aéí~äàéä~å=ñ êi=kóü~ãå=n=ã=ñäi= g åë~éä~åi=i~åçëâêçå~=ëí~ç=

Transkript

1 Diarienummer PLAN15/1 aéí~äàéä~å=ñ êi=kóü~ãå=n=ã=ñäi= g åë~éä~åi=i~åçëâêçå~=ëí~ç= m=i=^=k=ó==l=`=e===d=b=k=l=j=c= =o=^=k=a=b=_=b=p=h=o=f=s=k=f=k=d= OMNRJMSJNM= = p^joüape^kaifkd= Stadsbyggnadsförvaltningen Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax sbn@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

2 PLANFÖRFARANDE OCH PLANPROCESS Denna detaljplan handläggs med standardförfarande. Förfarandet består av samråd, underrättelse, godkännanden och antagande innan planen kan vinna laga kraft. Detaljplanen kommer antas av kommunfullmäktige. PLANSAMRÅD UNDERRÄTTELSE GODKÄNNANDE ANTAGANDE LAGA KRAFT GENOMFÖRANDE Denna handling har status plansamråd. HANDLINGAR Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser Illustrationsplan Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) Jönsaplan kortfattad markbeskrivning Kvalitetsprogram till detaljplan för Nyhamn 1 Jönsaplan, 2012 reviderat DETALJPLANENS SYFTE Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att, utöver befintlig markanvändning, bostäder och handel, möjliggöra hotellverksamhet samt att justera gränsen för kvartersmarken. Planen syftar även till att säkerställa den för allmänheten så viktiga vattenkontakten samt att skapa en vacker offentlig miljö i en mycket central del av. Bakgrund Styrdokumentet Landskronas Vägval som antogs i kommunfullmäktige den 26 mars 2012 anger åtgärder för att förbättra stadens struktur och utveckling. Den övergripande målsättningen är att bygga nya attraktiva bostäder och tillskapa nya funktioner som kan skapa en positiv inflyttning och lägga grunden för en infrastruktur som attraherar ett modernt näringsliv. Genom att möjliggöra en offentlig målpunkt i form av hotell så kan syftet om en allmän plats med vattnet stödjas. Den tidigare planen har inte realiserats på grund av att projektet inte kunnat bebyggas i sin helhet med det antalet bostäder som kvarteret rymmer och inte heller etappindelas för att kunna byggas ut i delar. 1

3 FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet ligger centralt beläget i med vattenkontakt i både norr och väster. På andra sidan hamnbassängen i norr ligger Stadshuset och i väster ligger det nybyggda Nyhamnområdet. I öster ligger Sofia Albertina kyrka och i söder gränsar planområdet till bostadsbebyggelsen i kvarteren Havsörnen och Kungsörnen. Området utgör cirka 1,9 hektar och omfattar delar av fastigheterna Citadellstaden 1:1 samt Nyhamn 1. Figur 1. Översiktskarta med plangräns röd linje Markanvändning Då gällande detaljplan ej realiserats så präglas Jönsaplan fortfarande av att platsen fram till 2010 användes för färjetrafik. Inom området finns idag Ven- och Köpenhamnstrafikens tidigare terminalbyggnader. Den f.d. Venterminalen används idag för ideell verksamhet av föreningen Malvan. I samband med planprocessen utreder staden ny lokalisering för verksamheten. Här finns även en större parkeringsyta och en mindre grönyta som avskärmar Sofia Albertina. Vattenområdet och kajerna, norr och väster om Jönsaplan, används i princip inte idag sedan fiskebåtarna, som kör passagerare på dagsturer, flyttade till ett läge vid Hamngatan då bron i Södra Långgatans förlängning färdigställdes Markägoförhållanden Kommunen äger all mark inom planområdet. 2

4 Geoteknik Hela planområdet är uppbyggt av fyllnadsmaterial genomförde SWECO Infrastructure AB en geoteknisk undersökning inom planområdet, då i huvudsak i anslutning till kajkanterna men även några sonderingar i Hamngatan samt intill Köpenhamnsterminalen. Resultaten är i huvudsak de samma som tidigare undersökningar i kvarteret Havsörnen visat. Utfyllnaden består i största utsträckning av sand och grus med varierande djup, med efterföljt jordlager av lermorän. Fast berg finner man mycket långt under dessa lager i vissa fall upp till 30 meter. Under 1991genomfördes en geoteknisk undersökning för kvarteret Havsörnen som gränsar till planområdet i söder. I den geotekniska utredningen fastslås att det är lämpligt att nya hus förses med källare eftersom man ändå blir tvungen att ta bort gamla fyllnadsmassor samt dy och sand. Ny bebyggelse som tillkommit inom kvarteren Svanen och Kungsörnen under senare år har grundlagts på plintar som nedförts till fast lagrad sand ca 2,5 meter under marken. Riksintressen och förordningar Riksintresse för kulturmiljövården Området berörs av riksintresseområdet Landskrona (M:K26) enligt 3 kap 6 miljöbalken. Stora delar av Landskrona centralort ingår i riksintresset som har motiveringen; Befästningsstad, som under talet planerades och byggdes ut för att bli huvudort i Skåne. Staden bevarar i planmönster och bebyggelse, spår från medeltidens av kungen anlagda och befästa stad, talets slottsanläggning med allt mer förstärkta befästningar och den omfattande utvidgningen på utfylld mark efter 1700-talets mitt samt förändringar efter att fästningen lagts ner. Riksintresse för kustzon Hela planområdet ligger inom riksintresse för kustzon. Intresset utgör dock inget hinder för utveckling av befintliga tätorter. Strandskydd Längs aktuell kuststräcka råder inte strandskydd i dagsläget. Dock gäller att när befintlig detaljplan ersätts av en ny så inträder strandskydd automatiskt (10 a Lag (1998:811) om införande av miljöbalken), även om det inte var strandskydd där tidigare och måste prövas på nytt. Strandskyddets syfte är att bevara allemansrättslig tillgänglighet samt goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Strandskyddet prövas mot särskilda skäl i miljöbalken 7 kap 18c p 1-6, såsom t ex om området redan används på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddet. 3

5 Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I gällande översiktsplan ÖP är centrala Landskrona utpekat som område för bostäder, verksamheter, centrumfunktioner m.m. Fördjupad översiktsplan I Fördjupad översiktsplan för Landskrona tätort, antagen , är planområdet markerat som markanvändning enligt gällande detaljplan. Detaljplaner För huvuddelen av området gäller detaljplan för Nyhamn 1, Jönsaplan lagakraftvunnen Planens syfte är att; skapa attraktivt boende nära vattnet, skapa möjlighet för mindre icke störande verksamheter, skapa en vacker och offentlig plats för stadens invånare och besökare, samt att fullfölja kajpromenaden runt vattenrummet. Planen tillåter bostäder och handel i fyra-fem våningar och torg i den östra delen mot kyrkan. Detaljplan för Nyhamn 1 innehåller inget skydd av befintlig bebyggelse. Den är inte genomförd och genomförandetiden har inte gått ut. För Kungsgatan gäller stadsplan 239 från Figur 2. Gällande detaljplan för Nyhamn 1 från

6 Figur 3. Stadsplan 239 för Kungsgatan från 1902 Figur 4. Översikt över gällande planer 5

7 Kulturmiljö och arkeologi Historik Planområdet samt omkringliggande kvarter ligger på utfyllnadsmark utanför den medeltida stadsgränsen och den tidigare strandlinjen. Utfyllnaden skedde enligt 1749-års stadsplan Nya staden. I planen skulle Jönsaplan, dåvarande Östra Torget ligga omgivet av större byggnader, kanaler samt kyrkan Sofia Albertina. Östra torget var ett viktigt torg i 1749-års stadsplan men platsen har aldrig fungerat enligt de intentionerna utan har alltid varit en mer eller mindre överbliven yta i staden som främst använts som upplag, grönyta och för färjetrafik. Orsaken till att det aldrig blev ett torg står bland annat att finna i dess perifera läge. Dels fullbordades planen för Nya staden endast till en tredjedel (se figur 5) och således uppnåddes aldrig den kritiska mängd människor som krävdes för att det storskaliga Östra torget skulle kunna fungera som publik samlings- och handelsplats. Dels föreskrev planen att den medeltida staden helt skulle raseras till förmån för Nya staden, men stora delar av den gamla staden revs aldrig. Bland annat bevarades stadens gamla torg Rådhustorget, som än idag är stadens centrum och en naturlig mötesplats. Istället för att staden växte enligt planerna för Nya staden kom Landskrona att växa norrut, utifrån den medeltida stadsstrukturen, bort från de utfyllda delarna, och hela den södra delen av Nya staden hamnade i ett perifert läge med dåliga kopplingar till resten av staden vilket tydligt syns i stadsdelen idag. Den är gles och består nästan uteslutande av bostäder och flertalet tomter är obebyggda. Stadsmässigheten var ett viktigt inslag i planerna för Nya staden. Landskrona skulle bli en imponerande storstad. Det var noga reglerat hur byggnaderna skulle utformas beroende på hur betydelsefulla gatorna ansågs. Ju viktigare gata desto större krav ställdes på husen som skulle byggas där. Kraven kom också att bli ett hinder för stadens utveckling då byggnaderna blev mycket kostsamma att uppföra. Kyrkan Sofia Albertina grundlades 1754 men det tog över sextio år att färdigställa den. Ännu längre stod tomterna söder om kyrkan och Östra torget obebyggda. Utfyllnadsarbetena var resurs- och tidskrävande och ännu fram på 1830-talet sägs det om kyrkan att den låg på en holme. Redan 1902 gjorde stadsarkitekten Fredrik Sundbärg en stadsplan för Landskrona som gav möjligheten att bebygga hela Jönsaplan (se figur 3). Denna möjlighet fanns kvar till 1959 då en ny stadsplan slår fast markanvändningen till allmänt ändamål för att kunna husera bilfärjetrafiken till Danmark. Då det i oktober 2006 blev klart att färjetrafiken skulle lämna Jönsaplan påbörjades en planeringsprocess för platsen vann detaljplan för Nyhamn 1, Jönsaplan (se figur 2) laga kraft. Planens syfte är att; skapa attraktivt boende nära vattnet, skapa möjlighet för mindre icke störande verksamheter, skapa en vacker och 6

8 offentlig plats för stadens invånare och besökare, samt att fullfölja kajpromenaden runt vattenrummet. Planen har aldrig realiserats. Köpenhamnstermnialen har i samband med den förra planprocessen bedömts ha bevarandevärden. I en kostnadsbedömning för flytt av terminalen har dock ett bevarande konstaterats ekonomiskt orimligt. Gällande plan, som samråtts med Länsstyrelsen, konstaterar att en rivning/flytt är möjlig. Väster om planområdet ligger Nyhamnsområdet, utbyggt I samband med byggnationen har även kajerna och vattenrummet tillgängliggjorts. I förlängningen av Södra Långgatan, mot Nyhamnsområdet, invigdes i april 2015 Peter Brobergs bro som innebär att en av kopplingarna över kanalen till Jönsaplan som är med i Nya staden realiserades. I nordöstra hörnet av kvarteret Havsörnen ligger en klassicistisk byggnad med fasader i grå slätputsad mursten. Huset byggdes och är kulturhistoriskt intressant. Äldreboendet som ligger på fastigheten Havsörnen 1 byggdes under början av 2000-talet. I kvarteret Kungsörnen, sydväst om planområdet finns ett korsvirkeshus vilket är av kulturhistoriskt intresse. Kvarteret Gamla bryggan fick sin form under kvartersindelningen 1749 då också omgivande gator planerades. Vid 1800-talets slut var kvarteret fullbebyggt, merparten av byggnationen stod ett sockerbruk för. På hörntomten mot havet uppförde sockerbruksdirektören Carl Tranchell sin privatbostad, som är byggnadsminne. Sockerbruksmagasinet revs under mitten av 1900-talet till förmån för Stadshuset som invigdes Figur års stadsplan för utbyggnaden av nya staden tillsammans med befintlig stad, Jönsaplan markerad i rött. 7

9 Arkeologi Den planerade exploateringen berör inga kända fornlämningar. Det finns ett antal registrerade lämningar i angränsande områden. RAÄ 46:1 är ett byggnadsminne som gäller Tranchellska huset uppfört RAÄ 12:1 är registrering för den medeltida stadens kulturlager. Registrering RAÄ 41:2 gäller en minnesplatta uppsatt på kyrkans norra korsarm. RAÄ 41:1 är en minnesplakett över Stadshusets uppförande. RAÄ 46:1 RAÄ 12:1 RAÄ 41:1 RAÄ 41:2 Figur 6. Registrerade fornlämningar intill planområdet Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Natur Mark och vegetation Idag består planområdet till stor del av plan öppen asfaltsyta. Mitt emot Sofia Albertina kyrka finns en halvmåneformad gräsyta med en grusgång och blomsterplantering med annueller (sommarblommor). Runt gräsytan växer ett antal popplar vilka skärmar av grönytan från terminalkomplexet. I övrigt finns det ett antal gamla lindar som är rester av tidigare planteringar inom planområdet. 8

10 Service Skola och förskola Förskolor i närheten är fristående förskolan Selma Lagerlöf i Citadellområdet och Lundegårds förskola i kvarteret Nordenskjöld intill Stadsparken. Fristående PeterSvenskolan vid Järnvägsgatan är närmaste grundskola med verksamhet från förskoleklass till årskurs nio. Dammhagskolan är närmsta kommunala grundskola med verksamhet från förskoleklass till årskurs sex. Handel Planområdet är centralt beläget och har därför mycket nära till all handel i de centrala delarna av så som gågatorna och dess utbud, City Gross, Apoteket, Systembolaget m.m. Tillgänglighet Tillgängligheten inom planområdet är idag begränsad på grund av Venterminalens tidigare avgränsningar. De östra parkdelarna samt vägarna runt planområdet är allmänt tillgängliga. Gator och Trafik Södra Långgatan samt Kungsgatan ingår i detaljplanen. Södra Långgatan ligger i södra kanten av planområdet med tillfart från Kungsgatan som ligger mellan planområdet och kyrkan i öster. Gatorna kring Jönsaplan är idag endast lätt trafikerade, detta trots att platsen ligger mitt i centrala Landskrona. Tidigare då Ventrafiken utgick från platsen fanns ett högre antal bilrörelser i området då även en del tyngre fordon. De tyngre fordonen kan idag anses vara försumbara. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats ligger öster om Sofia Albertina kyrka på Storgatan (se figur 7). Här passerar stadsbuss 1 (Centrum Stationen Koppargården) vilken går cirka 4 gånger i timmen på vardagar, stadsbuss 3 (Centrum- Stationen) som också går cirka fyra gånger i timmen samt stadsbuss 5 (Borstahusen Centrum - Handelsområdet - Stationen) vilken går cirka fem gånger i timmen på vardagar. Regionbussarna stannar cirka 300 meter från planområdet på Skeppsbrokajen intill det nya resecentret. Här stannar linje 138 (Landskrona Löddeköpinge Malmö), 220 (Landskrona Helsingborg - Höganäs), 240 (Landskrona Svalöv) och 250 (Landskrona Tågarp - Bjuv). Här stannar även stadsbuss 1, 3 och 5. 9

11 Figur 7. Ortofoto Observera att bron i S. Långgatans förlängning saknas. Störningar Inga störningar finns i området. Förutsättningarna från 2012 bedöms ej ha förändrats. Teknisk försörjning Kommunalt vatten- och avloppsnät finns i angränsande bostadsområden söder om planområdet samt till Terminalbyggnaderna. Ledningarna har kapacitet att försörja den tilltänkta utbyggnaden. Befintliga fjärrvärmeledningar inom planområdet har kapacitet att försörja tillkommande bebyggelse. Möjligheter till bredbandsutbyggnad är goda. 10

12 PLANFÖRSLAG Områdets gestaltning och disposition Huvudidén med planen är att möjliggöra uppförande av attraktiva bostäder kombinerat med ett hotell- och konferensanläggning och mindre icke störande verksamheter samt därtill skapa ett offentligt och tillgängligt rum för boende och besökande. Bebyggelsen och de offentliga rummen baseras på kvalitetsprogrammet, Kvalitetsprogram till detaljplan för Nyhamn 1 Jönsaplan, Landskrona stad 2012 reviderat. Våningsantal och byggnadshöjd har ej förändrats jämfört med gällande detaljplan. Detaljplanen baseras på ett bebyggelseförslag av Jais arkitekter. Byggnadens fasader utförs i tegel, puts eller natursten. Arkitektur av hög kvalitet och utformning av allmän plats i enlighet med förslaget av Jais arkitekter regleras i exploateringsavtalet. Föreslagna åtgärder Planförslagets syfte är att möjliggöra: attraktivt boende nära vattnet hotell- och konferensanläggning med SPA och restaurang mindre icke störande verksamheter en vacker och offentlig plats för stadens invånare och besökare mellan kvarteret och kyrkan ny- och ombyggd kajpromenad runt vattenrummet Struktur Strukturen anknyter till kvartersstaden. Kvarteret bildas av två L-formade byggnader där den ena byggnaden sluter kvarteret mot nordöst och den andra mot sydväst. Öppningarna i kvarteret ligger upphöjda från omgivande marknivå vilket på så vis skiljer det offentliga rummet från den halvoffentliga gården. Öppningarna i kvarteret är riktade mot söder och väster för att ta in solljus till gården och de östra delarna av kvarteret. Bebyggelsen är i fem plan ovan mark. Den femte våningen är indragen från gata/kaj/torg. Det finns ett underjordiskt garage. Detaljplanen reglerar att kvarteret får bebyggas med bostäder och centrumändamål, BC, i vilket handel, service och samlingslokaler samt hotell och restaurang ingår. Möjlighet till underjordiskparkering som egen verksamhet regleras i detaljplan med (P). Omfattningen av bebyggelsen regleras i exploateringsavtalet med cirka kvm BTA bostäder, cirka 500 kvm BTA lokaler och cirka kvm BTA hotell med SPA och konferens. 11

13 Bebyggelse Bostäder Förslaget till bebyggelse innefattar cirka 45 lägenheter i väster, söder och öster fördelat mellan fyra trapphus. Med några få undantag är bostäderna genomgående mellan gård och gata. Markplanet har endast bostäder mot söder. Bostäderna föreslås få stora balkonger mot väster respektive söder. För bostäderna på det översta våningsplanet föreslås större terrasser. De bostäder som planeras i nivå med gården föreslås få egna terrasser i anslutning till respektive bostad. Figur 8. Illustrationsperspektiv från väster/nordväst Badhusgatan Figur 9. Fotomontage, fasad mot öst, illustration Jais arkitekter 12

14 Verksamheter och handel Bebyggelseförslaget omfattar hotell med cirka 125 rum, restaurang, konferens och SPA. Hotellet föreslås i den norra delen av kvarteret med entré mot öster och platsen vid kyrkan, restaurang i bottenvåningen mot kajpromenaden och konferensanläggning en trappa upp. Konferensanläggningen får på så vis direktkontakt med den norra delen av gården. Restaurangen blir väl synlig från korsningen Kungsgatan Drottninggatan samt närbelägen till småbåtshamnen utmed bryggorna. Sommartid finns möjligheter för uteservering på den tilltänkta bryggplatsen i Jönsaplans nordvästra hörn i anslutning till den gamla båtklacken. Lokaler för handel och service föreslås mot väster och kajpromenaden. Figur 10. Illustrationsplan, illustration Jais arkitekter 13

15 Figur 11. Vy från Drottninggatan i öster, illustration Jais arkitekter Grönstruktur och parker Gård Kvarterets gård föreslås byggas på bjälklag upphöjd från gatans nivå. Gården delas in i en del för bostäderna i söder och en del för hotell- och konferensanläggningen i norr. Gården nås via bostädernas trapphus, från konferensanläggningen och via två trappor från söder respektive väster. För utformning av utemiljön har en markbeskrivning tagits fram, Jönsaplan kortfattad markbeskrivning Utförande av utemiljön på kvartersmark och allmän plats regleras i exploateringsavtalet i vilken markbeskrivningen är en bilaga. Bostadsgården delas in i mindre rum vid respektive bostad och ett större gemensamt uterum i form av en marktegelbelagd oval med en boulebana. Bostadsgården föreslås få uteplatser belagda med rött marktegel, rumsskapande bokhäckar, planteringar och gräsytor samt trädäck och planteringskärl i azobe. Mindre träd så som strimlönn, japansk lönn, häggmispel och pararalia föreslås också. Konferensdelen föreslås få en stramare utformning med granitplattor i fallande längder. Som rumsavdelare föreslås grupper av träd, en vattenspegel och spaljéer med kaprifol. Gatuplanteringar Planen ska innefatta grönska som understöder den offentliga miljön och dess attraktivitet. Södra Långgatan föreslås få en trädrad utmed den norra sidan mellan parkeringsplatser och gång- och cykelvägen. 14

16 Allmän plats Torg Kungsgatan planläggs som torg med trafik och platsen mellan Kungsgatan och nytt kvarter planläggs som torg. Det generösa torgrummet som bildas framför kyrkan skapar en närvaro för kyrkan i det stadsrum som den sätter sin prägel på. Torget föreslås även bli en förplats för kyrkans besökare vid särskilda gudstjänster såsom giftermål, dop, konfirmation och så vidare där gäster samlas utanför kyrkan. Platsen blir ett stort öppet rum som skapar distans till kyrkan så att dess fasad exponeras och kyrkan blir synlig från flera håll. Hög kvalité på material och rumsbildande objekt framhäver torgets betydelse för stadsbilden. Likt referensprojektet Stortorget i Kalmar ska markbeläggningen få en informell men sammansatt karaktär. Temat gammalt och nytt tas upp i materialvalet samtidigt som tillgänglighet och framkomlighet tillgodoses. Belysta pollare leder angöringstrafiken över torgets utkant mot hotellentré. En låg vattenspegel i västra delen av torget till för en rumsbildande kvalité i den stora helheten. Kaj Den allmänna platsmarken skall ha en tydlig offentlig karaktär. Platsens besökare ska känna sig välkomna och känna att det är rätt att passera platsen och njuta av vattenkontakten. Vid ombyggnad i enlighet med planförslaget skapas en ny kajpromenad i två nivåer, en i nivå med anslutande gatumark från söder och öster och en lägre träbrygga mot vattnet. I anslutning till hotelldelen så dras byggnaden tillbaka från kajkanten och en mindre upphöjd plats i direkt anslutning till hotellet kan på så vis skapas, vilken föreslås bli kvartersmark. Kajpromenaden som sträcker sig runt stora delar av stadens vattenkant ger en unik möjlighet att följa stadens vattenkontur. Det generösa torgrummet som bildas framför kyrkan skapar en närvaro för kyrkan i det stadsrum som den sätter sin prägel på. Torgplatsen skall tillsammans med kajpromenaderna projekteras och planeras utifrån Kvalitetsprogram till detaljplan för Nyhamn 1 Jönsaplan, 2012 reviderat och Jönsaplan kortfattad markbeskrivning

17 Principsektion vid kajpromenad väster, illustration Jais arkitekter Trafik Biltrafik Inom planen kommer det att finnas två vägar för biltrafik, Södra Långgatan och Kungsgatan. Gång- och cykeltrafik Inom planen kommer man att separera gång- och cykeltrafiken längs Södra Långgatan. På Kungsgatan kan cykeltrafik ske på ytan avsedd för biltrafik. Den allmänna platsmarken ska vara tillgänglig för gångtrafikanter. Utformning av gator Kungsgatan föreslås få behålla sin utformning med en körbana på cirka 12 meter inklusive parkering längs vägens båda sidor samt trottoar på ömse sidor på 2 meter norr och söder om föreslagen ny plats vid Sofia Albertina kyrka. Södra Långgatan föreslås byggas om med en 6,5 meter bred köryta, 2 meter bred trottoar på den södra sidan och längsgående kantstensparkering samt en separerad gång- och cykelväg på den norra sidan. Trädplantering föreslås mellan parkeringsytan och gång- och cykelvägen på norra sidan. 16

18 Bilparkering Gällande parkeringsnorm ska tillämpas. Byggnadsnämnden antog en parkeringsnorm för. Planområdet ingår i zon A enligt normen. Gatuparkering kommer att finnas längs Södra Långgatan och Kungsgatan. Parkeringsnorm för bil Zon A (centrala Landskrona) ppl/1000 m 2 BTA anställda besökande totalt Kontor 10,5 1,5 12 Handel 5,5 22,5 28 ppl/lgh boende besökande totalt Flerbostadshus 0,8 0,1 0,9 För hotell- och konferensanläggning finns ingen angiven norm i Landskrona. Göteborgs stad har en vägledning för parkeringstal från 2011 som föreskriver 4,8 bilplatser per 1000 kvm hotell i centrala staden inklusive besökande och sysselsatta. Parkeringen för bostäder och verksamheterna löses under kvarteret med infart från Södra Långgatan. För att minimera rampens längd ligger garaget relativt ytligt. Garaget rymmer cirka 120 bilplatser. Parkeringsbehovet för bostäderna beräknas till 41 platser inklusive besökande. Parkeringsbehovet för handel beräknas till 14 platser inklusive besökande och sysselsatta. Parkeringsbehovet för hotellet beräknas till cirka 33 platser utifrån normen för Göteborgs stad för centrala staden för hotell. Hotellets restaurangdel beräknas på normen för handel och beräknas till cirka 28 platser. Gällande besöksparkering för handel och bostäder kan därmed parkeringsbehovet minskas med cirka 4 platser så att det totala behovet för kvarteret blir cirka 112 platser. 17

19 Principsektion genom byggnaden, garaget och Södra Långgatan, illustration Jais arkitekter Parkeringsnorm för cykel Zon 1 (Landskrona) ppl/1000 m 2 BTA anställda besökande totalt Kontor 10,5 5 15,5 Handel 5, ,5 ppl/lgh boende besökande totalt Flerbostadshus 1,8 0,5 2,3 Geoteknik Markkonstruktioner för byggnader, garage, kajkanter ska genomföras i bygg och markprojekteringen inför byggstart. Teknisk försörjning Energiförsörjning samt vatten och avlopp Befintligt vatten och avloppsnät har kapacitet att ta emot den tilltänkta utökningen av bebyggelse inom planområdet. Även fjärrvärmeanslutning finns idag inom 18

20 planområdet. Vattenburna uppvärmningssystem som ger flexibilitet rekommenderas om enskild uppvärmning erfordras. Dagvattenhantering Ytan är idag nästan helt hårdgjord. Befintliga ledningar i området har kapacitet att ta emot det dagvatten som planområdet kommer att generera. I exploateringsavtalet regleras att utflödet från kvarteret ej ska överstiga 1,5 l/s och ha. IT Möjlighet till bredbandsutbyggnad är god. Renhållning Inom planområdet finns vanlig sophantering. Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft. Lovplikt Enligt 5 kap 26 PBL ska de överväganden som ligger till grund för omfattningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. Kompletterande markundersökningar ska göras och eventuell marksanering ska utföras innan startbesked för ny bebyggelse beviljas. Villkoret är inskrivet som planbestämmelse. Upphävande av strandskydd Eftersom detta förslag till detaljplan ersätter befintlig detaljplan inträder strandskydd automatiskt (10 a Lag (1998:811) om införande av miljöbalken) och måste prövas på nytt mot MB 7 kap 18c p 1-6. Planområdet innehåller ingen allemansrättsligt tillgänglig mark. Eftersom planområdet utgörs av ett område som i många år använts som färjeläge och hamnområde föreslås med hänvisning till paragraf 7 kap 18c p 1 att strandskyddet upphävs inom hela planområdet. Fri passage utmed kajen säkerställs genom utbyggnad av bryggor och kaj. Omfattning och utformning av kajen har säkrats i exploateringsavtal. Tillgängligheten till kajen ökar med ny utformning i relation till befintlig. Upphävandet träder i kraft då detaljplanen vinner laga kraft. Detaljplanen innehåller en administrativ bestämmelse som säkerställer detta. 19

21 KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Planens genomförande innebär en något ökad exploatering och en mer offentlig användning, med en minskad andel bostäder till förmån för hotell och konferens. Planens genomförande innebär också en utveckling av befintliga offentliga rum samt en ny målpunkt i form av konferensanläggning och kajpromenad, vilket bedöms positivt för utvecklingen av Landskrona tätort avseende stadsliv, rekreationsvärden, handel och trygghet. Exploateringen bedöms ge en något ökad fordonstrafik, men utifrån det goda kollektivtrafikläget bedöms exploateringen ge en mindre klimatpåverkan här än i andra mer perifera lägen då det centrala och kollektivtrafiknära läget bedöms ge förhållandevis fler resor till fots, buss och cykel och färre med bil. Planens genomförande bedöms inte förändra påverkan på riksintresse för kustzon och kulturmiljövård. Siktlinjer och en fortsatt stor tillgänglighet till platsen behålls. Avståndet mellan kyrkan och ny bebyggelse föreslås minska något, men platsen kommer upplevas som något större då den föreslås få en sammanhållen gestaltning. Avgränsningen av kvarteret är naturlig i förhållande till befintliga fastighetsgränser, skapar ett bättre definierat stadsrum och en mer användbar yta mot kyrkan. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att genomförande av denna detaljplan inte kan antas medföra sådan miljöpåverkan som avses 4 kap 34 PBL. Mark, luft och vatten Geoteknik Som nämnts tidigare består planområdet av utfyllnadsmassor och då i huvudsak av sand och grus. Ytterligare geotekniska utredningar med radonmätning och markföroreningsutredning ska genomföras inför byggnation i bygg- och markprojekteringen för att fastställa bärighet och hållfasthet. Klimatförändringar och eventuell havsnivåhöjning En ökad medvetenhet om de klimatförändringar jorden genomgår har lett till en ökad säkerhet kring bestämningen av den observerade globala uppvärmningen och dess orsaker. Planens plushöjder för bostädernas golvbjälklag får ej underskrida +3,0 meter enligt Länsstyrelsens rekommendationer. Befintliga ledningssystem ska klara en ökad exploatering i området utifrån de beräkningar på 20 års regn som Landskrona 20

22 stad baserar sina beräkningar på. Markförhållanden och stabilitet ska beräknas och värderas i bygg- och projekteringsskedet för att säkerställa byggnadernas säkerhet och hållfasthet under dess livslängd. Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Markradon Baserat på de översiktliga radonmätningar som utförts av J & W AB, Jacobsson & Wildmark, 1993 över hela kommunen klassificeras planområdet som lågriskområde. (Lågriskmark 0-10 kbq/m 3, normalriskmark kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Lågriskmark innebär att inga speciella åtgärder mot markradon krävs. Trots detta ska en noggrann radonmätning genomföras i samband med den geotekniska undersökningen i byggskedet, då området består av utfyllnadsmassor. Markföroreningar Marken består av utfyllnadsmassor och har under lång tid använts för färjeverksamheten. Det går ej att utesluta risk för markföroreningar. Kompletterande markundersökningar och eventuell erforderlig marksanering ska utföras innan området tas i anspråk för ny bebyggelse. Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. Bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba (vid uteplats) inne 45 dba (nattetid) Nuläge trafiksituation Gatorna kring Jönsaplan är idag endast lätt trafikerade, trafikmängden har minskat då Ventrafiken förflyttats. Trafikräkningar genomfördes i mars 2010 på Södra 21