Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger 1"

Transkript

1 Artikel TORKEL RICHERT Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger 1 Inledning Ett omfattande missbruk är dyrt att underhålla. För att finansiera ett dagligt heroinmissbruk (ca 1 gram om dagen) krävs ca kr per månad och för ett dagligt amfetaminmissbruk (ca 2 gram om dagen) ca kr per månad (CAN 2006; Bretteville-Jensen 2005; Nilsson & Wadeskog 2008). Även om konsumtionsmängden och intensiteten i missbruket varierar mellan individer och över tid så har majoriteten injektionsmissbrukare ett omfattande och kostsamt drogbruk. Att utveckla olika försörjningsstrategier blir därför en mycket viktig och tidskrävande del av många injektionsmissbrukares liv. Få personer med ett omfattande injektionsmissbruk klarar av att finansiera sina droginköp enbart genom legala inkomster och de som har legala inkomster i form av lönearbete lyckas sällan behålla detta någon längre tid (Svensson 2007; Rosenbaum 1981; Hunt 1990; Sherman & Latkin 2002). För många blir det nödvändigt att använda inkomster både från den formella/legala sektorn (t ex bidrag, lön, lån) och från den informella/illegala sektorn (t ex stölder, häleri, langning, prostitution) för att finansiera sitt drogbruk (Bretteville-Jensens 2005). Att studera droganvändares sätt att finansiera sitt drogbruk är viktigt och intressant i A B S T R A C T T. Richert: Injection drug using women and the means by which they support their drug use AIMS AND METHODS The purpose of the present paper is to investigate the ways in which women who inject heroin or amphetamines procure drugs and finance their drug use. The results are based on standardised interviews conducted at the needle exchange programme in Malmö between 1 July 2005 and 30 September In total, 188 out of the 232 women who visited the programme during this period were interviewed. RESULTS A vast majority of the women (93%) buy most of the drugs they use themselves. Among the women interviewed, the most common sources of income were; social benefits (45%), dealing (23%), prostitution (22%), theft (21%) and paid work (16%). A majority of the women (53%) reported use of both formal and informal incomes to finance their drug use over the last two weeks, just over a third of the women (36%) reported only formal incomes, and a small minority (12%) reported only informal incomes. A majority of the women also reported to have been provided with drugs by others. In most cases, the provider was a man (p>.01). Women with heroin as their principal drug more frequently reported multiple sources of income (p>.01), income through prostitution (p>.001), dealing (p>.01) or theft (p>.05), whereas women with amphetamines as their principal drug more frequently reported income through paid work (p>.05) or pensions (p>.01). 365

2 CONCLUSIONS Few women correspond to the stereotypical image of the homeless and outcast street addict who supports her drug habit mainly through prostitution and illegal activities or by contacts with male addicts. The majority of the women in this study have a relatively stable housing situation, the vast majority (93%) are active actors on the drug market who buy most of the drugs they use themselves, and most of the women use incomes from both formal/legal and informal/illegal sources. For most of the women, drugs provided by others only constituted a complement to those obtained by the women themselves. A few women, however, who did not report any personal income, seem to be highly dependent on others to secure a safe supply of drugs. Some women also reported that they had had to perform sexual services in order to get access to drugs from male suppliers. For women with heroin as their principal drug, it seemed much more difficult to finance their drug use by legal incomes only. KEYWORDS Women, injection drug use, heroin, amphetamines, needle exchange programme, income, drug economy. flera avseenden. Det sätt individen försörjer sitt missbruk på får stor betydelse för hennes möjliga delaktighet i majoritetssamhället och för hennes eventuella inblandning i och sociala status inom narkotikavärlden (Biernacki 1986, 24; Svensson 2007). Ökad kunskap kring försörjningsformer kan innebära en ökad förståelse för individers livssituation, utsatthet, problem, drivkrafter och resurser och därmed också möjliga vägar ut ur missbruket. Att fokusera på injektionsmissbrukande kvinnor och deras försörjning är av särskilt intresse då denna grupp utgör en minoritet inom en ytterst mansdominerad och maskulin narkomanvärld. Dessutom är den relativt skrala forskningen kring missbrukande kvinnors försörjningssätt och roller inom drogekonomin överskuggad av motsvarande forskning kring män (Maher & Hudson 2007). En ytterligare anledning att fokusera på injektionsmissbrukare och deras försörjningsstrategier är att det florerar många felaktiga föreställningar och stereotypa nidbilder kring denna grupp i samhället. Narkotikamissbrukarens verklighet har i den officiella retoriken i Sverige kommit att starkt förknippas med en värld skild från det övriga samhället, en värld präglad av kriminallitet, prostitution, våld, sjukdom och död (Kristiansen 1999). Framförallt injektionsmissbruk har kommit att bli sinnebilden för en av de mest förkastliga avvikelser vi kan tänka oss (Olsson 1994). Det är också framförallt de mest extrema och stereotypa bilderna av narkomanen som förs fram och som blir tongivande i media (Svensson 2005). En vanlig bild av injektionsmissbrukaren är den hemlöse och utslagna gatunarkomanen som är beredd att göra vad som helst för att få tag på pengar till droger. De gängse föreställningarna om och attityderna till kvinnliga narkotikamissbrukare är möjligen än mer stigmatiserande (Inciradi m.fl. 1993). De ses ofta som okvinnliga och smutsiga, som oansvariga mödrar som prioriterar drogen framför sina barn, som fallna och förtappade kvinnor (Lander 2003), de förknippas med självklarhet med prostitution och anses framförallt försörja sitt missbruk genom att sälja sex på gatan för pengar eller inom den egna gruppen i utbyte mot narkotika (Rosengren 2003). Liknande representationer av missbrukande kvinnor återfinns även inom delar av missbruks- och kriminalitetsforskning (Denton 2001; Anderson 2008; Taylor 1993). Dessa bilder innehåller en viss 366

3 sanningshalt, frågan är dock om den skildrar majoriteten, eller om den ens speglar något som är vanligt förekommande. I Sverige saknas studier som utifrån en bredare grupp narkotikamissbrukande kvinnor undersökt försörjningsstrategier och inkomstkällor. Föreliggande studie bidrar därmed genom sitt relativt stora och breda urval av narkotikamissbrukande kvinnor från sprutbytesprogrammet i Malmö, med ny och viktig kunskap i denna fråga. Tidigare forskning Liten uppmärksamhet har riktats mot narkotikamissbrukande kvinnor och deras försörjningsstrategier eller roller inom drogekonomin (Maher & Hudson 2007). Detta beror dels på att de utgör en minoritet bland tunga missbrukare men också på att de setts som perifera och icke hemmahörande i denna kontext (Campbell 2000). En annan förklaring är att forskning kring drogmissbruk historiskt sett varit forskning om män av män (Denton 2001). Den forskning som ändå intresserat sig för kvinnliga missbrukare har traditionellt tenderat att sätta fokus på deras familjeansvar, moderskap, promiskuösa livsstil och psykopatologi (Maher & Hudson 2007; Denton 2001). Tills relativt nyligen har diskursen kring kvinnors droganvändning och roll inom drogekonomin varit dominerad av bilder som speglat passivitet och maktlöshet (Anderson 2008; Denton 2001; Maher & Hudson 2007). Studier har ofta beskrivit kvinnor som offer vilka lurats in i missbruket av män och som är beroende av män för sin försörjning, tillgång till droger och upprätthållande av missbruket (Adler 1985; Fiddle 1976; File 1976; Goldstein 1979; Inciardi m.fl. 1993; Rosembaum 1981; Ruggiero 1995). Flera tidiga studier har också pekat på kvinnliga narkotikamissbrukares små möjligheter att göra karriärer inom den illegala ekonomin och hur de istället framförallt varit hänvisade till inkomster från prostitution, snatteri och bedrägerier (Miller 1986; Waterson 1993). Framförallt prostitution har ofta beskrivits som den mest framträdande inkomsten för kvinnliga narkotikamissbrukare, inte minst för de med heroin som huvuddrog (Blom & van Den Berg 1989; Waterson 1993). Under framförallt 1990-talet publicerades ett antal studier som presenterade delvis nya bilder av kvinnliga missbrukare. Kvinnor inom drogekonomin skildrades nu också som framgångsrika och stolta ent reprenörer, som oberoende av män för sin försörjning och som kapabla att inneha en rad olika positioner och roller inom drogekonomin, även de med ledande funktioner (Mieczkowski 1994; Morgan & Joe 1996; Baskin & Sommers & Fagan 1993; Dunlop & Johnson 1996; Sterk 1999). Lisa Mahers och Susan Hudsons (2007) metaanalys av studier kring kvinnliga missbrukare och deras försörjning visar dock att drogekonomin generellt är en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor, trots stora resurser och tillgångar, till stor del är beroende av män för att erhålla och upprätthålla attraktiva arbetsmöjligheter och att de kvinnliga rollerna ofta innehåller starkt sexualiserade inslag (Maher & Hudson 2007). I Sverige har ett fåtal studier berört kvinnliga missbrukares försörjningsstrategier och/eller positioner inom drogekonomin (se t ex Byqvist 1997; 2005; Lander 2003; Kolfjord 2003; Kristiansen 1999; Rosengren 2003; Svensson 2005; 2007), 367

4 ingen tidigare svensk studie har dock specifikt fokuserat på denna fråga. I den senaste nationella kartläggningen kring tunga missbrukare (MAX-undersökningen) saknas också mer ingående uppgifter kring denna grupps försörjning. Vad som dock kunde konstateras i studiens casefind ing undersökning var att arbetsmarknadsanknytningen bland de tunga narkotikamissbrukarna i regel var mycket dålig. För flertalet utgjordes därför de legala inkomsterna uteslutande av socialbidrag, pension, sjukpenning eller andra former av bidrag/ersättningar (Lander m.fl. 2002). Majoriteten av de tunga missbrukarna, både männen och kvinnorna, använde övervägande illegala inkomster för att finansiera sina narkotikainköp (Olsson m.fl. 2001). Flertalet studier, både nationella och internationella, som tar upp frågan om kvinnliga missbrukares försörjning är kvalitativa. De är genomförda i en kontext som karakteriseras av extrem social, ekonomisk och/eller kulturell marginalisering. Ofta utgår de också från avgränsade grupper missbrukande kvinnor t ex prostituerade, fängelsekunder, hemlösa kvinnor, kvinnliga langare. Fokus för studierna har då ofta varit kvinnornas roller och möjlighet till försörjning inom den illegala ekonomin. Få studier har undersökt bredare grupper av narkotikamissbrukande kvinnor och försökt kartlägga missbrukande kvinnors olika inkomster, både formella och informella. Detta ofta snäva urval och fokus har troligen inneburit vissa begränsningar i att skildra bredden och variationen i försörjning bland narkotikamissbrukande kvinnor. Sprutbytesprogram är exempel på en verksamhet som skulle kunna ge goda möjligheter att studera en bredare grupp av narkotikamissbrukande kvinnor, framförallt de sprutbytesverksamheter som vänder sig till ett större geografiskt område. Tidigare studier av sprutbytespopulationer har dock sällan haft försörjningsfrågan i fokus. De enda studier som tydligt har denna inriktning är Bretteville- Jensens (2005) och Bretteville-Jensens och Suttons (1996) studier kring sprutbytesprogrammet i Oslo, Norge. Dessa studier har visat mycket intressanta och delvis oväntade resultat inte minst gällande injektionsmissbrukande kvinnors försörjning. Resultaten pekade på vissa sedan tidigare kända skillnader mellan narkotikamissbrukande kvinnors och mäns försörjning där prostitution var en betydligt vanligare inkomstkälla bland de kvinnliga besökarna medan stölder var betydligt vanligare bland de manliga. Något mer förvånande visade Bretteville-Jensens studie att langning var en lika viktig inkomstkälla för både kvinnor och män och att båda könen i stort sett erhöll lika stora inkomster från de olika inkomstkällor med vilka de finansierat sitt drogbruk (prostitution undantaget, där kvinnorna tjänade betydligt mer). Bretteville-Jensens studie (2005) visade också intressanta skillnader i försörjning beroende på om individen hade heroin eller amfetamin som huvudsaklig drog; heroinanvändarna uppgav i större utsträckning illegala inkomster, fler inkomstkällor samt högre inkomstnivåer. Sprutbytesprogrammet i Malmö och dess besökare Till sprutbytesprogrammet i Malmö kommer personer som injicerar narkotika för att hämta rena sprutor och kanyler. Besökarna kommer framförallt från Malmö, 368

5 men även från andra orter i närområdet. Till programmet kommer varje år ca besökare varav ca 200 är nybesök (Registerdata från ). Verksamheten är, tillsammans med Sprutbytesprogrammet i Lund, unik i Sverige med sin breda kontaktyta till aktiva narkotikamissbrukare. Den mest omfattande och aktuella beskrivningen av sprutbytesprogrammet och dess målgrupp ges i Stenströms (2008) nyligen publicerade avhandling. Beskrivningar av målgruppen finns även i sprutbytesprogrammets egna sammanställningar vilka bygger på registerdata för de olika åren. Andelen kvinnor i sprutbytesprogrammet har under alla år legat kring 25 procent (Registerdata från sprutbytesprogrammet) vilket stämmer väl med andra studier av tunga missbrukare både nationellt (Olsson m.fl. 2001; CAN 2006) och internationellt (Aceijas m.fl. 2006). Vid programmets start 1989 var amfetamin den klart dominerande drogen bland besökarna, sedan dess har andelen som använder heroin ökat samtidigt som andelen som använder amfetamin har minskat (Stenström 2008). År 2004 var skillnaden i princip utjämnad; då uppgav 44 procent av besökarna (50 % av kvinnorna) heroin som sin huvudsakliga drog (Registerdata från 2005). Besökarna utgörs generellt av en grupp erfarna missbrukare som har en lång missbrukarkarriär bakom sig. Den genomsnittliga sprutbytaren har missbrukat narkotika under 23 år varav drogerna injicerats under knappt 16 år. Omfattningen och intensiteten i injektionsmissbruket varierar stort från person till person och över tid. Det vanliga är att ha injicerat periodvis (49 %) eller regelbundet (38 %), ett fåtal av besökarna (13 %) har uppgivit att de endast injicerat någon eller några gånger. Bland heroinister återfinns en större andel med ett regelbundet injektionsmissbruk i jämförelse med amfetaminister (Stenström 2008). Vad gäller sprutbytarnas försörjning av sitt missbruk ges ingen detaljerad information i Stenströms studie (2008). Det som presenteras är i vilken utsträckning de finansierar sina narkotikainköp med legala respektive illegala inkomster. En tredjedel av sprutbytarna uppgav att de finansierat sina narkotikainköp uteslutande eller övervägande med legala inkomster, 40 % med lika delar illegala och legala inkomster och 27 % uteslutande eller övervägande med illegala inkomster. I jämförelse med övriga tunga missbrukare i Malmö finansierade sprutbytarna i större utsträckning sina narkotikaköp med legala inkomster (Stenström 2008). Det framgår dock inte i studien vilka de olika legala och illegala inkomsterna är, vilka inkomster som är mer eller mindre vanliga eller huruvida kvinnornas försörjning skiljer sig från männens. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och analysera injektionsmissbrukande kvinnors olika sätt att anskaffa droger och finansiera sitt drogbruk. Tanken är att undersöka vilka inkomstkällor som är mer eller mindre vanliga och om dessa varierar beroende på huvudsaklig drog. Följande frågeställningar kommer att behandlas: I vilken utsträckning anskaffar kvinnorna själva de droger som de använder, i vilken utsträckning är de beroende av andra för sin tillgång till droger? 369

6 Vilka olika inkomster använder sig kvinnorna av för att finansiera sina droginköp och vilka inkomster är mer eller mindre vanliga i gruppen? I vilken utsträckning använder sig kvinnorna av formella respektive informella inkomster för att försörja sitt missbruk? Finns det skillnader i inkomster beroende på vilken kvinnans huvudsakliga drog är? Metod och material QQ Datainsamling Materialet i föreliggande studie bygger på strukturerade intervjuer med kvinnor på sprutbytesprogrammet i Malmö. Undersökningen startade och pågick fram till Samtliga kvinnliga patienter som besökte sprutbytesprogrammet under denna period tillfrågades om deltagande och vid samma tillfälle fick de även en kortare informationsbroschyr om studien. Vid kvinnans nästa besök, eller när det bedömdes vara lämpligt utifrån kvinnans situation och utrymme i verksamheten, genomfördes intervjun. Intervjuerna tog cirka minuter i anspråk. Intervjuerna genomfördes av personalen på sprutbytesprogrammet vilket innebar att den direkta kontakten med kvinnorna enbart kom att utgöras av för dem kända personer. Personalen som genomförde intervjuerna har arbetat länge på mottagningen och har ett mycket gott anseende bland besökarna. Detta bedömde vi vara av stor betydelse på grund av känsligheten i de efterfrågade uppgifterna. Vår tanke var också att kvinnorna skulle ha lätttare att tala med personer de redan hade en relation till och ett förtroende för. Samtliga intervjuformulär försågs av personalen vid sprutbytet med en sifferkod i samband med intervjutillfället. Kvinnornas identitet har således varit okänd för forskarna och själva kodnyckeln har hela tiden förvarats i ett låst utrymme skilt från enkäterna. Efter slutförandet av datainsamlingen har materialet kodats och lagts in i ett statistiskprogram för bearbetning och analys (SPSS). Före undersökningen genomfördes granskades forskningsdesignen av det etiska rådet vid Malmö Högskola, som fann att det saknades skäl att låta pröva projektet av regional etisk nämnd. Under intervjun ställdes frågor kring huvudsaklig drog 3, anskaffning av droger, försörjning av droginköp, erfarenhet av prostitution, utsatthet för våld, kontakt med myndigheter och organisationer, erfarenhet av behandling för missbruk, boendesituation samt eventuella önskemål om hjälp från samhället.här kommer resultatet kring försörjningsfrågorna att presenteras. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS version Chitvå-test har använts för signifikansprövning. Det interna bortfallet överstiger inte i något fall fem procent och har därför inte redovisats för de enskilda frågorna. QQ Brister i materialet En brist i studien har att göra med begränsningar i intervjuformuläret. Då det ur genomförbarhetssynpunkt ansågs viktigt att hålla enkäten kort (flertalet besökare är inne i ett aktivt missbruk och har sällan tid, ork eller vilja att ställa upp på längre intervjuer) har antalet frågor begränsats. Detta har inneburit begränsningar i analysen och kan ha inneburit att vissa intressanta resultat förbisetts. Endast tre bakgrundsvariabler: ålder, hu- 370

7 vuddrog och boende har inkluderats. Det saknas frågor kring t ex omfattning och längd i missbruk, familjesituation, utbildningsnivå. Liksom data om inkomsternas storlek. Resultatet visar hur vanliga de olika inkomsterna är men säger inget om inkomsternas relativa betydelse. För de kvinnor som endast uppgivit en inkomstkälla med vilken de finansierat sina droginköp är dess betydelse tämligen uppenbar. För de kvinnor som uppgivit flera inkomstkällor är de olika inkomsternas relativa betydelse däremot oklar. Möjligen kan tidigare forskning på området ge viss vägledning. Studier, både nordiska (Bretteville-Jensen 2005) och utomeuropeiska (DeBeck m.fl. 2007), har visat att illegal verksamhet (framförallt langning) och prostitution generellt ger betydligt högre inkomster än legala inkomstkällor som t ex bidrag och lönearbete. Den enda nationella studie som beskriver tunga narkotikamissbrukares typer av inkomstkällor (Olsson m.fl. 2001) visade att den stora majoriteten av kvinnorna i studien finansierade sitt missbruk övervägande eller uteslutande med illegala inkomster. Mot bakgrund av dessa studier är ett rimligt antagande att de illegala inkomstkällorna även för kvinnorna i föreliggande studie generellt ger högre inkomster än de legala. Denna utgångspunkt är framförallt relevant för förståelsen av inkomsternas betydelse i de fall då kvinnorna uppgivit både legala och illegala inkomstkällor. Det är dock inte enbart inkomsternas storlek som kan avgöra hur viktiga dessa är eller vilken roll de fyller för kvinnornas finansiering av sitt missbruk. Man kan också tänka sig att t ex bidrag, pension och lön i egenskap av relativt stabila och regelbundna inkomstkällor fyller en viktig roll även om de generellt ger lägre inkomster än de ofta mer osäkra illegala inkomstkällorna. De olika inkomsternas storlek och funktion är något som skulle behöva klargöras i kommande studier. En annan möjlig svaghet har att göra med osäkerheten kring intervjusvarens trovärdighet. Flera av intervjufrågorna i studien berör känsliga ämnen som t ex kriminella aktiviteter (langning, stölder, häleri) eller starkt stigmatiserade handlingar (t ex prostitution, tiggeri), vilket kan innebära en ökad risk för bortfall eller viss underrapportering. Det faktum att majoriteten av kvinnorna rapporterat någon illegal/semilegal inkomstkälla tyder på att det i alla fall finns en viss öppenhet även kring känsliga frågor. Personalens förstående och icke dömande förhållningssätt och täta och långvariga kontakt med besökarna torde också öka möjligheten för ärliga svar. Möjligen bör man trots allt (vilket även Bretteville-Jensen 2005, föreslår i sin studie) tolka de frekvenser som har att göra med illegala eller stigmatiserande handlingar som minimital. QQUndersökningsgruppen Totalt besökte 231 kvinnor sprutbytesprogrammet under insamlingsperioden, varav 188 intervjuades av personalen. Att de övriga 43 kvinnorna inte intervjuades berodde framförallt på att de hade för få besök under intervjuperioden (intervjun genomfördes ofta vid andra eller tredje besöket) eller på att de inte önskade delta. Sju av de aktuella kvinnor under insamlingsperioden påbörjade behandling och avbröt sin kontakt med sprutbytet innan intervjun hade genomförts. Andra orsaker till uteblivna intervjuer var besökares för dåliga psykiska tillstånd (två kvinnor) 371

8 samt dödsfall under intervjuperioden (två kvinnor). Då endast data kring ålder och huvudsaklig drog finns tillgängliga för bortfallsgruppen har det inte varit möjligt att genomföra någon avancerad bortfallsanalys. Vad gäller dessa två variabler fanns inga avgörande skillnader mellan bortfalls- och intervjugrupperna. Stenströms (2008) studie visade att dropp in besökarna/de sporadiska besökarna (max 2 besökt per år), i viss mån skiljer sig från övriga genom en högre subkulturell involvering 4. Intervjuarnas bedömning är dock att de två grupperna inte väsentligt skiljer sig från varandra. Av de intervjuade 188 kvinnorna uppgav 99 heroin och 88 amfetamin som sin huvudsakliga drog. En informant avstod från att uppge huvudsaklig drog och har därför exkluderats i analysen. Åldern i gruppen sträckte sig mellan 20 och 66 år, med en medelålder på 38 år. Medelåldern för dem med heroin som huvudsaklig drog var 34 år och för dem med amfetamin 42 år. Inga signifikanta skillnader mellan de två grupperna konstateras gällande bostadssituation även om de med amfetamin som huvudsaklig drog i större utsträckning uppgav att de var bostadslösa (tabell 1). 28 kvinnor uppgav sig inte vara aktiva sprutbytare; vid tidpunkten för intervjun var de antingen drogfria på egen hand (12) eller i pågående behandling (16). Därmed återstår 159 kvinnor vilka har uppmanats att besvara frågorna kring anskaffning av droger och försörjning av sitt missbruk. Det är denna grupp (80 kvinnor med heroin och 79 med amfetamin som huvudsaklig drog) som föreliggande studies resultat baserar sig på (tabell 2). QQ Studiens generaliserbarhet Då informanterna utgör den stora majoriteten av de kvinnor som besökt sprutbytesprogrammet under ett år och då inget tyder på att bortfallsgruppen (43 kvinnor) väsentligt skulle skilja sig från de intervjuade bör resultatet i hög grad vara generaliserbart till hela populationen kvinnliga sprutbytare i Malmö. Då informanterna utgör en stor andel av Skånes kvinnor med tungt missbruk borde resultatet i viss mån vara giltigt även för dem. Den senaste kartläggningen av tunga missbrukare i Skåne (Stafström & Norén 2005) beräknade antalet till drygt i Malmö kommun och ca i Skåne län. Då andelen kvinnor bland tunga missbrukare ligger kring 25 procent skulle detta innebära ca tungt missbrukande kvinnor i Tabell 1. Boende fördelat efter huvudsaklig drog. (Procent) Typ av boende Huvudsaklig drog Heroin n=99 Amfetamin n=88 Totalt Egen bostad Andra hand / Inneboende Bostadslös/härbärge Totalt

9 Tabell 2. Flödesschema för bortfall av respondenter. Malmö kommun och ca 750 i Skåne län. Informanterna skulle i så fall utgöra ca hälften av Malmös och ca en fjärdedel av Skåne läns tungt missbrukande 5 kvinnor. Generaliseringar av resultatet till grupper utanför sprutbytespopulationen bör dock ske med viss försiktighet. Detta då sprutbytarna i en tidigare studie (Olsson m.fl. 2001) i vissa avseenden visat sig skilja sig från övriga tunga narkotikamissbrukare i Malmö och även från tunga narkotikamissbrukare i Stockholm och Göteborg. Sprutbytarna har generellt visat sig ha högre medelålder i jämförelse med tunga missbrukare i landet i stort och i jämförelse med övriga tunga missbrukare i Malmö i synnerhet. Skillnaderna är särskilt tydliga vad gäller kvinnor (37,5 för sprutbytare mot 30,7 bland övriga tunga missbrukare i Malmö). En andra skillnad har att göra med försörjning av missbruket. I jämförelse med övriga tunga missbrukare i Malmö finansierade sprutbytarna i större utsträckning sina narkotikainköp med legala inkomster. En tredje skillnad är att sprutbytarna i större utsträckning än övriga tunga missbrukare i de tre storstäderna injicerar i perioder snarare än regelbundet (Olsson m.fl. 2001). Antal % Besökare under studieperioden ,0 Bortfall (ej intervjuade) 43 18,6 Exkluderade pga drogfrihet 28 12,1 Exkluderade pga okänd huvuddrog 1 0,4 Inkluderade i analysen ,8 Dessa tre skillnader kan till stor del förklaras av att personer med amfetamin som huvuddrog är överrepresenterade bland sprutbytarna 6. Amfetaminister har i jämförelse med heroinister visat sig ha högre genomsnittlig ålder 7 (Lander m.fl. 2002), större andel legala inkomster (Bretteville- Jensen 2005) samt ett mer periodvis injektionsbruk (Stenström 2008). De avgörande skillnaderna mellan sprutbytare och övriga tunga missbrukare verkar således sammanhänga med vilken huvuddrog som dominerar i gruppen. Resultat QQ En stor variation av inkomster Resultatet från enkätundersökningen visar att 93 procent av kvinnorna själva köpt droger under den senaste tvåveckorsperioden och att detta var det absolut vanligaste sättet för dem att få tag på droger. Detta tyder på att kvinnorna är aktiva aktörer på drogmarknaden. Resultatet skiljer sig från många tidigare studier där kvinnliga narkotikamissbrukare ofta beskrivits som passiva och beroende av män för sin försörjning och tillgång till droger (Denton 2001; Bourgois m.fl. 2004; Maher & Hudson 2007). Kvinnorna har finansierat sina droginköp genom en rad olika inkomstkällor. Dessa framgår av tabell 3 (samma kvinna kan förekomma i flera kategorier). Den inkomstkälla som flest kvinnor rapporterat är socialbidrag (45 %), därefter langning (23 %), sexförsäljning (21 %), pension (21 %) samt stölder (21 %). Även lönearbete (16 %) var en relativt vanlig inkomstkälla, där majoriteten uppgav att de fått lön genom en reguljär anställning. Antalet inkomstkällor är många och variationen mellan dem stor. Totalt har över 20 inkomstkällor rapporterats. Av övriga, mindre vanliga sätt att finansiera sina droginköp kan nämnas; studiemedel, arv, pantning av flaskor, att bli försörjd av 373

10 Tabell 3. Inkomstkällor med vilka kvinnorna finansierat sina droginköp de senaste 14 dagarna. Inkomstkälla Frekvens % Socialbidrag 71 44,5 Langning 37 23,1 Sålt sex 34 21,3 Pension 34 21,3 Stölder 33 20,6 Lönearbete 26 16,3 Sjukbidrag 18 11,3 Sålt skrot/bråte 8 5,0 Tiggt 6 3,3 A-kassa 4 2,5 Fått/lånat pengar 4 2,5 Barnbidrag/underhåll 4 2,5 Övrigt 17 10,4 partner, häleri, samt inkomster genom arbete som nakenmodell, sällskapsdam eller strippa. Tabell 3 visar vilka inkomstkällor kvinnorna använt för att finansierat sina inköp av droger de senaste 14 dagarna. Ett längre tidsperspektiv hade sannolikt inneburit något högre frekvenser och möjligen en ännu större variation av inkomstkällor. Den enda försörjningskälla som undersöktes ur ett längre tidsperspektiv var prostitution. Totalt 45 procent av kvinnorna uppgav att de någon gång i livet hade sålt sex för att få pengar till droger, drygt hälften hade gjort detta under det senaste året. Av dem som sålt sex det senaste året hade den övervägande majoriteten sålt sex minst en gång i veckan. En mindre grupp hade de senaste året sålt sex endast vid enstaka tillfällen. Detta tyder även på att kvinnornas sätt att försörja sina droginköp kan variera stort över tid och att en inkomstkälla som vissa kvinnor använder rutinmässigt av andra används endast i undantagsfall. Resultatet ger en bild av en, mycket heterogen grupp kvinnor som gällande försörjning, bryter mot den stereotypa bilden av kvinnliga narkomaner som prostituerade eller tjuvar eller som oförmögna att själva finansiera sitt missbruk. Endast var femte kvinna har uppgivit inkomster från stölder och en lika liten andel från sexsäljande, som sätt att försörja sitt missbruk de senaste två veckorna. Att socialbidrag var den absolut vanligaste inkomsten bland kvinnorna var relativt väntat. Tidigare nordiska studier har pekat på bidrag som en mycket vanlig inkomstkälla bland narkotikamissbrukare (Bretteville-Jensen 2005; Bretteville-Jensen & Sutton 1996; Lander m.fl. 2002). Att pension och lön i stort sett var lika vanliga inkomstkällor som stölder, prostitution och langning var mer oväntat. Framförallt lönearbete har tidigare beskrivits som ett nästintill omöjligt projekt för kvinnor med tungt missbruk (Rosenbaum 1981; Hunt 1990; Sherman & Latkin 2002), en inkomstkälla vilken endast ett fåtal kvinnor använder sig av för att finansiera sitt drogbruk (Olsson m.fl. 2001; Bretteville- Jensen 2005) medan prostitution och illegala inkomstkällor ofta beskrivits som mycket vanliga. (Bretteville-Jensen 2005; Waterson 1993). Legala inkomster i form av bidrag, pension och lön verkar sammantaget vara mycket vanliga i gruppen. Totalt uppgav 89 procent av kvinnorna någon legal inkomst med vilken de finansierat sina droginköp de senaste två veckorna. Detta innebär dock inte att dessa inkomster är de viktigaste eller mest betydelsefulla för finansiering av missbruk. 374

11 Att langning var en minst lika vanlig inkomst som stölder och sexsäljande bryter mot den traditionella bilden av kvinnor och mäns skilda försörjningsvägar inom drogekonomin, där langning ofta beskrivits som en högst könsstereotyp företeelse från vilken kvinnor uteslutits (Preble & Casey 1969; Johnson m.fl. 1985; Johnson m.fl. 1990; Adler 1985; Williams 1992) och där prostitution och snatterier/stölder beskrivits som primära inkomstkällor för kvinnliga narkotikamissbrukare. Resultatet tyder på att en stor andel av kvinnorna i föreliggande studie lyckats etablera sig inom en traditionellt manlig domän inom den illegala drogekonomin. På senare år har även andra studier pekat på langning som en allt viktigare inkomstkälla för kvinnliga narkotikamissbrukare. Detta har bland annat setts som ett tecken på att den manliga dominansen inom drogekonomin möjligen håller på att luckras upp (Sommers m.fl. 1996; Fagan 1995). Även Bretteville-Jensens omfattande kvantitativa studie (2005) visade att langning är en central inkomst för de kvinnliga narkotikaanvändare som besöker sprutbytesprogrammet i Oslo. De langade i nästan lika stor utsträckning som de manliga sprutbytarna och hade dessutom något högre månatlig inkomst från den. (Bretteville- Jensen 2005). QQ Formella och informella inkomster Kvinnornas inkomster kan delas upp i formella och informella inkomster. De formella inkomsterna utgörs av socialbidrag, lön från reguljärt arbete, studiemedel pension, sjukbidrag samt andra statliga ersättning, d.v.s. enbart legala inkomster. Informella inkomster är de legala i form av t ex lån, gåvor, pantning av flaskor, tiggeri, de semilegala i form av prostitution och svartarbete (själva handlingen är legal men inkomsten blir illegal då den inte redovisas och beskattas) och de illegala i form av langning, stölder och häleri. Majoriteten av kvinnorna (53 %) använde både formella och informella inkomster för att finansiera sina inköp av narkotika de senaste två veckorna, en dryg tredjedel (36 %) använde endast formella inkomster och en minoritet (11 %) endast informella inkomster (tabell 4). För den grupp som uppgivit både formella och informella inkomstkällor är det som tidigare påpekats troligt att de informella inkomstkällorna generellt står för den största andelen av den totala inkomsten. Bland de informella inkomsterna visade sig de illegala (langning, stölder och häleri) och de semilegala (prostitution) dominera. Totalt hade 56 procent kvinnorna under de senaste två veckorna finansierat sina droginköp med inkomster från någon illegal eller semilegal inkomstkälla. Att 36 procent av kvinnorna enbart uppgivit någon legal inkomstkälla tyder på att en relativt stor grupp är oberoende av illegala inkomster för sin finansiering av sitt missbruk. Majoriteten av kvinnorna (65 %) har uppgivit flera inkomstkällor under de senaste två veckorna. 35 procent uppgav en inkomstkälla, 48 procent två och 18 procent tre eller fler inkomstkällor med vilka de finansierat sina droginköp de senaste två veckorna. För de som uppgivit flera inkomster var en vanlig kombination en formell inkomst, framförallt i form av socialbidrag, i kombination med en eller flera informella inkomster så som prostitution, langning eller stölder. De vanligaste kombinatio- 375

12 Tabell 4. Andelen formella och informella inkomster. Typ av inkomst Frekvens % Endast formella inkomster 56 35,9 Endast informella inkomster 18 11,5 Både formella och informella inkomster 82 52,6 Totalt ,0 ordnade former och som inte är beroende av den illegala drogekonomin för sin försörjning. Dessa kvinnor står i kontrast till en mindre grupp kvinnor (ca 10 % av samtliga) som är bostadslösa eller som bor på härbärgen. I denna senare grupp saknar samtliga arbete och informella/illegala inkomstkällor som stölder, prostitution och tiggeri dominerar. nerna för de med flera inkomstkällor var socialbidrag och prostitution (13 %), socialbidrag och langning (11 %), socialbidrag och lön (9 %), socialbidrag och stölder (8 %) samt socialbidrag, langning och stölder (5 %). Även om socialbidrag innebär en låg inkomst så kan bidraget fylla en viktig funktion för kvinnorna. Socialbidrag innebär i förhållande till illegala inkomstkällor en relativt regelbunden och stabil inkomst. Denna egenskap kan innebära att socialbidrag fyller en viktig funktion som en stabil bas, en grundinkomst vilka flertalet kvinnor kompletterar med olika illegala inkomster. De inkomstkällor som var vanligast som enskild inkomst var pension, sjukbidrag, socialbidrag och lön, det vill säga formella/legala inkomster. Det är svårt att se hur någon av dessa inkomster kan räcka för att finansiera ett injektionsmissbruk. En förklaring skulle kunna vara att detta speglar en grupp kvinnor som har ett mindre omfattande missbruk eller som vid tidpunkten för studien varit inne i en period med en mindre frekvent drogkonsumtion. Att de kvinnor som endast uppgivit en legal inkomstkälla, framförallt de med lönearbete som enskild inkomst, i större utsträckning uppgivit att de bor i egen bostad, tyder på att det i gruppen finns ett antal kvinnor som lever under relativt QQ Att bli bjuden på droger av andra Även om kvinnorna själva köper merparten av de droger som de konsumerar verkar en bjudkultur även vara tämligen viktig för deras tillgång till narkotika. Av dem som inte själva har köpt droger de senaste två veckorna (7 %) har samtliga blivit bjudna på droger av andra i sin omgivning. Bland de övriga (93 %) hade hälften (oavsett huvuddrog) under samma period någon gång blivit bjudna på droger. Majoriteten av kvinnorna har blivit bjudna på droger av flera olika personer. Hur ofta och i vilken omfattning detta har skett framgår dock inte av materialet. Av tabell 5 framgår vilka som bjudit kvinnorna på droger de senaste två veckorna. Det var betydligt vanligare att ha blivit bjuden av en manlig kompis eller bekant än av en kvinnlig. Mer än en tredjedel av kvinnorna uppgav att de blivit bjudna av sin pojkvän/make. Andra som bjudit på droger av var syskon, flickvän, kvinnans torsk (sexköpare) eller kran (langare). Kvinnorna har framförallt blivit bjudna på droger av män. Detta gäller även om pojkvänner/makar exkluderas. För dem som blivit bjudna av andra än pojkvänner/ makar hade 60 procent enbart blivit bjudna av män, 35 procent av både kvinnor och män och 5 procent enbart av kvinnor 376

13 (framgår inte av tabellen). Sammantaget har 95 procent av dem som blivit bjudna på droger de senaste två veckorna blivit bjudna av någon man. Att kvinnorna i betydligt större utsträckning blivit bjudna av män än av kvinnor kan dels bero på en överrepresentation av män bland injektionsmissbrukare (ca 75 %) och dels på att det är relativt vanligt med manliga vänner bland kvinnliga narkotikaanvändare. Tidigare studier har visat att kvinnliga missbrukare många gånger upplever det lättare att umgås med manliga missbrukare då det ofta finns ett stort konkurrensförhållande mellan kvinnor i narkotikavärlden (Svensson 2007; Trulsson 1993). Att kvinnorna huvudsakligen blir bjudna på droger av män speglar också ett beroendeförhållande och en sexism inom narkotikavärlden där många män kräver sexuella tjänster i utbyte mot narkotika. Detta visas tydligt av det faktum att mer än en femtedel av de kvinnor som uppgivit att de blivit bjudna på droger också uppgivit att de då har fått betala med sex. QQ Skillnader i försörjningssätt beroende på huvudsaklig drog Det föreligger stora skillnader i försörjningssätt beroende på vilken drog kvinnorna huvudsakligen använder. Tabell 6 visar inkomstkällor för de med heroin respektive amfetamin som huvuddrog. De inkomstkällor som fler än tio procent av samtliga kvinnor rapporterat under de senaste 14 dagarna har inkluderats i jämförelsen. Kvinnor med heroin som huvuddrog har i signifikant större utsträckning uppgivit prostitution, langning eller stölder som försörjningskällor medan de Tabell 5. Vem bjöd på droger de senaste två veckorna. med amfetamin som huvuddrog i signifikant större utsträckning uppgivit lön och pension som försörjningskällor. Denna skillnad i försörjningssätt beroende på huvudsaklig drog var också tydlig i Bretteville-Jensens (2005) studie. Frekvens % Manlig kompis 52 50,5 Pojkvän/make 37 35,9 Manlig bekant 29 28,2 Kvinnlig kompis 26 25,2 Kvinnlig bekant 15 14,6 Annan 12 11,7 Bland de med amfetamin som huvuddrog var lön vanligare som inkomstkälla än både prostitution, stölder och langning medan motsatt förhållande gäller för de med heroin som huvudsaklig drog. Även gällande några mindre vanliga inkomstkällor förelåg skillnader utifrån huvuddrog. Att tigga ihop pengar uppgavs endast som inkomst av kvinnor med heroin som huvuddrog (sex kvinnor), medan inkomst genom att samla och sälja skrot/ koppar endast uppgavs av kvinnor med amfetamin som huvuddrog (åtta kvinnor). Skillnaderna i inkomstsätt beroende på huvuddrog kan ha flera förklaringar. En trolig förklaring är olika utgifter för missbruket beroende på huvuddrog i kombination med de möjliga inkomstnivåerna som olika inkomstkällor innebär. Resultatet möjliggör ingen analys av hur stor del av kvinnornas totala inkomst som varje enskild inkomstkälla utgör. I Bretteville- Jensens (2005) studie, vilken visat liknande resultat vad gäller injektionsmissbrukande kvinnors typer av inkomstkällor, undersöktes även hur stora inkomster de respektive inkomstkällorna gav. Här visa- 377

14 Tabell 6. Försörjning av missbruk. Fördelning efter huvudsaklig drog. (Procent) Inkomstkälla Huvudsaklig drog Heroin n=80 Amfetamin n=79 Totalt Socialbidrag Langning 33 13** 23 Sålt sex 38 6*** 22 Stölder 28 14* 21 Pension 11 31** 21 Lön 9 21* 15 Sjukbidrag Signifikans (Chi 2 test): *p<. 0,5 **p<.01 ***p<.001 de sig prostitution ge störst genomsnittlig månadsinkomst ( NOK), därefter langning ( NOK), stölder ( NOK), lönearbete ( NOK) och socialbidrag (4 444 NOK). De genomsnittliga utgifterna för droginköp under en månad för de med heroin som huvuddrog var mellan NOK och för de med amfetamin mellan NOK. Liknande skillnader i utgiftsnivåer har rapporterats i svenska studier (CAN 2006). Av detta framgår att lön eller bidrag sällan räcker till för att finansiera injektionsmissbruk, i synnerhet om individens huvuddrog är heroin. Heroin är betydligt dyrare än amfetamin och heroinister har ofta en mer omfattande konsumtion både av sin huvuddrog och av andra droger/preparat (Bretteville-Jensen 2005). Heroinanvändare har dessutom ofta ett kontinuerligt, ofta dagligt drogbruk, medan amfetaminanvändare som regel har ett periodiskt drogbruk (Svensson 2007). Denna skillnad har även visat sig gälla för besökarna på sprutbytet i Malmö (Stenström 2008). Langning, prostitution och stölder ger generellt betydligt högre inkomster än lön, pension eller bidrag, vilket troligen är en viktig förklaring till att dessa är vanligare bland de med heroin som huvuddrog. Att pension var en vanligare inkomstkälla bland dem med amfetamin som huvuddrog beror troligen på en högre medelålder bland dem (42 år jämfört med 34 år) men också på att de i större utsträckning haft lönearbete. Att lön var vanligare som inkomst bland de med amfetamin som huvuddrog kan nog delvis förklaras med drogernas olika effekt och därmed förknippad livsstil. Amfetamin är mindre beroendeframkallande än heroin och ger inte upphov till lika kraftig abstinens, vilket kan innebära större möjlighet att kontrollera drogbruket (Tunving & Nordegren 1993). Amfetamin beskrivs också ofta som en aktiv och utåtriktad drog till skillnad från heroin som snarare beskrivs i termer av isolering, avtrubbning och passivitet (Svensson 2007). Tidigare studier visar att heroinanvändare har allt svårare att behålla eller erhålla ett reguljärt arbete i takt med att deras missbruk intensifieras (Rosembaum 1981; Stephens 1991; Hunt 1990). Segraeus (1994) har i en svensk 378

15 studie kring klienter i institutionell narkomanvård (SWEDATE-projektet), påvisat en sämre social situation bland heroinmissbrukare, inkluderande högre arbetslöshet och en mer omfattande kriminalitet och prostitution i jämförelse med amfetaminister. Möjligen är det även skillnaderna i drogernas effekter snarare än ekonomiska aspekter som kan förklara varför de kvinnor med amfetamin som huvuddrog i större utsträckning samlar koppar och skrot (8 respektive 0) medan de med heroin som huvuddrog i större utsträckning tigger (6 respektive 0). Att samla och sälja skrot och koppar kräver styrka och uthållighet vilket amfetaminet kan ge. Heroinets dämpande och avtrubbade egenskaper har beskrivits som nödvändiga för att klara det ofta psykiskt krävande arbete som sexsäljande innebär (Gossop m.fl 1994; Silbert m.fl 1982). Möjligen är dessa egenskaper också viktiga för att klara av att tigga. De kvinnor med heroin som huvuddrog har i signifikant större utsträckning (p<.01) uppgivit flera inkomstkällor, vilket sannolikt beror på deras högre utgifter för missbruket. Nästan hälften (45 %) av de med amfetamin som huvuddrog uppgav endast en inkomst, motsvarande andel för de med heroin som huvuddrog var en fjärdedel (25 %). Att ha tre till fem inkomstkällor under de senaste två veckorna var betydligt vanligare bland de med heroin som huvuddrog (Figur 1). De vanligaste kombinationerna av inkomster för de med heroin som huvuddrog var socialbidrag och prostitution (15 %), socialbidrag och langning (9 %), socialbidrag och stölder (5 %) samt socialbidrag, langning och stölder (5 %). För de med amfetamin som huvuddrog var lön (framförallt svartjobb) och socialbidrag den vanligaste kombinationen (9 %), därefter lön och pension (5 %) samt socialbidrag och langning (5 %). Det är tydligt att kvinnor med heroin som huvuddrog ofta använder en eller flera informella/illegala inkomster i kombination med socialbidrag, medan de med amfetamin som huvuddrog ofta kombinerar lönearbete (ofta svart) med bidrag eller annan statlig ersättning. Diskussion Resultatet ger en bild av en mycket heterogen grupp kvinnor, där flertalet inte motsvarar den stereotypa bilden av den kvinnliga sprutnarkomanen som utslagen, marginaliserad och passiv eller som huvudsakligen beroende av män eller prostitution för sin försörjning och tillgång till droger. Snarare framträder en grupp i huvudsak aktiva kvinnor som anskaffar merparten av sina droger själva och som försörjer sina ofta kostsamma droginköp genom en rad olika formella och informella inkomster. Det framkom stora variationer i gruppen vad gäller typer av inkomster och levnadsförhållanden, vilka tyder på en varierad grad av delaktighet i majoritetssamhället respektive involvering i en narkoman subkultur. Vissa av kvinnorna har både reguljärt arbete och egen fast bostad och saknar helt informella/illegala inkomster. Andra har en mycket osäker boendesituation och en tydlig koppling till en subkultur med inkomster uteslutande via langning, prostitution eller stölder. Flertalet kvinnor befinner sig dock någonstans emellan dessa två grupper med en relativt stabil boendesituation och med inkomster från och kontakter inom både den formella och 379

16 % 1 informella ekonomin. Huvuddrog Heroin Amfetamin Antal försörjningskällor Figur 1. Antalet inkomstkällor de senaste två veckorna fördelat efter huvudsaklig drog. (Procent) Vad gäller kvinnornas försörjningsmöjligheter inom drogekonomin och eventuella beroende av män inom narkotikavärlden framkommer en komplex bild. Det faktum att kvinnorna själva finansierar och köper merparten av de droger som de konsumerar och det faktum att langning var en mycket vanlig inkomstkälla tyder på att många kvinnor är självständiga och aktiva aktörer inom drogekonomin. Å andra sidan har nästan hälften av kvinnorna de senaste två veckorna någon gång blivit bjudna på droger av män. För flertalet kvinnor verkar bjudandet utgöra ett komplement till de egna inkomsterna, för några verkar dock bjudkulturen utgöra ett avgörande sätt att få tag på droger (7 % av kvinnorna har inte själva köpt några droger de senaste två veckorna. De droger de använt har de framförallt fått av män) och därmed en beroendeställning 5 och ett underläge i förhållande till de män som bjuder. Denna bild förstärks av att många av kvinnorna som blivit bjudna på droger av män uppger att de fått betala med sexuella tjänster. Att langning är vanligt tyder på att många kvinnor i någon mån lyckats etablera sig inom en traditionellt manlig verksamhet. Möjligen speglar detta, vilket tidigare studier pekat på, en trend där kvinnor de senaste decennierna successivt fått ökade möjligheter till försörjning inom drogekonomin. Eftersom resultatet inte visar hur mycket kvinnorna tjänar från langning, vilka positioner de har i förhållande till män inom drogekonomin eller om de möts med fördomar och motstånd måste resultatet dock tolkas med en stor försiktighet. Skillnaden i försörjning mellan de med heroin respektive amfetamin som huvudsaklig drog verkar vara ett robust fynd. Dels framkom flera starkt signifikanta skillnader mellan dessa två grupper, dels bekräftas dessa skillnader av de få tidigare studier som berört denna fråga (Bretteville-Jensen 2005; Segraeus 1994). Skillnaden verkar dels bero på skillnader i utgifter för missbruket men också av drogernas olika effekter och med dem förknippad livsstil. För att få större klarhet i hur dessa skillnader kan förklaras, krävs dock ytterligare kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet visar sprutbytesprogrammens stora potential som plattform för forskning kring tungt missbruk. Detta beror dels på den omfattande och breda grupp aktiva narkotikaanvändare som regelbundet vänder sig till verksamheten, dels på besökarnas ofta nära kontakt med personalen och positiva syn på verksamheten. Denna möjlighet bör utnyttjas men 380

17 måste hanteras med en stor försiktighet. Besökarna kommer inte för att bli studerade eller utfrågade och den relativa anonymiteten är för många besökare en förutsättning för deras kontakt med mottagningen. I föreliggande studie har dock besökarna varit positiva till att ställa upp och även visat ett intresse av att ta del av resultaten. Torkel Richert, universitetsadjunkt Malmö högskola Fakulteten för Hälsa och Samhälle Malmö, Sverige E-post: NOTER 1) Först och främst vill jag rikta ett stort tack till alla besökare på sprutbytesprogrammet i Malmö som valt att medverka i studien och som delat med sig av många gånger högst privata och känsliga uppgifter. Ett stort tack till personalen på sprutbytesprogrammet i Malmö. Framförallt har Kristina Hansson och Britta Sjöström, vilka genomfört intervjuerna med de besökande kvinnorna, haft en avgörande roll för studien. Utan er hjälp hade denna studie varit mycket svår att genomföra, om ens möjlig. Slutligen krävs också ett tack till Leili Laanemets och Sven-Axel Månsson vilka initierat studien och vilka tillsammans med Bengt Svensson kommit med viktiga synpunkter under arbetets gång. 2) Data hämtade från sprutbytesprogrammets egen statistik. 3) Huvudsaklig drog innebär här den drog informanten uppgivit sig använda den mesta delen av tiden. Många använder dock flera olika preparat utöver sin huvudsakliga drog. 4) Indikatorer på en hög grad av subkulturell involvering är t ex; kontakter med polis, kronofogde och socialtjänst, att ha varit föremål för tvångsvård för missbruk, att ha blivit förhörd pga. brottsmisstanke, att ha blivit dömd för brott, att ha avtjänat fängelsestraff. 5) Då en tidigare kartläggning (Olsson m.fl. 2001) vilken även uppskattade och inkluderade mörkertal beräknade antalet till något högre bör siffrorna ses med viss försiktighet. 6) Olsson m.fl. (2001) har visat att sprutbytarna i jämförelse med andra tunga missbrukare i de tre storstäderna i betydligt större utsträckning uppgivit amfetamin som huvudsaklig drog. Skillnaden mellan sprutbytare och icke-sprutbytare var signifikant (Mann-Whitney U-test; p < 0,001). 7) Andra möjliga förklaringar till åldersskillnaden mellan sprutbytarna och övriga tunga missbrukare, vilka Stenström (2008) tidigare framfört, kunde vara sprutbytesprogrammets minimiålder på 20 år, och det faktum att definitionen tunga missbrukare inkluderar en mindre grupp som inte injicerar. Deras medelålder är troligen lägre eftersom injektionsdebuten vanligtvis sker 4-5 år efter drogdebuten (Rönnberg m.fl. 1992). REFERENSER Adler, P.A. (1985): Wheeling and dealing: An Ethnography of an Upper-Level Drug Dealing and Smuggling Community. New York: Colombia University Press Aceijas, C. & Friedman, S.R. & Cooper, H.L.F. & Wiessing, L. & Stimson, G.V. & Hickman, M. (2006): Estimates of Injecting drug users at the national and local level in developing and transitional countries, and gender and age distribution. Sexually Transmitted Infections 82 (Supplement): 3 Anderson, T.L. (2008): Neither Villain nor Victim. Empowerment and agency among women substance abusers. New Brunswick, 381

18 New Jersey and London: Rutgers University Press Baskin, D. & Sommers, I. & Fagan, J. (1993): The political economy of violent female street crime. Fordham Urban Law Journal 20: Biernacki, P. (1986): Pathways from Heroin Addiction. Philadelphia: Tempel University Press Blom, M. & van Den Berg, T. (1989): Typology of the Life and Work Styles of ˮHeroin- Prostitutes. I: Cain, M. (red.): From Growing Up Good: Policing the Behavior of Girls in Europe, London: Sage Bourgois, P. & Prince, B. & Moss, A. (2004): The everyday violence of hepatitis C among young women who inject drugs in San Francisco. Human organization 63 (3): Bretteville-Jensen, A.L. (2005): Økonomiske aspekter ved sprøytemisbrukeres forbruk av ulovlige rusmidler. En analyse av intervjuer foretatt Oslo: SIRUS, rapport nr 4 Bretteville-Jensens, A.L. & Sutton, M. (1996): The income-generating behaviour of injecting drug-users in Oslo. Addiction 91: Byqvist, S. (1997): Svenska narkotikamissbrukande kvinnor och män. Missbruksförlopp och kriminalitet. Rapport i socialt arbete nr 84. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Byqvist, S. (2005): Narkotikamissbrukande kvinnor i Sverige. Marginalisering och social belastning. Könsskillnader. Stockholm: Mobilisering mot narkotika. Rapport 11 Campbell, N.D. (2000): Using women. Gender, drug policy and social justice. London and New York: Routledge CAN (2006): Drogutvecklingen i Sverige CAN Rapport 98. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning DeBeck, K. & Shannon, K. & Wood, E. & Li, K. & Montaner, J. & Kerr, T. (2007): Income Generating Activities of People Who Inject Drugs. Drug and Alcohol Dependence 91(1): Denton, B. (2001): Dealing: Women in the drug economy. Sydney: University of New South Wales Press Dunlap, E. & Johnson, B.D. (1996): Family and human resources in the development of a female crack-seller career: Case study of a hidden population. Journal of Drug Issues 26 (1): Fagan, J. (1995): Women s Careers in Drug Use and Drug Selling, Current Perspectives on Aging and the Life Cycle 4: Fiddle, S. (1976): Sequences in Addiction. Addictive Diseases File, K.N. (1976): Sex roles and street roles. International Journal of the Addictions 11: Goldstein, P. J. (1979): Prostitution and drugs. Lexington, Mass: Lexington Books Gossop, M. & Powes, B. & Griffiths, P. & Strang, J. (1994): Sexual behavior and its relationship to drug-taking among prostitutes in South London. Addiction 98: Hunt, D. (1990): Drugs and consensual crimes: Drug dealing and prostitution. I: Tonry, M. & Wilson, J. Q. (red.): Drugs and crime. Crime and justice 13. Chicago: University of Chicago Press Inciardi, J. & Lockwood, D. & Pottieger, A. (1993): Women and Crack Cocaine. New York: MacMillan Johnson, B.D. & Goldstein, P.J. & Preble, E. & Schmeider, J. & Lipton, D. & Spunt, B. & Miller, T. (1985): Taking care of business: The Economic Lives of Crime by Heroin Users. Lexington, MA: Lexington Books Johnson, B.D. & Hamid, A. & Morales, E. (1990): Emerging Models of Crack Distribution. I: Mieczkowski, T. (red.): Drugs and Crime: A Reader. Boston: Allyn-Bacon Kolfjord, I. (2003): Kvinnors drogbruk och lagbrott. Positionella och kontextuella strategier i en våldsrelaterad vardag. Lund: Bokbox Förlag Kristensen, A. (1999): Fri från narkotika. Om kvinnor och män som har varit narkotikamissbrukare. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete Lander, I. (2003): Den flygande maran. En studie om åtta narkotikamissbrukande kvinnor i Stockholm. Stockholm: Kriminologiska Institutionen, Stockholms universitet Lander, I. & Olsson, B. & Rönneling, A. & Skrinjar, M. (2002): Narkotikamissbruk och 382

19 marginalisering. MAX-projektet, slutrapport. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Maher, L & Hudson, S.L. (2007): Women in the Drug Economy: A Metasynthesis of the Qualitative Literature. Journal of Drug Issues 37 (4): Mieczkowski, T. (1994): The experiences of women who sell crack: Some descriptive data from the Detroit Crack Ethnography Project. Journal of Drug Issues 24 (2): Miller, E. (1986): Street Woman. Philadelphia: Temple University Press Morgan, P. & Joe, K.A. (1996): Citizens and outlaws: The private lives and public lifestyles of women in the illicit drug economy. Journal of Drug Issues 26 (1): Nilsson, I. & Wadeskog, A. (2008): Varje drogfri dag en framgång.ˮsocioekonomiskt Bokslut för Metadonprogrammet i Stockholm. Institute for Socio Ecological Eeconomics. [Online: Olsson, B. (1994): Narkotikaproblemets bakgrund. Stockholm: Elanders Gotab Olsson, B. & Adamsson W.C. & Byqvist, S. (2001): Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige MAX-projektet, delrapport 3. Stockholm: CAN rapport nr 61 Preble, E. & Casey, J.H. (1969): Taking care of business - the heroin user s life on the street. International Journal of the Addictions 4: 1 24 Rosenbaum, M. (1981): Women on heroin. New Brunswick: Rutgers University Press Rosengren, A. (2003): Mellan ilska och hopp. Om hemlöshet, droger och kvinnor. Stockholm: Karlsons Bokförlag Ruggiero, V. & South, N. (1995): Eurodrugs: Drug Use Markets and Trafficking in Europe. London: UCL Press Limited Rönnberg, S. & Andrén, A. & Hermansson, U. & Stenström, N. & Öberg, D. (1992): Sprutbyte för personer med intravenöst missbruk (Nr. 62) Stockholm, Institutionen för socialt arbete Segraeus, V. (1994): Klienter i institutionell narkomanvård. Rapport i socialt arbete nr 66. Stockholm: Socialhögskolan, Institutionen För Socialt Arbete. Stockholms Universitet Sherman, S.G. & Latkin, C.A. (2002): Drug users involvement in the drug economy: implications for harm reduction and HIV prevention programs. Journal of Urban Health 79 (2): Silbert, M.H. & Pines, A.M. & Lynch, T. (1982): Substance abuse and prostitution. Journal of Psychoactive Drugs 14 (3): Sommers, I. & Baskin, D. & Fagan, J. (1996): The Structural Relationship between Drug Use, Drug Dealing, and Other Income Support Activities among Women. Journal of Drug Issues 26 (4): Stafström, M. & Norén, A. (2004): Skåne-UNO 2004 En kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning. Länsstyrelsens i Skåne län och Skånesamverkan mot droger. Rapportserien Skåne i utveckling: Rapport 2005: 6 Stenströms, N. (2008): Sprutbyte vid intravenöst narkotikamissbruk. En longitudinell studie av deltagarna i sprutbytesprogrammet i Malmö. Östersund: Mid Sweden University, Department of Social Work Stephens, R.C. (1991): The Street Addict Role: A theory of Heroin Addiction. Albany, NY: State University of New York Press Sterk, C.E. (1999): Fast lives: Women who use crack cocaine. Philadelphia: Temple University Press Svensson, B. (2007): Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som följeslagare. Stockholm: Carlsson Bokförlag Svensson, B. (2005): Heroinmissbruk. Lund: Studentlitteratur Taylor, A. (1993): Women drug users: An ethnography of a female injecting community. Oxford: Clarendon Press Trulsson, K. (1993): Kvinnorummet vision, verklighet, vardag. Rapport från ett behandlingshem för kvinnor. Stockholm: Kvinnoforum AB Tunving, K. & Nordegren, T. (1993): Droger A-Ö. Borås: Natur och Kultur Waterston, A. (1993): Street Addicts in the Political Economy. Philadelphia: Temple University Press Williams, T. (1992): Crackhouse. Reading, MA: Addison-Wesley. 383

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 1 FoU-Rapport Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 Socialförvaltningen, Eksjö kommun December 2002 Johan Näslund Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 2 Inledning och metod

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Forskningsläget rörande sprututbyte. Nils Stenström

Forskningsläget rörande sprututbyte. Nils Stenström Forskningsläget rörande sprututbyte Nils Stenström nils.stenstrom@socialstyrelsen.se 1 Bakgrund Sprutbyte intoducerades i mitten på 1980- talet för att motverka hiv Sverige tidigt med försöksverksamhet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande KUNGSBACKA MOT DOPNING OCH VÅLD Kartläggning av användning av dopning, kosttillskott och narkotika bland gymtränande En enkätundersökning genomförd på träningsanläggningar i Kungsbacka kommun våren uniform

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Anders Tegnell Biträdande Generaldirektör. Niklas Karlsson Ansvarig utredare. Sid

Anders Tegnell Biträdande Generaldirektör. Niklas Karlsson Ansvarig utredare. Sid Anders Tegnell Biträdande Generaldirektör Niklas Karlsson Ansvarig utredare Sid. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar 7 målgrupper, 3 huvudmål. Nationell 10-års strategi

Läs mer

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa

Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Guttormsson CAN 08 412 4619 ulf.guttormsson@can.se Cannabiskonferens i Östergötland, Linköping, 26 Januari 2011 www.can.se Vad är CAN? Idéburen, paraplyorganisation,

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Jämställt företagande i Jämtlands län

Jämställt företagande i Jämtlands län NR. 1 JÄMTSTÄLLT.COM RAPPORTSERIE Jämställt företagande i Jämtlands län Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE I JÄMTLANDS LÄN

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen

Inbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1.-612/2011 SID 1 (7) 2011-02-04 Handläggare: Karin Aronsson Telefon: 508 09 395 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Inbjudan

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

CANs rapporteringssystem om droger (CRD) CAN Rapport 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet

Läs mer

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c. Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ1131, Alkohol- och narkotikamissbruk-teoretiska perspektiv och sociala interventioner, 7,5 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse - Theoretical Perspectives and Social

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Narkotikamissbruk och marginalisering

Narkotikamissbruk och marginalisering Narkotikamissbruk och marginalisering MAX-projektet, slutrapport Ingrid Lander Börje Olsson Anita Rönneling Monica Skrinjar Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Stockholm, 2002 Innehåll

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Cannabis i Europa & Sverige

Cannabis i Europa & Sverige Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Intresseorganisation, med

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott

Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott Maria Pettersson Civil utredare. Arbetar med ungdomsutredningar, Lokalpolisområde Södermalm, Polisen Stockholm city. E-post: maria-y.pettersson@polisen.se.

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv

Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Finns det samband mellan användandet av AAS och aggressivitet? Vid jämförelse mellan AAS-användande bodybuilder

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn. Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2 Experienced

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09 Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson -3-9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från kartläggningen av hemlöshet i Helsingborgs

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Ungdomars anskaffning av alkohol

Ungdomars anskaffning av alkohol PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...

Läs mer

De professionella bedömningarnas (kunskaps)grund

De professionella bedömningarnas (kunskaps)grund De professionella bedömningarnas (kunskaps)grund CPS-dagen, den 29 maj 2013 Malmö högskola Lisa Wallander (fil.dr. sociologi) Centrum för professionsstudier & Institutionen för socialt arbete Bedömning

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

niklas.karlsson@smi.se

niklas.karlsson@smi.se Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Övergripande målsättning, bl.a., Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion (i Sverige) ska halveras till 2016 7 preventionsgrupper Personer

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Cykelstöld Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 Utvecklingen inom olika brottskategorier Stöld och skadegörelse

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Feminist Economic Theory what difference does it make? Agneta Stark Kungälv 28 augusti 2015

Feminist Economic Theory what difference does it make? Agneta Stark Kungälv 28 augusti 2015 Feminist Economic Theory what difference does it make? Agneta Stark Kungälv 28 augusti 2015 Feminist Economic Theory Applies the same models to women and men Uses terminology consistently and logically

Läs mer

BoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter

BoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter BoendeDOK 2014 juni 2015 Brukarnas åsikter Kortversion av BoendeDOK årsrapport 2014 BoendeDOK - E T T S T R U K T U R E R A T S A M T A L F Ö R B Ä T T R E B O E N D E S T Ö D 1 BAKGRUND Sedan 1 januari

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer