Riktlinjer för Rapportering av utländska fordringar och skulder RUTS-blanketterna

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 1(34) Riktlinjer för Rapportering av utländska fordringar och skulder RUTS-blanketterna December 2013 Dessa riktlinjer gäller för rapporteringen av RUTS-statistik fr.o.m. rapportering avseende december Statistiken samlas in av SCB, för Sveriges riksbanks räkning. RUTS, svensk del Rapporteringen av utländska fordringar och skulder, svensk del, görs i den så kallade RUTS svensk del-blanketten. Riktlinjerna meddelas med hänvisning till Riksbankens författningssamling (RBFS 201X:X), och till Guidelines to the BIS international banking statistics, XXX 20XX. I detta dokument ges kompletterande riktlinjer, tänkta som ett stöd till rapportörerna. RUTS konsoliderad Rapporteringen av utländska fordringar och skulder, konsoliderad, görs i den så kallade RUTS konsoliderad-blanketten. Fordringar på hemlandet rapporteras i blanketten RUTSkoBISh av utlandsägda institut. Riktlinjerna meddelas med hänvisning till Riksbankens författningssamling (RBFS 201X:X och till Guidelines to the BIS international banking statistics, XXX 20XX. I detta dokument ges kompletterande riktlinjer, tänkta som ett stöd till rapportörerna.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 2(34) 1. GENERELLA RIKTLINJER RAPPORTERING URVALSKRITERIER RUTS, SVENSK DEL BLANKETT VILKA BLANKETTER SKA RAPPORTERA LANDGRUPPER VALUTA SEKTOR INSTRUMENT Totala fordringar Utlåning Innehav av värdepapper Övriga fordringar Totala skulder Inlåning Övriga skulder Värdering RUTS KONSOLIDERAD BLANKETTER VILKA BLANKETTER SKA RAPPORTERAS Svenskägda MFI Utlandsägda filialer och döttrar i Sverige LANDGRUPPER SEKTOR FÖRDELNING PÅ EGENTLIG MOTPART IMMEDIATE BORROWER BASIS Totala fordringar Lokala fordringar i lokal valuta Lokala fordringar i utländsk valuta Lokala skulder i lokal valuta Löptid Överföring av risk FÖRDELNING EFTER SLUTLIG RISK ULTIMATE RISK BASIS Totala fordringar Derivat Garantier Kreditåtaganden credit commitments VÄRDERING BILAGA 1 EXEMPEL PÅ KONSOLIDERAD RAPPORTERING BILAGA 2 INTERNATIONELLA ORGANISATIONER SAMT CENTRALBANKER OCH ANDRA MONETÄRA MYNDIGHETER INTERNATIONELLA ORGANISATIONER FÖRTECKNING ÖVER CENTRALBANKER OCH ANDRA MONETÄRA MYNDIGHETER... 30

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 3(34) 1. Generella riktlinjer 1.1. Rapportering Rapportering sker kvartalsvis och rapporterna avser ställningen per den sista i varje kvartal (31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december). Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast den sista bankdagen i månaden efter kvartalsskifte. Rapporteringen sker i tusentals kronor Urvalskriterier Enligt BIS guidelines ska populationen för rapportering av International Banking Statistics (betecknas i Sverige med RUTS) till BIS (Bank for International Settlements) utgöras av internationellt aktiva institut som har utlåning och inlåning eller nära substitut till inlåning som en betydande del av sin verksamhet. I Sverige motsvaras detta av monetära finansinstitut (MFI). Efter beaktande av nedanstående punkter har SCB och Riksbanken beslutat att endast ett urval av MFI verksamma i Sverige ska rapportera RUTS. Rapporteringen av BIS statistik är förknippat med extra kostnader för rapporterande institut, vilket medför att endast de institut som påverkar statistiken nämnvärt bör belastas. De institut som tillsammans står för 5 % av MFI: s totala balansomslutning, och därför endast rapporterar MFI-blanketten per kvartal eller år, innehar en så pass liten del av stockvärdet för de instrumentkategorier som är av intresse i BIS-statistiken att de inte nämnvärt påverkar statistiken. Urvalet ska göras utifrån de institut som tillsammans står för 95 % av MFI: s totala balansomslutning och som därmed rapporterar balansstatistiken (MFI-blanketten) månadsvis. Urvalet ska göras på ett sådant sätt att det blir representativt för den potentiellt rapporterande populationen. Urvalet baserar sig på de variabler i MFI-blanketten som avser fordringar och skulder mot utlandet samt positioner mot Sverige i utländsk valuta. SCB ställer samman summan av totala fordringar och totala skulder mot utlandet tillsammans med utländsk valuta mot Sverige. Med utgångspunkt från resultatet väljs de institut som påverkar statistiken utifrån storlek. Riktvärdet för urvalet är att uppnå 95 procents täckning av samtliga MFI: s totala fordringar och skulder mot utlandet. Månadsrapporterande filialer till utländska MFI kan komma att åläggas rapporteringsskyldighet även om summan av skulder och fordringar inte är tillräcklig för en kvalificering pga. storlek, enligt ovanstående kriterium. Orsaken till detta är att anpassning av den rapporterande populationen kan krävas för att erhålla konsistens då BIS sammanställer den internationella statistiken. Riksbanken ska tillsammans med SCB säkerställa att urvalet förblir representativt över tiden och ska därför kontrollera det urval som gjorts åtminstone en gång per år. Här ska då tas hänsyn till nya och utgående institut i den potentiella rapporterande populationen, liksom övriga förändringar rörande uppgiftslämnarna. Urvalet kommer att genomföras med hjälp av värden avseende september från MFIblanketten.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 4(34) 2. RUTS, svensk del 2.1. Blankett Blanketten RUTS svensk del (RUTSsv) består av sju delar, som ligger på varsin flik i blanketten. Första delen (fliken i Excel) består av totala fordringar, som är uppdelade efter land, valuta och sektor. Därefter följer utlåning, innehav av värdepapper och övriga fordringar även de uppdelade efter land, valuta och sektor. Skuldsidan innehåller i tur och ordning totala skulder och inlåning samt övriga skulder fördelade på land, valuta och sektor. Emitterade värdepapper rapporteras inte. I slutet av varje del ska positioner mot internationella organisationer, upplupna räntor och ofördelade uppgifter redovisas. Tillsammans med landfördelningen bildar de en total för alla motparter Vilka blanketter ska rapportera Moderbanker som lämnar statistik för filial i utlandet upprättar en huvudrapport, RUTSsv, inklusive filialens poster samt inklusive moderns mellanhavanden med filialer. Mellanhavanden mellan filialer och från filial till moder ska inte ingå i rapporten. Moderbanker lämnar även en separat filialrapport, RUTSsv, där samtliga filialer i utlandet rapporteras aggregerat. I denna rapport exkluderas alla mellanhavanden mellan filialer och mellan filial och moder. Detta möjliggör för SCB att netta bort filialerna från modern och få fram "svensk del" dvs. bankernas fordringar och skulder gentemot utlandet inklusive mellanhavanden med egna filialer. Moderrapport innehållande: Filialrapport innehållande: 1. Filialens fodringar och skulder 1. Filialens fodringar och skulder 2. Moderns fodringar och skulder 3. Moderns mellanhavanden med filial 2.3. Landgrupper Nordiska länder (Nordic countries) Övriga Europeiska länder (Other European countries) Övriga länder och offshore länder (Other countries and offshore centres) Övrigt (Other) Internationella organisationer (International organisations) Varav: ESM (Of which ESM) Varav: EIB (Of which EIB) Upplupna räntor (Accrued interest) Ofördelat (Unallocated location) Totalt (All countries) Positioner mot internationella organisationer ska rapporteras i en separat landgrupp och inte fördelas på det land där organisationen är belägen. Som en varav-post till internationella organisationer ska positioner mot den Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) rapporteras.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 5(34) Med svensk motpart avses, liksom i MFI-blanketten, institutionella enheter 1 som permanent verkar i Sverige. Utländska motparter avser institutionella enheter som permanent verkar utanför Sverige. Det som styr är landet där motparten är registrerad. På fliken Country Information i blanketten redovisas samtliga länder tillsammans med ISO kod. Där visas även vad som inkluderas och exkluderas för respektive land. Bilaga 2 visar internationella organisationer och centralbanker och andra monetära myndigheter Valuta Total valuta o Svenska kronor o USD o EUR o JPY o GBP o CHF o Övriga utländska valutor Total valuta autosummeras i blanketten Sektor MFI/bank o Koncernfordringar o Centralbank Finansiella företag, ej MFI/Bank Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO MFI/bank Med MFI/bank avses inom EU monetära finansinstitut, MFI, enligt ECB-definition och lista 2. Med bank avses i övriga utlandet de typer av institut som i EU är klassificerade som monetära finansinstitut. Detta inbegriper utöver banker även andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Koncernfordringar och centralbanker ingår i denna sektor. Några institutlistor för MFI utanför EU-området finns inte, utan rapporterande institut får avgöra om motparten bör klassificeras som MFI eller inte. Vid tveksamma fall bör SCB:s personal kontaktas för avstämning. Koncernfordringar Som koncernfodringar rapporteras mellanhavanden med filialer i utlandet samt positioner mot de dotterbolag som är rapporteringsskyldiga avseende den konsoliderade statistiken, RUTS konsoliderad. Koncernfordringar redovisas som en varav-post till sektorn MFI/bank. 1 För definition av institutionella enheter se: Meddelande i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik, 2001:2, SCB, Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000, sid 8, 2 Länkar till listor över MFI inom EU finns på SCB:s hemsida,

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 6(34) Centralbank Centralbanker (inklusive BIS och ECB) och andra officiella monetära myndigheter redovisas som en varav-post till sektorn Bank/MFI. I bilaga 2 redovisas en förteckning över centralbanker. Finansiella företag, ej MFI/Bank Privata eller offentliga finansiella institutioner, andra än MFI/banker, främst tillhandahållande av finansiella tjänster eller stödverksamhet till finansiell förmedling. Inkluderar: Icke-monetära investeringsfonder (värdepappersfonder) Icke-monetära värdepappersbolag Försäkringsföretag och pensionsinstitut Finansiella serviceföretag Finansiella ftgs icke-vinstdrivande org. Investmentbolag Icke-monetära kreditmarknadsföretag Övriga finansinstitut Offentlig sektor exkl. centralbanker Inkluderar: Stater Delstater Kommuner och landsting Riksgäldskontoret Socialförsäkringssektorn Centralbanker, andra officiella monetära myndigheter och offentliga ägda företag räknas inte till offentlig sektor. Icke-finansiella företag Privat och offentligt ägda företag samt ej införlivade företag som fungerar som om de vore företag, såsom partnerskap och filialer till utländska företag. Inkluderar: Statligt och kommunalt ägda bolag Bostadsrättsföreningar Övriga icke-finansiella företag (exempelvis tillvekningsindustri, handel, jord- och skogsbruk, fiskeriverksamhet, transport, kommunikation, privat vård och omsorg). Hushåll inkl. HIO Individer, familjer, personliga företag som ägs av hushåll, och icke-vinstdrivande organisationer (HIO) som välgörenhetsorganisationer, religiösa institutioner, fackföreningar och konsumentorganisationer. Inkluderar: Företagarhushåll Övriga hushåll Hushållens icke-vinstdrivande organisationer

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 7(34) Internationella organisationer (exklusive BIS och ECB) I RUTS svensk del ska internationella organisationer sektorfördelas enligt bilaga 2. Merparten av de internationella organisationerna klassificeras som "icke-finansiella företag". Ett antal internationella organisationer, främst utvecklingsbanker, klassificeras som Finansiella företag, ej MFI/Bank. Den Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) ingår i internationella organisationer samt redovisas även som en varav-post på egen rad. ESM tillhör Finansiella företag, ej MFI/Bank Europeiska Investeringsbanken (EIB) ingår i internationella organisationer samt redovisas även som en varav-post på egen rad. EIB tillhör MFI/bank. BIS och ECB inkluderas inte i internationella organisationer utan ska istället rapporteras som Centralbanker Instrument Fordringar och skulder med utländsk och svensk motpart rapporteras Totala fordringar Fordringar ska tas upp till bruttobelopp. Jämfört med MFI-blanketten ska följande typer av fordringar rapporteras som totala fordringar: Rad 101 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Rad 102 Belåningsbara statsskuldförbindelser Rad 103 Utlåning Rad 105 Obligationer och andra räntebärande papper Rad 106 Aktier och andelar Rad 113 Övriga tillgångar Rad 114 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Fordringar på internationella organisationer samt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisas endast summerat, dvs. inte landfördelat Utlåning Här redovisas total utlåning (rad i MFI) samt upplupna räntor på utlåning. Utlåning tas upp före avdrag för reserveringar för osäkra lånefordringar och reserveringar för landrisker. Den del av rad 114 i MFI som avser upplupna räntor på utlåning (rad 1141 i MFI) redovisas endast summerat, dvs. inte landfördelat. Dessa redovisas istället på raden 5M2 Accrued interest (Upplupna räntor på utlåning) i RUTS svensk del. I utlåningen ska Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker inkluderas. Kontanter i kassan ska fördelas på land utifrån valutan. Euro rapporteras t.ex. som en fordran på ECB och Tyskland. Sedlar och mynt i svenska kronor ska rapporteras som utlåning till Sverige och Sveriges Riksbank i sektorn Centralbanker Innehav av värdepapper Här redovisas innehav av räntebärande värdepapper (rad i MFI).

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 8(34) Den del av rad 114 i MFI som avser upplupna räntor på obligationer (rad 1142 i MFI) redovisas endast summerat, dvs. inte landfördelat. Dessa redovisas istället på raden 5M2 Accrued interest (Upplupna räntor på obligationer) i RUTS svensk del Övriga fordringar Till övriga fordringar räknas aktier och andelar samt andra övriga tillgångar som t.ex. derivatinstrument (rad i MFI). Här ingår även övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Den del av rad 114 i MFI som avser övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (rad 1149 i MFI) redovisas endast summerat, dvs. inte landfördelat. Dessa redovisas istället på raden 5M2 Accrued interest (Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter) i RUTS svensk del Totala skulder Jämfört med MFI-blanketten ska följande rapporteras som totala skulder: Rad 201 In- och upplåning Rad 204 Övriga skulder Rad 205 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (exkl. upplupna räntor på obligationer) Skulder till internationella organisationer samt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (rad 205 i MFI) redovisas endast summerat, dvs. inte landfördelat men ska rapporteras på varje flik Inlåning Här redovisas inlåning på konto samt upplåning som sker utan att omsättningsbara värdepapper emitteras (rad 201 i MFI) samt upplupna räntor på in- och upplåning. Den del av rad 205 i MFI som avser upplupna räntor på in- och upplåning (rad 2051 i MFI) redovisas endast summerat, dvs. inte landfördelat. Dessa redovisas istället på raden 5M2 Accrued interest (Upplupna räntor på in- och upplåning) i RUTS svensk del Övriga skulder Till övriga skulder räknas fondlikvidskulder samt andra skulder som t.ex. derivatinstrument med negativt marknadsvärde (rad 204 i MFI). Här ingår även övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Den del av rad 205 i MFI som avser övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (rad 2059 i MFI) redovisas endast summerat, dvs. inte landfördelat. Dessa redovisas istället på raden 5M2 Accrued interest (Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter) i RUTS svensk del. För utlandsägda dotterbolag med verksamhet i Sverige ska balanserade vinstmedel (rad 213 i MFI) redovisas som en övrig skuld till hemlandet Värdering I rapporteringen av RUTS svensk del gäller samma värderingsprinciper som gäller för MFI-statistiken. Detta betyder att bestämmelserna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 9(34) värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) gäller utom då undantag anges i RBFS 2010:1 För värdepapper skiljer sig statistikrapporten åt från redovisningen genom att alla överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar ska tas upp till verkligt värde. 3 3 Se RBFS 2010:1, sid 4 f.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 10(34) 3. RUTS konsoliderad 3.1. Blanketter Blanketten RUTS konsoliderad (RUTSkoBIS) innehåller två delar. I den första rapporteras fordringar fördelade på egentlig motpart ( immediate borrower basis ) och i den andra delen rapporteras de fördelade på den som står med den slutliga risken ( ultimate risk basis ). Blanketten RUTSkoBISh, fordringar på hemland, innehåller sektor- och löptidsfördelade fordringar som endast ska rapporteras mot hemlandet Vilka blanketter ska rapporteras Svenskägda MFI Svenskägda MFI rapporterar på blankett RUTSkoBIS. Statistiken ska medge en korrekt konsolidering genom summering av belopp från huvudrapport och från respektive dotterbolagsrapport, om dotterbolag i utlandet finns. Denna summering utförs av SCB före leverans av statistik till BIS. Moderbolag med filial i utlandet upprättar en huvudrapport RUTSkoBIS inklusive filialens poster. Mellanhavanden mellan moderbolag och filial exkluderas. Även mellanhavanden med dotterbolag i utlandet som är rapporteringsskyldiga exkluderas tillsammans med noterade och onoterade aktieinnehav och värdepappersinnehav i dessa bolag. Detta gäller också mellanhavanden med andra enheter som konsolideras i respektive dotterbolagsrapport, se nedan. Svenska MFI rapporterar också statistik för dotterbolag i EU som är MFI samt för dotterbolag utanför EU som är av den typ som i EU är klassificerade som MFI (se avsnitt 2.5, första stycket), på blankett RUTSkoBIS. En rapport lämnas per rapporteringsskyldigt dotterbolag. Som dotterbolag räknas bolag där den svenska moderns ägarandel uppgår till minst 50 procent av röstantalet. Dotterbolagens rapporter ska vara konsoliderade med avseende på egna filialer, samt med avseende på egna dotterbolag i EU som är MFI eller egna dotterbolag utanför EU som är av den typ som i EU klassificeras som MFI. Dotterbolag exkluderar mellanhavanden med egna döttrar och filialer samt mellanhavanden med moderbolaget och dess filialer. Mellanhavanden med andra rapporteringsskyldiga dotterbolag till modern exkluderas också, liksom positioner mot alla enheter som konsolideras i andra dotterbolags rapporter (se exempel i figuren nedan).

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 11(34) Exkludering av positioner inom koncern för bolag som är MFI (Moderbank och alla döttrar är här rapporteringsskyldiga) RUTS konsoliderad baseras på koncernperspektiv avseende MFI/bank inom koncernen. Insamlingen görs dock på moderbolagsnivå varför mellanhavanden mellan MFI/banker inom koncernen måste exkluderas i rapporteringen. I figuren ovan ska fyra rapporter lämnas: en huvudrapport för moderbolaget i Sverige inklusive ev. filialer i utlandet (positioner mellan moder och filial exkluderas), en dotterbolagsrapport för Dotter 1, en för Dotter 2 och en för Dotter 3. Dotter 1 ska inkludera sin filials positioner i sin rapport, och Dotter 3 ska inkludera sin dotters positioner i sin rapport. Samtliga positioner som representeras av pilar i figuren är koncerninterna mellanhavanden som ska exkluderas i respektive rapport. Detta för att medge upprättande av en konsoliderad rapport genom summering av rapporterna vilket utförs av SCB före leverans av statistik till BIS. Exempel: En svensk bank har två dotterbolag som klassas som MFI. Den ena dotterbolaget är ett finansbolag i Sverige som i sin tur har en filialetablering i utlandet. Det andra dotterbolaget är en helägd dotterbank etablerad i utlandet. Tre rapporter ska lämnas: en huvudrapport för Moderbanken i Sverige, en för Finansbolaget i Sverige inklusive filial samt en tredje rapport för Dotterbanken i utlandet 4. Samtliga koncerninterna positioner mellan enheterna ska exkluderas från respektive rapport. 4 Förutsatt att det svenska finansbolaget ingår i det urval av institut som ska rapportera RUTS.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 12(34) Exempel svensk bank med två dotterbolag (Moderbank samt finansbolag och utländsk dotter är här rapporteringsskyldiga) Utlandsägda filialer och döttrar i Sverige Utlandsägda filialer och dotterbolag verksamma som MFI i Sverige, rapporterar endast fordringar mot hemlandet, vilket görs på blankett RUTSkoBISh. I rapporten ska mellanhavanden med moderbolaget i utlandet ingå. I de fall den utländska modern inte rapporterar konsoliderad statistik till BIS kan dotterbolaget/filialen i Sverige åläggas rapporteringsskyldighet för blankett RUTSkoBIS med fullständig motpartsfördelning. Orsaken till detta är anpassning kan krävas för att erhålla konsistens då BIS sammanställer den internationella statistiken Landgrupper Nordiska länder (Nordic countries) Övriga Europeiska länder (Other European countries) Övriga länder och offshore länder (Other countries and offshore centres) Övrigt (Other) Internationella organisationer (International organisations) Varav: ESM (Of which ESM) Varav: EIB (Of which ESM) Upplupna räntor (Accrued interest) Ofördelat (Unallocated location) Totalt (All countries) Positioner mot internationella organisationer ska rapporteras separat och inte fördelas på det land där organisationen är belägen. I bilaga 2 återfinns de internationella organisationerna. Upplupna räntor från obligationer, utlåning och övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ska ej landfördelas utan rapporteras separat på egen rad. På fliken Country Information i blanketten redovisas samtliga länder tillsammans med ISO kod Sektor MFI/bank Offentlig sektor inkl. centralbanker och internationella organisationer Finansiella företag, ej MFI/Bank

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 13(34) Icke-finansiella företag Hushåll inkl. HIO Ofördelat MFI/bank Med MFI/bank avses inom EU monetära finansinstitut, MFI, enligt ECB-definition och lista 5 förutom centralbanker. Med bank avses i övriga utlandet de typer av institut som i EU är klassificerade som monetära finansinstitut. Detta inbegriper utöver banker även andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Centralbanker i RUTS konsoliderad rapporteras i sektorn Offentlig sektor vilket skiljer sig från RUTS svensk del där centralbanker tillhör MFI/bank. I bilaga 2 listas centralbanker. Några institutlistor för MFI utanför EU-området finns inte, utan rapporterande institut får avgöra om motparten bör klassificeras som MFI eller inte. Vid tveksamma fall bör SCB:s personal kontaktas för avstämning. Till skillnad från rapport RUTS svensk del ska sektorn MFI/bank i RUTS konsoliderad inte innehålla koncernfodringar då dessa ska exkluderas helt från rapporten, se avsnitt 3.2. Offentlig sektor inkl. centralbanker Inkluderar: Stater Delstater Kommuner och landsting Riksgäldskontoret Socialförsäkringssektorn Centralbanker och andra monetära myndigheter Internationella organisationer Finansiella företag, ej MFI/Bank Privata eller offentliga finansiella institutioner, andra än MFI/banker, främst tillhandahållande av finansiella tjänster och stödverksamhet till finansiell förmedling. Inkluderar: Icke-monetära investeringsfonder (värdepappersfonder) Icke-monetära värdepappersbolag Försäkringsföretag och pensionsinstitut Finansiella serviceföretag Finansiella ftgs icke-vinstdrivande org. Investmentbolag och riskkapitalbolag Icke-monetära kreditmarknadsföretag Övriga finansinstitut Icke-finansiella företag 5 Länkar till listor över MFI inom EU finns på SCB:s hemsida,

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 14(34) Privat och offentligt ägda företag samt ej införlivade företag som fungerar som om de vore företag, såsom partnerskap och filialer till utländska företag. Inkluderar: Statligt- och kommunalt ägda bolag Bostadsrättsföreningar Övriga icke-finansiella företag (exempelvis tillvekningsindustri, handel, jord- och skogsbruk, fiskeriverksamhet, transport, kommunikation, privat vård och omsorg) Hushåll inkl. HIO Individer, familjer, personliga företag som ägs av hushåll, och icke-vinstdrivande organisationer (HIO) som välgörenhetsorganisationer, religiösa institutioner, fackföreningar och konsumentorganisationer. Inkluderar: Företagarhushåll Övriga hushåll Hushållens icke-vinstdrivande organisationer Ofördelat Sektor som fångar upp positioner där motpartens sektor är omöjlig att avgöra. Det är viktigt att så lite som möjligt rapporteras under ofördelat. Internationella organisationer (exklusive BIS och ECB) I RUTS konsoliderad ska positioner mot internationella organisationer rapporteras som "offentlig sektor". Detta är en skillnad mot RUTS svensk del där internationella organisationer klassificeras som MFI/bank, Finansiella företag, ej MFI/Bank eller Icke-finansiella företag. Den Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och den Europeiska investeringsbanken (EIB) ingår i internationella organisationer samt redovisas även som varav-poster på egna rader. BIS och ECB inkluderas inte i internationella organisationer utan ska rapporteras under Offentlig sektor Fördelning på egentlig motpart Immediate borrower basis Med immediate borrower basis avses fördelning av fordringar efter den egentliga motparten. Termen används för att skilja denna statistik från den del av rapporten där fördelning ska göras efter slutlig riskfördelning (avsnitt 3.6) Totala fordringar Samtliga fordringar och skulder mot utländska och svenska motparter rapporteras fördelat på land. Fordringar ska tas upp till bruttobelopp. Utlåning tas upp före avdrag för reserveringar för osäkra lånefordringar och reserveringar för länderrisker. Jämfört med MFI ska följande ingå: Rad 101 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Rad 102 Belåningsbara statsskuldförbindelser Rad 103 Utlåning Rad 105 Obligationer och andra räntebärande papper

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 15(34) Rad 106 Aktier och andelar Rad 113 Övriga tillgångar (exklusive derivat, rad 1132) Rad 114 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Positioner utanför balansräkningen rapporteras inte. Derivat ska inte inkluderas i rapporteringen av totala fordringar. Dessa ska rapporteras separat i kolumn 4512 på fliken Ultimate risk basis (Slutlig risk). Lokala fodringar i lokal valuta ska inte inkluderas i rapporteringen av totala fordringar. Dessa ska rapporteras separat i kolumn 4100, se avsnitt Upplupna räntor och andra förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ska ej landfördelas utan rapporteras separat på egen rad Lokala fordringar i lokal valuta Svenska moderns samt filialer och dotterbolags lokala fordringar i lokal valuta exkluderas i kolumn 4000 och redovisas istället separat i kolumn 4100 i blanketten i respektive moder-och dotterrapport. Med lokala fordringar i lokal valuta avses fordringar som är gentemot det land som modern, filialen eller dottern befinner sig i och som är i den lokala (inhemska) valuta som gäller i detta land. Se bilaga 1 exempel Lokala fordringar i utländsk valuta Lokala fordringar i utländsk valuta ska särredovisas som en varav-post till Total 4000 i kolumnen 4040 för moder, filialer och döttrar. Med lokala fordringar i utländsk valuta avses fodringar gentemot det land som moder, filialen eller dottern befinner sig i och som för detta land inte är i lokal valuta. Se bilaga 1 exempel 3 och Lokala skulder i lokal valuta Svenska moderns samt filialer och dotterbolags lokala skulder i lokal valuta redovisas i kolumn 8100 i blanketten i respektive moder-och dotterrapport. Med lokala skulder i lokal valuta avses skulder som är gentemot det land som modern, filialen eller dottern befinner sig i och som är i den lokala (inhemska) valuta som gäller i detta land Löptid Löptid Definition <= 1 år Fordringar med en återstående löptid på upp till och inklusive ett år. Innefattar fordringar med en ursprunglig löptid på upp till ett år plus de med en ursprunglig löptid på mer än ett år som förfaller inom de närmaste 12 månaderna. Här ingår även checkräkningskrediter, kontokortskrediter, betalkortsfordringar och andra revolverande krediter. > 1 år <= 2 år Fordringar med en återstående löptid på över ett år och upp till och inklusive två år. > 2 år Fordringar med en återstående löptid på över två år. Ofördelat Fordringar för vilka den återstående löptiden är okänd, eller inte kan

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 16(34) klassificeras efter löptid (t.ex. aktier och andelar). Här redovisas fordringarna indelade efter återstående löptid. Återstående löptid definieras som tiden till förfall för den relevanta fordran. Detta är en skillnad från annan rapportering av finansmarknadsstatistik MFI-rapporten, där löptidsfördelningen huvudsakligen sker utifrån den ursprungliga löptiden. I kolumn 4033, Ofördelat, redovisas sådana fordringar som inte kan indelas efter löptid Överföring av risk Då den slutliga risken som förknippas med en viss fordran genom utställda garantier, säkerheter eller kreditderivat som inte innehas för handel hamnar i ett annat land än den egentlige motparten, talar man om överföring av risk. Ett land har inåtvänd risköverföring ( inward risk transfer ) när någon i landet ifråga står som garant för en av rapportörens fordringar på ett tredje land. 6 Rapportörens totala riskexponering mot ett land ökar alltså som en följd av inåtvänd risköverföring mot landet. Om rapportören t.ex. har en fordran på en svensk motpart, som garanteras av part i ett annat land, registreras inåtvänd risköverföring mot det landet. Ett land har utåtvänd risköverföring ( outward risk transfer ) då rapportörens fordran mot landet garanteras av part i tredje land. Rapportörens totala riskexponering mot ett land minskar som en följd av utåtvänd risköverföring från landet. 7 Om rapportören t.ex. har en fordran på en utländsk motpart, som garanteras av part i Sverige, registreras utåtvänd risköverföring från det landet. Om en bank har utlåning till Japan som garanteras av tredje part i USA så ökar risken mot USA (inward risk) och risken mot Japan minskar (outward risk), med samma belopp Fördelning efter slutlig risk Ultimate risk basis Med ultimate risk avses fördelning av fordringar efter var den slutliga risken ligger. I det fall en fordran garanteras av tredje part genom utställda garantier, säkerheter eller kreditderivat definieras detta som det land där garanten för fordran har sin hemvist eller i det land där huvudkontoret är beläget för en filial. Garanten för en fordran kan också höra hemma i samma land men tillhöra en annan sektor än den egentlige motparten. I det fallet kommer fordran att kvarstå mot samma land, men risken riktas mot garantens sektor. För dotterbolag räknas moderbolaget som garant bara om det finns ett formellt garantiåtagande. Om en fordran inte garanteras av tredje part, är det den egentliga motparten som står för den slutliga risken. 8 Ex: En svensk rapportör har en fordran på en tysk bank, för vilken den franska staten har ställt ut en garanti. Den svenska rapportören rapporterar beloppet som en fordran på fransk offentlig sektor, vid rapportering av slutlig risk. 6 Man har tidigare talat om Från landet i fråga till förmån för banken ställda garantier avseende annat land. 7 Man har tidigare talat om Till förmån för banken från annat land ställda garantier. 8 Definitionen överensstämmer med de principer för uppskattning av landrisker som rekommenderas av Baselkommittén. Se Basel Committee on Banking Supervision, Quantitative Impact Study 3, Technical Guidance, Part 2, II.B och III.H.p, October 2002.

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 17(34) Totala fordringar Totala fordringar ska rapporteras konsoliderat med nedbrytning på sektor och land. Dessutom ska totala fordringar delas upp mellan de som är gränsöverskridande och de som för respektive filial och dotter är gentemot det land där dottern eller filialen är belägen, lokala. Detta rapporteras i kolumnerna cross-border och local. Tillsammans ska de två kolumnerna summera till totala fordringar i totalkolumnen ( Total ). Fordringar från moderbolag i Sverige mot svenska motparter ska rapporteras som lokala local. Totala fordringar ska rapporteras brutto. Poster som ska ingå motsvaras i MFI-blanketten av följande: Rad 101 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Rad 102 Belåningsbara statsskuldförbindelser Rad 103 Utlåning Rad 105 Obligationer och andra räntebärande papper Rad 106 Aktier och andelar Rad 113 Övriga tillgångar (exklusive derivat, rad 1132) Rad 114 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Derivat som tas upp i balansräkningen ska inte inkluderas i kolumnerna för totala fordringar, utan rapporteras separat under kolumnen derivat. Innehav av säkerställda obligationer och andra typer av värdepapper med underliggande säkerhetsmassa ska på ultimate risk rapporteras på det land och sektor där säkerheten finns Derivat I kolumnen för derivat ska derivat med positiva marknadsvärden rapporteras, oavsett om de redovisas on- eller off-balance. Kreditderivat där rapportören är köpare av skydd ska bara inkluderas om de innehas för handel. Inga kreditderivat där rapportören är säljare av skydd ska rapporteras under derivat (dessa ska ingå under garantier) Garantier Som garantier ( guarantees ) räknas de potentiella skulder som kan uppstå genom av rapportören utställda garantier avseende tredje parts fordringar på en kund. Häri ingår också utställda kreditderivat där rapportören erbjuder köparen av derivatet skydd Kreditåtaganden credit commitments Kreditåtaganden är för rapportören tvingande åtaganden att ställa ut krediter till exempelvis lån, leasingfinansiering och checkkrediter eller köpa någon typ av skuldinstrument från en kund Värdering I rapporteringen av RUTS konsoliderad gäller samma värderingsprinciper som gäller för MFIstatistiken. Detta betyder att bestämmelserna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag gäller utom då undantag anges i RBFS 2010:1. För värdepapper skiljer sig statistikrapporten åt från redovisningen genom att alla överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar ska tas upp till verkligt värde. För ut- och inlåning skiljer

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 18(34) sig statistikrapporten från redovisningen genom att fordringar ska tas upp före avdrag för reserveringar och att ut- och inlåning ska värderas till nominellt värde 9 Garantier och kreditåtaganden ( credit commitments ) ska tas upp till sin maximala exponering. 9 Se RBFS 2010:1, sid 4 f.

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 19(34) BILAGA 1 Exempel på konsoliderad rapportering Ex 1 En svensk bank i Sverige har givit ett lån på tkr till ett icke- finansiellt företag i Danmark vilket garanteras av en finsk bank. Bortse från totalraderna som ej är ifyllda. Sektor: Icke-finansiella företag Inåtvänd risköverföring: Finland Sektor: MFI/Bank Motpartsland: Danmark Utåtvänd risköverföring: Danmark Motpartsland: Finland Ex 2 En svensk rapportör har ställt ut en garanti på tkr för ett lån utställt av en bank i Finland till en filial till en dansk bank på Kuba. Bortse från totalraderna för Nordic countries som ej är ifyllda. Inga garantier Garantier Motpartsland: Danmark

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 20(34)

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 21(34) Ex 3 En svensk filial i Norge har lånat ut tkr till norsk offentlig sektor. Lånet är uppdelat i två valutor där tkr ligger i USD och tkr ligger i NOK. Bortse från totalraderna för Nordic countries som ej är ifyllda. I rapporten redovisas den del som ligger i NOK som lokal fordran i lokal valuta i kolumn 4100 samt sektorfördelas i kolumn Den del av lånet som ligger i USD redovisas som lokal fordran i utländsk valuta i kolumn 4040, sektorfördelas i kolumn 4036 samt ingår i total-kolumnen 4000.

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 22(34) Ex 4 En svensk bank har lånat ut totalt tkr till danskt hushåll. Av dessa har tkr lånats ut via bankens danska filial: tkr i DKK och tkr USD. Resterande tkr har lånats ut från bankens moderbolag i Sverige i DKK. Bortse från totalraderna för Nordic countries som ej är ifyllda.

23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 23(34) Utlåning 1. En svensk bank har givit ett lån till ett icke-finansiellt företag i Japan vilket garanteras av en engelsk bank. Sektor: Icke-finansiella företag Motpartsland: Japan Inåtvänd risköverföring: England Utåtvänd risköverföring: Japan Sektor: MFI/bank Motpartsland: England 2. En svensk bank har givit ett lån till ett icke-finansiellt företag i Japan som garanteras av en bank i Sverige. Sektor: Icke-finansiella företag Inåtvänd risköverföring: Ingen Sektor: Ingen Motpartsland: Japan Utåtvänd risköverföring: Japan Motpartsland: Inget 3. En svensk bank har inlåning hos en filial till en japansk bank i England. Sektor: MFI/bank Inåtvänd risköverföring: Japan Sektor: MFI/bank Motpartsland: England Utåtvänd risköverföring: England Motpartsland: Japan 4. En svensk bank har givit ett lån till ett icke-finansiellt företag i Japan. Som säkerhet för lånet erlägger det japanska företaget värdepapper emitterade av den engelska staten. Sektor: Icke-finansiella företag Motpartsland: Japan Inåtvänd risköverföring: England Utåtvänd risköverföring: Japan Sektor: Offentlig sektor inkl. centralbanker Motpartsland: England 5. En svensk bank har givit ett lån till ett icke-finansiellt företag i Japan. För att hedga motpartsrisken har den svenska banken köpt ett kreditderivat utställt av en bank i England. Sektor: Icke-finansiella företag Motpartsland: Japan Inåtvänd risköverföring: England Utåtvänd risköverföring: Japan Sektor: MFI/bank Motpartsland: England

24 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 24(34) Ett svenskägt dotterbolag i Japan har inlåning i lokal valuta hos en filial till en engelsk bank i Japan. Sektor: Lokal fordran i lokal valuta samt MFI/bank Inåtvänd risköverföring: England Motpartsland: Japan Utåtvänd risköverföring: Japan Sektor: MFI/bank Motpartsland: England 7. Ett svenskägt dotterbolag i Japan har givit ett lån i utländsk valuta till ett icke-finansiellt företag i Japan. Som säkerhet för lånet erlägger det japanska företaget värdepapper emitterade av den svenska staten. Sektor: Icke-finansiella företag Inåtvänd risköverföring: Ingen Sektor: Ingen Motpartsland: Japan Utåtvänd risköverföring: Japan Motpartsland: Inget 8. Ett svenskägt dotterbolag i Japan har givit ett lån till ett icke-finansiellt företag i England som garanteras av en bank i Japan. Sektor: Icke-finansiella företag Inåtvänd risköverföring: Japan Sektor: MFI/bank Motpartsland: England Utåtvänd risköverföring: England Motpartsland: Japan 9. En svenskägd filial i Japan har inlåning hos en filial till en japansk bank i Sverige. Sektor: Ingen Inåtvänd risköverföring: Japan Sektor: MFI/bank Motpartsland: Inget Utåtvänd risköverföring: Ingen Motpartsland: Japan 10. En japansk bank i Sverige har givit ett lån till ett icke-finansiellt företag i Japan. Sektor: Icke-finansiella företag Inåtvänd risköverföring: Ingen Sektor: Ingen Motpartsland: Japan Utåtvänd risköverföring: Ingen Motpartsland: Inget

25 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 25(34) En svensk bank har givit ett lån till ett dotterbolag till en japansk bank i England. Dotterbolaget har inte fått någon garanti från sitt huvudkontor. Sektor: MFI/bank Inåtvänd risköverföring: Ingen Sektor: MFI/bank Motpartsland: England Utåtvänd risköverföring: Ingen Motpartsland: England 12. En svensk bank har givit ett lån till ett dotterbolag till en Japansk bank i England. Dotterbolaget har erhållit en garanti från sitt moderbolag i Japan. Sektor: MFI/bank Inåtvänd risköverföring: Japan Sektor: MFI/bank Motpartsland: England Utåtvänd risköverföring: England Motpartsland: Japan Innehav av värdepapper 13. En svensk bank har köpt värdepapper utställda av en japansk bank gentemot kreditkortsfordringar på japanska hushåll. Sektor: MFI/bank Inåtvänd risköverföring: Japan Sektor: Hushåll inkl. HIO Motpartsland: Japan Utåtvänd risköverföring: Japan Motpartsland: Japan 14. En svensk bank har köpt värdepapper utställda av en filial till en japansk bank i Sverige. Sektor: Ingen Inåtvänd risköverföring: Japan Sektor: MFI/bank Motpartsland: Inget Utåtvänd risköverföring: Ingen Motpartsland: Japan 15. En svensk bank i Japan har köpt värdepapper utställda av ett dotterbolag till en japansk bank i Kanada gentemot kreditkortsfordringar i utländsk valuta på japanska hushåll. Sektor: MFI/bank Inåtvänd risköverföring: Japan Sektor: Hushåll inkl. HIO Motpartsland: Kanada Utåtvänd risköverföring: Kanada Motpartsland: Japan

26 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 26(34) Derivat 16. En svensk bank har köpt kreditderivat utställda av en bank i England. Derivaten innehas för handel av den svenska banken. Ingen rapportering av derivat Motpartsland: England 17. En svensk bank har köpt räntederivat utställda av en filial till en japansk bank i England. Ingen rapportering av derivat Motpartsland: Japan 18. En svensk bank har köpt aktiederivat utställda av en annan svensk bank. Banken har erhållit engelska statspapper som säkerhet. Ingen rapportering av derivat Motpartsland: England 19. En svenskägd filial i Japan har köpt räntederivat utställda av en filial till en engelsk bank i Japan. Ingen rapportering av derivat Motpartsland: England 20. Ett svenskägt dotterbolag i Japan har köpt aktiederivat utställda av en filial till en svensk bank i Japan. Ingen rapportering av derivat Motpartsland: Inget

27 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 27(34) Garantier och kreditåtaganden 21. En svensk bank har ställt ut en garanti för ett lån utställt av en bank i Japan till en filial till en engelsk bank i Hong Kong. Ingen rapportering av garantier och kreditåtaganden Garanti Motpartsland: England 22. En svensk bank har ett kreditåtagande till ett företag i England. Ingen rapportering av garantier och kreditåtaganden Kreditåtagande Motpartsland: England 23. En svensk bank har ett kreditåtagande till en filial till en engelsk bank i Japan. Ingen rapportering av garantier och kreditåtaganden Kreditåtagande Motpartsland: England 24. En svensk bank har sålt ett kreditderivat till en filial till en japansk bank i England. Ingen rapportering av garantier och kreditåtaganden Garanti Motpartsland: Japan 25. Ett svenskägt dotterbolag i Japan har ställt en garanti för ett lån utställt av en japansk bank till en filial till en engelsk bank i Japan. Ingen rapportering av garantier och kreditåtaganden Garanti Motpartsland: England 26. En svenskägd filial i Japan har ett kreditåtagande till ett företag i Japan. Ingen rapportering av garantier och kreditåtaganden Kreditåtagande Motpartsland: Japan

28 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 28(34) BILAGA 2 Internationella organisationer samt centralbanker och andra monetära myndigheter Internationella organisationer I RUTS svensk del och RUTS konsoliderad ska positioner mot internationella organisationer rapporteras i en separat landgrupp och inte fördelas på det land där organisationen är belägen. Staden där organisationen ligger listas nedan för kännedom och är inte relaterat till rapporteringen av motpartens land. I RUTS svensk del ska ett antal internationella organisationer, främst utvecklingsbanker, klassificeras som Finansiella företag, ej MFI/Bank)". Resten skall klassificeras som "icke-finansiella företag" med undantag för Europeiska investeringsbanken (EIB) som tillhör MFI/bank. Se listan nedan. I RUTS konsoliderad ska positioner mot internationella organisationer rapporteras som "offentlig sektor". Internationella organisationer som ska klassificeras som ickefinansiella företag i RUTSsv. Huvudkontor Beskrivning African Union (AU) Addis Ababa (Ethiopia) Intergovernmental organisation Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) Jakarta (Indonesia) Intergovernmental organisation Caribbean Community and Common Market (CARICOM) Georgetown (Guyana) Intergovernmental organisation Central American Common Market (CACM) Guatemala City Intergovernmental organisation Colombo Plan Colombo (Sri Lanka) Intergovernmental organisation Council of Europe (CE) Strasbourg (France) Other European organisation Economic Community of West African States (ECOWAS) Lagos (Nigeria) Intergovernmental organisation European Atomic Energy Community (EURATOM) Brussels (Belgium) EU organisation European Free Trade Association (EFTA) Geneva (Switzerland) Other European organisation European Organization for Nuclear Research (CERN) Geneva (Switzerland) Other European organisation European Space Agency (ESA) Paris (France) Other European organisation European Telecommunications Satellite Organization (EUTELSAT) Paris (France) Other European organisation European Union (EU) Brussels (Belgium) EU organisation Food and Agriculture Organization (FAO) Rome (Italy) Specialised agency of the UN Intergovernmental Council of Copper Exporting Countries (CIPEC) Paris (France) Commodity organisation International Atomic Energy Agency (IAEA) Vienna (Austria) Specialised agency of the UN International Civil Aviation Organization (ICAO) Montreal (Canada) Specialised agency of the UN International Cocoa Organization (ICCO) London (United Kingdom) Commodity organisation International Coffee Organization (ICO) London(United Kingdom) Commodity organisation International Committee of the Red Cross (ICRC) Geneva (Switzerland) Other International Cotton Advisory Committee (ICAC) Washington (United States) Commodity organisation International Fund for Agricultural Development (IFAD) Rome (Italy) Specialised agency of the UN International Grains Council (IGC) London (United Kingdom) Commodity organisation International Jute Study Group (IJSG) Dhaka (Bangladesh) Commodity organisation International Labour Organisation (ILO) Geneva (Switzerland) Specialised agency of the UN International Lead and Zinc Study Group (ILZSG) Lisbon (Portugal) Commodity organisation International Maritime Organisation (IMO) London (United Kingdom) Specialised agency of the UN International Maritime Satellite Organization (INMARSAT) London (United Kingdom) Other International Olive Oil Council (IOOC) Madrid (Spain) Commodity organisation International Rubber Study Group (IRSG) Wembley (United Kingdom) Commodity organisation International Sugar Organization (ISO) London (United Kingdom) Commodity organisation International Telecommunications Union (ITU) Geneva (Switzerland) Specialised agency of the UN Latin American Association of Development Financing Institutions Lima (Peru) Intergovernmental organisation (ALIDE) Latin American Economic System (SELA) Caracas (Venezuela) Intergovernmental organisation

29 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RIKTLINJER 29(34) Latin American Energy Organization (OLADE) Quito (Ecuador) Commodity organisation Latin American Integration Association (LAIA) Montevideo (Uruguay) Intergovernmental organisation League of Arab States (LAS) Cairo (Egypt) Intergovernmental organisation North Atlantic Treaty Organization (NATO) Brussels (Belgium) Intergovernmental organisation Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) Paris (France) Intergovernmental organisation Organisation of Eastern Caribbean States (OECS) Castries (St Lucia) Intergovernmental organisation Organisation of the Petroleum Exporting Countries (OPEC) Vienna (Austria) Commodity organisation Organization of American States (OAS) Washington (United States) Intergovernmental organisation Organization of Arab Petroleum Exporting Countries (OAPEC) Safat (Kuwait) Commodity organisation Organization of Central American States (OCAS) San Salvador (El Salvador) Intergovernmental organisation South Asian Association for Regional Cooperation (SAARC) Kathmandu (Nepal) Intergovernmental organisation United Nations (UN) New York (United States) United Nations (UN) United Nations Children s Fund (UNICEF) New York (United States) United Nations (UN) United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) Geneva (Switzerland) United Nations (UN) United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Paris (France) Specialised agency of the UN (UNESCO) Universal Postal Union (UPU) Berne (Switzerland) Specialised agency of the UN West African Economic Community (WAEC) Ouagadougou (Burkina Faso) Intergovernmental organisation Western European Union (WEU) Brussels (Belgium) Other European organisation World Council of Churches (WCC) Geneva (Switzerland) Other World Health Organization (WHO) Geneva (Switzerland) Specialised agency of the UN World Intellectual Property Organization (WIPO) Geneva (Switzerland) Specialised agency of the UN World Meteorological Organization (WMO) Geneva (Switzerland) Specialised agency of the UN World Tourism Organization (UN WTO) Madrid (Spain) Specialised agency of the UN World Trade Organization (WTO) Geneva (Switzerland) Specialised agency of the UN Internationella organisationer, som ska klassificeras som Finansiella företag, ej MFI/Bank i RUTSsv. African Development Bank Group Abidjan (Côte d Ivoire) Regional aid bank/fund Andean Development Corporation (ADC) Caracas(Venezuela) Regional aid bank/fund Arab Bank for Economic Development in Africa (BADEA) Khartoum (Sudan) Regional aid bank/fund Arab Fund for Economic and Social Development (AFESD) Kuwait Regional aid bank/fund Arab Monetary Fund (AMF) Abu Dhabi (United Arab Regional aid bank/fund Emirates) Asian Clearing Union (ACU) Tehran (Iran) Regional aid bank/fund Asian Development Bank (ADB) Manila (Philippines) Regional aid bank/fund Caribbean Development Bank (CDB) St Michael (Barbados) Regional aid bank/fund Central African States Development Bank (CASDB) Brazzaville (Congo) Regional aid bank/fund Central American Bank for Economic Integration (CABEI) Tegucigalpa DC (Honduras) Regional aid bank/fund Council of Europe Development Bank Paris (France) Regional aid bank/fund East African Development Bank (EADB) Kampala (Uganda) Regional aid bank/fund European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) London (United Kingdom) Regional aid bank/fund European Financial Stability Facility,, from 2013 European Stability Luxembourg EU organisation Mechanism (ESM) Inter-American Development Bank (IADB) Washington (United States) Regional aid bank/fund International Bank for Reconstruction and Development (IBRD) Washington (United States) Specialised agency of the UN International Development Association (IDA) Washington (United States) Specialised agency of the UN International Finance Corporation (IFC) Washington (United States) Specialised agency of the UN International Monetary Fund (IMF) Washington (United States) Specialised agency of the UN Islamic Development Bank (IsDB) Jeddah (Saudi Arabia) Regional aid bank/fund Latin American Reserve Fund (LARF) Santafé de Bogotá Regional aid bank/fund Nordic Investment Bank (NIB) Helsinki (Finland) Regional aid bank/fund OPEC Fund for International Development (OFID) Vienna (Austria) Regional aid bank/fund West African Economic and Monetary Union (WAEMU) Ouagadougou (Burkina Faso) Regional aid bank/fund West African Monetary Agency (WAMA) Freetown (Sierra Leone) Regional aid bank/fund Internationella organisationer, som ska klassificeras som MFI/Bank i RUTSsv. European Investment Bank (EIB) Luxembourg EU organisation Listan innehåller de mest betydelsefulla internationella organisationerna, men är inte fullständig