnfamiljer i alla inkomstkategorier bor helst i småhus med äganderätt Ensamstående med barn bor i hyresrätt Många äldre par bor i småhus Ensamstående äldre, som till mycket stor andel är kvinnor med låg livslön och nu låg pension, bor ofta i hyresrätt. I Piteå är flytnettot mest positivt i åldern år, där det ligger på mellan 11,3 och 6,0. I Demoskops återkommande undersökning där allmänheten fått svara på hur man vill bo är det i åldersgruppen år mindre än 10 procent som svarar att de helst vill bo i hyresrätt (SEB 2007).

2 En växande grupp i samhället är singelshushållen, framför allt ökar de vuxna ensamstående och äldre ensamstående. Eftersom män tenderar att gifta om sig eller flytta ihop med en ny partner, medan kvinnor inte gör detta i samma utsträckning kan man se att singelhushållen domineras av kvinnor. Ensamstående kvinnors bostadsönskemål är en central mindre hyreslägenhet. Närheten till service och nöje är orsaken till detta. Piteå Norra (Norrfjärdens församling, landsbygdsområde Rosvik, landsbygdsområde Norrfjärden) Under perioden ökade området med 28 personer, eller 0,5 procent. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 530 personer, eller 33,2 procent. Detta är den största ökningen i åldergruppen jämfört med övriga områden i kommunen. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 51 personer, eller 3,6 procent, och åldersgruppen år minskat med 451 personer, eller 14,3 procent. Det totala flyttnettot i området ( ) är -16 personer. Märkbart är dock att området, jämfört med andra områden inom kommunen, har den största inflyttningen från utom kommunen, med ett netto på 90 personer. Inom kommunen har området ett flyttnetto på -106 personer. I Piteå Norra är drygt 80 procent av bostäderna enbostadshus. Av dessa är ca 40 procent byggda på 1970-talet. I Rosvik är ca 55 procent av enbostadshusen bygga på 70-talet, vilket innebär att Rosvik har den högsta andelen enbostadshus byggda på 70-talet av alla områden i Piteå. Man kan anta att de som byggde dessa hus är födda någon gång på 40-talet eller 50-talet. Befolkningstillväxten inom det ålderspannet beror på en ovanligt stor andel födda under den perioden, något man återser i småhusbeståndet. Områdets ökning i åldersgruppen 60 år och äldre antas bero på att en större del av befolkningen i området helt enkelt bor kvar i sina fastigheter och nu passerat en ålder på 60 år. Varför bor åldersgruppen 60+ kvar i sina enbostadshus? En möjlig förklaring till att åldergruppen 60 år och äldre väljer att bo kvar i sina enbostadshus är att 40- och 50-talisterna generellt sett har små lån i relation till fastighetspriset. Speciellt 50-talisterna har allmänt sett varit flitiga på att amortera sina lån. Detta innebär att boendet i enbostadshus, för denna åldergrupp, är relativt billigt, jämfört med att köpa eller hyra en lägenhet. Att Piteå Norra har den största inflyttningen från utom kommunen, och dessutom har en positiv befolkningsutveckling (+ 0,5 %), tyder på att området har en viss attraktion. Speciellt verkar det som att Norrfjärden lockar, då befolkningen i Norrfjärden ökat med 67 personer, eller 3 procent, under perioden Rosvik minskar dock med 3,5 procent under samma period, vilket kan antas ha att göra med fastighetsbeståndets ojämlika byggnadsperiod. Piteå Norra har ett behov av nettoutpendling inom samtliga branscher. Nettoutpendligen i området är 1011 personer. Kanske beror attraktiviteten på områdets geografiska läge, med närhet till andra kommuner i arbetsmarknadsområdet. Tillväxt kan därmed väntas ske i området till följd av dess attraktiva trafik- och/eller kollektivtrafikstråk i kombination med en väntad generationsväxling i småhusbeståndet. Det är rimligt att anta att ett antal småhus i Piteå Norra kommer att blir tillgängliga på bostadsmarknaden framöver. Detta då en stor andel av enbostadshusen är byggda på 70-talet. Då Piteå Norra har visat sig vara relativt attraktivt, är detta gynnsamt för områdets befolkningsutveckling. Det

3 som talar emot denna generationsväxling i småhusbeståndet är att flyttbenägenheten i Piteå kommun för de som är födda på talet ligger på 0,01 i medel, vilket är något lägre än i riket. Dessutom är tillgången på prisvärda bostäder i flerbostadshus i dagsläget låg. Norrbotniabanan och mötesfri E4 Området har historiskt haft hög pendling vilket ger signaler om att invånarna trots en ökad tidsåtgång för arbete valt att bosätta sig i regionen. Attraktionskraften antas därför vara tillräcklig för en stor del av befolkningen trots ökad tidsåtgång. Med en förbättrad infrastruktur i form av mötesfri E4 till Luleå (i närtid) och Norrbotniabanan (på längre sikt) minskar tidsåtgången och ökar säkerheten med att pendla. Det borde öka områdets attraktion ytterligare och kunna attrahera fler invånare. Sammantaget förväntas Piteå Norra ha en positiv befolkningsutveckling, speciellt inom målgruppen barnfamiljer då ett stort småhusbestånd förväntas bli ledigt och tilltala den målgruppen. Piteå Södra (Hortlax församling, delar av Översiktsplan Piteå Stadsbygd söder om Piteälv, dvs Bergsviken, Hortlax, Jävre, Hemmingsmark, Blåsmark) Under perioden minskade området med -6 personer. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 424 personer, eller 28 procent. Detta är den näst största ökningen i åldersgruppen jämfört med övriga områden i kommunen. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 180 personer, eller 10,2 procent, och åldersgruppen år minskat med 256 personer, eller 7,5 procent. Totalt sett har Piteå Södra den yngsta befolkningen, och har så haft under hela perioden. Det totala flyttnettot i området ( ) är 27 personer. Området är det enda i kommunen med ett negativt flyttnetto från utom kommunen (-16 personer). Inom kommunen är flyttnettot -11 personer. Jävre är det enda området i Piteå Södra som ökat i invånarantal under perioden Jävre har en total ökning med 85 personer, eller 9,6 procent, medan alla andra områden i Piteå Södra minskat sin befolkning under perioden. Jävre är ett populärt område för sommarbostäder, vilket kan förklara en del av det ökade invånarantalet. Folk har flyttat ut till sina fritidshus. Det antagandet stärks också av att befolkningsutvecklingen endast består av personer äldre än 40 år, med en majoritet över 60 år. Det finns inga tecken på att Jävres ökade invånarantal beror på en attraktion från yngre familjer. I Piteå Södra är ca 85 procent av bostäderna enbostadshus. Av dess är ca 25 procent byggda på 70- talet. En stor del av enbostadshusen byggdes också på 60-talet och 80-talet, vilket gör att befolkningstillväxten i området inte är lika beroende av generationsväxlingen i småhusbeståndet, som exempelvis Piteå Norra. Byggnadsperioden för småhus har ingen jätte stor puckel, utan antar formen av en något mer jämn ström under en 30-årsperiod. Piteå Södra har dessutom den största andelen nybyggnationer av enbostadshus under 2000-talet, av samtliga områden. Detta kan förklara fluktuationerna i samtliga åldergrupper. Minskningen i åldersgruppen 0-19 år förklaras med att en del av populationen i denna åldersgrupp hunnit bli äldre än 19 år, på samma sätt som att minskningen i åldergruppen förklaras med att en del av dessa hunnit bli äldre än 60 år. Ingen av ökningarna/minskningarna kan förklaras med flyttning.

4 Piteå Södra har den största andelen förvärvsarbetande, vilket förmodligen kan förklaras med att området också har den yngsta befolkningen av samtliga områden. I Piteå Södra finns ett behov av nettoutpendling i de flesta branscher. Till följd av bostadsbeståndets varierande ålder, förutspås ingen större generationsväxling i området. Generationsväxlingen sker snarare kontinuerligt. Detta talar för att området fortsättningsvis kommer att vara relativt attraktivt, då tillgången på bostad finns och barnfamiljer i alla inkomstkategorier helst bor i småhus med äganderätt. Det finns en livsmedelsaffär i såväl, Hortlax, Bergsviken, som Jävre. Dock ej i Hemmingsmark och Blåsmark. Närheten till samhällsservice talar för ett områdes tillväxt. Då generationsväxling i bostadsbestånd förväntas ske relativt jämnt fördelat över åren och inga större investeringar som förväntas påverka området är planerade är det rimligt att anta att befolkningsutvecklingen, för målgruppen unga, är relativt konstant i området. Det finns signaler om ett ökat tryck på bostäder i Bergsviken, vilket om förverkligat kan påverka befolkningsutvecklingen lokalt. Piteå Västra (Gamla Piteå landsförsamling, utom Pitholm och Öjebyn, dvs Böle, Långnäs, Sjulnäs, Roknäs, Svensbyn, Lillpite, Åträsk, Gråträsk, Klubbfors, Koler, Långträsk, Storsund, Arnemark, Sikfors) Under perioden minskade området med -475 personer, eller 9,5 procent. Numerärt och andelsmässigt den största minskningen inom kommunen. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 67 personer, eller 5,2 procent. Detta är den lägsta ökningen av åldersgruppen i hela kommunen. Samtidigt har åldergruppen 0-19 år minskat med 475 personer, eller 26,1 procent, och åldersgruppen år minskat med 233 personer, eller 8,5 procent. Minskningen i åldergruppen 0-19 år är den största i kommunen. Det totala flyttnettot i området ( ) är -118 personer, vilket innebär att detta är det område i kommunen som totalt sett är minst attraktivt. Lillpite har under perioden minskat sitt invånarantal med 110 personer, eller 14,6 procent och Långträsk med 104 personer, eller 37,6 procent. Svensbyn och Långnäs är de enda området i Piteå Västra med positiv befolkningsutveckling under perioden. Svensbyn har ökat med 23 personer (2,5 %) och Långnäs med 12 personer (3,7 %). I Piteå Västra är nära 90 procent av bostäderna enbostadshus. Av dessa är ca 25 procent byggda fram till 1930-talet. Under 1970-talet kom områdets andra byggboom, då drygt 15 procent av enbostadshusen byggdes. Byggnadsperioden för småhus har ingen jätte stor puckel, utan antar formen av en något mer jämn ström från 1930-talet och framåt. Även om Piteå Västra, både i numerär och andel, har den lägsta andelen flerbostadshus, ska nämnas att ca 45 procent av detta flerbostadshusen byggdes under 1990-talet. Det finns en märkbar skillnad i bebyggelseutveckling mellan orterna lokaliserade i närheten av Svensbyfjärden (Böle, Långnäs, Sjulnäs, Roknäs och Svensbyn), och de inre delarna av Piteå Västra (Lillpite, Åträsk, Gråträsk, Klubbfors, Koler, Långträsk, Storsund, Arnemark och Sikfors). Från 60-talet och framåt har områdena utvecklats olika

5 vad gäller byggande. I Piteå Västras inre delar är andelen byggda enbostadshus efter 60-talet betydligt lägre än i orterna kring Svensbyfjärden. Detta gäller också andelen byggda flerbostadshus. I Piteå Västra finns det ett behov av nettoutpendling inom de flesta branscher. Piteå Västra har den lägsta andelen personer med eftergymnasial utbildning (totalt 25 procent). Trenden hittills visar att 157 personer flyttat från området under perioden , och att 39 personer flyttat till området under samma period. Detta är, jämför med andra områden i kommunen, en ganska stor utflyttning. I delar av Piteå Västra är det långa avstånd mellan bostad och service vilket kan avskräcka barnfamiljer från att bosätta sig i området. Närheten till skola och samhällsservice är något som ofta prioriteras av barnfamiljer i valet av boende (KTH 2003). Området Västra är svårt att analysera eftersom det finns stora skillnader inom området, en stor del av avfolkningen går att härleda till de inre delarna, medan de orter som finns lokaliserade i närheten av Svensbyfjärden har haft bättre utveckling, relativt sett. Det visar att attraktionskraften i orter i närhet till fjärden och med relativt god service är relativt stark. Däremot verkar inre delarna av Piteå Västra ha svårt att bibehålla befolkning, än mindre öka. Vindkraftsetablering i Markbyggden Den planerade vindkraftsetableringen påverkar och kommer att påverka förutsättningarna för områdets tillväxt positivt. Det finns däremot farhågor på grund av de inre delarnas svårighet med attraktionskraft och lågt serviceutbud att det kan uppstå en inomkommunal, eller inomområdes, pendling till arbetsplatsen. Troligt är att de delar som idag visar upp en attraktionskraft kommer att gynnas mer, i befolkningsutveckling, av satsningen än de som finns i dess absoluta närhet. Det finns en tudelad bild i Piteå Västra. Utan påverkan av vindkraftsetableringen är det utredningens bedömning att de delar av området som finns i närheten av Svensbyfjärden kommer att ha en konstant befolkningsutveckling medan de delar som finns i inlandet inte har den attraktionskraften. Den bedömningen vilar på dels befintlig befolkningsstatistik (redovisat i Fas1) och dels på tillgänglig service och infrastruktur. Baserat på den bedömningen att attraktionskraften i områden närliggande Svensbyfjärden kvarstår så är bedömningen att utfallet av vindkraftsatsningen kommer att bidra till en mindre positiv befolkningsökning, speciellt inom yrkesverksam ålder. För området i sin helhet väntas fortsatt befolkningsminskning, om än avtagande jämfört med de senaste åren. Piteå Östra (Piteå tätort, dvs Piteå Centrala, Stadsön, Backen, Berget-Annelund, Klubbgärdet, Pitholmen, Djupviken, Ankarskatan, Fårön, Öjebyn ) Under perioden ökade området sin befolkning med 1014 personer, eller 4,3 procent. Under samma period ökade antalet personer i ådern 60 år och äldre, med 1563 personer, eller 22,2 procent. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 413 personer, eller 8,8 procent, och åldersgruppen år minskat med 136 personer, eller 1,1 procent. Totalt sett har Piteå Östra den äldsta befolkningen av alla områden, och har så haft under hela perioden.

6 Det totala flyttnettot i området ( ) är 288 personer. En stor del av alla flyttningar som sker inom kommunen sker till Piteå Östra. Inflyttning från andra delar av länet står dock för den största delen av inflyttningen till området. I Piteå Östra är drygt 40 procent av bostäderna enbostadshus, vilket innebär att nära 60 procent av beståndet består av flerbostadshus. Av dessa enbostadshus är ungefär 50 procent byggda mellan talet. Byggnationen av flerbostadshus toppar under 60-talet, då 30 procent av beståndet byggdes. Nettoutpendlingen i området är 450 personer, trots att det finns ett behov av nettoinpendling i de flesta branscherna. Efterfrågan på bostäder i centrala Piteå är stor. Vakansgranden i allmännyttan är låg (0,7 procent år 2011), allt för låg för att tillfredsställa det behov som finns. Unga ensamstående med lägre inkomst vill bo centrumnära, i en hyresrätt, liksom ensamstående med barn eller samboende utan barn. De sistnämnda kan dock även tänka sig bostadsrätt. Ensamstående äldre bor också gärna i hyresrätt. Flyttnettot till Piteå Östra bör öka i takt med att området förtätas och byggs ut, detta eftersom området har en hög andel flerbostadshus, vilket inget annat område i kommunen har. Området är dessutom vattennära, servicenära och erbjuder närhet till kultur, liv och rörelse. Bilden av hela området är positivt, inte bara de delar i centrala Piteå som har största andelen flerfamiljshus. De delar som inte har haft en positiv utveckling är söder som centrala Piteå och /eller utan direkt vattenanknytning. Norrbotniabanan En ny kustjärnväg förväntas ytterligare öka attraktionskraften för invånarna i Piteå Östra, då tillgången och valmöjligheterna för arbete ökar kraftigt inom pendlingsavstånd. Pendlingen ökar övertid och det är en trend som förväntas fortsätta. Området förväntas öka i befolkning. Den stora delen av befolkningsutvecklingen förväntas vara över 60 år. Då den målgruppen förväntas lämna en villa till förmån för en lägenhet lösgörs villor i hela Piteå kommun. Denna effekt är dock störst i Piteå Östra eftersom störst antal småhus finns i detta område. Kopplat till utredningens målgrupp (barn och unga) kommer inte befolkningsökningen att vara så betydande som för totalen, men trots det positiv. Sammanfattning Piteå Norra och Piteå Östra förväntas stå för den största delen av befolkningsökningen, medan Piteå Södra förväntas ha en fortsatt relativt konstant befolkningsutveckling, om än med lokala avvikelser. I Piteå Västra kommer inre delarna fortsatt att ha en minskad befolkningsutveckling, medan de områden som ligger nära Svensbyfjärden förväntas ha en konstant, till marginellt positiv, befolkningsutveckling.

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

BEHOV AV FLER KOLONILOTTER I PITEÅ

BEHOV AV FLER KOLONILOTTER I PITEÅ MARKNADSUNDERSÖKNING BEHOV AV FLER KOLONILOTTER I PITEÅ Bakgrund: Kultur- och fritidsförvaltningen fick efter kommunfullmäktiges beslut 2009-05-18 62 i uppdrag att i samarbete med miljö- och byggkontoret

Läs mer

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00 1 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Piteå 2011 Författare: Jennie Marklund Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Jenny Widell, Sweco Infrastructure Handläggare: Marie Karlsson Sweco Infrastructure,

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08

LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 LINJEFÖRTECKNING 2012-06-17-2012-12-08 STOMLINJER 10 Polstjärnan, Kiruna - Luleå 14 Piteå - Luleå 15 Råneå Sunderby sjukhus 17 Komfortbussen, Arjeplog - Arvidsjaur - Piteå 18 Komfortbussen, Piteå - Sunderby

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Plan infrastrukturutveckling för fotboll i Piteå Kommun

Plan infrastrukturutveckling för fotboll i Piteå Kommun Plan infrastrukturutveckling för fotboll i Piteå Kommun Del i Piteå Kommuns avsiktsförklaring 43 000 invånare 2020 Tillsammans kan pitebor, näringsliv, föreningsliv, aktörer och kommunen utveckla Piteå

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Rapport 2009:8. Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009

Rapport 2009:8. Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Rapport 2009:8 Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Samhällsutvecklingsenheten Omslagsbilden visar en villa i stadsdelen

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Rapport 2011:16 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Boverket november 2011 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Utgivare: Boverket november

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola.

Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola. Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola. Exempel på alternativ för västra området Efter förändringar i modell för attraktiv skola/förskola påverkas

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN VAD HÄNDER PÅ BOSTADSMARKNADEN NÄR FYRTIOTALISTERNA GÅR I PENSION? DEN 1 JANUARI 2005 är det dags för den första fyrtiotalisten att fira sin 65-årsdag. Tio år senare,

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo Ulrika Majstrovic Hansén från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Finns det boendealternativ som

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning 1 Befolkningsprognos för åren 2010-2014 Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik

Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik Kollektivtrafik indelas i inomkommunala linjer, stomlinjer och regional persontågtrafik. Landstinget står för kostnaderna avseende stomlinjer

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040 BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 214-24 RAPPORT 214-6-24 FÖRORD : Sweco Strategy har på uppdrag av Stockholms stads stadsledningskontor utarbetat befolkningsscenarier för perioden 214-24. Huvudscenariet

Läs mer

En levande landsbygd - Stavsjö

En levande landsbygd - Stavsjö En levande landsbygd - Stavsjö En fö rstudie Stavsjö augusti 2013 Gunnar Casserstedt 073-068 3700, e-post gunnarcasserstedt@hotmail.com Kiladalens Intresseförening Den föreliggande rapporten är en kortfattad

Läs mer

Bilaga 1, Föreningar i kommunala lokaler

Bilaga 1, Föreningar i kommunala lokaler Bedömt ekonomiskt utfall vid villkorsförändring 95 % hyressubvention Folkets Hus och Medborgarhusföreningar 1221 Värdshusv. 15, (Bviken) 1226 Klubbfors fd skola Klubbfors hembygdsförening Folketshusförening

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist TMR ÖPPET FORUM FÖR BOENDEPLANERING 215-6-17 1 Antal Varför så få hyresrätter? eventuell avveckling av ränteavdrag betyder mindre

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

BMS Id Lokal Kommun 22001 Piteå kn Piteå 22002 Piteå skärgård Piteå 22003 Döman, Piteå skärgård Piteå 22004 Stenskär, Piteå skärgård Piteå 22005

BMS Id Lokal Kommun 22001 Piteå kn Piteå 22002 Piteå skärgård Piteå 22003 Döman, Piteå skärgård Piteå 22004 Stenskär, Piteå skärgård Piteå 22005 BMS Id Lokal Kommun 22001 Piteå kn Piteå 22002 Piteå skärgård Piteå 22003 Döman, Piteå skärgård Piteå 22004 Stenskär, Piteå skärgård Piteå 22005 Bondökallarna, Piteå skärgård Piteå 22006 Stor-Räbben, Piteå

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer