Slutrapport Länsstyrelsens och Länsbygderådets projekt om lokala utvecklingsplaner på åtta orter i Örebro län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Länsstyrelsens och Länsbygderådets projekt om lokala utvecklingsplaner på åtta orter i Örebro län"

Transkript

1 Dnr: Slutrapport Länsstyrelsens och Länsbygderådets projekt om lokala utvecklingsplaner på åtta orter i Örebro län 1

2 Innehåll 1 Bakgrund-Hur initierades projektet? Syfte och mål Organisering och styrning av projektet Arbetssätt och aktiviteter Kommunerna och orterna i projektet-tolv orter blev åtta Beskrivning av processarbetet Diskussion om projektet Lärdommar från processarbetet-positiva och negativa aspekter Resultat och effekter Vad har uppnåtts? Hur går arbetsgrupperna och orterna vidare? Slutsatser

3 1 Bakgrund-Hur initierades projektet? Under processarbetet med det regionala serviceprogrammet (RSP) 2009 när Länsstyrelsen tillsammans med Hela Sverige ska leva/länsbygderådet Örebro län (ordföranden Sivert Gustafsson) och Landsbygdsmentorerna (Eiler och Ing-Marie Lundahl) besökte länets kommuner diskuterades lokalt utvecklingsarbete med lokala utvecklingsplaner (LUP) som grund. Den lokala nivåns förutsättningar att attrahera människor att bo och leva på landbygden och få företagen att verka där styrs i många sammanhang av planering och beslut från en kommuns eller en myndighets sida. Förhållandet förstärker vikten av en ömsesidig samverkan mellan lokala utvecklingsgrupper, byalag etc. och företrädare för kommuner, landsting, regionförbund, statliga myndigheter och verk m.m. för att landsbygden ska utvecklas i positiv riktning. Synsättet delades av kommunerna som såg en möjlighet i att LUP kunde utgöra underlag till bl.a. översiktsplanerna. LUP kan även tjäna som inspel till olika kommunala program och strategier såsom näringslivsprogram, program för turism och besöksnäring, planer för fiberutbyggnad, serviceplaner m.m. Utöver kommunbesöken hade Länsbygderådet i sina möten med lokala utvecklingsgrupper/byalag kommit i kontakt med ett flertal orter som gav uttryck för behovet av en LUP för orten. En av frågeställningarna i sammanhanget var processledarerollen, vem som skulle kunna ta på sig ansvaret för att driva och leda en process mot en färdig LUP. Av tids- och kompetensmässiga skäl sågs det som ett problem på vissa orter att hitta någon/några som kunde ansvara för själva processarbetet. Då både kommuner och lokala utvecklingsgrupper/byalag framförde önskemål om att ta fram LUP tog Länsstyrelsen i samråd med Länsbygderådet initiativ till ett projekt om LUP. Länsstyrelsen ansökte om medel från Tillväxtverkets program Lokala servicelösningar och från Landsbygdsprogrammet. 2 Syfte och mål Målet i projektet var att utarbeta tolv LUP som kan fungera som modeller för hur den kommersiella och offentliga servicen kan integreras i en orts och kommuns hela näringslivs- och landsbygdsutveckling. Slutresultatet blev åtta LUP. Varför målet inte uppnåddes förklaras under avsnittet 4.1 Kommunerna och orterna i projektet-tolv orter blev åtta. Syftet var att öka engagemanget, förståelsen och kunskapen kring kommersiell och offentlig service som en del av en orts och kommuns arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling så att området service bättre vägs in i kommunernas långsiktiga och strategiska planering för landsbygden. Tanken i projektet var att LUP ska bygga på flera olika ämnesområden, boende/tomter, näringsliv/företag, infrastruktur, kollektivtrafik, bredband (digital agenda) och mobiltelefoni, kommersiell och offentlig service, den yttre fysiska miljön samt turism/besöksnäring. Varje område i sig ska utvecklas, men områdena hänger ihop och ska stärka upp varandra så att synergieffekter kan uppnås. Helheten ska lyfta en ort. Den kommersiella och offentliga servicen påverkas således av hur andra områden utvecklas. Fler boende, fler och växande företag, en utbygganda av fiber m.m. ger bättre förutsättningar att upprätthålla en fullgod service. Samtidigt är en bra service en grund för att t.ex. fler ska vilja bo och driva företag på en ort. Att se och förstå växelverkan mellan områdena har varit ett viktigt angreppsätt när LUP har processats fram. 3

4 Sammanfattningsvis kan sägas att syftet i stort uppfyllts då kommunerna varit mycket aktiva och engagerade i processen med LUP. Kommunerna har överlag företrätts av den högsta politiska ledningen och centrala tjänstemän (bl.a. kommunchef, näringslivschef). Hur LUP har utformats innehållsmässigt och strukturellt, varför helhetsperspektivet är centralt och hur själva processen med att ta fram LUP har gått till har tagits emot på ett positivt sätt av kommunerna (läs mer om arbetssätt och aktiviteter under punkten 4). Kunskapen om och förståelsen för den kommersiella och offentliga servicens betydelse för företag och människor på landsbygden har därmed ökat hos de kommunala representanterna. För att citera en kommunchef och en KS-ordförande: Kan inte Länsstyrelsen och Länsbygderådet hjälpa alla våra landsbygdsorter med att ta fram LUP då kommunen skulle ha stor nytta av sådana dokument i sitt planeringsarbete. LUP:s kvalitet, legitimitet och representativitet på orten har fört med sig att alla! kommuner på ett eller annat sätt kommer behandla LUP antingen i KS och/eller KF. Så har redan skett i Ställdalen (Ljusnarsbergs kommun), Hjortkvarn (Hallsbergs kommun) och Hammar (Askersunds kommun) där KS gått igenom LUP. I övriga kommuner pågår nu planering för att LUP ska föredras och komma in i berednings- och beslutsprocessen. De kommuner som nu arbetar med nya översiktsplaner (ÖP), Lekebergs kommun (Mullhyttan) och Hällefors kommun (Hjulsjö socken) har med LUP som en del i underlaget till ÖP. Några kommuner till kommer inom kort påbörja processen med nya ÖP. LUP kommer även i dessa kommuner beaktas i ÖP. Vilka delar LUP innehåller som berör den kommersiella och offentliga servicen redovisas under avsnittet 6 Resultat och effekter. 3 Organisering och styrning av projektet Länsstyrelsen har förutom projektägarskapet även haft rollen för processarbetet (Patrik Pettersson har varit projektledare samt processledare på 6 orter, Åsa Ödman har deltagit som processledare på 2 orter). Inom ramen för projektet gjordes en direktupphandling. I projektet har Länsbygderådet Örebro län ingått som konsultativ rådgivare. På två orter har Länsbygderådet även bistått med processledare. För Länsbygderådets räkning har förutom ordföranden Sivert Gustafsson som jobbat med rådgivning på samtliga orter även Kent Kaufeldt (Hammar, Kent och Åsa har delat på processledarskapet) och Erling Norin (processledare Ställdalen) deltagit. Upplägget med hur LUP har uppförts strukturellt (en mall/modell för disposition av LUP med rubriker) och hur själva arbetsprocessen har lagts upp har Patrik Pettersson och Sivert Gustafsson ansvarat för. LUP lägger tyngden på att beskriva breda behov av utvecklingsinsatser som framträtt utifrån de problem och möjligheter som de som på ett eller annat sätt varit med och lämnat inspel till LUP presenterat (boende, företag och föreningar). Arbetsgruppen (se mer om arbetsgruppen under rubrik 4.2 Beskrivning av processarbetet ) på respektive ort har noga analyserat den information som inkommit för att se om behoven berör en viss målgrupp/flera målgrupper och i vilken utsträckning, allt för att ge prioritet till frågan. De behovsbeskrivningar som finns med i huvuddokumentet i varje LUP är sådana som gruppen bedömt påverkar flera boende, företag och föreningar och som är väsentliga för ortens utveckling. I samråd med Länsbygderådet har målbeskrivningar i projektet (i projektansökan beskrivs det som att mål ska preciseras inom respektive område) omformulerats till behovsbeskrivningar då det är behovet av att kunna få en viss tjänst etc. på orten som är det primära, inte hur och i vilken form tjänsten sedan tillhandahålls. Målet är att behovet uppfylls, vilket kan 4

5 ske på olika sätt. Vilka lösningar som kan finnas för att tillgodose behoven blir en fråga att behandla i genomförandefasen av LUP (lösningarna kan se olika ut, flera alternativ kan finnas inte minst inom området service). Att få fokus på behovsbeskrivningar och betrakta LUP som ett planeringsinstrument var från början ett sätt att organisera och styra arbetsgruppens sätt att tänka och jobba effektivt och rationellt. Under projektets gång har Länsstyrelsen och Länsbygderådet haft kontinuerliga avstämningsmöten för att säkerställa att projetplanen för hur LUP ska formas innehållsoch processmässigt följts. Mötena har varit väsentliga för att upprätthålla kvalitet i arbetet. Avstämning har även skett gentemot de flesta kommunerna för att få feedback under projekttiden. Det sistnämnda har varit viktigt för att se till att LUP ligger i linje med kommunernas förväntningar på dokumentet. 4 Arbetssätt och aktiviteter 4.1 Kommunerna och orterna i projektet-tolv orter blev åtta Den första fasen av projektet handlade om att ytterligare fördjupa och förankra projektets syfte och mål med kommunerna och diskutera de idéer som togs upp vid kommunbesöken inför programskrivandet av RSP. Länsstyrelsen har här haft hjälp av Länsbygderådets ordförande Sivert Gustafsson. Information om projektet från Länsstyrelsen och Länsbygderådet lämnades skriftligen, vid telefonkontakter och vid besök ute i kommunerna. Skriftlig information gick också ut till byalag och utvecklingsgrupper i hela länet. Länsbygderådet hade därutöver även kontakt med några utvecklingsgrupper/byalag för att upplysa om projektet. Därefter fördes en dialog med kommunerna i samband med valet av orter som gjordes av kommunerna i samråd med Länsstyrelsen och Länsbygderådet. Samtliga kommuner förutom Lindesbergs kommun och Karlskoga kommun var villiga att ingå i projektet. Lindesbergs kommun har under en längre tid via sin landsbygdsutvecklare Christer Kallin tillsammans med landsbygdsorterna processat fram sin form av LUP. Därför valde kommunen att stå utanför projektet. Kommunen ingår i Tillväxtverkets program Pilotkommuner för serviceutveckling. Karlskoga kommun visade inget större engagemang för projektet. En kontakt togs av Länsstyrelsen med en representant från orten Linnebäck. Linnebäcks företrädare ombads kontakta kommunen. Någon återkoppling till Länsstyrelsen gjordes aldrig. I Nora var orten Gyttorp länge aktuell. Efter ett möte med Sivert Gustafsson då projektet påbörjats på flera orter valde orten att avstå medverkan med motiveringen att en rad andra projekt pågick som tog tid i anspråk. Därmed föll även Nora kommun bort i projektet. I och med att alla kommuner inte kom med fick Hallsbergs kommun och Örebro kommun möjlighet att ta med två orter vardera. Planen var från början att erbjuda alla tolv kommuner att ingå med en ort. Gyttorp ersattes inte med någon annan ort då projekttiden var för kort för att påbörja processen med LUP på en ny ort. Elva orter kvarstod härmed i projektet. De orter som initialt var tänkta att omfattas av projektet var förutom Gyttorp: 5

6 Hammar i Askersunds kommun Hasselfors i Laxå kommun Hjortkvarn i Hallsbergs kommun Sköllersta i Hallsbergs kommun Hardemo i Kumla kommun Mullhyttan i Lekebergs kommun Svartå i Degerfors kommun Kilsmo i Örebro kommun Ervalla i Örebro kommun Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun Hjulsjö-Bredsjö (Hjulsjö socken) i Hällefors kommun Under arbetets gång avbröts processen med LUP på tre orter som inte kom att fullfölja projektet. Huvudanledningen var att det inte gick att få en tillräckligt bred och djup arbetsgrupp med representanter från de boende, företagen och föreningslivet. Gruppen ansågs inte vara representativ och legitim för orten. Underifrånperspektivet som är en nyckelfaktor och utmärkande för projektet uppfylldes således inte. Konsekvensen blev att underlaget till LUP inte fick den kvalitet som krävs för att kommunen och myndigheter ska kunna väga in innehållet i LUP i sina planerings-, berednings- och beslutsprocesser. Det är väsentligt att så många som möjligt av de boende, företagen och föreningarna står bakom LUP för att beslutsfattare ska se LUP som ett strategiskt viktigt dokument för den framtida utvecklingen på orten. Orterna i fråga som föll bort från projektet är Sköllersta, Hardemo och Kilsmo. På övriga åtta orter har nu LUP färdigställts. Fem orter har överlämnat sina LUP till kommunerna, Ställdalen, Hammar, Hasselfors, Mullhyttan och Ervalla. Resterande orter kommer lämna in sina LUP i september månad. Som en följd av det lägre antalet orter har Länsstyrelsen och Länsbygderådet valt att lägga mer tid och resurser på de orter som slutligen deltagit i projektet. Det har gjort att kvaliteten på både processarbetet och utformningen av LUP höjts ytterligare på dessa orter. 4.2 Beskrivning av processarbetet Processen med att ta fram LUP har i stort följt samma mönster på samtliga orter. Beskrivningen av procesen finns i varje LUP i inledningsavsnitten för att visa att arbetet haft en bredd och djup och varit förankrat med kommunen och orten i fråga under hela processtiden, vilket haft stor betydelse för innehållet i LUP och för hur kommuner och myndigheter ska betrakta LUP (se näst sista stycket i föregående avsnitt om arbetsgrupp och underifrånperspektiv). Här ges en kort redogörelse över processen. Framtagandet av LUP har inletts med ett stormöte på respektive ort. På stormötet dit alla boende, företag och föreningar bjudits in (av en befintlig utvecklingsgrupp/byalag etc.) har även representanter från kommunen deltagit (företrädesvis KS-ordförande, kommunchef och näringslivschef). Länsstyrelsen och Länsbygderådet har på stormötet beskrivit målet och syftet med en LUP och hur processen med att utforma LUP går till enligt den processplan som Patrik Pettersson och Sivert Gustafsson utarbetat. Även den struktur för LUP (mall/modell med rubriker, disposition) som Patrik och Sivert jobbat med presenterades. Stormötet har också fungerat som startprocess för att få ihop en arbetsgrupp på orten. På några orter har s.k. referenspersoner knutits till LUP-processen. Dessa har inte ingått i 6

7 arbetsgruppen, men kommit med förslag och synpunkter till LUP under arbetets gång. Efter stormötet har arbetsgruppen bildats med stöd av de som anmälde sitt intresse att delta i gruppen på stormötet. Arbetsgruppen har därefter träffats regelbundet och fortsatt att forma innehållet i LUP. Länsstyrelsens processledare (och Länsbygderådets på några orter) och Länsbygderådet i egenskap av konsultativ rådgivare har drivit processen framåt till en färdig LUP och svarat för all dokumentation och alla uppdateringar i LUP, även hållit i möten och kallat till möten. Innehållet i LUP är bestämt av arbetsgruppen. Länsstyrelsen och Länsbygderådet har således inte påverkat utformningen i sak i LUP. Underifrånperspektivet har genomsyrat LUP sett till innehållet. Innehållet fokuserar på behovsbeskrivningar om vad som behöver utvecklas på orten (se under rubriken 3 Organisering och styrning av projektet ). Som ett komplement till arbetsgruppsmötena har det under processen även arrangerats s.k. teamträffar på några orter. Det har skett i Ervalla och Hjulsjö socken då alla företag bjöds in för att tycka till om näringslivets behov av utvecklingsinsatser. I Hjulsjö socken hölls även en tematräff för föreningarna och en om hur de olika byalagen/utvecklingsgrupperna i området (som är många) kan samverka bättre för att arbeta med strategiska frågor som berör hela socknen. När ett utkast till LUP varit klart har arbetsgruppen kallat de boende, företagen och föreningarna till ett nytt stormöte för att stämma av LUP och ge alla en chans att eventuellt korrigera något avsnitt i LUP. Det har också funnits möjlighet att lämna synpunkter till arbetsgruppen direkt vid sidan av stormötet. Även kommunen har medverkat på det avslutande stormötet (ordföranden i KS, kommunchef och näringslivschef, har varierat något från ort till ort). Efter stormötet har arbetsgruppen träffats igen för att gå igenom de kommentarer som inkommit på stormötet och i övrigt. Därefter har LUP fastställts innehållsmässigt och skrivits klart innan dokumentet lämnats in till kommunen (vilket ännu inte skett på tre orter, se ovan). Referenspersoner Kommunen Tematräffar Arbetsgrupp Storforum Alla på orten bjuds in -Arbetsgrupp -Referenspersoner -Kommunen -Övriga (boende, företag och föreningar) Illustrationsbild av arbetsprocessen med LUP. Planen stäms av med referenspersoner, med kommunen, på tematräffar och i storforum (där även arbetsgruppen, referenspersoner och kommunen medverkar) under arbetsprocessens gång fram till färdig LUP. 5 Diskussion om projektet 5.1 Lärdommar från processarbetet-positiva och negativa aspekter Det finns några faktorer, både positiva och negativa från processarbetet som är värda att lyfta fram. 7

8 Den direkta dialogen under hela processtiden mellan den lokala nivån och kommunen har spelat en viktig roll för att inte säga avgörande. Samspelet har skapat ett ökat samförstånd mellan orten och kommunen som fått ökad förståelse och insikt om de behov av utvecklingsinsatser som beskrivs i LUP. Plattformen för ett vidare samarbete med LUP som grund har stärkts. Att kommunen varit med från början och gett sitt stöd och positiva respons på LUP har varit extra betydelsefullt för att ge tyngd och mening till både processarbetet och innehållet i LUP. Några kommuner har redan under arbetsgruppens processarbete lyft in vissa behovsområden i det pågående arbetet med kommunens översiktsplan. I förlängningen kanske samarbetet kan utvidgas och omfatta fler orter sinsemellan som samverkar med kommunen, förslagsvis i s.k. kommunbygderåd. I kommunbygderåden kan även en direktdialog med inbjudna från t.ex. statliga myndigheter och verk ske. I några av länets kommuner finns redan kommunbygderåd, men fler är att önska för att främja den lokala utvecklingen. Vissa behovsområden är sådana att ett genomförande ansvarsmässigt ligger hos andra aktörer, t.ex. Trafikverket, landstinget, länstrafiken etc. Kommunen tillsammans med berörd ort kan med LUP som utgångspunkt agera för insatser så att behov blir tillgodosedda. Det ska dock sägas att några kommuner p.g.a. en svår ekonomisk situation klargjort att det i nuläget inte finns möjligheter att genomföra en del av de förslag som finns presenterade i LUP. Planen kan också komma att revideras då nya eller förändrade behov uppstår. Förenklat kan sägas att LUP är ett levande dokument fram till dess att alla behovsområden är tillgodosedda alternativt avförda. Den berörda orten har det primära ansvaret för att vid exempelvis kommunens budgetprocess bevaka att det som står i LUP inte förbises. En annan väsentlig del i processen har varit processledarskapet och coachingen från Länsstyrelsens och Länsbygderådets sida. Att någon haft mandat att leda möten, kalla till möten, dokumentera och skriva har drivit processen framåt och skapat resultat. Det som brustit i några fall är tidsplanen som inte bestämdes definitivt i förväg på alla orter. Processen har dragit ut på tiden, vilket i viss mån har medfört att några i arbetsgruppen inte förstått vad som krävs i arbetsmängd, dels från varje individ i gruppen och från gruppen som helhet. Processen har också stannat upp något då några avsnitt behandlats om och om igen när gruppen inte insett vad som ska lyftas in i LUP och hur behovsbeskrivningarna ska formuleras (se under rubriken 3 Organisering och styrning av projektet ). Länsstyrelsen och Länsbygderådet har då fått vända på frågeställningar och få gruppen att tänka till om vad som är problembilden eller en möjlighet som går att utveckla och hur det ska uttryckas i LUP. Att sätta en tydlig tidsplan med möteskvällar och mötestider från början är därför av vikt för att upprätthålla en konstruktiv arbetsprocess. Att bilda en ny arbetsgrupp och inte hålla sig till den befintliga lokala utvecklingsgrupp eller det byalag etc. som redan finns på orten har gjort att gruppen blivit bredare och djupare och fått den representativitet och legitimitet som är avgörande. Många olika intressen har på så vis beaktats och kommit in i LUP. Som exempel kan nämnas att en grupp haft en lärare med som också fört in barnens perspektiv på lokal utveckling. Könsfördelningen har överlag fungerat väl, även om någon grupp haft några mer män än kvinnor. Ungdomar har funnits med i ett antal grupper. Bristen har varit representationen från personer med annat etniskt ursprung. 8

9 En aspekt på en bred och djup arbetsgrupp har varit att en del frågor genomlysts extra mycket. Några förslag som på förhand kunde te sig omöjliga att genomföra har bearbetats och tagits in i LUP när gruppen enats om att idéerna kan realiseras. Det har varit en tankeprocess som gett ett kreativt resultat som kanske inte hade uppstått om gruppens sammansättning varit annorlunda. Att få med företagare och entreprenörer har varit särskilt viktigt både för att få en rationell och effektiv process, men också för utformingen av förslagen i LUP. Företagarna är vana att ta snabba beslut och driva frågor framåt likväl som att se problembilder och möjligheter och omformulera dessa till tydliga behovsbeskrivningar. Så har varit fallet även i LUP-grupperna i projektet, vilket gett ett stort mervärde. Gruppen som sådan är således väsentlig för processarbetet och för vad LUP kommer att innehålla. Några grupper har haft starka personer som sedan tidigare haft ett stort engagemang för ortens utveckling. Dessa personer har till övervägande del varit till stor hjälp i processen, men ibland kanske tagit för stor plats. Det finns en uppfattning och vana på orten om att mycket ska kretsa kring de här personerna, vilket kan bromsa aktiviteten hos andra. Att hitta en avvägning mellan dessa personers medverkan och uppfattningar och andras initiativkraft och synsätt på lokal utveckling har betydelse för gruppens sammanhållning (och kanske för orten som helhet) och förmåga att i förlängningen åstadkomma gemensamma resultat. På de få orter där andra projekt varit i gång samtidig som LUP-projektet har det till och från varit svårt att samordna och koordinera olika insatser som löpt parallellt. Det har fört med sig vissa störningar i processen med LUP. Att vara tydlig från början i processledarskapet och trycka på vikten av att särskilja projekten och organisera aktiviteterna för att vinna synergieffekter är en väsentlig framgångsfaktor. Länsstyrelsen och Länsbygderådet anser att LUP-projektet i det avseendet haft en dialog med de aktuella projekten, men inte fått gensvar på det sätt som krävs. Härav har LUP-projektet inte kunnat tillgodogöra sig resultatet från andra projekt fullt ut. Den negativa effekten har dock varit marginell, men det är ändå värt att poängtera som en lärdom för andra som driver olika projekt på en och samma ort. Att avgränsa det geografiska området och se till vilket område som är funktionellt att jobba med har betydelse. Det visade sig inte vara så enkelt på samtliga orter. Vad som är ett funktionellt område kan det säkert tvistas om. Enkelt brukar det handla om ett område där människor, företag och föreningar kan identifiera sig med varandra och har behov av utvecklingsinsatser som påverkar eller kan komma att påverka de boende, företagen och föreningarna i det området i framtiden. Att sätta in avgränsningen i ett framtidsperspektiv är självfallet inte så enkelt då det är svårt att förutse alla kommande behov. Då LUP ska betraktas som en framåtriktad plan har arbetsgruppen ändå försökt se in i framtiden och gjort en avgränsning som anses som rimlig för en någorlunda överskådlig tidsperiod. Problemen med att avgränsa ett område kan vara en av förklaringarna till att processen stannade av i Kilsmo i Örebro kommun. Det framkom en bild som visade att det inte fanns några självklara beröringspunkter inom det geografiska område som var tänkt för LUP. Snarare upplevde många en splittring som gjorde att området i och runt omkring Kilsmo inte ansågs som funktionellt för en LUP. Området var kanske för litet. Mera relevant är att Kilsmo ingår i ett större område i Östernärke med Odensbacken som centralort. 9

10 Det ska också poängteras att media uppmärksammat projektet flitigt, vilket varit positivt. Flera orter som inte ingått i projektet har via reportage och artiklar hört av sig för att få göra egna LUP. Media har bidragit till att sprida information om projektet och fått kommunerna att engagera sig ytterligare. Med rapporten bifogas det som skrivits om LUP (har bifogats till Tillväxtverket med rapporten). 6 Resultat och effekter 6.1 Vad har uppnåtts? Rapporten går inte närmare in på hela innehållet i LUP. Här ges en beskrivning om det som hänt kring den offentliga och kommersiella servicen. Samtliga LUP bifogas med rapporten till Tillväxtverket. För att ta del av hela innehållet i varje LUP, kontakta Patrik Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län. Fokusområdena i LUP har överlag varit: Boende/tomter Näringsliv/företag Infrastruktur Kollektivtrafik Bredband och mobiltelefoni Offentlig service Övrig service främst kommersiell service Den fysiska miljön Turism/besöksnäring Inom området service finns i alla LUP beskrivningar om vilka behov av service som de boende, föreningarna och företagen har. På några orter handlar det om att stabilisera och trygga den service som finns, men överlag visar behovsbilden som framkommit att servicen behöver utvecklas och breddas på ett flertal orter. Redan innan projektet slutförts har åtgärder påbörjats eller investeringar färdigställts, vilket framgår av nedanstående redogörelse. Under projekttiden har butiken i Hjortkvarn bytt ägare. Butiken har under många år brottats med lönsamhetsproblem som bl.a. berott på Carina Andreasson i sin nyrenoverade butik i Hjortkvarn. affärens låga attraktionsvärde då affärslokalen varit i behov av en upprustning både invändigt och utvändigt. Tidigare butiksinnehavare har heller inte haft tillräcklig kompetens för att utveckla lanthandeln i rätt riktning. En renovering har nu påbörjats inne i butiken och av fasaden. Carina Andreasson som köpte rörelsen och fastigheten i 10

11 mars i år har medverkat på arbetsgruppsmöten och deltog även på det avslutande stormötet i april. I LUP finns framtaget ett affärsutvecklingskoncept som Carina, den lokala utvecklingsgruppen och Länsstyrelsen kommer att arbeta vidare med. Affärsutveckling Hjortkvarns Livs AB Butiken måste utvecklas affärsmässigt så att en bättre köptrohet, omsättning och lönsamhet kan uppnås. Utbudet av varor måste svara upp mot kundernas efterfrågan och leveranser ske så att varor finns kontinuerligt när inköpen ska göras. Fastigheten måste renoveras utvändigt (inklusive planområdet runt omkring butiken) och göras kundvänlig och attraktiv invändigt. Investeringar behöver göras även inne i affären (gemomförts under våren och sommaren). Butiken måste bättre ta tillvara på sitt läge längs väg 51 och få fler som åker igenom Hjortkvarn att stanna till och handla i affärren. Potential finns då rastplatsen utanför gör att många lastbilar och förbipasserande trafikanter i övrigt kan stanna. Där finns offentliga toaletter och Qstars nybyggda drivmedelsanläggning. Bord finns där man kan sitta och fika och äta under våren och sommaren. För att bättre marknadsföra butiken i kombination med rastplatsen ska informativa skyltar om vad som erbjuds sättas upp vid vägen. En annan aspekt för att utveckla affären är om den kan kompletteras med annan verksamhet som lockar både ortsbefolkningen och förbipasserande att handla både matvaror och annat. Kompletteringsverksamheten får dock inte vara för krävande och ta för mycket tid från kärnverksamheten. Vad ger lönsamhet och inte sett till hela företaget? Butiksinnehavaren ska också ingå i ortens lokala utvecklingsgrupp Byarådet Forum. Butiken ska vara en viktig funktion för hela samhällsutvecklingen på orten och ha ett nära samarbete med ortsborna, utvecklingsgruppen, föreningarna och företagen (vinnvinn situation). Affären ska bli en naturlig samlingspunkt för de som bor, lever och verkar i Hjortkvarn. Vid olika arrangemang ska butiken vara med och dra nytta av den tillströmning av folk som kommer till orten (kan ske i samband med information och marknadsföring om evenemangen). Olika aktiviteter kan även arrangeras utanför affären, t.ex. lopp- eller antikmarknader, auktioner m.m., förslagsvis några lördagar om året. I den lokala utvecklingsplanen finns en rad olika evenemang som hålls årligen uppräknade. Qstars nya mack i Hjortkvarn. I bakgrunden Hjortkvarns Livs. Samarbetet med Qstar måste utveckals såsom gemensamma marknadsföringsaktiviteter och kampanjer, vilket Qstar välkomnar. 11

12 Allt sammantaget ska leda till att butiken kan utvecklas affärsmässigt och öka sin omsättning och lönsamhet så att den kan drivas vidare marknadsmässigt, vilket ligger i linje med målet för landsbygdsbutikerna i länets regionala serviceprogram (ingen butik ska vara beroende av kontinuerliga servicebidrag). Arbetsgruppens initiativ och engagemang för butikens fortlevnad har bidragit till att butiken fått en nystart. Qstar har byggt en helt ny drivmedelsanläggning på planen bredvid affären. Ett utvecklat samarbete mellan Carina och Qstar ingår i affärsplanen. Qstar ser positivt på en samverkan utifrån de dialoger som arbetsgruppen haft med representanter för Qstar. I Mullhyttan står en helt ny drivmedelsanläggning (automatstation, ovanjordsanläggning) för bensin 95 oktan och diesel färdig. En särskild arbetsgrupp med koppling till arbetsgruppen för LUP har jobbat intensivt för att få till en station. Investeringen har genomförts (utan investeringsbidrag) av företaget PR Slamsugning AB i Falköping. I Ställdalen har den högst prioriterade frågan varit att kunna starta upp någon form av servicepunkt med butik. Det har tidigare funnits en affär i Ställdalen och där planeras nu för en servicepunkt med fokus på dagligvaror, apoteksvaror, postombud och betaltjänster då behov av sådana tjänster finns, speciellt för många äldre på orten. Länsstyrelsen har tillsammans med arbetsgruppen haft möten med fastighetsägaren, representanter från kommunen och orten och några som vill driva affären/servicepunkten. Under hösten kommer processen med butiken/servicepunkten att fortsätta. Den nya drivmedelsanläggningen i Mullhyttan bredvid den gamla macken. Öppetskylten sitter fortfarande kvar vid den gamla butiken i Ställdalen. Kanske kan den fylla sin funktion igen om affären kan startas upp. Media har uppvaktat LUP-projektet flitigt. Bl.a. gjordes ett reportage om LUP Ställdalen och behovet av en servicepunkt. 12

13 Även i Hjulsjö socken finns en särskild arbetsgrupp som verkar för att en butik/mindre servicepunkt ska komma till stånd. Möten kring en butik/servicepunkt har arrangerats som en del av LUP-processen och kommer att fortsätta nu när LUP är färdigställd. Även Axfood har varit med vid något tillfälle. Platsen för affären/servicepunkten kommer bli i skolans lokaler som håller en hög standard (här drivs ingen skolverksamhet längre). Förutom dagligvaror finns traditionella Här i Hjulsjö skola föreslås en butik/servicepunkt ligga. kringserviceverksamheter såsom post och apotek med i planen för servicepunkten. Det är även tänkt att en mindre restaurang/ett café ska inrymmas i lokalerna. Det som kommer ske i nästa fas är att genomföra en mycket bredare och djupare analys om de marknadsmässiga förutsättningarna för att få igång en butik/servicepunkt. Även om ett visst behov av en butik/servicepunkt finns så måste det till ytterligare kartläggningar innan ett beslut kan tas kring butiken/servicepunkten. Länsstyrelsen kommer inom ramen för RSP att bistå gruppen med hjälp kring de utredningar som behöver göras. I LUP Hjulsjö socken finns även inskrivet att det ska prövas om det går att få till en drivmedelsanläggning, men då krävs som för butiken/servicepunkten mer underlag innan ett beslut kan tas. Det har också ställts krav på att kommunen ska göra en varuförsörjningsplan för området som LUP omfattar. I Hasselfors lades dagligvarubutiken ned i början av 2000-talet. Därefter har en mindre affär med ett begränsat utbud av varor funnits i Hasselfors Wärdshus. Dagligvarudelen avvecklades 2011 när de tidigare ägarna till värdshuset beslutade sig för att sälja hela verksamheten. De nya ägarna har ingått i arbetsgruppen för LUP Hasselfors. Som ett första alternativ ska det utredas om det finns någon affärsmässighet i att starta upp en mindre butik igen som ett komplement till värdshuset. Länsstyrelsen, Hasselfors byalag och ägarna ska gemensamt se över vilka förutsättningarna är för att driva en sådan butik. Om det är möjligt ska butiken kompletteras med apoteksvaror. Annan kringservice bedömer arbetsgruppen som svår att upprätthålla på orten. Det kan dock bli aktuellt att kontakt tas med Posten AB Hasselfors Wärdshus. Planen utanför Setra Trävaror AB i Hasselfors anses lämplig för en drivmedelsanläggning. Här inspekterar arbetsgruppen platsen tillsammans med Länsstyrelsen och Länsbygderådet. 13

14 om ett postombud då ombud tidigare fanns i Hasselfors Wärdshus. Som alternativ till en affär finns i LUP inskrivet: Mindre kiosk med ett bassortiment av livsmedel. Utveckla ett koncept med beställningar via Internet (typ ICA-24) och utkörning av dagligvaror. Fiberutbyggnaden ger fler och bättre möjligheter till sådana lösningar. Beställningar behöver inte företrädesvis göras enbart hemifrån. Någon i en servicepunkt (t.ex. Hasselfors Wärdshus) kan tillhandahålla tjänsten och kanske även leverera varorna till slutkunden. Också arbetsgruppen i Hasselfors vill utreda om det går att sätta upp en drivmedelsstation, en ovanjordsanläggning likt den som nu finns i Mullhyttan. Många lastbilar kör till ortens största företag Setra Trävaror AB som ingår i Setrakoncernen. Transportnäringen skulle kunna nyttja anläggningen i samband med alla transporter som sker till och från företaget. På så vis går det eventuellt att få tillräcklig volym på försäljningen för att det ska vara lönsamt att investera i en station. Uppställningsplatsen utanför infarten är lämplig som plats för anläggningen. Vidare analyser ska göras och kontakt tas med PR Slamsugning AB på det sätt som gjordes i Mullhyttan. Under procesen med LUP i Ervallabygden lades en stor COOP butik i Lillån i Örebro ned, vilket fört med sig att de som åker norrut från Örebro inte har något naturligt alternativ för att köpa in dagligvaror. Nedläggningen gjorde att arbetsgruppen för LUP fokuserade extra mycket på dagligvaruförsörjningen. Krav har ställts på att bygdelagen/utvecklingsgrupperna etc. i området som berörs gemensamt ska uppvakta Örebro kommun för att få till en nyetablering av en livsmedelsbutik i Lillån. Gamla Ervalla Handel. Här vill företagen, de boende och föreningarna i Ervallabygden bygga ett företagshotell med en servicepunkt. Även om en större butik kan startas upp igen i Lillån finns ett behov av en mindre butik/servicepunkt någonstans i Ervallabygden. Det är mer än tio år sedan affären i Ervalla (Ervalla Handel) upphörde. I de gamla butikslokalerna planeras om möjligt för att bygga en mindre butik (ej fullskaligt sortiment)/servicepunkt som även kan tjäna företagen med olika tjänster. Ett alternativ till en traditionell affär är att servicepunkten kan fungera som utlämningsställe för dagligvaror som kan beställas hemifrån eller direkt i servicepunkten. Kringserviceverksamheter som omnämns är de sedvanliga, post, apoteksvaror, ombud för Systembolaget, Svenska Spel, paketutlämning för DHL och Schenker. I LUP finns inskrivet att en bredare och djupare marknadsundersökning ska göras för att få ett underlag om hur en servicepunkt ska utformas. I lokalerna kan det även komma att ingå ett mindre företagshotell. Det har bland företagen pratats om ett företagshotell under en tid då behovet av lokaler för företagsverksamhet finns. Flera företag ser också det väsentliga i att kunna samverka mer, vilket kan ske inom ett företagshotell. Även Ervallabygden har i sin LUP skrivit in att en varuförsörjningsplan ska tas fram. 14

15 I Svartå har arbetsgruppen tillsammans med den lokala utvecklingsgruppen enats om att butiken ska finnas kvar trots att omsättningen och lönsamheten varit dålig under en längre tid. Som ett led i att bevara och utveckla affären jobbar nu arbets- och utvecklingsgruppen för att få tillbaka en tidigare ägare. Den förra ägaren har planer på att utvidga verksamheten med ett mindre gatukök då trafiken genom Svartå är omfattande. Ett matställe som ett komplement till butiken har betydelse för övriga företag på orten som nu inte har någon lunchservering att tillgå. Andra viktiga delar är att de kringserviceverksamheter (Apoteket, Svenska Spel, Systembolaget, DHL) som finns kan bevaras och om möjligt att några kan återinföras, t.ex. postombud som försvann under Samarbetet med Qstar ska precis som i Hjortkvarn stärkas. I området Svartå-Åtorp (Åtorp är en grannort till Svartå) har det även framkommit behov av ett betaltjänstombud då flera småföretag finns i området som upplever problem med kontanthanteringen. Som en effekt av LUP kommer Svartå utvecklingsgrupp att ansöka om medel från Landsbygdsprogrammet för att genomföra en marknadsföringsaktivitet för att lyfta fram hela Svartå. Planerna för butiken ska ingå som en del i marknadsföringen. I Hammars LUP har ett helt nytt koncept för en mindre butik och drivmedelsanläggning arbetats fram. Den gamla butiken och drivmedelsstationen som nu finns inne i samhället Hammar ligger strategiskt fel i förhållande till förbipasserande trafikanter på riksväg 50. Vid infarten till en av länets finaste badplatser, Hargebaden ligger ett gatukök. Där planeras nu för en ny mindre butik/servicepunkt med kringtjänster såsom postombud, apoteksvaror m.m. Här ska även en Qstars drivmedelsanläggning i Svartå med Svartå Handel i bakgrunden. Hargegrillen vid korsningen Hargebadsvägen-riksväg 50 i Hammar ska kompletteras med en ny butik. På planen planeras för en drivmedelsanläggning. ny drivmedelsanläggning byggas på planen framför då det är lätt att svänga av från riksvägen. Det ska poängteras att alla lösningar som berör den kommersiella servicen på orterna i projektet inte nödvändigtvis behöver handla om en butiks vara eller icke vara. Inom övriga fokusområden finns förslag som har betydelse för att trygga dagligvaruförsörjningen på en ort. Kollektivtrafiken är ett sådant exempel där t.ex. anropsstyrd trafik in till en större tätort fungerar som inköpsresor. I samband med resorna kan även andra tjänster utföras, t.ex. bankärenden. På i stort samtliga orter finns 15

16 förslag om anropsstyrd trafik. Sådan trafik finns på några orter t.ex. i Hasselfors, men fler ser behovet när det inte går att hitta andra alternativa lösningar för att trygga servicen på en ort. Länsstyrelsen och Länsbygderådet har redan uppvaktat Kollektivtrafikmyndigheten inom Örebro läns landsting för att diskutera frågan (skedde i juni). 6.2 Hur går arbetsgrupperna och orterna vidare? När samtliga orter lämnat över LUP till sina kommuner har varje kommun att behandla LUP. En viss beredning av LUP har redan skett i t.ex. Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun där LUP diskuterats i KS. Arbetet med LUP ses där som en modell som går att använda på fler orter. Även LUP Hjortkvarn har granskats av KS i Hallsbergs kommun, detta trots att den slutgiltiga versionen ännu inte överlämnats till kommunen. KS i Askersunds kommun har haft uppe LUP Hammar på sin agenda. KF i Hällefors kommun har med LUP Hjulsjö socken på dagordningen v. 39. LUP ska beaktas av varje kommun inom respektive fokusområde där orten för sin utveckling är beroende av kommunala beslut och att medel avsätts i den kommunala budgeten. Det innebär konkret att kommunen i sin planering och beredning av olika ärenden ska ta hänsyn till LUP (se exempel på planer och program som beskrevs under rubrik 1 Bakgrund-Hur initierades projektet ) och vid beslut garantera att medel öronmärks för åtgärder utifrån behovsbeskrivningarna i LUP. Förutom kommunen kan som framgår av samtliga LUP myndigheter och verk beröras i sitt planerings- och beslutsunderlag (t.ex. Länsstyrelsen). Den lokala nivån genom en utvecklingsgrupp eller byalag etc. får tillsammans med kommunen uppvakta respektive myndighet för att genom LUP påvisa behovet av att insatser genomförs. Myndigheten har då att väga in detta när medel ska avsättas i budgeten. Länsstyrelsen och Länsbygderådet kommer att följa upp LUP och vad som händer med genomförandet i nästa steg. De första mötena kommer att hållas redan i höst med representanter från arbetsgrupperna. En kontinuerlig dialog kommer även att föras med kommunerna och andra myndigheter om det anses relevant utifrån de roller som Länsstyrelsen och Länsbygderådet har. Länsstyrelsen som ansvarar för RSP ska tillsammans med utvecklingsgrupperna/byalagen på orterna fortsätta arbetet med de förslag och idéer som särskilt berör området kommersiell och offentlig service. 7 Slutsatser Projektet har gett många lärdomar och erfarenheter både vad beträffar processarbetet och utformningen av sakinnehållet i LUP. Länsstyrelsen som projektägare, Länsbygderådet, arbetsgrupperna ute på orterna och kommunerna anser att arbetssättet och de aktiviteter som processen innehållit har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och bidragit till att LUP fått ett strukturellet, strategiskt och förankrat (på orten och hos kommunerna) innehåll, vilket ligger i linje med projektets initiala andemening. Samtliga aktörer är nöjda med hur LUP har strukturerats upp innehållsmässigt med de problemoch behovsbeskrivningar som finns och hur LUP har framställts och presenterats i offentliga sammanhang. När det gäller servicefrågorna kan konstateras att fokus har legat på den kommersiella servicen, även om några orter har påvisat behovet av andra servicetjänster. Så har varit 16

17 fallet under hela den nuvarande programperioden med RSP så det är ingen ny bild som framträtt under projekttiden. Projektet har ändå gett tillräckligt tydliga indikationer på att servicepunkter kan fylla sitt syfte på landsbygden för privatpersoner, företag och föreningar. I den bemärkelsen har projektet gett en vägledning för att området servicepunkter också ska ingå i nästkommande RSP. Positivt är att en del förändringar till det bättre för att stärka den kommersiella servicen redan har genomförts eller påbörjats under projektets gång, exempelvis i Hjortkvarn och Mullhyttan. Varje ort har genom projektet på ett tydligt sätt kunnat genomlysa de problem, förutsättningar och möjligheter som finns till utveckling och tillväxt på orten. LUP har på så vi lagt en bättre och mera stabil grund för att besluten som berör en orts framtid blir riktiga och adekvata. Behovsbilden och de beskrivningar om vad som måste göras inom respektive område som LUP avhandlar kommer vara styrande i den vidare planerings- och beredningsprocessen hos t.ex. en kommun eller statlig myndighet och när medel ska avsättas i olika budgetar för insatser. Några orter och kommuner vill redan nu under hösten inleda diskussioner för att se vilka delar av LUP som kan påbörjas. Länsstyrelsen har som ett första steg tagit initiativ till att ansöka om medel inom Landsbygdsprogrammet till ett paraplyprojekt. Inom projektet kan orterna (genom utvecklingsgrupp/byalag etc.) som ingått i LUP-projektet ansöka om medel för att på lokal nivå arbeta med de delar av LUP som anses prioriterade i nuläget och som kan genomföras i det korta perspektivet. Det första mötet är inplanerat till den 26/9 i Svartå då Degerfors kommun, Svartå utvecklingsgrupp, Länsstyrelsen och Länsbygderådet ska lägga upp en plan för hur Svartå kan marknadsföras för att locka till sig fler boende och företag till orten. Det sker samtidigt som fiberutbyggnaden till hushåll och företag nu görs. Därtill har som beskrivits i rapporten flera kommuner behandlat LUP (eller planerar att så göra) i KS och/eller KF. Samtliga LUP finns att rekvirera från Länsstyrelsen i Örebro för den som vill ta del av hela innehållet i varje LUP. Patrik Pettersson Projektledare 17

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Serviceplan Strömsunds kommun

Serviceplan Strömsunds kommun Serviceplan Strömsunds kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-20, 29 Utarbetad av Ville Welin SUAB 1 Innehållsförteckning 1.Inledning 3 2.Bakgrund..4 3.Mål o Syfte...5 -Övergripande mål

Läs mer

LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN

LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN LOKAL SERVICEPLAN FÖR VANSBRO KOMMUN 2008-2012 Fastställd av kommunfullmäktige2008-09-29 65 Dnr: KS 2007/361 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning... 3 2. Uppdraget... 4 3. Övergripande mål... 4 4. Syfte

Läs mer

Serviceplan 2016-2020

Serviceplan 2016-2020 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Beslutsdatum Kommunfullmäktige Landsbygdsutvecklare Sofie Nyström 2016-02-29 Gäller t.o.m. 2020 1 (12) Serviceplan 2016-2020 2 (12) Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Serviceplan

Serviceplan Serviceplan 2016-2018 Serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse & kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- & landsbygdsutveckling samt att tillgång till service

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer

Länsstyrelsen Stockholm 5 december Skärgårdsråd

Länsstyrelsen Stockholm 5 december Skärgårdsråd Länsstyrelsen Stockholm 5 december Skärgårdsråd Nuvarande regionala serviceprogram 2010-2013 Nytt regionalt serviceprogram 2014-2018, 14 mars Våra utgångspunkter Stockholms läns regionala serviceprogram

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas.

LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas. 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syftet med en LUP... 3 3 Processarbetet... 3 3.1 Stormöte som inledning på arbetet... 3 3.2 Möten i arbetsgruppen... 4 3.3 LUP presenterades på avslutande stormöte... 4 3.4

Läs mer

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting

Läs mer

Regionalt serviceprogram för Örebro län 2010-2013

Regionalt serviceprogram för Örebro län 2010-2013 Regionalt serviceprogram för Örebro län 2010-2013 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Landsbygdsservice Publ. nr 2010:5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 1.1 Regionala serviceprogram för att stärka landsbygden...

Läs mer

Regionalt serviceprogram för Uppsala län Inledning. Analys

Regionalt serviceprogram för Uppsala län Inledning. Analys Regionalt serviceprogram för Uppsala län 2014-2018 Inledning Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Uppsala län att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden 2014-2018. Det regionala serviceprogrammet

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun falun.se/ 2006-06-01 Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun Slutrapport Falun har en omfattande och en attraktiv tätortsnära landsbygd dit människor vill flytta och bo. En

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun

Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun 2011-2014 Flik 6.31 Kommunal serviceplan för Vingåkers kommun 2011-2014.doc Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Avgränsningar... 2 2 Begrepp...

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Remiss om investeringsbidrag

Remiss om investeringsbidrag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Elisabeth Karlsson 2012-10-16 KS 2012/0632 0480-45 00 83 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss om investeringsbidrag Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Service en avgörande attraktionsfråga

Service en avgörande attraktionsfråga Service en avgörande attraktionsfråga Service leder till attraktionskraft Tillgång till service är grundläggande för en kommuns attraktivitet och för näringslivets utveckling Utan service inga företag

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län. Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens

Läs mer

Länsrapport 2012 Örebro län. Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2012 Örebro län. Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2012 Örebro län Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Askersund Askersunds kommun Degerfors Degerfors Hällefors Hällefors Hallsberg Hallsbergs

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län (regionen)

Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län (regionen) 4 april, 2014 Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län (regionen) Samverkansstruktur mellan kommunerna i Örebro län och Region Örebro län Ett väl fungerande samarbete

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten

Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun. Antagen av kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Serviceplan inklusive handlingsplan för Säters kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-20 SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten Innehållsförteckning 1. Inledning...1 Syfte...1 Övergripande mål...1 Horisontella

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Utredning av servicepunkter

Utredning av servicepunkter TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Svendsén 2018-05-17 KS 2018/0524 Kommunstyrelsen Utredning av servicepunkter Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking

Läs mer

Riktlinje för medborgardialog

Riktlinje för medborgardialog KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Med kommersiell service avses dagligvaror, drivmedel, post, apotek och grundläggande betaltjänster.

Med kommersiell service avses dagligvaror, drivmedel, post, apotek och grundläggande betaltjänster. 1 (5) Varuförsörjningsplan Kommunen vill verka för att säkerställa en god kommersiell service och tillfredsställande försörjning av dagligvaror till kommuninvånarna och om möjligt bevara befintligt butiksnät.

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader Utvärdering Bygd och stad i balans Leader 1 Innehåll Utvärdering... 1 Bygd och stad i balans Leader... 1 Bakgrund... 3 Metod... 3 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden... 4 Ortsvandringar... 4 Växtplatser...

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen

Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen Betydelsen av grundläggande service tillgång till verktyg och smörjmedel Gruppdiskussion: erfarenhetsutbyte

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Protokoll Specifikt samverkansråd för Infrastruktur och trafik Tid: 8 april kl Plats: Eklundavägen, lokal Asken

Protokoll Specifikt samverkansråd för Infrastruktur och trafik Tid: 8 april kl Plats: Eklundavägen, lokal Asken 1 (5) Protokoll Specifikt samverkansråd för Infrastruktur och trafik Tid: 8 april kl. 09.30-11.30 Plats: Eklundavägen, lokal Asken Vid protokollet Sekreterare: Justerat den: Ordförande: Mats Gunnarsson

Läs mer

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens

Läs mer

Slutkonferens Bygd o stad i balans

Slutkonferens Bygd o stad i balans Slutkonferens Bygd o stad i balans VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd och stad

Läs mer

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Yttrande över betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) N2015/2989/HL

Yttrande över betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) N2015/2989/HL YTTRANDE 1(5) Förvaltningsnamn Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35) N2015/2989/HL Region Jönköpings län har fått rubricerat

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Regional godsstrategi för Stockholms län inriktningsbeslut

Regional godsstrategi för Stockholms län inriktningsbeslut 1 (6) Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Regional godsstrategi för Stockholms län inriktningsbeslut Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige har i budget för 2017 gett uppdrag

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

POLICY. Policy för medborgardialog

POLICY. Policy för medborgardialog POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare

Läs mer

Protokoll Specifikt samverkansråd för folkhälsa, social välfärd och vård Tid: 16 december 2016 Plats: Linden, Eklundavägen 1, Region Örebro län

Protokoll Specifikt samverkansråd för folkhälsa, social välfärd och vård Tid: 16 december 2016 Plats: Linden, Eklundavägen 1, Region Örebro län 1 (5) Protokoll Tid: 16 december 2016 Plats: Linden, Eklundavägen 1, Vid protokollet Justerat den: 2016-12-20 Jihad Menhem Ordförande Henrik Hult Justerare Närvarande ledamöter: Siv Ahlstrand Anita Bohlin

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas

Läs mer

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2017

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04 2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen

Läs mer

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Förstudie för utveckling av Stjärnsund

Förstudie för utveckling av Stjärnsund Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén

Läs mer

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2018

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2018 Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Information och inspiration för service i gles- och landsbygder

Information och inspiration för service i gles- och landsbygder Dokumentation från Sigtuna 14-15 juni 2011 Information och inspiration för service i gles- och landsbygder Vad händer i höst? Lars Wikström och Annika Lidgren, Tillväxtverket inledde konferensen bland

Läs mer

Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018

Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Ledningskontoret 2014-01-30 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Avgränsning... 4 4 Kopplingar till andra program... 4 5 Partnerskap...

Läs mer

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.46 Datum: 2016-03-03 Miljöplanerare Annika Friberg E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Remiss - förslag till regionalt Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Robin Åkerman är en entreprenör som drivs av att syssla med det han älskar, att skapa unika evenemang och möten mellan människor. Genom sin passion har

Läs mer

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Örebro län. Datum: / 16. Sida:

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Örebro län. Datum: / 16. Sida: n 1 / 16 1801 Bostad 1880046 Boglundsängens handelsområde 1880048 Yttre tätort i Örebro kommun 1880050 Örebro tätort yttre centrum 1880052 Örebro tätort centrum 1880053 Örebro tätort inre centrum n 2 /

Läs mer

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok.

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. 2013-10-04 Tillväxtverket Ärendeid 00162884 Diarienummer 2011003168 Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. Invigningen av Servicepunkt Byxelkrok. Foto Bo Lönnqvist Projektets syfte. Syftet med utvecklingsprojektet

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Protokoll Specifika samverkansrådet för Infrastruktur och Trafik

Protokoll Specifika samverkansrådet för Infrastruktur och Trafik 1 (5) och länets kommuner Protokoll Specifika samverkansrådet för Infrastruktur och Trafik Tid: 16 oktober kl. 09:30-11:30 Plats: Eklundavägen, lokal Asken Vid protokollet Sekreterare: Justerat den: 2015-11-19

Läs mer

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,

Läs mer

LÄNSBYGDERÅDET 2012-03-05 ÖREBRO LÄN

LÄNSBYGDERÅDET 2012-03-05 ÖREBRO LÄN LÄNSBYGDERÅDET 2012-03-05 ÖREBRO LÄN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2011 Sammanfattning I början av året var regionförbundets remiss angående Regional översiktlig planering RÖP en stor och viktig fråga. Remissen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Vi utforskar vi bygger relationer vi medskapar vi bygger lokal kapacitet - vi testar nytt vi dokumenterar och vi sprider.

Vi utforskar vi bygger relationer vi medskapar vi bygger lokal kapacitet - vi testar nytt vi dokumenterar och vi sprider. I årets sista nyhetsbrev från Service i samverkan besöker vi Arvidsjaur och den ansvarige tjänstepersonen Sofie Lundberg Nilsson, processledaren Bertil Degerlund samt ordförande för Hela Sverige ska leva

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer