Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Transkript

1 Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar i dag och år. Generellt gäller att det finns en urbaniseringstrend i hela samhället, så också i de olika kommundelarna. Det är svårt att göra framtidsscenarior för området, än svårare för delar av ormråden. Generellt visar dock siffror från Fas 1 att centralorterna växer i alla områden relativt de övriga, även om det finns undantag. Bilden är mer komplex som man bara tittar på vissa åldersgrupper. Framtidsscenarion utgår ifrån att bostadsmarknaden, framförallt i centrala delarna underlättas så att en större rörlighet på bostadsmarkanden uppnås. En stor del av framtidsanalysen består av tidigare befolkningsutveckling, befintligt fastighetsbestånd och nya satsningar i form av Vindkraft i Västra, Norrbottniabanan i Östra och Norra samt mötesfri E4 i Norra. Efterfrågan av olika målgrupper på boende, kopplat till befintligt fastighetsbestånd har tagit sin grund i Kungliga Tekniska Högskolans forskningsrapport (Inga Britt Werners) (KTH) forskningsrapport Preferenser beträffande bostadskvaliteter - olika konsumentgruppers bostadsval (2003). Nedan redogörs för den rapporten kortfattat: I olika faser i livet värderas olika saker. Ett övergripande mönster för boende, livscykel och livsform har visat sig i riksstatistiken. Detta mönster kan sammanfattas som nedan: Unga ensamstående med lägre inkomst bor i hyresrätt Ensamstående med högre inkomster bor i bostadsrätt Samboende utan barn bor i hyresrätt om de är yngre och i bostadsrätt om de är äldre eller medelålders med utflyttade barn Barnfamiljer i alla inkomstkategorier bor helst i småhus med äganderätt Ensamstående med barn bor i hyresrätt Många äldre par bor i småhus Ensamstående äldre, som till mycket stor andel är kvinnor med låg livslön och nu låg pension, bor ofta i hyresrätt. I Piteå är flytnettot mest positivt i åldern år, där det ligger på mellan 11,3 och 6,0. I Demoskops återkommande undersökning där allmänheten fått svara på hur man vill bo är det i åldersgruppen år mindre än 10 procent som svarar att de helst vill bo i hyresrätt (SEB 2007).

2 En växande grupp i samhället är singelshushållen, framför allt ökar de vuxna ensamstående och äldre ensamstående. Eftersom män tenderar att gifta om sig eller flytta ihop med en ny partner, medan kvinnor inte gör detta i samma utsträckning kan man se att singelhushållen domineras av kvinnor. Ensamstående kvinnors bostadsönskemål är en central mindre hyreslägenhet. Närheten till service och nöje är orsaken till detta. Piteå Norra (Norrfjärdens församling, landsbygdsområde Rosvik, landsbygdsområde Norrfjärden) Under perioden ökade området med 28 personer, eller 0,5 procent. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 530 personer, eller 33,2 procent. Detta är den största ökningen i åldergruppen jämfört med övriga områden i kommunen. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 51 personer, eller 3,6 procent, och åldersgruppen år minskat med 451 personer, eller 14,3 procent. Det totala flyttnettot i området ( ) är -16 personer. Märkbart är dock att området, jämfört med andra områden inom kommunen, har den största inflyttningen från utom kommunen, med ett netto på 90 personer. Inom kommunen har området ett flyttnetto på -106 personer. I Piteå Norra är drygt 80 procent av bostäderna enbostadshus. Av dessa är ca 40 procent byggda på 1970-talet. I Rosvik är ca 55 procent av enbostadshusen bygga på 70-talet, vilket innebär att Rosvik har den högsta andelen enbostadshus byggda på 70-talet av alla områden i Piteå. Man kan anta att de som byggde dessa hus är födda någon gång på 40-talet eller 50-talet. Befolkningstillväxten inom det ålderspannet beror på en ovanligt stor andel födda under den perioden, något man återser i småhusbeståndet. Områdets ökning i åldersgruppen 60 år och äldre antas bero på att en större del av befolkningen i området helt enkelt bor kvar i sina fastigheter och nu passerat en ålder på 60 år. Varför bor åldersgruppen 60+ kvar i sina enbostadshus? En möjlig förklaring till att åldergruppen 60 år och äldre väljer att bo kvar i sina enbostadshus är att 40- och 50-talisterna generellt sett har små lån i relation till fastighetspriset. Speciellt 50-talisterna har allmänt sett varit flitiga på att amortera sina lån. Detta innebär att boendet i enbostadshus, för denna åldergrupp, är relativt billigt, jämfört med att köpa eller hyra en lägenhet. Att Piteå Norra har den största inflyttningen från utom kommunen, och dessutom har en positiv befolkningsutveckling (+ 0,5 %), tyder på att området har en viss attraktion. Speciellt verkar det som att Norrfjärden lockar, då befolkningen i Norrfjärden ökat med 67 personer, eller 3 procent, under perioden Rosvik minskar dock med 3,5 procent under samma period, vilket kan antas ha att göra med fastighetsbeståndets ojämlika byggnadsperiod. Piteå Norra har ett behov av nettoutpendling inom samtliga branscher. Nettoutpendligen i området är 1011 personer. Kanske beror attraktiviteten på områdets geografiska läge, med närhet till andra kommuner i arbetsmarknadsområdet. Tillväxt kan därmed väntas ske i området till följd av dess attraktiva trafik- och/eller kollektivtrafikstråk i kombination med en väntad generationsväxling i småhusbeståndet. Det är rimligt att anta att ett antal småhus i Piteå Norra kommer att blir tillgängliga på bostadsmarknaden framöver. Detta då en stor andel av enbostadshusen är byggda på 70-talet. Då Piteå Norra har visat sig vara relativt attraktivt, är detta gynnsamt för områdets befolkningsutveckling. Det

3 som talar emot denna generationsväxling i småhusbeståndet är att flyttbenägenheten i Piteå kommun för de som är födda på talet ligger på 0,01 i medel, vilket är något lägre än i riket. Dessutom är tillgången på prisvärda bostäder i flerbostadshus i dagsläget låg. Norrbotniabanan och mötesfri E4 Området har historiskt haft hög pendling vilket ger signaler om att invånarna trots en ökad tidsåtgång för arbete valt att bosätta sig i regionen. Attraktionskraften antas därför vara tillräcklig för en stor del av befolkningen trots ökad tidsåtgång. Med en förbättrad infrastruktur i form av mötesfri E4 till Luleå (i närtid) och Norrbotniabanan (på längre sikt) minskar tidsåtgången och ökar säkerheten med att pendla. Det borde öka områdets attraktion ytterligare och kunna attrahera fler invånare. Sammantaget förväntas Piteå Norra ha en positiv befolkningsutveckling, speciellt inom målgruppen barnfamiljer då ett stort småhusbestånd förväntas bli ledigt och tilltala den målgruppen. Piteå Södra (Hortlax församling, delar av Översiktsplan Piteå Stadsbygd söder om Piteälv, dvs Bergsviken, Hortlax, Jävre, Hemmingsmark, Blåsmark) Under perioden minskade området med -6 personer. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 424 personer, eller 28 procent. Detta är den näst största ökningen i åldersgruppen jämfört med övriga områden i kommunen. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 180 personer, eller 10,2 procent, och åldersgruppen år minskat med 256 personer, eller 7,5 procent. Totalt sett har Piteå Södra den yngsta befolkningen, och har så haft under hela perioden. Det totala flyttnettot i området ( ) är 27 personer. Området är det enda i kommunen med ett negativt flyttnetto från utom kommunen (-16 personer). Inom kommunen är flyttnettot -11 personer. Jävre är det enda området i Piteå Södra som ökat i invånarantal under perioden Jävre har en total ökning med 85 personer, eller 9,6 procent, medan alla andra områden i Piteå Södra minskat sin befolkning under perioden. Jävre är ett populärt område för sommarbostäder, vilket kan förklara en del av det ökade invånarantalet. Folk har flyttat ut till sina fritidshus. Det antagandet stärks också av att befolkningsutvecklingen endast består av personer äldre än 40 år, med en majoritet över 60 år. Det finns inga tecken på att Jävres ökade invånarantal beror på en attraktion från yngre familjer. I Piteå Södra är ca 85 procent av bostäderna enbostadshus. Av dess är ca 25 procent byggda på 70- talet. En stor del av enbostadshusen byggdes också på 60-talet och 80-talet, vilket gör att befolkningstillväxten i området inte är lika beroende av generationsväxlingen i småhusbeståndet, som exempelvis Piteå Norra. Byggnadsperioden för småhus har ingen jätte stor puckel, utan antar formen av en något mer jämn ström under en 30-årsperiod. Piteå Södra har dessutom den största andelen nybyggnationer av enbostadshus under 2000-talet, av samtliga områden. Detta kan förklara fluktuationerna i samtliga åldergrupper. Minskningen i åldersgruppen 0-19 år förklaras med att en del av populationen i denna åldersgrupp hunnit bli äldre än 19 år, på samma sätt som att minskningen i åldergruppen förklaras med att en del av dessa hunnit bli äldre än 60 år. Ingen av ökningarna/minskningarna kan förklaras med flyttning.

4 Piteå Södra har den största andelen förvärvsarbetande, vilket förmodligen kan förklaras med att området också har den yngsta befolkningen av samtliga områden. I Piteå Södra finns ett behov av nettoutpendling i de flesta branscher. Till följd av bostadsbeståndets varierande ålder, förutspås ingen större generationsväxling i området. Generationsväxlingen sker snarare kontinuerligt. Detta talar för att området fortsättningsvis kommer att vara relativt attraktivt, då tillgången på bostad finns och barnfamiljer i alla inkomstkategorier helst bor i småhus med äganderätt. Det finns en livsmedelsaffär i såväl, Hortlax, Bergsviken, som Jävre. Dock ej i Hemmingsmark och Blåsmark. Närheten till samhällsservice talar för ett områdes tillväxt. Då generationsväxling i bostadsbestånd förväntas ske relativt jämnt fördelat över åren och inga större investeringar som förväntas påverka området är planerade är det rimligt att anta att befolkningsutvecklingen, för målgruppen unga, är relativt konstant i området. Det finns signaler om ett ökat tryck på bostäder i Bergsviken, vilket om förverkligat kan påverka befolkningsutvecklingen lokalt. Piteå Västra (Gamla Piteå landsförsamling, utom Pitholm och Öjebyn, dvs Böle, Långnäs, Sjulnäs, Roknäs, Svensbyn, Lillpite, Åträsk, Gråträsk, Klubbfors, Koler, Långträsk, Storsund, Arnemark, Sikfors) Under perioden minskade området med -475 personer, eller 9,5 procent. Numerärt och andelsmässigt den största minskningen inom kommunen. Under samma period ökade antalet personer i åldern 60 år och äldre, med 67 personer, eller 5,2 procent. Detta är den lägsta ökningen av åldersgruppen i hela kommunen. Samtidigt har åldergruppen 0-19 år minskat med 475 personer, eller 26,1 procent, och åldersgruppen år minskat med 233 personer, eller 8,5 procent. Minskningen i åldergruppen 0-19 år är den största i kommunen. Det totala flyttnettot i området ( ) är -118 personer, vilket innebär att detta är det område i kommunen som totalt sett är minst attraktivt. Lillpite har under perioden minskat sitt invånarantal med 110 personer, eller 14,6 procent och Långträsk med 104 personer, eller 37,6 procent. Svensbyn och Långnäs är de enda området i Piteå Västra med positiv befolkningsutveckling under perioden. Svensbyn har ökat med 23 personer (2,5 %) och Långnäs med 12 personer (3,7 %). I Piteå Västra är nära 90 procent av bostäderna enbostadshus. Av dessa är ca 25 procent byggda fram till 1930-talet. Under 1970-talet kom områdets andra byggboom, då drygt 15 procent av enbostadshusen byggdes. Byggnadsperioden för småhus har ingen jätte stor puckel, utan antar formen av en något mer jämn ström från 1930-talet och framåt. Även om Piteå Västra, både i numerär och andel, har den lägsta andelen flerbostadshus, ska nämnas att ca 45 procent av detta flerbostadshusen byggdes under 1990-talet. Det finns en märkbar skillnad i bebyggelseutveckling mellan orterna lokaliserade i närheten av Svensbyfjärden (Böle, Långnäs, Sjulnäs, Roknäs och Svensbyn), och de inre delarna av Piteå Västra (Lillpite, Åträsk, Gråträsk, Klubbfors, Koler, Långträsk, Storsund, Arnemark och Sikfors). Från 60-talet och framåt har områdena utvecklats olika

5 vad gäller byggande. I Piteå Västras inre delar är andelen byggda enbostadshus efter 60-talet betydligt lägre än i orterna kring Svensbyfjärden. Detta gäller också andelen byggda flerbostadshus. I Piteå Västra finns det ett behov av nettoutpendling inom de flesta branscher. Piteå Västra har den lägsta andelen personer med eftergymnasial utbildning (totalt 25 procent). Trenden hittills visar att 157 personer flyttat från området under perioden , och att 39 personer flyttat till området under samma period. Detta är, jämför med andra områden i kommunen, en ganska stor utflyttning. I delar av Piteå Västra är det långa avstånd mellan bostad och service vilket kan avskräcka barnfamiljer från att bosätta sig i området. Närheten till skola och samhällsservice är något som ofta prioriteras av barnfamiljer i valet av boende (KTH 2003). Området Västra är svårt att analysera eftersom det finns stora skillnader inom området, en stor del av avfolkningen går att härleda till de inre delarna, medan de orter som finns lokaliserade i närheten av Svensbyfjärden har haft bättre utveckling, relativt sett. Det visar att attraktionskraften i orter i närhet till fjärden och med relativt god service är relativt stark. Däremot verkar inre delarna av Piteå Västra ha svårt att bibehålla befolkning, än mindre öka. Vindkraftsetablering i Markbyggden Den planerade vindkraftsetableringen påverkar och kommer att påverka förutsättningarna för områdets tillväxt positivt. Det finns däremot farhågor på grund av de inre delarnas svårighet med attraktionskraft och lågt serviceutbud att det kan uppstå en inomkommunal, eller inomområdes, pendling till arbetsplatsen. Troligt är att de delar som idag visar upp en attraktionskraft kommer att gynnas mer, i befolkningsutveckling, av satsningen än de som finns i dess absoluta närhet. Det finns en tudelad bild i Piteå Västra. Utan påverkan av vindkraftsetableringen är det utredningens bedömning att de delar av området som finns i närheten av Svensbyfjärden kommer att ha en konstant befolkningsutveckling medan de delar som finns i inlandet inte har den attraktionskraften. Den bedömningen vilar på dels befintlig befolkningsstatistik (redovisat i Fas1) och dels på tillgänglig service och infrastruktur. Baserat på den bedömningen att attraktionskraften i områden närliggande Svensbyfjärden kvarstår så är bedömningen att utfallet av vindkraftsatsningen kommer att bidra till en mindre positiv befolkningsökning, speciellt inom yrkesverksam ålder. För området i sin helhet väntas fortsatt befolkningsminskning, om än avtagande jämfört med de senaste åren. Piteå Östra (Piteå tätort, dvs Piteå Centrala, Stadsön, Backen, Berget-Annelund, Klubbgärdet, Pitholmen, Djupviken, Ankarskatan, Fårön, Öjebyn ) Under perioden ökade området sin befolkning med 1014 personer, eller 4,3 procent. Under samma period ökade antalet personer i ådern 60 år och äldre, med 1563 personer, eller 22,2 procent. Samtidigt har åldersgruppen 0-19 år minskat med 413 personer, eller 8,8 procent, och åldersgruppen år minskat med 136 personer, eller 1,1 procent. Totalt sett har Piteå Östra den äldsta befolkningen av alla områden, och har så haft under hela perioden.

6 Det totala flyttnettot i området ( ) är 288 personer. En stor del av alla flyttningar som sker inom kommunen sker till Piteå Östra. Inflyttning från andra delar av länet står dock för den största delen av inflyttningen till området. I Piteå Östra är drygt 40 procent av bostäderna enbostadshus, vilket innebär att nära 60 procent av beståndet består av flerbostadshus. Av dessa enbostadshus är ungefär 50 procent byggda mellan talet. Byggnationen av flerbostadshus toppar under 60-talet, då 30 procent av beståndet byggdes. Nettoutpendlingen i området är 450 personer, trots att det finns ett behov av nettoinpendling i de flesta branscherna. Efterfrågan på bostäder i centrala Piteå är stor. Vakansgranden i allmännyttan är låg (0,7 procent år 2011), allt för låg för att tillfredsställa det behov som finns. Unga ensamstående med lägre inkomst vill bo centrumnära, i en hyresrätt, liksom ensamstående med barn eller samboende utan barn. De sistnämnda kan dock även tänka sig bostadsrätt. Ensamstående äldre bor också gärna i hyresrätt. Flyttnettot till Piteå Östra bör öka i takt med att området förtätas och byggs ut, detta eftersom området har en hög andel flerbostadshus, vilket inget annat område i kommunen har. Området är dessutom vattennära, servicenära och erbjuder närhet till kultur, liv och rörelse. Bilden av hela området är positivt, inte bara de delar i centrala Piteå som har största andelen flerfamiljshus. De delar som inte har haft en positiv utveckling är söder som centrala Piteå och /eller utan direkt vattenanknytning. Norrbotniabanan En ny kustjärnväg förväntas ytterligare öka attraktionskraften för invånarna i Piteå Östra, då tillgången och valmöjligheterna för arbete ökar kraftigt inom pendlingsavstånd. Pendlingen ökar övertid och det är en trend som förväntas fortsätta. Området förväntas öka i befolkning. Den stora delen av befolkningsutvecklingen förväntas vara över 60 år. Då den målgruppen förväntas lämna en villa till förmån för en lägenhet lösgörs villor i hela Piteå kommun. Denna effekt är dock störst i Piteå Östra eftersom störst antal småhus finns i detta område. Kopplat till utredningens målgrupp (barn och unga) kommer inte befolkningsökningen att vara så betydande som för totalen, men trots det positiv. Sammanfattning Piteå Norra och Piteå Östra förväntas stå för den största delen av befolkningsökningen, medan Piteå Södra förväntas ha en fortsatt relativt konstant befolkningsutveckling, om än med lokala avvikelser. I Piteå Västra kommer inre delarna fortsatt att ha en minskad befolkningsutveckling, medan de områden som ligger nära Svensbyfjärden förväntas ha en konstant, till marginellt positiv, befolkningsutveckling.