Strukturerat omhändertagande av patient med långvarig smärta
|
|
- Magnus Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strukturerat omhändertagande av patient med långvarig smärta Lokalt vårdprogram för Vara Vårdcentral 2003 Författare: Laila Eriksson, sjukgymnast Vara Vårdcentral, Rehabenheten Marie Falk, vårdutvecklare Lidköpings PVO Projektredovisning 2004:1 Handledare: Kristina Bengtsson, distriktsläkare, med dr Vårdcentralen Billingen, Skövde
2
3 ABSTRAKT Bakgrund I primärvården träffar vi ofta patienter med smärtproblematik och dessa patienter får hjälp genom enstaka vårdinsatser. Därför vill vi strukturera omhändertagande genom en långsiktig planering för gemensamma vårdinsatser. Syfte Syftet med detta arbete var att göra ett lokalt vårdprogram. Metod Vi sökte litteratur på databasen Spriline. Vi använde oss enbart av de svenska sökorden; smärta, kronisk smärta, benign smärta och långvarig smärta. Genom litteraturstudier framkom att multidiciplinära team förordas. Vi bildade en tvärprofessionell referensgrupp och vårt arbete beskriver teamet arbetssätt och de enskilda professionernas uppgifter. I referensgruppen deltog arbetsterapeut, kurator, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, undersköterska och vårdutvecklare. Resultat I litteraturen förordas teamarbete kring smärt. Referensgruppen har strukturerat teamarbetet för smärt i ett lokalt vårdprogram.
4 Denna rapport om "Ett strukturerat omhändertagande av patient med långvarig smärta" gjordes vid en kurs i FoUmetodik i Primärvården, Skaraborg. Vår handledare har varit distriktsläkare och med. dr. Kristina Bengtsson, Vårdcentralen Billingen, Skövde. En stor hjälp i utformningen av vårdprogrammet har referensgruppens deltagare varit; Åsa Sahlin sjuksköterska, Rose Hildingsson undersköterska, Birgitta Johansson arbetsterapeut, Gunilla Thörner Johansson kurator, Annica Blankenau läkare, Jesper Fredriksson läkare. Vi vill rikta ett stort tack till dem alla, som var och en bidragit till att vi kunnat genomföra detta arbete.
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 SYFTE... 1 METOD... 1 Litteraturstudien... 1 Vårdprogrammet... 2 RESULTAT LITTERATURSTUDIEN... 2 Smärta allmän del... 3 Smärta utbredning... 3 Smärta coping... 4 Smärta vårdbehov... 4 Smärta vårdprogram / teamverksamhet... 4 VÅRDPROGRAM STRUKTURERAT OMHÄNDERTAGANDE... 6 SAMMANFATTNING... 9 REFERENSLISTA Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Frågeformulär Kallelse Patientinformation Livskvalitetsindex Mall för Rehabiliteringskartläggning
6 INLEDNING De flesta patienter som söker vård inom primärvården har smärta i någon form. Smärta kan vara symtom på sjukdom eller en följd av skada. Den smärta som vi fokuserar på här är långvarig godartad smärta utan känd orsak eller där orsaken är känd men inga effektiva behandlingsåtgärder finns. Primärvården är vanligen den första instans som dessa patienter söker för sina besvär. Det är också den instans som återkommer till efter utredning inom övrig specialistvård (1). Vi möter dessa patienter på våra olika vårdenheter och de söker enskilda vårdgivare upprepade gånger. De ger oss en känsla av otillräcklighet då vi inte har något mer att erbjuda eftersom samtliga behandlingsalternativ oftast är prövade. Vi löser s problem för stunden genom enstaka insatser, men vi saknar struktur för individuellt omhändertagande där olika vårdgivare samverkar för ett optimalt resultat och där det finns en långsiktig planering för gemensamma vårdinsatser. Vi tror att skulle känna sig bättre omhändertagen om det fanns en vårdplan som vi gemensamt kommit överens om ett behandlingskontrakt. Personalens roller blir också mer definierade. Detta medverkar till att den behandlande personalen kan ta ett helhetsgrepp på s samtliga problem och samordna insatserna. SYFTE Syftet med detta arbete är att göra en litteraturstudie om långvarig smärta samt att göra ett lokalt vårdprogram, för att få ett strukturerat omhändertagande av patienter med långvarig smärta. METOD Litteraturstudien Vi har studerat svensk litteratur, vårdprogram och riktlinjer. Vi valde enbart svenska sökord för att spegla de kulturella förhållanden som vi lever och verkar i. Sökvägar: Databasen Spriline, medicinska biblioteket på Skaraborgs Sjukhus och vårt eget medicinska bibliotek på Vara vårdcentral. Sökord: Kronisk smärta, långvarig smärta, benign smärta och smärta. Totalt fick vi 622 träffar. De flesta av dessa referenser rörde diagnostik, behandling, akut smärta och cancerrelaterad smärta, vilka valdes bort. Den litteratur och de artiklar som ingår i litteraturstudien är från och med 1994 till och med Totalt ingår 19 referenser i vårt arbete. 1
7 Vårdprogrammet Vårdprogrammet utformas tillsammans med en referensgrupp bestående av sjuksköterska, sjukgymnast, läkare, arbetsterapeut, undersköterska och kurator. Referensgruppen träffades vid tio tillfällen. Författarna var ordförande och sekreterare. Minnesanteckningar fördes vid varje möte. Författarna presenterade resultatet av litteraturstudien. Referensgruppen arbetade fram en lokal anpassning. Vi använde oss av problemlösningsmetoden (PlanDoStudyAct) PDSAcykeln. Se Figur 1. Figur 1. Förbättra Analysera Planera Genomför Demingcykeln (PDSAcykeln) en drivmotor i det praktiska arbetet. PDSAcykeln används för att introducera och utvärdera förändringar. Demingcykeln, även kallad kvalitetshjulet är en metod som har utvecklats vid The Institute for Care Improvement (IHI) i Boston av Tom Noland, statistiker och Donald Berwik, läkare. Beteendemedicinsk kompetens saknades inom teamet, varför vi gick den utbildning som ges av Malmö Multidisciplinära Smärtmottagning (MMS). Utbildningsledare var J Ektor Andersen vars avhandling om Kronisk Muskuloskelettal Smärta ligger till grund för utbildningens innehåll (2). Ett strukturerat frågeformulär som används av MMS har sedan inkorporerats i vårdprogrammet. Frågeformuläret ger underlag för smärtanalys samt kartlägger psykosociala riskfaktorer och rehabiliteringshinder. Se Bilaga 1. RESULTAT Litteraturstudien Teamarbete är nyckelord för verksamheten och målsättningen är att få en så vid syn på smärtproblematiken som möjligt. Vårt strukturerade omhändertagande av smärtpatienter bygger på ett integrerat arbetssätt där läkare, sjukgymnast, kurator, sjuksköterska, undersköterska och arbetsterapeut ingår och där ett kognitivt förhållningssätt har stor betydelse. Med ett kognitivt förhållningssätt vill man påverka och förändra dysfunktionella tankemönster och dra uppmärksamheten från smärtan till något annat (3, sid ). Kognition den själsliga eller intellektuella verksamhet varigenom iakttagelser blir medvetna och leder till förståelse, tankar och resonerande (4). 2
8 Smärta allmän del Definition av smärta enligt IASP (The International Association for the Study of Pain) "en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven termer av en sådan skada (3, sid 27 28). Smärta är alltid ett psykologiskt tillstånd även om det oftast finns en organisk orsak (5). Ibland finns smärta utan att sjukdom kan påvisas med dagens diagnostiska metoder, i vilka inte bara sjukdomshistoria, kroppsundersökning och laboratoriemetoder inräknas utan också psykologiska bedömningsmetoder. Det anses klart att smärta kan förekomma även utan påvisbar skada eller sjukdom (3). Smärta indelas oftast i nociceptiv (nociceptorer aktiveras genom vävnadsskada eller hotande vävnadsskada), neurogen (smärta som uppkommer på grund av skada eller annan dysfunktion i perifera eller centrala nervsystemet), smärta av okänd orsak/idiopatisk (smärta utan påvisbar eller misstänkt skada eller sjukdom) och psykogen smärta (smärta orsakad av psykisk sjukdom). Det finns även andra indelningar och benämningar t ex neuropatisk smärta, central (neurogen) smärta. (3, sid 69, 6). Allt eftersom forskningen gör framsteg kan grupperingarna komma att förändras. Ett genombrott har skett i modern smärtforskning för större förståelse av långvarig smärta inklusive svårbehandlad muskeloskeletal smärta såsom vid belastningsrelaterad myalgi, fibromyalgi och pisksnärtssyndrom (6, 7). När man tidigare saknat medicinska förklaringsmodeller har sådana smärtsyndrom klassats som idiopatiska eller ensidigt psykogent betingade. Nu talar alltmer för att dysfunktion av smärtregleringen inom centrala nervsystemet kan förklara många fall av kronisk smärta centralt störd smärtmodulering (6). Vid centralt störd smärtmodulering är de två dominerande mekanismerna central sensitisering (överretbarhet i smärtsystemet) och/eller dysinhibition (dålig smärthämning). I en artikel från 2003 föreslås att man inför sensorisk sensitisering som ett nytt patofysiologiskt begrepp (8). Långvarig smärta kan medföra depressiva symtom hos många patienter särskilt om orsaken till smärtan inte kan klarläggas (9). Den långvariga smärtan kan leda till begränsningar när det gäller vissa funktioner. Dessa begränsningar kan hos en patient vara förenlig med god livskvalitet och ett heltidsarbete. I andra fall kan samma symtom och funktionsnedsättningar leda till betydligt nedsatt livskvalitet och förlust av förmågan att arbeta (9). Smärta utbredning Långvariga och ofta återkommande smärttillstånd är mycket vanliga i den svenska befolkningen. Ungefär en tredjedel av alla människor i vårt land besväras av långvarigt smärttillstånd (3, sid 63 88). 3
9 Förekomst av värk och smärta hos vuxna, med duration mer än 6 månader, var i en studie i åldersgruppen 1844 år högre hos kvinnor än män (36 % respektive 28%). I åldersgruppen år fanns ingen betydande könsskillnad och förekomsten av smärta var 50% för både kvinnor och män (10). Andra svenska och internationella prevalensstudier bekräftar hög förekomst av smärtproblematik i den västerländska befolkningen (10). Vid en avhandling som gjorts av Ingemar Andersson, Lunds universitet 1998 framkom att nästan 50% av befolkningen (1800 personer på två orter) rapporterade ihållande eller regelbundet återkommande smärtor framför allt lokaliserade till rörelseapparaten. Vid läkarundersökning kunde endast precisa diagnoser ställas hos 22% (11). Smärta coping Den bästa översättningen till svenska är att hantera eller bemästra. Copingbegreppet har utvecklats ur den forskning som vuxit fram ur intresset för mänskliga reaktioner vid påfrestningar och stress (12, sid 8 11). Vid långvariga smärttillstånd möter vi vanligtvis de patienter som på kort sikt väljer att minska sin smärta genom att bli passiva. Att hitta mer positiva copingstrategier som leder till ökad aktivitet och livskvalitet kan vara ett sätt att hjälpa patienter med kronisk benign smärta. Smärta vårdbehov Socialstyrelsens rapport 1994:4 anger att 7% av befolkningen har stort vårdbehov p g a smärta (3, sid ). En annan studie visar att % av befolkningen ansågs ha ett vårdbehov p g a smärta, varav 5 10 % av dessa ansåg sig ha ett stort vårdbehov (13). Smärta vårdprogram / teamverksamhet På nationell nivå finns Socialstyrelsens rapport Behandling av långvarig smärta från 1994 där långvarig smärta belyses ur många perspektiv (3). Landstinget Skaraborg gjorde ett organisatoriskt vårdprogram Smärtlindring, 1997 (14). Västra Götalandsregionen arbetade fram ett vårdprogram för omhändertagande av patienter med whiplashskador 2003 (15). Multidisciplinära team förordas i SoSrapporten 1994:4 (3) och i artikeln Smärtbehandling med helhetssyn (16, sid. 19). I ett multidiciplinärt team samverkar flera professioner kring. En studie som Jan Liedbeck gjort visar dock att endast ett av tre av landets 24 länssjukhus har multidisciplinära smärtmottagningar för att ta om hand patienter med kronisk smärta (17). 4
10 Det har varit svårt att hitta några vårdprogram anpassade för primärvård. Från Askersund finns en studie där man arbetade i team och med syfte att ta fram en handlingsplan för omhändertagande av smärtpatienter (18). Här var inriktningen att tidigt upptäcka riskpatienter. Patientantalet blev litet och det datorbaserade bevakningssystemet behövde utvecklas mera. Det är därför svårt att dra slutsatser av den studien. 5
11 Vårdprogram strukturerat omhändertagande Figur 1. Arbetssätt för det multidiciplinära teamet Kriterier Kriterier Smärta > än 6 månader Smärta > än 6 månader Patienten Patienten skall skall vara vara utredd utredd Smärtan Smärtan skall skall vara vara benign benign När När upplever upplever att att smärtan smärtan påverkar påverkar hans hans / / hennes hennes psykiska eller fysiska hälsa. psykiska eller fysiska hälsa. ev.screening ev.screening Läkarremiss Läkarremiss Teamets Teamets sammansättning sammansättning Sjukgymnast Sjukgymnast Läkare Läkare Sjuksköterska Sjuksköterska Arbetsterapeut Arbetsterapeut Kurator Kurator ( Psykolog ) Teamet Teamet arbetar arbetar med med ett ett kognitivt kognitivt förhållningssätt förhållningssätt för för att att påverka påverka s s beteende. beteende. 1:a 1:a Teamet Teamet / / sittrond sittrond Vid Vid detta detta team team är är inte inte med. med. Ärendet diskuteras utifrån Ärendet diskuteras utifrån perspektivet: perspektivet: genomgång genomgång av av kända kända fakta fakta är är det det rätt rätt instans instans?? beslut beslut om om kallelse kallelse Varje Varje profession profession träffar träffar för för enskild enskild bedömning. bedömning. Fokus Fokus på på det det friska friska Prerehab Prerehab 2:a 2:a Teamet Teamet Kort Kort sammanfattning sammanfattning utan utan patient, patient, varje varje profession profession presenterar presenterar sin sin bedömning. bedömning. Rehabkartläggning Rehabkartläggning Tillsammans Tillsammans med med görs görs en en tidsbegränsad tidsbegränsad vårdplan vårdplan ( ( mån mån?)?) Beslut Beslut tas tas om om eventuellt eventuellt nytt nytt team team Beslut Beslut hur hur överrapportering överrapportering sker sker Överrapportering Överrapportering till till ordinarie ordinarie vårdgivare vårdgivare Skriftlig patientinformation och Skriftlig patientinformation och frågeformulär skickas med kallelsen. frågeformulär skickas med kallelsen. Den yrkeskategori som upptäcker problemet kontaktar s läkare för remiss till Smärtteamet. (Figur 1) Första teamet är en sittrond där inte deltar. Teamet går igenom fakta om och beslutar om kallelse eller skickar remissvar till remitterande läkare med motivering varför remissen avslås. (Figur 1) Kallelsen till innehåller förutom praktisk information och besökstider till varje yrkeskategori i teamet (Bilaga 2) även en skriftlig patientinformation (Bilaga 3) och ett omfattande frågeformulär (Bilaga 1). Detta frågeformulär som är framtagit på Smärtenheten i Malmö använder vi för att i lugn och ro hemma skall kunna fylla i alla svar. Det spar tid för både och oss. Patienten slipper svara på samma frågor gång på gång. Varje yrkeskategori kan diskutera och fördjupa sig kring de frågor/svar som bedöms intressanta ur det egna yrkesperspektivet. Ansvar för kallelsens utskick har undersköterskan, som sköter administrationen kring bokning och kallelse. 6
12 Figur 2. Patienten bedöms av olika vårdgivare (Prerehab). Prerehab Prerehab Varje profession träffar Varje profession träffar för enskild för enskild bedömning. bedömning. Fokus på det friska Fokus på det friska Sjuksköterska Sjuksköterska Informationsansvar Informationsansvar Smärt och omvårdnadsanamnes Smärt och omvårdnadsanamnes Livskvalitetsindex Livskvalitetsindex Läkare Läkare Anamnes / undersökning av Anamnes / undersökning av Bedömning av utredning / diagnos Bedömning av utredning / diagnos Kurator Kurator Psykosocial anamnes Psykosocial anamnes Inventera s resurser Inventera s resurser Arbetsterapeut Arbetsterapeut ADL taxonomin ADL taxonomin Intervjuchecklista utifrån Intervjuchecklista utifrån kognitiva funktioner kognitiva funktioner Inventera s resurser Inventera s resurser Sjukgymnast Sjukgymnast Funktionsbedömning Funktionsbedömning Smärtskiss Smärtskiss Motion / rörelser i vardagen Motion / rörelser i vardagen Inventera s resurser Inventera s resurser Mellan första och andra teamet träffar arbetsterapeut, kurator, läkare, sjuksköterska och sjukgymnast. Figur 2. Tiden kan kallas Prerehab. Den yrkeskategori som träffar först är sjuksköterskan, som också har informationsansvar till. Sjuksköterskan lämnar också Livskvalitetsindexet Nottingham Health Profile, (NHP bil 4) till. Detta index skall vi använda som utvärdering. Patienten kommer alltså att fylla i samma index när han/hon skrivs ut från smärtteamet. Vid dessa möten med vill vi fokusera på det friska och ta reda på s resurser och motivationsgraden för att förändra beteendet. Genom ADLtaxonomin kan man systematiskt beskriva och definiera ADLförmågan på ett strukturerat och välavgränsat sätt när det gäller personlig vård, boendeaktiviteter och kommunikationsaktiviteter. (ADL Aktivity in Daily Living.) 7
13 Figur 3. Den andra teamsammankomsten. 2:a 2:a Teamet Teamet Kort Kort sammanfattning sammanfattning utan utan patient, patient, varje varje profession profession presenterar presenterar sin sin bedömning. bedömning. Tillsammans Tillsammans med med görs görs en en tidsbegränsad tidsbegränsad vårdplan vårdplan ( ( mån mån?)?) Beslut Beslut tas tas om om eventuellt eventuellt nytt nytt team team Beslut Beslut hur hur överrapportering överrapportering sker sker MalmöVara MalmöVara modellen modellen Kvoterad träning Kvoterad träning Ingen Ingen behandling behandling Sjuksköterska Sjuksköterska Länk Länk till till läkare läkare Medicinska Medicinska frågeställningar frågeställningar Egenvårdsråd Egenvårdsråd Kurator Kurator Hitta Hitta coopingstrategier coopingstrategier Enskilda Enskilda jagstödjande jagstödjande samtal samtal Sjukgymnast Sjukgymnast Basal Basal kroppskännedom kroppskännedom Stresshantering Stresshantering / / avspänning avspänning Anpassad Anpassad träning träning Smärtbehandling Smärtbehandling Hjälpmedel Hjälpmedel Arbetsterapeut Arbetsterapeut AMPS AMPS Måste Måste Bör Bör Vill Vill Aktivitetslogg Aktivitetslogg Ergonomi Ergonomi i i teori teori och och praktik praktik Balans Balans i i vardagen vardagen Hjälpmedel Hjälpmedel Aktiviteter Aktiviteter utanför utanför vård vård och och behandling behandling Exempel: Exempel: Sjunga Sjunga i i kör kör Spela Spela boul boul Språkkurs Språkkurs Läkare Läkare Planerade Planerade återbesök återbesök Smärtbehandling Smärtbehandling Undersköterska Undersköterska Kontaktperson Kontaktperson Patienten avslutas Patienten avslutas Vid andra teamet deltar. Innan kommer träffas teamet för en kort sammanfattning där varje teammedlem presenterar sin bedömning. Tillsammans med görs sedan en rehabiliteringskartläggning och en rehabiliteringsplan. Som mall för rehabiliteringskartläggningen har vi fått tillåtelse att använda den mall som tagits fram vid smärtenheten i Malmö. (Bilaga 5) Med kvoterad träning menas att man tillsammans med gör upp ett "kontrakt" där överenskomna aktiviteter stegras i ett bestämt mönster. Assessment of Motor and Process Skills (APMS) används för för att bedöma en individs aktivitetsförmåga avseende motorik och underliggande kognitiva förmågor, så kallade processfärdigheter. Processfärdigheter avser initiativ, organisation, uttröttbarhet, och uthållighet, logik, rumslig förmåga och föremålsuppfattning. AMPS innehåller 63 aktiviteter med varierande svårighetsgrad. Patienten väljer själv vilken eller vilka av dessa aktiviteter han eller hon vill utföra. 8
14 "Måste Bör Vill" är ett instrument med tre kolumner som själv fyller i under tidigare nämnda rubriker, vilket sedan används som diskussionsunderlag. Syftet är att ge insikt om vad den gör, vad som är viktigt, vad kan förändras och vad vill förändra. Aktivitetslogg är en mall där registrerar sina aktiviteter timma för timma under en vecka. Mallen används för att analysera vardagliga aktiviteter och utifrån den hitta en balans mellan arbete, vila och fritid. Rehabiliteringsplanen kommer att se olika ut för varje patient. Vid andra teamet beslutas också om eventuellt nytt team och hur överrapportering till remitterande läkare och andra behandlare sker. Det är viktigt att poängtera att teamet inte tar över hela patientansvaret utan bara för en begränsad tid stödjer och ordinarie behandlare. SAMMANFATTNING Litteraturgenomgången visade entydigt att patienter med långvarig smärta har en upplevelse av att de inte blir trodda, de upplever sig som besvärliga patienter. Många patienter funderade över varför hon/han upplevde så stark smärta trots att doktorn inte kunde hitta någon orsak till densamma. Det är viktigt för oss att tydligt visa att vi inte ifrågasätter s upplevelse av smärta (2, 9, 10, 13, 16). När vi behandlar patienter med långvarig smärta är det s upplevelse av smärtan som vi fokuserar på. Smärtan i sig är inte en sjukdom utan ett tecken, ett symtom. Vi människor har olika förmåga att hantera smärta beroende på sociala, biologiska och psykologiska faktorer. Det är s upplevelse av sin smärta som är viktig. Teamet koncentrerar sig att hjälpa hitta strategier för att hantera smärtan och öka livskvalitén. Fördelen med teamarbete är att det ger helhetssyn, breddar kompetensen och allsidigt belyser s problematik (3, 17). Man skulle kunna kalla teambildning för en humanistisk vårdmodell, där det finns utrymme för flera olika sätt att se på s problem (19). Nackdelar med teamarbete har inte beskrivits i den litteratur som vi studerat. Varför endast 3 av 24 länssjukhus har smärtteam vet vi inte men sannolikt beror det på svårigheten att regelbundet samla teamet och/eller brist på resurser. Troligen gäller samma för Primärvården eftersom vi endast funnit två enheter i primärvård som arbetat i multidiciplinära smärtteam. Förmodligen arbetar många fler multidiciplinärt utan att detta publicerats. 9
15 REFERENSLISTA 1. Löfvander Monica, 1998, Smärtbeteende symtom eller kommunikation, Läkartidningen, 95: Ektor Andersen John, 2002, Chronic Musculoskeletal Pain, Akademisk Avhandling, Department of Community Medicine, Malmö University Hospital. 3. Socialstyrelsens rapport, SoS 1994:4, Behandling av långvarig smärta, Fritzes, Stockholm. 4. Bengt I Lindskog, Bengt L Zetterberg, Medicinsk terminologi lexikon, Nordiska Bokhandelns Förlag, Stockholm. 5. Hansson Per,1997, Nociceptiv och Neurogen Smärta, Pharmacia & Upjohn, Stockholm. 6. Lidbäck Jan,1999 "Centralt störd smärtmodulering förklaring till långvarig smärta", Läkartidningen, 96: Levander Hans, 2003 Kartläggning av nervbanors inre liv kan förklara hittills oförklarliga symtom, Läkartidningen, 100: Levander Hans, 2003, Min hustrus smärtsystem har således blivit onödigt bra., Läkartidningen, 100: Klintman Holger, 1998, Den gåtfulla smärtan, Natur och Kultur, Stockholm. 10. Brattberg Gunilla, 1989, Svenska folkets värk och smärta, Värkstaden. 11. Andersson H. Ingemar, 1998, Chronic pain, Akademisk avhandling, Institutionen för Samhällsmedicinska Vetenskaper Dalby/Lund. 12. Rivano Fischer Marcello, 1997, Coping, tankar och långvarig smärta, SENS 1997; Nilsson Gunnel, 1998, Att vägras vara sjuk, om uppfattningar och upplevelser av att ha långvarig värk och smärta, Uppsats Dnivå (20p) Folkhälsovetenskap vid centrum för Folkhälsovetenskap Linköpings universitet. 14. Organisatoriskt vårdprogram, 1997, Smärtlindring, Landstinget Skaraborg. 15. Omhändertagande av patienter med whiplashrelaterade besvär, Riktlinjer för Västra Götaland Karlsson EvaLotta, 1996, Smärtbehandling med helhetssyn, Sjukgymnasten 9: Lidbäck Jan, 2001, "Situationen känns dyster, jag har övervägt att sluta som smärtläkare", Läkartidningen, 98: Mägi Margus, 1997, Omhändertagande av smärtpatienter vid Askersund vårdcentral, Slutrapport. 19. Brattberg Gunilla, 1995, Att möta långvarig smärta, Almqvist & Wiksell Medicin, Liber utbildning. 10
16 FoUcentrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax:
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merDefinition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014
Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella
Läs merGOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Läs merHur förklarar man störd central
Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer
Läs merCancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd
Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)
Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har
Läs merFrölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Läs mer22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna
Läs merLÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic
LÅNGVARIG SMÄRTA Smärtrehabilitering Växjö 161103 Mahira Suljevic Smärtteori Smärtrehab Kronoberg 2 Stefan Mahnke Mahira Suljevic Remissflöde Remisser helst från Primärvården Bedöms av läkare Grundkurs-4
Läs merDiagnossättning inom specialiserad smärtvård
2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merVad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merTeamarbete Reumatologi SUS
Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merSvår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården
Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios Information för dig som arbetar i vården Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merKUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö
Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merOlika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering
Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering Olika aspekter på smärta Smärtrehab Smärtcentrum (190101) Långvarig
Läs merUppföljning av Kunskapscentrum. Smärta
Uppföljning av Kunskapscentrum Smärta 2018 Beskrivning av verksamheten Kompetenscentrum Smärta har utmynnat ur beslut från Sjukvårdsnämnden (2009-01-26), Socialstyrelsen (juni 2007) samt en utredning Uppdrag
Läs merStatliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merManual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet
Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för
Läs merSamtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering
Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Läs merSvar på skrivelse från Miljöpartiet de gröna om arbetet med behandling för endometrios
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Christina Walldin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-15 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 1 (4) HSN 2017-0605 Svar på skrivelse från Miljöpartiet de gröna om arbetet
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merLångvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult
Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta
Läs mer2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse
Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merDisposition. Procedursmärta. Procedursmärta. Långvarig smärta hos barn med JIA. Långvarig smärta hos barn med JIA. ±? ı????è? Ñ?è????
Multidisciplinär behandling av långvarig smärta Uppsalamodellen Barnreumatologi Lillemor Berntson Eva Gåve Svensk barnsmärtförening Vårmöte i Uppsala 14-15 april 2011 Disposition Procedursmärta hos patient
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs merLångvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring
Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 20160829 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk ---80 Psykosocial
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merNRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merEffektrapport Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse. Beslutad av styrelsen Organisationsnummer:
Effektrapport 2015 Fibromyalgiförbundets Forskningsstiftelse Beslutad av styrelsen 2016-10-04 Organisationsnummer: 802425-9189 Dokumentansvarig: Marie-Louise Olsson Sida 1 av 5 Innehåll 1. Om Fibromalgiförbundets
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merFysioterapeut/sjukgymnast
Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet
Läs merPalliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merSlutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!
Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen
Läs merAgenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar
Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning,
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merTisdag 8 september 2015
Institutionen för kirurgiska vetenskaper Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2015: Kursavsnitt 1, v 37 Tisdag 8 september 2015 10.30 12.00 Välkommen,
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merHÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merTidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG
Läs merRutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Läs merSammansättning av teamet
Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merArbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs mer