innehåll verksamhetsberättelse 2003

Transkript

1 innehåll verksamhetsberättelse Bakgrund...3 Året i sammandrag Rektors översikt...4 Verksamhetens målsättning...6 Forskning och utveckling Organisation...8 Studerandekår...8 Styrelsen Förvaltning Rektor Ledningsgruppen Antagningsnämnden Examensnämnden Forskningsnämnden Studentsamverkansgruppen Branschråden Branschrådet för utbildningsprogrammet för företagsekonomi t o m Branschrådet för utbildningsprogrammet för vård t o m Branschrådet för högskolans sjöfartsinriktade utbildningar t o m Institutionerna Prefekterna Lärarkollegiet De programansvariga Examensinriktad utbildning Programråden Utbildningsprogrammen Institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) Institutionen för sjöfart och teknik (ST) Öppna högskolan Biblioteket Internationell verksamhet Sokrates/Erasmus-avtal Nordplus-nätverk...25 Leonardo da Vinci-projekt EU-projekt...27 HAND-projektet...27 DigIT-projektet Inkomster och utgifter Högskolans personal...32 Rektor...32 Förvaltning...32 Lärare...32 Timlärare och gästföreläsare...33 Teknisk personal...35 Kursadministration...35 Studieadministration...35 Kanslipersonal...35 Övrig personal...36 Projekt...36 Köptjänster Studerande...38 Inskrivna studerande hösten Statistiska uppgifter...40 Avlagda yrkeshögskoleexamina Utexaminerade med yrkeshögskoleexamen per program...42 Antal studerande hösten Antal studerande hösten 2003 per program, årskurs och könsfördelning...43 Antal studerande hösten 2003 regionsvis...43 Antal studerande kommunvis...43 Deltagare i Öppna högskolans verksamhet Övriga externa kurser...46 HAND-projektet, kurser Sjöfartskurser Stipendier Fortbildning och internationellt samarbete...48 Fortbildning och konferenser...48 Studiebesök och specialkurser...50 Internationellt utbyte Sokrates/Erasmus Nordplus Examensarbeten Uppdrag Vetenskapliga uppdrag, publikationer, pris ISSN P R O D U K T I O N : A T H O M E Å L A N D

2 2

3 1.Bakgrund Denna ver ksamhe t sb er ä t t else r e dogör för Högskolans p å Å land ver ksamhe t under p erioden För a t t dokument er a den ver ksamhe t som f anns hösten s amt ver ksamhe t en v id Å lands y r ke shögskola f r am till och med har data t agi t s med även f r ån Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då tidigare Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands tekniska läroverk och Ålands sjöfartsläroverk upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten, som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (ÅFS 87/2002). 3 Högskolans utbildningsutbud är inledningsvis en direkt fortsättning på det tidigare utbudet inom Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola. Den examensinriktade yrkeshögskoleutbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Dessutom finns kursutbildning till vaktmaskinmästare, vaktstyrman samt i ledarskap inom social- och hälsovård. Utbildningen till vaktmaskinmästare motsvarar de två första åren av programmet för maskinteknik och är även helt integrerad i programmets verksamhet. Vid högskolan bedrivs härutöver kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet.

4 Året i sammandrag Rektors översikt 4 En attraktiv högskola I fokus under verksamhetsåret har våra studerande stått, jämsides med utvecklingen av utbildningarna och högskolans kursverksamhet. Vi kan glädja oss åt ett ökat antal sökande till motsvarande utbildningar jämfört med året innan och att vi kunnat ta emot 92 nya heltidsstuderande till våra utbildningar. Sammanlagt kunde högskolan under hösten 2003 räkna in 380 studerande som under åren 2004 till 2007 avser avlägga en yrkeshögskoleexamen eller avsluta en tvåårig kursutbildning. Under verksamhetsåret har 48 avlagt yrkeshögskoleexamen varav 24 inom de sjöfartsinriktade utbildningarna och sammanlagt 24 inom IT, handel och turism. Inom våra sjöfartsinriktade utbildningar fanns under hösten 156 studerande där fördelningen mellan däck och maskin är i det närmaste fifty-fifty. Inom handel och turism hade högskolan under hösten 124 studerande, inom vårdutbildningarna sammanlagt 52 och inom el och IT sammanlagt 48 studerande. Inom kursverksamheten hade högskolan ca 2000 kursdeltagare under året. Våra studerande inom kursverksamheten har deltagit i akademiska kurser, kurser vid utbildningsprogrammen eller fortbildningskurser. Av de sistnämnda utgörs en stor del av kurser inom sjöfartsområdet som vi genomför i ett nära samarbete med Ålands sjösäkerhetscentrum. Högskolans examensinriktade utbildningar förefaller vara mycket väl anpassade till åländska behov.

5 Inom sjöfart särskilt maskinteknik - och hälsovård finns idag ett uttalat behov. I rapporter och utredningar aviseras inom några få år stora pensionsavgångar bland däcks- och maskinbefäl, inom handel och administration och inom teknikområdet. Framtiden ser således mycket ljus ut för våra blivande sjökaptener, övermaskinmästare, företagsekonomer, ingenjörer och sjukskötare. Turismsektorn framhålls som en av landskapets framtidssektorer liksom IT-sektorn och våra utexaminerade hotell- och restaurangadministratörer och systemutvecklare uppskattas av det åländska arbetslivet. Vi kan nu efter att i tre år ha utexaminerat högskoleutbildade med yrkeshögskoleexamen på Åland se att de utexaminerade placerar sig mycket bra i det åländska närings- och arbetslivet. Vår yrkeshögskoleexamen som är en högskoleexamen med klar yrkesprofil mottas väl i det åländska samhällets olika sektorer. Våra studerande får också en bra och nära kontakt med arbetslivet under studietiden så som vi avsett. Systemet fungerar således bra! Högskolan på Åland är förvaltningsmyndighet under Ålands landskapsstyrelse med landskapet Åland som huvudman. Förvaltningen och verksamheten regleras av LL om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002) och stadganden och beslut med stöd av den. Under första verksamhetsåret har ett antal steg har tagits mot utformningen av en modern högskola i det åländska samhället. En lätt organisation (jfr. sid. 9) har skapats för en högskola med sju högskoleutbildningar, öppen kursverksamhet, forsknings- och informationsverksamhet samt stödfunktioner. För den examensinriktade utbildningen finns två institutioner och för den öppna kursverksamheten och biblioteks- och informationstjänsterna finns varsin enhet. För antagningsärenden, examensärenden och forskningsfrågor finns tre nämnder. Högsta beslutande organ för högskolan är styrelsen och den operativa ledningen sköts av rektor biträdd av en ledningsgrupp och centralförvaltningen. För direktkommunikation mellan högskolans ledning och de studerande finns en särskild studerandesamverkansgrupp. Högskolans ordinarie lärarkår har under det första verksamhetsåret uppgått till sammanlagt trettiotvå personer. Såväl vid de examensinriktade utbildningarna som inom kursverksamheten anlitas härutöver en mängd timlärare och föreläsare. Bland timlärarna och gästföreläsarna återfinns lärare vid de åländska gymnasialstadieskolorna, föreläsare från omkringliggande universitet samt personer med specialistkunnande. Högskolan på Åland är privilegierad som kan erbjuda de studerande såväl många kompetenta egna lärare som intressanta gästföreläsare. Att komma till Åland och hålla högskolekurser och få arbeta med våra studerande är uppskattat idag. Högskolan har inte haft några problem att locka såväl goda föreläsare från universitet och högskolor i omkringliggande regioner som specialister inom vitt skilda ämnesområden. I det utvecklade utbildningsavtalet som ingicks mellan Ålands landskapsstyrelse och högskolan sägs att cirka hundra studerande per år ska tas in till den examensunriktade utbildningen under de närmaste åren. Liksom tidigare, under yrkeshögskoletiden, är det inte meningen att ta in studerande till samtliga utbildningsprogram varje år. En lyckad marknadsföring av utbildningarna och därefter beslut om vilka utbildningar som startar årligen är styrelsens utmaning och ansvar. Som årligt resultatmål för har i utbildningsavtalet med landskapsstyrelsen fastställts 400 heltidsstuderande vid högskolan och gällande enheten Öppna högskolan har resultatmålet fastställts till 1850 kursdeltagare. Den utveckling vi blickar fram emot är att, förutom undervisning på högskolenivå, bedriva forskning i en utökad omfattning. Under kommande läsår bör vi vid högskolan finna form och finansiering för forskningsprojekt där våra lärare är engagerade. Vi strävar efter att samarbeta med andra högskolor och med näringslivet i dessa forskningsprojekt. Redan i dag görs många examensarbeten vid högskolan i samarbete med näringslivet och en uppbyggd forskningsverksamhet kommer att bidra till ännu mer bredd och djup i våra studerandes examensarbeten. Högskolans tredje uppgift, samverkan med samhället och information om ny kunskap till verksamheter och organisationer utanför högskolan, är ytterligare en utmaning för högskolan för framtiden. Närheten till och intresset för högskolan hos näringslivet, arbetslivet samt organisationer och föreningar borgar dock för att vår högskola skall lyckas med denna mycket viktiga uppgift. Agneta Eriksson-Granskog Rektor 5

6 6 Verksamhetens målsättning Högskolan på Åland ska vara: en regional profilhögskola som utgår från och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan; en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö präglad av en helhetskoordinering av högskolan, där de studerandes inflytande beaktas på samtliga nivåer; en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och internationellt; en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapet baserat på ett utbildnings- och forskningspolitiskt program, som utarbetas i samråd mellan högskolan och landskapsstyrelsen; en aktiv aktör i ett innovationssystem på Åland bestående av högskola, näringsliv och offentlig förvaltning; en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar.

7 Forskning och utveckling 7 Högskolans forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) avser i huvudsak olika forsknings- och utvecklingsprojekt, tjänster, sakkunniguppdrag och utredningar som högskolan deltar i eller ansvarar för. Forskningsverksamheten fokuseras på tillämpad forskning medan utvecklingsverksamheten innebär att på ett systematiskt sätt använda kunskap förvärvad med tillhjälp av forskning och/eller praktisk erfarenhet. Högskolan skall arbeta med forskning och utveckling som stöder undervisningen och regionen. Målet är att under perioden starta upp forskningsverksamhet i anslutning till utbildningsprogrammen. Strävan är samtidigt att kunna finansiera en stor del av forskningen via externa medel. Högskolan har för avsikt att inom forskningsoch utvecklingsverksamheten utveckla sin interna kompetens för att leda och delta i projekt av olika slag, projekt som stöder hög- skolans kärnverksamhet i vid mening, men högskolans FoU-verksamhet utgör självklart en viktig och nödvändig kärnuppgift som ska integreras i högskolans hela verksamhet. Högskolans styrelse berörde FoU-frågorna ett flertal gånger under året, både i samband med beredningen av utbildningsavtalet, budgeten för år 2004 och högskolans strategiska utveckling. Styrelsen har med stöd av högskolelagen och utbildningsavtalet prioriterat en fortsatt utveckling av högskolans FoU-verksamhet med strävan att inrätta en tjänst eller ett projektuppdrag för forskning och utveckling vid högskolan och att tillsammans med landskapsstyrelsen utarbeta ett utbildnings- och forskningspolitiskt program för landskapet för åren Högskolan deltar i kostnaderna för projektet Ålands kyrkor, som är ett samarbetsprojekt med Åbo Akademi och leds av filosofie doktor Åsa Ringbom. Projektet fortgår fram till år 2010.

8 2. Organisation Organisation Styrelsen Ledningsgrupp Rektor Antagningsnämnd Examensnämnd Forskningsnämnd Förvaltning Öppna högskolan Bibliotek Institutionen f ekonomi, turism och vård Institutionen f sjöfart och teknik 8 ekonomi Företagsekonomi Hot & rest.service Vård service Elektroteknik Sjöfart, sjökapten Maskinteknik, övermaskinmästare sjöfart it Informationsteknik Studerandekår De studerande vid högskolan utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta mål är att vara den sammankopplande länk som de studerande vid högskolan behöver för att främja studierelaterade frågor av både direkt och indirekt karaktär. Studerandekåren utser ett studeranderåd som kan framställa förslag och avge utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Utöver nämnda verksamhetsområden har studerandekåren inom högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och inspirerande studiemiljö. Ordförande och viceordförande för studeranderådet utses av rådet. Studerandekåren SKÅHLA:s styrelse Jens Kvarnström, ordförande Jeanette Blomqvist, viceordförande Joakim Axén sekreterare Josefin Lindström, kassör Sandra Jansson, ordf. för festkommittén Lars-Edvin Johansson Studerandekåren får årligen ett understöd för sin verksamhet av högskolan. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte.

9 Styrelse för Högskolan på Åland Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans alla angelägenheter, pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsen tillsattes av Ålands landskapsstyrelse som samtidigt utsåg ordförande och ordförande. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. vice- Styrelsens medlemmar är: Ordförande Henning Lindström VD, Ålands Energi Ab Viceordförande Eva Mikkola-Karlström t.o.m VVD, Godby Shipping Medlemmar Barbro Gustafsson Docent, Karolinska institutet Lars Hassel Professor, Åbo Akademi Kaj Jansson Teknisk direktör, Viking Line 9 Ersättare Gunilla Blomroos Personalchef, Ålandsbanken Gunnel Ekelund Bibliotekarie, Mariehamns stadsbibliotek Anders Gustafsson Ingenjör, Pedago Medlemmar Jeanette Blomqvist (studeranderepresentant) Studerande, Högskolan på Åland Lennart Isaksson Ingenjör, Eriksson Capital Dan Nordman Lektor, Ålands lyceum Anne-Christine Silander Utbildningschef, Eckerölinjen Katarina Ulenius (personalrepresentant) Lektor, Högskolan på Åland Personliga ersättare Josefin Lindström (för Jeanette Blomqvist) Studerande, Högskolan på Åland Brittmari Wikström (för Katarina Ulenius) Enhetschef, Högskolan på Åland Styrelsen har under hösten 2002 och år 2003 sammanträtt 26 gånger och i mötesprotokollen ingår sammanlagt 267 paragrafer. Föredragande i styrelsen var vik. byråchef Elisabeth Storfors. Föredragande var rektor Agneta Eriksson-Granskog.

10 3. Förvaltning Rektor Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektorn vid Högskolan på Åland. Till första rektor för Högskolan på Åland utnämnde landskapsstyrelsen fil. dr. Agneta Eriksson-Granskog. Ledningsgruppen För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten inrättade styrelsen den 11 april 2003 en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programansvariga och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Ledningsgruppen hade 28 möten under året och bestod av Agneta Eriksson-Granskog rektor, ordförande Suzanne Donner bibliotekarie Gösta Helander... planerings- och utvecklingschef Göran Henriksson prefekt Katarina Ulenius prefekt Brittmari Wikström enhetschef 10 Antagningsnämnden Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Antagningsnämnden har haft nio möten under året. I nämnden ingick: Agneta Eriksson-Granskog, rektor, ordförande Jeanette Höstman studiesekreterare, sekreterare Christer Kullman programansvarig Stina Torvaldson studiehandledare Katarina Ulenius prefekt Examensnämnden Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Examensnämndens sammansättning var Mikaela Björkholm enhetschef (t.o.m ) Philippe Chanfreau överlärare (fr.o.m ) Göran Henriksson prefekt Samu Mäkelä lektor Harry Nordlund lektor Brittmari Wikström enhetschef Forskningsnämnden Styrelsen har beslutat att tillsätta en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forskningsmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och högskolans forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter om styrelsen så beslutar. Studentsamverkansgruppen Rektor, prefekterna, studiesekreteraren, ordförande för studerandekåren och representanter för samtliga programråd bildar studentsamverkansgruppen. Gruppen är ett diskussionsforum där synpunkter från de studerande och från högskoleledningen möts. Rektor är ordförande, studiesekreteraren sekreterare och gruppen möts en gång per termin.

11 Branschråden Styrelsen kan tillsätta branschråd för tre år med uppgift att utgöra en förbindelselänk mellan högskolan och näringslivet/arbetslivet i det omgivande samhället. Under året tillsattes tre branschråd: Branschrådet för utbildningsprogrammet för företagsekonomi t o m Johan Eriksson VD, Ålands handelskammare Conny Friman koncernredovisningschef, Chips Ab Oy Carin Holmqvist Ålands landskapsstyrelse/näringsavdelningen Dan Johansson transportchef, Posten på Åland Björn Kalm VD, Optinova Ab Jonny Mattsson ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Erika Sjölund VD, Ålands Företagsbyrå Kristina Svedmark projektledare, Högskolan på Åland Branschrådet för utbildningsprogrammet för vård t o m 31.12,2005 Jana Andersson föreståndare, Socialomsorgen/äldrevård Birgitta Hermans överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/primärvården Kirsi Jansson lektor, Ålands vårdinstitut Maj Karlsson sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård specialsjukvården Bengt Michelsson förvaltningsöverskötare, Ålands hälso- och sjukvård/förvaltning Eivor Nikander hälso- och sjukvårdsinspektör, Ålands landskapsstyrelse Kaj-Gunnar Sjölund sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatrisk vård Branschrådet för högskolans sjöfartsinriktade utbildningar t o m Rolf Andersson befälhavare, Ålands landskapsstyrelse, repr. Skeppsbefälsföreningen Bo-Gustav Donning säkerhetschef på Eckerölinjen, representerar Ålands redarförening Gun Erikson-Hjerling VD på Rederi Ab Gustaf Erikson, representerar Ålands redarförening Wiveca Eriksson studiehandledare, Ålands sjömansskola Ulf Hagström teknisk inspektör, Viking Line Abp Berndt Jansson elmästare, Birka Line Dick Jansson VD, SAJ instrument Kenneth Johansson driftsansvarig, Ålands Energi Ab Ove Karlsson personalchef på Viking Line, representerar Ålands redarförening Hans Palin övermaskinmästare, Ålands energi- och sjöfartstekniska förening Anton Sjöholm verksamhetsledare, Maskinbefälsförbundet Stina Torvaldson studiehandledare, Högskolan på Åland Olof Widén VD, sjökapten, representerar sfraktfartygsföreningen 11

12 12 Institutionerna Den examensinriktade utbildningen och till den hörande fortbildning, uppdrag och forskning finns vid två institutioner. Vid institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) finns utbildningsprogrammen för företagsekonomi, hotell- och restaurangservice och vård och vid institutionen för sjöfart och teknik (ST) finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, informationsteknik, maskinteknik och sjöfart. De leds av varsin prefekt som är underställd rektor. Prefekterna Varje institution leds av en prefekt. Prefekten är samtidigt chef och pedagogisk ledare för lärare och personal vid institutionen. Prefekten utses för en treårsperiod av styrelsen på förslag av undervisningspersonalen vid de program som finns vid institutionen. Styrelsen utsåg den 5 maj 2003 prefekter för institutionerna för tiden : Prefekter Göran Henriksson Institutionen för sjöfart och teknik Katarina Ulenius Institutionen för ekonomi, turism och vård

13 13 Lärarkollegiet I högskolans lärarkollegium ingår samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet på det sätt som kollegiet självt beslutar. Kollegiet kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör verksamheten. De programansvariga Vart och ett av de sju utbildningsprogrammen vid högskolan har en programansvarig lärare, som leder, övervakar och utvecklar sitt utbildningsprogram och fungerar som formell examinator för kurserna på utbildningsprogrammet. De ansvariga programär Företagsekonomi Christer Kullman ( ) Maskinteknik Hans Lavonius ( ) Sjöfart Bengt Malmberg ( ) Vård Katarina Ulenius ( ) Angela Sjöberg ( ) Informationsteknik Patrick Sjöberg ( ) Elektroteknik Rune Andersson ( ) Matias Waller ( ) Hotell- och restaurangservice Samu Mäkelä ( ) Hubertus von Frenckell ( )

14 4. Examensinriktad utbildning Den examensinriktade utbildningen (yrkeshögskoleutbildningen) skall enligt LL om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002) och LF om Högskolan på Åland (ÅFS 87/2002) med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge den studerande fördjupade kunskaper av hög kvalitet. Utbildningen ordnas i form av utbildningsprogram som leder till yrkeshögskoleexamen och i form av kurser i de ämnen och i den omfattning som bestäms i utbildningsplanen. Utbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsområdet, ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning och självständig problemlösning, ge den studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan och intresset att följa kunskapsutvecklingen. Utbildningen skall allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens. Utbildningen byggs upp i utbildningsprogram som består av kursbundna studier (grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, och examensarbete) samt praktik. För varje utbildningsprogram finns en utbildningsplan och en programansvarig person. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programråden Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och programansvarig. Mötena protokollförs i den utsträckning rådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och berörd personal delta. Utbildningsprogrammen utgör utbildningshelheter. De omfattar minst 120 sv och högst 180 sv. De högskoleexamina som får avläggas vid högskolan är 14 Examensbenämning 1) yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi... Företagsekonom YH 2) yrkeshögskoleexamen i hotell- och restaurangservice... Hotell- och restaurangadministratör YH 3) yrkeshögskoleexamen i hälsovård... Sjukskötare YH 4) yrkeshögskoleexamen i informationsteknik... Systemvetare YH 5) yrkeshögskoleexamen i informationsteknik med ekonomi... Systemvetare YH 6) yrkeshögskoleexamen i sjöfart... Sjökapten YH 7) yrkeshögskoleexamen i teknik... Ingenjör YH

15 15 De utbildningsprogram som finns vid högskolan är Utbildningsprogrammen kursbundna studier omfattning praktik totalt Elektroteknik - automation 140 sv 20 sv 160 sv - elmästare: fartygsautomation 140 sv 20 sv 160 sv - elmästare, vaktmaskinmästare: fartygsautomat. m maskinteknik 144 sv 36 sv 180 sv Företagsekonomi - redovisning och ekonomistyrning 120 sv 20 sv 140 sv - logistik 120 sv 20 sv 140 sv Hotell- och restaurangservice - restaurang och gastronomi 120 sv 40 sv 160 sv - hotell- och konferenstjänster 120 sv 40 sv 160 sv Informationsteknik - mjukvaruutveckling 120 sv sv - mjukvaruutveckling med ekonomi 150 sv 10 sv 160 sv - datateknik 150 sv 10 sv 160 sv Maskinteknik - maskinbefäl: energi- och fartygsmaskinteknik 144 sv 36 sv 180 sv Sjöfart - sjökapten 140 sv 40 sv 180 sv Vård - sjukskötare 90 sv 50 sv 140 sv

16 16 Institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) Högskolans utbildningsprogram för företagsekonomi, hotell- och restaurangservice och vård bildar institutionen för ekonomi, turism och vård. Verksamheten bedrivs på Neptunigatan 17, Strandgatan 1 och Östra skolgatan 2. Studerandekansliet finns på Neptunigatan 17. Inom institutionen finns tolv heltidsanställda lärare. Förutom dessa undervisar även timlärare och övriga externa föreläsare inom programmen. Sedan fungerar vid varje program en av lärarna som studiehandledare. Institutionen har fr.o.m. augusti 2003 varannan vecka haft institutionsmöten, där prefekten, de programansvariga, studiehandledarna och studerandekansliet deltar. Institutionens målsättning är att bedriva undervisning och utvecklingsarbete med en uttalad förankring i arbets- och näringsliv samt att utveckla samarbetet mellan programmen och över institutionsgränserna. I denna målsättning ingår ett målinriktat arbete med utveckling av kurser, kursinnehåll och pedagogiska strategier samt strävan att utveckla färdigheter och kompetens inom pedagogik, forskning och utvecklingsarbete. Detta sker genom kontinuerlig fortbildning och kompetenshöjande studier såsom doktorandstudier. Programmet för hotell- och restaurangservice har inriktningarna restaurang och gastronomi och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner till internationell karriär som till den med planer på att starta egen lokal affärsverksamhet. Tio hotell- och restaurangadministratörer har utdimitterats under året. Studerande inom utbildningsprogrammet företagsekonomi har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning och logistik och leder till examen Företagsekonom YH. De studerande förbereds för arbete inom såväl näringslivets olika grenar som inom offentlig förvaltning. Särskild vikt fästs vid färdigheter inom marknadsföring, logistik, ekonomistyrning och administration för arbete inom effektiva och lärande organisationer. Studerande inom inriktningsalternativet ekonomistyrning ges dessutom möjlighet att avlägga sådan högskoleexamen som krävs för att vara

17 behörig att avlägga GRM-examen. Tio företagsekonomer har utdimitterats under året. Programmet för vård leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet vård erhåller legitimation som sjukskötare i Finland och kan efter avlagd examen arbeta inom nordiska och EU-länder. Studerande förbereds för arbete inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. Särskild vikt fästs vid de färdigheter inom vårdteori, vårdutveckling och utvecklingsarbete som krävs för att utöva vård i ett samhälle som kännetecknas av snabb utveckling inom teknologi och höga förväntningar på människocentrering och professionellt bemötande. Ingen studerande utdimitterades från programmet under året. Vid institutionen pågår även en specialiseringsutbildning Ledarskap inom social- och hälsovård omfattande 40 sv. 17

18 Institutionen för sjöfart och teknik (ST) Högskolans pr ogr am för elek t r o t ek nik, infor ma tions t ek nik, mask in t ek nik och sjöfar t bildar ins titutionen t t ionen för sjöfar t och t ek nik. Ver ksamhe t en b e dr i v s p å Nav igationsskolegr änd 2 och p å Neptunigatan De studerande på programmet för elektroteknik kan välja mellan inriktningarna automationsteknik och fartygsautomation. Omfattningen är 160/180 sv. Examen inom programmet (Ingenjör YH) med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare. Studerande kan även avlägga kurser som ger behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. En ingenjör har utdimitterats under året. Programmet för informationsteknik har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 120 sv (Systemvetare YH) eller 160 sv med inriktning på ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Tre systemvetare har utdimitterats under året. Programmet för maskinteknik har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik. Omfattningen är 180 sv. Studerande som väljer de sjöinriktade kurserna har möj- lighet att erhålla behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter två års studier. Examen inom programmet (Ingenjör YH) berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har 12 ingenjörer utdimitterats och 15 studerande erhållit behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. Programmet för sjöfart har inriktningen sjökapten. Omfattningen är 180 sv. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som vaktstyrman efter ca tre års studier. Examen inom programmet (Sjökapten YH) berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Sammanlagt 11 sjökaptener har utdimitterats under året och nio studerande har erhållit behörighetsbrev som vaktstyrman. Nya studerande togs in höstterminen 2003 till alla utbildningsprogram förutom elektroteknik. Vid institutionen genomförs vidare en utbildning om 88,5 sv till vaktmaskinmästare med möjlighet att fortsätta till ingenjör YH, maskinteknik och en särskild vaktstyrmansutbildning om sv. Det pågår ett utvecklingsarbete med att samköra brygg- och maskinrumssimulatorerna och 2003 hade arbetet framskridit så långt att gemensamma övningar kunde genomföras. Programmet för informationsteknik har ingått ett samarbete med museibyrån för att presentera digitaliseringen av Bomarsunds fästning på Internet. Samarbetspartners är Glasgow Caledonian University via ett Sokratesavtal samt Högskolan i Gjövik via Nordplusnätverket NNIT.

19 19

20 5. Öppna högskolan 20 Öppna högskolan (fd. Å lands h ö g skola ) a n s v a r a r f ör högskolans öppna ver ks amhet. Verksamheten består av kur ser, öppna för eläsningar och seminarier s amt uppdr agsu t bildning och planer as u t gående f r ån s amhälle t s, högskolans e gna och ensk ildas b ehov och önskemål. Enhe t en handhar även högskolans t en t amensser v ic e. Ver ksamhe t en v id Öppna högskolan leds av en enhe t schef och u t budet f asts t älls av r ek t or. Den öppna verksamheten är öppen för alla intresserade och består av akademiska kurser, fortbildning och uppdragsutbildning samt seminarier och öppna föreläsningar. De akademiska kurserna ordnas i samarbete med etablerade universitet och högskolor. Aktivast har samarbetet varit med Åbo Akademi, men även Konstindustriella högskolan och Svenska handelshögskolan har bidragit med kurser. Under året ordnades 56 akademiska kurser och 13 fortbildningskurser samt språkprov i finska och svenska, dessutom ordnades fem seminarier och åtta öppna föreläsningar, många av dem som samarbetsarrangemang. Bland samarbetena kan nämnas seminariet Spinnsidan i samarbete med Ålands landskapsarkiv och föreläsningar i samarbete med Feministakademin och Folkhälsans infotek. Totalantalet deltagare i Öppna högskolans verksamhet år 2003 var De allra flesta är i åldern år men även ungdomar och äldre söker sig till den öppna kursverksamheten.

21 Utöver detta har enheten även koordinerat de programallmänna kurserna för den examensinriktade undervisningen vid Högskolan på Åland. Öppna högskolan ordnade under året 20 allmänna tentamensdagar, varvid nästan 1000 tentamina skrevs. Därtill erbjuder enheten en ofattande tentamensservice för personer som studerar vid universitet och högskolor utanför Åland men av praktiska skäl vill tentera hemma. Även urvalsprov till ett flertal universitet har man kunnat skriva via Öppna högskolan. De akademiska kurserna är subventionerade medan fortbildnings- och uppdragskurserna är självfinansierande. Öppna högskolans intäkter har under året minskat, vilket delvis berott på att programstuderande vid Högskolan på Åland beretts möjligheter att gratis delta i öppna högskolekurser. Denna möjlighet har å andra sidan glädjande många studerande utnyttjat. på Östra skolgatan 2 i Ålands handelsläroverk. Även andra lokaliteter har nyttjats, såsom Självstyrelsegården, Bild- och formskolan, Mariehamns stadsbibliotek och Eckerö post- och tullhus. Totalantalet deltagare i Öppna högskolans verksamhet år 2003 var Verksamheten i siffror: st antal deltagare Akademiska kurser Fortbildningskurser Seminarier Öppna föreläsningar Språkprov 2 4 Summa Öppna högskolans kansli finns vid Storagatan 9 och undervisningen har huvudsakligen hållits 21

22 6. Biblioteket 22 Högskolebiblioteket ansvarar för att studerande, lärare och forskare har tillgång till ett aktuellt och brett utbud av medier såsom elektroniskt material, tidskrifter, referens- och kurslitteratur. Högskolebiblioteket erbjuder sakkunnig handledning i informationssökning i syfte att de studerande ska bli informationskompetenta, dvs. att de självständigt ska kunna söka, utvärdera och använda information. Informationssökningen ska stöda inlärningen genom att fungera som en integrerad del av undervisningen. Högskolans bibliotek leds av en bibliotekschef. Nämnden för högskolebiblioteket För att bistå bibliotekschefen vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten vid högskolebiblioteket och andra biblioteksfrågor inrättas av rektor en särskild nämnd, som består av en lärare från varje institution, en studerande, en representant för förvaltningen och med bibliotekschefen som ordförande. Nämndens mandatperiod blir tre år. Huvudfunktion Biblioteket handhar informationsförsörjningen inom Högskolan på Åland. Medier som köps in av Högskolan på Åland är sökbara i biblioteksdatabasen Katrina, vilken är gemensam för samtliga offentliga bibliotek på Åland. Dessutom finns

23 % % Mediakostnader Böcker Tidskrifter elektroniskt material som är tillgängligt på högskolans enheter samt i stadsbiblioteket/högskolebiblioteket. Bibliotekspersonalen står till tjänst med handledning i användningen av bibliotekets resurser för såväl studerande som personal vid Högskolan på Åland. Elektroniskt material Totalt: % Lokaler Högskolebibliotekets huvudenhet är fysiskt integrerad i Mariehamns stadsbibliotek. Under 2003 överfördes all litteratur som tillhör högskolan från biblioteken vid vårdinstitutet och handelsläroverket till stadsbiblioteket, detta för att öka tillgängligheten till högskolans medier. Utbildningsprogrammen inom hotell- och restaurangservice betjänas sedan tidigare i sin helhet via högskoleenheten i stadsbiblioteket. Utbildningsprogrammet för sjöfart har fortfarande ett eget referensbibliotek medan kurslitteraturen och annan sjöfartslitteratur är placerad på stadsbiblioteket. Utbildningsprogrammen för teknik har ett eget bibliotek för såväl kurslitteratur som annan teknisk litteratur för utlån, liksom även en tidskriftssamling. Verksamhet Bibliotekets verksamhet utgår till största delen från Mariehamns stadsbibliotek. Bibliotekarierna ansvarar för undervisningen i informationssökning för såväl studerande som lärare. Under året anordnades undervisning i informationssökning för studerande under olika skeden av utbildningen. Lärarna vid Institutionen för ekonomi, turism och vård deltog under hösten i en kurs i informationssökning. Bibliotekets hemsida har förnyats i syfte att skapa ett användbart redskap för informationsresurser. Eftersom högskolans enheter är utspridda i Mariehamn har biblioteket satsat på inköp av elektroniskt material, som är tillgängligt via bibliotekets hemsida för studerande och övrig personal på samtliga enheter. Statistiken visar på en markant ökning av användandet av elektroniskt material under år Biblioteket har även satsat på att utöka antalet tidskriftsprenumerationer. Utlåningen av högskolans böcker och tidskrifter sker i huvudsak vid Mariehamns stadsbibliotek, men under höstterminen 2003 har en självutlåningsmodul även tagits i bruk vid det tekniska biblioteket. 23 Personal Högskolan på Åland har under år 2003 köpt tjänster motsvarande två heltidsbibliotekarier och en biblioteksassistent på halvtid från Mariehamns stadsbibliotek. Biblioteksassistenterna har delat sin arbetstid mellan det tekniska biblioteket och Mariehamns stadsbibliotek. För att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens och kontakten till andra bibliotek har bibliotekets personal deltagit i ett tiotal fortbildningsseminarier och studiebesök utanför Åland. Nyckeltal Antal studerande som deltagit i informationssökning Antal undervisningstimmar i informationssökning...76 Böcker Nyförvärv Avskrivna böcker Tidskrifter Utlån

24 7. Internationell verksamhet 24 Högskolans internationella verksamhet leds av den internationella koordinatorn, som till sitt förfogande haft en arbetsgrupp, Internationella kommittén. Den består av en lärarrepresentant från varje utbildningsprogram samt en representant för studerandekåren. Kommittén har bl.a. utarbetat en strategi för den internationella verksamheten. Kommittén ersätts 2004 av en internationell nämnd som tillsätts av rektor. Högskolan har Sokrates/Erasmus-avtalmed tio partneruniversitet och deltar i fyra Nordplusnätverk och ett Leonardo da Vinci-mobilitetsprojekt. Verksamheten möjliggör mobilitet av studerande och lärare. Högskolan deltar även i två Leonardo da Vincipilotprojekt som startat under året och deltar inom ramen för två av sina Nordplusnätverk även i annan verksamhet än regelrätt studerande - och lärarutbyte. Sokrates/Erasmus-avtal Erasmus utgör den del av Europeiska unionens utbildningsprogram, Sokrates, som rör högre utbildning. Ålands yrkeshögskola har deltagit i Erasmus sedan läsåret 1998/1999. Inför läsåret 2003/2004 har Eramus-programmet genomgått vissa förändringar; det Institutional Contract som tidigare sökts varje år har ersatts av ett Erasmus University Charter och administrationen av mobilitetsstipendier har decentraliserats. Den ansökan om Eramus University Charter som lämnades in av Högskolan på Åland den 1 november 2002 har godkänts och högskolan har således tilldelats ett Erasmus University Charter för läsåren 2003/ /2007. Högskolan har för närvarande avtal om studerande och/eller lärarutbyte inom Sokratesprogrammet med följande universitet: Belgien Katholieke Hogeschool Mechelen Frankrike Université Claude Bernard Lyon 1 Spanien Universidade da Coruña Universidad Carlos III de Madrid Universidad Politécnica de Valencia, Escuela Politécnica Superior de Alcoy Storbritannien Tyskland Ungern Glasgow Caledonian University University of Central Lancashire, Preston University of Wales, Swansea Fachhochschule Karlsruhe Janos Pannonius Tudományegyetem, Pécs sokrates erasmus

25 Lärare Under verksamhetsåret har Högskolan på Åland tagit emot tre utbyteslärare inom Erasmus-programmet: Mun Ling Shields från University of Central Lancashire, Storbritannien, höll en kurs i Cultural differences, international meetings/ negotiations and globalisation för studerande på företagsekonomi-programmet i april. Fergal Searson, även han från University of Central Lancashire, höll en kurs i Coronary Care Nursing samt Research Methodologies för studerande på vårdprogrammet i oktober och Juan Llorens från Universidad Carlos III de Madrid, Spanien, höll en kurs i Objektorieterade metoder 1 för studerande vid IT-programmet augusti till oktober. Högskolan på Åland mottog dessutom i augusti ett besök från Dr. Edwin Gray, som är akademiskt ansvarig för studerandeutbytet för IT-programmet vid högskolans Erasmus-partnerinstitution Glasgow Caledonian University, Skottland. Under året har en av högskolans lärare åkt som utbyteslärare inom Erasmus-programmet: Philippe Chanfreau höll en kurs i Cargo Physics i Escuela Superior da Mariña Civil i Universidade da Coruña, Spanien 28 mars - 7 april Studerande Vårterminen 2003 studerade följande utbytesstuderande inom Erasmus-programmet vid Högskolan på Åland: Paloma Bello Millán och Víctor Santos Morales från Universidad Carlos III de Madrid i Spanien gjorde sitt slutarbete på ITprogrammet. Alejandro Tenza Gonzales och Gema Garcia Chillón från Escuela Politécnica Superior de Alcoy i Spanien läste på IT-programmet och deltog i den nordiska kursen Programkonstruktion och projektplanering. Maite Navallón Gómez från Escuela Politécnica Superior de Alcoy i Spanien läste på programmet för företagsekonomi. Höstterminen 2003 åkte sex studerande från Högskolan på Åland på studerandeutbyte inom Erasmus-programmet: Niklas Nurmi och Tina Helsing från programmet för företagsekonomi till University of Central Lancashire i Storbritannien, Jens Polviander från programmet för företagsekonomi till Fachhochschule Karlsruhe i Tyskland, Edvard Bergman och Mathias Falander från programmet för företagsekonomi till Katholieke Hogeschool Mechelen i Belgien samt Joakim Axén från IT-programmet till Universidad Carlos III de Madrid i Spanien. Nordplus-nätverk Högskolan på Åland deltog under året i fem Nordplusnätverk, varar ett avslutades under året, då verksamheten i detta nätverk fortsätter att utvecklas på europeisk nivå. EkoTekNord EkoTekNord är ett nätverk som omfattar alla nordiska länder och är öppet för alla högskolans program. Nätverkets främsta mål är att främja student- och lärarmobilitet, men jobbar även med intensivveckor, utveckling av gemensamma kurser samt att förstärka den nordiska dimensionen. Under 2003 har nätverket arbetat med följande aktiviteter: Utvecklande av en gemensam kurs inom iskt bank- och finansväsende. Utvecklande av en gemensam modul i Interkulturell kommunikation. En gemensam logistikvecka arrangerades sista nordveckan i oktober i Helsingfors. Koordinatorerna för nätverket höll sitt årliga möte i Stockholm i juni. 25

26 26 NNIT Nordiskt Nätverk inom Teknik (NNIT) har sedan 1998 framgångsrikt genomfört en gemensam nordisk modul på 10 studieveckor. Kursen, som vidareutvecklas inför varje läsår, har namnet Programkonstruktion och projekthantering. Under våren 2003 genomfördes kursen för sjätte gången och för första gången deltog även två Sokrates-studenter från Escuela Politécnica Superior de Alcoy i den ålandsledda projektgruppen. Startmötet hölls i Borlänge, mellanmötet på Åland och slutredovisningen i Ekenäs. Dessutom har två planeringsmöten inför nästa års kurs hållits under hösten, det första på Åland i augusti och det andra i november i Gjövik. Danosfi och Nordman Vårdprogrammet vid Högskolan på Åland deltar i två Nordplusnätverk Danosfi och Nordman. Nätverkens huvudsakliga verksamhet är student- och lärarmobilitet och varje år skickar högskolan ett antal studenter på praktikplatser i våra nordiska grannländer, samt tar emot motsvarande antal. Även högskolans lärare deltar i mobiliteten. Nätverken är mycket aktiva och varje år träffas koordinerande lärare för varje högskola någonstans i norden. I år höll nätverket Nordman sin nätverksträff på Lesbos i Grekland. Tryggt Hav Nordplusnätverket Tryggt Hav har avslutats under året i och med att kurserna i kris- och katastrofberedskap nu drivs på europeisk nivå inom Leonardo da Vinci-pilotprojektet Securitas Mare. En del av de sista nordplusmedlen har använts för utveckling av material och en undervisningsmanual för att kunna presentera demokurser för Securitas Mare-nätverket. Resterande medel har gått till den sista EDR (Emergency and Disaster Readiness) kursen inom Tryggt Hav-nätverket, vilken koordinerades av Yrkeshögskolan Sydväst och hölls i Pargas oktober Leonardo da Vinci-projekt Högskolan på Åland deltar i två Leonardo da Vinci-pilotprojekt, vilka stöds av EU. Båda projekten startade år NISSOS Högskolan på Åland deltar tillsammans med Ålands Företagareförening i pilotprojektet NISSOS. NISSOS är det grekiska ordet för ö, men står även som en förkortning av Network of Islands for Small Scale Organisational Success. Projektet studerar framgångsfaktorer hos exportinriktade tillverkningsföretag i små ö-samhällen. Förutom Åland deltar Island, Malta, Ösel i Estland samt Shetland, Skye och Orkney i Skottland. Projektet koordineras av Institute for the Promotion of Small Enterprise (IPSE) på Malta och har en budget på euro. NISSOS-projektet löper över tre år och startmötet ägde rum på Malta i maj Ett uppföljande möte hölls i september 2003 på Island. Securitas Mare Högskolan på Åland deltar tillsammans med Viking Line i pilotprojektet Securitas Mare, som för samman deltagare med specialkompetens inom kris- och katastrofberedskap från nio europeiska länder. Målet är dels att erbjuda deltagarna kompetensutveckling och dels att öka samarbetet och förståelsen mellan olika yrkeskategorier vid kris- och katastrofsituationer samt en standardisering av utbildningen inom området. Securitas Mare-projektet löper över två och ett halvt år och startmötet ägde rum på Åland i mars Projektet koordineras av Högskolan i Kalmar och har en total budget på euro. Projektet har sitt ursprung i Nordplusprojektet Tryggt hav. Under hösten 2003 har två workshops hållits, där man arbetat med att utveckla de gemensamma europeiska kurserna, en i Pireus och en i Cadiz.