Innehållsförteckning 1. Allmänna förutsättningar i kommunen 6 Kommunpresentation Väsentliga händelser under året

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning 1. Allmänna förutsättningar i kommunen 6 Kommunpresentation 12 3.1 Väsentliga händelser under året"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Allmänna förutsättningar i kommunen Befolkningsutveckling Arbetsmarknaden Välfärdsredovisning Näringsliv Omvärldsförhållanden Internationell ekonomi Svensk ekonomi Kommunsektorn Bengtsfors kommun jämfört med andra kommuner Kommunpresentation Kommunkoncernen Mandatfördelning i kommunfullmäktige Väsentliga händelser under året Väsentliga personalförhållanden Sjukfrånvaroredovisning Jämställdhetsarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Miljöredovisning Förväntad framtida utveckling av kommunkoncernen Övergripande mål Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning Driftredovisning i sammandrag Investeringsredovisning Analys av kommunstyrelsen och nämnderna Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och Utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och räddningsnämnden Finansförvaltningen Riskbedömning Ekonomi Resultatanalys Analys av kassaflödet Analys av balansräkningen 59 8 Bengtsfors kommunkoncern Bengtsfors Teknik AB Bengtsfors Energi Nät AB Bengtsfors Energi Handel AB Bengtsforshus AB Bengtsfors Utvecklings AB Majberget Utvecklings AB Redovisningsmodell Redovisningsprinciper Historisk resultatjämförelse fem år i sammandrag 73 2

3 Kommunstyrelsens ordförande Valet 2006 innebar för Bengtsfors att en ny majoritet, en allians mellan centerpartiet, moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet, tog över ledningen av kommunen. Centerpartiets Per Jonsson utsågs till ny ordförande i kommunstyrelsen efter Sven-Åke Gustafsson, socialdemokraterna har på den kommunala sidan präglats av fortsatt arbete med att anpassa kostnadsmassan ner till den nivå som kommer att gälla när våra extraordinära hyresintäkter från Lear och Segerströmsfastigheterna upphör under Dessa intäkter uppgick till 23,5 milj. kr under Arbetet med att få ner kostnadsmassan kommer att fortsätta de närmaste åren. Årets resultat uppgår till 30,2 mkr före bokslutsdispositioner. Ett mycket bra resultat. Kommunen budgeterade ett resultat på 17,3 mkr. Resultatet före nedskrivningar är 12,9 mkr bättre än budgeterat. Detta beror främst på högre skatteintäkter och lägre pensionskostnader än beräknat. Under året har kommunens utvecklingsarbete kopplat till Vision 2014 fortsatt. Idéseminarier har anordnats i kommunens alla delar. Syftet med mötena har varit att få igång en diskussion och en process kring den lokala utvecklingskraften med grund i de ortsspecifika förutsättningarna. Det är viktigt att detta arbete med att ta vara på den lokala kraften fortsätter och intensifieras. Det är en överlevnadsfråga för vår kommun. Byggnationen av Utvecklingscentrum har påbörjats under året. Tillskapandet av Utvecklingscentrum på Ön i Bengtsfors är en viktig del i kommunens utvecklingsarbete samtidigt som det är ett verktyg för att få till stånd nya jobb. Ambitionen är att flexibla och anpassade utvecklingsmöjligheter samt samlad tillgång till offentlig service ska stimulera såväl företagsutveckling, kommunutveckling och personutveckling. Första etappen av Resecentrum i Bäckefors har slutförts. Målet är att få tågstopp i Bäckefors för att förbättra kommunikationerna och möjligheterna för arbetspendling till bl. a Norge. Dessutom har försöksverksamheten med bussförbindelsen mellan Bengtsfors och Årjäng/Töcksfors fortsatt under året. Viktigt att arbetet med regionförstoring fortsätter. Arbetet med att stärka näringslivet har fortsatt, bl.a. utgör Bengtsfors Utvecklings AB, med Pelle Larsson som vd, en viktig del i detta arbete. Ytterligare en positiv händelse gällande näringslivsfrågor är att kommunstyrelsen sålt tre industrifastigheter, varav en har tillträdesdag först Försäljningen är viktig både för näringslivsutvecklingen och för kommunens fastighetsbestånd då minskade avskrivningar och minskat underhåll är positivt för kommunens ekonomi. Det goda arbete som utförts av alla i vår kommun är vi alla stolta över, och jag är övertygad om att vi har goda förutsättningar att ta oss an 2007 års utmaningar och möjligheter med största tillförsikt. Per Jonsson 3

4 Sammanfattning Befolkning Befokningsutveckling Antal År EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat uppgår till 30,2 mkr före bokslutsdispositioner. I samband med bokslutet görs nedskrivningar på industrifastigheter med 28,0 mkr och på Hotell Dalia med 2,0 mkr. Redovisat resultat uppgår därefter till 0,2 mkr. Det är fjärde året i rad som kommunen uppvisar ett positivt resultat. Kommunen klarar därmed balanskravet. Kommunen budgeterade ett resultat på 17,3 mkr. Resultatet före nedskrivningar är 12,9 mkr bättre än budgeterat. Detta beror främst på högre skatteintäkter och lägre pensionskostnader än beräknat. Investeringar Årets investeringar uppgår till 43,1 mkr före investeringsbidrag. Det är en kraftig ökning jämfört med de senaste åren. År 2005 låg investeringsvolymen på 16,1 mkr. Årets största investeringsprojekt är Utvecklingscentrum som beräknas stå klart vid halvårsskiftet Fjärrvärmeutbyggnad i Bengtsfors har skett med 10,3 mkr. Första etappen av Resecentrum i Bäckefors har byggts för 5,0 mkr. Låneskuld Trots att investeringstakten har ökat kraftigt har det stora positiva resultatet gjort det möjligt att finansiera investeringarna med egna medel och dessutom amortera på låneskulden med 30,2 mkr. Låneskulden har under året minskat från 127,3 mkr till 97,1 mkr. På 3 år har låneskulden minskat med närmare 110 mkr. 4

5 Soliditet Årets resultat medför att det redovisade egna kapitalet ökar med 0,2 mkr till 257,3 mkr. Då tillgångarna samtidigt minskar, främst beroende på stora nedskrivningar, innebär det att kommunens soliditet förbättras. Kommunens soliditet har under året ökat från 53,0 % till 54,4 %. Om den del av pensionsskulden som intjänats före år 1998 (redovisas som en ansvarsförbindelse) inkluderas uppgår soliditeten till 11,3 %. PERSONAL Antalet årsarbetare har under året minskat från 722 personer till 709 personer. Under år 2006 minskade den totala sjukfrånvaron från 7,50 % till 6,79 %. MILJÖ Oljeförbrukningen fortsätter att minska. Genom fjärrvärmeutbyggnad åren 2005 och 2006 har oljeförbrukningen minskats med m3. NÄMNDERNAS RESULTAT Nämnderna redovisar ett totalt överskott på 1,0 mkr mot budget. I resultatet ingår överskott på affärsdrivande verksamheter med 0,4 mkr hos samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsens överskott beror främst på den omprövning av fastighetsskatt som gjorts 6 år tillbaka p.g.a. omtaxering av småhustomter. Socialnämndens överskott beror framförallt på lägre kostnader för köpt vård åt barn och unga. Kultur- och utbildningsnämndens underskott hänför sig framförallt till större behov inom förskoleverksamheten. Samhällsbyggnadsnämndens underskott hänför sig till ökade underhållskostnader på förvaltningsfastigheterna. Miljö- och räddningsnämndens överskott beror på ökade intäkter hos räddningstjänsten i samband med samverkansavtal med annan kommun och externa utbildningsinsatser. Budgetavvikelse (mkr) Kommunstyrelsen 1,5 Socialnämnden 0,3 Kultur- och utbildningsnämnden -0,8 Samhällsbyggnadsnämnden -0,4 Miljö- och räddningsnämnden 0,3 Överförmyndarnämnden 0,1 Summa nämndsverksamhet 1,0 Verksamhet Under året har kommunens utvecklingsarbete kopplat till Vision 2014 fortsatt. Idéseminarier har anordnats i kommunens alla delar. Syftet med mötena har varit att få igång en diskussion och en process kring den lokala utvecklingskraften med grund i de ortsspecifika förutsättningarna. Byggnationen av Utvecklingscentrum har påbörjats under året. Tillskapandet av Utvecklingscentrum på Ön i Bengtsfors är en viktig del i kommunens utvecklingsarbete samtidigt som det är ett verktyg för att få till stånd nya jobb. Ambitionen är att flexibla och anpassade utvecklingsmöjligheter samt samlad tillgång till offentlig service ska stimulera såväl företagsutveckling, kommunutveckling och personutveckling. Första etappen av Resecentrum i Bäckefors har slutförts. Målet är att få tågstopp i Bäckefors för att förbättra kommunikationerna och möjligheterna för arbetspendling till bl. a Norge. 5

6 1. Allmänna förutsättningar i kommunen 1.1 Befolkningsutveckling Befolkningen i Bengtsfors kommun har successivt minskat under ett antal år. Under åren mattades minskningen något, för att återigen öka under Under perioden har befolkningen minskat med personer eller 11%. År Folkmängd Förändring 2006* * * * SCB:s justeringar av den totala summan När det gäller födelsenettot har det försämrats med 32 % jämfört med 2005 och beror uteslutande på att fler invånare har avlidit under 2006 eftersom antalet födda är oförändrat jämfört med föregående år. År Födda Döda Födelsenetto Även förändringen av flyttningsnettot har bidragit till den accelererande befolkningsminskningen genom att det försämrats med 45 % under året. Antalet inflyttade ligger på samma nivå som 2005, medan försämringen återfinns i antalet utflyttade. År Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto

7 Kommunens arbete att skapa förutsättningar för att trenden med avfolkning ska kunna stävjas går vidare. Träffar för nyinflyttande och idéseminarier fortgår. Den vikande befolkningsutvecklingen har även en direkt påverkan på kommunens ekonomi i form av att nivån på skatteintäkter och statsbidrag förändras. Kommunens arbete med att skapa nya arbetstillfällen i andra och nya branscher än inom tillverkningsindustrin fortsätter i och med Vision Arbetsmarknaden Andelen arbetslösa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program av arbetskraften i kommunen uppgick i genomsnitt för 2006 till 11,8 % (samma siffra för 2005 uppgick till 11,9 %). I jämförelse med riket i helhet ligger kommunens arbetslöshet högt, riket uppvisade en total arbetslöshet om 7,6 % (motsvarande siffra för 2004 var 8,1) Bland kommunerna i Västra Götaland hade Bengtsfors kommun den högsta andelen arbetslösa vid årets slut. Den totala arbetslösheten redovisas i diagram nedan. Arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program (total arbetslöshet) procent 8 6 Total arbetslöshet Bengtsfors Total arbetslöshet Länet Total arbetslöshet Riket jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad Öppet arbetslösa (personer som ej ingår i arbetsmarknadspolitiska åtgärder) i kommunen var i genomsnitt 7,5% för år 2006 (motsvarande siffra var 7,7 % för år 2005). Jämförande siffra för riket var 4,6 % och för länet 4,6 %. Den öppna arbetslösheten illustreras i nedanstående diagram. 7

8 Öppet arbetslösa procent a-lösa Öppet arbetslösa Bengtsfors Öppet arbetslösa Länet Öppet arbetslösa Riket jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad När det gäller ungdomsarbetslösheten så ligger den jämförelsevis mycket högt. Den totala ungdomsarbetslösheten (18-24 år arbetslösa samt i arbetsmarknadsprogram) var i genomsnitt 14,8 % i Bengtsfors kommun under 2006 att jämföra med 16,2 för år 2005, vilket innebär en minskning av ungdomsarbetslösheten. (Jämförande siffror var för länet och riket 8,7% respektive 9,1%.) Se nedanstående diagram. Arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadsprogram av befolkningen år (total ungdomarbetslöshet) procent 10 8 Total arbetslöshet 18,24 år Bengtsfors Total arbetslöshet 18,24 år Länet Total arbetslöshet 18,24 år Riket jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad Andelen anmälda platser redovisas nedan. Utvecklingen visar att det 2006 var 19 färre platser anmälda till arbetsförmedlingen än föregående år. Inledningen av 2007 visar att antalet nyanmälda platser (ackumulerat) är färre än det var motsvarande period

9 Diff föreg år +2 Nyanmälda platser, totalt Välfärdsredovisning Den övergripande visionen för folkhälsoarbetet i Bengtsfors kommun är att: Alla som bor eller vistats i Bengtsfors kommun ska ha möjlighet att leva ett gott liv med en känsla av delaktighet och inflytande över den egna livssituationen och hälsan. Folkhälsoarbetet i kommunen styrs utav den Hälsopolitiska ledningsgruppen och har under året utgått från Folkhälsoplan Prioriterade områden i Bengtsfors kommuns folkhälsoplan är: 1. Psykisk hälsa 2. Stödjande miljöer och socialt kapital 3. Delaktighet och inflytande 4. Drogförebyggande 5. Strategiskt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet under 2006 har bl. a ägnats åt: Två antidrogkvällar riktade till allmänheten har anordnats. Den första handlade om vuxnas roll i det drogförebyggande arbetet och den andra om främlingsfientlighet och droger i relation till våld. Mötesplats för arbetslösa har startats. Mötesplatsen är öppen varje dag och erbjuder varje vecka ett grundutbud med tema friskvård. Dessutom anordnas regelbundet olika workshops och föreläsningar och närvaron är frivillig. 9

10 Demokratiakademin har anlitats för att genom insatser försöka öka ungdomars inflytande i kommunen. Metoden de använt sig av kallas Öppet forum. Arbetet med familjecentralen Nyckelspiken har fortsatt, och besöksstatistiken visar att den är välbesökt. Ohälsotalet i kommunerna Kommun Kön Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Bengtsfors 55, ,1 52,1 33,7 42,5 53,4 32,8 42,6 Dals Ed 58,3 39,3 48,3 59,5 38,4 48,5 58,4 38,3 47,9 Färgelanda 61,8 41,8 51,1 62,8 43,7 52,6 59,8 42,7 50,7 Mellerud 65,3 45,3 54,9 63,4 44,6 53,6 60,7 44,6 52,4 Åmål 55,8 33,2 44,3 54,9 33,9 44,2 52, ,4 VGR 52 34,7 43,2 51,7 34,3 42,9 49,8 33,2 41,3 Riket 51, ,5 49, ,3 48,2 31,9 39,9 Definition: Ohälsotalet kan tolkas som "ohälsodagar per person och år". Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning (före 2004 förtidspension och sjukbidrag) från Socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna Antal nyanmälningar till Barn- och ungdomspsykiatrin Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål Befolkningens utbildningsnivå 2005, år (%) Förgymnasial utbild Gymnasial utbild Eftergymnasial utbild Folkskola Grundskola Högst 2 år 3år Kortare än 3 år Minst 3 år Bengtsfors Dals Ed Färgelanda Mellerud Åmål Riket Källa: SCB 1.4 Näringsliv År 2005 bildades Bengtsfors Utvecklings AB med syfte att främja näringslivet i kommunen. Kommunens ledning är dock fortfarande starkt involverad i näringslivsfrågorna, inte minst genom att industrifastigheterna hanteras via kommunstyrelsen och att kommunchefen är ledamot i styrelsen för Bengtsfors Utvecklings AB. Under året har en översyn av näringslivsrådets arbete och arbetssätt gjorts. 10

11 Ytterligare en positiv händelse gällande näringslivsfrågor är att kommunstyrelsen sålt tre industrifastigheter, varav en har tillträdesdag först Försäljningen är viktig både för näringslivsutvecklingen och för kommunens fastighetsbestånd då minskade avskrivningar och minskat underhåll är positivt för kommunens ekonomi. Till kommunens industrifastighet Boken 5 har under året Hof Supplier med dotterbolag koncentrerat hela sin verksamhet från Brandberget, Dals-Ed och Karls Gärde. 1.5 Omvärldsförhållanden Internationell ekonomi Världsekonomin utvecklades i gynnsam takt under år Hård konkurrens och stark produktivitetsutveckling höll dessutom tillbaka inflationen. Inbromsningen i USA bedöms bli måttlig samtidigt som tillväxten i Europa utvecklas gynnsamt. I Japan har tillväxten legat lite högre än åren dessförinnan. Kraften i Kinas och Indiens tillväxt kvarstår. Trots att konjunkturen i USA successivt dämpats under år 2006, ökade BNP med drygt 3 procent under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal år I Japan och Tyskland var BNPuppgången 2,3 respektive 3,7 procent under fjärde kvartalet. I Asien har den starka tillväxten fortsatt under förra året och i exempelvis Kina ökade BNP enligt preliminära beräkningar med drygt 10 procent. Flera andra länder i Sydostasien uppvisar även de en mycket stark tillväxt. I de nordiska länderna, vilka är viktiga exportmarknader för svenska varor och tjänster, var tillväxten hög under år I USA har styrräntorna varit oförändrade sedan sommaren år 2006 efter att den amerikanska centralbanken under ett och ett halvt år genomfört ett stort antal höjningar. Den europeiska centralbanken, ECB, höjde styrräntan fem gånger under år De långa räntorna är fortsatt låga. Några förklaringar kan vara att de oljeproducerande ländernas betydande inkomster placerats på den internationella obligationsmarknaden samtidigt som inflödet av kapital från de asiatiska centralbankerna fortsatt och att ändrade regler för pensionsbolag ökat efterfrågan på långa obligationer Svensk ekonomi Under helåret 2006 ökade BNP med hela 4,7 procent och antalet arbetade timmar ökade med 2 procent. Såväl hushållens konsumtion, investeringar som nettoexporten bidrog till den starka tillväxtökningen. Konsumentpriserna steg med 1,4 procent år 2006 räknat som helårsgenomsnitt. Den förbättring på arbetsmarknaden som inleddes under andra halvåret 2005 fortsatte under hela Arbetsmarknadsstyrelsen redovisade under slutet av året en nivå på antalet nyanmälda lediga platser som inte har uppnåtts sedan 1980-talet Kommunsektorn Under 1990-talet hade många kommuner svårt att nå positiva resultat. Sektorn som helhet redovisade underskott åren Från år 1999 har kommunsektorn totalt redovisat positiva resultat. Variationen mellan kommunerna har dock varit stor. Mellan åren 2005 och 2006 har kostnadsutvecklingen i kommunerna legat på ca 6 procent. Det är dubbelt så hög 11

12 ökningstakt som mellan åren 2004 och Ökade statliga bidrag såsom sysselsättningsstöden har gett ökade resurstillskott de senaste åren. Kommunsektorn redovisar preliminärt ett totalresultat på drygt 13 miljarder kr för år En del av överskottet består av skatteåterbäring i form av positiva slutskatteavräkningar. Antalet sysselsatta i både kommunerna och landstingen ökade med ca 1 procent som årsgenomsnitt. Dock ökade kommunernas sysselsättning betydligt snabbare under slutet av året vilket helt förklaras av fler personer i plusjobb Bengtsfors kommun jämfört med andra kommuner Bengtsfors kommuns resultat före nedskrivningar är det 11:e bästa i landet av 290 kommuner om resultatet fördelas ut per invånare. 2. Kommunpresentation 2.1 Kommunkoncernen Organisation för kommunkoncernen framgår av nedanstående organisationsplan. Nämnd - och styrelseorganisationen är följande: kommunstyrelsen, socialnämnden, överförmyndarnämnden, kultur- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden samt miljö- och räddningsnämnden. Kommunstyrelsens och de kommunala nämndernas verksamhet analyseras i särskilt avsnitt. Fyra av de kommunala bolagen drivs i en bolagskoncern med Bengtsfors Teknik AB som moderbolag. Dotterbolagen har som huvudsaklig verksamhet att köpa, sälja och distribuera energi samt att äga och förvalta bostäder och lokaler inom Bengtsfors kommun. Moderbolagets verksamhet består av en debiteringsenhet som ansvarar för debitering av energi för Bengtsfors Energi Handel AB, nätavgifter för Bengtsfors Energi Nät AB samt fjärrvärme, vatten- och avlopp och renhållning för Bengtsfors kommun. Administration inklusive ekonomfunktion köps från kommunledningskontoret. Bengtsforshus AB har dock egen personal för administration och för skötsel- och tillsynsansvar (bovärdar). Under år 2004 förvärvades samtliga aktier i ytterligare ett bolag, Majberget Utvecklings AB. Detta bolag ligger utanför bolagskoncernen. År 2005 startades det kommunala näringslivsbolaget Bengtsfors Utvecklings AB. 2.2 Mandatfördelning kommunfullmäktige Förra mandatperioden Nya mandatperioden (efter valet 2006) M 3 4 KD 3 3 FP 4 3 C 7 8 S V 2 2 VP(Välfärdspartiet) 0 1 Förra mandatperioden styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Folkpartiet. Efter valet år 2006 styrs kommunen av Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. 12

13 Organisationsschema Kommunkoncernen Valnämnden Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelse Socialnämnden Bengtsfors Teknik AB Miljö & räddningsnämnden Överförmyndarnämnden Bengtsfors Energi Nät AB Kultur & Utbildnings nämnden Bengtsfors Energi Handel AB Samhällsbyggnadsnämnden Bengtsforshus AB Majberget Utvecklings AB Bengtsfors Utvecklings AB 13

14 3.1 Väsentliga händelser under året Vision 2014 pusselbitsmöten Utifrån den av kommunfullmäktige fastställda Vision 2014 och utvecklings- och kommunikationsstrategin har kommunstyrelsen fastställt övergripande politiska mål och handlingsplaner för Kommunens ledningsgrupp har brutit ner målen i tidsatta och mätbara mål samt åtgärder. Arbetet med de politiska målen innebär att målstyrningen blir en allt viktigare del i ledning och styrning i kommunen. Som ett led i arbetet med visionen, utvecklings- och kommunikationsstrategin och reviderad översiktsplan har kommunledningen tillsammans med Utvecklingsgruppen anordnat idéseminarier, även kallade pusselbitsmöten, i kommunens olika delar. Syftet med mötena har varit att få igång en diskussion och en process kring den lokala utvecklingskraften med grund i de ortsspecifika förutsättningarna. Seminarierna var välbesökta på alla orter utom Bengtsfors tätort och har fått en stor genomslagskraft, både hos befolkningen och medialt. En sammanställning från mötena utgjorde ett underlag inför budgetarbetet för år Seminarierna kommer dessutom att följas upp i form av nya möten under våren Utvecklingsgruppen har fortsatt sitt arbete under året och fungerar nu som referensgrupp till kommunstyrelsen. Till följd av pusselbitsmötena har en utvidgad utvecklingsgrupp, kallad utvecklingsgruppen +, bildats. Den utökade gruppen består av eldsjälar och representanter från byalag mm från kommunens olika delar. Tillsammans med den ordinarie utvecklingsgruppen planeras åtgärder för utvecklingen av kommunen som helhet samt utvecklingen i de olika kommundelarna. Projektmedel för måluppfyllelse Ytterligare ett medel för att stimulera arbetet med att uppnå vision 2014 är införandet av så kallade målpengar. Kommunfullmäktige har från och med 2006 avsatt medel för måluppfyllelse. Tanken är att kommunstyrelsen och nämnderna ska kunna söka medel från fullmäktige för att kunna genomföra projekt med syfte att förverkliga visionen. Medel får inte sökas för sådant som ingår i den ordinarie verksamheten utan pengarna är avsatta för exempelvis extrainsatser eller helt nya satsningar beviljade kommunfullmäktige kkr till fem olika projekt. Arbetsmarknad Året har, liksom 2005, präglats av arbete kring arbetsmarknad, sysselsättning och det långsiktiga arbetet med att skapa en livskraftig kommun. Trots att inga större nedläggningar skett under året är arbetsmarknadssituationen i Bengtsfors kommun fortsatt kärv, inte minst för ungdomarna. I februari 2006 beslutade fullmäktige att projektet Mötesplatsen för arbetslösa i kommunen skulle startas upp. En projektledare anställdes och verksamheten startades sommaren Syftet med projektet är att öka anställningsbarheten bland invånarna i Bengtsfors kommun, för att förhindra långvarig utestängning från arbetsmarknaden och den ohälsa som kan följa med den. Den höga arbetslösheten i kommunen medför att kommunens åtgärder för att mildra effekterna har stärkts. Även den kraftiga ökningen av ungdomsarbetslösheten kräver individuellt anpassade och långsiktiga lösningar. Den senaste tiden har det dessutom tillkommit nya målgrupper med komplicerade arbetshandikapp som kräver omfattande insatser med en nära arbetsledning. Hanteringen av arbetsmarknadsfrågorna är därför av strategisk betydelse och under året har kommunen förändrat inriktning med ökad fokus på 14

15 utveckling av den enskilde personen. Fullmäktige har därför beslutat utreda möjligheten till att verksamhetsmässigt samordna arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen. Under hösten 2006 skulle ställning tas till om dessa båda enheter skulle slås samman men i januari 2007 beslutade kommunstyrelsen att återremittera kommunledningskontorets utredning i frågan. För år 2006 har kommunen även tecknat ett nytt samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen som ersätter tidigare system med fyra olika avtal. Syftet är att få kontinuitet i verksamheten och bättre kunna planera insatserna för den enskilde. Detta avtal är det första i Sverige i sitt slag. Det ungdomsprojekt som startades upp under 2005 har fortsatt även under hela Den arbetsmarknadspolitiska satsningen plusjobb ingick i regeringens budgetproposition hösten 2005 och kommunstyrelsen beslutade i början av året att kommunen skulle teckna kollektivavtal gällande detta. Kommunen fick statsbidrag för införandet men kommunstyrelsen menade att den plusjobbslön som inte täcks av statsbidraget skulle täckas av respektive nämnd. Utvecklingscentrum Tillskapandet av Utvecklingscentrum på Ön i Bengtsfors är en viktig del i kommunens utvecklingsarbete samtidigt som det är ett verktyg för att få till stånd nya jobb. Ambitionen är att flexibla och anpassade utvecklingsmöjligheter samt samlad tillgång till offentlig service ska stimulera såväl företagsutveckling, kommunutveckling och personutveckling. I december 2005 beslutade kommunfullmäktige att Utvecklingscentrum skulle byggas. En upphandling gällande byggnationen har genomförts och det första spadtaget togs Samtidigt som arbetet med den fysiska byggnaden pågår arbetar en arbetsgrupp bestående av representanter från kansliet, vuxenutbildningen och Bengtsfors Utvecklings AB med att utveckla själva innehållet och utformningen av de verksamheter som kommer att inrymmas i Utvecklingscentrum. Inflyttningen är planerad till sommaren Kommunen har beviljats medel från bland annat EU för att genomföra projektet. Enligt ansökan till EU beräknades utvecklingscentrum stå klart vid årsskiftet 2006/2007, varför projektet ursprungligen löpte till utgången av 2006 men en förlängning till är beviljad. Kommunstyrelsens utskott fungerar som styrgrupp för Utvecklingscentrum. Som följd av Utvecklingscentrum och dess lokalisering på Ön har kommunledningskontoret tagit fram förslag till planprogram för Ön i Bengtsfors, vilket fastställts politiskt. Planen redovisar områdets förutsättningar och det framgår att Ön ska utvecklas till en viktig mötesplats för Bengtsforsbor, besökare, turister, näringsliv och studerande. Programmet är fastställt av kommunfullmäktige. Med anledningen av upprustningen av Ön har samhällsbyggnadsförvaltningen flyttat ur sina lokaler på området. Rivningar har utförts för att ge plats åt utvecklingscentrum och kommunstyrelsen har annonserat ut fastigheterna Stampen 3 och 4 till försäljning, vilken kommer att slutföras i början av Samtidigt har kommunen köpt in fastigheten Stampen 5 för att bereda plats för en planerad gång- och cykelväg i området och över till EKA-området. Kommunikationer Utvecklade och förbättrade kommunikationer är ett viktigt led för att stärka och vidga såväl arbetsmarknad som näringsliv och kommunledningen fortsätter aktivt arbetet för att få till stånd förbättringar på området. En viktig länk är byggnationen av resecentrum i Bäckefors. Under året har upphandling genomförts och byggnationen påbörjades hösten Det nya 15

16 resecentrat invigdes den 13 december Dessutom har försöksverksamheten med bussförbindelsen mellan Bengtsfors och Årjäng/Töcksfors fortsatt under året. Vad det gäller kollektivtrafik i övrigt har Västtrafik AB förslagit att verksamheterna i de delregionala bolagen skulle överföras till det regionala Västtrafik AB, vilket kommunstyrelsen ställt sig bakom. En fråga som kom upp på samtliga idéseminarier och som dessutom är central för näringslivsutvecklingen samt ökar attraktiviteten att bo i kommunen är utbyggnaden av bredband. En arbetsgrupp har utrett frågan och kommunfullmäktige har uppdragit åt Bengtsfors Energi Nät AB att upphandla bredband. Samverkan med andra kommuner 2006 är det första helåret för Fyrbodals Kommunalförbund, bestående av kommunerna inom Fyrbodalsregionen. Inom kommunalförbundet finns fem beredningar och kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors har under året varit ordförande i beredningen för näringslivsfrågor. Till följd av det nya förbundet förändras verksamheten inom Kommunalförbundet Dalsland till att bli alltmer operativ. Från den 1 januari 2007 har förbundet bytt namn till Dalslandskommunernas kommunalförbund. Samtidigt har kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete flyttats över till en gemensam miljönämnd i Dalsland, vilken ligger under Dalslandskommunernas kommunalförbund. Förutom detta har ett gemensamt turistbolag i Dalsland, Dalslands Turist AB, bildats. Följden av detta är att kommunen inte längre har någon turistchef och att kommunens turistbyrå från och med den 1 februari 2007 drivs av Dalslands Turist AB. Process Dalsland har reviderats under året, vilket innebär att en ny reviderad vision, inklusive åtgärdsområden har tagits fram. Till visionen Dalslänningen är driftig och skapar själv förutsättningarna för att driva sin egen och Dalslands utveckling framåt är åtgärdsområdena infrastruktur, entreprenörskap, kompetensutveckling, besöksnäring och marknadsföring samt primärkommunalt arbete kopplat. Kommuncheferna i Dalsland fortsätter därför sitt uppdrag att arbeta vidare med de prioriterade frågorna samt med att se över möjligheter till samverkan. Till exempel har ett intentionsavtal om gemensamt PA/lönesystem träffats mellan Dalslandskommunerna. Samarbetet kring telefoni/växel fortsätter och under våren anslöts Årjängs kommun till telefoninätet. För närvarande är 7 kommuner anslutna. En hel del arbete återstår för att utveckla samarbetet ytterligare. Övrigt Under perioden januari 2005 till och med januari 2007 har EU-projektet Pluskraft ett affärs- och utvecklingsprojekt i Dalsland Kanotmaratons kölvatten drivits. Det övergripande målet för projektet har varit att accelerera och utveckla effekterna av Dalsland Kanot Maraton +. Med evenemanget som katalysator och enande faktor skulle resultatet bli en utökad företags- och organisationssamverkan i både nätverk och faktisk samverkan. Detta skulle i sin tur utgöra grunden för en affärs- och produktutvecklingsprocess som i delar skulle resultera i en förnyelse av lokalt näringsliv. I projektet har också ingått att utveckla och säkerställa evenemanget och samverkansverktyget DKM + utifrån målsättningen Världens största och mest kända kanotlopp. Planering av Bengtsfors centrum är en viktig fråga vad det gäller kommunens attraktionskraft. På det öppna möte som anordnades i frågan presenterades två förslag, gällande gårdsgata 16

17 respektive gågata, som konsultföretaget Lincona tagit fram. Därefter har kommunstyrelsen beslutat att Lincona ska fortsätta uppdraget med att tydliggöra centrum och underlätta möjligheten att besöka centrum genom alternativen gårdsgata respektive gågata för området från Tingshustorget, förbi Nygårdstorget fram till Expertbutiken. Integrationsverket har kommit med en framställan om överenskommelse om introduktionsplatser för personer som beviljats uppehållstillstånd och kommunstyrelsen beslutade i maj att teckna avtal om att ta emot 55 personer. En visstidsanställd samordnare, som organisatoriskt ligger under arbetsmarknadsenheten, har anställts och ett flertal personer ankom under hösten. För att öka möjligheten till attraktivt boende i kommunen har kommunen sålt mark på Furnäs till ett företag som bygger ett fritidshusområde. Husen är dock byggda som året runt-bostäder och förhoppningen är att människor på sikt ska välja att bosätta sig där permanent. Familjecentralen Nyckelspiken fortsätter sitt arbete. Verksamheten är ett samarbete mellan kultur- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, primärvården (BVC och MVC) och Svenska kyrkan. En utvärdering av vårens verksamhet visar att Nyckelspiken är välbesökt och uppskattad bland föräldrar. Huvudman för verksamheten är kommunstyrelsen och ett kontrakt på tre år har skrivits ( ). Nedläggningar av skola och förskola i Årbol samt skola i Gustavsfors har genomförts under året. Antalet anställda inom Norra och Södra området har anpassats till ett vikande elevunderlag. 3.2 Väsentliga personalförhållanden Enligt kommunens övergripande personalpolicy gäller följande: Uppgiften för Bengtsfors kommun är att inom olika områden utifrån givna resurser ge kommuninvånarna god service. Många av de verksamheter som bedrivs i kommunens regi är mycket personalintensiva d v s den viktigaste resursen för att verksamheten ska fungera är personalen. För att trygga personalförsörjningen är kommunens målsättning att alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänstgöring samt fortlöpande kompetensutveckling inom sitt yrkesområde. Årsarbetare Antalet årsarbetare per den 1 november uppgick till 709 personer. Detta är en minskning från föregående år med 13 personer. Årsarbetare definieras som det totala antalet hel- eller deltidsbefattningar, omräknat till heltidsbefattningar. Könsfördelning Könsfördelningen bland kommunens månadsavlönade den 1 november var 81,7 % kvinnor och 18,3 % män. Andelen män har därmed ökat något jämfört med föregående år. 17

18 Åldersfördelning Medelåldern bland kommunens anställda uppgår till 46,6 år och är 0,2 år högre jämfört med föregående år. Kvinnornas medelålder uppgår till 46,2 år medan männens uppgår till 48,0 år. Föregående år var den totala medelåldern 46,4 år och har därmed ökat något. Fördelning heltids-/deltidsanställda Av alla månadsavlönade arbetar 54,7 % av kvinnorna heltid. Motsvarande andel för männen uppgår till 84,0 %. Andelen heltidsarbetande kvinnor har ökat från föregående år då de uppgick till 52,1 %. Andelen heltidsarbetande män har däremot minskat från 85,0 %. 3.3 Sjukfrånvaroredovisning Från och med den 1 juli 2003 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Redovisningen skall omfatta samtliga anställda som har ordinarie arbetstid, vilket även omfattar anställda på avtalsområdet BEA (personal i arbetsmarknadspolitiska åtgärder). Uppdragstagare och förtroendevalda skall inte ingå i redovisningen Total sjukfrånvaro i procent av samtliga anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid Alla anställda omfattas som har ordinarie arbetstid, vilket även omfattar anställda på avtalsområdet BEA. All arbetstid för dessa anställda förutom övertid, mertid samt fyllnadstid redovisas. Arbetstiden ska också reduceras med den frånvaro utan lön som har betalats ut såsom tjänstledighet för annat arbete, partiell tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. I ordinarie arbetstid inkluderas också semester och de 45 första dagarna på ferien för ferie och uppehållsanställda. Tot. sjukfrånvaro Tot. sjukfrånvaro Tot. sjukfrånvaro För kvinnor för män Totalt 6,79% 7,80% 2,56% <= 29 år 3,82% 4,14% 1,85% <= år 6,89% 7,87% 2,05% >= 50 år 7,27% 8,50% 3,00% I tabellen framgår att den totala sjukfrånvaron i kommunen uppgår till 6,79 %. Föregående år uppgick den till 7,50 %. Kommunen har därmed närmat sig sitt mål på högst 6 % total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro > 59 dagar Den andel av sjukfrånvaron som överstiger 59 dagar i procent av total sjukfrånvarotid. Andel >59 dgr Kvinnor Män totalt >59 dgr >59 dgr Totalt 53,36 % 55,53 % 25,50 % <= 29 år 36,41 % 39,07 % 0,00 % <= år 50,85 % 52,31 % 23,19 % >= 50 år 57,22 % 60,13 % 28,49 % 18

19 3.4 Jämställdhetsarbete En arbetsgrupp bestående av fack- och arbetsgivarrepresentanter arbetar fortlöpande med att kartlägga löner enligt Jämos analysverktyg Lönelots. En första rapport antogs av kommunstyrelsen Under 2006 har samtliga yrkeskategorier kartlagts efter beslut av ledningsgruppen och en ny rapport kommer att framläggas för kommunstyrelsen i början av I samband med löneöversynen 2006 gjordes satsningar i enlighet med gruppens synpunkter. Bengtsfors kommun deltar genom kultur- och utbildningsnämnden i fyrbodalsprojektet Genväg. Syftet med projektet är att underlätta för ungdomar att träffa otraditionella studieoch yrkesval. Hittills har projektet huvudsakligen berört Bengtsgården och Strömkulleskolan, men förskolan planeras också ingå under Fem personer har under året inom projektet deltagit i en utbildning om genuspedagogik (5 poäng, i samverkan med Göteborgs universitet). Alla enheter har en medveten strävan att få väl sammansatta grupper såväl köns- som åldersmässigt. Många av de yrken som finns i förvaltningsverksamhet är dock kvinnodominerade och det är svårt att få manliga sökande till utlysta tjänster. Det kan möjligen på sikt och med en starkt förändrad syn på yrkesrollerna ge en bättre balans. För att uppnå detta krävs förmodligen även förändringar i utbildnings och lönesystemen. För delar av kommunens ansvarsområden kommer det i närtid att krävas generationsväxling. Det är vid de tillfällena som förändringar kan ske. För att bl. a öka möjligheten att få kvinnlig personal i räddningstjänsten har brandstationen i Bengtsfors byggts om. 3.5 Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas, enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter, arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Bengtsfors kommun införde under år 2003 rutiner kring det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rutinen innebär att det systematiska arbetsmiljöarbetet skall vara en stående punkt på arbetsplatsträffar där arbetsmiljöfrågorna skall lyftas och diskuteras. Arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet diskuteras sedan i de lokala samverkansgrupperna samt i den centrala samverkansgruppen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer därigenom ständigt att vara i fokus och ingå som en naturlig del av det dagliga arbetet. Under året har Arbetsmiljöverket inspekterat socialnämndens och kultur- och utbildningsnämndens verksamheter. Verket har överlämnat granskningsrapporter med punkter att åtgärda. En av punkterna var arbetsmiljön för kökspersonal. Ombyggnad av 4 kök finns med i investeringsbudgeten för år Under året har cheferna utbildats i arbetsmiljöfrågor. Fördelningen av arbetsmiljöansvaret har klarlagts i policydokument. 19

20 En återkommande punkt på samverkansmöten hos miljö- och räddningsnämnden har varit lokaliteterna på brandstationen i Bäckefors. Underhåll av denna finns med i underhållsplanen för år Frågan om inomhusmiljön i kommunhuset är en ständigt återkommande punkt. En del underhåll kommer att göras under år 2007 för att komma tillrätta med problemen. Kartläggning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för år 2006 kommer att genomföras vid den kommungemensamma samverkansgruppens sammanträde den 30 mars Det systematiska arbetsmiljöarbetet har haft fortsatt stor inverkan under året, och frågan finns på dagordningen på arbetsplatsträffarna. Utvecklings- och lönesamtal har genomförts på alla enheter under En ny blankett har tagits fram. Denna ska signeras av båda parter efter genomfört utvecklingssamtal. Under hösten gjordes en personalenkät i hela kommunen. Resultatet av denna visar att de flesta av kommunens medarbetare trivs på jobbet. Under 2007 kommer enheterna att arbeta med de förbättringsområden som enkäten påvisat. 3.6 Miljöredovisning Förorenad mark Arbetet med att sanera EKA-området fortgår, upphandlingar rörande själva saneringsarbetet har genomförts och saneringen har påbörjats. Sista halvåret av 2006 har förorenade byggnader rivits och skyddsspont i Bengtsbrohöljen slagits ner. Den belgiska företag som fått entreprenaden gällande marksanering kommer att påbörja den största delen av arbetet Naturvård I ett samprojekt med Dalslands vägmiljöer färdigställdes ett utsiktstorn vid Knä Sjö. I projektet deltog 4 personer. Avfallshantering Antalet enheter som källsorterar sina sopor har ökat under året. Energi Oljeförbrukningen fortsätter att minska. Genom fjärrvärmeutbyggnad med ca 20 mkr åren 2005 och 2006 har oljeförbrukningen minskats med m3. Kalkning 994 ton kalk har spridits i sjöar och på våtmarker i den årliga kalkningen. En fortsatt revidering har gjorts av kalkmängder och intervall med hänsyn till resultaten av den omfattande provtagning som görs för att följa upp resultaten. Minskad pappershantering Miljö är ett av de profilområden och de kommunövergripande mål som är kopplade till vision Dessa är nedbrutna i mätbara och tidsatta mål, varav ett är minskad pappersanvändning. Som ett led i detta ska mängden kopior minska med 10 % 2006 jämfört med Kommunledningskontoret fortsätter därför sitt arbete med att försöka minska 20

21 pappersmängden i den dagliga ärendehanteringen. I så stor utsträckning som möjligt skickas kallelser och liknande via e-post eller Intranet. Utskick till politiker sker till allra största delen genom vanlig post då samtliga handlingar inte finns digitalt samtidigt som alla politiker inte använder e-post. För närvarande utreds möjligheten till digitala utskick till politiker, vilket skulle minska pappersmängden markant. Behovet att distribuera papperskopior från kansliet har minskat i och med VK, kommunens Intranet. En scannerfunktion kan kopplas till kommunens ärendesysten Diabas. När denna kopplas in kommer samtliga handlingar att finnas i digital form. Detta är en viktig del i utredningen om digitala kallelser eftersom alla handlingar då måste finnas digitalt. På grund av hög arbetsbelastning har utredningen inte kunnat slutföras under året. Samtidigt arbetar kansliet efter målsättningen att diariet ska läggas ut på hemsidan. Införande av självservice, d.v.s. personal och chefer sköter löneadministrationen digitalt, i organisationen minskar pappersflödet och betraktas därigenom som ett aktivt miljöarbete. Transportsamordning Måltidsservice arbetar hela tiden för att bättre samordna mattransporterna. Mest miljövänliga alternativet Miljöbalken kräver att räddningstjänsten skall ta hand om det utsläpp som skapas av släckvatten som tillförs olyckan. Vid en olycka skall miljövänligaste släckmetod tillämpas. Räddningstjänsten har fortfarande ett antal äldre bilar men i takt med tilldelade medel sker ett utbyte till fordon med miljömotorer. Gasol används i allt större omfattning som alternativ till vätskeformiga bränslen vid utbildning och övningsverksamheten. Energisnål bilkörning Personalen utbildas med hjälp av KUSTOM i rätt körteknik för att uppnå minskad bränsleförbrukning. 3.7 Förväntad framtida utveckling av kommunkoncernen Framtiden Genom det arbete som gjorts de senaste åren med att utveckla både ekonomi och verksamhet har kommunen ordning och balans i ekonomin och en mycket god servicenivå. Det som nu bör aktualiseras än mer än tidigare är hur kommunens attraktivitet ska kunna förbättras med ett positivt företagsklimat som medverkar till företagsutveckling och nyetableringar, boende, arbete och fritidsverksamhet. I begreppet attraktiv kommun kan läggas många olika åtgärder, varför en prioritering av vad som ska genomföras måste göras. Detta arbete bör ske i samråd mellan kommunen och andra parter. En av dessa är den utvecklingsgrupp+ som skapats under hösten och, utöver den ursprungliga utvecklingsgruppen, består av representanter från näringsliv och byalag. En annan är just de byalag och andra utvecklingsgrupper som finns på olika ställen i kommunen. Exakt hur detta arbete ska gå till måste klargöras under första kvartalet 2007 för att det ska finnas möjligheter att ta fram förslag till åtgärder inför Den utvecklings- och kommunikationsstrategi som kommunfullmäktige fastställde 2004 kommer i hög grad att påverka arbetet på kommunledningskontoret även kommande år. De 21

22 politiska målen är kopplade till visionen och dess profilområden och revideras årligen och åtgärderna anpassas och implementeras i organisationen. Många av åtgärderna/aktiviteterna som ska genomföras faller inom kommunledningskontorets område, exempelvis information och utvecklingsfrågor. För två år sedan genomfördes en medborgarenkät med grund i visions- och utvecklingsarbetet. Innevarande år kommer ytterligare en medborgarenkät att upphandlas och genomföras. Frågeformuläret kommer att vara detsamma som förra gången så att svaren kan jämföras. Förhoppningen är att resultatet förbättrats så att de åtgärder kommunen genomfört haft avsedd effekt. Oavsett resultat kommer kommunchefens ledningsgrupp att se över möjligheten till ytterligare åtgärder. Ekonomi- och målstyrning är även fortsättningsvis den dominerade metoden för ledning och styrning i kommunen och ju mer utvecklat målarbetet blir desto tydligare ska kopplingen till de ekonomiska ramarna bli. Dessutom finns möjligheten att söka medel för måluppfyllelse även under Kommunstyrelsen har givit kommunledningskontoret i uppdrag att utreda vad som menas med god ekonomisk hushållning och trots att detta ska vara redovisat till kommunstyrelsen redan i februari månad lär kommunledningskontoret fortsatt lägga ned tid och resurser på ekonomiska och strategiska frågor. Med anledning av den rådande arbetsmarknadssituationen fortsätter arbetet med att utveckla arbetsmarknad/sysselsättning och näringsliv. Då utbildning är ett led i att göra människor med attraktiva på arbetsmarknaden är dessutom utbildningsfrågor ett prioriterat område. Eftersom utbildning är en utvecklingsfråga för kommunen samtidigt som frågan är kopplad till den enskildes attraktivitet på arbetsmarknaden har kommunchefen, tillsammans med berörda förvaltningschefer, utrett frågan om kopplingen mellan arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen. Tjänstemännen har föreslagit att enheterna förs samman till en enhet under kommunstyrelsen men kommunstyrelsen har återremitterat ärendet. Oavsett utgång måste arbetsmarknadsenhet och vuxenutbildning dessutom fortsätta arbetet med att utveckla kontakterna med socialnämndens individ- och familjeomsorg då det finns en koppling mellan antalet personer utan försörjning och behovet av försörjningsstöd. För att främja näringslivet kommer kommunledningen och Bengtsfors Utvecklings AB genomföra ytterligare stormöten, branschmöten samt företagsbesök. I valet 2006 fick kommunen en ny majoritet varvid en ny ordförande för kommunstyrelsen tillträdde den 1 januari Våren 2007 genomförs också en omfattande utbildningsinsats för kommunstyrelsen och för övriga förtroendevalda i kommunen. Från och med årsskiftet finns två nya enheter inom kommunstyrelsens verksamhetsområde; räddningstjänsten och Hotell Dalia. När det gäller Hotell Dalia finns ett behov av att göra investeringar, dels i syfte att handikappanpassa hotellet och dels för att minska energiåtgången i huset. Dessutom behöver beslut fattas om i vilken form Hotell Dalia ska drivas i framtiden. Genom räddningstjänsten får kommunstyrelsen ansvar för en betydande myndighetsutövning, vilket tidigare endast skett i begränsad omfattning tidigare. Samtidigt har kommunen inte längre någon turistchef eftersom turistfrågorna flyttats över till Dalslands Turist AB. Kommunstyrelsen har därför från och med i år ansvar enbart för övergripande turistfrågor. Det är oklart hur stor påverkan förändringarna får för kommunstyrelsens arbete. 22

23 Samverkan inom Fyrbodals Kommunalförbund och Dalslandskommunernas kommunalförbund intensifieras och fördjupas alltmer. Dalslandskommunernas kommunalförbund har antagit en ny förbundsordning och en förbundschef ska anställas. Samverkan i detta kommunalförbund blir mer och mer operativ, exempelvis ligger Dalslands miljökontor här. Viktiga frågor i Fyrbodal är infrastruktur, näringsliv och gymnasiefrågor. En av de största uppgifterna under 2007 är slutförandet av Utvecklingscentrum. Byggnationen färdigställs under våren och inflyttning sker sommaren Då löper även EU-projektet angående Utvecklingscentrum ut. Efter färdigställandet kommer Bengtsfors kommun att ha en mötesplats för både näringsliv, utbildning och offentlig service och möjligheten till att stärka kommunens utveckling förbättras. EU-projektet Pluskraft löpte ut den sista januari 2007, vilket innebär att utvecklingen av affärs- och produktutveckling i samband med Dalsland Kanot Maratom + får hanteras via kommunens ordinarie näringslivsarbete och att själva loppet sköts av föreningen Dalslandsturism Bengtsfors ska tävlingen dessutom utgöra SM i kanotmaraton och föreningen är beviljad ett bidrag för att sköta loppet. Programperioden för EUs strukturfonder har löpt ut och för närvarande arbetas nya direktiv fram. Det är därför oklart vilka EU-projekt som Bengtsfors kommun kommer att vara berättigad att söka i fortsättningen. EU håller dock på att ta fram så kallade Leader-områden. De är till för att utveckla och stärka landsbygden. Än så länge är inte områdesindelningen klar men Leader-projekt kan komma att bli ett sätt för kommunen att bedriva ett ännu mer aktivt utvecklingsarbete i kommunens olika delar. Som ett led i översiktsplan- och visionsarbetet besökte kommunledningen och utvecklingsgruppen våren 2006 olika delar av kommunen i syfte att få igång en diskussion och process kring den lokala utvecklingskraften. Dessa möten kommer att följas upp i form av nya öppna möten i kommunens olika delar under våren innevarande år. För att ytterligare stärka kommunens utveckling kommer utvecklingsgruppen och utvecklingsgruppen + att fortsätta sitt planeringsarbete. Hösten 2006 genomförde kommunen, med hjälp av Cerut på Karlstads universitet, en personalenkät bland samtliga tillsvidareanställda i kommunen. Resultatet presenterades i början av Framtagande och genomförande av åtgärder kopplade till enkäten kommer att vara en prioriterad fråga för kommunen hela året. Enkäten är en så kallad nollmätning och ska följas upp om två år. Målet är att resultatet ska ha förbättras, även om det finns många positiva resultat i enkäten. Resultatet av personalenkäten kommer att utgöra en viktig del av personalpolitiken framöver. En ny personalenkät kommer att genomföras 2008 med inriktning att uppnå resultatförbättringar. En del som behöver utvecklas är den interna informationen och utbyggnaden av kommunens Intranet VK. Informationssidorna i Dalslänningen fortsätter även detta år och e-tjänster gällande bygglov kommer att sjösättas. Arbetet med att utveckla ett system för att lägga ut kommunens diarium på hemsidan samt Intranet pågår liksom digitala kallelser. Detta är en viktig del i den kommunala servicen till medborgare samt massmedia. Förutom detta kommer arbetet med att implementera den nyligen antagna marknadsplanen och informations- och kommunikationsstrategin ta fart samtidigt som en grafisk profil för kommunen ska tas fram. 23

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsrapport december 2015

Månadsrapport december 2015 Dnr 215/111 Månadsrapport december 215 Hemtjänst Antalet hemtjänsttimmar är fortsatt högt. Budgetunderskottet slutade på minus 46 miljoner. Befolkning Befolkningsutvecklingen fortsätter. Årets ökning på

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Datum 2015-05-25. Per Jonsson (c) och Anna-Greta Strömberg (kd) Underskrifter Sekreterare Paragrafer 145-156 Ulrika Thorell

Datum 2015-05-25. Per Jonsson (c) och Anna-Greta Strömberg (kd) Underskrifter Sekreterare Paragrafer 145-156 Ulrika Thorell 1(15) Plats och tid Sammanträdesrum Majberget, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 13.00 14.10 Beslutande Övriga närvarande Justerare Ledamöter Per Eriksson (s) ordförande ej 146 Per Jonsson (c) 1:e vice

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är

Läs mer

Innehållsförteckning 1. Allmänna förutsättningar i kommunen 3. 2. Arbetet med kommunens ekonomi 2005 8 3. Ekonomiska förändringar och iakttagelser 8

Innehållsförteckning 1. Allmänna förutsättningar i kommunen 3. 2. Arbetet med kommunens ekonomi 2005 8 3. Ekonomiska förändringar och iakttagelser 8 Årsredovisning Bengtsfors kommun 2005 Innehållsförteckning 1. Allmänna förutsättningar i kommunen 3 1.1 Befolkningsutveckling 3 1.2 Arbetsmarknaden 4 1.3 Näringsliv 7 1.4 Omvärldsförhållanden och utvecklingsarbete

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Sjukfrånvaro Uppföljning av tidigare granskningar om sjukfrånvaro. Bollnäs kommun. November 2005.

Revisionsrapport. Granskning av. Sjukfrånvaro Uppföljning av tidigare granskningar om sjukfrånvaro. Bollnäs kommun. November 2005. Revisionsrapport Granskning av Sjukfrånvaro Uppföljning av tidigare granskningar om sjukfrånvaro Bollnäs kommun November 2005 Lena Forssell INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...3

Läs mer

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år november 1 (8) 1 (8) Sammanfattning Befolkningen efter vecka 47 uppgick till 151 82 vilket är 1 6 fler jämfört med vid årsskiftet. Prognosen för helår är en ökning med 1 65. Resultatet per nov uppgick

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Månadsrapport februari 2016

Månadsrapport februari 2016 Månadsrapport februari 216 Dnr 215/111 Befolkning Befolkningsutvecklingen är relativt svag. Hittills i år är ökningen 67 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten visar att ca 3 3 personer är öppet arbetslösa,

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år september 1 (9) 1 (9) Sammanfattning Befolkningen efter vecka 39 uppgick till 155 139 vilket är 2 173 fler jämfört med vid årsskiftet. Resultatet per september uppgick till 193 mnkr. Nettoinvesteringarna

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2009-2011 Överförmyndarnämnden Inledning 3 Verksamhetsidé 4 Verksamhet 5 Nöjda medborgare 5 Bra kvalitet 5 Medarbetare 6 Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö 6 Delaktighet och inflytande

Läs mer

TÖREBODA KOMMUN. Året som gått - Töreboda kommun

TÖREBODA KOMMUN. Året som gått - Töreboda kommun Året som gått - Töreboda kommun Kortfattad årsredovisning 2018 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Under 3 dagar i mitten av juli genomfördes den 7:de Töreboda festivalen med en artistuppsättning som

Läs mer

Månadsrapport augusti 2016

Månadsrapport augusti 2016 Månadsrapport augusti 216 Dnr 216/354-Ks Befolkning Befolkningsökningen ökar. Till och med juli är ökningen drygt 1 personer. Invandringsöverskottet är fortsatt största ökningsfaktorn. Arbetsmarknad Antalet

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Delårsrapport : Trelleborgs kommun Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun 1 (6) Kommunfullmäktige Datum -04-30 Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun Kommunfullmäktige 31 mars 1 Inledning I enlighet med kommunfullmäktigens beslut från november

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Månadsrapport januari februari

Månadsrapport januari februari Månadsrapport januari februari Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-februari visar ett överskott på 21 mkr, vilket är 25 mkr bättre än budget. Grafen

Läs mer

LEDNINGSPOLICY

LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 1 LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 2 LEDNINGSFILOSOFI Verksamheten i Vindelns kommun skall vara visions- och målstyrd, samt präglas av ett delegerande arbetssätt med tydlig uppföljning och utvärdering.

Läs mer

Skriftliga rapporter till nämnden i juni 2017

Skriftliga rapporter till nämnden i juni 2017 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Socialförvaltningen Ledning Edit Asvelius 016-710 80 30 2017-06-07 1 (1) ÖFNES/2017:15 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Skriftliga rapporter till nämnden

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Månadsrapport Maj 2010

Månadsrapport Maj 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-maj visar ett underskott på 2 mkr före finansiella poster, vilket är 89 mkr bättre än samma

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 3 37 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 27-21 Befolkningens åldersfördelning 21 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 27 29 211 213 2 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Befolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet.

Befolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet. 1 (9) 2 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 21 till 156 564 vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet. Resultatet per maj uppgick till minus 155 mnkr vilket innebär en minskning jämfört

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Kortversion. Fastställdes av kommunfullmäktige

ÅRSREDOVISNING Kortversion. Fastställdes av kommunfullmäktige ÅRSREDOVISNING 2013 Kortversion Fastställdes av kommunfullmäktige 2014-04-28 Ett plus på 18 miljoner 2013 men med fortsatta utmaningar kommande år! Vi gjorde 2013 ett resultat på 18 miljoner. Det är tionde

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Månadsrapport statistik december 218 Dnr KS 218/758 219-3-11 Befolkningsutveckling 155 15 145 14 135 13 147 42 145 218 143 72 142 131 14 499 138 79 137 27 135 936 134 684 132 92 133 728 131 934 15 134

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 365 36 355 3 35 3 335 3 9 12 15 1 6 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning

Läs mer

Bokslut i korthet 2011 Piteå kommun

Bokslut i korthet 2011 Piteå kommun Datum 212-2-3 Sida 1 (9) Handläggare BOKSLUT I KORTHET Version 1. Bokslut i korthet Piteå kommun 2 Resultaträkning kommunen (TKR) Utfall jan-dec Budget Avvikelse mot budget Utfall jan-dec 21 Intäkter 43

Läs mer

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Handlingsplan för heltid som norm

Handlingsplan för heltid som norm Handlingsplan för heltid som norm Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Innehållsförteckning Fler ska arbeta heltid i framtiden...

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer