PROTOTYP PROJEKTREDOVISNING. Innehåll. 1 Om projektet. 2 Produkter. 3 Projektets fortsättning. 4 Effekter. 5 Ekonomisk redovisning

Transkript

1 PROTOTYP PROJEKTREDOVISNING Stockholm den 20 december 2010 Innehåll 1 Om projektet Projektledning och finansiering Ändamål Bakgrund Perspektiv och tillvägagångssätt Produkter Textproduktion Öppna mötesplatser Workshops och föreläsningar Forskningsprojekt Organisationsutveckling inom Hybris Konstproduktion Projektets fortsättning Huvudsakliga projekt Kommande uppdrag Effekter Slutord Ekonomisk redovisning Ekonomiska noter Ekonomiska kommentarer... 9

2 1 Om projektet 1.1 Projektledning och finansiering Prototyp är initierat och projektlett av Anders Jacobson och Johan elander för Hybris Konstproduktion. Projekttid: * Redovisningskonsult: Nätverkstan Ekonomitjänst Revision: EMK Revision Projektet realiserades med stöd av Sti elsen framtidens kultur (600 tkr) och Fonden Innovativ Kultur (50 tkr). Projektets egna intäkter i form av sålda tjänster uppgår till 94 tkr. * När denna projektredovisning skrivs räknar vi även in en arbetsmånad i 2011 som sy ar till att avsluta projektet samt projektera de avknoppningsprojekt som det lett till. 1.2 Ändamål I arbetet med Prototyp har vi e ersträvat att visa på sambandet mellan organisering och konstnärlig praktik. Vår långsiktiga målsättning har varit att stimulera till dynamik och pluralism inom konstfältet. 1.3 Bakgrund Prototyp växte fram ur vårt eget behov av att hitta organisatoriska strategier som kunde understödja vår verksamhet på mer ändamålsenliga och produktiva sätt. Vi ville se över hur Hybris Konstproduktion kunde organiseras för att bli ett produktivt verktyg för att åstadkomma större ekonomisk trygghet för de anställda, ekonomiskt ansvar och långsiktighet genom strukturer som kan hantera dynamiska budgetar på ett korrekt sätt, samt politisk legitimitet genom samverkan och aktivt deltagande i kulturpolitiska skeenden. När vi började fördjupa oss i frågor om organisationsform, ekonomiska strategier, samarbetsformer och kulturaktörers relation till kulturpolitiska strukturer, upplevde vi ett stort behov av att arbeta med dessa frågor i hela kulturfältet. Vi kunde konstatera att kunskapen i dessa frågor var låg bland en stor mängd verksamma aktörer, samtidigt som viljan till förändring var stark. Vi såg hur ett flertal kulturaktörer startar organisationer utan att ta sig tiden att fundera över vilka former och strategier som i realiteten skulle vara mest ändamålsenliga för verksamhetens ambitioner. Vår slutsats blev att detta generellt passiva (och inte sällan fientliga) förhållningssätt till företagande och ekonomisk administration i längden försvårar för kulturfältets utveckling och pluralism. Samtidigt kunde vi konstatera att de rådande kulturpolitiska strukturerna på ett tydligt sätt premierar en förlegad syn på såväl konst som produktion generellt. För att ta oss an dessa frågor på ett aktivt sätt valde vi att formulera dem som ett projekt: Prototyp. Behoven, så som vi tolkade dem, bestod framför allt i att koppla samman spridda diskussioner inom olika fält och hos olika aktörer, samt att stimulera till en mer engagerande diskussion om fördelarna med ett aktivt och medvetet förhållningssätt till organisering såväl som konstnärers kulturpolitiska engagemang. Vi ville visa på möjligheter till proaktiva strukturella insatser som skulle kunna leda till ökat konstnärligt handlingsutrymme såväl som ökad ekonomisk trygghet på en prekär arbetsmarknad. Vi valde att formulera våra frågeställningar utifrån relationen mellan organisatorisk och konstnärlig praktik, dvs. hur sätten vi arbetar och verkar på är intrikat sammanbundna med varandra på ideologiska, ekonomiska och estetiska plan. Under projektets initiala fas identifierade vi att de största behoven handlade om förhållningssätt och kunskaper gällande organisering, vilket ledde till att dessa frågor prioriterades. 1.4 Perspektiv och tillvägagångssätt Utifrån projektets breda anslag har vi arbetat utifrån två huvudsakliga perspektiv. Å ena sidan ur kulturaktörens perspektiv: hennes arbetssätt, samverkansformer, organisering, diskussionsklimat, relationer och möjligheter att påverka de system hon verkar inom. Å andra sidan ur ett strukturellt och politiskt perspektiv, med fokus på förslag till förändringar som sy ar till en större pluralism inom konstfältet. 2 av 9

3 Nedan beskriver vi de huvudsakliga metoder vi använt oss av i arbetet Möten Vi har genomgående arbetat med det småskaliga mötet som metod. Vi har träffat utövare, representanter för intresseorganisationer och fackförbund, tjänstepersoner inom offentlig förvaltning och på politisk nivå, med vilka vi fått möjligheten att dela och utbyta erfarenheter och kunskap. Det är också dessa möten som i regel utgjort startpunkten för de initiativ som vi realiserat Fortbildning och rådgivning Med hjälp av kurser, litteraturstudier, seminarier och rådgivning har vi sökt överblicka och bättre förstå det fält som projektet rör sig inom. Studierna har berört samtida kulturteori och politisk filosofi, organisationsteori, förvaltningspolitik, affärsutveckling och företagsekonomi. Vi har utvecklat vår förståelse för kulturpolitisk praxis genom att läsa utredningar och propositioner samt genom att delta vid konferenser, seminarier och möten. Ett exempel är att vi under hösten 2010 var diskussionspartners till Stockholms Stads kulturstrategiska avdelning gällande strukturella förändrings- och samordningsfrågor. Andra exempel är projektutveckling för Performing Arts Forum (Frankrike) samt dans- och cirkuskompaniet Vifira Självtest Ett genomgående tillvägagångssätt som vi tillämpat under projektet är att först testa idéer, metoder och strategier inom Hybris Konstproduktion innan vi applicerat dem på större sammanhang. Det tydligaste exemplet är hur vi under projektet har utvecklat, utvärderat och byggt upp ett internt ekonomiskt system som sy ar till att ligga till grund för företaget InterimKultur (se avsnitt 4: Projektets fortsättning) Delning Vi har delat med oss av våra tankar, idéer och erfarenheter på en rad olika sätt: textproduktion, föreläsningar, öppna mötesplatser, coachning, ideellt arbete inom andra organisationer samt genom en ny hemsida. Allt skrivet material som vi producerar licensieras under Creative Commons för att andra ska kunna nyttja och bygga vidare på detta material Samverkan Ett flertal initiativ t.ex. delprojektet Mer Opinion har realiserats i samverkan med andra aktörer, i formen av t.ex. samfinansiering, residens och utbyten (se avsnitt 2: Produkter). Att verka tillsammans med andra aktörer är ett viktigt sätt att vidare väcka intresse för de frågeställningar vi arbetar med Uppdrag Vi insåg snart att ett verkningsfullt och lärorikt sätt att praktisera den kunskap vi byggde upp under projektet var att ta uppdrag från förvaltningar, myndigheter, utbildningar och konstaktörer. Dessa uppdrag har möjliggjort en kontakt och rörlighet mellan olika nivåer och aspekter av kulturproduktionen. 3 av 9

4 2 Produkter I denna projektredovisning har vi valt att beskriva en rad avtryck som tillblivit genom vårt arbete med Prototyp. Nedan finner ni redogörelser för vad respektive initiativ omfattat. För att ta del av de texter och projekt som producerats i sin helhet hänvisar vi till vårt arkiv på Textproduktion Var god stör omförhandling pågår Under våren 2010 skrev Anders Jacobson en essä som kopplade samman dansens förändrade produktions- och organisationsformer, koreografibegreppets expandering och konstens autonomi. Vad god stör omförhandlig pågår belyser förändrade förhållningssätt inom samtida konstproduktion, kulturpolitik, ekonomi och organisering. Författaren ly er fram att konstaktörerna just nu har en stor möjlighet att istället för att marginalisera sig själva i jakten på frihet och dröja sig kvar i en tid som flytt kliva in i förändringens centrum och omdefiniera konstens samtida relevans och sociala verkningar. Ett avsnitt ur texten har publicerats på engelska, franska och serbiska i den franska publikationen Exhausting Immaterial Labour in Performance Fyra kulturpolitiska förslag Inför Almedalsveckan 2010 arbetade vi fram en skri Fyra kultupolitiska förslag som presenterades för de politiska partierna och en mängd kulturaktörer. Vi pekar i skri en på fyra angelägna förändringar i kulturpolitiken som vi menar behöver komma till stånd för att möjliggöra mer samtida förhållningssätt och främja ett än mer dynamiskt, pluralistiskt och angeläget konstoch kulturliv Manifest För att belysa produktionsformernas ideologi valde vi att utifrån möten och diskussioner skriva ett manifest som utgjort en yta för vidare reflektion och diskussion. Till grund för arbetet med manifestet ligger vår övertygelse att vi genom att formulera värden och visioner kan komma att upptäcka diskrepanser mellan våra ideal och vår praktik. Manifestet skapades i residens på Les Laboratoires d'aubervilliers i Paris och Performing Arts Forum (PAF) i St Erme. Det har publicerats på engelska och franska i Les Laboratoires d'aubervilliers Journal och på engelska i boken e Swedish Dance History Ska vi ta en fika? konstnären som konsult Ett grundläggande problem gällande konstaktörers ekonomiska situation är att kulturfältet har en utpräglad praxis av att undervärdera kostnaderna för arbete. Många kulturaktörer är dåliga på att ta betalt, och uppdragsgivare förutsätter o a att uppdrag både inom och utanför kärnverksamheten gladeligen utförs ideellt. För att uppmärksamma frågan gentemot uppdragsgivare och för att uppmuntra kulturaktörer att värdera sitt arbete och sin kunskap har vi sammanställt en skri som vi kallar Ska vi ta en fika? konstnären som konsult. Skri en har tagits fram med ett initialt stöd från Danskontoret (Konstoch kulturutveckling i Västra Götaland), vidareutvecklats inom ramen för Prototyp och är tänkt att publiceras under våren Öppna mötesplatser Mer Opinion mötesplats för konstkritisk och kulturpolitisk debatt Ett prioriterat område har varit att främja artikulering inom kultursektorn. Inom ramen för Prototyp utvecklade vi ett projekt som sy ade till att främja kulturaktörers artikulering i konstkritiska och kulturpolitiska frågor. Mer Opinion huserade i Folkteaterns foajé och tog formen av en öppen åsikts-redaktion under Göteborgs Dans & Teater Festival, augusti Varje dag mellan 9.30 och bjöds festivaldeltagare, artister och förbipasserande in att diskutera, läsa, tycka, arrangera aktiviteter och arbeta med att skriva recensioner, artiklar mm. 4 av 9

5 Ambitionen var att träna oss i att artikulera förslag, förhållningssätt och ståndpunkter samt att sätta oss in i hur strukturella, ekonomiska och diskursiva system fungerar och samspelar. Projektet uppmuntrade var och en att själva formulera de frågor de anser viktiga, att praktisera argument samt att tillsammans verka för förändring. Mer Opinion genomfördes i samverkan med Göteborgs Dans & Teater Festival, Konstnärliga fakulteten/göteborgs Universitet, Dans och Cirkushögskolan, Folkteatern, Danscentrum Väst, Riksteatern, Dansbyrån, Kultur i Väst och Göteborgs Stads Kulturförvaltning. Arbetsteamet bestod av Louise Höjer, Anders Jacobson, Johan elander och Gabriel Widing. Kommentar: Mer Opinions ekonomi är fristående och redovisas därmed inte i Prototyps ekonomiska redovisning. 2.3 Workshops och föreläsningar Vi har delat med oss av vårt arbete genom workshops och föreläsningar vid utbildningar och seminarier, t.ex. vid Centre National de la Danse (Paris), Kedja dance encounters (Umeå), Konst, kultur och ekonomi (Södertörns högskola), Dans och Cirkushögskolan (Stockholm) och Brunnsvik Konst. 2.4 Forskningsprojekt Choreography as generic tool for cooperative organizing and action I arbetet med Prototyp har vi använt en expanderad förståelse av koreografisk praktik, som ett verktyg för organisering. Detta förhållningssätt har genererat stort intresse, samtidigt som det har visat sig vara mer tillgängligt att samtala på det symboliska planet än att faktiskt betrakta organisering som en koreografisk praktik. Frågan om ett expanderat koreografibegrepp har återkommit i flera delar av arbetet och fick för oss sin tydligaste form i utformningen av ett forskningsprojekt: en ansökan om doktorandtjänst i koreografi på Dans och Cirkushögskolan. Johan elander gick vidare till intervju, men ansökan avslogs i sista omgången Uppstart av aktiebolag Vi har lagt en ansenlig tid på att lära oss mer om organisationsformer, dess för- och nackdelar inom konstsektorn samt dess ideologiska implikationer. Vi kom för egen del fram till att den mest passande formen för vår verksamhet är ett aktiebolag. Vi har noga studerat och arbetat med att ta fram en precis bolagsordning och aktieägaravtal, för att på bästa sätt kunna dela med oss av denna kunskap till andra aktörer och större sammanhang. T.ex. har Coompanion (Kooperativ Konsult) bett att få använda vår bolagsordning som exempel i sin företagsrådgivning. Uppstarten av aktiebolag har skett i dialog med Hybris Konstproduktions styrelse Jämställdhetsplan Som en del av Hybris Konstproduktions interna policyarbete har vi tagit fram en jämställdhetsplan anpassad till småskalig och dynamisk verksamhet. Vår ståndpunkt är att även små arbetsgivare behöver arbeta med jämställdhetsfrågor, trots att lagen inte kräver det. Utöver att planen nu används i vår egen organisation hoppas vi att den kan tjäna som inspiration för andra aktörer som vill diskutera och arbeta med jämställdhet. Planen utformades av Anders Jacobson och Cecilia Olsson e er en kartläggning och förarbete av Maline Casta och Mattias Strand Hemsida förmedling av information och tjänster Att digitalt tillgängliggöra vårt arbete på ett överskådligt sätt har varit viktigt för att nå ut till andra; dels för att dela med oss av vårt arbete och stimulera diskussion, dels för att underlätta kontakt med nya samverkanspartners och kunder. Därför var en prioritering under våren 2010 att förtydliga och formulera vår verksamhet och våra förhållningssätt, utforma en affärsplan samt formulera vårt tjänsteutbud. Hemsidan publicerades 1 juni 2010 och togs fram i samarbete med Rabash Design- och Webbkooperativ. Hybris Konstproduktions logotyp utformades av Karen Ammon. 2.5 Organisationsutveckling inom Hybris Konstproduktion 5 av 9

6 3Projektets fortsättning I och med avslutet av projektet Prototyp kommer två huvudsakliga projektidéer att ta vid; dels arbete med en bok kring kulturens organisering, dels fortsatt arbete med en förstudie av egenanställningsföretaget InterimKultur. Vidare har Prototyp gett oss möjligheter att bygga kunskap och kontakter som möjliggjort ett större antal uppdrag. Nedan beskriver vi kortfattat det kommande arbetet. 3.1 Huvudsakliga projekt Bokprojekt om kultursektorns koreografi och organisering Vi avser att under 2011 samla, artikulera och fördjupa våra tankar och förslag i bokform. Projektet kommer att ske i samarbete med Dans och Cirkushögskolan, som erbjuder oss två deltidsanställningar (25%) för att arbeta med studenter i seminarieform och parallellt utveckla bokprojektet. Medel har även sökts från bl.a. Konstnärsnämnden. När det gäller bokens utformning är vi inspirerade av David Karlssons bok En kulturutredning pengar, konst och politik (Glänta 2010), som är både lättillgänglig i sitt språk, har en bra balans mellan kulturteoretiska resonemang och realpolitisk erfarenhet, är relativt djupgående i sina diskussioner och som dessutom leder fram till ett antal konkreta politiska förslag. Vi vill att boken ska ha en debatterande och resonerande ton och att den kan framföra resonemang som skiljer sig i sitt anslag från den etablerade kulturdebatten, som i dag saknar en produktiv dissensus och pluralism. Boken är tänkt att publiceras på svenska och engelska. Vi menar att det inom dansfältet finns ett underskott av denna typ av diskussion i textform, och bedömer baserat på de reaktioner vi mött för vårt arbete hittills, både i Sverige och internationellt att det finns både intresse och behov av att producera en publikation som kan ge en överblick och skapa samband mellan en mängd parallella samtida skeenden. De ämnesområden som vi ämnar fördjupa i boken är: Organisationskulturer inom konstsektorn Koreografi som ett expanderande kunskapsfält Konstnärerna i kulturpolitiken Relationerna mellan politik, organisation och konstnärlig praktik Maktordningar och möjlighetsstrukturer Konkreta kulturpolitiska förslag InterimKultur förstudie av egenanställningsföretag inom kultursektorn Under vårt arbete har vi identifierat ett antal tjänster som skulle kunna komplettera existerande strukturer på en arbetsmarknad präglad av korta anställningar, komplicerade trygghetssystem, många olika arbetsgivare och olika typer av inkomstkällor. Utöver nya offentliga insatser på entreprenörskap, företagsutveckling och scenkonstallianser menar vi att kulturfältet behöver utveckla tjänster och arbetssätt som fokuserar på alla de individer som befinner sig mitt emellan de kategorier som de offentliga stödformerna innefattar. Vi menar att den frilansade arbetstagaren i rörelse hon som inte vill eller kan driva eget företag och som inte heller är regelbundet anställd, hon som växlar mellan olika yrkesroller, som rör sig på en global arbetsmarknad, deltar i grupper och arbetar ensam skulle gynnas av system som sammanställer denna arbetssituation till en samlad trygghet med framförhållning, personlig planering och stöd. I slutändan menar vi att ett sådant system kan möjliggöra för arbetstagaren att lägga mer tid på att arbeta med sin kärnverksamhet, samt att hitta och producera nya arbetstillfällen. Utifrån våra erfarenheter och undersökningar planerar vi att genomföra en förstudie av ett egenanställningsföretag InterimKultur utan privata vinstintressen. Affärsidén vilar på kooperativa värderingar och sy ar till att stärka den frilansande arbetstagarens sociala trygghet samt att förenkla och effektivisera den enskildas administrativa arbete. InterimKultur erbjuder ett utökat arbetsgivaransvar: fakturering, lönehantering, ekonomisk planering, tjänstepension, avdrag för professionella utgi er, ansvarstagande gällande diskrimineringsfrågor, etc. 6 av 9

7 Den planerade förstudien omfattar: Fallstudier på frilansare som arbetar inom kultursektorn på olika sätt, och som således skulle ha behov av olika typer av tjänster. Vissa arbetar t.ex. mycket internationellt, andra lokalt, vissa har många uppdrag medan andra arbetar mer sällan. Fallstudier på existerande egenanställningsföretag/faktureringsserviceföretag i Sverige och internationellt; hur arbetar de, vad tar de ut för avgifter, vilka är deras fördelar och brister sett från kultursektorns specifika villkor? Undersöka hur InterimKultur ska fungera i relation till dagens trygghetssystem samt pröva huruvida begrepp såsom t.ex. självständig uppdragstagare gäller för företagets klienter. Ta fram underlag på digitala tjänster som gör det lätt för klienten att använda tjänsterna samtidigt som det minskar företagets administrativa kostnader. Etablera en försöksverksamhet som under en avgränsad tidsperiod erbjuder tjänsterna till ett tjugotal klienter. Lämna förslag på ändamålsenlig verksamhetsform samt handlingsplan för uppstart av verksamhet där tjänsterna kan erbjudas alla, professionell som amatör och oavsett yrkeskategori, som engagerats för att arbeta inom kultur och erhåller ersättning för detta. Kommentar: Under arbetet med Prototyp har vi utformat ett utförligt förslag på en förstudie, för vilken vi söker ytterligare medel, framför allt från Vinnova. Då Vinnova enligt nya regler sedan hösten 2010 kräver att alla sökande aktiebolag ska ha varit registrerade i minst ett år, är projektet vilande tills dess att vi är berättigade att söka medel från Vinnova. För en närmare beskrivning av den planerade förstudien får ni gärna kontakta oss. 3.2 Kommande uppdrag Vi vill här nämna ett antal uppdrag av strategisk betydelse som är planerade att genomföras under våren 2011 och som möjliggjorts genom vårt arbete med Prototyp Svensk Scenkonst redaktionsarbete för krönikor och antologi I sy e att stärka scenkonstens legitimitet gentemot politiker och allmänhet samt öka förståelsen för vikten av offentlig finansiering av kultur generellt och scenkonst specifikt, vill Svensk Scenkonst utveckla diskussionsklimatet genom ett antal debatterande krönikor. Vi kommer att fungera som redaktörer för krönikorna, föreslå frågeställningar och utmaningar samt bjuda in skribenter Tillväxtverket utformning av branschguide för scenkonst (ej bekrä at) Tillväxtverket driver i samverkan med Skatteverket och Bolagsverket webbplatsen verksamt.se, som genom samlad information underlättar för företagare att starta, driva, utveckla och avveckla företag. På hemsidan finns ett antal branschguider som riktar sig till specifika branscher som anses särskilt prioriterade. Inom ramen för regeringens handlingsprogram för de kulturella och kreativa näringarna utvecklas nu guider för olika konstområden. Vi kommer att konsulteras i arbetet med en branschguide för scenkonst Dans och Cirkushögskolan entreprenörskurs I sy e att stärka danskonstnärers möjlighet att verka på marknaden och utveckla danskonsten satsar DOCH på att utveckla olika kurser som berör entreprenörskap, management och organisering. Vi är involverade i utveckling och genomförande av dessa kurser, som riktar sig både till skolans studenter och professionella dansaktörer. Arbetet löper parallellt med att vi arbetar som utvecklingskonsulter för DOCH samt ovan beskrivna bokprojekt, där de olika erfarenheterna binds samman Cullbergbaletten visions- och utvecklingsarbete (ej bekrä at) Vi för dialog med Cullbergbalettens konstnärlige ledare Anna Grip om att under våren 2011 arbeta med kompaniets visions- och utvecklingsarbete, kring hur Cullbergbaletten som institution kan vara en tydligare resurs för danskonsten och dess aktörer. 7 av 9

8 4 Effekter Vi har under och genom arbetet med Prototyp fått möjligheten att bygga kunskap, artikulera förslag och knyta kontakter som gett våra idéer större legitimitet och genomslag på flera olika nivåer. I och med vår rörliga position har vi kunnat verka som mäklare av idéer och kontakter mellan olika sammanhang och aktörer. Det är naturligtvis svårt att definiera eller mäta konkreta och långsiktiga effekter av ett projekt som detta, men vi kan med säkerhet konstatera att vårt arbete genom Prototyp har kommit att bli en aktiv agent i större förändringsprocesser inom kultursektorn. Vi upplever att många aktörer vill förändra sina verksamheter, problematisera givna sanningar samt uppdatera och artikulera sina förhållningssätt kring konstproduktion. I dessa processer har vi kunnat tillföra infallsvinklar, engagemang och energi. Vi upplever att våra frågeställningar korresponderar med flera större parallella rörelser inom konstproduktionen, kulturpolitiken och samhället i vidare mening. Begrepp, organisationer och fält öppnar sig i sy e att bli mer demokratiska och gränser luckras upp. En mängd nya aktörer problematiserar rådande maktstrukturer och begrepp som "konstnärlig kvalitet" och "professionalism" på produktiva sätt som i längden kan leda till större pluralism. Fler och fler ifrågasätter de strukturella stuprören som inte längre korresponderar med hur konstnärlig verksamhet ser ut i dag och talar istället om vikten av att bygga laterala, globala och interdisciplinära relationer. Regeringens handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar tar upp insatsområden som förutsatt att de genomförs på ett genomtänkt sätt korresponderar med idéer som vi tror är viktiga för både kulturdebatten och konstnärliga verksamheters utveckling. Konst och kultur ly s o are fram som en given del av samhället. Även om vi ser dessa rörelser som mycket positiva finns det en tendens och en risk i att resonemang alltför o a förs på en för ytlig nivå, vilket i värsta fall kan leda till motsatta resultat; mer slutna och låtsasdemokratiska strukturer draperade i fina ord, större flexibilitet på bekostnad av social trygghet, samt en tendens att vilja tillfredställa rådande politiska och estetiska trender för att överleva. I en tid då transparens och informationsfrihet är hotad, då främlingsfientliga och exkluderande kra er växer sig starkare, och då sociala kly or ökar måste vi fortsätta att verka för öppnare och mer transparenta system, stärkta småskaliga aktörer, bredare och djupare kunskaper, mer samtida och dynamiska kultur- och arbetsmarknadspolitiska insatser samt ett livligare och brokigare diskussionsklimat. 4.1 Slutord Vi hade sedan tidigare erfarit det vackra och frustrerande i att det på förhand är omöjligt att avgöra vad i vårt handlande som kan komma att bli väsentligt, att vad som helst kan härbärgera fröet till det som gör hela skillnaden. I och med detta kom vi att anamma ett förhållningssätt där vi strävat e er att ge en jämbördig omsorg till samtliga delar av vårt arbete. En praktik som betonar hur vi gör vad vi gör. I all sin enkelhet handlar det om att genom småskalig handling verka för storskalig ambition: att förändra sig själv, och därigenom sina förutsättningar och sammanhang. Det tillvägagångssätt som vecklade ut sig under arbetet hade som sy e att ingjuta möjligheten till omförhandling i allt det vi gör. I enlighet med detta har vi försökt förbikoppla viljan att förlita oss på ett fulländat slutresultat en helhetslösning och istället arbetat med de kontaktytor som dagligen omger oss. Fundamentet i vårt engagemang har varit det till synes uppenbara förhållandet att det är vi människor som bygger upp de system som omger oss. De är våra. Det vi gör formar dem. Anders Jacobson & Johan elander 8 av 9

9 5 Ekonomisk redovisning 5.1 Ekonomiska noter 1. 85% av beviljade medel betalades ut i juli 2009, resterande 15% betalas ut e er att denna projektredovisning godkänts av sti elsen. 2. Leasing dator, kontorsmaterial, förbrukningsmaterial, bankkostnader etc. 3. Två projektledare; sammanlagt 2 årsverken. Inkomster Not Kronor Sti elsen framtidens kultur kr Fonden Innovativ Kultur kr Försäljning tjänster kr Summa inkomster kr Utgifter Not Kronor Produktion 572 kr Administrativa kostnader kr Resekostnader kr Kost & Logi kr Representation kr Tele- & datakommunikation kr Marknadsföring/Hemsida kr Revision & redovisningstjänster kr Konsultarvoden kr Lönekostnader (inkl. semesterlön) kr Traktamenten (Sverige & utland) kr Pensionsförsäkringspremier kr Lagstadgade sociala avgi er kr Särskild löneskatt kr Fortbildning & Facklitteratur kr Summa utgi er kr Resultat kr 5.2 Ekonomiska kommentarer Gemensamma kostnader Under 2010 (fram till och med den 30 november i denna redovisning) fördelades gemensamma kostnader avseende föreningens administration och förvaltning mellan föreningens samtliga projekt. Fördelningsnyckeln bestäms av hur stor del respektive projekts intäkter utgör av föreningens totala intäkter Disponering av projektets vinst Summan som här redovisas som vinst kommer användas för att täcka de gemensamma kostnader som tillkommer innan projektets avslut den sista januari Om det e er det återstår medel kommer de att investeras i ett av avknoppningsprojekten som tar vid e er Prototyps avslut. Hybris Konstproduktion E-post: info@hybriskonst.org Box Hemsida: Stockholm Org.nr: av 9