Kvalitetsredovisning Borgarskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Borgarskolan 2009

2 Innehållsförteckning Sid 1. Inledning och bakgrund Kvalitetsarbetet Kvalitetsområden 3 2. Förutsättningar Personella resurser Lärartäthet Organisation Styrning o ledning Materiella resurser Lokaler IT och bibliotek Ekonomiska resurser Driftsbudget Investeringsbudget 5 3. Arbetet i skolan Elevernas valmöjligheter och inflytande Elevernas valmöjligheter Elevernas inflytande och ansvar Skolan som arbetsplats Ledarskap och personalens yrkesutveckling Trygghet och trivsel Normer och värden Frånvaro Avhopp/Avbruten studiegång Stöd, specialundervisning, svenska som andra språk Samverkansformer Information Kvalitetssäkring, bedömning och betygssättning Internationalisering IKT Skola Arbetsliv Samverkan med Högskola Hälsa och livsstil Utbildningsresultat Bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Framtiden 17 Bilaga 1. Struktur för Borgarskolans kvalitetsarbete 19 1

3 1. Inledning och bakgrund Alla skolor i det offentliga skolväsendet skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Föreliggande kvalitetsredovisning redogör för de metoder som används för granskning samt hur väl Borgarskolan uppfyller de krav som stat och kommun ställer på skolan. Borgarskolan är en gymnasieskola med ca 900 elever som utbildas inom nedanstående program och inriktningar. Fordonsprogrammet (FP) med inriktningar mot Personbil, Karosseri samt Tunga fordon. Ett specialutformat program Praktisk Fordon startade hösten 08. Inom inriktningarna Karosseri och Tunga fordon är karaktärsämnesundervisningen till stor del förlagd till olika verkstadsföretag. Handel och administrationsprogrammet (HP) med inriktningar mot Handel och service samt Turism och resor Medieprogrammet (MP) med inriktning mot Medieproduktion. Samhällsvetenskapligt program (SP) med inriktningar mot Ekonomi och samhällsvetenskap Samhällsvetenskap-Media (SPM) ett specialutformat program med inriktning mot Media. Idrottsprogrammet (SPID och HPID) är ett specialutformat program med inriktningar mot HP, handel o service samt SP, ekonomi. Programinriktad IV. Två av Polhmemsskolans PRIV-utbildningar är förlagda och bedrivs på Borgarskolan med en klass på Fordonsprogrammet och en klass på Handeloch Administrationsprogrammet. Antal elever på nationella och specialutformade program den 15 september 2009 (2008 inom parantes) FP HP MP HP Idrott SP Ekonomi SP Media SP Samhälle SP idrott Hela skolan 147(146) 145(180) 122(121) 61(66) 162(149) 70(78) 69(80) 95(91) 871(911) Det totala elevantalet har minskat sedan Antalet elever som studerar på SP-ekonomi har ökat medan elevantalet på HP, inriktning handel o service samt SP inriktning samhälle har minskat. 1.1 Kvalitetsarbetet Borgarskolans kvalitetsarbete syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för hur arbetet mot nationella mål och lokala styrdokument ska infrias. Arbetet sker genom att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat/måluppfyllelse samt att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra arbetet i verksamheten. Lokala styrdokument utgår från de nationella styrdokumenten och nämndens verksamhetsplan för Följande lokala måldokument är centrala i kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan Reviderad ht 2009 Likabehandlingsplan Reviderad ht 2009 Arbetsmiljöplan Reviderad ht

4 De rutiner och metoder som genomförs på Borgarskolan och som utgör underlag till kvalitetsredovisningen beskrivs enl. bilaga 1. Graden av måluppfyllelse i verksamheten baseras i allmänhet på bedömningar utifrån kvalitativa målbeskrivningar. De graderingar av måluppfyllelse som används är Dålig, Mindre god, God och Mycket god. Utbildningsresultaten skall dock jämföras med genomsnittet för riket och med genomsnittet för kommungruppen större städer, allt enligt Utbildning och Arbetsmarknadsnämndens mål. 1.2 Kvalitetsområden Redovisningens fullgörs genom att beskriva verksamheten utifrån de tre kvalitetsområdena; Förutsättningar, Arbetet i skolan och Utbildningsresultat. 2. Förutsättningar Nedan presenteras grundläggande fakta som utgör förutsättningar för verksamheten. 2.1 Personella resurser Antalet anställda vid ht 09 är 97 personal varav 76 är lärare. Kategori Antal kvinnor Antal män Antal årsarbetare Rektor 1 1 Biträdande rektor 1 1 Lärare ,75 - varav speciallärare (2) (2) - varav forskarutbildning (1) (2) (3) - varav obehöriga (2) (4) (6) Elevassistent 1 1 Externa lärare, media 0,5 1,5 2,5 Administration 2 2 IT-samordnare 1 1 Tekniker 3 3 Bibliotekarie/ assistenter 3 2 Kurator 1 1 Skolsköterska 1 1 Studie-och yrkesvägledare 2 1,4 Vaktmästare 3 2,5 Summa 49,5 47,5 85,15 Under vårterminen bestod skolans ledning av en rektor och två biträdande rektorer. I samband med sommaruppehållet avgick dåvarande rektor i pension, samtidigt som en av de biträdande rektorerna slutade sin tjänst och övergick till rektorstjänst i annan kommun. Sedan höstterminen har därför skolledningen bestått av en rektor och en biträdande rektor. Hur ansvaret är fördelat i skolledningen finns dokumenterat och är känt hos personalen. Personalansvaret har inneburit personalansvar för ca 40 medarbetare/skolledare. Rekryteringen av ytterligare en bitr.rektor avslutades i november och personen börjar sin tjänst i efter nyår Fördelningen mellan antalet kvinnor och män är relativt jämn. Av de lärare som är obehöriga vid i samband med ht läser 3 till yrkeslärare på distans, en person har högskoleutbildning inom sitt ämnesområde och arbetat som lärare på högskolan. 3

5 Samtliga är visstidsanställda. En medielärare är fritidspedagog med påbyggnad från DI och har arbetat som lärare i 15 år, är tillsvidareanställd. 2.2 Lärartäthet Lärartäthet per hundra elever höstterminen 2009 (2008 inom parentes) FP HP MP HP Idrott SP Ekonomi SP Media SP Samhälle SP idrott Hela skolan 10,2(10,3) 9,1(7,4) 8,2(8,4) 6,2(6,7) 5,8(6,5) 7,2(7,0) 6,9(5,9) 5,0(5,2) 7,3(7,2) Den totala lärartätheten har inte förändrats nämnvärt. Däremot har lärartätheten ökat på HP och SPS med anledning av minskat elevunderlag i klasserna resp. sjunkit på SPE på grund av ökat elevunderlag fördelat på samma antal klasser som tidigare år. 2.3 Organisation - Styrning och ledning Förutom skolledning är det programledare utsedda för FP och MP samt arbetslagsledare för de övriga programmen. Programledare och arbetslagsledare är lärare som uppbär ett mindre arvode och som har max 20% nedsättning i tjänsten. Följande arbetslag finns: Fordonsarbetslaget (FP) leds av programledare Handelsarbetslaget (HPHS) arbetslagsledare Turistlaget(HPTU) arbetslagsledare Mediearbetslaget(MP) programledare Ekonomiarbetslaget (SPE) arbetslagsledare SPM-arbetslaget (SPM) arbetslagsledare SPS-arbetslaget(SPS) arbetslagsledare Idrottslaget (HPid+SPid) arbetslagsledare Utöver skolledning och arbetslagsledare är verksamheten även organiserad i ämneslag. Såväl arbetslagsmöten som ämneslagsmöten är schemalagda av skolledningen och ett pedagogiskt utvecklingsarbete pågår inom de bägge organisationsformerna. Skolledning och arbetslagsledare träffas regelbundet ca en gång/månad för att diskutera övergripande pedagogiska frågor som rör skolan. Arbetsbeskrivning/ansvarsområden finns dokumenterat för samtliga funktioner på skolan. 2.4 Materiella resurser Lokaler Undervisningen bedrivs i huvudsak i 3 byggnader som ligger i närheten av varandra d v s Huvudbyggnaden, Västertull och FP/MP-huset (Längsta avstånd ca 250 m). Samtliga lokaler är bra och ändamålsenliga. I stora idrottshallen har ett nytt golv lagts under sommaren. Skolan har tillgång till 2 stycken lokalvårdare via Sodexo. Fr.o.m. hösten 2009 delar Borgarskolan tillgång till Aulan (belägen i Nynässkolan) med Kultur o Fritid. Lokalen är numera helt utrymd av fasta möbler till förmån för ensambleundervisningen som genomförs av Kulturskolan. Detta innebär att tiden för när respektive verksamhet skall vara i lokalen måste regleras. God framförhållning måste finnas med anledning av att ommöblering av stolar och musikinstrument måste ske när Borgarskolans elever/personal skall vara i lokalen. 4

6 2.4.2 IT och bibliotek Skolan har god standard både vad gäller IT och övrig utrustning. Skolan har ca 700 datorer, ett mycket välutrustat Medieprogram med egen TV-studio, modern utrustning i fordonsverkstäderna. En stor del av teorisalarna har under hösten utrustats med interaktiva tavlor s k Smartbords, dokumentkameror samt bildkanoner. Samtliga elever i SPE och eleverna i årskurs ett på HP-programmet är idag utrustade med bärbara lånedatorer. Biblioteket är modernt och välutrustat och innehåller böcker och är strategiskt belägen bredvid elevcafeterian på Västertull. 2.5 Ekonomiska resurser Driftsbudget 2009 erhöll skolan drygt miljoner kronor i driftbudget, därav uppgick lönekostnader till ca 40 miljoner. Av dessa var ca 34 miljoner lärarkostnader. Årets resultat blev minus kronor. Resultatet kan hänföras till att driftsbudgeten justerades - minskades under året (nov) med motsvarande kronor med anledning av minskat elevantal på skolan. I och med att justering skedde så sent på året var det inte möjlighet att anpassa utgifterna till den nya budgeten Investeringsbudget Investeringsbudgeten på miljoner kronor resulterade i ett nollresultat. De största investeringarna har gått till inköp av bärbara datorer till SPE1 och HP1, övrig pedagogisk IT-utrusning (bl.a. Smartbords ), utbyte av befintliga datorer samt investeringar på Medie- och Fordonsprogrammet. 3 Arbetet i skolan 3.1 Elevernas valmöjligheter och inflytande Elevernas valmöjligheter Av de elever som sökte till Borgarskolans program årskurs 1 var det 83 % av eleverna som kom in på sitt förstahands val. Andelen är jämförbart med riksgenomsnittet. Att komma in på sitt förstahandsval är en bra förutsättning för att minska andel avhopp och motiverande för eleverna i sina studier. Förutom Borgarskolans ordinarie programutbud med inriktningar erbjuds eleverna ett rikt utbud av såväl nationella som lokala kurser inom det Individuella valet, valbara kurser samt modersmålundervisning. Detta ger eleverna en stor möjlighet till att läsa de kurser som de är intresserad av för att te.x. få de högre meritpoängen till högskoleutbildning, och/eller fördjupa sig inom sitt karaktärsämne på programmet. Inom det Individuella valet kan elever på yrkesprogrammen välja matematik B och engelska B. Bedömning: : : Åtgärder: Måluppfyllelsen är mycket god Nuvarande utbud av studieval Lpf, UAN Inga särskilda åtgärder planeras. 5

7 3.1.2 Elevernas inflytande och ansvar Det formella inflytandet organiseras genom klassråd, programvisa elevråd och skolkonferens. Klassråden är inlagda var 4:e vecka i terminsplaneringen, programvisa elevråd sker en till två veckor innan skolkonferenserna. Skolkonferenser sker 2 gånger på ht och 2 gr på vårterminen. Det är framför allt de programvisa elevråden som upplevs som meningsfulla och de flesta frågeställningar/hinder löses på den nivån. Frågor från klassråden tas upp i elevråden. När elevråden sammanträder finns representanter för arbetslaget på plats för att diskutera och lösa interna program/arbetslags- frågor. En elevrepresentant från varje elevråd finns representerat i skolkonferensen. Elever har erbjudits och deltagit i utbildning till elevskyddsombud under hösten. Under hösten har en representant från SECO bjudits in till skolan för att informera och ge stöttning i elevrådsarbetet samt åskådliggjort vad ett centralt elevråd kan ha för betydelse i det formella elevinflytandet. Rektor har återkommande träffar med skolan studentkommitté i samband med planeringen av avgångsklasseras olika studentaktiviteter. Avseende det informella inflytandet i själva undervisningssituationen görs kontinuerliga utvärderingar med samma frågor vid varje avslutad kurs. Bland annat ansåg: 75 % att man hade mycket bra eller bra möjlighet att påverka undervisningens planering. 87 % att man kan ta upp och diskutera viktiga frågor i klassråd och elevråd. Bedömning: : : Kommentar; Åtgärd 2010: Måluppfyllelsen är god Enkäter, samtal, observationer Lpf, UAN, Lap Den procentuella andelen elever som upplevde att de kunde påverka undervisningen var lägre än lå 07/08. * Fortsätta arbetet med förbättringar, med utgångspunkt från resultaten från utvärderingarna. Prioriterade mål i Lap läsåret 09/10 är att alla elever ska uppleva att de kan påverka undervisningens upplägg, innehåll och genomförande. * Skolledningen ska fortsättningsvis stödja elevrådens arbete. 3.2 Skolan som arbetsplats Borgarskolans vision är att våra elever ska få en bra och användbar utbildning i en arbetsmiljö som präglas av kreativitet och arbetsro på alla nivåer. För att nå dit arbetar vi bl.a. med att skapa en god stämning i den dagliga miljön där elever och personal ska känna trygghet Ledarskap och personalens yrkesutveckling Arbetet med Arbetsmiljöplanen dokumenteras och revideras årligen i samverkan med personalen. Sjukskrivningstalet vid skolan är mycket lågt (1,72%). Huvuddelen av sjukfrånvaron är 1 14 dagar, s k korttidsfrånvaro. Personalen uttrycker sig i ordalag om att de upplever skolan som en bra arbetsplats. Det är liten personalomsättning och ett stort antal sökande till utlysta tjänster vilket visar på detta. Programansvariga och ämnesansvariga har delegerat ansvar för respektive programs/ämnes driftsbudget var storlek kan variera från till kronor. Ledarskapet på skolan karaktäriseras av en stark tillit till att alla gör sitt bästa. Vid de årliga medarbetarsamtalen diskuteras behovet av fortbildning med varje anställd. En stor del av fortbildningen görs 6

8 internt i arbets- och ämneslag men även individuellt, exempelvis inom lärarlyftet. Skolan har tre anställda lärare som är forskarstuderande inom ämnena geografi, historia samt teknik och ytterligare två av våra lärare studerar deltid inom lärarlyftet. Skolan har avsatt ca kronor av driftsbudgeten på personalfortbildning vilket gör att vi kan tillfredsställa kompetensutvecklingsbehovet hos större delen av personalen. Den största kostnaden (förutom arbetstid) är förknippad med den individuella fortbildningen. Samtliga lärare har egen arbetsplats och tillgång till egen dator. Flera av personalen har deltagit i den av Gävle kommuns initierade utbildningsdag för samtliga medarbetare. Under vårterminen 2010 kommer samtliga av personalen att ha deltagit. Bedömning; Åtgärder Måluppfyllelsen är mycket god Samtal, observationer UAG. LAp Fortsätta ha en öppen dialog hur vi på bästa sätt kan organisera oss för att nå målen Trygghet o trivsel I samband med skolstart anordnar idrottslärarna tillsammans med klassföreståndare en s k teambuildningsdag för samtliga elever i åk 1 med syfte att elever o lärare skall lära känna varandra. Borgarskolan har sett som angeläget att dessutom arbeta aktivt med temadagar kring områden såsom jämställdhet, mobbing och främlingsfientlighet. Detta med syfte att skapa ett arbetsklimat där alla kan möta och bemöta varandra med respekt. Grunden är respekten för allas lika värde. På vårterminen genomförs elevenkäter i åk1 och åk 3. Syftet med enkäten är bl.a. att efterhöra elevernas uppfattning i frågor som berör bemötande, trygghet och trivsel, arbetsro. Resultatet från enkät genomförd i åk1 och åk3 vt 2009 (2008 inom parantes)visar att: 93% (90%)tycker att de blivit helt eller ganska bra bemötta av lärare och personal. 95% (92 %) tycker att de blivit helt eller ganska bra bemötta av andra elever. 96% (95%) tycker att de är trygga på skolan 4% håller delvis med. 72% (65%) tycker att det är arbetsro är helt bra eller ganska bra på lektionerna. 10% tycker inte att det är någon arbetsro. Bedömning: : Kommentar: Åtgärder: Måluppfyllelsen är mycket god Enkäter, samtal och observationer UAN, Lap, AML Andelen svar visar på högre procentuellt värde än vt 08 vilket är mycket positivt. Att arbeta med trygghet o trivsel, med ett särskilt utvecklingsmål, att alla elever ska uppleva att arbetsron i klassrummet är bra Normer o värden Borgarskolans målsättning är att skolan skall utmärkas av tolerans, öppenhet, trygghet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan elever och personal. Detta är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Likaså ska alla skolans elever, föräldrar och personal medverka till att upptäcka och stoppa kränkningar mellan såväl elever som mellan personal. All diskriminering förbjuds och arbetet med normer o värden görs åskådligt i skolans Likabehandlingsplan. En separat handlingsplan för mobbing och kränkande behandling finns. 7

9 Handlingsplanerna ska vara ett levande dokument på skolan. Utvärdering sker varje vår i åk 1 och åk 3. Resultatet från utvärderingarna av Likabehandlingsplanen från åk1 och åk 3 våren -09 visade att: - 90 % av eleverna i åk 1 och 97 % av eleverna i åk 3 upplever att dom blivit bra bemötta av lärare och övrig personal respektive 94 % upplever att dom blivit bra bemötta av andra elever % i båda årskurserna känner sig trygga på Borgarskolan Ovanstående är positiva siffror. Trygghet och bra bemötande är de viktigaste målen för skolan och har stor prioritet. Upplevelsen av att bli behandlad jämställt kan däremot förbättras då resultat av utvärdering visade att: - På frågor om jämställdhet och om man upplever att tjejer och killar behandlas lika av lärare så tyckte 84 % av eleverna i åk 1och 74 % av eleverna i åk 3 att det är så. - Ett fåtal elever i åk 1 och 3 upplever att de blivit utsatta för trakasserier i klassen och/eller på annan plats i skolan under läsåret. Än färre upplevde att de blivit utsatta för mobbning. Under våren 09 upplevde skolan en problematik med trakasserier via bloggar på nätet. Med anledning av detta anordnades en halv studiedag för lärarna på temat. Skolledningen agerade och bloggar stängdes ner. På frågan om elevernas kännedom om Likabehandlingsplanen så är den fortfarande låg % av eleverna i åk 1 känner till den helt eller ganska bra. I åk 3 är det bara 36 %. Bedömning: : Åtgärder: Måluppfyllelsen är god Enkäter, samtal, observationer Lpf, UAN, Lap Trygghet och bra bemötande skall ges fortsatt prioritet. En temadag om mobbing på skolan skall genomföras under läsåret 2009/2010. Fortsatt arbete med att göra Likabehandlingsplanen som ett levande dokument för eleverna Frånvaro Borgarskolan har, under ett antal år, arbetat aktivt med att arbeta enligt tydliga rutiner för uppföljning av elevers frånvaro från lektioner. Framförallt vidtas åtgärder vid elevernas ogiltiga frånvaro. Månadsvisa kontroller genomförs specifikt av ogiltig frånvaro över 20 %. Dessa elever anmäls som deltidsstuderande till CSN efter att samtal med elev och vårdnadshavare (för omyndig elev) och elevvårdskonferens (EVK) har genomförts. Vid EVK medverkar rektor, bitr.rektor, kurator, skolsköterska samt studiehandledaren/ klassföreståndaren. Total frånvaro i % per månad under Jan Febr Mars April Maj Aug. Sept. Okt. Nov Dec Total 14,0 12,4 11,7 15,5 13,8 8,5 11,3 12,3 13,4 14,1 12,7 8

10 Av ovanstående siffror kan utläsas att elevernas frånvaro är lägre vid skolstart men ökar månadsvis fram till skolavslutningen. Nedanstående tabell visar på all frånvaro d v s både giltig och ogiltig. Bedömning av elever i kurser mäts inte i antal närvarande lektionstimmar men det är väsentligt, för eleven att medverka på lektionerna för att visa undervisande lärare de kunskaper som eleven har tillgodogjort sig, för att en rättvis bedömning kan ske. Frånvaro från lektionstid (resultat från ht 08) fördelat per program Program Antal elever 0-9,9% Procent 10-19,9% procent 20-29,9% Procent Över 30% Procent elever elever elever elever FP % (51%) 32% (27%) 16% (14%) 8% (7%) HP % (44%) 42% (38%) 11% (11%) 9% (7%) MP % (39%) 39% (42%) 17% (15%) 11% (3%) SP % (57%) 34% (30%) 6% (9%) 3% (3%) Idrottsprogr % (62%) 38% (28%) 10% (6%) 1% (3%) PRIV-HP/FP 18% 18% 47% 18% Hela skolan % (51%) 36% (33%) 12% (11%) 6% (5%) Totala andelen elever som har 10 20% frånvaro har ökat jämfört med En markant skillnad noteras för elever på MP, Frånvaron över 30% har där ökat med det tredubbla. Vad som är orsaken till ovanstående siffror kommer att analyseras av arbetslagen. Under ht 09 var den totala frånvaron för samtliga program var 12.3 % Bedömning Åtgärder Måluppfyllelsen är dålig Frånvarostatistik UAN, LAp Analysera varför frånvaron är fortsatt hög Öka motivationen genom olika åtgärder för eleverna att närvara vid lektioner Avhopp/Avbruten studiegång Jämfört med tidigare år har antalet avgångna ökat med 6 personer. Tendensen att fler byter skola även i år är lika som tidigare år förutom på HP där avhoppen ökade markant. En anledning kan vara att eleven kommit in på sitt andrahandsval och det har blivit tomma platser på andra program/skolor som var förstahandsvalet alternativt att det var ett s k felval. Huvuddelen av bytena mellan skolor sker därför i augusti/september. Antal elever på samtliga program inkl PRIV som avbröt sin studiegång under 2009 (2008 inom parantes) Program Byte av skola Ind. Program Andra skäl Summa FP 4 (4) 8 (9) 3 (1) 15 (14) HP 20 (8) 6 (11) 7 (0) 33 (19) MP 2 (6) 4 (10) 0 (1) 6 (17) SP 5 (11) 4 (8) 6 (3) 15 (22) Idrottsprogr PRIV-HP/FP Summa 32 (29) 27(34) 19 (7) 78 (72) 9

11 Att elevers övergång till IV, alternativt slutar av andra skäl beror i hög grad på att de har kommit in på programmet trots att de oftast har lågt meritpoäng från grundskolan. En positiv trend är att färre elever på MP och SP har avbrutit sina studier på programmet. Arbetslagens gemensamma ansträngningar med att arbeta elevcentrerat kan mycket väl vara orsak till detta. Skolan har under året tagit emot 44 elever från andra skolor så nettotappet blir 34 elever över helåret vilket motsvarar cirka 5%.Målsättningen är att minska antalet avhopp, att finna individuella lösningar för elevers studiegång för att på så sätt underlätta under en eventuell period av svårighet. En viktig person i att finna individuella lösningar är studie- och yrkesvägledarens arbete dels inför gymnasievalet dels under gymnasietiden. Behovet av elevers studieplanering/vägledning under pågående gymnasietid har ökat varför en nödvändig utökning av SYV-tjänsterna på skolan bör ske till 2 heltidstjänster. Bedömning: : : Åtgärd 2010: Måluppfyllelsen är mindre god Nyckeltal, samtal UAN Arbetslagen skall analysera resultatet av årets resultat. Hitta vägar för att göra individuella lösningar för elever på programmen för att minska avhoppen. Utökning av SYV-tjänst till två heltidstjänster Stöd, specialundervisning, svenska som andra språk Alla elever i åk1 testas i svenska, matematik och engelska i början av läsåret genom en s k screening där läsförståelse/läshastighet/stavning undersöks. De elever som är i behov av stöd i svenska erbjuds detta. Undervisning sker i mindre grupper alternativt stöd i klassrummet. För ämnet svenska har skolan motsvarande 1,5 speciallärartjänst. Inom matematik, engelska och övriga ämnen är det utlagt motsvarande 1,0 tjänst stödresurs som disponeras av de olika ämnes-/arbetslagen. Generellt sätt så är resurser fördelade på att hålla nere klasstorlekarna på de olika programmen. Önskemål finns från lärare med undervisning i vissa elevgrupper att utökning av stödet bör ske. För de elever som är i behov av särskilt stöd skrivs handlingsplaner och åtgärdsprogram upprättas. I samband med klasskonferenser sker genomgång av elevers studieresultat och identifiering av elevers eventuella stödbehov uppmärksammas. Svenska som andra språk är schemalagt på annan tid än ordinarie svenskundervisning och bedrivs av 0,5 lärartjänst. De elever som studerat svenska som andra språk uppmanas att fortsätta med det även på gymnasiet. Alternativt följa undervisningen i både svenska och svenska som andra språk Undervisning i modersmål sker i samarbete med Polhems- och Vasaskolan. Det innebär möjlighet till samläsning mellan skolorna. Lektionerna ligger i anslutning till normal schematid. Under hösten 09 är det 15 elever som läser modersmål. Bedömning: : Åtgärder: Måluppfyllelsen är mycket god Samtal, observationer Lpf, UAN, Hitta former för hur stödundervisningen skall utvecklas ytterligare 10

12 3.3 Samverkansformer Förutom ovan beskrivna samverkan med elever (elevinflytande) så kännetecknas arbetsplatsen av ett förtroendefullt samarbete och av s k öppna dörrar mellan arbetsgivare och personal. Vilket är grunden för en bra stämning och dialog på skolan. Ambitionen är att verksamheten, skolan, skall arbeta i enlighet med kommunens samverkansmodell FAS. Formella samverkansmöten s k samverkansgrupp mellan arbetsgivare och representanter för arbetstagarorganisationerna genomförs i dialog en gång i månaden. Vid samtliga möten skickas kallelse ut i god tid och mötena protokollförs. Inom både ämneslag och arbetslag är samverkan väl utvecklad i form av verksamhetsmöten och pedagogiskt utvecklingsarbete finns inom de bägge strukturerna. Minnesanteckningar förs vid mötena. Personalkonferens/Arbetsplatsträff genomförs regelbundet en gång i månaden och är utlagd i terminsplaneringen för respektive termin. Dagordning för mötet läggs ut på skolans intranät 1 v innan mötet. Medarbetarsamtal mellan medarbetare och närmsta chef inplaneras och genomförs. Vad innehållet i samtalet skall handla om skickas ut till den anställde, i god tid, innan mötet. Bedömning Åtgärder Måluppfyllelsen är mycket god Samtal, observationer FAS Fortsätta utvecklingen av samverkansformerna för att gemensamt ta ansvar för vår skola. 3.4 Information Information om skolan sker kontinuerligt men mer intensifierat i samband med att elever från åk 9 skall göra sitt gymnasieval. En folder med informationsmaterial från de olika programmen revideras till höstterminen samtidigt som hemsidan uppdateras med eventuella nyheter. Skolan har informerat elever i åk 9 och deras föräldrar i samband med Polhemskvällen då samtliga kommunens gymnasieskolor presenterar sin verksamhet, vid Öppet Hus under hösten samt information till elever i åk 8 en gång under våren. Ett extra Öppet Hus har även erbjudits elever i januari månad. En informationsfolder för läsåret delas årligen ut till samtliga elever där ingår en kort sammanfattning är av rutiner och presentation/bild av all personal och vad deras uppgift är på skolan. Information till vårdnadshavare sker vid flera tillfällen under en elevs skolgång. Som exempel kan anges föräldramöten vid skolstart, utvecklingssamtalen (som genomförs en gång per termin), enskilda samtal med klassföreståndare/studiehandledare, information i samband med att omdömen ges, via hemsidan och sist men inte minst via telefonsamtal. Borgarskolan har en webb-tidning som sköts och läggs ut av eleverna inom SPM. Idéer till artiklar ges bl a från arbetslagen, enskilda elever och/eller personal. 11

13 I skolans intranät, kallat Borgisportalen, är all intern information samlat. Informationen går antingen via mail eller visas på portalen. Alla elever o personal har tillgång till e-post som de även kan öppna på webben. Personalen har full insyn och eleverna kan titta på valda delar. Lärare/arbetslag kan lägga ut arbetsmaterial, uppgifter o dyl för de olika ämnena som eleverna kan hämta. Eleverna kan även gå in och se sin närvaro/frånvaro samt schema på webben, tjänsten erbjuds även vårdnadshavare. Portalen kan även nås hemifrån. Resultatet av enkätundersökning som gjordes av elever i åk 1 och åk 2 visade att, på frågan om Jag använder Borgisportalen för information så svarade endast 33% helt eller ganska bra, 35% delvis och 21 % inte alls. Förklaringarna till detta kan vara fler. Ett att inte lärare använder portalen gentemot eleverna, två att eleverna inte alltid har tillgång till datorer, tre att eleverna skaffar sin information på annat sätt. Bedömning: Åtgärder Måluppfyllelsen är god Samtal, observationer samt enkät UAG Fortsätta arbetet med att aktivt marknadsföra vår skola. Fortsatt kontinuerlig utbildning av personalen i portalens möjligheter. Fortsatt arbete med att få eleverna att använda portalen som ett redskap och för sitt inhämtande av information. Få kontinuitet i skolans arbete med webb-tidning. 3.5 Kvalitetssäkring, bedömning och betygssättning Ämneslagen diskuterar fortlöpande betyg och bedömning. Representanter från ett antal ämneslag har haft möten med Polhems och Vasas representanter och diskuterat kursernas innehåll och bedömning. Klasskonferenser genomförs 3 gånger per läsår för samtliga årskurser. Vid dessa tillfällen diskuteras varje enskild elev om ev åtgärder såsom stöd, samtal osv skall ske. Varje kurs utvärderas enligt en enhetlig mall i vårt webbaserade utvärderingssystem. (UTV 5) Resultatet av utvärderingar som genomförts våren 09 för samtliga elever visar att; 85 % av eleverna anser att de fått mycket bra eller bra information om betygskriterier och kursmål. 89% av eleverna anser att deras egen kunskapsutveckling i ämnet är bra eller mycket bra. Ovanstående visar att en större andel elever bör känna sig informerade om vad som gäller vid bedömning och kunskaper och vid betygssättning. Bedömning Åtgärder: Måluppfyllelsen är god Enkäter, samtal Lpf, Lap Tydliggöra för eleverna informationen om betygskriterier och kursmål. Möjliggöra att lärare i kommunens gymnasieskolor kan träffas och diskutera innehåll och betygskriterier i de olika kurserna. 12

14 3.6 Internationalisering För att främja internationaliseringen på skolan har skolan ett varierande om omfattande internationellt utbyte. Under året har ett nytt Comeniusprojekt på temat vatten startats tillsammans med bland andra England och Frankrike. Projektet påbörjades under hösten Skolan fortsätter sitt utbyte med Raumo, Finland, genom att elever i HP2 kommer att göra sin APU där och finska elever kommer hit för att göra APU. Även HP-turismeleverna erbjuds göra sin APU utomlands. Under våren skall 2 elever resa till Portugal. Ett skol- och familjeutbyte med Tyskland (Wurzen) tillsammans med Vasaskolan har genomförts under året. Planering att åter besöka Haag tillsammans med ett 15-tal elever och 3 lärare har initierats under hösten. En österrikisk gästlärare undervisade i skolan en vecka i november medan en av våra lärare var i dennes skola för att undervisa i två veckor. Ytterligare tre lärare har fortbildat sig i Italien respektive i Kina under några veckor. Övriga internationella kontakter i olika former har skett med Danmark, Norge, Polen, Ungern och USA. Kursen Internationellt friluftsliv har genomförts med praktisk undervisning i Frankrike. I och med en mer ökad internationalisering och utbyte med andra skolor och länder är det väsentligt att eleverna uppmuntras att studera de språkkurser som erbjuds dels för att stå rustade vid utbyten med andra länder dels som ett led i att införskaffa sig högre meritpoäng för högre studier. Bedömning Åtgärd 2009: Måluppfyllelsen är mycket god Samtal, genomförande av besök och kontakter UAG Skolledningen skall underlätta för, och stödja de arbetslag, som söker internationella kontakter. 3.7 IKT Bildkanoner finns nu i praktiskt taget alla lektionssalar och dokumentkameror finns i en del av salarna. Antalet datorer vid skolan är vid årsskiftet ca 700 st, fördelade på lärare o elever. Ett trådlöst nät är installerat på Västertull och i Huvudbyggnaden. Tillgång till 3 vagnar med bärbara datorer finns. Alla elever på SP ekonomisk inriktning samt HP åk 1 har en varsin lånedator. På Fordonsprogrammet har ett mindre trådlöst nät installerats under hösten. Huvuddelen av elevdatorer används dock fortfarande med det trådbundna nätet i datasalar. Täckningen med det trådlösa nätet har visat att det inte alltid har varit helt pålitligt varför det trådlösa fortfarande är överlägset. Målet att utöka antalet interaktiva tavlor s k Smart-board är uppfyllt.idag finns 17 stycken fördelade dels på Västertull dels i Huvudbyggnaden. De olika valen inom Individuellt val som eleven till åk 2 och åk 3 genomförs till stor del på webben. Lärarnas betygsättning av kurser sker via webben. En stor del av lärarna använder, lägger ut undervisningsmateriel på Borgisportalen men fortfarande har inte alla av personalen anammat verktyget ännu. En trolig slutsats kan vara att det påverkar eleverna så att de av det skälet inte använder portalen i undervisningshänseende. I och med att nämnden har beslutat att samtliga elever i åk 1 på samtliga kommunala gymnasieskolor skall få en bärbar lånedator har Borgarskolan påbörjat diskussionerna hur detta kommer att påverka undervisningen. Skolan har, under en treårsperiod, arbetat och fått 13

15 erfarenhet hur undervisningen, pedagogisk, bör anpassas då eleverna får en bärbar dator. Erfarenhet finns hos de lärare som undervisat inom SP-ekonomi o handel. Detta är värdefullt. Bedömning Ågärder Måluppfyllelsen är mycket god Nyckeltal, samtal UAN, Lpf, LAp Stimulera och utbilda alla lärare i att använda IKT-utrustning som ett pedagogiskt verktyg. Göra portalen intressant för eleverna så att de blir stimulerade att använda den. Planera för avveckling av ett antal datasalar till förmån för personliga bärbara datorer. 3.8 Skola Arbetsliv Fordonsprogrammet Förutom de lagstadgade APU-veckorna gör eleverna på karosseri och tunga fordon en mycket stor del av sin fordonsutbildning ute på olika företag i åk2 och 3. Problemet med att få ut alla elever på karosseriutbildningen finns inte längre. I åk 3 på personbilssidan stimuleras eleverna att starta upp Ung företagsamhet. Ett programråd med företrädare från branschen (verkstadschefer) finns. Handledare bjuds in till skolan för diskussion och utbyte.. Handel och administrationsprogrammet Alla elever får sina lagstadgade 15 veckor APU. De kontakter som knutits under 2008 har inneburit att några elever i turismklassen kan göra sin APU i utlandet. Alla elever på HP är med i Ung företagsamhet. Skolan har ett samarbete med Handelsanställdas förbund som genomför utbildning för eleverna åk3. Ett programråd med företrädare från detaljhandelsbranschen har startats upp. Programmet satsar på en gemensam pedagogik, entreprenörskap och verklighetsanknutna projekt. Under hösten har initiativ tagits att kontakta företag för att bli s k Fadderföretag för skolan och eleverna på HP. Medieprogrammet På MP har vi svårt att få ut samtliga elever på kvalificerad APU I stället bedrivs APU för vissa elever på skolan med en lärare som handledare. Gruppen åtar sig projekt som liknar det som förekommer i näringslivet. Ett exempel är att eleverna gör en egen sida som publiceras i Arbetarbladet varje vecka. Företrädare för branschen är med och bedömer elevernas projektarbeten. Samhällsvetenskapliga programmet På SP är det framför allt E-inriktningen som har kontakter med arbetslivet i form av fadderföretag och deltagande i Ung Företagsamhet. Många elever på SP besöker olika högskolor och deltar i den årliga Saco-mässan. Dessutom kommer många representanter för yrkesliv och institutioner till skola. Eleverna på SPE och SPS har under vårterminen gjort en veckas s k ämnespraktik ute på olika företag passande sin inriktning. Bedömning Åtgärder Måluppfyllelsen är mycket god Samtal, möten, observationer UAN, Lpf, Lap Vidareutveckla samarbetet med näringslivet i former som känns meningsfulla för både skolan och näringslivet. 14

16 3.9 Samverkan med Högskola Under 2009 har 39 studenter från Högskolan i Gävle, 7 studenter från Högskolan i Falun och en från Umeå haft Borgarskolan som sin Partnerskola fördelat på vår- och hösttermin. 14 lärare har varit lokala lärarutbildare varav 13 har handledarutbildning. Under höstterminen går två lärare utbildning för behörighet till lokala lärarutbildare. Den verksamhetsförlagda lärarutbildningen på Borgarskolan upplevs mycket positivt från våra lärare - att få möjlighet ta emot och vara delaktiga i utbildningen av nya lärare. Skolan får också positiv feedback såsom en öppen och välkomnade skola av högskolornas studenter. Därutöver medverkar lärare aktivt i ett erfarenhetsutbyte/nätverkande i ämnet engelska, idrott samt religion med Högskolan i Gävle (HIG). Skolan har en adjungerad adjunkt i religion (20%) på HIG. Kontakterna med högskolorna är värdefull för vår utveckling i de berörda ämnena på skolan. Bedömning Åtgärder Måluppfyllelsen är god Observationer, samtal Lpf, UAN Fortsatt arbete med att ta emot studerande från Högskolorna och erfarenhetsutbytet med de olika högskolorna Hälsa och livsstil Skolan har ett elevvårdsteam bestående av skolsköterska, kurator samt 1,4 studie- och yrkesvägledare. Samtliga medverkar vid skolans elevvårdskonferenser (EVK) och klasskonferenser förutom enskilda samtal med elever. De arbetar framför allt med ett förebyggande arbete med elevernas. Som exempel på det kan nämnas att skolsköterskan har s k elevhälsosamtal med samtliga elever i åk 1 och arbetar aktivt enligt Folkhälsomäl 11, attityder mot tobak och alkohol. Elevvården har nära kontakter med bl a BUP, ungdomsmottagningen, Kristallen och Kompassen. Studie- och yrkesvägledarna på Borgarskolan finns som stöd då elever skall göra sina olika studieval och ger vägledning inför fortsatta studier och yrkesval. Besök tillsammans med elever görs på olika högskolor inför valet efter gymnasiet. Elever vänder sig till sin SYV då de behöver råd för att planera sina studier, t ex då olika problem med studierna uppstår, byte av program, planering av individuell studieplan osv. Samtal hålls dels med enskild elev dels i gruppvis. Då skolan har två stycken idrottsinriktningar och vi i vår vision framtonar idrotten som viktig är det naturligt att vi inom det Individuella valet erbjuder samtliga elever möjligheten att välja från ett utbud av många kurser inom ämnet Idrott o hälsa. Därutöver kan eleverna i HP3 välja en lokal kurs Hälsa inom Individuellt val. En lokal kurs som eleverna upplever mycket positivt är Livskunskapsundervisningen. Kursen, är obligatorisk för samtliga elever i åk 2. I den tars det upp olika hälso- och livsstilsfrågor. Bedömning Åtgärd : Måluppfyllelsen är god Samtal, konferenser, enkäter Lpf, UAN, LAp Fortsatt satsning på, och utveckling av, livskunskapen i åk2. Speciellt det förebyggande arbetet mot tobak och alkohol. 15

17 4. Utbildningsresultat Avgångsbetyg 09 (resultat 08 inom parantes) Program Slutbetyg Betyg utan Högskolebehörig Antal red. Samlat Antal betyg IG Program betygsdok FP 93% (100%) 62%(44%) 74%(94%) 7%(6%) 7%(0%) 42 HP 90% (91%) 61%(51%) 91%(76%) 1%(1%) 10%(9%) 89 MP 95% (96%) 60%(61%) 84%(87%) 3%(0%) 5%(3%) 38 SP 98% (97%) 71%(67%) 98%(88%) 10%(4%) 2%(3%) 140 Totalt 94% (95%) 65%(59%) 92%(93%) 3%(3%) 6%(5%) 309 Kommentar; Antalet slutbetyg minskade med 7% på FP och fick därmed samlat betygsdokument i och med att de valt bort någon av kurserna på programmet. Att välja bort någon eller några kurser för elever med studiesvårigheter är ett sätt att anpassa utbildningen istället för att avbryta studierna helt och hållet. Betygsfördelning avgångselever vt 09 (resultat 08 inom parantes) Program IG G VG MVG Antal betyg FP 4%(3%) 52%(56%) 34%(31%) 10%(10%) 1284(1101) HP 4%(5%) 55%(54%) 33%(30%) 8%(11%) 3038(2568) MP 6%(4%) 45%(38%) 33%(33%) 16%(24%) 1034(810) SP 4%(3%) 35%(33%) 37%(42%) 24%(22%) 4192(3578) Hela skolan 4%(4%) 45%(43%) 35%(37%) 16%(17%) 9548(8057) Kommentar; För hela skolan ses ett lite lägre resultat av andelen elever som erhöll betyget VG och MVG än föregående år. Betygsfördelning kön vt09 (resultat 08 inom parantes) IG G VG MVG Antal betyg Flickor 4%(4%) 41%(39%) 39%(39%) 18%(18%) 5258(4424) Pojkar 5%(3%) 50%(48%) 31%(33%) 14%(16%) 4290(3865) Hela skolan 2%(4%) 45%(43%) 35%(36%) 16%(17%) 9548(8289) Kommentar; Flickorna har högre betygsvärden än pojkarna, vilket är en tendens som är lika över nationellt sätt. Betyg Svenska A avgångselever 09 (resultat 08 inom parantes) Program Reducerat Saknar betyg IG G VG MVG Antal betyg FP % (0) 77%(77%) 20%(20%) 3%(3%) 41(36) HP % (0) 55%(67%) 43%(30%) 1%(1%) 89(76) MP % (0) 58%(45%) 34%(36%) 5%(19%) 38(31) SP % (0) 37%(43%) 46%(48%) 17%(8%) 140(120) 16

18 Betyg Svenska B avgångselever 09 (resultat 08 inom parantes) Program Reducerat Saknar betyg IG G VG MVG Antal betyg FP 1%(3%) 1%(3%) 3% (3%) 75%(83%) 19%(8%) 3%(0%) 36(36) HP 0%(0%) 0%(1%) 4%(8%) 50%(55%) 37%(30%) 9%(5%) 89(76) MP 0%(0%) 0%(0%) 8%(10%) 52%(48%) 32%(29%) 8%(13%) 38(31) SP 1%(0%) 1 %(0%) 2%(0%) 33%(31%) 44%(49%) 20%(20%) 139(120) Betyg Engelska A avgångselever 09 (resultat 08 inom parantes) Program Reducerat Saknar betyg IG G VG MVG Antal betyg FP 0 %(3%) 0%(0) 19% (8%) 44%(50%) 32%(31%) 5%(8%) 41(36) HP 0%(1%) 0%(0) 2%(8%) 48%(61%) 24%(22%) 6%(8%) 89(76) MP 0%(0%) 0%(0) 8%(6%) 47%(23%) 40%(45%) 5%(26%) 38(31) SP 0%(0%) 0%(0) 0%(1%) 36%(40%) 50%(47%) 14%(14%) 140(145) Betyg Matematik A avgångselever 09 (resultat 08 inom parantes) Program Reducerat Saknar betyg IG G VG MVG Antal betyg FP %(1%) 69%(72%) 17%(22%) 7%(8%) 42(36) HP %(3%) 73%(83%) 20%(12%) 6%(3%) 89(76) MP %(6%) 71%(65%) 21%(26%) 3%(3%) 38(31) SP %(0%) 51%(69%) 36%(26%) 8%(3%) 140(120) Kommentar; På SP fick fler elever betyget VG och MVG än tidigare år. Däremot var det fler elever på FP som fick IG än år Detta trots att extratimmar schemaläggs på de yrkesförberedande programmen. 5 Bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Den samlade bedömningen är att Borgarskolans måluppfyllelse är god eller mycket god och motsvarar de mål som uppdragsgivaren ställer på skolan. Arbetsmiljön är mycket god och elever och personal trivs. Skolan har väl fungerande arbetslag med engagerande lärare som arbetar gemensamt med elevvården att finna lösningar på ev. uppkomna hinder. Arbetet med att minska frånvaron är ett prioriterat område. Trots ökad konkurrens från friskolor anser jag att Borgarskolan har stått sig och står sig väl i denna kamp om elever. Dels beroende på att skolan erbjuder utbildningar som vänder sig till ungdomar med olika intresseområden såsom idrott, entreprenörskap och kommunikation dels ger vi ungdomarna en jämn och kvalitativ god utbildning. I och med att skolledningen haft en vakans under hösten har det av naturliga skäl inte funnits utrymme för något aktivt utvecklingsarbete på skolan förutom det som tidigare var inplanerat. 6. Framtiden I en tid där elevminskning står för dörren och en eventuell ny gymnasieform med nya program skall träda i kraft är det angeläget att all personal tydliggör skolans värderingar och synliggör den kvalitativa arbete som finns på skolan för föräldrar och elever. Det innebär bl a ett fortsatt arbete med eleven i fokus dels för att stimulera duktiga elever till högskolestudier 17

19 och yrkeshögskolor dels med att finna individuella lösningar för elever med studiesvårigheter med syfte att minska frånvaron och studieavbrotten. Fortsatt utveckling av samtliga program men framförallt att finna utvecklingsområden för HP och FP. Planering och arbete inför en eventuell ny gymnasiereform (GY2011) kommer att ske kontinuerligt i samråd med förvaltningen och i samarbete med Vasaskolan och Polhemsskolan. Eftersom vi är referensskola gentemot Skolverket för SA-programmet, anser jag att vi där är långt framme i arbetet inför GY2011. En särskild fråga avseende den nya gymnasiereformen, blir för vår del, arbetet med att skapa alternativ utbildning för de elever som idag studerar på MP och Idrottsprogrammet. Katarina G Åkersten Rektor. 18

20 Bilaga 1 Struktur för Borgarskolans kvalitetsarbete Skolledning Fastställer skolans arbetsplan mars Rektor Fastställer skolans arbetsmiljöplan juni Rektor Besöker åk1 sep + jan/feb Rektor Besöker åk2 okt + jan/feb Rektor/bitr rektor Besöker åk3 nov + maj Rektor/bitr rektor Sammanställer kursutvärderingarnas obligatoriska frågor maj Rektor/bitr rektor Organiserar elevenkät åk1 april bitr rektor Organiserar elevenkät åk3 april bitr rektor Genomför medarbetarsamtal jan dec Rektor/bitr rektor Genomför ämnesgruppsamtal nov-maj Rektor/bitr rektor Gör lektionsbesök 20st var sept-maj Rektor/bitr rektor Arbetsplatsträffar Ger förslag på förändringar i arbetsplanen jan Olika arbetsgrupper Ger förslag på förändringar i likabehandlingsplanen feb Olika arbetsgrupper Ger förslag på förändringar i arbetsmiljöplanen april Olika arbetsgrupper Programarbetslag Utarbetar en årlig arbetsplan för juni Arbetslagsledaren arbetslaget Utvärderar arbetsplanen kontinuerligt Arbetslagsledaren Ger förslag på förändringar till skolans arbetsmiljöplan. maj Arbetslagsledaren Ger förslag på frågor som skall ingå kursutvärderingarna inom arbetslaget. augusti Arbetslagsledaren Genomför utvecklingsarbete i arbetsplanens anda under läsåret Ämneslag Ansvarar för likvärdigheten av betygssättningen i kurser inom ämnet. Samarbetar med andra gymnasier (främst kommunens) avseende betygssättning och kursinnehåll. Enskild lärare Utvärderar kontinuerligt sin egen undervisning. Utvärderar kursen enligt fastställt formulär ca 3 veckor innan kursslut. 19