Skärgård och glesbygd

Transkript

1 Skärgård och glesbygd Detta kapitel innehåller statistik över glesbygdsbefolkningen i länet samt uppgifter om verksamheten i Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Uppgifterna om glesbygdsbefolkningen har tagits fram av SCB. SCB gör avgränsningar av tätorter vart 5:e år. Den senaste avgränsningen gjordes år 2006 och avser år Tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Denna definition fastställdes vid ett möte mellan de nordiska chefsstatistikerna år Begreppet glesbygd finns egentligen inte i statistiksammanhang. Med glesbygd avses i denna publikation befolkning utanför tätort. I tabell 24.2 redovisas befolkning i glesbygd 2000 och 2005 per församling. Indelningen av församlingar har ändrats mellan 2000 och I tabellen har befolkningssiffror för 2000 och 2005 räknats om till den församlingsindelning som gällde år Uppgifterna om Skärgårdsstiftelsens verksamhet har hämtats från stiftelsens årsredovisning för Statistiken speglar turistnäringens utveckling i skärgården. Mer information om skärgårdsstiftelsens verksamhet finns på Skärgård och glesbygd Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

2 23.1 Procentuell förändring av folkmängd i glesbygden mellan 2000 och 2005 (per församling och glesbygd) Källa: SCB, Befolkningsstatistik specialbearbetningar Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Skärgård och glesbygd 465

3 23.2 Befolkning i glesbygd 1) efter församling 2) (endast församlingar med glesbygd) i Stockholms län 31 december 2000 och 2005 Befolkning totalt för-däraändring i glesbygd förändring 1995 % antal % Andel av befolkningen boende i glesbygd Botkyrka Botkyrka ,3 0,9 1,1 Grödinge ,5 24,7 26,4 Danderyd Danderyd ,0 0,1 0,1 Ekerö Adelsö-Munsö ,4 100,0 100,0 Ekerö ,5 11,1 9,9 Färingsö ,9 52,2 50,9 Lovö ,6 57,3 57,0 Haninge Dalarö-Ornö-Utö ,5 52,9 55,7 Västerhaninge-Muskö ,8 12,2 13,3 Österhaninge ,6 2,7 1,9 Huddinge Flemingsberg ,7 0,0 0,0 Huddinge ,4 2,8 2,0 S:t Mikael ,7 0,0 0,0 Trångsund ,0 0,7 0,9 Järfälla Barkarby ,0.. Jakobsberg ,3 0,1 0,1 Kallhäll ,5 1,2 0,8 Viksjö ,8 0,2 0,3 Lidingö Lidingö ,0 1,3 1,4 Nacka Boo ,7 0,5 0,5 Nacka ,9 0,1 0,2 Saltsjöbaden ,6 5,5 6,6 Norrtälje Björkö-Arholma ,2 100,0 100,0 Blidö ,6 100,0 100,0 Edebo ,4 58,9 60,4 Edsbro ,8 58,4 60,2 Estuna och Söderby-Karl ,4 70,6 70,2 Fasterna ,0 61,4 63,8 Frötuna ,4 72,5 76,1 Gottröra ,7 100,0 100,0 Husby-Sjuhundra ,1 100,0 100,0 Häverö-Singö ,2 22,2 23,0 Lohärad ,5 100,0 100,0 Länna ,1 75,9 74,2 Norrtälje-Malsta ,4 2,2 2,3 Närtuna ,0 100,0 100, % 466 Skärgård och glesbygd Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

4 23.2 forts. Befolkning i glesbygd 1) efter församling 2) (endast församlingar med glesbygd) i Stockholms län 31 december 2000 och 2005 Befolkning totalt för-däraändring i glesbygd förändring 1995 % antal % Andel av befolkningen boende i glesbygd Riala ,0 80,7 83,6 Rimbo ,4 24,0 22,6 Roslags-Bro ,8 100,0 100,0 Rådmansö ,6 88,3 87,2 Rö ,9 100,0 100,0 Skederid ,7 100,0 100,0 Ununge ,8 57,4 58,2 Väddö ,1 60,9 61,3 Vätö ,2 100,0 100,0 Nykvarn Turinge-Taxinge ,7 23,4 25,2 Nynäshamn Nynäshamn ,7 0,5 0,4 Sorunda ,7 54,9 57,4 Ösmo-Torö ,4 35,8 36,9 Salem Salem ,9 1,2 1,1 Sigtuna Husby-Ärlinghundra ,3 11,8 12,1 Norrsunda ,3 39,0 38,4 Sigtuna ,7 16,1 14,2 Skepptuna ,2 100,0 100,0 Valsta ,8 0,7 0,5 Sollentuna Sollentuna ,5 0,2 0,2 Södertälje Enhörna ,4 42,2 35,0 Hölö ,3 59,7 56,9 Mörkö ,0 100,0 100,0 Södertälje-Tveta ,5 1,0 1,2 Vårdinge ,5 38,6 41,1 Västertälje ,3 0,8 0,7 Ytterjärna ,6 100,0 100,0 Östertälje ,8 5,4 4,3 Överjärna ,8 15,2 17,6 Tyresö Tyresö ,9 1,3 1,1 Täby Täby ,3 0,6 0,5 Upplands Väsby Ed ,2 7,1 7,2 Fresta ,1 4,7 3,1 Hammarby ,7 0,9 0,6 Upplands-Bro Bro ,5 17,8 15,3 Håtuna ,4 100,0 100, % Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Skärgård och glesbygd 467

5 23.2 forts. Befolkning i glesbygd 1) efter församling 2) (endast församlingar med glesbygd) i Stockholms län 31 december 2000 och 2005 Befolkning totalt därav i glesbygd Andel av befolkningen boende i glesbygd för förändring ändring antal % % % Kungsängen- Västra Ryd ,1 3,9 5,0 Vallentuna Vallentuna ,1 11,5 11,3 Össeby ,3 61,7 69,8 Vaxholm Vaxholm ,3 15,4 16,7 Värmdö Djurö, Möja och Nämdö ,8 58,6 61,3 Gustavsberg ,1 5,8 7,6 Ingarö ,7 56,8 33,9 Värmdö ,7 34,0 28,9 Österåker Ljusterö-Kulla ,2 100,0 100,0 Österåker-Östra Ryd ,7 9,7 7,8 Övriga kommuner Solna Stockholm Sundbyberg Stockholms län ,0 4,6 4,6 Anm. Befolkningsuppgifterna i denna tabell stämmer ej med den officiella statistiken, som redovisas i kapitel 1. Detta beror på att de är beräknade via befolkningens koppling till en fastighetskoordinat, vilket innebär att t ex personer som är på församlingen skrivna ej ingår. 1 Avgränsning av tätorter och glesbygd följer SCB:s definitioner respektive år. 2 Enligt församlingsindelningen Källa: SCB, Befolkningsstatistik specialbearbetning 468 Skärgård och glesbygd Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

6 23.3 Befolkning boende på öarna i Stockholms skärgård efter församling 2) (endast församlingar med skärgård) 31 december 2000 och 2005 Befolkning 2000 Befolkning 2005 totalt därav i glesbygd 1) totalt därav i glesbygd 1) Haninge Dalarö-Ornö-Utö Västerhaninge-Muskö Norrtälje Björkö-Arholma Blidö Edebo Frötuna Häverö-Singö Länna Rådmansö Väddö Vätö Nynäshamn Nynäshamn Ösmo-Torö Södertälje Mörkö Ytterjärna Vaxholm Vaxholm Värmdö Djurö, Möja och Nämdö Ingarö Värmdö Österåker Ljusterö-Kulla Österåker-Östra Ryd Skärgårdsbefolkning totalt Avgränsning av tätorter och glesbygd följer SCB:s definitioner respektive år. 2 Enligt församlingsindelning Källa: SCB, Befolkningsstatistik specialbearbetning Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Skärgård och glesbygd 469

7 Skärgårdsanslaget Stockholms läns landsting bidrar genom skärgårdsanslaget i Regionplanenämndens budget till projekt för infrastruktur och tillgänglighet samt andra aktiviteter som är av allmänt intresse, värnar och utvecklar Stockholms skärgårds miljö-, natur- och kulturvärden samt skapar förutsättningar för näringsliv, boende och rekreation på skärgårdsöarna. Bidrag kan bl.a. ges till kommuner, organisationer och ideella föreningar. Bidrag kan beviljas till investeringar i infrastrukturprojekt, t.ex. bryggor, replipunkter och IT-projekt samt kan utgöra nationell medfinansiering av EUprojekt, t.ex. inom ramen för landsbygdsprogrammet, interreg-programmet IV Central Baltic och Nordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete. Bidrag kan också lämnas med s.k. fraktbidrag som innebär en subvention av transport av varor och gods till företag i Stockholms skärgård och i Mälaren. Från och med 2008 gäller nya regler för fraktstöd till företag, vilket främst innebär att transporter av byggmaterial inte längre subventioneras. Under 2010 bidrog landstinget med cirka 3,3 mnkr till utvecklingsinsatser i skärgården Landstingets skärgårdsanslag. Fördelning av beviljade bidrag efter kategori och ändamål, tkr Fördelning på bidragsmottagare Kommun Förening Företag (drivmedel-,trafik- o fraktbidrag) Landstinget Stiftelser Interreg/Skärgårdssamarbetet Högskola Summa Fördelning på sakområde Fraktbidrag Näringslivsutveckling Profilering/Marknadsföring Adm Skärgårdssamarb/Interregsekr Bryggor Lokaler Verksamhetsbidrag Invest. bryggor Invest. drivmedelsanläggningar Båttrafik Miljö och klimat Summa Källa: SLL, Regionplanekontoret 470 Skärgård och glesbygd Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

8 23.4 forts. Landstingets skärgårdsanslag. Fördelning av beviljade bidrag 2010 efter kategori och ändamål Källa: SLL, Regionplanekontoret Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Skärgård och glesbygd 471

9 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län tillkom 1998 genom en ombildning av den tidigare Stiftelsen Stockholms Skärgård. I samband med detta överlät Stockholms stad alla sina skärgårdsmarker till den nya stiftelsen. Detta innebär att praktiskt taget all samhällsägd mark i skärgården av intresse för friluftsliv och naturvård samlats under en huvudman. Totalt förfogar Skärgårdsstiftelsen över omkring ha mark eller ca 12 procent av all mark i Stockholms skärgård och omkring byggnader. Stiftelsens syfte är att med dessa fastigheter som grund verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt främja utvecklingen av friluftsliv, kultur, rekreation och turism. Stiftelsen arbetar långsiktigt för en levande skärgård. Stiftelsens främsta uppgift är att sköta och vårda de marker den äger och förvaltar på ett sådant sätt att de dels är attraktiva för besökarna, dels uppfyller kraven på god natur- och miljövård. Många gånger är dessa målsättningar sammanfallande. Skärgårdsstiftelsen har både en ideell och en kommersiell sida. Den ideella är det landskaps- och miljövårdande arbete stiftelsen utför. Det handlar om naturvården, det öppna landskapet med betande djur, kretsloppet med kompostering av sopor och finansieras i huvudsak med skattemedel från Stockholms läns landsting. Den kommersiella delen utgörs av de byggnader stiftelsen äger som används för närings- och bostadsändamål. Dessa fastigheter ger intäkter i form av hyror och arrenden och i normala fall ett ekonomiskt överskott som kan bidra till finansieringen av den ideella verksamheten. Det gäller främst de byggnader som används inom turistnäringen och som fritidsbostäder. Skärgården besöks idag förutom av båtlivet av många andra kategorier människor som t.ex. dagturister, båtluffare, vandrarhemsgäster, sportfiskare, kanotister och skridskoåkare. Det rör sig om flera miljoner besökare årligen. Skärgårdsstiftelsen arbetar för att på olika sätt främja denna turism. Däremot är det inte stiftelsens roll att vara en kommersiell aktör inom den besöksnäring som arrangerar resor m.m. i konkurrens med andra aktörer. Stiftelsens områden sköts just för det rörliga friluftslivet och av skärgårdsbor. Därmed skonas naturen samtidigt som utvecklingen av turismen innebär nya utkomstmöjligheter för lokalbefolkningen. Detta ekoturistiska synsätt präglar hela stiftelsens verksamhet. Stiftelsen driver följaktligen inga kommersiella anläggningar i egen regi. Dessa arrenderas i stället ut på marknadsmässiga villkor till skärgårdsföretag. Stiftelsens byggnader är i detta avseende en viktig potential för sysselsättning i skärgården. 472 Skärgård och glesbygd Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

10 23.5 Uthyrningsverksamhet i Stockholms skärgård Antal bäddar Skärgårdsvandrarhem, antal gästdygn per den 31 oktober Örskär 2) Arholma 1, 2) Skeppsmyra 1) Lidö 2) Fejan 2) Kapellskär 1, 2) Siarö Grinda 2) Gällnö 2) Stora Kalholmen 2) Fjärdlång Finnhamn 1, 2) Utö 2) Nåttarö Summa Övrig uthyrning, antal gästdygn Bullerö gästhem 5) Lotshuset, Huvudskär Förvaltarstugor Bullerö 5) Baracken, Långviksskär Förvaltarstuga Norrön Rögrund Summa Stuguthyrning, gästdygn Finnhamn Grinda Gålö Rånö Nåttarö Summa 4) Camping (tält), gästdygn Riddersholm Finnhamn Grinda Gålö Utö Rånö Nåttarö 3) Rögrund Summa 4) Utö gästhamn båtdygn gästdygn uthyrda cyklar Helårsöppet. 2 Stiftelseägt. 3 Fr.o.m både säsongstältare och övriga tältare. 4 Uppgifter från Grinda saknas i summan Utgår från stiftelsens förvaltning fr. o. m Källa: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Skärgård och glesbygd 473

11 23.6 Besökare i egen fritidsbåt inom skärgårdsstiftelsens områden Besökare Naturreservat Arholma, Idö Arholma gästhamn Lidö Lidö gästhamn Riddersholms gästhamn Själbottna, Östra Lagnö Norrpada, Vidinge m.m Svenska Högarna Grinda Hjälmö, Lådna Gällnö, Karklö Finnhamn Storö-Bockö-Lökaö 2) Björnö Nämdö Bullerö-skärgården 1) Långviksskär-skärgården Jungfruskär, Grönskär Boskapsö Gålö Biskopsö-skärgården Fjärdlång Huvudskär-skärgården Rånö Nåttarö Utö (exkl hamnen) Utö gästhamn Ålö Järflotta Antal besökare totalt Antal fritidsbåtar Anm. Siffrorna baserar sig på stickprovsräkningar under båtsäsongen maj september. Endast båtar förtöjda för övernattning har räknats med ett genomsnitt av 3,5 personer per båt. Utöver ovanstående besökare med fritidsbåt gästas stiftelsens områden av ett stort antal dagbesökare, vilka kommer med Waxholmsbåt eller annat färdmedel och till några av områdena med bil. 1 Utgår från stiftelsens förvaltning fr.o.m Exkl Hallskär 2006 och Fr.o.m 2010 ingår även Angerdromen och Storskär Antal besökare inom skärgårdsstiftelsens områden Källa: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län 474 Skärgård och glesbygd Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

12 23.7 Lägerverksamhet i naturreservaten i Stockholms skärgård Övernattning i tält, gästdygn Själbottna Lådnaön 420 Träskö-Storö Gällnö Möja, Granholmen 350 Björnö, Ramsviken Björnö, Näset Bullerö-reservatet Boskapsö Jungfruskär Fjärdlång Käringboda, Norra ängen Käringboda, Grava 1) Summa Guidning, personer Bullerö 2) Bastubad, personer Arholma Ostholmen (Möja-reservatet) Träskö-Storö (Hjälmö-Lådna-reservatet) Bullerö Nämdö Summa Antalet gästnätter i lägerverksamhet varierar mycket från år till år. 2 Under år 2007 har ca elever genomfört Bullerös naturskoleprogram. Under 2008 var elevantalet ca och under 2009 ca elever. Eleverna har bl.a. fått en guidad tur. Övriga guidningar har därför inte kunnat genomföras i samma omfattning som tidigare år. Lägerverksamhet i tält på naturreservaten, gästdygn Källa: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Skärgård och glesbygd 475

13 476 Skärgård och glesbygd Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting