Citybanan i Stockholm. Kontrollplan i byggskedet Akustik

Transkript

1 Citybanan i Stockholm Kontrollplan i byggskedet Akustik Maj 2007

2 2 Citybanan i Stockholm Akustik Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Fakta om buller Störningsmått Akustiska nyckeltal Bullerpåverkan 5 3. Ljudpåverkan och vibrationer Stomljud från Citybanans tunneldrivning Luftljud Vibrationer 6 4. Handlingsprogram Val av maskiner, metoder och arbetstider Beräkning av förväntade bullernivåer Samråd med miljömyndigheterna Riktvärden Möjliga åtgärder Projektets tidplan Projektets kontrollplan Information till allmänheten Information til miljömyndigheten Entreprenadkrav Kontroll Bilagor Beräknade stomljudnivåer Beräknade luftljudnivåer 16

3 Citybanan i Stockholm Akustik Den 3 mars år 2005 fattade regeringen beslut om tillåtlighet för projekt Citybanan enligt 17 kap miljöbalken. För tillåtligheten gäller ett antal villkor, bland annat att : Banverket skall, efter samråd med berörda myndigheter, upprätta program som redovisar de förhållanden i omgivningen som särskilt bör uppmärksammas under byggskedet med hänsyn till risken för skadlig påverkan och störningar. Programmen skall även innehålla förslag till åtgärder för att motverka sådan påverkan eller störning. Programmen skall särskilt behandla kulturmiljön och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, verksamhetens utsläpp av föroreningar till luft med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft samt störningar för boende. Programmen skall hållas aktuella. Denna kontrollplan för akustik är framtagen av Kerstin Blix, processledare miljö, Banverket Projekt Citybanan, i samarbete med Ingemansson Technology AB. Programmet kompletterar MKB till järnvägsplan och uppdateras vid behov. Stockholm, maj 2007 Kjell-Åke Averstad Projektchef, Nya spår genom Stockholm

4 Citybanan i Stockholm Akustik 1. Inledning Byggandet av Citybanan kommer att innebära störningar av olika slag för boende och verksamheter. Buller är den för många mest påtagliga störningen. Bergborrning, spontning, pålning, muddring och tunga transporter samt omlastning av bergmassor är de mest bullrande arbetsmomenten. De högsta bullernivåerna inomhus förväntas vid bergborrning för spårtunnlar och arbetstunnlar. Byggverksamheten innebär att många människor kommer att utsättas för buller som är högre än Naturvårdsverkets riktvärden enligt NFS 2004:15. För att möjliggöra byggandet har dessa frågor diskuterats i en serie möten med representanter från Miljökontoret i Solna, Miljöförvaltningen i Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturvårdsverket. Syftet med kontrollplanen för buller under byggtiden är att den skall ingå i den samlade planen för hanteringen av störningarna under byggtiden i enlighet med regeringens tillåtlighetsbeslut. 2. FAKTA OM BULLER Buller är, framförallt i större tätorter, ett folkhälsoproblem. I Sverige utgör trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag men buller kan också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. 2.1 Störningsmått För beskrivning av ljud vars styrka är konstant i tiden används enheten decibel med beteckningen db(a). Indexet A anger att ljudets frekvenser har viktats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar ljud. Detta störningsmått är enkelt att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. Ekvivalent och maximal ljudnivå I Sverige används två störningsmått för trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage. Luftljud Luftljud är ljud som transporteras genom luften från bullerkällan till mottagarens öra. När vi i vardagslag talar om buller är det i allmänhet luftljud som avses. Stomljud Stomljud är ljud som först överförs i fasta material, berg, byggnaders stomme etc, för att sedan, som luftljud, nå mottagarens öra. Vanliga källor till stomljud är när grannen i ett flerfamiljshus borrar i väggen eller stegljud från våningen ovanför eller trapphuset. Vibrationer Vibrationer överförs i fasta material, i berg, i byggnaders stomme etc och kan kännas i kroppen men inte höras direkt. Vibrationer kan ge upphov till t ex klirr i glas. Vibrationer som stör i boendemiljön kan orsakas av maskiner eller installationer och av tung trafik. Enheten för vibrationer är i dagligt tal millimeter per sekund.

5 Citybanan i Stockholm Akustik 2.2 Akustiska nyckeltal Decibel är ett logaritmiskt mätetal. Detta innebär bland annat att vid addition av buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 db(a). På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden 3 db(a) högre/lägre ekvivalent ljudnivå. När det gäller upplevelsen av skillnader i bullernivå kan 3 db(a) upplevas som en knappt hörbar förändring medan en skillnad på 8-10 db(a) upplevs som en fördubbling/halvering av ljudet. 2.3 Bullerpåverkan Buller kan påverka människors hälsa och välbefinnande genom: Hörselskador Sömnstörningar Påverkan på talkommunikation Prestation och inlärning Psykosociala effekter och symptom Hörselskador kan uppkomma vid långvarig och kraftig exponering för buller. Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå. För långvarig bullerexponering gäller riskgränsen 85 db(a) i ekvivalent ljudnivå, såväl i Sverige som i flera andra länder. För att komma ner i en för hörseln helt ofarlig nivå av kontinuerligt buller bör den understiga 75 db(a) i ekvivalent ljudnivå för åtta timmars arbetsdag. Buller ger upphov till olika typer av effekter under insomningsfasen och sömnfasen. Dessa effekter leder till eftereffekter följande dag. Människor vänjer sig inte vid buller, inte ens efter flera års exponering. Ostörd sömn är viktig för vår hälsa. För att skydda människor mot olika typer av störningar av buller under insomning och sömn bör den maximala ljudnivån vid en bullerhändelse inte överskrida 45 db(a). Sömnstörningar är en av de vanligaste följderna av högt trafikbuller. Samtalsstörningar uppkommer genom att buller kan maskera talet och därigenom försvåra möjligheten att föra samtal. Samtalsstörningar uppkommer vid maximala ljudnivåer över 70 db(a). Effekter på prestation och inlärning uppkommer om viktig information maskeras. Enkla monotona arbetsuppgifter påverkas normalt inte av buller. Däremot påverkas prestationen när det gäller komplexa uppgifter. Det är inte möjligt att ange en nivå som inte får överskridas, utan riktvärden måste anges för olika miljöer beroende på vilken typ av arbete som utförs. Psykosociala effekter och symptom, som irritabilitet, huvudvärk och trötthet, kan uppkomma vid långvarig exponering för buller. Buller är också en stressfaktor som i samverkan med andra belastningsfaktorer och beroende på individens känslighet kan förstärka andra psykosociala och psykosomatiska besvär. Någon säker bullernivå är i dag inte möjlig att ange, bland annat beroende på att effekterna i hög grad visat sig vara relaterade till störningsgraden snarare än till själva bullernivån. Exempel på ljudnivåer För att ge en viss uppfattning om vad olika ljudnivåer innebär ges nedan exempel på ljudnivåer från olika miljöer och situationer.

6 Citybanan i Stockholm Akustik 3. LJUDPÅVERKAN OCH VIBRATIONER 3.1 Stomljud från Citybanans tunneldrivning Arbetet med att driva tunnlar pågår under 2,5-3 års tid. Bullernivåer över 45 db(a), på en och samma plats, orsakade av stomljud förväntas förekomma i som mest tre månader, beroende på hur nära marken tunneln går och hur omfattande arbetena är på varje plats. Bullernivån i ett enskilt hus varierar därför över tiden och skiljer sig från våning till våning. De nedre våningarna får högre nivåer än våningar högre upp i huset. När tunnelarbetena närmar sig hörs till en början sprängningarna och senare även borrning. Bullernivån stiger tills arbetena pågår i den punkt som ligger närmast huset. Sedan sjunker bullernivån igen och avklingar så småningom helt. Bullrande arbeten kommer ovan jord i huvudsak att bedrivas vardagar och under jord vardagar Under jord kommer i undantagsfall nattarbete att krävas vid viss sprängning, bland annat vid korsande av tunnelbanan vid station City. Tystare arbeten kan komma att pågå hela dygnet. Ventilationsfläktar och annan utrustning kan också komma att vara i drift hela dygnet, men då kommer stränga ljudkrav att ställas. Bullernivån varierar även under arbetsdagen. I normalfallet sker borrning för salva under 3-4 timmar, vilket kan ge höga bullernivåer. Därefter sker laddning, som är ett tyst arbete, och sprängning. Normalt sprängs en salva per dag. Sprängningen ger högt buller under kort tid. Efter sprängningen följer utvädring av gaser, vilket inte hörs, och sedan sker utlastning av det utsprängda berget, bergrensning (skrotning) samt borrning för bergbultar. De senare arbetena är bullriga men pågår inte hela tiden. Därefter förstärks tunneln med sprutbetong, något som inte orsakar nämnvärt buller, och borrning sker för injektering. Där tunneln går nära ovanliggande bebyggelse eller andra anläggningar kan försiktighetsåtgärder behöva vidtas. I en del fall innebär det att arbetet på en och samma plats tar längre tid än vid normal tunneldrivning, med längre störningstid som följd. Höga stomljudsnivåer förväntas i många byggnader längs den planerade sträckan. Riktvärdena är i vissa skeden inte möjliga att uppnå då bullret orsakas av stomljud som inte går att dämpa. Som mest kan tunneldrivningen vissa tider ge upphov till bullernivåer kring 55 db(a). Antal boende som beräknas få bullernivåer över 35 db(a) uppskattats till ca , varav ca får nivåer över 45 db(a). De stomljud som uppkommer av tunneldrivningen och annan bergborrning är långt under de nivåer som kan orsaka hörselskador. För många kan det däremot innebära svårigheter att somna och det finns en risk att man blir väckt. Bullrande arbeten ska därför normalt inte förekomma nattetid. Bullret hörs under vissa delar av dagen och kvällen som ett bakgrundsmuller och kan påverka koncentrationen och medföra irritation och trötthet. Eftersom bullret pågår under begränsad tid, högst sex månader, förväntas ingen bestående hälsopåverkan för de människor som utsätts för bullret. Då huvuddelen av de bullrande arbetena sker under dagtid, när många inte är hemma, bedöms boende inom området påverkas måttligt. Personer som tillbringar en stor del av vardagarna i bostaden kan däremot bli mer störda. Även verksamheter blir utsatta för buller. För hotell blir konsekvenserna likartade som för bostäder. För kontor, undervisningslokaler och andra tysta verksamheter påverkas telefonsamtal och möten. Koncentrationsförmågan kan också bli sämre. Restauranger, butiker, verkstäder och andra verksamheter med egen högre ljudnivå kommer inte att påverkas i nämnvärd omfattning. 3.2 Luftljud Arbeten som sker på markytan ovanjordsarbeten - vid tunnelpåslag, uppgångar, brandgasschakt, betongtunneln i Riddarfjärden med mera kommer också att alstra buller. Utrustning som alstrar detta buller är främst spont- och pålningsmaskiner, schaktmaskiner samt utrustning för ovanjordssprängningar. Både för stomljud och luftljud gäller att ljudstörningarna varierar i tid och styrka beroende på förutsättningar och storleken på arbetet som ska genomföras. Byggtransporterna är ytterligare en ljudkälla. Trafiken kommer att vara som mest intensiv under tre-fyra år då man spränger för spårtunnel, stationer och transporterar in material till installationerna. Den genomsnittliga ljudnivån på trafikerade gator ökar inte märkbart. Den förändring som märks på framförallt lokalgatorna är att ljudet från en förbipasserande lastbil inträffar oftare än idag. På huvudgatorna blir ljudet från byggtrafiken marginellt i det allmänna trafikbruset.

7 Citybanan i Stockholm Akustik Vibrationer Sprängningarna är de mest vibrationsframkallande arbetena, det gäller såväl ovanjords- som underjordssprängningarna. Vibrationer från pålnings- och spontningsarbeten kommer också att förekomma. För att minska vibrationerna i intilliggande fastigheter och anläggningar kommer tunneldrivningen utföras på olika sätt. I de känsligaste områdena sker arbetet med små korta salvor eller delade salvor. Mindre mängd sprängämne används då per gång men det går åt längre tid för tunneldrivningen. I de fall avståndet till angränsande anläggningar är mycket litet kan metoden med vajersågning tillgripas. Efter vajersågningen kan den frisågade bergvolymen sprängas med minimala vibrationer och störningar. 4. Handlingsprogram Ett särskilt handlingsprogram för buller och vibrationer under byggskedet har utarbetats i projektet. Programmet bygger på Statens offentliga utredningar SOU 1993:65 Handlingsplan mot buller och har med framgång tillämpats i exempelvis Banverksprojekten Kallhäll Kungsängen och Årstabron. Programmet innehåller följande sju steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Val av maskiner, metoder och arbetstider Beräkning av förväntade bullernivåer Information till miljömyndigheten Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Information till berörda Entreprenadkrav Upprättande av plan för kontroll av byggbullret Kontroll 4.1 Val av maskiner, metoder och arbetstider I tidigt skede har de arbetsmetoder som kommer att användas specificerats. För vissa arbetsmoment finns alternativa arbetsmetoder. Detta gäller exempelvis spontning, pålning, rivning etc. Konsekvenserna av både traditionella och alternativa arbetsmetoder studeras vad gäller bland annat bulleralstring, kostnad och tidsåtgång. Denna genomgång har utgjort en del av underlaget för projektets val av arbetsmetoder och maskiner, upprättande av tidplan etc. För andra arbetsmoment finns i princip inga alternativa arbetsmetoder. Detta gäller främst själva tunnelborrningen. Fullortsborrning har diskuterats men är av olika skäl inte realistiskt i detta fall. Metoden är dessutom inte tystare än konventionell bergborrning. Under projektets gång kommer det löpande att provas om ytterligare bullerbegränsande åtgärder kan genomföras. Det kan exempelvis vara byte av maskiner och metoder eller olika avskärmande åtgärder. Vid arbeten nära kyrkor kommer en anpassning av arbetstiderna och gudstjänsttiderna att ske.

8 Citybanan i Stockholm Akustik 4.2 Beräkning av förväntade bullernivåer Förväntade bullernivåer under byggtidens olika skeden har beräknats översiktligt utgående från valda metoder och maskiner. Dessa beräkningar utgör underlag för fortsatt arbete och diskussioner med myndigheter, fastighetsägare etc. I bilaga 1 redovisas förväntade högsta ljudnivå i byggnader längs hela tunnelsträckningen och ljudnivåns variation över tiden i några fastigheter på grund av stomljud från bergborrning av tunnel. Drygt boende får över 35 db(a) inomhus på grund av stomljud från bergborrningen. Av dessa får ca över 45 db(a). I bilaga 2 redovisas de byggnader som utomhus får över 75 db(a) byggbullernivå på grund av luftljud från byggverksamhet på ytan (75 db(a) utomhus medför normalt 45 db(a) inomhus). Dessa beräkningar kommer att uppdateras efterhand i samband med att tidplanerna och produktionsordningen fastställs mer i detalj. Vidare kommer beräkningsmetoden/resultaten att kalibreras genom mätningar i tidigt skede, när arbetena påbörjats. 4.3 Samråd med miljömyndigheterna Från våren 2004 har regelbundna möten hållits med representanter från Stockholms Miljöförvaltning och Länsstyrelsen i Stockholms län. Under hösten deltog även representant från Naturvårdsverket och under 2005 deltog även representanter från Miljökontoret i Solna. Dessa möten har varit av stor betydelse för att tidigt utbyta synpunkter på hanteringen av bullerfrågorna i allmänhet och buller under byggtiden i synnerhet. Med hänsyn till Naturvårdsverkets riktvärden, de olika byggmomentens varaktighet och antalet berörda boende har diskussionen om lämpliga ljudkrav skett utgående från: Beräknade bullernivåer Alternativa arbetsmetoder Möjliga åtgärder Projektets tidplan Bullerkrav Projektets kontrollplan

9 Citybanan i Stockholm Akustik Riktvärden Naturvårdsverkets riktvärden I Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från bygg- platser, NFS 2004:15, anges riktvärden för buller från byggarbetsplatser inomhus och utomhus. Nivåerna utomhus avser frifältsvärden. Riktvärdena sammanfattas i tabell nedan. Område Helgfri mån-fre Lör-, sön- och helgdag Samtliga dagar Dag Kväll Dag 07 1 Kväll Natt L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Bostäder Utomhus (vid fasad) 60 db(a) 0 db(a) 50 db(a) db(a) 45 db(a) 70 db(a) Inomhus (bostadsrum) 45 db(a) db(a) 35 db(a) 0 db(a) 30 db(a) db(a) Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) 60 db(a) 0 db(a) 50 db(a) db(a) 45 db(a) Inomhus db(a) db(a) 35 db(a) 0 db(a) 30 db(a) db(a) Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) 60 db(a) Inomhus 0 db(a) Arbetslokaler 1) Utomhus (vid fasad) 70 db(a) Inomhus db(a) 1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. Om byggverksamheten har begränsad varaktighet, högst två månader, t.ex. spontning och pålning, kan 5 db(a) högre värden tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, kan 10 db(a) högre nivåer accepteras. Detta bör då inte gälla kvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör dock höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 db(a). Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning, som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåt som nedåt, från de angivna riktvärdena. Om riktvärdena för buller utomhus inte kan innehållas med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga åtgärder bör målsättningen vara att åtminstone riktvärdena för buller inomhus kan innehållas. Buller från trafik till och från byggplatsen bör bedömas efter de riktvärden som gäller för trafikbuller. Trafik inom byggplatsen bör bedömas som byggbuller. Det har i olika undersökningar konstaterats att information till de kringboende om den störande verksamheten och dess tidsmässiga omfattning medfört att olägenheterna lättare kunnat tolereras. En sådan information får anses vara av särskilt värde i de fall man överskridit angivna riktvärden. Kommentar Dessa riktvärden avser ekvivalent ljudnivå under den tid det bullrande arbetet pågår. I andra tidigare projekt har riktvärden angivits för hel tidsperiod, dag, kväll respektive natt. Om exempelvis bergborrning pågår under totalt fyra av dagens 12 timmar blir den ekvivalenta ljudnivån för dag (07 19) 5 db(a) lägre än ekvivalentnivån då bergborrningen verkligen pågår.

10 10 Citybanan i Stockholm Akustik Projektets riktvärden Utgående från Naturvårdsverkets riktvärden har projektet antagit följande riktvärden att användas vid bland annat åtgärdsdiskussioner. (Värdet för bostäder måndag-fredag avviker från Naturvårdsverkets riktvärden). Byggbullernivå inomhus, ekvivalent ljudnivå för varje 5-minutersperiod Område Helgfri måndag - fredag Lördag, söndag och helgdag Alla dagar Dag 07-1 Kväll Dag 07-1 Kväll Natt Bostäder db(a) 45 db(a) 35 db(a) 0 db(a) 30 db(a) Vårdlokaler db(a) db(a) 35 db(a) 0 db(a) 30 db(a) Undervisningslokaler 40 db(a) Arbetslokaler db(a) Möjliga åtgärder Åtgärder som har diskuteras är Förstärkning av byggnadens ljudisolering mot yttre buller Byte eller komplettering av fönster för att minska luftljudsnivåerna inomhus kommer att genomföras på Söder Mälarstrand och vid Mariagårdstäppan. Erbjudande om tillfälligt boende. I de fall byggbullernivåerna inomhus förväntas överstiga 45 db(a) under mer än en vecka erbjuds tillfälligt boende. Bedömningen av detta sker efter klagomål och då utgående från beräknade bullernivåer. Vid behov utförs mätning. I särskilda fall gör Banverket en individuell bedömning även vid lägre nivåer, db(a). Kalibrering av beräkningarna kommer att ske kontinuerligt, exempelvis genom mätningar i tidigt skede, varefter mätresultaten justeras för berörda bostäder Projektets kontrollplan Omfattningen av projektets kontrollplan har diskuterats vad gäller bland annat: ljudkrav arbetstider åtgärdsprinciper kontrollmätningar åtgärder vid för höga bullernivåer informationsmetoder hantering av klagomål omfattning av verifiering uppföljning Projektets tidplan Projektets tidplan är pressad vilket medför att under jord måste bullrande arbeten pågå: vardagar Bullrande ovanjordsarbeten sker : vardagar Dessa tider har diskuterats med miljömyndigheterna. På Riddarholmen kan, med hänsyn till domstolarna på ön, bullrande underjordsarbeten komma att ske nattetid. 4.4 Information till allmänheten De kringboendes acceptans kan ökas genom att de i god tid informeras om verksamheten och de bullernivåer som kan uppstå. Information om bullrande arbeten sker till berörda fastighetsägare, boende och verksamheter genom riktade informationsaktiviteter och genom flera och samverkande informationskanaler. Aktivitetsplaner med konkreta kommunikationsaktiviteter skall tas fram årsvis och uppdateras löpande.

11 Citybanan i Stockholm Akustik 11 Syftet med kommunikationen är att berörda skall känna till: när, var och hur projektet skall genomföras. bullrande arbeten i god tid innan dessa påbörjas. Man skall tycka: att det är lätt att finna relevant information när man behöver den. att det är lätt att kontakta Banverket och få svar på frågor. 4.6 Entreprenadkrav Entreprenadhandlingar med ljudkrav upprättas och bifogas samtliga entreprenadförfrågningar. Ljudkraven är entydiga och kontrollerbara samt möjliga att innehålla. Utgående från beräknade byggbullernivåer kommer därför, för varje entreprenad, specifika byggbullerkrav att upprättas. Kraven avser högsta tillåtna luftljudsnivåer utomhus för dag, kväll och natt stomljudsnivåer, 30 db(a), inomhus nattetid samt 35 db(a) under övrig tid lördagar, söndagar och helgdagar i bostäder. Exempel på informationskanaler: Webbinformation. Informationsbroschyr. Informationsblad med detaljerad information om stadsdelen. Flygblad med information om aktuella byggnadsarbeten distribueras till berörda varje månad. Flygblad med information om störande byggnadsarbeten distribueras eller anslås i portar, senast fyra dagar innan arbetena påbörjas. Annonser och bilagor i stadsdelstidningen. Informationsmöten. Boendeinformatör. Helpline med telefonservice under arbetstiden. Informationskontor i anslutning till platskontor. Information om sprängning via SMS och/eller e-post. 4.5 Information till miljömyndigheten Resultaten av samtliga kontrollmätningar distribueras till miljöförvaltningen. Information sker dels i form av en projektportal samt vid regelbundna möten. På dessa möten behandlas bland annat: Ljudnivåer Klagomål Åtgärder Mätningar/protokoll 4.7 Kontroll Kontroll av ställda ljudkrav utförs genom Banverkets försorg. Bullermätningar utförs därvid vid start av varje nytt arbetsmoment, stickprovsvis (oanmält) samt vid klagomål. Förfarande vid för höga luftljudsnivåer 1-5 db(a) för hög ljudnivå Om utförda kontroller av entreprenadkraven visar att kraven på högsta luftljudsnivåer utomhus överskrids skall åtgärder enligt nedan omedelbart vidtas. > 5 db(a) för hög ljudnivå Åtgärder skall vidtas för att inom högst en arbetsdag sänka ljudnivån så att kravet innehålls. Är ljudnivån då fortfarande för hög skall arbetet omedelbart avbrytas. Arbetet skall omedelbart avbrytas och får inte påbörjas utan beställarens godkännande. Förfarande vid för höga stomljudsnivåer Om utförda kontroller visar att kraven på högsta stomljudsnivåer inomhus i bostäder nattetid samt helger överskrids skall arbetet omedelbart avbrytas och får inte påbörjas utan Banverkets godkännande. Undantag Undantag från ställda ljudkrav kan i vissa fall medges. Likaså kan i vissa fall undantag från ordinarie arbetstid medges. Alla undantag från kraven ska i god tid godkännas av Banverket efter samråd med Miljöförvaltningen. Berörda boende och andra som kan beröras ska i god tid informeras om dessa undantag.

12 12 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 1 BILAGA 1 ljudnivåer, exempel Figur 1. Exempel. Beräknade ljudnivåer i bostadsfastighet vid Drottninggatan, plan1 trappa. Första störningsperioden avser arbeten med tillfartstunneln. Andra perioden avser stomljud från spårtunneln. Figur 2. Exempel Beräknade ljudnivåer i kontorslokaler på Riddarholmen, (Sparreska palatset) plan 1 trappa. Första störningsperioden avser arbeten med betongtunnel och anslutande bergtunnel. Därefter följer grundläggning för sänktunnel och slutligen stomljud från bergtunneldrivningen.

13 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 1 13 Figur 3. Exempel. Beräknade ljudnivåer i lokaler vid Mariagårdstäppan. Här förekommer stomljud av bergschakt från ytan och från tunnelarbeten samt från ovanjordarbeten och grundförstärkning.

14 14 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 1 Exempel på redovisningsmetodik Figur 4 Byggnader i norra innerstaden som kan bli utsatta för stomljud över 35 respektive 45 db(a) under den första utbyggnadsetappen. Vid bullerberäkningarna har hänsyn även tagits till arbetstunnlarna. Etapp 1 för station Odenplan.

15 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 1 15 Exempel på redovisningsmetodik Figur 5. Byggnader i södra innerstaden som kan bli utsatta för stomljud över 35 respektive 45 db(a). Etapp 1+2 för station Stockholms södra.

16 16 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 2 Bilaga 2 Beräknade luftljudsnivåer för ovanjordsarbeten Buller och vibrationer Beräkningspunkt, kv Kadetten Utomhus Luftljud övrig byggverksamhet 75 Byggbullernivå, db(a) År År Vecka Figur 1a. Byggbullernivå vid fasad kv. Kadetten (stjärna), Tomteboda Figur 1b. Byggbullernivåerna Inomhus har beräknats i det närmaste liggande bostadskvarteret, kvarteret Kadetten. Luftljud övrig byggverksamhet Byggbullernivå, db(a) År År Vecka Figur 2a. Byggbullernivåer vid fasader, Norra Stationsgatan. Figur 2b. Byggbullernivåernas variation utomhus i beräkningspunkt vid Norra Stationsgatan, kv. Skålen 16. Inomhus beräknas nivån vara ca 35 db(a) lägre.

17 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 2 17 Figur 3a. Byggbullernivåer vid fasader, station Odenplan, uppgång nord. Figur 3b. Byggbullernivåernas variation utomhus i beräkningspunkt vid Dalagatan, kv. Valkyrian 22. Inomhus beräknas nivån vara ca 30 db(a) lägre. Figur 4a. Byggbullernivåer vid fasader, station Odenplan, uppgång syd. Figur 4b. Byggbullernivåernas variation utomhus i beräkningspunkt vid Karlbergsvägen, kv. Kejsarkronan 6. Inomhus beräknas nivån vara ca 35 db (A) lägre.

18 18 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 2 Figur 5a. Byggbullernivåer vid fasader, tillfartstunnel Drottninggatan. Figur 5b. Byggbullernivåernas variation utomhus i beräkningspunkt vid Drottninggatan, kv. Stjärnfallet 16. Inomhus beräknas nivån vara ca 30 db(a) lägre. Figur 6a. Byggbullernivåer vid fasader, tillfartstunnel Torsgatan. Figur 6b. Byggbullernivåernas variation utomhus i beräkningspunkt vid Torsgatan, Stockholm vatten. Inomhus beräknas nivån vara ca 30 db(a) lägre.

19 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 2 19 Figur 7a Byggbullernivåer vid fasader, betongtunnel Söderström mot Riddarholmen. Figur 7b. Byggbullernivåer vid fasader, betongtunnel Söderström mot Söder Mälarstrand. Figur 7c. Byggbullernivåernas variation utomhus i beräkningspunkt vid Söder Mälarstrand, kv Lappskon Större 9. Inomhus beräknas nivån vara ca 40 db(a) lägre.

20 20 Citybanan i Stockholm Akustik Bilaga 2 Figur 8a. Byggbullernivåer vid fasader, Mariagårdstäppan. Figur 8b. Byggbullernivåernas variation utomhus i beräkningspunkt kv. Dykärret Större 7. Inomhus beräknas nivån vara ca 40 db(a) lägre.

21

22 22 Citybanan i Stockholm Akustik Banverket förvaltar, driver och utvecklar järnvägen och samordnar gods- och persontransporter. Östra banregionen Box 1070, Sundbyberg Tfn: E-post: ostrabanregionen@banverket.se Banverket maj Layout: