REDOVISNINGSBEDÖMNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REDOVISNINGSBEDÖMNINGAR"

Transkript

1 Handelshögskolans Civilekonomprogram/ Undergraduate Programme in Business Studies Bachelor Thesis, ICU2008:22 REDOVISNINGSBEDÖMNINGAR Vilka argument talar för respektive emot att revisionspliktens avskaffande kommer att leda till en ökning av oetiska redovisningsbedömningar? Kandidatuppsats/Bachelor Thesis Jenny Boström, Anna Johansson, Handledare/Tutor: Gudrun Baldvinsdottir Pernilla Mannius-Lindholm Företagsekonomi/Externredovisning VT2008

2 FÖRORD Som författare till denna uppsats vill vi härmed tacka de personer som under vår arbetsprocess har varit ett stöd eller en uppmuntran för oss. Våra handledare Gudrun och Pernilla. Tack för startkablarna till vår tankeprocess, tips och idéer samt organiserade möten utmed vägen. Våra opponenter Anna, Emma, Niklas och Niklas. Ni har kommit med värdefulla åsikter under arbetets gång. Våra respondenter Elvis, Louise och Peter. Tack för era värdefulla svar och den tid ni tog er för att hjälpa oss att komma framåt i vårt arbete. Männen i våra liv, Dennis och Michael. Nu ska ni äntligen få höra oss prata om någonting annat än innehållet i denna uppsats. Göteborg, maj 2008 Jenny Boström Anna Johansson

3 SAMMANFATTNING Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Externredovisning och företagsanalys, Kandidatuppsats, VT 2008 Författare: Handledare: Titel: Jenny Boström och Anna Johansson Gudrun Baldvinsdottir och Pernilla Mannius-Lindholm REDOVISNINGSBEDÖMNINGAR Vilka argument talar för respektive emot att revisionspliktens avskaffande kommer att leda till en ökning av oetiska redovisningsbedömningar? Bakgrund och problemdiskussion Sedan 1988 har revision varit obligatorisk för samtliga aktiebolag i Sverige. Nu vill EU harmonisera medlemsländernas lagstiftning och en del i detta är att minimera revisionen i syfte att förenkla redovisningen för små bolag. Trots att inga större konsekvenser av revisionspliktens avskaffande i Danmark 2006 har observerats upplever FAR SRS en oro för att kvaliteten kommer att minska när revisionsplikten avskaffas i Sverige. Debatten kring revisionspliktens avskaffande har tagit upp att FAR SRS oro kan vara befogad. Detta med tanke på den bristande etik och moral som redan finns hos företagen. Därför vill vi undersöka vilka motiv som finns för företagen att ändra sina redovisningsbedömningar när revisionsplikten avskaffas. Syfte Vårt syfte är att bistå med upplysningar till företag, deras intressenter samt revisionsbyråer kring en eventuell ökning av oetiska redovisningsbedömningar som finns i samband med revisionspliktens avskaffande. Avgränsningar Vi avgränsar oss till att undersöka oetiska bedömningar och behandlar inte lagliga överträdelser. Uppsatsen undersöker inte heller andra faktorers påverkan på redovisningsbedömningar än revisionspliktens avskaffande. Inom etiken finns flera olika skolor, men i denna uppsats teoretiska referensram används den normativa etiken. Valet av respondenter sker av praktiska skäl inom Göteborg. Metod Uppsatsen är gjord enligt en kvalitativ metod eftersom vår frågeställning är av diskussionskaraktär. Vi har genomfört tre intervjuer med auktoriserade revisorer från olika storlek av byråer. Därefter har vi utifrån uppsatsens teoretiska referensram analyserat det empiriska materialet, i enlighet med den deduktiva ansatsen. Analys och slutsatser Vi har funnit argument för, såväl som emot, att oetiska redovisningsbedömningar kommer att öka när revisionsplikten avskaffas. I grund och botten beror resultatet främst på företagets eller den enskilda individens grundläggande värderingar och vi kommer därför troligtvis se både företag som ökar sina oetiska val och de som inte gör det. Ett argument för att behålla revisionen är exempelvis den kvalitetshöjning det ger, och för de företag som väljer denna väg kommer troligtvis inte etiken bli sämre då redovisningen granskas av en utomstående part.

4 För de företag som väljer bort revisionen är risken för ökat oetiskt agerande och lägre kvalitet däremot stor, då det ofta finns anledning att manipulera redovisningen. Vår slutsats är att risken är stor att oetiska redovisningsbedömningar sammantaget kommer öka vid revisionspliktens avskaffande som ett resultat av att kontrollen av räkenskaperna hos de företag som väljer att avstå från revisionen uteblir. Förslag till fortsatta studier Arbetet med denna uppsats har lett oss fram till ytterligare frågeställningar som vore intressanta att undersöka, framförallt att utreda vilka reella effekter revisionspliktens avskaffande har fått på redovisningsbedömningar några år efter lagändringen.

5 FÖRKORTNINGAR ABL EBM EU FAR SRS FASB ÅRL Aktiebolagslagen Den svenska lag som reglerar hur ett aktiebolag bildas, håller bolagsstämma, delar ut vinst, definierar skillnad mellan publika och privata aktiebolag etc. Ekobrottsmyndigheten Den svenska myndighet som driver och samordnar all bekämpning av ekonomisk brottslighet, med hjälp av specialutbildade poliser, åklagare, revisorer etc. Europeiska Unionen En tullfri europeisk handelsunion som samarbetar inom flera områden, bland annat ekonomi, hälsa och jordbruk. Branschorganisationen för revisorer och rådgivare Ledande organisation i Sverige för revisorer, redovisare och rådgivare som idag har medlemmar. Organisationen bildades 2006 genom en sammanslagning av Sveriges två revisorsföreningar: Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Svenska Revisorsamfundet (SRS). Financial Accounting Standards Board En privat expertgrupp som har sitt säte i USA och tar fram internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningslagen Den lag som reglerar hur svenska företag ska upprätta sin årsredovisning.

6 Sammanfattning Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrundsbeskrivning Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Disposition 6 2. METOD Tillvägagångssätt Datainsamling Primärdata Sekundärdata Analyssammanställning och slutdiskussion Analysprocess Trovärdighet Validitet Reliabilitet Metodens etiska principer Kritik Metodkritik Källkritik TEORETISK REFERENSRAM Teoretiska utgångspunkter Den ekonomiska etikens framväxt Etisk definition Normativ etik Pliktetik Konsekvensetik Regeletik Sinnelagsetik Dygdetik Egoism Utilitarism Etisk beslutsprocess Redovisningens syfte ur ett etiskt perspektiv Kvalitet i redovisningen Revision för att uppnå kvalitet Uppmärksammande av oetiskt agerande Betydelsen av rättvisande bedömningar Bedömningars grund Motiv till missvisande bedömningar Agentteorin och Samhällsansatsen 21

7 4. EMPIRI Empiriska utgångspunkter Intervju med Elvis, Stor byrå Etisk definition Kvalitet i redovisningen Effekter på bedömningar av revisionspliktens avskaffande Motiv bakom bedömningar Konsekvenser av oetiskt agerande Säkerställandet av redovisningens kvalitet efter revisionspliktens avskaffande Intervju med Peter, Medelstor byrå Etisk definition Kvalitet i redovisningen Effekter på bedömningar av revisionspliktens avskaffande Motiv bakom bedömningar Konsekvenser av oetiskt agerande Säkerställandet av redovisningens kvalitet efter revisionspliktens avskaffande Intervju med Louise, Liten byrå Etisk definition Kvalitet i redovisningen Effekter på bedömningar av revisionspliktens avskaffande Motiv bakom bedömningar Konsekvenser av oetiskt agerande Säkerställandet av redovisningens kvalitet efter revisionspliktens avskaffande ANALYS Analysens utgångspunkter Normativ etik i verkligheten Kvalitet i redovisningen Revisionens mervärde Effekter på bedömningar av revisionspliktens avskaffande Motiv bakom bedömningar Konsekvenser av oetiskt agerande Säkerställandet av redovisningens kvalitet efter revisionspliktens avskaffande SLUTSATS Slutsatser och reflektioner Argument emot en ökning av oetiska bedömningar Argument för en ökning av oetiska bedömningar Kvalitet i redovisningen efter revisionspliktens avskaffande Slutdiskussion Förslag till fortsatta studier 44 KÄLLFÖRTECKNING 45 Figurförteckning Figur 1.2:1 Illustration av författarnas definition av begreppet oetiskt 4 Figur 3.4:1 Den etiska beslutsprocessen 16 Bilaga 1: Intervjuguide

8 1. INLEDNING Kapitlet inleds med en bakgrundsbeskrivning till det problem vi diskuterar i uppsatsen. I problemdiskussionen mynnar detta ut i den frågeställning uppsatsen besvarar. Därefter följer syfte, avgränsningar samt disposition. 1.1 Bakgrundsbeskrivning Revisionsplikten blev obligatorisk för samtliga små aktiebolag i Sverige Dess primära syfte är att få kontroll över ekonomisk brottslighet samt att erhålla en relevant grund för beskattning av företag. Utvecklingen inom revisionsplikten har skiftat fokus under åren, från vilka revisorer som ska få utföra revision, vilken skyldighet de ska ha i att anmäla ekonomisk brottslighet 2 till att ge en sorts finansiell kvalitetsstämpel 3 till företagen. I dagsläget är det bara Malta och Sverige som fortfarande har kvar revisionsplikten för små bolag inom EU 4. Justitiedepartementet utgav i april 2008 ett delbetänkande angående avskaffande av revisionsplikten för små företag i Sverige. Detta pekar på en implementering av nya, förenklade revisionsregler i Sverige från och med 1 juli och är ett led i den harmonisering EU eftersträvar i sin lagstiftning på området. EU:s åttonde bolagsrättsliga direktiv 6 tjänar till en minimering av revision inom unionen 7. Syftet till avskaffandet är en förenkling av redovisningen 8 för små bolag. Minimeringen av revisionen kan leda till att endast redovisningslagar måste följas i Sverige och att nuvarande revisionsplikt kan lämnas därhän 9. När bolagen endast behöver fokusera på redovisningslagarna, och inte på de krav som ställs för revisionen, kommer arbetet gå fortare för dem. Dessutom finns en kostnadsbesparing i effektivt utnyttjande av arbetstid samt att slippa själva revisionskostnaderna 10. Allt annat lika, uppgår besparingen av revisionskostnader för de onoterade aktiebolagen i Sverige till 5,8 miljarder kronor 11. Däremot är kostnadsfrågan i förhållande till nyttan ännu inte klargjord. Hur mycket kostar revisionen och vad får företaget för det 12? Företag kan, om de inte upplever att revisionen tillför verksamheten något, välja att avstå från denna tjänst för att slippa utgiften för den. Upplever företaget å andra sidan att revisionen gör nytta kan de välja att fortsätta med revision. I dagsläget finns olika förslag beträffande vilka företag som kan komma att undantas från revisionsplikten. Det senaste förslaget är att en nettoomsättning på 83 miljoner kronor, en balansomslutning på 41,5 miljoner kronor samt att 50 anställda inom företaget inte får överskridas 13. Minimikravet för att få välja bort revisionen är att inte överskrida två av dessa Larsson Bengt, Halling Pernilla, FAR SRS INFO nr 9, FAR SRS INFO nr 9, FAR SRS INFO nr 8,

9 kriterier 14. Regeringen kommer att fatta beslut angående dessa gränser under september 2008, vilket således påverkar antalet revisionspliktiga företag i Sverige. De företag som kommer ha möjlighet att välja bort revision kommer emellertid inte helt och hållet undgå kontroll av räkenskaperna då andra organ i samhället, exempelvis Skatteverket 15, med största sannolikhet kommer genomföra granskning i varierande utsträckning. De företag som väljer att avstå från revision ska emellertid ange detta i sin årsredovisning och fortfarande upprätta redovisningen enligt gällande regler samt försäkra att dessa regler har följts i bokföringen 16. FAR SRS, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, menar att antalet företag som väljer bort revisionsplikten, oberoende av regeringens beslut angående gränsvärdena ovan, inte kommer att bli särskilt stort. Tjänsten är även fortsättningsvis nödvändig för att försäkra hög kvalitet i företagets redovisning samt för att företaget ska uppnå förtroende på marknaden 17. Idag finns följaktligen farhågor från FAR SRS att kvaliteten på redovisningen i de företag som väljer att avstå från revision kommer bli sämre 18. För att minimera risken för redovisningsmisstag när revisionsplikten försvinner för de små bolagen rekommenderar revisorernas branschorganisation en stegvis implementering av de nya reglerna. FAR SRS ser emellertid en fara i att avskaffa revisionsplikten då det finns en osäkerhet i vilka effekter denna lagändring får på marknaden 19. I Danmark avskaffades revisionsplikten så sent som i mars Föreningen Registrerade Revisorer i Danmark har undersökt utfallet sedan lagändringen och endast 6,5 % av företagen som var berättigade att avstå från revision valde bort denna tjänst. En av anledningarna anses vara att kostnadsbesparingen är mycket liten i förhållande till den kvalitetsstämpel en genomförd revision ger ett företags räkenskaper 20. Bristen på kännedom om möjligheten att avstå från revisionsplikten anses vara en annan faktor som bidragit till att så många onoterade företag fortfarande genomgår årlig revision 21. Dessutom är danska företagsledningar rädda för en ökad ekonomisk brottslighet inom den egna organisationen och tror att en fortsatt revision kommer att förhindra en sådan ökning 22. I Danmark har de emellertid hittills inte märkt några större konsekvenser av revisionspliktens avskaffande 23. Ekonomiska skandaler, som exempelvis Skandiaaffären, har den senaste tiden rapporterats i massmedia 24. Den oetiska redovisningen, både i form av lagliga överträdelser och bristande etik i de bedömningar som görs hos de företag som drabbats av skandaler, har medfört att intressenter såsom investerare och aktieägare inte har fått rättvisande information 25. Därför diskuterar bland andra branschorganisationer och lagstiftare de många problem som finns i samband med oetiska bedömningar. Att diskutera är inte tillräckligt! Dessa problem måste först upptäckas för att kunna lösas. I de flesta fall är revisorer uppmärksamma på områden som kan innebära att etiska överväganden måste göras och upptäcker ofta problemområden Brännström Dan, Aggestam Pontoppidan Caroline, Noteringar, 1/ Halling Pernilla, Aggestam Pontoppidan Caroline, , , ,

10 Här uppstår emellertid ett bekymmer när revisionsplikten avskaffas, då det inte längre finns någon revisor som granskar räkenskaperna: Kommer brister i etiska bedömningar upptäckas i fortsättningen? Revisionens preventiva effekter anses av representanter från Ekobrottsmyndigheten (EBM) och Skatteverket som särskilt viktiga. EBM anser även att revisionen bäst behövs för de mindre bolagen då dessa ofta inte har tillräckliga ekonomiska kunskaper 27. Närvaron av en revisor ökar därför förtroendet för företaget hos de externa intressenterna. I dagsläget finns inte en tillräcklig nivå av etik och moral hos företagen för att redovisningen efter avskaffandet av revisionsplikten ska kunna hållas på en tillfredsställande nivå 28. Därför har moraliska och etiska frågor ökat i betydelse den senaste tiden 29. Trots att inga stora förändringar ännu har märkts i Danmark ger de senast inträffade ekonomiska skandalerna signaler om att granskning av företagens redovisningar behövs. Dessutom finns etiska och moraliska svagheter hos företagen 30. FAR SRS kräver emellertid, med grund i dagens aktiebolagslag (ABL), att de företag som avstår från revision ska försäkra att räkenskaperna är riktiga på annat sätt. Frågan vi ställer oss är hur hög tillförlitligheten blir i detta material. Enligt ovan är FAR SRS oroade för att avskaffandet av revisionsplikten kommer skapa problem. Beror denna inställning på att professionen vill behålla sin status eller på att det helt enkelt finns en risk för att tillförlitligheten i materialet försämras? Detta resonemang väcker frågan om vilka argument som talar för respektive emot en ökning av oetiska bedömningar i samband med avskaffandet av revisionsplikten. 1.2 Problemdiskussion EU:s fjärde bolagsrättsliga 31 direktiv ger medlemsländerna rätt att låta mindre onoterade företag befrias 32 från den nu i Sverige obligatoriska revisionsplikten och det finns ett pågående arbete på regeringsnivå för att avskaffa denna plikt i vårt land 33. Frågan om hur många företag som kommer att undantas från revisionsplikten är omdiskuterad och likaså hur detta påverkar såväl revisionsbyråer som enskilda företag. Ett område som däremot inte är särskilt belyst är vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten skulle få på själva redovisningen. Ett företags redovisningsbedömningar är antingen styrda av reglering eller av en rädsla att bli upptäckt vid felaktiga bedömningar. De företag som baserar sina bedömningar på regleringen kommer även efter revisionspliktens avskaffande att göra samma bedömningar som i dagsläget, eftersom redovisningsreglerna fortfarande kommer att gälla då revisionsplikten försvinner. För de företag som däremot styrs av en rädsla att felaktigheter i bokföringen ska upptäckas finns en risk att oetiska bedömningar kommer öka eftersom dessa inte längre kontrolleras av en utomstående part om revisionen väljs bort. Lagliga överträdelser behöver dock inte ha gjorts i redovisningen, trots att den är vinklad på ett önskat sätt, men där 27 Precht Elisabeth, Noteringar, 12/ Duska Ronald F et al, Noteringar, 12/ FAR SRS INFO nr 9,

11 regleringen tar slut tar etiken vid 34. Det är således av intresse att se på den etiska nivån av de redovisningsbedömningar ett företag gör, då det ofta är möjligt att fatta mer eller mindre oetiska beslut (se vår definition nedan) i redovisningen, som gynnar företaget på ett eller annat sätt. Om muren som stöttar det etiska beslutsfattandet dessutom jämnas med marken är det lättare att vara oetisk. Incitamentet att avstå från revision kan dessutom bli större för personer med större benägenhet att vilja visa en annorlunda bild av företaget än den verkliga då revisionsplikten avskaffas. Risken finns således att etiken får ge vika oftare när revisionsplikten avskaffats. Detta lyfter upp denna frågas aktualitet, med Danmarks tvååriga erfarenhet av revisionspliktens avskaffande och Sveriges pågående debatt i ämnet. Sverige var tidigare ett land med en företagskultur som främst syftade till bolagets egen utveckling och framgång. Idag har emellertid fokus skiftat till att tillfredsställa aktieägare och marknad. Ibland anpassas således bedömningar utifrån marknadens och företagets intressenters behov och ger inte den rättvisande bild av verksamheten som krävs. Att tillfredsställa exempelvis aktieägare och påverka den privata ekonomin positivt väger idag tyngre än att bli en respekterad samhällsmedborgare 35. Vår definition av oetiskt agerande är när redovisaren gör en bedömning som inte nödvändigtvis strider mot lagen, men som på grund av sin karaktär på ett otillbörligt sätt gynnar företaget. Ett exempel på detta är när företaget inte utför en lagerinventering utan redovisar ett uppskattat men inte verifierat värde. Agerandet är oetiskt, men inte olagligt. Detta blir möjligt då de regler som finns endast ger ett ramverk, vilket ger utrymme för tolkningar. Redovisaren eller företagsledningen kan vara oärlig eller hederlig. Om dennes syfte är att föra revisorn bakom ljuset kan detta lyckas beroende på hur kritisk revisorn är i sin granskning av företagets räkenskaper 36. Figuren nedan illustrerar att det etiska begreppet inkluderar både handlingar som inte är i enlighet med lagen och handlingar som ryms inom lagen, men som på ett eller annat sätt är oetiska. Enligt tidigare diskussion fokuserar vi endast på de oetiska bedömningar som ryms inom lagen. OETISKT OLAGLIGT Figur 1.2:1 Illustration av författarnas definition av begreppet oetiskt 34 Koskinen Lennart, Johansson Inga-Lill et al, Koskinen Lennart,

12 Jämfört med hur de etiska redovisningsbedömningarna görs idag, finns således faktorer som kan underminera de etiska bedömningarna då revisionsplikten avskaffas. Vi vill undersöka vilka dessa faktorer är samt de motiv som finns till att ändra sina bedömningar när revisionsplikten försvinner. Vår frågeställning är därför: Vilka argument talar för respektive emot att revisionspliktens avskaffande kommer att leda till en ökning av oetiska redovisningsbedömningar? Vår huvudfråga leder fram till följande underfråga: Hur kommer kvaliteten i redovisningen påverkas hos de företag som inte längre anlitar revisorernas tjänster? 1.3 Syfte Vårt syfte är att bistå med upplysningar till företag, deras intressenter samt revisionsbyråer kring en eventuell ökning av oetiska redovisningsbedömningar som finns i samband med revisionspliktens avskaffande. 1.4 Avgränsningar Enligt vår definition under 1.2 Problemdiskussion kan bristande etik antingen rymmas inom den lagliga ramen eller strida mot densamma, vilket då benämns som ekonomisk brottslighet. Ekonomisk brottslighet innebär systematisk brottslighet av ekonomisk karaktär inom legal näringsverksamhet, främst skattebrott, brott mot borgenärer, brott mot aktiebolagslagen [ ] och brott mot vissa andra lagar 37. Fokus i denna uppsats är inte lagliga överträdelser utan de etiska bedömningar som ryms inom lagen, men som på grund av sin karaktär innebär ett oetiskt ställningstagande. Detta kan exempelvis vara fallet då en bedömning gynnar det enskilda företaget men inte på bästa sätt beskriver bolagets ekonomiska verklighet. Etiska bedömningar i samband med revisionspliktens avskaffande är ett tämligen brett område. Därför har vi valt att göra en generell studie angående hur bedömningarna kan påverkas och inte rikta in oss på ett mer specifikt problemområde. Vårt intresse ligger i att se om redovisningsbedömningarna kommer att ändras i och med revisionspliktens avskaffande. Vi avgränsar oss till att undersöka incitament till att företagen kommer att ändra sina redovisningsbedömningar på grund av revisionspliktens avskaffande till skillnad från andra motiv som inte beror på lagändringen. Inom etiken finns en mängd olika skolor (se 3.1 Teoretiska utgångspunkter). Vi har valt att fokusera på den normativa etiken då den beskriver vilka handlingar individen bör prioritera och hur denna bör agera, eftersom det är just redovisarens etiska val vi belyser i vår frågeställning. Vår geografiska avgränsning för val av respondenter är Göteborgsregionen. Avgränsning beträffande respondenter är auktoriserade revisorer (se vidare Primärdata)

13 1.5 Disposition 1. Inledning 2. Metod 3. Teoretisk referensram 4. Empiri 5. Analys 6. Slutsats Kapitlet inleds med en bakgrundsbeskrivning till det problem vi diskuterar i uppsatsen. I problemdiskussionen mynnar detta ut i den frågeställning uppsatsen besvarar. Därefter följer syfte, avgränsningar samt disposition. Metodavsnittet förklarar vårt ämnesval och klargör tillvägagångssättet för denna uppsats. Vidare diskuterar vi de angreppssätt vi har valt samt begreppen validitet och reliabilitet. Vi framför även vår käll- och metodkritik samt beskriver vår analysprocess. I detta kapitel presenterar vi den teori uppsatsen utgår från. Kapitlet inleds med teoretiska utgångspunkter, historik och en definition av det etiska begreppet. Därefter följer de allmänna etiska utgångspunkter uppsatsen bygger på samt etikens redovisningsmässiga aspekter och hur dessa kan påverka företagens redovisningsbedömningar. Detta kapitel presenterar intervjupersonernas inställning till uppsatsens problemområden. Respektive respondents empiriska bidrag presenteras var för sig. Bilaga 1 innehåller den intervjuguide som vi har använt vid de personliga intervjuerna. I denna del av rapporten jämför vi de teorier, som är beskrivna i kapitel tre, med den empiriska information respondenterna gav under intervjuerna, som är återgivna i kapitel fyra. Dessutom jämför vi de olika respondenternas uppfattningar i syfte att belysa likheter och skillnader dem emellan. Följande avsnitt behandlar de slutsatser vi drar efter att ha jämfört teori och empiri i analysen. Dessa resultat ger svar på våra frågeställningar. Avslutningsvis presenterar vi förslag på vidare forskning. 6

14 2. METOD Metodavsnittet förklarar vårt ämnesval och klargör tillvägagångssättet för denna uppsats. Vidare diskuterar vi de angreppssätt vi har valt samt begreppen validitet och reliabilitet. Vi framför även vår käll- och metodkritik samt beskriver vår analysprocess. 2.1 Tillvägagångssätt Denna uppsats är grundad på en kvalitativ undersökning, vilket innebär att den kommer till uttryck verbalt snarare än i siffror och är i huvudsak inriktad på förståelse av ett ämne 38. En kvalitativ metod är en metod för att utröna, upptäcka, förstå, lista ut beskaffenheten eller egenskapen hos någonting. 39 Denna metod ger utrymme för olika sätt att uppfatta information, då mätmetoden inte är lika exakt som den kvantitativa, vilken utgår från numeriska uppgifter och statistiska beräkningar 40. Den kvalitativa metoden innebär emellertid att vi sätter oss in i respondenternas åsikter och tolkar dem på ett sätt (se Primärdata) som vi inte hade kunnat göra med utgångspunkt från den kvantitativa metoden. Uppsatsen genomförs enligt den deduktiva metoden. Detta innebär att vi utgår från vårt teoretiska ramverk och analyserar och besvarar utifrån detta uppsatsens frågeställningar genom att dra paralleller mellan teori och empiri, både likheter och skillnader. Då vår frågeställning delvis grundar sig på ett lagförslag i Sverige är vår studie i huvudsak predikterande och ska därmed fungera som vägledning för i syftet nämnda intressenter. 2.2 Datainsamling Materialet i vår teoretiska referensram består av litteratur inom det etiska och ekonomiska området eftersom vi beskriver redovisningsval utifrån ett etiskt perspektiv. Då vi finner en svårighet i att hitta material som behandlar både redovisningsval och det etiska förhållningssättet kombinerar vi olika källor Primärdata Med hjälp av vår teoretiska referensram (se Litteraturförteckningen), formulerar vi intervjufrågor, vilka ligger till grund för insamlingen av vår empiriska primärdata. I syfte att få relevanta svar genomför vi intervjuer med auktoriserade revisorer. Anledningen är att dessa har en bred erfarenhet samt en bra grund för att kunna ha trovärdiga uppfattningar om revisionspliktens avskaffande på redovisningsbedömningar. På grund av vår känsliga frågeformulering avstår vi däremot från att intervjua enskilda företag angående hur deras bedömningar kommer att förändras. Deras svar skulle sannolikt inte uppfylla kraven på tillförlitlighet och reliabilitet. Detta innebär att vår uppsats blir vinklad ur ett revisorsperspektiv. Vi utförde tre intervjuer, om minuter vardera, med revisorer från tre revisionsbyråer av olika storlek i Göteborg. Båda författarna närvarade under intervjuerna. Dessa genomförde vi 38 Eriksson Lars Torsten et al, Henriksson Benny et al, s. 53, Eriksson Lars Torsten et al,

15 genom personliga besök hos respondenterna, eftersom frågorna är av diskussionskaraktär. Genom detta tillvägagångssätt får vi en bättre helhetsbild då vi träffar respondenterna och kan ställa följdfrågor direkt. Därutöver är det lättare att tolka personens svar i kombination med dennes kroppsspråk vid ett möte i verkligheten, vilket omöjliggörs vid intervjuer över telefon eller e-post. Vår primärdata bygger på våra respondenters syn på sina klienters redovisningsbeteende samt vilken effekt revisionspliktens avskaffande kan tänkas få på redovisarna. Samtliga respondenter behandlas anonymt i uppsatsen, då det är lättare att få uppriktiga svar på det sättet. Vi spelade in alla intervjuer auditivt med en diktafon. Efter genomförda intervjuer skrev författarna var för sig ned respondenternas svar på respektive fråga. Därefter kompletterade och redigerade vi varandras anteckningar, vilket resulterade i ett dokument där allt material från intervjuerna finns samlat. Detta dokument är utgångspunkten för det empiriska kapitlet i denna uppsats. De inspelade intervjuerna använde vi för att verifiera citat samt att säkerställa författarnas uppfattningar av respondenternas svar. Samtliga respondenter erbjöds möjligheten att läsa igenom våra nedskrivna svar efter intervjuerna, men alla tre avböjde. Däremot gav de oss möjligheten att ställa kompletterande frågor i efterhand via e-post eller telefon. Valet av intervjupersoner sker genom medvetna selektiva urval, vilket innebär att vi väljer de undersökningsobjekt som är intressanta för vår studie 41. Anledningen till detta tillvägagångssätt är att vi vill ha svar från respondenter som jobbar på olika storlek av revisionsbyråer. Eftersom revisorer i allmänhet kommer i kontakt med liknande problem, och studien dessutom baseras på ett urval av respondenter från olika storlek på revisionsbyråer, anser vi att slutsatser utifrån dessa intervjuer är generaliserbara för vår frågeställning beträffande revisorernas ståndpunkt. Frågorna är formulerade så att risken för missförstånd minimeras. Vi lät oberoende parter läsa igenom samt kritisera frågeformuläret före intervjutillfällena. I syfte att inte färga respondentens svar av våra åsikter är frågeformuleringarna öppna för att inte leda respondenten i dennes svar Sekundärdata Sekundärdata kommer från litteratur, artiklar och elektronisk media så som internet och databaser. Information har vi sökt i Universitetsbibliotekets sökmotor Gunda. Därtill har vi sökt litteratur via källor i andra liknande uppsatser, via Universitetsbiblioteket samt 2.3 Analyssammanställning och slutdiskussion Vi jämför och sammanställer teori och empiri i analysavsnittet. Därefter kommenterar vi detta i slutdiskussionen utifrån de erfarenheter och tolkningar vi gör samt besvarar uppsatsens huvud- och underfråga. 41 Körner Svante et al,

16 2.3.1 Analysprocess Den kvalitativa analysen har sin utgångspunkt i hermeneutiken som utgår från att mänskliga beteenden uttrycks genom språk och symboler. Dessa tolkas för att finna betydelser i syfte att sedan applicera innebörden på det aktuella forskningsområdet. Hermeneutiken utgår från att forskaren medvetet använder sina erfarenheter under arbetets gång och tolkningen blir därför subjektiv. Syftet med tolkningen är att utifrån enskilda situationer finna allmängiltiga mönster 42. Med grund i denna teori kan vi tolka empirin, influerad av våra egna förutsättningar, och utifrån detta göra våra analyser. Analysen sker genom att jämföra det insamlade materialet med den teoretiska referensramen. Syftet är att få en helhetsbild av samtliga respondenters svar, samt att bygga upp en förståelse för vår frågeställning och de problem den aktualiserar. Förståelsen är subjektiv och uppsatsskrivandet kräver därför att författaren klargör sin egen utgångspunkt Trovärdighet I en uppsats av detta slag är trovärdigheten av största betydelse då materialet ska kunna användas av i syftet nämnda parter Validitet Validiteten definieras som mätinstrumentets, i denna uppsats frågeformulärets (se Bilaga 1), förmåga att mäta det som avses mätas. Denna överensstämmelse benämns inre validitet. Den yttre validiteten handlar däremot om att samla in empiriskt material från rätt personer, det vill säga att urvalet görs från den population vi har definierat 44. Vi formulerar intervjufrågorna med utgångspunkt i uppsatsens teoriavsnitt och väljer respondenter från olika storlek av revisionsbyrå. En del av den inre validiteten är författarnas egen förförståelse 45, vilken å ena sidan innebär en risk då den kan påverka våra åsikter och tolkningar 46, men å andra sidan är till hjälp vid bearbetning av insamlat material. I denna uppsats består förförståelsen till stor del av vår akademiska utbildning på Civilekonomprogrammet på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Därtill har båda författarna i olika utsträckning praktisk erfarenhet av studierelaterat arbete i verkligheten. Verkligheten kan vara motsägelsefull. Då respondenterna uttrycker olika åsikt i en fråga innebär inte detta att validiteten är sämre, det betyder bara att verkligheten kan uppfattas olika av olika individer. 47 I syfte att fånga sådana olika uppfattningar har vi valt att intervjua respondenter från olika revisionsbyråer och på så sätt få en bredare bild av problemet. 42 Patel Runa et al, Ibid 44 Eriksson Lars Torsten et al, Patel Runa et al, Henriksson Benny et al,

17 2.4.2 Reliabilitet Reliabilitet är ett av de ytterligare krav som ställs när validiteten är uppfylld. Det innebär att mätinstrumentet ska ge tillförlitliga och stabila utslag, det vill säga samma resultat som om undersökningen hade utförts vid ett annat tillfälle på ett annat urval 48. Denna undersökning är applicerbar i en liknande situation i ett annat land där revisionsplikten ska avskaffas. Eftersom urvalet om tre revisorer är lågt kan vi inte säga att ett annat urval om tre revisorer ger samma resultat. Det är inte heller säkert att samma tre respondenter hade gett samma svar om intervjun hade repeterats vid ett senare tillfälle. Om urvalet däremot är 100 respondenter är sannolikheten större att ett annat urval om 100 respondenter hade gett ett liknande resultat. I reliabilitetssyfte är båda författarna till denna uppsats närvarande och tar anteckningar vid intervjuerna. Detta minskar risken för misstolkningar av respondenternas åsikter. Vi spelar dessutom in intervjuerna i sin helhet, för verifiering av både information och citat i efterhand (se vidare Primärdata) Metodens etiska principer Under intervjuerna och i samband med efterföljande bearbetning av empirin ska följande fyra etiska principer beaktas 49 : ingen person får skadas ingen person får känna sig kränkt anonymitet måste försäkras om så önskas av respondenten öppenhet ska gälla Den samhällsvetenskapliga forskningens etiska regler betonar att intervjuaren ska vara öppen och informativ inför de respondenter denne träffar. Respondenterna ska varken behöva riskera sitt eget eller företagets anseende för att de medverkar i en intervju. Identitet samt integritet ska respekteras av den som intervjuar 50. Vi klargör uppsatsens syfte, frågeställning och tidplan för respondenterna samt behandlar dem anonymt i uppsatsen. 2.5 Kritik De källor och metoder som används ska uppfylla kraven på validitet och reliabilitet Metodkritik I kvalitativa undersökningar, vilket denna uppsats klassificeras som, är reliabiliteten ett problem då tolkningar görs på subjektiva grunder 51. Då urvalet av intervjupersoner dessutom är litet och inte slumpmässigt är det inte nödvändigtvis representativt för populationen 52. I vår uppsats har vi dock valt respondenter utifrån olika storlek på arbetsplatserna och får på detta sätt åsikter från revisorer som har olika erfarenheter och som arbetar med olika kunder. 48 Eriksson Lars Torsten et al, Henriksson Benny et al, Ibid 51 Eriksson Lars Torsten et al, Körner Svante et al,

18 Besöksintervjuer kan ge upphov till så kallade intervjuareffekter genom att intervjuare och respondent kan påverka varandra. Dessutom kan det vara svårt att få tillräckligt lång intervjutid och känsliga frågor kan vara svåra att ställa 53. Respondenterna har även avsagt sig möjligheten att i efterhand kontrollera uppgifterna de har lämnat. Deltagarkontroll är således inte genomförd Källkritik Syftet med källkritik är att utreda om källan uppfyller kraven på validitet och reliabilitet samt även att uppskatta hur relevant källan är. De källkritiska principer som har använts behandlas nedan. Samtidskrav betonar källans aktualitet 55. Vi använder uppdaterade källor, men då etiska aspekter, likväl som metodlitteratur, inte ändras i särskilt stor utsträckning bedömer vi det relevant att även använda äldre källor. Tendenskritik tar hänsyn till att uppgiftslämnarens egna intressen kan påverka de svar som lämnas 56. Vår empiri bygger på respondenternas åsikter då dessa är de som har bäst insikt i de företag som berörs av vår frågeställning. Deras åsikter är sannolikt färgade av en kombination av deras privata egenintressen samt deras intresse i sin tjänsteroll. Vi utgår ifrån att revisorernas svar till viss del är partiska och grundas i en vilja att behålla sina jobb och att de därför är negativt inställda till avskaffandet av revisionsplikten samt dess effekter. I slutsatsen har vi kommenterat några sådana mönster. Beroendekritik innebär att källorna kontrolleras för att upptäcka om de är beroende av varandra 57. Våra empiriska källor är inte beroende av varandra, men respondenterna arbetar alla inom samma bransch. Vår undersökning utgår emellertid till stor del ifrån respondenternas egna uppskattningar och inte från branschen som helhet. Äkthet handlar om sanningsgraden i källan 58. Sekundärdata kritiseras om källan är osäker. Vi har diskuterat säkerheten i de internetkällor vi hänvisar till. Tidskrifter finns ofta att tillgå på internet och vi anser att dessa är lika äkta som de tryckta motsvarigheterna. Däremot bedömer vi innehållet i texten för att avgöra tillförlitligheten i sekundärdatan. Vi anser emellertid att både metodik och etik är stabila områden som inte förändras nämnvärt över tiden. Därför tycker vi att en internetsida som till viss del innehåller samma information som en tryckt bok även är trovärdig beträffande den information som inte återfinns i litteraturen. Utöver detta är vi medvetna om den definitionsproblematik som föreligger. Etik tolkas olika av olika individer och ett etiskt beteende kan innefatta en mängd olika handlingar 59. Vi förklarar därmed vilken innebörd vi lägger i begreppet. Dessutom låter vi varje respondent definiera det etiska begreppet utifrån kundens perspektiv. 53 Eriksson Lars Torsten et al, Eriksson Lars Torsten et al, Ibid 57 Ibid 58 Ibid 59 Treviño Linda K et al,

19 3. TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel presenterar vi den teori uppsatsen utgår från. Kapitlet inleds med teoretiska utgångspunkter, historik och en definition av det etiska begreppet. Därefter följer de allmänna etiska utgångspunkter uppsatsen bygger på samt etikens redovisningsmässiga aspekter och hur dessa kan påverka företagens redovisningsbedömningar. 3.1 Teoretiska utgångspunkter Inom etiken finns en mängd undergrupper som alla definieras utifrån distinkta aspekter. Huvuddragen skiljer främst tre huvudgrenar åt: normativ och deskriptiv etik 60, samt metaetik. Den senare beskriver det analytiska inom etiken 61 och den deskriptiva etiken förklarar etiken vid olika situationer och tidpunkter. Normativ etik beskriver vilka handlingar individen bör prioritera 62 och hur denna bör agera (se 3.4 Normativ etik) 63. Det är denna huvudgren vårt etiska fokus ligger på i denna uppsats, eftersom det är just redovisarens oetiska val vi belyser i vår frågeställning. Utöver den normativa etiken innehåller detta kapitel teorier om redovisningsbedömningar samt kvalitet i redovisningen, då det är dessa områden som betonas i uppsatsens frågeställningar. 3.2 Den ekonomiska etikens framväxt Synen på förhållandet mellan etik och ekonomi växte fram ur teorier framtagna av Adam Smith 64, verksam filosof och nationalekonom i Storbritannien under 1700-talet 65. Dessa teorier behandlar den nyttomaximerande individen samt konsekvenserna av detta agerande för samhället. Synsättet utgår från att maximal ekonomisk välfärd uppnås genom maximalt egoistiskt handlande. Här uppmuntras således det egoistiska tänkandet och det verkar därmed inte finnas något problem i samband med etiska bedömningar 66. Denna uppfattning har emellertid förändrats under senare tid. Arthur Cecil Pigou 67, brittisk nationalekonom verksam under och 1900-talet 68, upptäckte att den fria marknadsekonomin inte nödvändigtvis innebar att privat välfärd ledde till social välfärd. Som resultat av detta grundade samma person en normativ ekonomisk teori, vilket ändå inte ledde till att etiken inkluderades i den ekonomiska teorin. Först på senare tid har etikens betydelse för ekonomiska beslut ökat, främst som ett resultat av uppmärksammade oetiska handlingar och nya förutsättningar, bland annat att stora mängder information sprids fort. Aktörer med större tillgång till denna information har möjlighet att fatta fördelaktigare beslut än aktörer med mindre tillgång till detta material Koskinen Lennart, Frankena William, Koskinen Lennart, Gustafsson Bo, Gustafsson Bo, Ibid Gustafsson Bo,

20 3.3 Etisk definition Vid en härledning av det svenska ordet etik når man ursprunget i det grekiska ethos, vilket betyder sed 70 eller sedelära. Begreppet etik i svenskt språkbruk syftar idag till hur individer beter sig och vilka värderingar dessa låter sig styras av 71. Etikens utveckling når olika långt hos olika individer 72. Med ålder närmar sig emellertid människors etiska ramar varandra 73. Det etiska konceptet handlar om rätt och fel, bra och dåligt. Olika individer och grupper har ofta skilda uppfattningar om vilka beteenden som hör till respektive kategori. Individen eller gruppen skapar utifrån dessa uppfattningar principer att följa, vilka benämns etik och styr agerandet 74. Etiken handlar inte bara om att följa befintliga regler utan även om att göra personliga ställningstaganden beträffande vad lämpligt agerande innebär och att sedan agera därefter Normativ etik I situationer där det finns argument både för och emot ett visst alternativ hamnar personen i ett etiskt dilemma. I syfte att lösa dessa dilemman har etiska teorier utformats 76. Den normativa etiken är en av dessa och behandlar grundläggande principer angående hur individen bör leva, agera och hur denna bör vara som person. Den berör även frågan om det finns en enda överordnad moralisk princip, vilken övriga principer formas utifrån, samt vad denna princip i så fall handlar om. De mest grundläggande principerna är allmänt utformade och anger därför inte hur en enskild individ bör agera i en viss situation 77. Detta ger utrymme för individuella tolkningar. Den normativa etiken delas upp i nedanstående undergrupper Pliktetik Pliktetiken pekar inte bara på hur individen bör agera, utan dessutom att handlingen utförs på grund av att det är det rätta. När det etiska agerandet identifierats enligt pliktetiken betyder det inte bara att människan bör handla därefter, utan att det är dennes plikt att göra det. Att ignorera det pliktetiskt rätta är i sig oetiskt. Oavsett resultatet av handlingen, dikterar pliktetiken både måsten och förbud. Rättesnöret ligger i handlingen, inte konsekvensen 78. När det gäller redovisningen handlar det pliktetiska om att följa lagens bestämmelser oavsett vad det ger för effekter i räkenskaperna. Den normativa etiken hos ett företag förklarar hur individerna inom organisationen bör agera. Ofta renodlas detta pliktetiskt, det vill säga normer dikterar hur individen bör utföra sin plikt 79. Pliktetiken förbjuder lögn och brutna löften, eftersom om det är acceptabelt för en individ att ljuga och bryta sina löften är det lika rätt för alla att agera så. Detta skulle omöjliggöra kommunikation mellan individer 80, vilket utgör ett hinder i samband med redovisning eftersom ett av redovisningens syften är att kommunicera mellan olika parter. 70 Ekman Rolf, Koskinen Lennart, Gowthorpe Catherine, Treviño Linda K et al, Duska Ronald F et al, Johansson Inga-Lill et al, Duska Ronald F et al, Kagan Shelly, Tännsjö Torbjörn, Koskinen Lennart, Tännsjö Torbjörn,

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Gunnar Rimmel Författare: Lisa Engström

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande Författare: Sofia Brixin Marina Persson Handledare: Krister Bredmar Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin:

Läs mer

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2005 Handledare: Stefan Schiller Författare: Rikard Björner

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32)

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) Remissvar Sida 1 (6) 2008-07-02 Ert EBM A-2008/0123 Er beteckning Chefsjuristen Monica Rodrigo 2008-04-04 Ju2008/3029/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Författare: Charlotte Myhrberg Therese Wiik Kurspoäng: Kursnivå: 15 högskolepoäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete

Läs mer

Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS)

Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS) YTTRANDE 2008-02-15 Dnr 2008-86 FAR SRS Box 6417 113 82 STOCKHOLM Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS) Inledning Revisorsnämnden (RN) som har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER

REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER Företagsekonomiska institutionen REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Vårterminen 2007 Handledare: Ulla Törnqvist

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility Corporate Social Responsibility - Ses arbetet som en strategi och är det verkligen ett genuint samhällsansvar? Författare: Emelie Angberg, Handelsekonomprogrammet Emelie Evegren, Handelsekonomprogrammet

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Levererar revisorn det mindre företag förväntar sig eller förekommer det ett förväntningsgap?

Levererar revisorn det mindre företag förväntar sig eller förekommer det ett förväntningsgap? Levererar revisorn det mindre företag förväntar sig eller förekommer det ett förväntningsgap? Författare: Andreas Bergqvist Marta Johansson Handledare: Krister Bredmar Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Business Process Outsourcing Vilka faktorer är avgörande vid ett beslut?

Business Process Outsourcing Vilka faktorer är avgörande vid ett beslut? Business Process Outsourcing Vilka faktorer är avgörande vid ett beslut? Författare: Faten Alaeddin Frida Lindblad Johanna Samuelsson Handledare: Petter Boye Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi

Läs mer

Revisionsvalet i byggbranschen

Revisionsvalet i byggbranschen Revisionsvalet i byggbranschen - Vad upplever företagsledare, för småföretag inom byggbranschen, påverkar dem kring valet av revision? Författare: Anton Holkvik Patrik Nygren Handledare: Thommie Burström

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed?

Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed? Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Jan Marton Anna-Karin Pettersson Författare:

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ studie om påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete

Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ studie om påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete Örebro universitet Institution för ekonomi, statistik och informatik C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kent Trosander Examinator: Claes Gunnarsson HT 2007 Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen Beslut Dnr 2008-03-26 1202-2007 Tyco Electronics Svenska AB Ombud: Jur. Kand. Patrik Ottosson Maqs Law Firm Advokatbyrå AB Box 119 18 404 39 GÖTEBORG Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Läs mer

Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor

Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Magisterprogrammet Revisor och Bank 60hp Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna?

Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna? Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna? Kandidatuppsats i företagsekonomi Vårterminen 2007 Handledare: Kristina Jonäll Författare: Kai Karjalainen 800827 Robert Åberg 800225 Förord Författarna

Läs mer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen C-uppsats Vt-2005 Revisionsplikt Mikroföretagens inställning till revision och revisorer Författare: Handledare: Emil Abedian Mattias Mattsson Roger

Läs mer

Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt

Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt Business Performance Management from a quality perspective Magisteruppsats i företagsekonomi 10 poäng skriven av Martin Carlswärd 2008-01-07

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket?

Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket? Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket? Kandidatuppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Vårterminen 2010 Handledare: Pernilla Lundqvist Jan Marton Författare:

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

Förtroendet för revisionsberättelsen ur ett kreditgivarperspektiv

Förtroendet för revisionsberättelsen ur ett kreditgivarperspektiv Handelshögskolan i Göteborg Företagsekonomiska institutionen Förtroendet för revisionsberättelsen ur ett kreditgivarperspektiv Magisteruppsats i externredovisning VT 2004 Författare: Elias Aychouh 780927

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Juni 2008 Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Handledare: Författare: Thomas Carrington Elin Carlsson Anna Pira Sammandrag

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Att revidera eller inte revidera?

Att revidera eller inte revidera? Att revidera eller inte revidera? vad anser ägare av små aktiebolag om vikten av revision? Företagsekonomiska institutionen KANDIDATUPPSATS Externredovisning, HT 07 Handledare: Märta Hammarström Författare:

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Årsredovisningslagen

Årsredovisningslagen LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Handledare: Peter Jederström Våren 2000 Årsredovisningslagen - en studie av notsystemet Magisteruppsats i företagsekonomi, 10 poäng Kristina Dörner & Hanna

Läs mer