Högskolans nuläge 24 timmar fyllda av kreativitet Mentorn som vill bidra med verklighetsanknytning Barnen kallar henne pratfröken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolans nuläge 24 timmar fyllda av kreativitet Mentorn som vill bidra med verklighetsanknytning Barnen kallar henne pratfröken"

Transkript

1 Ett magasin från högskolan väst nr 1 maj 2012 kunskapens Hon ville till kärna Högskolans nuläge 24 timmar fyllda av kreativitet Mentorn som vill bidra med verklighetsanknytning Barnen kallar henne pratfröken

2 Som redaktör för Västpunkt har jag förmånen att få lära mig otroligt mycket om högskolans verksamhet. I processen med att hitta bra uppslag sonderar och diskuterar jag med olika företrädare för verksamheten om vad som är speciellt viktigt, roligt eller nyskapande just nu i det de jobbar med. I redaktörens huvud Det är svårt att inte beröra det ganska tuffa läge som vår region befinner sig i med hög arbetslöshet och omställning av arbetsmarknaden Anna Hallberg Jag får en massa input om vad som är på gång inom utbildning och forskning och ibland är det svårt att välja bland allt som händer. Det råder ingen brist på saker att skriva om, snarare måste jag ofta välja bort. Det kan dock tyckas vara ett angenämt problem! Jag har dessutom förmånen att vara skribent för ett antal sidor i varje nummer. Då kommer man snäppet närmare högskolans hjärta man är med där det händer! Det är oerhört roligt och förutom alla de nya människor jag får träffa lär jag mig ofantligt mycket. Denna gång har jag exempelvis träffat en av de mentorer som är engagerad i högskolans personalvetarstudenter. En spännande person som hade lätt för att dela med sig av erfarenheter och åsikter. Och som berättade levande om vad mentorskapet innebär och vad det ger henne. Välkommen att ta del av det du också längre fram i magasinet! Jag tycker ett av de mest intressanta och tilltalande inslagen i Västpunkt är de alumnporträtt som finns med som stående inslag i varje nummer. Denna gång träffade jag en utbildad socialpedagog som nu jobbar som skolkurator. Jag besökte hennes skola och fick ta del av den miljö hon till vardags finns i. Det är alltid lika spännande att höra om människors val i livet, varför de hamnat där de är och vad som driver dem framåt. Tilltalar sådana personporträtt även dig så läs gärna mer längre fram i magasinet! Avslutningsvis är det svårt att inte beröra det ganska tuffa läge som vår region befinner sig i med hög arbetslöshet och omställning av arbetsmarknaden. Som högskola kan vi vara en stärkande kraft och en resurs som kan bidra till utveckling och omställning. I Rektors ord och i ytterligare en artikel beskrivs vårt nuläge, vad vi bidrar med just nu och hur vi ser på framtiden och de politiska diskussioner som pågår om högre utbildning. Aktuellt och, som jag ser det, mycket angeläget att berätta om. Anna Hallberg Redaktör 2 Västpunkt Nr 1 maj 2012 Magasin från Högskolan Väst, ISSN X. Postadress Trollhättan. Redaktör Anna Hallberg, tel , e-post Fotografer Dan Almqvist, Tomas Fasth, Tove Frisk, Anna Hallberg, Andreas Johansson, Patrik Johäll, Lena Lindhé, Andreas Olsson, Marcus Pallvid, Charlotta Sjöstedt, Håkan Strandman Grafisk form Profil Communication Produktion Kommunikationsavdelningen vid Högskolan Väst Tryck Taberg Media Group AB Upplaga ex. Västpunkt är högskolans tidning som vänder sig till alumner, samarbetspartners och personal. Adressuppgifterna till Högskolan Västs alumner är hämtade från Högskolan Västs studieregister LADOK. Tidningen går också att läsa på Omslagsbild Andreas Olsson

3 Innehåll Hon vill ha Sveriges bästa lantmäteriutbildning...4 Högskolans nuläge omvärldsförändringar påverkar planering och position...6 Det har blivit verkstad mellan Göteborgs universitet och Högskolan Väst...9 Notiser...10 Rektors ord...11 Högskolan Väst utbildar politiker och tjänstemän i folkhälsa...12 Nyttan i fokus när företagsanställda forskar...14 Företagsforskarskola stärker industrins konkurrenskraft timmar fyllda av kreativitet...16 Specialistutbildning i psykiatri ger nya yrkesmöjligheter...18 Ny magisterutbildning öppnar dörrar till forskning och näringsliv...19 Nytt om namn på Högskolan Väst...20 Våld inom ungdomars relationer vanligare än vi tror...21 Nu får Högskolan Väst sina första helt egna doktorander...21 Mentorn som vill bidra med verklighetsanknytning...22 Notiser...24 Kerstin Norén svarar på P4-lyssnarnas språkfrågor...25 Europakontor till Högskolan Väst...25 Högskolan tar nya kliv inom film och media...26 Barnen kallar henne pratfröken...28 Alumn nytt...30 Gästtyckaren Bengt Starrin

4 Hon vill ha Sveriges bästa lantmäteriutbildning Hon undervisar studenter som ska bli lantmätare. Och brinner för det. Efter många år som konsult och chef sökte hon sig tillbaka till kunskapens kärna, som hon själv uttrycker det. Jag vill bli riktigt kunnig igen. Sådär som jag var innan jag blev chef, säger Marianne Carlbring, adjunkt i lantmäteriteknik på Högskolan Väst. Marianne Carlbring talar Text Anna Hallberg om kunskap kopplat till Foto Andreas Olsson yrkesrollen och menar att man tappar lite av djupet i sina kunskaper när ledarskapet är i fokus. Det blir andra kompetenser som istället utvecklas. Men hon saknade att vara riktigt, riktigt duktig inom ett ämne. Hon ville söka sig tillbaka till rötterna och att jobba inom akademin kändes då som ett naturligt steg. Sedan i höstas är hon anställd på Högskolan Väst och undervisar på Lantmäteriprogrammet. Utbildning har gått som en röd tråd i mitt liv. Jag har utvecklat utbildningar och kursmaterial. Jag har tidvis undervisat på flera högskolor och universitet. Så att få jobba med detta på heltid känns fantastiskt bra. Att det blev en ingenjörsutbildning för Marianne känns inte oväntat. Marianne har alltid gillat matte och haft lätt för sig i skolan. Hon är ensambarn och fick tidigt ta mycket ansvar. Och så fortsatte det. När Marianne var 15 år flyttade hon från Ör i Dalsland för att gå på gymnasiet i Jag kunde inte låta bli att ta chansen! Jag ville göra det mina föräldrar inte fick möjlighet till. 4 Vänersborg. Men så var det för alla som bodde på landet så det var inget konstigt med det, menar Marianne. Kunde inte låta bli Hon har inte varit omgiven av akademiker men ändå var det fullständigt naturligt för Marianne att läsa vidare. Jag kunde inte låta bli att ta chansen! Jag ville göra det mina föräldrar inte fick möjlighet till. Hon hade pryat på Lantmäteriet någon gång på gymnasiet och tyckte att blandningen av ekonomi, teknik och juridik verkade spännande. För att kunna läsa till lantmätare var hon tvungen att flytta till Stockholm och gå på KTH, Kungliga tekniska högskolan. När Marianne tog sin civilingenjörsexamen 1983 var arbetsmarknaden stendöd. Hon började en doktorandtjänst på KTH och undervisade en del samtidigt som hon utvecklade kurslitteratur. Visst var jag glad att få jobb men det var just bara ett jobb. Jag hade ingen tanke på att bli forskare. Jag blev heller aldrig klar med forskarutbildningen. Från Stockholm till Västsverige Hon hamnade sedermera på Linköpings kommun och jobbade med kommunal planering och plangenomförande. Nästa stopp var ett liknande jobb i Solna och Marianne flyttade till Stockholm igen. Efter några år på östkusten lockade Västsverige allt mer. Både Marianne och hennes man fick jobb så flytten gick och sedan 1989 bor de i Vänersborg. Marianne började på Lantmäteriet fastighetsekonomi, som sedan bolagiserades och blev Svefa Svensk Fastighetsvärdering AB, som konsult. Hon har alltsedan dess funnits inom Svefa som konsult och i olika chefsfunktioner. Under knappt 20 år arbetade hon främst med värdering av fastigheter men även med förhandling, med mark- och exploateringsfrågor samt affärsutveckling inom det fastighetsrättsliga området. Tåget blev cykel De senaste fyra åren har Marianne varit affärsområdeschef och ansvarat för cirka 70 konsulter utspridda över Sverige, för att få in jobb till dessa och samtidigt ha en hög lönsamhet. Jobbet innebar mycket resor, framför allt till Stockholm. Något som hon är ganska glad att slippa med nya jobbet i grannstaden Trollhättan. Tänk att jag kan ta cykeln till jobbet nu. Vilken förmån! Marianne värdesätter närheten till jobbet och berättar att cykelturerna ger energi och tid för eftertänksamhet. Närheten i all ära så är det ändå engagemanget för studenterna som betyder mest. Hon tycker det är en häftig känsla att få dem att förstå och försöka förklara och göra dem intresserade av det hon själv tycker är så roligt. Hon tycker hon har mycket värdefullt med sig

5 från sitt tidigare yrkesliv som kommer till nytta även i lärarrollen. Jag använder mina ledarskapserfarenheter i undervisningen varje dag! Jag coachar studenterna och försöker frigöra deras egen kraft och få dem att prestera mer än de tror de kan. Vill utveckla lantmäteriutbildningen Hon vill försöka modernisera utbildningen både när det gäller undervisningsformer och innehåll. Till hösten startar en ganska omgjord utbildning. Vi har försökt hitta en mer naturlig koppling mellan ämnena och har bland annat skapat helt nya kurser i samhällsbyggnadsteknik. Marianne vill också öka samarbetet både med andra högskolor och med branschen. Hon har ett brett nätverk som gör detta möjligt. Det var mycket tack vare att utbildningen var nedläggningshotad i höstas som vi var tvungna att tänka nytt och tänka framåt. För att stärka forskningsanknytningen, som varit låg tidigare, inleder vi nu ett nära samarbete med de andra tre lärosätena som ger lantmäteriutbildningar i Sverige. Marianne är lyrisk över hur otroligt välvilligt inställda KTH, Lunds tekniska högskola och Högskolan i Gävle är till samarbete. Man har nu skrivit ett avtal som bland annat innebär att man kan låta de bästa lärarna cirkulera mellan lärosätena. Under hösten har också branschkontakterna stärkts. Det finns långtgående önskemål på ökat stöd från Lantmäteriverket kring programvaror, delade tjänster, gästföreläsare, adjungeringar av lärare och finansiering. Behovet av utbildningen är stort och det finns också gott om sökande. Marianne ser med tillförsikt framtiden an: Jag kan inte ha något annat mål än att vi ska ha Sveriges bästa lantmäteriutbildning! Tänk att jag kan ta cykeln till jobbet nu. Vilken förmån! Namn: Marianne Carlbring Ålder: 52 Är: Gift och två söner, 18 och 21 år gamla Utbildning: Civilingenjör, KTH Bor: Vänersborg Född i: Dalsland (Ör) Gillar: Djur, alltid varit en hästtjej. Bokslukare. Fritiden: Kopplar av genom att hjälpa mamma med gården och djuren i Ör. Är ute i skog och mark. 5

6 Omvärldsförändringar påverkar högskolans planering och position Text Lena Lindhé illustration Lina Engström Snabba Saabinsatser med förlängt utbildningsuppdrag Återöppnade utbildningsprogram, en extra antagningsomgång till fristående kurser, informationsmässa, ansökningshjälp och intensiv dialog med Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Det är några av de snabba insatser som Högskolan Väst igångsatt och genomfört under våren 2012 för att möta det akuta läget i relation till Saab Automobiles konkurs. I samband med att Saab Automobile tillkännagav sin konkurs strax innan jul 2011, meddelade regeringen att Högskolan Västs tillfälliga utbildningsuppdrag (som gällt ) på 600 helårsplatser förlängs till 30 juni Mitt i en pågående neddragningsprocess gav beskedet ändå möjlighet för högskolan att med kort varsel initiera och genomföra ett antal insatser för att möta behoven i relation till Saabkonkursen. Bland annat tog Högskolan Väst beslut om att återöppna två stycken tvååriga utbildningsprogram som planerats för inställande eller nedläggning: Högskoletekniker Elkraft 120 hp och Personalekonomi 120 hp. Båda utbildningarna kom in i utbudet inför höstterminen 2012 och har lockat många sökande. Kursutbud skräddarsyddes Under tidiga våren utlystes dessutom ett separat kursutbud, skräddarsytt utifrån de behov som identifierats genom dialog med Arbetsförmedlingen och de tidigare Saabanställda. Vid en välbesökt utbildningsmässa särskilt riktad till arbetssökande och tidigare Saabanställda den 14 februari presenterades utbudet. Närmare 300 personer tog chansen att söka dessa kurser. Några exempel på kurser som intresserat de sökande: Kvalitetsutveckling I, 7,5 hp Arbetsledning, 7,5 hp Logistik, 7,5 hp Miljöteknik och miljöledning, 7,5 hp Hälsa, stress och stresshantering, 7,5 hp Deltar i dialog och arbetsgrupper Under årets första månader har högskolan dessutom löpande deltagit i informations- och dialogaktiviteter anordnade av Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Det har bland annat rört informationsdagar och mässor särskilt riktade till Saab:arna. Ett antal arbetsgrupper träffas också löpande för avstämningar om läget för de olika aktörer som berörs av insatser. Här är högskolan bland annat delaktig i arbetet runt den ansökan till EU:s Globaliseringsfond om finansiering för bland annat olika utbildningsinsatser som för närvarande förbereds. Ett par veckor innan sista anmälningsdag anordnades också ett särskilt drop-in-tillfälle då studieintresserade kunde få hjälp med sin anmälan och en särskild möjlighet till rådfrågning angående ansökan och antagning. Studie- och karriärvägledningen vid högskolan höll även utökade telefontider de sista dagarna fram till och med anmälningsstoppet den 16 april. 6

7 Det händer mycket just nu i Högskolan Västs omgivning både på lokal, regional och nationell nivå. Lokalt påverkas högskolans situation och engagemang givetvis starkt av Saab Automobiles konkurs och konsekvenserna av den. Konkursen ledde bland annat till att det tillfälliga utbildningsuppdrag som högskolan haft förlängdes med två år. Trots det måste Högskolan Väst förbereda för kraftiga besparingar fram till Regeringen visar också intresse för att förändra det svenska högskolelandskapet genom ökat samarbete eller samgåenden mellan lärosäten. I Västra Götaland pågår därför en utredning och dialog i frågan. Högskolan Väst står fast vid linjen att fortsätta som självständig högskola, och genomför för närvarande en egen analys. Högskolan Väst vill vara självständig Högskolan Väst vill fortsätta att verka som självständigt lärosäte även i framtiden. Det uttalade högskolans styrelse i december 2011, och ståndpunkten har bekräftats i anslutning till den debatt om det svenska högskolelandskapet som pågått under vintern och våren Frågan har aktualiserats ytterligare genom den särskilda diskussion som pågått i Västra Götaland under våren. Vi är givetvis angelägna om ett gott och nära samarbete med andra lärosäten. Vår viktigaste partner är just nu Göteborgs universitet, säger rektor Kerstin Norén. Västra Götalandsregionen har under våren låtit analysera och utreda vilka möjligheter till stöd för lärosätena i regionen man kan tänka sig. Ett diskussionsunderlag med ett antal alternativa spår presenterades i april. Ett huvudspår är samgående mellan högskolor i regionen. Här har framför allt Högskolan i Borås uttalat sig positivt. Högskolan Väst ställer sig tveksam till ett samgående mellan högskolor men låter under våren och försommaren genomföra en egen SWOT-analys för att lyfta fram styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Regeringens linje är ju att högskolor bör samarbeta eller gå samman med starka universitet, inte att högskolor går ihop med varandra. Vår ståndpunkt just nu är att Högskolan Väst står stark och håller god kvalitet i utbildning och forskning. Våra studenter får jobb och vi driver kraftfull och nytänkande samverkan med omvärlden. Vi menar att vi kan fortsätta vår verksamhet som självständig högskola med tydlig profil. Det säger Högskolan Västs styrelseordförande Jan Nygren. I april publicerade Jan Nygren tillsammans med styrelseordförandena vid högskolorna i Skövde och Borås samt vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, en debattartikel i Göteborgs-Posten under rubriken Dåligt beslutsunderlag för högre utbildningen. Där pläderar man gemensamt för tillsättandet av en parlamentarisk utredning för att se över det framtida högskolelandskapet och därtill hörande utbildnings-, forsknings- och innovationspolitik. Geografin ska inte utgöra gräns för samarbeten Högskolan Väst präglas inte av de sårbarhetsfaktorer som regeringen anger som grund för tänkta sammanslagningar. Vi har ett gott söktryck, vi är inte beroende av inflöde av avgiftsbetalande tredjelandsstudenter och vi har heller inte en särskilt hög andel distansstudenter. Vårt utbildningsutbud är brett och balanserat och vi har fått examenstillstånd av Högskoleverket för egen forskarutbildning och för samtliga nivåer av lärarutbildning, säger Kerstin Norén. Samarbete med andra högskolor och universitet står dock alltid högt på agendan, framhåller Kerstin Norén: Vår viktigaste partner är för närvarande Göteborgs universitet. Men när det gäller samarbete kan vi inte låsa in oss av en regional geografi. För kvaliteten i vår utbildning och forskning är det viktigt att söka samarbete med bästa tänkbara partners i relation till olika utbildningar och forskningsområden. Därför samarbetar vi också med ett stort antal högskolor och universitet i landet runt våra utbildningar och forskningsprojekt, inte minst för att möta den svåra arbetsmarknadssituationen i vårt område, säger Kerstin Norén. 7

8 Omvärldsförändringar påverkar högskolans planering och position Stora besparingar väntar Från och med 2013 är möjligheterna att fortsätta Saabsatsningarna kraftigt begränsade för Högskolan Väst. Anledningen är att högskolan måste förbereda för de kommande minskande utbildningsanslagen och de omprioriteringar som regeringen aviserat fram till 2015, omprioriteringar som totalt sett minskar Högskolan Västs utbildningsvolym med runt 20 procent. I regeringens budgetplanering aviserar man bland annat att man vill minska Högskolan Västs sjuksköterskeutbildning för att flytta pengarna till andra lärosäten, sannolikt Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin, säger rektor Kerstin Norén och fortsätter: Detta gör man i ett skede när vår omvärld, inte minst NUsjukvården, ropar efter fler sjuksköterskor. Vi har därför lämnat in en särskild begäran till regeringen om att istället för denna nedprioritering ge oss utökade resurser till sjuksköterskeutbildning. Vi får se vad resultatet blir. Om hela den neddragning som regeringen aviserat genomförs kommer Högskolan Västs ut - bildningsvolym att krympa ner till en nivå nära den som gällde Det är att bromsa en utveckling, särskilt med tanke på att vårt söktryck ligger i nivå med de nya universiteten. Vi borde ges möjlighet att upprätthålla vår utbildningsvolym, inte minst för att möta den svåra arbetsmarknadssituationen i vårt område, säger Kerstin Norén. Redan inför hösten 2013 måste högskolans utbildningsutbud krympa. Under våren och försommaren pågår därför ett omfattande analys- och prioriteringsarbete för att nå fram till ett beslut om det kommande utbudet innan semestrarna. Vi kommer att tvingas ställa in eller lägga ner flera utbildningar som både vi och omvärlden menar behövs. Det är oerhört trist och skapar frustration i ett skede när vi inget hellre vill än att göra viktiga insatser för att tillsammans med andra bidra i omställning och utveckling i vår region, säger Kerstin Norén. Högskolan Väst kliver fram som omställningsaktör Högskolan Väst vill vara en central och viktig aktör i det pågående omställnings arbetet i Fyrbodal efter Saab Automobiles konkurs. På flera områden intensifieras därför högskolans samarbete med andra lokala och regionala aktörer. Innovatum i Trollhättan är högskolans viktigaste lokala samarbetspartner när det gäller innovationsfrågor och näringslivsutveckling med koppling till akademisk utbildning och forskning. Nyligen förnyade Högskolan Väst och Innovatum sitt långsiktiga samarbetsavtal. Samarbetet har på senare tid växt och manifesterats bland annat i etableringen av Green Factory, som är en centrumbildning för grönt affärsskapande, och Underhållstekniskt Centrum. På annan plats i detta nummer av Västpunkt nämns också hög - skolans engagemang i pågående samarbeten och insatser kopplade till Saabs konkurs. Den 13 april besökte Näringsdepartementets statssekreterare Håkan Ekengren Trollhättan under en heldag där eftermiddagen ägnades åt ett besök på Högskolan Väst. Dagen gav rika tillfällen till dialog om dessa insatser samt om hur man kan arbeta vidare inför framtiden med att bygga goda strukturer för studenters, lärares och forskares entreprenörskap och innovationer. Under våren har Högskolan Väst även påbörjat en analys av hur högskolan kan koppla till de fem kluster som identifierats som styrkeområden i Västra Götaland. 8

9 Det har blivit verkstad mellan Göteborgs universitet och Högskolan Väst Sedan några år finns ett samarbetsavtal mellan Göteborgs universitet och Högskolan Väst. För att uppmuntra nya initiativ avsatte båda parter stimulansmedel och fem projekt startades I mars redovisades projekten under en seminariedag på Högskolan Väst. Allt från e-lärande, yrkeslärarutbildning, socialt arbete till laborationer för lärare inom teknikämnet fanns på agendan. En summering visar att Text Anna Hallberg det har blivit verkstad av Foto Bildbyrå samarbetsavtalet. Ett par av projekten hade kanske blivit av eller var påbörjade redan innan men projekten har fått extra fart på grund av de pengar som sköts till. Visst har de strategiska medlen varit positiva och snabbat på projektet. Att ha en deadline och veta att någon förväntar sig en redogörelse gör också sitt till, säger Helena Korp från Högskolan Väst som samarbetat kring yrkeslärarutbildningen. Anna Brodin, Göteborgs universitet och ordförande i den samordningsgrupp som finns mellan Göteborgs universitet och högskolan, ser positivt på samtliga projekt som sjösatts. Om man ska samverka måste det vara en win-win-situation och det känns det som det varit och är mellan oss. Följande projekt fick ekonomiskt stöd: Kompetensutveckling för verksamma lärare Regionala utvecklingscentra, RUC, är regionala aktörer som verkar för god kompetens- och skolutveckling i Sverige. Vid Göteborgs universitet finns RUC och vid Högskolan Väst Forum för skolutveckling. Här har samverkan skett när det gäller uppdrag från Skolverket såsom införandet av lärarlegitimation och för uppdraget kring Stödinsatser för Matematiksatsningen Nätburen undervisning, distanslärande och e-lärande (NUDEL) Göteborgs universitet och Högskolan Väst har en stark forsknings- och ut veck lingsbas inom området Lärande och IT. Projektet har kartlagt nuläge och framtida utmaningar för utbildning på distans. Man har format ett antal scenarios för framtidens distansutbildning. Arbetet ska vara till hjälp när lärosätena tar ut kursen för ett gemensamt kommande utvecklingsarbete. Samverkan om yrkeslärarutbildning I samband med utveckling av den nya lärarutbildningen ville Göteborgs universitet och Högskolan Väst dra nytta av bådas kompetens och forskning för att skapa en yrkeslärarutbildning med hög kvalitet och med nära arbetslivsanknytning. Då det fanns en brist på relevant och forskningsbaserad kurslitteratur tog man initiativ till en antologi där forskare från regionens högskolor bidrar. Samverkan har också gällt antagningsarbetet, konkreta förslag till samarbete på kurser samt genomförande av gemensamma seminarier för yrkeslärarstudenterna. Socialt arbete och socialpedagogik Socionomprogrammet vid Göteborgs universitet och socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst har undersökt möjligheterna att utveckla kurser som gör det möjligt för studenter vid Högskolan Väst att komplettera kandidatexamen i socialt arbete och socialpedagogik, med en yrkesexamen som socionom. Utveckling av laborativa kursmoment för lärarutbildningen inom teknikämnet För att främja teknikintresset bland ungdomar behöver framtida lärare på grundskola och gymnasieskola ha aktuella och relevanta kunskaper. Den kunskap som utvecklas vid högskolor och i företagen måste förmedlas till de blivande lärarna. Projektet har utvecklat nya laborationsmoment och problembaserade kurser där utrustning på Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan kommer att utnyttjas. Läs mer på 9

10 Underhållscenter etableras på Innovatum Under april månad lanserades ett Centrum för underhållsteknik på Innovatum i Trollhättan. Högskolan Väst är en aktiv part i etableringen. Bland annat pågår arbete med utveckling av en ny ingenjörsutbildning, Produktion för hållbar utveckling. Det är viktigt med en kompetenshöjning inom det underhållstekniska fältet. Vi strävar därför efter att ta fram en utbildning med fokus på hållbar utveckling, säger Liselott Lycke som är prefekt för Institutionen för ingenjörsvetenskap på Högskolan Väst. Satsningen på ett kunskapscentrum för under hållsteknik och hållbar utveckling i Trollhättan möjliggörs tack vare regeringens satsning på näringslivsutveckling i Trollhättan efter Saab Automobiles konkurs. Ny vicerektor Stefan Christiernin har utsetts till vicerektor för innovationsfrågor vid Högskolan Väst. Det betyder att innovationsfrågorna ges större tyngd och särskilt fokus på högskolan. Vicerektorsfunktionen är en strategisk stödfunktion till rektor inom ett utpekat område, i det här fallet innovationsfrågor, till skillnad från prorektor som är rektors ställföreträdare och närmaste medarbetare i alla övergripande frågor. Den nya vicerektorsfunktionen markerar innovationsfrågornas betydelse både utåt och inåt. Stefan Christiernin är 41 år och professor i simuleringsteknik, tillika doktor och docent i fysik. Vid sidan av uppdraget som vicerektor är Stefan Christiernin ordförande för högskolans övergripande utbildningsnämnd samt studierektor för forskarutbildningen på högskolan. Stefan Christiernin. 10 Trollhättans Stad stödjer docentmeritering Årets mottagare av medel ur Trollhättans Stads docentmeriteringsprogram vid Högskolan Väst är utsedda. Universitetslektorerna Inga Larsson och Marie Hjalmarsson tilldelas kronor vardera ett tillskott som ger dem möjlighet att frigöra tid under 2012 för att meritera sig vidare som forskare. Hösten 2009 beslöt Kommunstyrelsen i Trollhättan att donera medel för att stödja ett docentmeriteringsprogram vid Högskolan Väst. Under 2010 och 2011 har kronor årligen avsatts för detta syfte. Nyligen beslöt Kommunstyrelsen att förlänga programmet över Nya projektmiljoner till Högskolan Väst De senaste månaderna har ett antal nya miljoner tilldelats Högskolan Väst för olika projekt. Från Stiftelsen Marcus och Amelia Wallenbergs Minnesfond kommer 5 miljoner för ett forskningsprojekt om digitala verktyg för läs- och skrivinlärning i skolan. Från Europeiska regionala utvecklingsfonden kommer sammanlagt 11 miljoner. Av dem går 5,5 till att bygga vidare på högskolans verkstadstekniska forskningslaboratorium. Ungefär lika mycket går till ett projekt där högskolans forskare ska hjälpa verkstadsföretag att realisera sina innovationer. Ett forskningsprojekt om kvalitet i hälsobranschen tilldelas 1,4 miljoner från KK-stiftelsen, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Målet med projektet är att öka den svenska hälsobranschens kvalitet och internationella konkurrenskraft.

11 Högskolan Västs styrelse uttalade i december att Högskolan Väst ska fortsätta som ett självständigt lärosäte. Orsakerna till detta är flera. Vi har gott söktryck, en etableringsgrad som är bland de högsta i landet, bra utbildningar och kvalitetsmässigt högkvalitativ forskning. Ett särskilt viktigt argument för vår självständighet är att den möjliggör en samverkan med omgivande samhälle som tar hänsyn till de specifika förhållandena omkring oss samtidigt som den genererar insikter om hur arbete med samverkan kan gå till och som kan användas på andra håll, vilket är viktigt ur akademiskt perspektiv. NU-akademin Väst är ett exempel på så - dant mer lokalt samarbete, i detta fall inom sjuk- och hälsovårdsområdet. Andra lokala exempel är den nya företagsforskarskolan, finansierad av industrin och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), som presenteras i detta nummer liksom våra insatser för omställningen efter Saabkonkursen. I det senare fallet kommer våra uppdragsutbildningar troligtvis att öka, särskilt om Arbetsförmedlingen köper sådana av oss. De utbildningarna kommer att behöva vara ganska individuellt sammansatta, och kanske inte leda fram till någon specifik examen, något som vi inte är så vana vid inom högskolevärlden. På regional nivå pågår en utredning och dialog som syftar till att ta fram förslag om hur de västsvenska lärosätena kan samarbeta ännu bättre. Utredaren, Jan-Åke Björklund, har lagt fram ett första underlag till diskussion där flera alternativa vägar presenteras. Vart detta arbete leder vet vi ännu inte. För att stå riktigt stadigt i vårt ställningstagande genomför Högskolan Väst därför med extern hjälp en egen SWOT-analys. Styrelsens ställningstagande för lärosätets självständighet har presenterats för och accepterats av Utbildningsdepartementet. Däremot har vi i ledningen (ännu) inte lyckats i våra strävanden att behålla, eller helst öka, vår grundutbildningsvolym. I Fyrbodals situation, med bland annat låg utbildningsnivå, hög ungdomsarbetslöshet och generell arbetslöshet, är det avgörande att högskolan inte är alltför liten eller alltför specialiserad för att kunna spela en nyckelroll i en omställningsprocess. I det visions- och strategiarbete för högskolan som nu börjar rulla igång kommer storleksfrågan att vara viktig, men ännu viktigare är naturligtvis inriktningar och innehåll i vår utbildning och forskning. Vår nuvarande vision och våra strategier sträcker sig fram till 2015, men på grund av att mycket av det som de nuvarande strategierna beskriver redan är uppnått och när det dessutom sker så snabba förändringar i omvärlden planerar styrelsen att anta de nya strategierna lite tidigare än så. Definitiv tidsplan är ännu inte bestämd. Bestämt är däremot att rektors nya ledningsråd kommer att vara djupt involverat i frågan, i senare skeden förstärkt med styrelserepresentanter. Även om vi inte vill fusioneras så samarbetar vi gärna med andra lärosäten, vilket bland annat syns i en artikel i detta nummer av Västpunkt, som handlar om det strategiska samarbetet med Göteborgs universitet. Kerstin Norén Rektor 11

12 Högskolan Väst utbildar politiker och tjänstemän i Folkhälsa Det är inte bara studenter som studerar på Högskolan Väst. I över tio år har Högskolan Väst utbildat över 400 politiker och tjänstemän i Göteborgs Stad, och flera andra kommuner i Västra Götaland, i folkhälsa. 12 Text Hasse Johansson illustration Tove Frisk Uppdragsutbildningen Folkhälsa och folkhälsoarbete med sär - skild inriktning mot hälsopromotion är på 7,5 poäng och togs fram på uppdrag av Göteborgs Stad. I början av 2000-talet beslutades att folkhälsouppdraget skulle decentraliseras till alla nämnder, förvaltningar och bolag. Då insåg man att kunskapen måste breddas i organisationen. Många som nu skulle börja arbeta med folkhälsofrågor var obekanta med begreppet. Det krävdes en ökad kunskap och en gemensam begreppsvärld. Personalen i Göteborgs Stad behövde utbildas, helt enkelt.

13 Tack vare Högskolan Västs dokumenterade framgångar med hälsofrämjande kurser och program fick högskolan och kursansvarig Nils Söderman uppdraget att skriva en utbildningsplan. Sedan dess utbildas varje år politiker och tjänstemän i högre befattning av Högskolan Väst. En fråga som omfattar all verksamhet Folkhälsa är ett eget målområde för Göteborgs Stad. I budgeten för 2012 står det: Folkhälsoarbetet är centralt för att främja en hållbar utveckling i vår stad. Ytterst handlar folkhälsa om vilket samhälle vi vill leva i. Syftet är att arbeta förebyggande för att förbättra hälsan hos medborgarna. Inte bara hos vissa riskgrupper utan hos hela befolkningen. Om man bara inriktar sig mot de grupper som man känner till ligger i farozonen, missar man många, säger Marianne Bernhardtz. Marianne Bernhardtz är planeringsledare på stadsledningskontoret, med samordningsansvar för folkhälsofrågor i Göteborgs Stad. Hennes uppdrag går ut på att leda och samordna det övergripande folkhälsouppdraget. Hon har en bakgrund som socionom och har själv gått folkhälsoutbildningen på Högskolan Väst. Folkhälsa är ett område som idag ska finnas med som en aspekt i samtliga av stadens verksamheter, säger Marianne Bernhardtz. Olika aspekter på hälsa För Park- och naturförvaltningen kan det vara att se till så att det finns gångstråk, parker och öppna torg i stadsbilden. Och tillsammans med idrottsförvaltningen, fastighetskontoret och de olika stadsdelarna skapar man näridrottsplatser och motionsspår. Allt för att ge medborgarna möjlighet att vistas ute och motionera, för att på det sättet främja hälsan. Ett annat exempel är Trafikkontoret, som genom sitt målmedvetna arbete gjort Göteborg till en förebild bland storstäder på området trafiksäkerhet. Med hjälp av vägbulor och andra farthinder har trafikolyckorna i Göteborg minskat med hela 70 procent under de senaste 20 åren. Det är också en aspekt av folkhälsa, säger Marianne Bernhardtz. Hon fortsätter: Det är så mycket som påverkar folkhälsan utbildning, arbete, motion, trivsel, trygghet och socialt umgänge, kost, levnads vanor och mycket annat. Därför kan alla delar i Göteborgs Stad vara med och främja folkhälsan, på olika sätt. Hur mäter man då folkhälsa? I Göteborgs Stads budget för 2012 har man tittat på olika parametrar som till exempel livssituation, levnadsvanor, sjukvårdskontakter och livslängd. Målet med folkhälsoarbetet har man formulerat som att: alla göteborgare ska ha samma goda folkhälsa som de grupper som har den bästa folkhälsan. Staden ska motverka ökade skillnader mellan människor och istället sträva efter jämlikhet i hälsa särskilt riktat mot barn, ungdomar och deras föräldrar. Ohälsans klasstrappa i Göteborg ska bort. Blandade grupper ger goda resultat Uppdragsutbildningen som Högskolan Väst tog fram åt Göteborgs Stad har som mål att höja kompetensen om folkhälsoteori hos deltagarna. Utbildningen består av föreläsningar, grupparbete, skriftliga inlämningsuppgifter samt en individuell slutexaminationsuppgift. Möten och meningsutbyte mellan deltagarna är en viktig del av pedagogiken. Ett aktivt deltagande i undervisningen är därför nödvändigt. Deltagaren ska efter avslutad kurs ha en översiktlig kunskap om olika definitioner och perspektiv på hälsa, folkhälsa, folkhälsoarbete och hälsopromotion. Alla deltagare var väldigt nöjda. Med både föreläsningarna och det pedagogiska upplägget. Utbildningen blandar deltagare med olika bakgrund, tjänstemän och politiker, och från olika verksamheter. Och i grupparbetena får man hitta exempel från sin egen verksamhet eller vardag. Till exempel genom att titta på hur den egna verksamheten jobbar förebyggande ur ett folkhälsoperspektiv. En som gick utbildningen i höstas är Ingrid Bergman. Hon är miljöpartistisk politiker och vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 i nordöstra Göteborg. Alla deltagare var väldigt nöjda. Med både föreläsningarna och det pedagogiska upplägget, som klarade att både möta professionella såväl som lekmän, säger Ingrid Bergman. Men hon tycker att det som ändå gav mest var grupparbetena. Det var så bra att blanda politiker och tjänstemän. Och blanda tjänstemän från olika verksamheter och politiker från olika partier. Vi har alla olika roller och perspektiv, så det blev riktigt bra diskussioner där alla kunde bidra med sina erfarenheter. En viktig samhällsfråga Ingrid Bergman tycker att folkhälsa är ett område som det inte kan satsas för mycket på. Så även om inte alla i organisationen kan gå utbildningen så är det viktigt att så många som möjligt får ta del av kunskapen. Vi som har gått utbildningen har i uppdrag att sprida kunskapen vidare till de övriga i respektive nämnd, säger hon. Ingrid Bergman tycker att folkhälsa verkligen är en viktig samhällsfråga. Och nämner att resultatet alltid visar sig när man väl gör en satsning. Rent ekonomiskt visar undersökningar att varje satsad krona ger 10 kronor tillbaka, så det är smart att satsa på utbildning i folkhälsa. Dessutom sprids det positiva effekter i organisationen. Många deltagare säger sig uppskatta det positiva budskap som förmedlas. Det inger hopp om att man faktiskt kan göra skillnad. Att det förebyggande arbetet faktiskt lönar sig. 13

14 Nyttan i fokus när företagsanställda forskar När Lennart Malmsköld började jobba i industrin fick han motivation att forska. Han såg problem som krävde lösningar. Därför blev han industridoktorand och forskade fram en modell för hur bilmontörer kan tränas med datorstöd att sätta ihop nya bilmodeller. 14 Att vara industridoktorand innebär att man Text Charlotta Sjöstedt Foto Tomas Fasth, TTELA är anställd på ett företag och samtidigt utbildar sig till forskare. Lennart Malmsköld var anställd på Saab Automobile och utbildades av forskarskolan CAPE. Den är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Chalmers och högskolorna i Jönköping och Skövde. Högskolan Väst är värdhögskola och doktoranderna finns på verkstadsindustriföretag runt om i landet. (CAPE upphör den 30 juni, men Högskolan Väst startar en ny företagsforskarskola på egen hand. Se artikel här intill.) Den största delen av industridoktorandernas utbildning utgörs av ett forskningsprojekt och här krävs att de får kvalificerad handledning. Uppgiften är att ta fram en vetenskaplig lösning på ett industriellt problem i det egna företaget. Nya inlärningsmetoder Det problem Lennart Malmsköld fokuserade på gällde monteringen av bilar. Under de senaste åren har produktutvecklingsprocessen för nya bilmodeller förändrats. Istället för att bygga prototyper arbetar man alltmer med datorsimuleringar och analytiska beräkningar för att undersöka egenskaperna hos olika tänkbara alternativ. När det fanns prototypbilar kunde operatörerna i monteringen öva sig på dem. Man satte ihop dem och tog isär dem Lennart Malmsköld utbildade sig till forskare medan han var anställd på Saab. [FOTO Charlotta Sjöstedt] många gånger om. Utan prototyper behövs nya inlärningsmodeller. Lennart Malmsköld undersökte om man kunde låta operatörerna träna sig med hjälp av datorer. En av Lennart Malmskölds handledare var Lars Svensson, docent på Högskolan Väst och expert på arbetsintegrerat lärande. Lennart Malmsköld tog fram ett koncept för virtuell träning och gjorde ett antal fallstudier. Ibland är forskningen av grundforskningskaraktär och till för att öka kunskapen inom ett visst område, men att den får någon praktisk relevans i slutändan är inte alls säkert. Mitt projekt var väldigt behovsstyrt och hade fokus på att också komma till användning, säger Lennart Malmsköld. Fullskaletest En del av hans koncept är att montörerna får lära känna en ny bilmodell i form av 3D-bilder i datorn. En annan del liknar ett dataspel. Montörerna ställs inför valsituationer när de ska bygga olika delar av den nya bilmodellen. De måste välja rätt artiklar i rätt ordning och veta hur de ska göra för att kvaliteten ska bli god. Konceptet testades i full skala 2009 när Saab införde sin nya version av modell 9-5. När produktionsledningen verkligen tog det här på allvar och satsade de resurser som krävdes, då kände man ju att man faktiskt hade rott det hela i land, säger Lennart Malmsköld. Datorträningen visade sig fungera bra. Den kan inte ersätta träning på fysiska bilar, men är ett komplement. I december 2011 var Saabs konkurs ett faktum. Men Lennart Malmsköld tog sin forskarexamen även om vägen dit inte var spikrak. Ett par månader före konkursen bytte han jobb. Nu arbetar han på Volvo Group Trucks Technologies och sysslar med produktutveckling och forskning. Den 2 mars i år disputerade han med avhandlingen Virtual Training Preparatory Training in Automotive Assembly. Hans forskning är i högsta grad relevant även inom Volvokoncernen. Prototyperna försvinner och virtuell träning behövs.

15 Lennart Malmskölds forskning handlade om att ge bilmontörer möjlighet att träna sig på en ny bilmodell redan innan den finns i verkligheten. Företagsforskarskola stärker industrins konkurrenskraft I höst startar Högskolan Väst en företagsforskarskola. Anställda i verkstadsindustrin kommer att utbildas till forskare av högskolan. Det här innebär ett mycket tätt samarbete mellan akademi och näringsliv. Meningen är att industrins konkurrenskraft ska stärkas. Forskarskolan kommer att ha ett tiotal doktorander Text Charlotta Sjöstedt och en budget på cirka 45 miljoner. Företagen betalar mest genom att de står för doktorandernas löner. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, bidrar med omkring 18 miljoner och Högskolan Väst med 1,5. Verksamheten kommer att pågå i sex år. För att företagen ska behålla sin internationella konkurrenskraft och stanna i Sverige krävs ett nära samarbete mellan företag och akademi och det finns inget bättre samarbete än en industriforskarskola, säger Per Nylén, professor i produktionsteknik på Högskolan Väst och direktör för forskarskolan. Företagens konkurrenskraft stärks på flera sätt. Doktoranderna tar fram vetenskapliga lösningar på industriella problem. Företagen får en viktig kompetensförstärkning och dessutom får de tillgång till ett internationellt nätverk av specialister. Modeller av produktionen i datorn Forskningen ska handla om simulering och styrning av tillverkningsprocesser. Man kan beskriva det som att man bygger modeller av maskiner och robotar eller kanske till och med hela fabriker i datorn. Modellerna avspeglar verkligheten och med hjälp av dem kan man på ett effektivt sätt räkna ut hur man bäst ska styra produktionen fick Högskolan Väst tillstånd att examinera forskare och började skapa egen forskarutbildning. Företagsforskarskolan blir ett viktigt tillskott när forskarutbildningen i produktionsteknik nu formas. Den gör att vi kan bygga upp en självständig forskarutbildning med en kritisk massa av doktorander, säger Per Nylén. Forskarskolan stärker Högskolan Västs profil som är arbetsintegrerat lärande. Lärandet kan knappast bli mer arbetsintegrerat än i en företagsforskarskola. 15

16 timmar fyllda av kreativitet Den 27 mars kl 10:00 började tiden att ticka för Simon, Henrik, Sebastian, Linda och Richard. Det är några av de studenter från Högskolan Väst som vågade utmana sig själva att lösa ett uppdrag från Trollhättans Stad inom 24 timmar. Det blev ett intensivt dygn, fyllt av kreativitet, diskussion, vånda, glädje och inte minst nya vänner. Femton förväntansfulla Text Robert Svensson Foto Andreas Olsson & Marcus Pallvid studenter från olika program äter frukost tillsammans på campus. Det är tisdag morgon den 27 mars och knappt en timme kvar innan Trollhättans Stad, Vänersborgs kommun och företaget Leissner Data ska presentera sina uppdrag. Än så länge är uppdragen hemliga. Studenterna ska efter presentationen delas in i olika grupper och därefter får de reda på vilket uppdrag de ska jobba med. Drivhuset24, som arrangeras av Drivhuset på högskolan, ger möjligheter för studenter och arbetsgivare att mötas och att skapa kontakter inför framtiden. Det ger studenterna en utmaning att under tidspress tillsammans med helt nya studiekompisar hitta den bästa lösningen, berättar projektledaren Erik Wallin på Drivhuset. Dag 1: Uppdrag att hjälpa Botswana återvinna plast Klockan blir 9:00 och arbetsgivarna kommer in och presenterar sina uppdrag. En av dem är Livio Benedetto från Trollhättans näringslivsenhet. Trollhättans Stad och Vänersborgs kommun driver ett internationellt projekt kring avfallshantering och återvinning i Botswana. Livio berättar att kommunerna har besökt två städer i Botswana efter förfrågan från Internationellt centrum för lokal demokrati (ICLD). ICLD arbetar för att främja lokal demokrati i utvecklingsländer. Idag hamnar alla sopor på stora soptippar. Uppdraget blir för er studenter att införa ett system i staden Selebi Phikwe kring återvinning av plastavfall. I staden finns en fabrik som tillverkar plastmöbler. I Botswana dricks det mycket vatten från PET-flaskor. Tanken är att se om det går att göra plastpellets av Dags för presentation! Sebastian Hellqvist, Henrik Ahlstrand, Linda Gislén och Richard Hill laddar upp. flaskorna som sedan fabriken kan återanvända i sin produktion. Från research till färdigt koncept Simon, Henrik, Sebastian, Linda och Richard utgör en av de nybildade studentgrupperna. De får uppdraget att lösa avfallshanteringen i Botswana. Simon Karfunkel, Linda Gislén och Richard Hill läser till maskiningenjörer, Henrik Ahlstrand läser ekonomi och Sebastian Hellqvist läser Internationella programmet för politik och ekonomi. Det blir en mix av olika kompetenser och det är också meningen med sammansättningen av grupperna för att få bästa resultat. Linda är optimistisk: Jag tycker det är jättespännande och är glad för just detta uppdrag som jag tror passar mig. Nu slår klockan 10:00 och uppdragen börjar. Studentgrupperna går tillsammans igenom uppdragen med sina arbetsgivare och de fyra faser som de ska ta sig igenom. Faserna bygger på Drivhusets modell för hur man går från research till presentation av koncept. I den första researchfasen gäller det att samla in så mycket information som möjligt om uppdraget. Det är full aktivitet bland studenterna. De gör enkätundersökningar, intervjuer och telefonsamtal. Klockan Från PET-flaska till plastmöbel. Simon Karfunkel ritade en skiss kring återvinning i Botswana. 16

17 14:00 samlas alla och går igenom vad man kommit fram till. I nästa fas, idéfasen gäller det att vara kreativ, nyskapande och spruta fram idéer och lösningar kring uppdraget, utan att ta hänsyn till vare sig ekonomi eller genomförbarhet. En av studentgrupperna kläcker fram 117 idéer. När tiden är slut ska tre idéer väljas ut. Efter middagen är klockan 19:00 och konceptfasen börjar. Här gäller det att vara realistisk. Kommer någon av de tre idéerna att vara genomförbara? Nu måste studenterna välja ut en idé och göra den genomförbar. Klockan blir 21:00 och det blir ge nomgång kring den sista actionfasen där studenterna ska presentera sina lösningar inför arbetsgivaren nästa dag. Simon, Henrik, Sebastian, Linda och Richard kämpar på och det blir en sen kväll. Sebastian kommer inte i säng förrän klockan 04:00 på morgonen. Dag 2: Nu gäller det Alla är trötta. Klockan slår 10:00. Simon, Henrik, Sebastian, Linda och Richard presenterar hur de ska utveckla ett fungerande återvinningssystem för slängda PET-flaskor i Selebi Phikwe. Bland annat har de gjort analys av plastegenskaper, undersökt kostnader, investeringar och maskinbehov för att kunna samla, sortera och tvätta plastavfall. Många delar i processen kan utföras manuellt och här är det möjligt att spara in på de direkta kostnaderna. Man föreslår också möjligheter för lokalbefolkningen att tjäna någon slags pant på att samla in flaskor och att införa återvinningscentraler. Uppdragsgivare Livio Benedetto är imponerad av gruppens arbete. De har gjort ett bra jobb, med tanke på den korta tiden de haft. Det finns delar i rapporten som vi absolut kommer att använda. I början av maj kommer en delegation från Botswana hit. Då kommer studenterna Jag ville se vad jag klarade av och utmana mig själv. få presentera sin rapport på engelska. Delegationen får sedan tycka till om rapporten och se vilka delar som är intressanta att vidareutveckla. Rapporten kommer även att bli en del av vår förstudie kring biogasproduktion och återvunnen plastråvara. För Sebastian har uppdraget varit en utmaning. Jag ville se vad jag klarade av och utmana mig själv. Det var ett spännande projekt vi fick och kul att få visa min kompetens i gruppen. Att jobba 24 timmar i grupp är ansträngande och det sög musten ur mig stundtals. Samtidigt gav våra idéer en krydda och vi ville hela tiden framåt, säger Sebastian Hellqvist. Det svåraste var nog att delegera uppgifter till alla i gruppen och hålla kontroll på vad vi gjorde, säger Simon Karfunkel. Nya möten, nya vänner och att jobba intensivt med andra Simon, Henrik, Sebastian, Linda och Richard är överens om att de fått värdefulla erfarenheter. Mission completed! Från idé till koncept Klockan är 08:00 och Anna Powell från Drivhuset förklarar hur studenterna ska gå från research till presentation av koncept. Klart för start. Arbets givarna presenterar sina uppdrag. En av dem är Livio Benedetto från Trollhättans Stad. 12 timmar kvar! Studenterna pustar ut i en halvtidsvila. IT-lösning på gång. En av studentgrupperna jobbade med att utveckla webbsida för bredbandstjänster. Om drivhuset och Drivhuset24 Drivhuset hjälper studenter att starta, driva och utveckla företag. Det gör de genom att erbjuda inspiration, vägledning, nätverk, kurser i företagande och kreativa arbetsmiljöer. Drivhuset24 arrangerades nu för tredje gången av Drivhuset. Projektet bygger på Mission 24, som drevs under perioden av IDC West Sweden AB med hela Västsverige som upptagningsområde. Dessa år var Högskolan Väst arrangör i Trollhättan. 17

18 Specialistutbildning i psykiatri ger nya yrkesmöjligheter 18 Specialistutbildning var ett sätt att ta ett kliv uppåt i min egen yrkesutveckling. Det säger Lotta Siwerstam, som för ett år sedan tog sin examen från påbyggnadsprogrammet Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård. Idag jobbar hon som psykiatrisjuksköterska på Uddevalla kommun. Det finns ett växande behov Text Hasse Johansson i samhället av psykiatrisk Foto Andreas Olsson vård. Det behöver inte innebära att det är fler som drabbas idag, utan att samhällets syn på psykisk ohälsa har förändrats. Lotta kan se en attitydförändring under senare år, med större kunskap och mindre fördomar. En av fyra svenskar drabbas någon gång i livet av psykisk ohälsa ångest, depressioner, självmordstankar eller vanföreställningar. Vissa drabbas hårdare, andra lättare. Idag är det vedertaget att psykisk ohälsa finns överallt och att det kan drabba vem som helst. Därför är det viktigt att vi inom psykiatrin ser hela den komplexa människan och att varje behandling utgår ifrån varje enskild patient. Använde jobbet för studieuppgifter Lotta hade arbetat inom vården i 13 år när hon började på specialistsjuksköterskeprogrammet på Högskolan Väst. Då var hon på avdelning 70 för psykiatrisk vård på Uddevalla sjukhus och fick möjligheten att vidareutbilda sig på arbetstid. För mig passade det perfekt att studera på halvfart. Att varva arbete och studier gjorde att kunskaperna fick tid att sätta sig. Jag kunde även göra min verksamhetsförlagda del, VFU, på mitt jobb vilket kändes tryggt när jag skulle göra studieuppgifter i verksamheten, säger Lotta. Utveckling och analys En viktig del av utbildningen är att identifiera olika omvårdnadsproblem i syfte att utveckla vårdverksamheten. Studenterna får analysera problemen under de teoretiska studierna och återkoppla ute i verksamheten. Jag och en studiekamrat gjorde ett arbete för psykiatrikliniken, komplett med ekonomiska kalkyler och handlingsplan. Arbetet presenterades för verksamhetschefer och andra nyckelpersoner. Projektet var riktat som ett potentiellt utvecklingsarbete för kliniken, vilket gjorde att det kändes att det verkligen var på allvar. En annan viktig del av utbildningen är att lära sig att sätta ord på patienternas funktionsnedsättningar. Kan vi definiera patientens psykiska ohälsa på ett tydligt och konkret sätt underlättar det kommunikationen med andra vårdaktörer och patienten. Utbildningen gav mig trygghet En av utbildningens största förtjänster var lärarna, säger Lotta. Det var genomgående hög klass på föreläsningarna. Lärarna hade egen yrkeserfarenhet och var engagerade. Lotta säger att utbildningen framför allt gav henne en trygghet i arbetet. De nya kunskaperna i kombination med praktiska övningar gjorde att hon kände sig väl rustad efter examen. När jag i januari 2012 fick möjlighet till ett jobb med större ansvar på Uddevalla kommun, kände jag att det var ett naturligt steg att ta. Som spindeln i nätet Idag sitter Lotta som spindeln i nätet med omvårdnadsansvaret för ett 30-tal patienter, som hon har en mer långsiktig kontakt med. Kontakten varierar ifrån stödjande, motiverande samtal till medicinadministrering. Hon ansvarar för att patienten får en tillfredställande vård både psykiatriskt och somatiskt. Varje patient har olika team med olika vårdaktörer runt sig. Det är viktigt att se till att patientens önskemål, behov och resurser kommer fram i dessa team. Detta ser Lotta som en viktig del av sitt arbete. Många karriärmöjligheter Efter utbildningen ser Lotta många nya yrkesmöjligheter; att kunna dok - torera, bli avdelningschef, vidareutveckla vården, frilansa som föreläsare eller kanske rent av driva något eget behandlingshem. Jag är inte riktigt framme vid mina drömmars mål, men jag gillar att det finns många möjligheter för mig att gå vidare i min karriär. För mig passade det perfekt att studera Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård på halvfart. Att varva arbete och studier gjorde att kunskaperna fick tid att sätta sig, säger Lotta Siwerstam

19 Studenten får direkt tillämpningsbara kunskaper för kvalificerade jobb men utbildningen är också forskningsförberedande, säger programansvarig Claes Fredriksson om den nya magisterutbildningen i produktionsteknik. Ny magisterutbildning öppnar dörrar till forskning och näringsliv Till hösten startar en ny ettårig magisterutbildning i produktionsteknik på Högskolan Väst. Nu kan högskolans studenter gå hela vägen från grundnivå till doktorsexamen. Kopplingen till högskolans industriforskning ger studenterna en kombination av teori och praktik som är ovanlig på magisterprogram. Det gör att de kan ta avancerade jobb i industrin eller söka vår forskarutbildning, säger Claes Fredriksson som är programansvarig för den nya utbildningen. När Högskolan Väst fick Text Ragnhild Larsson rätt att examinera studenter i produktions- Foto Andreas Olsson teknik på forskarnivå, uppstod ett behov av fler utbildningar mellan den treåriga grundutbildningen och forskarutbildningen. Magisterutbildningen fyller den luckan, så att våra egna studenter på grundnivå blir behöriga att söka till vår egen forskarutbildning. Tidigare har de doktorander vi nu har på högskolan ofta fått läsa vid andra universitet för att bli behöriga till forskarutbildningen. Magisterutbildningen är speciellt utformad för högskolans maskiningenjörer och de som läser industriell ekonomi. Också internationella studenter är välkomna att söka. Det gör att våra magisterstudenter är bra problemlösare redan när de börjar, de har ingenjörsmatematik som förkunskapskrav och insikt i både produktutveckling och produktionsteknik, säger Claes Fredriksson. Nära anknytning till industriforskningen Syftet med utbildningen är att förbereda studenterna för industriforskning eller avancerade jobb med internationell prägel i forskningsintensiva företag inom tillverkningsindustrin. Eftersom utbildningen har en nära anknytning till industriforskning, kommer praktik och teori att kombineras under utbildningen. Studenterna får också tillgång till ett av landets modernaste och största laboratorier, Produktionstekniskt Centrum, PTC, med industriell forskningsutrustning och högskolans laboratorium för materialanalys. Praktik och teori varvas Magisterprogrammet innehåller två perspektiv, produktionsprocesser och produktionssystem, vilka är högskolans spetskompetensområden inom industriforskningen. Under utbildningens första del är kurserna mer teoretiska och övergripande, för att sedan bli mer praktiskt inriktade. Inom produktionsprocesser som handlar om detaljerna i produktionen får studenterna läsa kurser inom materialteknik, termisk sprutning, skärande bearbetning, svetsning och formning. Produktionssystemdelarna är mer övergripande och här ingår kurser i produktionsledning, automationssystem och robotsystem. Under utbildningens avslutande del ska studenterna göra ett examensarbete där de visar att de kan kombinera detaljerna i produktionsprocesserna med det mer övergripande perspektivet inom produktionssystemet. Nära anknytning till näringslivet Före sommaren kommer Claes Fredriksson att kontakta de företag som högskolan redan har ett nära samarbete med. Tanken är att representanter för olika industriföretag ska ställa upp som gästföreläsare, ta emot studenter på studiebesök och förse dem med relevanta uppgifter till examensarbetet. Att vi nu kan erbjuda studier hela vägen från grundutbildning till doktorandstudier, gynnar både grund- och forskarutbildningen samt industrierna i regionen som högskolan ska serva, säger Claes Fredriksson. 19

20 Nytt om 20 Nya professorer KERSTIN GRUNDÉN har beford rats till professor i informatik och systemvetenskap. I sin forskning har hon utvecklat en speciell modell för utveckling och utvärdering av informationssystem och e-tjänster. Utvärderingar av den här typen fyller en viktig funktion när alltmer av den offentliga förvaltningen blir digital. Det speciella med Kerstin Grundéns Kerstin Grundén. modell jämfört med andra liknande är att den tar hänsyn till tre intressegrupper; ledningen, de anställda och de som använder myndighetens tjänster. BERNER LINDSTRÖM är ny gästprofessor i pedagogik. Han ingår i forskningsmiljön Lärande i och för det nya arbetslivet, LINA, och bidrar till uppbyggnaden av forskarutbildning inom området arbetsintegrerat lärande. Sin ordinarie tjänst har han vid Göteborgs universitet där han är professor i pedagogik. Nya docenter MAHER ASAL har antagits som docent i nationalekonomi. Hans forskning rör finansiell ekonomi och då speciellt aktiemarknader. I en av sina studier har han visat att före införandet av euron var det klokast för investerare att sprida risker mellan olika länder. Numera ger det bäst avkastning att sprida risker mellan branscher. GULLVI FLENSNER har antagits som docent i vårdvetenskap. Tyngdpunkten i hennes forskning ligger på personer med MS och den extrema trötthet, fatigue, som de kan drabbas av. Många personer med MS upplever att deras fatigue förvärras av värme. Gullvi Flensner har i sina studier låtit några personer med MS Gullvi Flensner. pröva att bära en väst som kyler ner kroppen. De flesta av försökspersonerna har upplevt att kylvästen varit till hjälp. YVONNE LAGROSEN har antagits som docent i kvalitetsutveckling. Hon forskar bland annat om hjärnans utveckling hos olika grupper av människor. En mycket uppmärksammad studie visar att musiker har högt utvecklade hjärnor. Detta gör dem alerta, intresserade av att lära, benägna att se helheter, lugna, lekfulla och osjälviska. Nya doktorer AL HENRY, universitetslektor i ämnesdidaktik, har disputerat i pedagogik med avhandlingen L3 Motivation. ALMIR HERALIĆ, forskarassistent, har disputerat i automation med avhandlingen Monitoring and Control of Robotized Laser Metal-Wire Deposition. SIGNILD RISENFORS, universitetslektor i pedagogik, har dis - Almir Heralić.Ć puterat i pedagogik med av handlingen Gymnasieungdomars livstolkande. FREDRIK SJÖGREN, universitetslektor i statskunskap, har disputerat i statsvetenskap med avhandlingen Den förhandlade makten - Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan. BO SVENSSON, universitetsadjunkt i elektronik, har disputerat i elektroteknik med avhandlingen A Simulation-Based Optimisation Method for PLC Systems.

Högskolan Västs insatser under 2012 och 2013 i relation till Saab Automobiles konkurs

Högskolan Västs insatser under 2012 och 2013 i relation till Saab Automobiles konkurs 1(6) Högskolan Västs insatser under 2012 och 2013 i relation till Saab Automobiles konkurs Ett ökat mått av osäkerhet finns i dag närvarande i planeringsförutsättningarna för svensk högre utbildning. Högskolan

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Institutionen för samhällsvetenskaper

Institutionen för samhällsvetenskaper Institutionen för samhällsvetenskaper En institution med stark internationell profil inom utbildning, forskning och samverkan 1 Innehåll Innehåll Inledning 3 Våra ämnen 4 Grundutbildning och avancerad

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation...

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation... Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Vill ditt företag/din organisation......erbjuda praktikplats, få hjälp med genomlysning av något område, lägga ut examensuppdrag, vara delaktig

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer