Konjunkturbarometern September 2013

Transkript

1 Konjunkturbarometern September 2 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 25 SEPTEMBER 2

2 Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Våra prognoser används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, samt forskar inom nationalekonomi. I Konjunkturbarometern publicerar vi varje månad statistik över företagens och hushållens syn på den ekonomiska utvecklingen. Undersökningar liknande Konjunkturbarometern görs i alla EU-länder. Europeiska kommissionen delfinansierar medlemsländernas barometerundersökningar. Rapporten Konjunkturläget är främst en prognos för svensk och internationell ekonomi, men innehåller också djupare analyser av aktuella makroekonomiska frågor. Konjunkturläget publiceras fyra gånger per år. The Swedish Economy är en engelsk sammanfattning av rapporten. I Lönebildningsrapporten analyserar vi varje år de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Den årliga rapporten Miljö, ekonomi och politik är en översyn och analys av miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter. Vi publicerar också resultat av utredningar, uppdrag och forskning, i specialstudier, working paper, remissvar och PM. Du kan ladda ner samtliga rapporter från vår webbplats, Den senaste statistiken hittar du under KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN -14, BOX 36, SE- 62 STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: ki@konj se WEBB: ISSN

3 Innehåll Konjunkturbarometern, sammanfattning Företag Totala näringslivet Tillverkningsindustri Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel Privata tjänstenäringar Hushåll TABELLBILAGA Företag, konfidensindikatorer Hushåll, samtliga frågor DIAGRAMBILAGA Företag Totala näringslivet Tillverkningsindustri Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel Privata tjänstenäringar Hushåll METOD Barometerindikatorn Företag Hushåll

4 4 Konjunkturbarometern, sammanfattning Barometerindikatorn Index, medelvärde = 1, säsongsrensade månadsvärden Sammanfattning Barometerindikatorn föll 1,2 enheter i september, från 99,3 i augusti till 98,1. Endast konfidensindikatorn för den privata tjänstesektorn steg under september. Här var ökningen 4,9 enheter. Indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet var oförändrad, medan övriga konfidensindikatorer minskade. Fallet var störst i tillverkningsindustri och detaljhandel där indikatorerna minskade med 6,5 respektive 3,9 enheter. Konfidensindikatorn för hushåll backade,8 enheter Tillverkningsindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde = Bygg- och anläggningsverksamhet Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde = Konfidensindikatorn för tillverkningsindustri föll 6,5 enheter i september och ligger återigen påtagligt under det historiska genomsnittet. Nedgången beror främst på en svag utveckling inom läkemedels-, maskin- och övrig tillverkningsindustri. Sammantaget har dock orderingång och produktion stigit något, medan sysselsättningen har fortsatt att minska. Industrisysselsättningen väntas minska ytterligare de närmaste månaderna, medan produktionen bedöms öka något. Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet var oförändrad i september och ligger drygt 8 enheter under det historiska genomsnittet. Byggproduktion och sysselsättning har fortsatt att minska och anbudspriserna har sänkts något. Allt fler av bostadsbyggarna uppger samtidigt finansieringssvårigheter som främsta hindret för ökad aktivitet. Byggföretagen räknar dock med att orderstockarna stiger något de närmaste månaderna. Byggproduktionen väntas bli oförändrad Konfidensindikatorn för detaljhandeln backade 3,9 enheter i september och den ligger därmed ett par enheter under det historiska genomsnittet. Minskningen beror på ett ökat missnöje med varulagrens storlek. När det gäller förväntningarna är bilden enhetlig och samtliga branscher inom detaljhandeln räknar med en påtaglig försäljningstillväxt de närmaste månaderna Barometerindikatorn visar det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi. Indikatorn är en sammanvägning av de frågor som ingår i konfidensindikatorerna för företag och hushåll. Samtliga nettotal som ingår normaliseras så att de får samma medelvärde och standardavvikelse, innan de vägs samman till Barometerindikatorn. Syftet är bland annat att undvika att utvecklingen för Barometerindikatorn månad för månad ska domineras av utvecklingen för just de nettotal som historiskt sett alltid varierar mest. 6 Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna steg 4,9 enheter i september till närmare fem enheter över det historiska genomsnittet. Efterfrågan har stigit och sysselsättningen har varit ungefär oförändrad de senaste månaderna. Tjänsteföretagen räknar med en påtaglig efterfrågetillväxt de närmaste månaderna och även sysselsättningen bedöms öka något.

5 Konjunkturbarometern, sammanfattning 5 Konfidensindikatorn för hushållen föll,8 enheter i september och den ligger 2 enheter under det historiska genomsnittet. Minskningen beror på att hushållens syn på sin egen ekonomi blev mer pessimistisk och mikroindex föll med drygt 3 enheter. Samtidigt har hushållens syn på svensk ekonomi stärkts den senaste månaden och makroindex steg närmare 2 enheter. Max Min jul- aug- sep- Förändring Barometerindikatorn 8, 69,8 96, 99,3 98,1-1,2 - Konfidensindikatorer Läget 1 Totala näringslivet 2,3 69,8 97, 1,5,,5 + Tillverkningsindustri 9, 66,6 94,9 1,7 94,2-6,5 - Bygg- och anläggningsverksamhet 2,5 8,6 95, 91,9 91,9, - Detaljhandel 5, 68,5 1,3,8 97,9-3,9 - Privata tjänstenäringar 3 8,2 72,9 98,3 99,9 14,8 4,9 + Hushåll 9,8 49,9 98, 98,8 98, -,8 - Detaljhandel Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde = Privata tjänstenäringar Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde = Anmärkning: Standardiseringen av Barometerindikatorn innebär att den inte kan beräknas som ett vägt medelvärde av nivån på de ingående sektorernas konfidensindikatorer. Medelvärde för samtliga indikatorer är 1 och standardavvikelse 1 under perioden sedan Ett värde > indikerar att läget är mycket starkare än normalt (++), 1- starkare än normalt (+), 9-1 svagare än normalt, <9 mycket svagare än normalt. 2 Konfidensindikatorn för näringslivet är en sammanvägning av konfidensindikatorerna för bygg-och anläggningsverksamhet, tillverkningsindustri, total handel (detaljhandel + partihandel) och de privata tjänstenäringarna. Som vikt används antalet anställda i populationen. Vikterna är alltså andra än de som används vid beräkning av Barometerindikatorn. 3 Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar är skattad utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher Hushåll Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde = Konfidensindikatorn är en sammanvägning av flera frågor och används för att sammanfatta situationen i en bransch. Den beräknas som ett genomsnitt av de standardiserade nettotal som ingår. Vilka frågor som ingår för respektive bransch redovisas på sid 37 respektive sid 41. Läget används för att på ett enkelt sätt åskådliggöra hur starkt/svagt läget är i en bransch. ++mycket starkt, +starkt, -svagt, --mycket svagt. Läs mer på sid 38.

6 6 Företag Totala näringslivet Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde = Företag TOTALA NÄRINGSLIVET Konfidensindikatorn för näringslivet steg ytterligare en aning i september Konfidensindikatorn för näringslivet steg,5 enheter i september. Den har därmed ökat fyra månader i rad och ligger marginellt över det historiska genomsnittet. I september var det dock endast konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna som bidrog positivt. Indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet var oförändrad, medan såväl detaljhandel som tillverkningsindustri noterade tillbakagång. Sysselsättningen i näringslivet har fortsatt att minska, men inför de närmaste månaderna pekar planerna mot en stabilisering av antalet anställda. Tillverkningsindustri Orderingång (utfall), säsongsrensade värden TILLVERKNINGSINDUSTRI Motorfordonsindustrin i fortsatt stark tillväxt Orderingång på hemmamarknaden (utfall) Orderingång på exportmarknaden (utfall) Tillverkningsindustri : Exportorderingången för tillverkningsindustrin har varit i det närmaste oförändrad de senaste månaderna, medan orderingången från hemmamarknaden har ökat något. Det finns dock betydande skillnader mellan de olika delbranscherna. Motorfordonsindustrin utvecklas fortfarande starkast och redovisar ordertillväxt från både hemma- och exportmarknaden, medan livsmedelsindustrin rapporterar om ökad orderingång från hemmamarknaden. För läkemedelsindustrin har exportorderingången minskat de senaste månaderna. Orderläget är starkast i elektro-, elektronik-, motorfordons- och annan transportmedelsindustri. Sammantaget är dock missnöjet med orderläget fortfarande betydligt större än normalt. Produktionsvolymen har ökat något de senaste månaderna. Det är dock endast ett fåtal branscher som redovisar en mer påtaglig tillväxt och det gäller främst livsmedels- och motorfordonsindustri. Sysselsättningsutvecklingen är fortfarande svag och flertalet industribranscher har genomfört nedskärningar i personalstyrkan. Det finns dock ett fåtal undantag och det gäller främst motorfordons- och annan transportmedelsindustri som rapporterar om ökad sysselsättningen : Industriföretagen räknar med att produktionsvolymen stiger ytterligare de närmaste månaderna. Planerna är mest expansiva inom livsmedels-, övrig trävaru-, massa-, gummi- och plast-, metallvaru-, motorfordons- samt möbelindustri. Läkemedelsindustrin däremot förutser fortsatt minskad produktion de närmaste månaderna. Sysselsättningsplanerna är fortfarande pessimistiska och antalet anställda väntas sammantaget fortsätta att minska. Nedskärningar väntas framför allt inom livsmedels-,

7 Företag 7 massa-, pappers- och läkemedelsindustri. Försäljningspriserna bedöms totalt sett bli i det närmaste oförändrade under perioden. Även här finns det emellertid stora skillnader mellan delbranscherna. Höjningar aviseras bland annat inom sågverk, massa- och motorfordonsindustri, medan såväl läkemedels- som elektroindustrin aviserar lägre exportpriser. BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET Bostadsbyggarna har finansieringsproblem : Orderstockarna inom bygg- och anläggningsverksamhet har varit i stort sett oförändrade de senaste månaderna och sammantaget uppger drygt 6 procent av företagen att orderstocken är för liten. Såväl byggproduktion som sysselsättning och anbudspriser har fallit ytterligare något och ungefär hälften av företagen uppger att otillräcklig efterfrågan utgör främsta hindret för ökad aktivitet. För bostadsbyggarna har samtidigt finansieringsproblemen ökat och vart tredje byggföretag anger nu finansiella restriktioner som främsta hinder. : Byggföretagen har förhoppningar om att orderstockarna ska stiga de närmaste månaderna. Byggproduktionen bedöms bli ungefär oförändrad, medan sysselsättningen väntas minska ytterligare. Företagen räknar med oförändrade anbudspriser. DETALJHANDEL Optimismen stiger i detaljhandeln : Detaljhandeln redovisar ökad försäljning för de senaste månaderna. Likväl har lagren stigit och missnöjet med för stora varulager har ökat betydligt. Livsmedelshandeln rapporterar fortsatt god försäljningstillväxt, men även inom handel med motorfordon har försäljningen stigit något. För specialiserad butikshandel har försäljningen varit i stort sett oförändrad och här är missnöjet med försäljningssituationen större än normalt. Läget är klart bäst inom handel med livsmedel där närmare 9 procent av företagen är nöjda eller mycket nöjda med försäljningssituationen. Sysselsättningen har sammantaget varit ungefär oförändrad de senaste månaderna, men de olika branscherna har utvecklats olika. Livsmedelshandeln har nyrekryterat, medan både handel med motorfordon och specialiserad butikshandel har minskat personalstyrkan något. : Företagen inom detaljhandeln är optimistiska och förväntar sig en ökad försäljning de kommande tre månaderna. Bilden är mer enhetlig än tidigare och såväl livsmedelshandel som handel med motorfordon och specialiserad butikshandel förutser ökad försäljning. Företagen inom detaljhandeln räknar samman Bygg- och anläggningsverksamhet Byggandet, säsongsrensade värden Bygg- och anläggningsverksamhet Orderstocken, säsongsrensade värden Nulägesomdöme Detaljhandel 9 1 Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Förväntan

8 8 Företag Detaljhandel Varulager, säsongsrensade värden 5 5 taget med i stort sett oförändrad sysselsättning de kommande månaderna. 4 4 PRIVATA TJÄNSTENÄRINGAR Privata tjänstenäringar Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Nulägesomdöme Betydande efterfrågetillväxt bland bemanningsföretagen : Efterfrågan för de privata tjänstenäringarna har ökat de senaste månaderna och flera av tjänstebranscherna redovisar god tillväxt. Detta gäller bland annat för flertalet konsultbranscher, fastighetsmäklare och personaluthyrningsfirmor. Efterfrågeläget är dock fortfarande svagare än normalt och närmare hälften av tjänsteföretagen uppger att uppdragsvolymen är för liten. Sysselsättningen inom tjänstesektorn har totalt sett varit i det närmaste oförändrad de senaste månaderna. Det finns dock branscher som genomfört ytterligare nedskärningar, bland annat förlag, reklamoch marknadsundersökningsbyråer samt finans och försäkring. Nyrekryteringar har främst genomförts i branscherna restauranger samt arkitekter och tekniska konsulter. : Optimismen bland tjänsteföretagen är större än på länge och man räknar med en påtaglig efterfrågetillväxt de närmaste månaderna. Bilden är tämligen enhetlig och i stort sett samtliga branscher förutser ökad efterfrågan. Sysselsättningen bedöms totalt sett öka något, men här är bilden inte lika enhetlig för de olika branscherna. Bland annat hotell, förlag samt finans och försäkring planerar fortsatta nedskärningar. De mest optimistiska anställningsplanerna finns inom konsultbranscherna samt arbetsförmedlingar, personaluthyrning och rekryteringsfirmor. Svaren samlades in mellan 3 augusti och 17 september. Privata tjänstenäringar

9 Hushåll 9 Hushåll Hushållen mer positiva om svensk ekonomi Hushållens konfidensindikator Index, medelvärde=1, säsongsrensade månadsvärden Hushållens förtroende för det ekonomiska läget är fortfarande något svagare än normalt. Konfidensindikatorn föll marginellt mellan augusti och september, från 98,8 till 98. Det är främst hushållens inställning till sin egen ekonomi som är mer negativ. Mikroindex föll med drygt 3 enheter till 97,6, en nivå som signalerar att hushållen är mer pessimistiska än normalt om sin egen ekonomi. Däremot har hushållens syn på svensk ekonomi stärkts. Makroindex steg med närmare 2 enheter och tangerar därmed det historiska genomsnittet på 1. Hushållen uppskattar att konsumentpriserna har ökat med 1,4 procent de senaste tolv månaderna. Tidigare i år har motsvarande siffra legat strax under 1 procent. Även inflationsförväntningarna på tolv månaders sikt har justerats uppåt. Förväntad inflation om tolv månader uppgår till 1,8 procent i september, jämfört med 1,4 procent i augusti. Egen ekonomi: Hushållen är betydligt mer pessimistiska än normalt om sin egen ekonomi på tolv månaders sikt. Även omdömet om nuläget är mindre positivt än de senaste månaderna. Hushållen är oförändrat positiva till om det är rätt läge att köpa kapitalvaror just nu. En lägre andel hushåll tycker att det är fördelaktigt att spara i nuläget. Svensk ekonomi: Hushållen förväntar sig att läget i svensk ekonomi kommer att förbättras de kommande tolv månaderna. Även synen på den svenska ekonomin i nuläget är mer positiv än tidigare och har trendmässigt stärkts sedan årsskiftet. Hushållens förväntningar på arbetslösheten fortsätter att bli allt mindre pessimistiska och närmar sig nu sitt historiska genomsnitt. Hushållens uppfattning om risken att själv bli arbetslös är i stort sett oförändrad från förra månaden. Ränteförväntningar: Hushållen förväntar sig högre rörliga bostadsräntor än förra månaden på såväl ett och två som fem års sikt. Om ett år tror man att räntan uppgår till 3,19 procent, jämfört med 3,8 procent i augusti. På fem års sikt har hushållens förväntningar justerats upp lite mindre och man förväntar sig en rörlig bostadsränta på 4,1 procent jämfört med 3,96 procent i augusti. Svaren samlades in mellan 1 och 15 september. Resultaten för samtliga frågor i Konjunkturbarometern Hushåll finns på sidan Index, medelvärde=1, säsongsrensade månadsvärden Makroindex Mikroindex Makro- och mikroindex 1 Hushållens konfidensindikator är en sammanvägning av flera frågor och används för att sammanfatta stämningsläget bland hushållen. Konfidensindikatorn beräknas som genomsnittet av standardiserade nettotal för de fyra frågorna om den egna och den svenska ekonomin, i nuläget respektive månader framåt, samt frågan om det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu. Mikroindex sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin. Mikroindex beräknas som genomsnittet av standardiserade nettotal för de två frågorna om den egna ekonomin i nuläget respektive månader framåt samt frågorna om det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu och om man planerar att öka inköpen av sådana varor de närmaste månaderna. Makroindex sammanfattar hushållens syn på läget i svensk ekonomi. Makroindex beräknas som genomsnittet av standardiserade nettotal för frågorna om den svenska ekonomin i nuläget respektive månader framåt samt frågan om arbetslöshetens utveckling de närmaste månaderna

10

11 Tabellbilaga Företag, konfidensindikatorer Hushåll, samtliga frågor

12 Konfidensindikatorer Tabellbilaga Företag, konfidensindikatorer Totala näringslivet, säsongsrensade värden Bransch Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Förändring Läget Totala näringslivet,3 69,9 97, 1,5,,5 + Tillverkningsindustri, säsongsrensade värden Bransch Maxvärde Maxvärde Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Förändring Läget Tillverkningsindustri 9, 66,6 94,9 1,7 94,2-6,5 - Insatsvaruindustri 8,2 69,8 95,3 98, 99,6 1,6 - Investeringsvaruindustri 7,7 68,,7 14,1,5-2,5 + Konsumtionsvaruindustri 2,8 68,8 85,6 88,3 68,8-19,5 -- Varaktiga konsumtionsvaror 9,7 72,7 99,5 1,6 14,8 4,1 + Icke varaktiga konsumtionsvaror 1,8 67,9 86, 87,6 67,9-19,7 -- Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 3,9 72,9 86,5 94, 93,6 -,4 - Textil-, beklädnads och lädervaruindustri 8,1 67, 1,7 1,7 99,9 -,7 - Trävaruindustri 1,4 75,9 96,9 98,3, 3,7 + Sågverk 9, 75,8 96,,3 16,5 5,2 + Övrig trävaruindustri 3,5 74,2 95,7 94,6 95,6 1, - Massa-, pappers och pappersvaruindustri 1,9 74,1 97,3 1,1 14,6 4,5 + Massaindustri,7 79,5 97,6,4 17, 5,5 + Pappers- och pappersvaruindustri 6,4 75,9 97,8,3 15,7 4,4 + Grafisk och annan reproduktionsindustri 5,8 72,5 92,1 92,4 14,,6 + Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumsprodukter 3,7 55,5 99,3 77,5,6 25,1 + Kemisk industri 1,3 7,6 96,1 93,1 94,1 1, - Industri för farmaceutiska basprodukter och läkemedel, 66,3 88,3 85,3 66,3-19, -- Gummi- och plastvaruindustri 7,4 67,4 99,2 99,9 14, 4,1 + Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter 4,4 7,8 87,6 89,7 9,2,5 - Stål- och metallverk 6,7 71,3 9,8 98,1 98,7,6 - Järn- och stålverk 6,3 72,6 91,1 97,7 96,7-1,1 - Metallvaruindustri 6,9 7,4 94, 94,1 94,5,4 - Industri för datorer, elektronikvaror och optik 6,7 74,7 15,7 18,8,1 1,3 ++ Industri för elapparatur 8,3 75,4 14,8 15,3 14,7 -,7 + Maskinindustri 6,5 71,7 93,3 95,2 9,8-4,4 - Motor- och släpfordonsindustri 9,1 68,2, 5,2,4-4,9 ++ Annan transportmedelsindustri 4, 72,9 99,7,6,8 7,2 ++ Möbelindustri 9,8 77,4 98,5 98,6 98, -,6 - Övrig tillverkningsindustri 9,3 75,8 83,5 91,6 79,9 -,7 -- Reparationsverkstäder och installationsföretag 6,2 71,4 94,5 78,7 76,8-2, --

13 Tabellbilaga Byggindustri, säsongsrensade värden Bransch Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Förändring Läget Bygg- och anläggningsverksamhet 2,5 8,6 95, 91,9 91,9, - Handel, säsongsrensade värden Bransch Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Förändring Läget Detaljhandel 5, 68,5 1,3,8 97,9-3,9 - Handel med motorfordon; verkstäder,8 7,6,2,2,5,3 + Livsmedelshandel,5 73,4 16,7 19,4,8-6,6 + Specialiserad butikshandel 3,8 66,4 95,7 97,5 93,9-3,7 - Butiker för informations- och kommunikationsutrustning 1,3 64,4 99,9 93,4 89,1-4,3 -- Butiker för heminredningsartiklar och husgeråd 2,4 65,9 97,5 95, 97,9 2,9 - Butiker för kultur- och fritidsartiklar 2,7 7,2 91,9 91,9 9,5-1,4 - Butiker för övriga hushållsvaror 8,8 75,4 95,2 97,6 9,2-7,4 - Handel på postorder och internet 5, 65,8 1, 14,9 1, -4,9 - Privata tjänstenäringar, säsongsrensade värden Bransch Maxvärde Maxvärde Maxvärde Minvärde Juli 2 Aug 2 Sep 2 Förändring Läget Privata tjänstenäringar 8,2 72,9 98,3 99,9 14,8 4,9 + Landtransport 7,2 73,1 94,2 88,5 92, 3,4 - Åkerier 7, 69,8 93,4 95,6 97,7 2,1 - Hotell och restauranger 7,4 74,4 94,1 97,6 95,7-1,9 - Datakonsulter, programvaruproducenter o.d. 6,7 65,9 91,6 93,9,2 8,3 + Finans- och försäkringsverksamhet 9,9 8,4 5,3 18,9 5,7 6,8 ++ Förvaltare av egna fastigheter 2,2 78,2 94,4 96,7 96,2 -,5 - Fastighetsmäklare och -förvaltare 4,6 77,9 96,6 17,3 7,9 1,6 ++ Juridiska och ekonomiska konsultbyråer 7,7 78,4 98,7,5,8,3 + Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor 4,6 75,1,6 15, 16,9 1,8 + Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet 5,9 71,3 97,2 94,4,5 7,1 + Reklam- och marknadsundersökningsbyråer 3,3 69,5,3 97, 98,5 1,5 - Uthyringsfirmor 8,9 76,7 15,9 14,6,8 -,8 + Arbetsförmedlingar, rekryterings- och personaluthyrningsföretag 1,6 74,4 92,7 97,7 1,5 2,8 + Personaluthyrningsföretag 1,4 74,5 93,3 98,1,1 3, + Researrangörer och resebyråer,4 72,4 97,6 93,1 95,8 2,7 - Kontors- och andra företagstjänstföretag 2,2 72,1 1,9 1,3 9,4 8, ++ Uppdragsverksamhet 6,4 72,7 98,3 1,8 17,5 6,7 +

14 14 Tabellbilaga Hushåll, samtliga frågor Fråga Medel Max Min jul- aug- sep- Förändring Läget år mån Konfidensindikatorn 1, 9,8 49,9 98, 98,8 98, 1,9 -,8 - Makroindex 1,,7 72,7 96,5 97,6 99,4 6,9 1,8 - Mikroindex 1, 8,6 45,4 98,8 1,7 97,6 1,1-3,1-1. Egen ekonomi nu Bättre 23,8 23,1 2,2,3-2,9 * Sämre,3 9,8,7 -,6 1,9,5,3 8,5,9-4,8 * + 2. Egen ekonomi om månader Bättre 28,2 26,9 23,4-4,9 * -3,5 * Sämre 7,1 8,9,9 3,4 * 3, * 21,1 18,,5-8,4 * -6,5 * Ekonomin i Sverige nu Bättre,4, 16,5 4,7 * 3,5 * Sämre 23,2 22,5 21,7-5,6 * -,8-9,8-9,5-5,1 1,3 * 4, Ekonomin i Sverige om månader Bättre 26,7 23,8 27,7 7,3 * 3,9 * Sämre 16,1 16,8 17,4-8,2 *,6 1,6 7, 1,3 15,5 * 3,3 + 5b. Uppfattad inflation nu,9,9 1,4 -,5,5 6b. Förväntad inflation om mån 1,5 1,4 1,8 -,4,4 7. Arbetslösheten månader framåt Öka 35,8 33,1 31,7-16,1 * -1,4 Minska 21,6 23, 24,5 6,2 * 1,5 14,2 1,1 7,2-22,3 * -2,9-8. Köp av kapitalvaror nu Ja, det är rätt tidpunkt 24,3 25,5 23,7 1,2-1,8 Nej, det är fel tidpunkt 14,6,3,2-6,1 * -,1 9,7,3 1,5 7,3 * -1, Köp av kapitalvaror månader framåt Mer 17,1 21,1 21,1 2,5, Mindre 24,2 22,6 26, -1,2 3,4 * -7,1-1,5-4,9 3,7-3,4-1. Att spara nu är Fördelaktigt 45,2 46,2 41,5-5,7 * -4,7 * Ofördelaktigt 23,7 23,9 26, 9,8 * 2,1 21,5 22,3 15,5-15,5 * -6,8 * -. Hushållets sparande månader framåt Troligt 79,7 8,8 78,3 -,3-2,5 Inte troligt 19,1 18,1 2,9 1, 2,8 * 6,6 62,7 57,4-1,3-5,3 ++. Hushållets sparande nu Sparar 72,9 76,8 72,3 3,5 * -4,5 * Skuldsätter sig 5,1 4,9 5,1-1,8 *,2 67,8 71,9 67,2 5,3-4,7 ++. Köp av bil inom månader Troligt 23,3 21,8 2,1 -,6-1,7 Inte troligt 76, 77,3 78,9,5 1,6-52,7-55,5-58,8-1,1-3,3-14. Köp av bostad inom månader Troligt,3,4 8,5-2,6 * -3,9 * Inte troligt 88,1 87,1 91,2 3,1 * 4,1 * -76,9-74,7-82,7-5,7-8, Renovering av bostaden inom månader Troligt 35,5 33,7 36,3-7,4 * 2,6 Inte troligt 63,7 65,5 63,1 7,3 * -2,4-28,2-31,9-26,9-14,8 * 5, Egen arbetslöshetsrisk nu Ökat 6,4 7,7 7,4-2,8 * -,3 Minskat 15,4,4,6-3,1 *,2-8,9-3,7-4,1,3 -,4-17. Förväntade löneökningar om månader 3,1 3,2 3,1,2 -,1 18. Förväntad rörlig bostadsränta om a. 1 år 3,16 3,8 3,19 -,61, b. 2 år 3,49 3,46 3,6 -,44,14 c. 5 år 3,91 3,96 4,1 -,4,5 Anm. Förändringar som är statistiskt säkerställda markeras med *

15 Diagrambilaga Företag Totala näringslivet Tillverkningsindustri Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandel Privata tjänstenäringar Hushåll

16 16 Diagrambilaga Totala näringslivet Totala näringslivet Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde = 1 Totala näringslivet Efterfrågeläget, säsongsrensade värden Nulägesomdöme Totala näringslivet

17 Diagrambilaga 17 Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Orderingången, säsongsrensade värden Tillverkningsindustri Den totala orderstocken och färdigvarulagren, säsongsrensade värden Hemmamarknaden, utfall Exportmarknaden, utfall Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -8 Tillverkningsindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Tillverkningsindustri Försäljningspriserna Hemmamarknaden, förväntningar Exportmarknaden, förväntningar -3 Tillverkningsindustri Tillverkningsindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde =

18 18 Diagrambilaga Insatsvaruindustri Insatsvaruindustri Orderingången, säsongsrensade värden Insatsvaruindustri Den totala orderstocken och färdigvarulagren, säsongsrensade värden Hemmamarknaden, utfall Exportmarknaden, utfall Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -8 Insatsvaruindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Insatsvaruindustri Försäljningspriserna Hemmamarknaden, förväntningar Exportmarknaden, förväntningar -4 Insatsvaruindustri Insatsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde =

19 Diagrambilaga 19 Investeringsvaruindustri Investeringsvaruindustri Orderingången, säsongsrensade värden Investeringsvaruindustri Den totala orderstocken och färdigvarulagren, säsongsrensade värden Hemmamarknaden, utfall Exportmarknaden, utfall Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -1 Investeringsvaruindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Investeringsvaruindustri Försäljningspriserna Hemmamarknaden, förväntningar Exportmarknaden, förväntningar Investeringsvaruindustri Investeringsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde =

20 2 Diagrambilaga Konsumtionsvaruindustri Konsumtionsvaruindustri Orderingången, säsongsrensade värden Konsumtionsvaruindustri Den totala orderstocken och färdigvarulagren, säsongsrensade värden Hemmamarknaden, utfall Exportmarknaden, utfall Den totala orderstocken, nulägesomdöme Färdigvarulagren, nulägesomdöme -8 Konsumtionsvaruindustri Produktionsvolymen, säsongsrensade värden Konsumtionsvaruindustri Försäljningspriserna Hemmamarknaden, förväntningar Exportmarknaden, förväntningar -1 Konsumtionsvaruindustri Konsumtionsvaruindustri Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde =

21 Diagrambilaga 21 Bygg- och anläggningsverksamhet Bygg- och anläggningsverksamhet Byggandet, säsongsrensade värden Bygg- och anläggningsverksamhet Orderstockens förändring, säsongsrensade värden Bygg- och anläggningsverksamhet Orderstocken, säsongsrensade värden Bygg- och anläggningsverksamhet Anbudspriserna Nulägesomdöme Bygg- och anläggningsverksamhet Bygg- och anläggningsverksamhet Konfidensindikatorn, säsongsrensade månadsvärden Index, medelvärde =

22 22 Diagrambilaga Detaljhandel Detaljhandel (inkl. handel med motorfordon; verkstäder) Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Detaljhandel (inkl. handel med motorfordon; verkstäder) Handel med motorfordon; verkstäder Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Handel med motorfordon; verkstäder Livsmedelshandel Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Livsmedelshandel

23 Diagrambilaga 23 Detaljhandel Specialiserad butikshandel Försäljningsvolymen, säsongsrensade värden Specialiserad butikshandel

24 24 Diagrambilaga Privata tjänstenäringar Privata tjänstenäringar Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Privata tjänstenäringar Landtransport Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Landtransport Åkerier Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Åkerier

25 Diagrambilaga 25 Privata tjänstenäringar Hotell och restauranger Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Hotell och restauranger Datakonsulter, programvaruproducenter o.d. Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Datakonsulter, programvaruproducenter o.d Finans- och försäkringsverksamhet Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Finans- och försäkringsverksamhet

26 26 Diagrambilaga Privata tjänstenäringar Förvaltare av egna fastigheter Efterfrågan på företagets tjänster Förvaltare av egna fastigheter Antalet anställda Fastighetsmäklare och -förvaltare Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Fastighetsmäklare och -förvaltare Juridiska och ekonomiska konsultbyråer Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Juridiska och ekonomiska konsultbyråer

27 Diagrambilaga 27 Privata tjänstenäringar Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Konsulttjänster, verksamhet huvudkontor Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Reklam- och marknadsundersökningsbyråer Efterfrågan på företaget tjänster, säsongsrensade värden Reklam- och marknadsundersökningsbyråer

28 28 Diagrambilaga Privata tjänstenäringar Uthyrningsfirmor Efterfrågan på företagets tjänster Uthyrningsfirmor Antalet anställda Arbets-, rekryterings- och personaluthyrningsföretag Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Arbets-, rekryterings- och personaluthyrningsföretag Personaluthyrningsföretag Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Personaluthyrningsföretag

29 Diagrambilaga 29 Privata tjänstenäringar Researrangörer och resebyråer Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Researrangörer och resebyråer Kontors- och andra företagstjänstföretag Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Kontors- och andra företagstjänstföretag Uppdragsverksamhet Efterfrågan på företagets tjänster, säsongsrensade värden Uppdragsverksamhet

30 3 Diagrambilaga Hushåll Egen ekonomi Bättre Sämre Ekonomin i Sverige Bättre Sämre för närvarande om tolv månader för närvarande om tolv månader 1-1 Egen arbetslöshetsrisk nu Ökat Minskat Arbetslösheten månader framåt Högre Lägre Inflationen Är det i nuläget rätt tidpunkt för att köpa kapitalvaror? Procent Uppfattad inflation för närvarande Förväntad inflation om tolv månader

31 Diagrambilaga 31 Hushåll Köp av kapitalvaror månader framåt Mer Mindre Att spara nu är Fördelaktigt Ofördelaktigt Kapitalvaruinköp, förväntningar Nulägesomdöme Hushållets sparande Köp av bil inom månader Troligt Inte troligt ekonomisk situation nu (sparar - skuldsätter sig) sparande tolv månader framåt (troligt - inte troligt) T.o.m juni 23 frågade man efter planerna de närmaste 24 månaderna i stället för de närmaste månaderna 1-75 Köp av bostad inom månader Troligt Inte troligt Renovering av bostaden inom månader Troligt Inte troligt T.o.m juni 23 frågade man efter planerna de närmaste 24 månaderna i stället för de närmaste månaderna

32

33 Barometerindikatorn Metod 33 Metod BarometerindikatorN Syfte och historik Barometerindikatorn har som syfte att mäta det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin genom att använda informationen från alla Konjunkturinstitutets barometrar och spegla dem på ett transparant sätt. Barometerindikatorn började publiceras i februari Förlagan är EU-kommissionens ESI, Economic Sentiment Indicator. EU publicerar även ESI för Sverige, men av främst tekniska skäl kommer Barometerindikatorn inte att anta exakt samma värden som EU:s ESI. Exempelvis definieras hushållens konfidensindikator annorlunda, säsongrensningsmetoden är en annan m.m. Beräkning av barometerindikatorn Utgångspunkten för Barometerindikatorn är frågor hämtade från enkätundersökningarna Konjunkturbarometern Företag (månad) och Hushåll. Dessa frågor ingår också i de enskilda konfidensindikatorerna i de olika barometrarna. I Barometerindikatorn används frågornas nettotal (läs mer om nettotal under respektive undersöknings metodavsnitt). Samtliga nettotal säsongsrensas med hjälp av X-ARIMA. Därefter transformeras alla säsongsrensade nettotal till den standardiserade fördelningen N(,1) och antar således medelvärdet och standardavvikelsen 1. I ett nästa steg summeras dessa normaliserade serier med hjälp av ett viktsystem, där nettotalen för industrin får sammanlagt vikten 4 procent, privata tjänstesektorn 3 procent, detaljhandeln och byggindustrin får vardera 5 procent och slutligen hushållen 2 procent 2. Observera att vikterna för varje fråga blir beroende av hur många frågor som ingår i varje sektor. Exempelvis ingår fem frågor från hushållssektorn som vardera får vikten,4 ((2/1)/5). För industrin används tre frågor vilket leder till att varje industrifråga får vikten, ((4/1)/3). Notera även att vissa nettotal ingår med omvänt tecken i summeringen. Slutligen normaliseras denna tidsserie till en ny serie med medelvärdet 1 och standardavvikelsen 1. Tolkning av barometerindikatorn Såsom Barometerindikatorn är konstruerad har den medelvärdet 1 och standardavvikelsen 1. Under antagandet om normalfördelning förekommer värden mellan 9 och i 68 procent av fallen, medan värden över respektive under 9 förekommer i 16 procent av fallen vardera. Tolkningen av Barometerindikatorns utfall blir då att värden över 1 motsvarar en starkare ekonomi än normalt och värden över en mycket starkare ekonomi än normalt. Värden under 1 respektive under 9 har motsvarande tolkning i termer av svagare och mycket svagare ekonomi än normalt. Detta illustreras även av plus- och minustecknen under begreppet Läget (läs mer om begreppet under avsnittet Läget ). 1 Startpunkt för Barometerindikatorn är augusti Fram till 23 har vissa approximationer förekommit. Approximationen omfattar dels detaljhandelns tre tidsserier mellan augusti 1996 till januari 2, dels privata tjänstesektorns tidsserier (en från augusti 1996 till mars 23 och två tidsserier från augusti 1996 till november 21). 2 Detta viktsystem är detsamma som tillämpas inom EU vid beräkningen av ESI. Konjunkturinstitutet har prövat ett tiotal närliggande viktsystem för att se vilket som har högst förklaringsvärde när det gäller att skatta procentuell förändring av BNP. Skillnaderna visade sig inte vara stora vad gäller förklaringsvärdet.

34 Företag 34 Metod En viktig uppgift för Barometerindikatorn är att sammanfatta de bakomliggande företags- och hushållsenkäterna på ett så lättolkat sätt som möjligt. Därför motsvaras de nettotal som ingår i Barometerindikatorn av samtliga nettotal som bygger upp de enskilda konfidensindikatorerna i de olika barometrarna. Efter bearbetningen summeras nettotalen med hjälp av viktsystemet beskrivet ovan, vilket innebär en hög grad av transparens. T. ex. kan en ökning av Barometerindikatorn oftast enkelt härledas till att någon eller några av de ingående sektorerna går bättre. Lägg dock märke till att viktsystemet inte tillämpas direkt på delsektorernas konfidensindikatorer utan på konfidensindikatorernas ingående nettotal. Fördelen med bearbetningen av nettotalen är att man undviker att Barometerindikatorns förändringar regelmässigt domineras av de enskilda nettotal som normalt varierar mest, dvs. har högst historisk volatilitet. Nackdelen är en viss förlust av transparens när man ska tolka förändringarna av Barometerindikatorn i förhållande till förändringarna av delsektorernas konfidensindikatorer. Barometerindikatorn avser att ge ett sammanfattande mått på det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin. Utgångspunkten för indikatorn, d.v.s. enkätundersökningarna till företag och hushåll, ger visserligen en bred informationsbas, men inte tillräckligt bred för att täcka hela försörjningsbalansen i nationalräkenskaperna. Till exempel saknas information om den offentliga sektorn. För att ändå ge en fingervisning om Barometerindikatorns egenskaper har Konjunkturinstitutet analyserat hur Barometerindikatorn kan användas vid bedömningar av BNP-tillväxten 3. Måttstocken är förändringen av BNP eftersom Barometerindikatorn ger information om ett kvartal 2-5 månader innan BNP-tillväxten för samma kvartal publiceras av SCB. Tolkningen av den kvantitativa relationen mellan Barometerindikatorn och förändringen av BNP ger att om Barometerindikatorn ökar med 1 enheter ett kvartal svarar det mot att uppräknad årstakt och kalenderkorrigerad årstakt för BNP ökar med 1,1 respektive 1,3 procentenheter. Den generella slutsatsen är att Barometerindikatorn har en relativt stark samvariation med förändringen av BNP. företag Syfte och historik Konjunkturbarometern Företag har till syfte att ge snabba, kvalitativa indikationer om utfall, nuläge och förväntningar för viktiga ekonomiska variabler där det ännu inte finns kvantitativa uppgifter. Konjunkturbarometern Företag ges ut både månads- och kvartalsvis. De kvartalsvisa undersökningarna började Konjunkturinstitutet göra på 195-talet. Sedan 1996 görs även månadsundersökningar. Det som skiljer undersökningarna åt är att kvartalsundersökningen innehåller fler frågor. Alla EU-länder genomför liknande företagsundersökningar varje månad och frågorna i Konjunkturinstitutets barometrar är harmoniserade enligt EU:s riktlinjer. Urval och viktning Varje undersökningstillfälle frågar Konjunkturinstitutet företrädare för svenska företag om nuläget och vad de tror om framtiden. Företagsurvalet hämtas från SCB:s företagsdatabas och förnyas varje år, då en del av företagen byts ut samtidigt som alla företag får nya vikter. Företag med över 1 anställda är dock med i varje undersökning. Urvalet är stratifierat på storleksklass och bransch. Antal företag och urvalsgränser för respektive bransch framgår av tabellen på nästa sida. 3 Se fördjupningsruta i Konjunkturläget Mars 27 Barometerindikatorn sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin.

35 Metod 35 Konjunkturbarometern Företag SNI 7 Urvalsgränser antal anställda Antal företag Tillverkningsindustri Byggindustri Handel 1592 Handel med motorfordon; verkstäder Partihandel Specialiserad butikshandel , Livsmedelshandel 47.2, Privata tjänstenäringar Totala näringslivet Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (sni 43) har en urvalsgräns på 1 anställda 2 Restauranger, arkitekter och egna fastighetsförvaltare har en annan urvalsgräns För att varje enskilt företags svar ska motsvara dess relativa storlek i populationen, bearbetas enkätsvaren per urvalsbransch och stratum (storleksklass). De vikter som används skiljer sig åt för olika frågor och näringsgrenar. För tillverkningsindustrin används främst förädlingsvärde som vikt, men även antalet anställda används för frågor som rör sysselsättningen. För byggindustri, handel och tjänstesektorer används antalet anställda. Företagens svar räknas upp enligt (delbranschuppräkning med hänsyn tagen till bortfall): N n j j * j i= 1 n j i= 1 n W W ( +, =, ) ij ij * n j i= 1 W ( + ) ij N j = antal företag i populationen per stratum n j = antal företag i urvalet per stratum n j W ij i= 1 = totala viktsumman för företag i urvalet per stratum n j W ij i= 1 ( +, =, ) = summa vikter per stratum för alla företag som besvarat frågan n j W ij i= 1 ( + ) = summa vikter per stratum för ett visst svarsalternativ Enkäter I undersökningen används fyra stycken olika enkäter: en för tillverkningsindustri, en för byggindustri, en för handel och en för privata tjänstenäringar. Enkäten ställs till företagsledningen och är utformad så att det ska gå snabbt och enkelt att svara. Frågorna omfattar såväl utfall för de tre senaste månaderna som förväntningar och planer för de kommande tre månaderna. I tabellen nedan visas månadsundersökningens frågor och svarsalternativ.

36 36 Metod Fråga Svarsalternativ Tillverkningsindustri Produktionsvolymen har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat Orderingången på hemmamarknaden har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat Orderingången på exportmarknaden har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat 14 Den totala orderstocken är för närvarande förhållandevis stor lagom för liten 15 Exportorderstocken är för närvarande förhållandevis stor lagom för liten 16 Färdigvarulagren är för närvarande för stora lagom för små 17 Antalet anställda i företaget har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat 21 Produktionsvolymen väntas de närmaste 3 mån öka oförändrad minska 22 Försäljningspriserna på hemmamarknaden väntas de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 23 Försäljningspriserna på exportmarknaden väntas de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 24 Antalet anställda i företaget väntas de närmaste 3 mån öka oförändrat minska Byggindustri Byggandet har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat Anbudspriserna har de senaste 3 mån ökat oförändrade minskat Orderstocken har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat 14 Orderstocken är för närvarande förhållandevis stor lagom för liten 16 Antalet anställda har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat Vilken faktor är för närvarande det främsta hindret för ett ökat byggande: 171 inget 172 otillräcklig efterfrågan 173 brist på maskinkapacitet och/eller byggnadsmaterial 174 brist på arbetskraft 175 vädret 176 finansiella restriktioner 177 andra faktorer 21 Byggandet beräknas under de närmaste 3 mån öka oförändrat minska 22 Anbudspriserna beräknas under de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 23 Orderstocken beräknas under de närmaste 3 mån äka oförändrad minska 24 Antalet anställda beräknas under de närmaste 3 mån öka oförändrat minska Handel Försäljningsvolymen har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat Företagets nuvarande försäljningssituation bedöms vara god tillfredsställande dålig Varulagren bedöms för närvarande vara för stora lagom för små 14 Antalet anställda har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat 21 Försäljningsvolymen väntas de närmaste 3 mån öka oförändrad minska 22 Försäljningspriserna väntas de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 23 Inköpen av varor väntas de närmaste 3 mån öka oförändrade minska 24 Antalet anställda väntas de närmaste 3 mån öka oförändrat minska 25 Företagets försäljningssituation väntas på 6 mån sikt bli bättre oförändrad sämre Privata tjänstenäringar Hur har företagets verksamhet utvecklats de senaste 3 mån förbättrats oförändrad försämrats Efterfrågan på företagets tjänster har de senaste 3 mån ökat oförändrad minskat Volymen på inneliggande uppdrag/order bedöms för närvarande var förhållandevis stor lagom för liten 14 Försäljningspriserna har de senaste 3 mån ökat oförändrade minskat 15 Antalet anställda har de senaste 3 mån ökat oförändrat minskat 21 Efterfrågan på företagets tjänster väntas de närmaste 3 mån öka oförändrad minska 22 Försäljningspriserna väntas de närmaste 3 mån öka oförändrat minska 23 Antalet anställda väntas de närmaste 3 mån öka oförändrat minska

37 Metod 37 Företagens svar vägs samman och normeras så att den procentuella fördelningen för de olika svarsalternativen summerar till 1. För att lättare kunna presentera och analysera resultaten används nettotal. et är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 4% av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 1% att den har minskat (5% uppger att den är oförändrad). et blir i det här fallet 3 (4-1=3). Observera att ett nettotal på 3 kan bildas av en mängd olika svarsfördelningar. Från 3/7/ till 7//4, där den första varianten är den mest lättolkade. Av nettotalen bildas sedan tidsserier och för frågor som endast har ja eller nej som svarsalternativ bildas tidsserien av den procentuella andelen företag som svarat ja. Vid tolkningen av storleken på nettotalen är det viktigt att ta hänsyn till branschens struktur. En idealisk branschstruktur består av många jämnstora företag, men de flesta branscher ser emellertid annorlunda ut. I några branscher ingår endast ett fåtal stora företag, medan andra branscher består av ett relativt stort antal små företag, men domineras av ett fåtal större. I de flesta branscher finns dock ett tydligt samband mellan storleken på nettotalen och storleken på den kvantitativa förändringen. I branscher med få och stora företag blir sambandet mer osäkert. I exempelvis massaindustrin, som dessutom har ett tämligen enhetligt produktsortiment, behöver stora nettotal inte nödvändigtvis innebära kraftiga kvantitativa förändringar. En annan aspekt vid tolkningen av resultaten är nollinjen i diagrammen. Om kurvan för en flödesvariabel (exempelvis orderingång) är stigande och befinner sig över nollinjen, innebär det att orderingången ökar och det i större omfattning än tidigare. Om däremot kurvan för orderingången är stigande men befinner sig under nollinjen, betyder detta att orderingången fortfarande minskar, men i mindre omfattning än tidigare. För en del variabler bör nollinjen dessutom inte tillmätas sitt absoluta värde. Detta gäller främst frågor där företagen uppmanas att lämna omdömen om de egna order- och lagerstockarna. Här bör man relatera omdömet till ett historiskt genomsnitt istället för till nollinjen. I diagrammet för konfidensindikatorn finns ett sådant genomsnitt och det ligger klart under nollinjen (cirka 1). Detta visar en tendens hos företagen att vara något mer negativa i sina omdömen än vad det faktiska läget är. Konfidensindikatorn och Läget Som ett sammantaget mått på situationen i branschen används ofta konfidensindikatorn. Konfidensindikatorn, som är ett genomsnitt av nettotalen (säsongsrensade och standardiserade) för ett antal frågor, innehåller följande frågor för respektive bransch (frågenummer inom parantes): Tillverkningsindustri: Den totala orderstocken, nulägesomdöme (14) färdigvarulagren, nulägesomdöme (16) + produktionsvolymen, förväntningar (21) Byggindustri: Orderstocken, nulägesomdöme (14) + antalet anställda, förväntningar (24) Handel: Försäljningsvolymen, utfall () varulagren, nulägesomdöme () + försäljningsvolymen, förväntningar (21) Privata tjänstenäringar: Utvecklingen av företagets verksamhet, utfall () + efterfrågan på företagets tjänster, utfall () + efterfrågan på företagets tjänster, förväntningar (21)