innehåll verksamhetsberättelse 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "innehåll verksamhetsberättelse 2003"

Transkript

1 innehåll verksamhetsberättelse Bakgrund...3 Året i sammandrag Rektors översikt...4 Verksamhetens målsättning...6 Forskning och utveckling Organisation...8 Studerandekår...8 Styrelsen Förvaltning Rektor Ledningsgruppen Antagningsnämnden Examensnämnden Forskningsnämnden Studentsamverkansgruppen Branschråden Branschrådet för utbildningsprogrammet för företagsekonomi t o m Branschrådet för utbildningsprogrammet för vård t o m Branschrådet för högskolans sjöfartsinriktade utbildningar t o m Institutionerna Prefekterna Lärarkollegiet De programansvariga Examensinriktad utbildning Programråden Utbildningsprogrammen Institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) Institutionen för sjöfart och teknik (ST) Öppna högskolan Biblioteket Internationell verksamhet Sokrates/Erasmus-avtal Nordplus-nätverk...25 Leonardo da Vinci-projekt EU-projekt...27 HAND-projektet...27 DigIT-projektet Inkomster och utgifter Högskolans personal...32 Rektor...32 Förvaltning...32 Lärare...32 Timlärare och gästföreläsare...33 Teknisk personal...35 Kursadministration...35 Studieadministration...35 Kanslipersonal...35 Övrig personal...36 Projekt...36 Köptjänster Studerande...38 Inskrivna studerande hösten Statistiska uppgifter...40 Avlagda yrkeshögskoleexamina Utexaminerade med yrkeshögskoleexamen per program...42 Antal studerande hösten Antal studerande hösten 2003 per program, årskurs och könsfördelning...43 Antal studerande hösten 2003 regionsvis...43 Antal studerande kommunvis...43 Deltagare i Öppna högskolans verksamhet Övriga externa kurser...46 HAND-projektet, kurser Sjöfartskurser Stipendier Fortbildning och internationellt samarbete...48 Fortbildning och konferenser...48 Studiebesök och specialkurser...50 Internationellt utbyte Sokrates/Erasmus Nordplus Examensarbeten Uppdrag Vetenskapliga uppdrag, publikationer, pris ISSN P R O D U K T I O N : A T H O M E Å L A N D

2 2

3 1.Bakgrund Denna ver ksamhe t sb er ä t t else r e dogör för Högskolans p å Å land ver ksamhe t under p erioden För a t t dokument er a den ver ksamhe t som f anns hösten s amt ver ksamhe t en v id Å lands y r ke shögskola f r am till och med har data t agi t s med även f r ån Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då tidigare Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands tekniska läroverk och Ålands sjöfartsläroverk upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten, som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (ÅFS 87/2002). 3 Högskolans utbildningsutbud är inledningsvis en direkt fortsättning på det tidigare utbudet inom Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola. Den examensinriktade yrkeshögskoleutbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Dessutom finns kursutbildning till vaktmaskinmästare, vaktstyrman samt i ledarskap inom social- och hälsovård. Utbildningen till vaktmaskinmästare motsvarar de två första åren av programmet för maskinteknik och är även helt integrerad i programmets verksamhet. Vid högskolan bedrivs härutöver kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet.

4 Året i sammandrag Rektors översikt 4 En attraktiv högskola I fokus under verksamhetsåret har våra studerande stått, jämsides med utvecklingen av utbildningarna och högskolans kursverksamhet. Vi kan glädja oss åt ett ökat antal sökande till motsvarande utbildningar jämfört med året innan och att vi kunnat ta emot 92 nya heltidsstuderande till våra utbildningar. Sammanlagt kunde högskolan under hösten 2003 räkna in 380 studerande som under åren 2004 till 2007 avser avlägga en yrkeshögskoleexamen eller avsluta en tvåårig kursutbildning. Under verksamhetsåret har 48 avlagt yrkeshögskoleexamen varav 24 inom de sjöfartsinriktade utbildningarna och sammanlagt 24 inom IT, handel och turism. Inom våra sjöfartsinriktade utbildningar fanns under hösten 156 studerande där fördelningen mellan däck och maskin är i det närmaste fifty-fifty. Inom handel och turism hade högskolan under hösten 124 studerande, inom vårdutbildningarna sammanlagt 52 och inom el och IT sammanlagt 48 studerande. Inom kursverksamheten hade högskolan ca 2000 kursdeltagare under året. Våra studerande inom kursverksamheten har deltagit i akademiska kurser, kurser vid utbildningsprogrammen eller fortbildningskurser. Av de sistnämnda utgörs en stor del av kurser inom sjöfartsområdet som vi genomför i ett nära samarbete med Ålands sjösäkerhetscentrum. Högskolans examensinriktade utbildningar förefaller vara mycket väl anpassade till åländska behov.

5 Inom sjöfart särskilt maskinteknik - och hälsovård finns idag ett uttalat behov. I rapporter och utredningar aviseras inom några få år stora pensionsavgångar bland däcks- och maskinbefäl, inom handel och administration och inom teknikområdet. Framtiden ser således mycket ljus ut för våra blivande sjökaptener, övermaskinmästare, företagsekonomer, ingenjörer och sjukskötare. Turismsektorn framhålls som en av landskapets framtidssektorer liksom IT-sektorn och våra utexaminerade hotell- och restaurangadministratörer och systemutvecklare uppskattas av det åländska arbetslivet. Vi kan nu efter att i tre år ha utexaminerat högskoleutbildade med yrkeshögskoleexamen på Åland se att de utexaminerade placerar sig mycket bra i det åländska närings- och arbetslivet. Vår yrkeshögskoleexamen som är en högskoleexamen med klar yrkesprofil mottas väl i det åländska samhällets olika sektorer. Våra studerande får också en bra och nära kontakt med arbetslivet under studietiden så som vi avsett. Systemet fungerar således bra! Högskolan på Åland är förvaltningsmyndighet under Ålands landskapsstyrelse med landskapet Åland som huvudman. Förvaltningen och verksamheten regleras av LL om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002) och stadganden och beslut med stöd av den. Under första verksamhetsåret har ett antal steg har tagits mot utformningen av en modern högskola i det åländska samhället. En lätt organisation (jfr. sid. 9) har skapats för en högskola med sju högskoleutbildningar, öppen kursverksamhet, forsknings- och informationsverksamhet samt stödfunktioner. För den examensinriktade utbildningen finns två institutioner och för den öppna kursverksamheten och biblioteks- och informationstjänsterna finns varsin enhet. För antagningsärenden, examensärenden och forskningsfrågor finns tre nämnder. Högsta beslutande organ för högskolan är styrelsen och den operativa ledningen sköts av rektor biträdd av en ledningsgrupp och centralförvaltningen. För direktkommunikation mellan högskolans ledning och de studerande finns en särskild studerandesamverkansgrupp. Högskolans ordinarie lärarkår har under det första verksamhetsåret uppgått till sammanlagt trettiotvå personer. Såväl vid de examensinriktade utbildningarna som inom kursverksamheten anlitas härutöver en mängd timlärare och föreläsare. Bland timlärarna och gästföreläsarna återfinns lärare vid de åländska gymnasialstadieskolorna, föreläsare från omkringliggande universitet samt personer med specialistkunnande. Högskolan på Åland är privilegierad som kan erbjuda de studerande såväl många kompetenta egna lärare som intressanta gästföreläsare. Att komma till Åland och hålla högskolekurser och få arbeta med våra studerande är uppskattat idag. Högskolan har inte haft några problem att locka såväl goda föreläsare från universitet och högskolor i omkringliggande regioner som specialister inom vitt skilda ämnesområden. I det utvecklade utbildningsavtalet som ingicks mellan Ålands landskapsstyrelse och högskolan sägs att cirka hundra studerande per år ska tas in till den examensunriktade utbildningen under de närmaste åren. Liksom tidigare, under yrkeshögskoletiden, är det inte meningen att ta in studerande till samtliga utbildningsprogram varje år. En lyckad marknadsföring av utbildningarna och därefter beslut om vilka utbildningar som startar årligen är styrelsens utmaning och ansvar. Som årligt resultatmål för har i utbildningsavtalet med landskapsstyrelsen fastställts 400 heltidsstuderande vid högskolan och gällande enheten Öppna högskolan har resultatmålet fastställts till 1850 kursdeltagare. Den utveckling vi blickar fram emot är att, förutom undervisning på högskolenivå, bedriva forskning i en utökad omfattning. Under kommande läsår bör vi vid högskolan finna form och finansiering för forskningsprojekt där våra lärare är engagerade. Vi strävar efter att samarbeta med andra högskolor och med näringslivet i dessa forskningsprojekt. Redan i dag görs många examensarbeten vid högskolan i samarbete med näringslivet och en uppbyggd forskningsverksamhet kommer att bidra till ännu mer bredd och djup i våra studerandes examensarbeten. Högskolans tredje uppgift, samverkan med samhället och information om ny kunskap till verksamheter och organisationer utanför högskolan, är ytterligare en utmaning för högskolan för framtiden. Närheten till och intresset för högskolan hos näringslivet, arbetslivet samt organisationer och föreningar borgar dock för att vår högskola skall lyckas med denna mycket viktiga uppgift. Agneta Eriksson-Granskog Rektor 5

6 6 Verksamhetens målsättning Högskolan på Åland ska vara: en regional profilhögskola som utgår från och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan; en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö präglad av en helhetskoordinering av högskolan, där de studerandes inflytande beaktas på samtliga nivåer; en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och internationellt; en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapet baserat på ett utbildnings- och forskningspolitiskt program, som utarbetas i samråd mellan högskolan och landskapsstyrelsen; en aktiv aktör i ett innovationssystem på Åland bestående av högskola, näringsliv och offentlig förvaltning; en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar.

7 Forskning och utveckling 7 Högskolans forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) avser i huvudsak olika forsknings- och utvecklingsprojekt, tjänster, sakkunniguppdrag och utredningar som högskolan deltar i eller ansvarar för. Forskningsverksamheten fokuseras på tillämpad forskning medan utvecklingsverksamheten innebär att på ett systematiskt sätt använda kunskap förvärvad med tillhjälp av forskning och/eller praktisk erfarenhet. Högskolan skall arbeta med forskning och utveckling som stöder undervisningen och regionen. Målet är att under perioden starta upp forskningsverksamhet i anslutning till utbildningsprogrammen. Strävan är samtidigt att kunna finansiera en stor del av forskningen via externa medel. Högskolan har för avsikt att inom forskningsoch utvecklingsverksamheten utveckla sin interna kompetens för att leda och delta i projekt av olika slag, projekt som stöder hög- skolans kärnverksamhet i vid mening, men högskolans FoU-verksamhet utgör självklart en viktig och nödvändig kärnuppgift som ska integreras i högskolans hela verksamhet. Högskolans styrelse berörde FoU-frågorna ett flertal gånger under året, både i samband med beredningen av utbildningsavtalet, budgeten för år 2004 och högskolans strategiska utveckling. Styrelsen har med stöd av högskolelagen och utbildningsavtalet prioriterat en fortsatt utveckling av högskolans FoU-verksamhet med strävan att inrätta en tjänst eller ett projektuppdrag för forskning och utveckling vid högskolan och att tillsammans med landskapsstyrelsen utarbeta ett utbildnings- och forskningspolitiskt program för landskapet för åren Högskolan deltar i kostnaderna för projektet Ålands kyrkor, som är ett samarbetsprojekt med Åbo Akademi och leds av filosofie doktor Åsa Ringbom. Projektet fortgår fram till år 2010.

8 2. Organisation Organisation Styrelsen Ledningsgrupp Rektor Antagningsnämnd Examensnämnd Forskningsnämnd Förvaltning Öppna högskolan Bibliotek Institutionen f ekonomi, turism och vård Institutionen f sjöfart och teknik 8 ekonomi Företagsekonomi Hot & rest.service Vård service Elektroteknik Sjöfart, sjökapten Maskinteknik, övermaskinmästare sjöfart it Informationsteknik Studerandekår De studerande vid högskolan utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta mål är att vara den sammankopplande länk som de studerande vid högskolan behöver för att främja studierelaterade frågor av både direkt och indirekt karaktär. Studerandekåren utser ett studeranderåd som kan framställa förslag och avge utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Utöver nämnda verksamhetsområden har studerandekåren inom högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och inspirerande studiemiljö. Ordförande och viceordförande för studeranderådet utses av rådet. Studerandekåren SKÅHLA:s styrelse Jens Kvarnström, ordförande Jeanette Blomqvist, viceordförande Joakim Axén sekreterare Josefin Lindström, kassör Sandra Jansson, ordf. för festkommittén Lars-Edvin Johansson Studerandekåren får årligen ett understöd för sin verksamhet av högskolan. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte.

9 Styrelse för Högskolan på Åland Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans alla angelägenheter, pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsen tillsattes av Ålands landskapsstyrelse som samtidigt utsåg ordförande och ordförande. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. vice- Styrelsens medlemmar är: Ordförande Henning Lindström VD, Ålands Energi Ab Viceordförande Eva Mikkola-Karlström t.o.m VVD, Godby Shipping Medlemmar Barbro Gustafsson Docent, Karolinska institutet Lars Hassel Professor, Åbo Akademi Kaj Jansson Teknisk direktör, Viking Line 9 Ersättare Gunilla Blomroos Personalchef, Ålandsbanken Gunnel Ekelund Bibliotekarie, Mariehamns stadsbibliotek Anders Gustafsson Ingenjör, Pedago Medlemmar Jeanette Blomqvist (studeranderepresentant) Studerande, Högskolan på Åland Lennart Isaksson Ingenjör, Eriksson Capital Dan Nordman Lektor, Ålands lyceum Anne-Christine Silander Utbildningschef, Eckerölinjen Katarina Ulenius (personalrepresentant) Lektor, Högskolan på Åland Personliga ersättare Josefin Lindström (för Jeanette Blomqvist) Studerande, Högskolan på Åland Brittmari Wikström (för Katarina Ulenius) Enhetschef, Högskolan på Åland Styrelsen har under hösten 2002 och år 2003 sammanträtt 26 gånger och i mötesprotokollen ingår sammanlagt 267 paragrafer. Föredragande i styrelsen var vik. byråchef Elisabeth Storfors. Föredragande var rektor Agneta Eriksson-Granskog.

10 3. Förvaltning Rektor Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektorn vid Högskolan på Åland. Till första rektor för Högskolan på Åland utnämnde landskapsstyrelsen fil. dr. Agneta Eriksson-Granskog. Ledningsgruppen För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten inrättade styrelsen den 11 april 2003 en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programansvariga och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Ledningsgruppen hade 28 möten under året och bestod av Agneta Eriksson-Granskog rektor, ordförande Suzanne Donner bibliotekarie Gösta Helander... planerings- och utvecklingschef Göran Henriksson prefekt Katarina Ulenius prefekt Brittmari Wikström enhetschef 10 Antagningsnämnden Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Antagningsnämnden har haft nio möten under året. I nämnden ingick: Agneta Eriksson-Granskog, rektor, ordförande Jeanette Höstman studiesekreterare, sekreterare Christer Kullman programansvarig Stina Torvaldson studiehandledare Katarina Ulenius prefekt Examensnämnden Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Examensnämndens sammansättning var Mikaela Björkholm enhetschef (t.o.m ) Philippe Chanfreau överlärare (fr.o.m ) Göran Henriksson prefekt Samu Mäkelä lektor Harry Nordlund lektor Brittmari Wikström enhetschef Forskningsnämnden Styrelsen har beslutat att tillsätta en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forskningsmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och högskolans forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter om styrelsen så beslutar. Studentsamverkansgruppen Rektor, prefekterna, studiesekreteraren, ordförande för studerandekåren och representanter för samtliga programråd bildar studentsamverkansgruppen. Gruppen är ett diskussionsforum där synpunkter från de studerande och från högskoleledningen möts. Rektor är ordförande, studiesekreteraren sekreterare och gruppen möts en gång per termin.

11 Branschråden Styrelsen kan tillsätta branschråd för tre år med uppgift att utgöra en förbindelselänk mellan högskolan och näringslivet/arbetslivet i det omgivande samhället. Under året tillsattes tre branschråd: Branschrådet för utbildningsprogrammet för företagsekonomi t o m Johan Eriksson VD, Ålands handelskammare Conny Friman koncernredovisningschef, Chips Ab Oy Carin Holmqvist Ålands landskapsstyrelse/näringsavdelningen Dan Johansson transportchef, Posten på Åland Björn Kalm VD, Optinova Ab Jonny Mattsson ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Erika Sjölund VD, Ålands Företagsbyrå Kristina Svedmark projektledare, Högskolan på Åland Branschrådet för utbildningsprogrammet för vård t o m 31.12,2005 Jana Andersson föreståndare, Socialomsorgen/äldrevård Birgitta Hermans överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/primärvården Kirsi Jansson lektor, Ålands vårdinstitut Maj Karlsson sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård specialsjukvården Bengt Michelsson förvaltningsöverskötare, Ålands hälso- och sjukvård/förvaltning Eivor Nikander hälso- och sjukvårdsinspektör, Ålands landskapsstyrelse Kaj-Gunnar Sjölund sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatrisk vård Branschrådet för högskolans sjöfartsinriktade utbildningar t o m Rolf Andersson befälhavare, Ålands landskapsstyrelse, repr. Skeppsbefälsföreningen Bo-Gustav Donning säkerhetschef på Eckerölinjen, representerar Ålands redarförening Gun Erikson-Hjerling VD på Rederi Ab Gustaf Erikson, representerar Ålands redarförening Wiveca Eriksson studiehandledare, Ålands sjömansskola Ulf Hagström teknisk inspektör, Viking Line Abp Berndt Jansson elmästare, Birka Line Dick Jansson VD, SAJ instrument Kenneth Johansson driftsansvarig, Ålands Energi Ab Ove Karlsson personalchef på Viking Line, representerar Ålands redarförening Hans Palin övermaskinmästare, Ålands energi- och sjöfartstekniska förening Anton Sjöholm verksamhetsledare, Maskinbefälsförbundet Stina Torvaldson studiehandledare, Högskolan på Åland Olof Widén VD, sjökapten, representerar sfraktfartygsföreningen 11

12 12 Institutionerna Den examensinriktade utbildningen och till den hörande fortbildning, uppdrag och forskning finns vid två institutioner. Vid institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) finns utbildningsprogrammen för företagsekonomi, hotell- och restaurangservice och vård och vid institutionen för sjöfart och teknik (ST) finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, informationsteknik, maskinteknik och sjöfart. De leds av varsin prefekt som är underställd rektor. Prefekterna Varje institution leds av en prefekt. Prefekten är samtidigt chef och pedagogisk ledare för lärare och personal vid institutionen. Prefekten utses för en treårsperiod av styrelsen på förslag av undervisningspersonalen vid de program som finns vid institutionen. Styrelsen utsåg den 5 maj 2003 prefekter för institutionerna för tiden : Prefekter Göran Henriksson Institutionen för sjöfart och teknik Katarina Ulenius Institutionen för ekonomi, turism och vård

13 13 Lärarkollegiet I högskolans lärarkollegium ingår samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet på det sätt som kollegiet självt beslutar. Kollegiet kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör verksamheten. De programansvariga Vart och ett av de sju utbildningsprogrammen vid högskolan har en programansvarig lärare, som leder, övervakar och utvecklar sitt utbildningsprogram och fungerar som formell examinator för kurserna på utbildningsprogrammet. De ansvariga programär Företagsekonomi Christer Kullman ( ) Maskinteknik Hans Lavonius ( ) Sjöfart Bengt Malmberg ( ) Vård Katarina Ulenius ( ) Angela Sjöberg ( ) Informationsteknik Patrick Sjöberg ( ) Elektroteknik Rune Andersson ( ) Matias Waller ( ) Hotell- och restaurangservice Samu Mäkelä ( ) Hubertus von Frenckell ( )

14 4. Examensinriktad utbildning Den examensinriktade utbildningen (yrkeshögskoleutbildningen) skall enligt LL om Högskolan på Åland (ÅFS 81/2002) och LF om Högskolan på Åland (ÅFS 87/2002) med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge den studerande fördjupade kunskaper av hög kvalitet. Utbildningen ordnas i form av utbildningsprogram som leder till yrkeshögskoleexamen och i form av kurser i de ämnen och i den omfattning som bestäms i utbildningsplanen. Utbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsområdet, ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning och självständig problemlösning, ge den studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan och intresset att följa kunskapsutvecklingen. Utbildningen skall allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens. Utbildningen byggs upp i utbildningsprogram som består av kursbundna studier (grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, och examensarbete) samt praktik. För varje utbildningsprogram finns en utbildningsplan och en programansvarig person. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programråden Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och programansvarig. Mötena protokollförs i den utsträckning rådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och berörd personal delta. Utbildningsprogrammen utgör utbildningshelheter. De omfattar minst 120 sv och högst 180 sv. De högskoleexamina som får avläggas vid högskolan är 14 Examensbenämning 1) yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi... Företagsekonom YH 2) yrkeshögskoleexamen i hotell- och restaurangservice... Hotell- och restaurangadministratör YH 3) yrkeshögskoleexamen i hälsovård... Sjukskötare YH 4) yrkeshögskoleexamen i informationsteknik... Systemvetare YH 5) yrkeshögskoleexamen i informationsteknik med ekonomi... Systemvetare YH 6) yrkeshögskoleexamen i sjöfart... Sjökapten YH 7) yrkeshögskoleexamen i teknik... Ingenjör YH

15 15 De utbildningsprogram som finns vid högskolan är Utbildningsprogrammen kursbundna studier omfattning praktik totalt Elektroteknik - automation 140 sv 20 sv 160 sv - elmästare: fartygsautomation 140 sv 20 sv 160 sv - elmästare, vaktmaskinmästare: fartygsautomat. m maskinteknik 144 sv 36 sv 180 sv Företagsekonomi - redovisning och ekonomistyrning 120 sv 20 sv 140 sv - logistik 120 sv 20 sv 140 sv Hotell- och restaurangservice - restaurang och gastronomi 120 sv 40 sv 160 sv - hotell- och konferenstjänster 120 sv 40 sv 160 sv Informationsteknik - mjukvaruutveckling 120 sv sv - mjukvaruutveckling med ekonomi 150 sv 10 sv 160 sv - datateknik 150 sv 10 sv 160 sv Maskinteknik - maskinbefäl: energi- och fartygsmaskinteknik 144 sv 36 sv 180 sv Sjöfart - sjökapten 140 sv 40 sv 180 sv Vård - sjukskötare 90 sv 50 sv 140 sv

16 16 Institutionen för ekonomi, turism och vård (ETV) Högskolans utbildningsprogram för företagsekonomi, hotell- och restaurangservice och vård bildar institutionen för ekonomi, turism och vård. Verksamheten bedrivs på Neptunigatan 17, Strandgatan 1 och Östra skolgatan 2. Studerandekansliet finns på Neptunigatan 17. Inom institutionen finns tolv heltidsanställda lärare. Förutom dessa undervisar även timlärare och övriga externa föreläsare inom programmen. Sedan fungerar vid varje program en av lärarna som studiehandledare. Institutionen har fr.o.m. augusti 2003 varannan vecka haft institutionsmöten, där prefekten, de programansvariga, studiehandledarna och studerandekansliet deltar. Institutionens målsättning är att bedriva undervisning och utvecklingsarbete med en uttalad förankring i arbets- och näringsliv samt att utveckla samarbetet mellan programmen och över institutionsgränserna. I denna målsättning ingår ett målinriktat arbete med utveckling av kurser, kursinnehåll och pedagogiska strategier samt strävan att utveckla färdigheter och kompetens inom pedagogik, forskning och utvecklingsarbete. Detta sker genom kontinuerlig fortbildning och kompetenshöjande studier såsom doktorandstudier. Programmet för hotell- och restaurangservice har inriktningarna restaurang och gastronomi och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner till internationell karriär som till den med planer på att starta egen lokal affärsverksamhet. Tio hotell- och restaurangadministratörer har utdimitterats under året. Studerande inom utbildningsprogrammet företagsekonomi har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning och logistik och leder till examen Företagsekonom YH. De studerande förbereds för arbete inom såväl näringslivets olika grenar som inom offentlig förvaltning. Särskild vikt fästs vid färdigheter inom marknadsföring, logistik, ekonomistyrning och administration för arbete inom effektiva och lärande organisationer. Studerande inom inriktningsalternativet ekonomistyrning ges dessutom möjlighet att avlägga sådan högskoleexamen som krävs för att vara

17 behörig att avlägga GRM-examen. Tio företagsekonomer har utdimitterats under året. Programmet för vård leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet vård erhåller legitimation som sjukskötare i Finland och kan efter avlagd examen arbeta inom nordiska och EU-länder. Studerande förbereds för arbete inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. Särskild vikt fästs vid de färdigheter inom vårdteori, vårdutveckling och utvecklingsarbete som krävs för att utöva vård i ett samhälle som kännetecknas av snabb utveckling inom teknologi och höga förväntningar på människocentrering och professionellt bemötande. Ingen studerande utdimitterades från programmet under året. Vid institutionen pågår även en specialiseringsutbildning Ledarskap inom social- och hälsovård omfattande 40 sv. 17

18 Institutionen för sjöfart och teknik (ST) Högskolans pr ogr am för elek t r o t ek nik, infor ma tions t ek nik, mask in t ek nik och sjöfar t bildar ins titutionen t t ionen för sjöfar t och t ek nik. Ver ksamhe t en b e dr i v s p å Nav igationsskolegr änd 2 och p å Neptunigatan De studerande på programmet för elektroteknik kan välja mellan inriktningarna automationsteknik och fartygsautomation. Omfattningen är 160/180 sv. Examen inom programmet (Ingenjör YH) med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare. Studerande kan även avlägga kurser som ger behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. En ingenjör har utdimitterats under året. Programmet för informationsteknik har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 120 sv (Systemvetare YH) eller 160 sv med inriktning på ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Tre systemvetare har utdimitterats under året. Programmet för maskinteknik har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik. Omfattningen är 180 sv. Studerande som väljer de sjöinriktade kurserna har möj- lighet att erhålla behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter två års studier. Examen inom programmet (Ingenjör YH) berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har 12 ingenjörer utdimitterats och 15 studerande erhållit behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. Programmet för sjöfart har inriktningen sjökapten. Omfattningen är 180 sv. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som vaktstyrman efter ca tre års studier. Examen inom programmet (Sjökapten YH) berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Sammanlagt 11 sjökaptener har utdimitterats under året och nio studerande har erhållit behörighetsbrev som vaktstyrman. Nya studerande togs in höstterminen 2003 till alla utbildningsprogram förutom elektroteknik. Vid institutionen genomförs vidare en utbildning om 88,5 sv till vaktmaskinmästare med möjlighet att fortsätta till ingenjör YH, maskinteknik och en särskild vaktstyrmansutbildning om sv. Det pågår ett utvecklingsarbete med att samköra brygg- och maskinrumssimulatorerna och 2003 hade arbetet framskridit så långt att gemensamma övningar kunde genomföras. Programmet för informationsteknik har ingått ett samarbete med museibyrån för att presentera digitaliseringen av Bomarsunds fästning på Internet. Samarbetspartners är Glasgow Caledonian University via ett Sokratesavtal samt Högskolan i Gjövik via Nordplusnätverket NNIT.

19 19

20 5. Öppna högskolan 20 Öppna högskolan (fd. Å lands h ö g skola ) a n s v a r a r f ör högskolans öppna ver ks amhet. Verksamheten består av kur ser, öppna för eläsningar och seminarier s amt uppdr agsu t bildning och planer as u t gående f r ån s amhälle t s, högskolans e gna och ensk ildas b ehov och önskemål. Enhe t en handhar även högskolans t en t amensser v ic e. Ver ksamhe t en v id Öppna högskolan leds av en enhe t schef och u t budet f asts t älls av r ek t or. Den öppna verksamheten är öppen för alla intresserade och består av akademiska kurser, fortbildning och uppdragsutbildning samt seminarier och öppna föreläsningar. De akademiska kurserna ordnas i samarbete med etablerade universitet och högskolor. Aktivast har samarbetet varit med Åbo Akademi, men även Konstindustriella högskolan och Svenska handelshögskolan har bidragit med kurser. Under året ordnades 56 akademiska kurser och 13 fortbildningskurser samt språkprov i finska och svenska, dessutom ordnades fem seminarier och åtta öppna föreläsningar, många av dem som samarbetsarrangemang. Bland samarbetena kan nämnas seminariet Spinnsidan i samarbete med Ålands landskapsarkiv och föreläsningar i samarbete med Feministakademin och Folkhälsans infotek. Totalantalet deltagare i Öppna högskolans verksamhet år 2003 var De allra flesta är i åldern år men även ungdomar och äldre söker sig till den öppna kursverksamheten.

21 Utöver detta har enheten även koordinerat de programallmänna kurserna för den examensinriktade undervisningen vid Högskolan på Åland. Öppna högskolan ordnade under året 20 allmänna tentamensdagar, varvid nästan 1000 tentamina skrevs. Därtill erbjuder enheten en ofattande tentamensservice för personer som studerar vid universitet och högskolor utanför Åland men av praktiska skäl vill tentera hemma. Även urvalsprov till ett flertal universitet har man kunnat skriva via Öppna högskolan. De akademiska kurserna är subventionerade medan fortbildnings- och uppdragskurserna är självfinansierande. Öppna högskolans intäkter har under året minskat, vilket delvis berott på att programstuderande vid Högskolan på Åland beretts möjligheter att gratis delta i öppna högskolekurser. Denna möjlighet har å andra sidan glädjande många studerande utnyttjat. på Östra skolgatan 2 i Ålands handelsläroverk. Även andra lokaliteter har nyttjats, såsom Självstyrelsegården, Bild- och formskolan, Mariehamns stadsbibliotek och Eckerö post- och tullhus. Totalantalet deltagare i Öppna högskolans verksamhet år 2003 var Verksamheten i siffror: st antal deltagare Akademiska kurser Fortbildningskurser Seminarier Öppna föreläsningar Språkprov 2 4 Summa Öppna högskolans kansli finns vid Storagatan 9 och undervisningen har huvudsakligen hållits 21

22 6. Biblioteket 22 Högskolebiblioteket ansvarar för att studerande, lärare och forskare har tillgång till ett aktuellt och brett utbud av medier såsom elektroniskt material, tidskrifter, referens- och kurslitteratur. Högskolebiblioteket erbjuder sakkunnig handledning i informationssökning i syfte att de studerande ska bli informationskompetenta, dvs. att de självständigt ska kunna söka, utvärdera och använda information. Informationssökningen ska stöda inlärningen genom att fungera som en integrerad del av undervisningen. Högskolans bibliotek leds av en bibliotekschef. Nämnden för högskolebiblioteket För att bistå bibliotekschefen vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten vid högskolebiblioteket och andra biblioteksfrågor inrättas av rektor en särskild nämnd, som består av en lärare från varje institution, en studerande, en representant för förvaltningen och med bibliotekschefen som ordförande. Nämndens mandatperiod blir tre år. Huvudfunktion Biblioteket handhar informationsförsörjningen inom Högskolan på Åland. Medier som köps in av Högskolan på Åland är sökbara i biblioteksdatabasen Katrina, vilken är gemensam för samtliga offentliga bibliotek på Åland. Dessutom finns

23 % % Mediakostnader Böcker Tidskrifter elektroniskt material som är tillgängligt på högskolans enheter samt i stadsbiblioteket/högskolebiblioteket. Bibliotekspersonalen står till tjänst med handledning i användningen av bibliotekets resurser för såväl studerande som personal vid Högskolan på Åland. Elektroniskt material Totalt: % Lokaler Högskolebibliotekets huvudenhet är fysiskt integrerad i Mariehamns stadsbibliotek. Under 2003 överfördes all litteratur som tillhör högskolan från biblioteken vid vårdinstitutet och handelsläroverket till stadsbiblioteket, detta för att öka tillgängligheten till högskolans medier. Utbildningsprogrammen inom hotell- och restaurangservice betjänas sedan tidigare i sin helhet via högskoleenheten i stadsbiblioteket. Utbildningsprogrammet för sjöfart har fortfarande ett eget referensbibliotek medan kurslitteraturen och annan sjöfartslitteratur är placerad på stadsbiblioteket. Utbildningsprogrammen för teknik har ett eget bibliotek för såväl kurslitteratur som annan teknisk litteratur för utlån, liksom även en tidskriftssamling. Verksamhet Bibliotekets verksamhet utgår till största delen från Mariehamns stadsbibliotek. Bibliotekarierna ansvarar för undervisningen i informationssökning för såväl studerande som lärare. Under året anordnades undervisning i informationssökning för studerande under olika skeden av utbildningen. Lärarna vid Institutionen för ekonomi, turism och vård deltog under hösten i en kurs i informationssökning. Bibliotekets hemsida har förnyats i syfte att skapa ett användbart redskap för informationsresurser. Eftersom högskolans enheter är utspridda i Mariehamn har biblioteket satsat på inköp av elektroniskt material, som är tillgängligt via bibliotekets hemsida för studerande och övrig personal på samtliga enheter. Statistiken visar på en markant ökning av användandet av elektroniskt material under år Biblioteket har även satsat på att utöka antalet tidskriftsprenumerationer. Utlåningen av högskolans böcker och tidskrifter sker i huvudsak vid Mariehamns stadsbibliotek, men under höstterminen 2003 har en självutlåningsmodul även tagits i bruk vid det tekniska biblioteket. 23 Personal Högskolan på Åland har under år 2003 köpt tjänster motsvarande två heltidsbibliotekarier och en biblioteksassistent på halvtid från Mariehamns stadsbibliotek. Biblioteksassistenterna har delat sin arbetstid mellan det tekniska biblioteket och Mariehamns stadsbibliotek. För att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens och kontakten till andra bibliotek har bibliotekets personal deltagit i ett tiotal fortbildningsseminarier och studiebesök utanför Åland. Nyckeltal Antal studerande som deltagit i informationssökning Antal undervisningstimmar i informationssökning...76 Böcker Nyförvärv Avskrivna böcker Tidskrifter Utlån

24 7. Internationell verksamhet 24 Högskolans internationella verksamhet leds av den internationella koordinatorn, som till sitt förfogande haft en arbetsgrupp, Internationella kommittén. Den består av en lärarrepresentant från varje utbildningsprogram samt en representant för studerandekåren. Kommittén har bl.a. utarbetat en strategi för den internationella verksamheten. Kommittén ersätts 2004 av en internationell nämnd som tillsätts av rektor. Högskolan har Sokrates/Erasmus-avtalmed tio partneruniversitet och deltar i fyra Nordplusnätverk och ett Leonardo da Vinci-mobilitetsprojekt. Verksamheten möjliggör mobilitet av studerande och lärare. Högskolan deltar även i två Leonardo da Vincipilotprojekt som startat under året och deltar inom ramen för två av sina Nordplusnätverk även i annan verksamhet än regelrätt studerande - och lärarutbyte. Sokrates/Erasmus-avtal Erasmus utgör den del av Europeiska unionens utbildningsprogram, Sokrates, som rör högre utbildning. Ålands yrkeshögskola har deltagit i Erasmus sedan läsåret 1998/1999. Inför läsåret 2003/2004 har Eramus-programmet genomgått vissa förändringar; det Institutional Contract som tidigare sökts varje år har ersatts av ett Erasmus University Charter och administrationen av mobilitetsstipendier har decentraliserats. Den ansökan om Eramus University Charter som lämnades in av Högskolan på Åland den 1 november 2002 har godkänts och högskolan har således tilldelats ett Erasmus University Charter för läsåren 2003/ /2007. Högskolan har för närvarande avtal om studerande och/eller lärarutbyte inom Sokratesprogrammet med följande universitet: Belgien Katholieke Hogeschool Mechelen Frankrike Université Claude Bernard Lyon 1 Spanien Universidade da Coruña Universidad Carlos III de Madrid Universidad Politécnica de Valencia, Escuela Politécnica Superior de Alcoy Storbritannien Tyskland Ungern Glasgow Caledonian University University of Central Lancashire, Preston University of Wales, Swansea Fachhochschule Karlsruhe Janos Pannonius Tudományegyetem, Pécs sokrates erasmus

25 Lärare Under verksamhetsåret har Högskolan på Åland tagit emot tre utbyteslärare inom Erasmus-programmet: Mun Ling Shields från University of Central Lancashire, Storbritannien, höll en kurs i Cultural differences, international meetings/ negotiations and globalisation för studerande på företagsekonomi-programmet i april. Fergal Searson, även han från University of Central Lancashire, höll en kurs i Coronary Care Nursing samt Research Methodologies för studerande på vårdprogrammet i oktober och Juan Llorens från Universidad Carlos III de Madrid, Spanien, höll en kurs i Objektorieterade metoder 1 för studerande vid IT-programmet augusti till oktober. Högskolan på Åland mottog dessutom i augusti ett besök från Dr. Edwin Gray, som är akademiskt ansvarig för studerandeutbytet för IT-programmet vid högskolans Erasmus-partnerinstitution Glasgow Caledonian University, Skottland. Under året har en av högskolans lärare åkt som utbyteslärare inom Erasmus-programmet: Philippe Chanfreau höll en kurs i Cargo Physics i Escuela Superior da Mariña Civil i Universidade da Coruña, Spanien 28 mars - 7 april Studerande Vårterminen 2003 studerade följande utbytesstuderande inom Erasmus-programmet vid Högskolan på Åland: Paloma Bello Millán och Víctor Santos Morales från Universidad Carlos III de Madrid i Spanien gjorde sitt slutarbete på ITprogrammet. Alejandro Tenza Gonzales och Gema Garcia Chillón från Escuela Politécnica Superior de Alcoy i Spanien läste på IT-programmet och deltog i den nordiska kursen Programkonstruktion och projektplanering. Maite Navallón Gómez från Escuela Politécnica Superior de Alcoy i Spanien läste på programmet för företagsekonomi. Höstterminen 2003 åkte sex studerande från Högskolan på Åland på studerandeutbyte inom Erasmus-programmet: Niklas Nurmi och Tina Helsing från programmet för företagsekonomi till University of Central Lancashire i Storbritannien, Jens Polviander från programmet för företagsekonomi till Fachhochschule Karlsruhe i Tyskland, Edvard Bergman och Mathias Falander från programmet för företagsekonomi till Katholieke Hogeschool Mechelen i Belgien samt Joakim Axén från IT-programmet till Universidad Carlos III de Madrid i Spanien. Nordplus-nätverk Högskolan på Åland deltog under året i fem Nordplusnätverk, varar ett avslutades under året, då verksamheten i detta nätverk fortsätter att utvecklas på europeisk nivå. EkoTekNord EkoTekNord är ett nätverk som omfattar alla nordiska länder och är öppet för alla högskolans program. Nätverkets främsta mål är att främja student- och lärarmobilitet, men jobbar även med intensivveckor, utveckling av gemensamma kurser samt att förstärka den nordiska dimensionen. Under 2003 har nätverket arbetat med följande aktiviteter: Utvecklande av en gemensam kurs inom iskt bank- och finansväsende. Utvecklande av en gemensam modul i Interkulturell kommunikation. En gemensam logistikvecka arrangerades sista nordveckan i oktober i Helsingfors. Koordinatorerna för nätverket höll sitt årliga möte i Stockholm i juni. 25

26 26 NNIT Nordiskt Nätverk inom Teknik (NNIT) har sedan 1998 framgångsrikt genomfört en gemensam nordisk modul på 10 studieveckor. Kursen, som vidareutvecklas inför varje läsår, har namnet Programkonstruktion och projekthantering. Under våren 2003 genomfördes kursen för sjätte gången och för första gången deltog även två Sokrates-studenter från Escuela Politécnica Superior de Alcoy i den ålandsledda projektgruppen. Startmötet hölls i Borlänge, mellanmötet på Åland och slutredovisningen i Ekenäs. Dessutom har två planeringsmöten inför nästa års kurs hållits under hösten, det första på Åland i augusti och det andra i november i Gjövik. Danosfi och Nordman Vårdprogrammet vid Högskolan på Åland deltar i två Nordplusnätverk Danosfi och Nordman. Nätverkens huvudsakliga verksamhet är student- och lärarmobilitet och varje år skickar högskolan ett antal studenter på praktikplatser i våra nordiska grannländer, samt tar emot motsvarande antal. Även högskolans lärare deltar i mobiliteten. Nätverken är mycket aktiva och varje år träffas koordinerande lärare för varje högskola någonstans i norden. I år höll nätverket Nordman sin nätverksträff på Lesbos i Grekland. Tryggt Hav Nordplusnätverket Tryggt Hav har avslutats under året i och med att kurserna i kris- och katastrofberedskap nu drivs på europeisk nivå inom Leonardo da Vinci-pilotprojektet Securitas Mare. En del av de sista nordplusmedlen har använts för utveckling av material och en undervisningsmanual för att kunna presentera demokurser för Securitas Mare-nätverket. Resterande medel har gått till den sista EDR (Emergency and Disaster Readiness) kursen inom Tryggt Hav-nätverket, vilken koordinerades av Yrkeshögskolan Sydväst och hölls i Pargas oktober Leonardo da Vinci-projekt Högskolan på Åland deltar i två Leonardo da Vinci-pilotprojekt, vilka stöds av EU. Båda projekten startade år NISSOS Högskolan på Åland deltar tillsammans med Ålands Företagareförening i pilotprojektet NISSOS. NISSOS är det grekiska ordet för ö, men står även som en förkortning av Network of Islands for Small Scale Organisational Success. Projektet studerar framgångsfaktorer hos exportinriktade tillverkningsföretag i små ö-samhällen. Förutom Åland deltar Island, Malta, Ösel i Estland samt Shetland, Skye och Orkney i Skottland. Projektet koordineras av Institute for the Promotion of Small Enterprise (IPSE) på Malta och har en budget på euro. NISSOS-projektet löper över tre år och startmötet ägde rum på Malta i maj Ett uppföljande möte hölls i september 2003 på Island. Securitas Mare Högskolan på Åland deltar tillsammans med Viking Line i pilotprojektet Securitas Mare, som för samman deltagare med specialkompetens inom kris- och katastrofberedskap från nio europeiska länder. Målet är dels att erbjuda deltagarna kompetensutveckling och dels att öka samarbetet och förståelsen mellan olika yrkeskategorier vid kris- och katastrofsituationer samt en standardisering av utbildningen inom området. Securitas Mare-projektet löper över två och ett halvt år och startmötet ägde rum på Åland i mars Projektet koordineras av Högskolan i Kalmar och har en total budget på euro. Projektet har sitt ursprung i Nordplusprojektet Tryggt hav. Under hösten 2003 har två workshops hållits, där man arbetat med att utveckla de gemensamma europeiska kurserna, en i Pireus och en i Cadiz.

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2/04 12.2.2004. Mötestid: Torsdagen den 12 februari 2004 kl. 13.00-16.00

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2/04 12.2.2004. Mötestid: Torsdagen den 12 februari 2004 kl. 13.00-16.00 Sidan 1 av 6 Mötestid: Torsdagen den 12 februari 2004 kl. 13.00-16.00 Plats: Ålands hotell- och restaurangskola Strandgatan 1 Närvarande: Henning Lindström Lars Hassel Katarina Ulenius Jeanette Blomqvist

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Styrelsen 16 22.04.2003

Protokoll Sammanträdesdatum Styrelsen 16 22.04.2003 Sida 1 av 1 Mötestid: Tisdagen den 22 april 2003 kl. 13.00-15.25 Plats: Storagatan 9 Närvarande: Henning Lindström ordförande Eva Mikkola-Karlström viceordf. Lars Hassel Lennart Isaksson tom 143 Anne-Christine

Läs mer

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 6-05 13.5.2005

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 6-05 13.5.2005 Sidan 1 av 5 Mötestid: Fredagen den 13 maj 2005 kl. 13.00-16.00 Plats: Neptunigatan 17 Närvarande: Henning Lindström Carin Holmqvist Therese Nyqvist Bo-Gustav Donning Kim Wasström Göran Påvals Martin Nilsson

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Styrelsen 9 9.1.2003

Protokoll Sammanträdesdatum Styrelsen 9 9.1.2003 Sida 1 av 10 Mötestid: Torsdagen den 9 januari 2003 kl. 13.00-16.15 Plats: Högskolan på Åland, Storagatan 9, konferensrummet Närvarande: Henning Lindström ordförande Eva Mikkola-Karlström viceordf. Kaj

Läs mer

Innehåll verksamhetsberättelse 2004

Innehåll verksamhetsberättelse 2004 H Ö G S K O L A N P Å Å L A N D Ver k s a m h e t s b e r ä t t e l s e 2 0 0 4 Innehåll verksamhetsberättelse 2004 1. Bakgrund... 3 Studenten i centrum Rektors översikt... 4 Verksamhetens mål... 6 Forskning...

Läs mer

Mötestid: Fredagen den 1 september 2006 kl. 13.30-16.30. Vicerektor Henrik Karlsson och vik. ekonomichef Jeanette Höstman är inbjudna till mötet

Mötestid: Fredagen den 1 september 2006 kl. 13.30-16.30. Vicerektor Henrik Karlsson och vik. ekonomichef Jeanette Höstman är inbjudna till mötet Paragrafer: 67-81 Sidan 1 av 6 Mötestid: Fredagen den 1 september 2006 kl. 13.30-16.30 Plats: M/S Eckerö, konferensrummet Närvarande: Henning Lindström Bo-Gustav Donning Barbro Gustafsson Carin Holmqvist

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv

Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv 22111 MARIEHAMN Datum : Sida 1 av 9 Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv Läroplanen gäller tillsvidare och avser utbildning som

Läs mer

1. HÖGSKOLANS VERKSAMHET 2015

1. HÖGSKOLANS VERKSAMHET 2015 1. HÖGSKOLANS VERKSAMHET 2015 1.1. Allmänt Högskolans verksamhetsområden omfattas av fakulteten för examensinriktad utbildning Land och fakulteten för examensinriktad utbildning Sjö, Öppna högskolan samt

Läs mer

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Uppgjort av: Hans Lavonius, Gösta Helander. Godkänt av: Styrelse Datum: 16.04.2004

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Uppgjort av: Hans Lavonius, Gösta Helander. Godkänt av: Styrelse Datum: 16.04.2004 , Gösta Helander Dokument nummer: 1050 Sida 1 av 2 1050 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan på Åland skall erbjuda högklassig samhällsnyttig utbildning baserad på vedertagen kunskap. Högskolan skall också generera

Läs mer

Vår verksamhet. - en presentation av kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland

Vår verksamhet. - en presentation av kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland Vår verksamhet - en presentation av kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland Innehåll 1 Kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland... 3 1.1 Kvalitetsledningssystemets syfte... 3 1.2 Kvalitetsledningssystemets

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011 Utarbetad av: PR-gruppen Förankrad i: Godkänd i: Innehåll Övergripande mål Konkreta åtgärder Speciella marknadsföringsåtgärder under året Tidsmässig planering Kostnadsberäkning

Läs mer

Utredning om framtidens ITutbildning vid Högskolan på Åland. Styrelsen 29 november 2011 Agneta Eriksson-Granskog

Utredning om framtidens ITutbildning vid Högskolan på Åland. Styrelsen 29 november 2011 Agneta Eriksson-Granskog Utredning om framtidens ITutbildning vid Högskolan på Åland Styrelsen 29 november 2011 Agneta Eriksson-Granskog Bakgrund För att säkerställa att Högskolan på Åland erbjuder bästa mjöliga utbildning inom

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

www.ha.ax Ansökningsguide hotell- och restaurangadministratör

www.ha.ax Ansökningsguide hotell- och restaurangadministratör www.ha.ax Ansökningsguide 2015 företagsekonom Ingenjör hotell- och restaurangadministratör maskinbefäl sjökapten sjukskötare systemvetare Våra utbildningsprogram Informationsteknik Elektroteknik Företagsekonomi

Läs mer

Beslut: Förslaget omfattades

Beslut: Förslaget omfattades PROTOKOLL 8.12.2011 Styrelsemöte 18/2011 Plats Ålands hotell- och restaurangskola Tid 18.00 21.00 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Pernilla Söderlund Ulf-Peter

Läs mer

185 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

185 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Protokoll 19.11.2012 Styrelsemöte 17/2012 Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21 Tid 18.30 20.45 Närvarande Sture Skogberg, ordförande Anita Husell-Karlström, viceordförande Stig Grönlund Annika Karlsson

Läs mer

STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012

STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 Den 9 oktober 2008 Styrelsen för Högskolan på Åland Rektor Agneta Eriksson-Granskog 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Vision. 4 3. Övergripande

Läs mer

Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Ulf-Peter Westmark, ersättare för Inger Rosenberg-Mattsson Dick Tapio

Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Ulf-Peter Westmark, ersättare för Inger Rosenberg-Mattsson Dick Tapio ÅLANDS GYMNASIUM PROTOKOLL 14.6.2011 Styrelsemöte 11/2011 Plats Paf:s lokaler Tid 18.30 21.32 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Ulf-Peter Westmark, ersättare

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK STRATEGIDOKUMENT HaLa 05.10.2004

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK STRATEGIDOKUMENT HaLa 05.10.2004 Sidan 1 av 6 HÅ UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK STRATEGIDOKUMENT HaLa 05.10.2004 Sammanfattning - Stort framtida behov av utbildad arbetskraft inom branschen - Stora investeringar har gjorts i utbildningen,

Läs mer

Yrken med ljusa framtidsutsikter

Yrken med ljusa framtidsutsikter www.ha.ax Yrken med ljusa framtidsutsikter Elmästare Elingenjör Företagsekonom Programmerare Systemutvecklare Restaurangchef Hotellchef Övermaskinmästare Överstyrman Sjöingenjör Styrman Sjökapten Sjukskötare

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55. Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55. Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60 Paragrafer: 50 60 Sidan 1 av 6 Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl. 13.10-13.55 Plats: Hotell Elvira, Eckerö Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60 Folke

Läs mer

Innehåll: Lagstadgade ärenden och ärenden rörande högskolans utveckling och resultat under läsåret, samt utvecklingsfrågor enligt utbildningsavtalet.

Innehåll: Lagstadgade ärenden och ärenden rörande högskolans utveckling och resultat under läsåret, samt utvecklingsfrågor enligt utbildningsavtalet. Högskolan på Åland Beslut vid möte 7-2008 Kalendarium för styrelsen för läsåret 2008-2009 Innehåll: Lagstadgade ärenden och ärenden rörande högskolans utveckling och resultat under läsåret, samt utvecklingsfrågor

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Överlärare eller lektor inom Hospitality Management

Överlärare eller lektor inom Hospitality Management Högskolan på Åland erbjuder examensinriktad utbildning inom elektroteknik, företagsekonomi, turism - Hospitality Management, IT, maskinteknik och vård samt öppna högskolekurser och fortbildningskurser.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management vid Högskolan på Åland

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management vid Högskolan på Åland 22 111 MARIEHAMN Datum : 01.04.2008 Sida 1 av 10 Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management vid Högskolan på Åland Hotell- och restaurangadministratör YH 210 sp. Utbildningsplanen

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND www.ha.ax Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Inledning Högskolan på Åland 2003 2010 3 Verksamhetens mål 5 Forskning 6 Kvalitetsutveckling 10 Organisation Styrelsen 11 Studerandekåren

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng Dnr: 53/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Kvalitetsmanual för Högskolan på Åland

Kvalitetsmanual för Högskolan på Åland Kvalitetsmanual för Högskolan på Åland Antagen av styrelsen 30.11.2011 Granskad av Q-team och ledningsgruppen Uppgjord av Ann Riis Innehållsförteckning (innehållsförteckningen är länkad) Figurförteckning...

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen 2012. Sammanfattning

Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen 2012. Sammanfattning Kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete Centre for International Mobility SIRU KORKALA Internationell mobilitet inom yrkesutbildningen

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 5.3.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:1 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Detta meddelande innehåller

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Utbildningsplan Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Ladokkod: TGBYI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-10-22 Gäller från:

Läs mer

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 1(5) Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 2(5) 1 Organisationens namn Organisationens namn är FINNSAM - Finnbygder i samverkan. FINNSAM har sitt säte i den kommun

Läs mer

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik. Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik sjöfart Vård 2.

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits)

Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av rektor 1993-12-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2005-04-05 Utbildningsplan

Läs mer

26.5.2011. Styrelsemöte 9/2011. Paf:s lokaler. Tid 16.00 18.20

26.5.2011. Styrelsemöte 9/2011. Paf:s lokaler. Tid 16.00 18.20 ÅLANDS GYMNASIUM PROTOKOLL 26.5.2011 Styrelsemöte 9/2011 Plats Paf:s lokaler Tid 16.00 18.20 Närvarande Jesper Eliasson, ordförande Folke Engblom, ersättare för Karin Holmberg Anita Husell-Karlström Victoria

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

110 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet kl. 18.30 och hälsade alla välkomna.

110 Inledning Ordförande Sture Skogberg öppnade mötet kl. 18.30 och hälsade alla välkomna. Protokoll 05.06.2012 Styrelsemöte 9/2012 Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21 Tid 18.30 20.40 Närvarande Studeranderepresentant Lärarrepresentanter Personalrepresentant Kallade Sture Skogberg, ordförande

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Högskolan på Åland Styrelsen

Högskolan på Åland Styrelsen Högskolan på Åland Styrelsen Sjöfartsutbildningen på Åland Strategi - underlag 19 oktober 2005 Utbildningsmöjligheter Sjöfartsutbildningen vid Högskolan på Åland omfattar sjökaptensutbildning, övermaskinmästarutbildning

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng Växjö universitet Dnr 19/2004-510 Institutionen för pedagogik Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng 1. Beslut om inrättande av programmet Universitetsstyrelsen har genom beslut 2003-06-13

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Nordplus Högre Utbildning

Nordplus Högre Utbildning 2014-11-14 Katrin Lilliehöök Nordplus Högre Utbildning Möjligheter för utresande studenter Nordplus högre utbildning Studenter kan beviljas bidrag för 1-12 månaders heltidsstudier eller praktik i ett annat

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Projektplan för projektet Sjökaptener i hamn

Projektplan för projektet Sjökaptener i hamn Sidan 1 2009-02-25 Projektplan för projektet Sjökaptener i hamn Bakgrund Högskolan på Åland har, särskilt inom maskinteknikprogrammet och sjöfartsprogrammet, under en längre tidsperiod haft relativt få

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder Tillsatt 4.2.2004 Vision (2007) Nätbaserad undervisning ska vara en naturlig del av varje examensinriktad utbildning på Åland och möjlighet ska finnas även inom annan utbildning och inom den fria bildningen

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Skapa nu kläck idéer hur kultur, bildning och teknologi kan samverkan

Skapa nu kläck idéer hur kultur, bildning och teknologi kan samverkan Skapa nu kläck idéer hur kultur, bildning och teknologi kan samverkan I anledning av det nationella projektet Skapa nu, ett projekt kring kreativitets- och kulturfostran, ordnar svenska linjen vid Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer