SOMMAR DESIGN KONTORET. Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOMMAR DESIGN KONTORET. Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013"

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

2

3 Innehåll 01 Om Sommardesignkontoret 02 Uppdraget 03 Arbetsprocessen 04 Analys Brief Mål Resultat De-brief Syfte Mål Nulägesanalys, idégenerering och koncept Halvtidsavstämning Utvärdering Slutliga konceptförslag Staden Sandsten Granit Tillväxt Mer Kommunikation III Informera Inspirera Involvera 05 Konceptförslag Manifestet Mötesplatsen Medlaren 06 Rekommendationer för det fortsatta arbetet 07 Sammanfattning 08 English summary 09 Projektteam

4

5 01 Om Sommardesignkontoret När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I Sommardesignkontoret får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Under sommaren 2013 har åtta studenter med olika bakgrunder jobbat tillsammans med fyra olika uppdrag från Östersunds kommun, Frösö Park och Swedavia. Inom temat för Destinationsdesign har fyra skillda koncept skapats för att utveckla dessa aktörer och skapa ett mer attraktivt Östersund. Den här rapporten beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. Projektnamn Sommardesignkontoret Ort

6 02 Uppdraget Med ett invånarantal på nästan i Östersunds kommun bor här nästan hälften av alla invånare i Jämtland och det är även den enda staden i landskapet. Östersund var tidigare en garnisonsstad vilket tydligt har karaktäriserat staden. Sedan nedläggningen av garnisonen så har staden och regionen utvecklat en tydlig identitet mot turism och gastronomi. Som stad växer Östersund fortfarande och lockar till sig fler invånare, men en hårdare konkurrens om talanger skapar ett behov av att öka attraktionskraften av staden och regionen. Östersunds kommun är just nu i arbetet med utvecklingen av ett nytt Tillväxtprogram. Tillväxtprogrammet för ses som ett lyckat initiativ för att stödja det dagliga arbetet inom kommunen. Men för att klara av framtidens utmaningar krävs nya holistiska perspektiv på hur ett Tillväxtprogram kan stödja den lokala och regionala utvecklingen. Det finns ett behov av att bredda perspektiven för att informera, inspirera och involvera fler aktörer. Detta kommer att ligga i fokus för utvecklingen av Tillväxtprogrammet Syftet med projektet är att förbättra kommunikationen av Tillväxtprogrammet mellan kommunen och dess mottagare, både externt och internt. Med en pedagogisk ansats skall budskapet förankras hos mottagaren och få dem att involvera sig i processen och utvecklingen av Tillväxtprogrammet. Tillväxtprogrammet bör syfta till att engagera och inspirera dess mottagare, detta genom att skapa en samsyn och tillhörighet i kommunen. En större samverkan för att klara av den dynamiska omvandlingen av samhället är central för en fortsatt kvalitativ utveckling av Östersund. 2 Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

7 Målet är att utforma ett koncept för att informera en bredare massa av aktörer, inspirera till ett ökat deltagande och medvetande om Tillväxtprogrammet och involvera Östersunds olika aktörer och intressenter i utvecklingen och implementeringen av Tillväxtprogrammet Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

8 03 Arbetsprocessen I vår arbetsprocess har vi jobbat med att framför allt ta fram ett antal olika koncept och förslag för Östersunds kommun att gå vidare med. I och med detta så stannar vårt åtagande vid konceptstadiet, och konceptet kommer inte i sin helhet vara klar att implementera. Däremot kommer vi att ge rekommendationer och förslag på hur våra koncept kan tas vidare och utvecklas. I vår designprocess har arbetet till stora delar karaktäriserats av parallella processer där vi samtidigt jobbat med utforskning och analys, idégenerering och konceptutveckling likt fyra helixar. Detta gör processen som beskrivs här nedan till en linjär förklaring på en icke-linjär arbetsprocess där det inte finns några tydliga gränser. Genom detta arbetssätt har vi snabbt kunnat anpassa vårat arbete efter den kunskap som utvecklades under projektets gång. Den relativt korta projekttiden har drivit oss att jobba snabbt och ta snabba beslut. Arbetsprocessen har innefattat att vi hela tiden utvärderar de idéer och koncept vi tar fram medan vi arbetar. Processen kan liknas vid en agil systemutveckling där vi hela tiden har varit mottagliga för ny information och snabbt kunnat anpassa oss efter nya förutsättningar. Detta arbetssätt användes främst på grund av projektets stora omfattning, både vad gäller information, uppdrag och dess snäva tidsram. 4 Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

9 Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

10 Brief De-brief Briefen gavs av Östersunds kommun under den första veckan och dess mål och förväntat resultat såg ut som nedan. Mål Genom att använda förbättrade kommunikationsverktyg ska kommunikationen vara ett medel för att samarbetet mellan olika intressenter av tillväxtfrågorna förbättras. Dessutom ska en tydligare kommunikation skapa en större förståelse hos medborgarna över varför kommunen prioriterar olika investeringar för tillväxt. Resultat Att ta fram olika kommunikationsverktyg med ett pedagogiskt och intresseväckande bildspråk som ska förenkla kommunikationen av kommunens tillväxtarbete. Layout av bilder/filmer och andra kommunikationsverktyg. Under en vecka genomarbetade vi briefen för att utveckla vår egen problemformulering som vi senare kom att presentera i en de-brief. De-briefen godkänndes av kommunen och såg ut som här nedan. Syfte Syftet med projektet är att förbättra kommunikationen av Tillväxtprogrammet mellan kommunen och mottagarna av Tillväxtprogrammet, både externt och internt. Budskapet bör även förankras hos mottagaren och få dem att involvera sig i processen och utvecklingen av programmet. Tillväxtprogrammet bör syfta till att engagera och inspirera dess mottagare, detta genom att skapa en samsyn och tillhörighet i kommunen. En större samverkan för att klara av den dynamiska omvandlingen av samhället är central för en fortsatt kvalitativ utveckling av Östersund. Mål Utforma en plattform för att informera en bredare massa av aktörer. Inspirera till ett ökat deltagande och medvetande om Tillväxtprogrammet Involvera Östersunds olika aktörer och intressenter i utvecklingen och implementeringen av Tillväxtprogrammet Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

11 Nulägesanalys, idégenerering och konceptualisering Efter de-briefen har vi arbetat enligt arbetsprocessen som nämns här ovan. Intervjuer med inblandade parter genomfördes och det skedde även en stor informationsanalys parallellt med idegenereringen och konceptualiseringen. Vi började tidigt arbeta utifrån de tre I:na som vi funnit som en bra grund att skapa en plattform ifrån. Arbetet konkretiserades främst vid halvtidsavstämningen då första utkast av koncepten presenterades för uppdragsgivaren. Halvtidsavstämning Halvtidavstämningen skedde med uppdragsgivare, där presenterades arbetsprocessen och det koncept som vi valt att gå vidare med och fortsätta utveckla. Detta kallades Mer[*]Östersund. (se avsnitt konceptförslag). Vi introducerade även begrepp såsom urban magma för uppdragsgivarna och likande som vi hade använt för att skapa förståelse av materialet och även skapa inspiration. Under halvtidspresentationen förklarade vi hur långt vi hade kommit i projektet och vilka mål vi siktade mot i konceptväg (bl.a. en fysisk och digital plattform). Vi målade även upp scenarios och mål för uppdragsgivaren. Östersunds kommun gav sitt godkännande efter presentationen och ansåg att vi var på rätt väg, vilket gjorde att vi fortsatte att jobba på den inslagna vägen. Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

12 INFORMERA INSPIRERA Informeras om utvecklingen och översiktsplanen. Ett smidigare redskap än tillväxtdokumentet. INVOLVERA Inspireras av kommunens och medborgarnas visioner och önskemål. Involveras i kommunens arbete och aktivt deltagande. INFORMERA KOMMUNENS KOMMUNIK. Informeras om utvecklingen och översiktsplanen. Ett smidigare redskap än tillväxtdokumentet. NÄRINGS- LIV INFORMERA Informeras om möjligheter och passande satsningar inom tillväxtprogrammet. INVOLVERA INSPIRERA Involveras i process och framtagning av tillväxtprogram. Inspirera andra genom att lyftas fram som goda exempel. INVOLVERA > < Involveras i kommunens arbete och aktivt deltagande. INSPIRERA ARBETSKRAFT SOMMAR RESPEKT Inspireras av kommunens och medborgarnas visioner och önskemål. MER TRIVSEL ÖSTERSUND ÖPPENHET INNOVATION CHUCK NORRIS KÄRLEK INFORMERA MED- ARBETARE Om kommande satsningar, möjligheter till engagemang. INVOLVERA MER > < FÖRENINGS- LIV ÖSTERSUND DEN GEMENSAMMA MÖTESPLATSEN FÖR ÖSTERSUNDS OLIKA AKTÖRER Involveras i kommunens arbete inom sina intresseområden. Ge förslag för event. INSPIRERA INFORMERA MED- BORGARE Inspirera andra föreningar och inspireras av kommande regionala satsningar. Om kommande satsningar, möjligheter till engagemang. INVOLVERA INSPIRERA Involveras i kommunens arbete inom sina intresseområden. Inspireras av visioner och inspirera igenom sin trivsel. 8 Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

13 Utvärdering Slutliga konceptförslag Efter halvtidavstämningen arbetade vi vidare med konceptet som hade presenterats och godkänts av projektägaren. Arbetet fortsatte med utveckling av koncept och eventuella tjänster för den fysiska och den digitala plattformen. Vi beslutade oss även för att skapa en folder eller ett manifest som skulle tryckas för att presentera förslaget för kommunen. Det slutliga konceptförslaget kom vi att döpa till Mer[*] Östersund vilket består av tre grundpelare som vi har utforskat. Grundpelarna är staden, tillväxt och kommunikation som på olika sätt kom att karaktärisera det manifestet som vi i slutändan lämnade över till Östersunds kommun. I konceptet Mer[*]Östersund ingick både en fysisk och en digital del, de är förslag och skall ses som något för kommunen att arbeta vidare med. De slutgiltiga konceptförslagen bestod i ett förslag på fysisk mötesplats, med två andra alternativ bifogade. Den digitala möteplatsen förklarades i ord, grafik och ett exempel på en tjänst som finns att tillgå som kan uppfylla några av de behov vi fann under arbetsprocessen (se Alla förslag sammanställdes med grundpelarna i konceptet i den tryckta foldern. I denna gavs det även ett språk för kommunen att arbeta vidare med då de skalla förmedla konceptet, då i både ord och grafiskt. Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

14 04 Analys Även om vi har jobbat utifrån ett antal olika arbetsprocesser samtidigt genom konceptualisering, idégenerering, analys och datainsamling så har vi arbetat utifrån ett enhetligt mål som kan ses i den de-brief som vi gav uppdragsgivarna. Staden 10 Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013 Vi har framför allt utgått från tre olika begrepp för att få en förståelse för Tillväxtprogrammets roll i staden och skapa en problembild av nuläget. Dessa tre begrepp har varit Staden, Tillväxt och Kommunikation och har tillsammans lett fram till det manifest som vi sedan kom att presentera som Mer[*]Östersund. Staden har en central plats i diskussionen om Tillväxtprogrammet. För att förstå vad tillväxt betyder i kontexten av stadsutveckling blev det tydligt att staden har en central roll. För en hållbar tillväxt behövs en miljö som stödjer tillväxten och får den att blomstra. I detta perspektiv blir staden den miljön som ska stödja tillväxten. När vi satte oss in i vad en stad är och hur den organiseras hittade vi ett ontologiskt perspektiv utvecklat av Manuel De Landa som jämför staden med flöden av geologiska energier. Utifrån detta perspektiv så kan staden organiseras utifrån två olika processer, antingen uppifrån och ner eller nerifrån och upp. Dessa två processer kompletterar varandra och förklarar de strukturer som kan ses i staden. Sandsten Den första processen är en hierarkisk process där staden organiseras uppifrån ner vilket har varit det traditionella sättet att planera städer på under de senaste århundraden. Utifrån ett geologiskt perspektiv jämförs denna process med stratifiering och sedimentering. Dessa system blir dock likt stratigrafiska objekt mer porösa och ömtåliga. Denna process går i två steg; först sorteras likartat material ut i olika lager och sedan cementeras de olika lagren ihop till en enhetlig struktur. Det samma sker även i sociala strukturer, i städer kan man se samma process i hur infrastrukturer först kommer till och sorterar in staden i olika funktioner och sedan länkas alla funktioner ihop till en enhetlig stad på samma sätt som sedimentära bergarter. Detta är väldigt tydligt och kan ses i hur kartor och städer ser ut idag, exempelvis Östersund. I

15 detta perspektiv kan man också se staden som en maskin där alla enheter är olika kugghjul som ska platsa i varandra. Detta skapar en illusion om att staden går att kontrolleras och konstrueras till ett optimalt tillstånd. Granit Den andra processen beskrivs utifrån självorganisering utan inflytande av hierarkiska influenser. I motsats till den föregående processen sker den här bottenupp. Från ett geologiskt perspektiv så kan detta ses som den process som sker under jordskorpan med enorma energiflöden av lava och magma där magmatiska bergarter såsom granit skapas. Den här processen går i tre steg; först möts heterogena material med olika egenskaper, exempelvis i magma eller på marknader i social sammanhang med många olika aktörer med olika mål, sedan skapas ett nätverk mellan dessa material, i magman sker det när den blir till lava och olika element stelnar olika snabbt och på marknaden sker det genom den symbiotiska relation som finns mellan alla aktörer. Tillväxt Diskussionen rörande begreppet Tillväxt är extremt komplicerat, och att det rådande begreppet inte är hållbart är konstaterat bland många framstående aktörer. Att fördjupa sig på tillväxtbegreppet inom ramen för Tillväxtprogrammet och samtidigt tydligt kommunicera dess betydelse och påverkan på Östersunds kommun var i stort sätt omöjlig. Istället för att göra det ännu mer invecklat valde vi därför att förenkla begreppet. Mer Det koncept vi kom fram till har vi valt att kalla Mer[*] Östersund. Mer är den enklaste beskrivningen av tillväxt och kräver även att man definierar vad det ska bli mer av. Om det är hållbart att skapa mer av det aktuella objektet blir sedan nästa fråga som måste besvaras av de som är inblandade. Vi vill också flytta fokus från kvantitativa till kvalitativa mått och resultat av tillväxtarbetet. Till sist genom ett endogent system skapas något nytt med egna egenskaper, som exempelvis graniten eller normer och en organisation för marknaden. På samma sätt som dessa nätverk skapas så vill vi skapa nätverk mellan mindre organisationer och människor för att skapa en heterogen arena öppen för nya möten, innovationer och involvering bland aktörerna i Östersund. På detta sätt blir magma och lava en liknelse till hur olika energier och innovationer flödar genom staden. Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

16 04 Analys Kommunikation Inspirera Ett begrepp som kom i fokus tidigt när vi arbetade var kommunikation. Efter att gått igenom ett flertal olika dokument och lyssnat på olika aktörer så var det tydligt att kommunikationen av Tillväxtprogrammet var ett centralt problem. III De tre I:na har fått ett stort fokus när vi har arbetat både i vår egen process och hur vi vill att processen ska fortsätta i arbetet med Mer[*]Östersund. Tanken om denna arbetsprocess kom redan tidigt i projektet och har väglett oss fram till det resultat vi redovisar. De tre I:na står för Informera, Inspirera samt Involvera och de representerar de olika aktiviteter som kommer att finnas på de mötesplatser som vi har identifierat ett behov av. De tre I:na står för tre nivåer av kommunikation som behöver bedrivas för att framgångsrikt implementera Tillväxtprogrammet i samarbete med externa aktörer. I den mest grundläggande fasen bygger det endast på en monolog genom informering för att på en högre nivå involvera fler aktörer i en dialog. Att inspirera till ett ökat deltagande och medvetande betyder i fallet Mer[*]Östersund att skapa ett buzz för att dra till sig uppmärksamhet. Inspirationen kommer från framför allt exempel, framgångssagor och aktiviteter. Det ligger ett stort fokus på att skapa en autokatalytisk loop, en cirkel där de aktiviteter som sker på mötesplatsen inspirerar till nya aktiviteter. Mötesplatsens roll som nod blir här essentiell för att bygga nätverk som håller igång cirkulationen. Involvera Det som informeringen och inspirationen skall leda till är som nämns ovan, involvering. Det är den yttersta graden av engagemang i stadens tillväxtarbete. Involverade aktörer tar en aktiv roll i att utveckla mötesplatsen och arrangera aktiviteter som i sin tur leder till ytterligare aktiviteter. Dessa aktörer ska även fungera som informatörer och inspiration och koppla tillbaka till de andra aktiviteterna som sker på mötesplatsen och på detta sätt stödja en kvalitativ utveckling av Östersund. Informera Informera står för den mest grundläggande funktionen för konceptet Mer[*]Östersund. I dessa aktiviteter bör de olika aktörerna ges en förståelse av dels de tillväxtpolitiska åtgärderna som sker inom kommunen och dels informera om andra aktiviteter som pågår i staden där inte kommunen är inblandad. Detta bör ge en helhetsbild av hur utvecklingen i Östersund ser ut och åt vilken riktning arbetet för bättre välstånd går mot. 12 Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

17 05 Konceptförslag Det slutliga konceptförslaget kan ses som en syntetisering av de analyser och resultat vi kommit fram till tidigare. Genom de diskussioner som vi förde med utgångspunkt i Staden, Tillväxt och Kommunikation kom vi fram till konceptet vi kom att kalla Mer[*]Östersund. Manifestet Vår slutgiltiga produkt som vi lämnar över till Östersunds kommun är ett manifest för hur kommunen kan jobba vidare med Tillväxtprogrammet för staden. Som sagt så bygger manifestet på de tre delarna som vi diskuterat här ovan. Mer[*]Östersund bygger på att stödja en mer självorganiserad kultur i staden där staden tar tillvara på de energier som skapas nedifrån och upp. För att stödja tillväxt måste staden skapa rätt miljö och det måste även finns sätt för att tillvarata på de energier som finns och rör sig i staden. Mötesplatsen Mötesplatsen är ett måste för att skapa en kommunikation vad gäller Tillväxtprogrammet. Det nuvarande systemet bygger till stor grad på en dialog fram till dess att dokumentet för Tillväxtprogrammet blir antaget, vart efter kommunikationen går över i en monolog. De tre I:na är menade att stödja en fortsatt dialog efter det att nästa Tillväxtprogram blir antaget. I och med detta så blir målet för mötesplatsen att den ska bli en levande gestaltning av Tillväxtprogrammet och det fortsatta tillväxtarbete som sker i Östersund. Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

18 Medlaren Som nämnts ovan så är det även viktigt med en neutral mötesplats utan en direkt intern maktordning vilket trycker på behovet av det personliga ansvaret. I den rollen ser vi behovet av någonslags kurator. Kuratorns roll blir att organisera en slags anarki, likt öppen källkod. En av kuratorns viktigaste roller blir även att skapa feedback och återkoppla de olika aktiviteter och förslag som finns för Mer[*]Östersund. Allt är inte möjligt att göra men det är möjligt att reagera på allt. Även här kommer vi inpå hur öppen källkod och hackerkulturen fungerar där valutan inte är pengar utan kommentarer och erkännande bland andra.

19 06 Rekommendationer Manifestet Mer[*]Östersund är inte en färdigt produkt för att börja implementeras med en gång. Ytterligare efterforskning, analysering och konkretisering är nödvändig för att konceptet fullt ut skall kunna integreras i Östersund stad. Manifestet bygger på ett nytt sätt att se på hur staden organiseras, en förenklad och mer dynamisk syn på tillväxt och en ökad kommunikation mellan stadens aktörer. Dessa tre delar är var sin del utav någoting större men det betyder inte att vi behöver vänta för att börja resan mot ett genomförande. framför allt förvandla ett strikt program och en plan till en dynamisk process. Vad vi hoppas att vi har bidragit med är ett nytt språk och ett nytt sätt att arbeta med dessa frågor kring tillväxt och välstånd i en stad som sker i en dialog med alla aktörer. Ett nytt språk som även ger nya perspektiv och ingångar på gamla frågeställningar. Ett nytt språk som öppnar upp för nya möjligheter. För I manifestet finns en diskussion kring alla grundtankar som vi nämner här ovan. Det finns även exempel på hur Östersunds kommun skulle kunna ta konceptet vidare. Med hjälp av visualisering genom scenarios och personas tog vi fram exempel på tjänster och aktiviteter som kan bedrivas både på den digitala och fysiska mötesplatsen. Vi har även exempel på hur tjänster och produkter kan integreras i styrningen av Mer[*]Östersund. det är precis det som vi har designat, ett språk, både visuellt och i ord, som öppnar upp för nya möjligheter för Östersunds kommun. Men även om det finns praktiska exempel så är det inte våran intention att Östersunds kommun ska implementera dessa nya förslag vi har gett utan att först noggrant gå igenom och undersöka dem själva. Vi har visat på en arbetsprocess för att fortsätta där vi avslutar, denna process har fungerat bra för oss och hjälp oss komma fram till vad vi nu presenterar, men den kan behövas anpassas för platsa i andra organisationer. Vad vi däremot hoppas är att manifestet ska inspirera till ett nytt sätt att använda Tillväxtprogrammet på. I manifestet försöker vi förmedla nya perspektiv på hur tillväxtarbetet kan fortsätta i Östersunds kommun och Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

20 07 Sammanfattning Under sju veckor har ett Sommardesignkontor varit stationerat i Östersund. Vi har som en deluppgift arbetat med kommunens Tillväxtprogram. Under dessa sju veckor har vi med hjälp av våra olika bakgrunder skapat och utvecklat våra egna arbetsprocesser och metoder. Den diversitet vi har sett i vår egna konstellation som grupp har varit inspirerande och nyskapande och har även färgat av sig i det resultatet vi har presenterat. Utgångspunkten för arbetet med Tillväxtprogrammet tog vi från de tre begreppen Staden, Tillväxt och Kommunikation. Dessa tre begrepp kom att symbolisera tre mindre koncept som vi utvecklade och sedan kom att kombinera i vårt slutgiltiga koncept Mer[*]Östersund. Vi kom att undersöka hur staden är organiserad och organiserar sig i en jämförelse med geologiska energier, innebörden av begreppet tillväxt och vilka nivåer av kommunikation som är eftersträvansvärt genom en arbetsmetod vi själva utvecklade och kom att kalla de tre I:na. De tre I:na står för Informera, Inspirera och Involvera och representerar tre nivåer av kommunikation. Dessa tre ord är även något som vi har arbetat efter när vi har tagit fram nya koncept för att underlätta Tillväxtprogrammets kommunikation och deltagande. På grund av uppgiftens karaktär och omfattning valde vi att arbeta efter en process som kan liknas vid agil systemutveckling. Detta för att kunna anpassa sig snabbt efter ny information som intogs i projektet. Vi utvecklade ett koncept, Mer[*]Östersund. Konceptets kan kortfattat beskrivas som en mötesplats med en kurators roll. Det består av både en fysisk och en digital del. Genom dessa mötesplatser kan de olika aktörerna inom Östersund få ett större utbyte och även en större förståelse för varandra, något som kan främja en hållbar tillväxt. För att mötesplatsen skall vara neutral utan någon hierarkisk ordning såg vi behovet av en slags kuratorsroll, där de har rollen att organisera snarare än att bestämma. Förslagen på den fysiska och digitala plattformen levererades som en helhet med bakgrund och visioner i ett manifest där även ett språk för kommunen att ta vidare ingick, både verbalt och visuellt. Manifestet finns bifogat i digital upplaga. 16 Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

21 08 English summary This summer, eight design students have been working in Östersund. We have as one part of the Sommardesignkontor been asked to develop a concept for better communication of the growth program, which is a part of the municipality in Östersund. The growth program has a main goal, which is to make Östersund grow sustainably. The underlying work with the program is seen as a successful project, but it has stopped at the implementation, and not reached the external stakeholders of the city of Östersund. Because of the size and amplitude of the project we worked in a similar way as you do in agile system developing. This, mainly to be able to adapt to new information which was received and learned all through the project. During these seven weeks, we have together with the help of our diverse backgrounds developed our own processes and methods to work with Destination Design. The diversity that can be seen among us is also possible to distinguish in the result we have created. The starting point for our work with the growth program takes place in the three concepts of the City, Growth and Communication. These three concepts were researched and developed to our final concept, which we came to call Mer[*]Östersund. We researched how the city can be organised and how it organise itself in comparison to geological energies, the implication of the concept of growth, and different levels of communication which would desirable, through a working method which we developed ourselves and came to call the three I s; Information, Inspiration and Involvement. The concept we developed called Mer[*]Östersund could shortly be explained as a venue with a counseling role. The concept consists, in one sense, of a physical and a digital platform. Through this venue the different operators in Östersund would have a greater chance of meeting each other, and therefore creating opportunities for an exchange in between them, something that is crucial if you want to grow in a sustainable way. For the venue to be non-hierarchic we saw the need for a non-dependent counseling role, where someone has the responsibility for organising rather than ruling. The physical and digital platform were delivered to the municipality in an folder with the underlying visions and background. The folder also consisted of a language which the municipality could foster and communicate the concept with, both visually and verbally. Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

22 09 Projektteam Projektledare Östersunds kommun Camilla Olsson Handledare Kristina Ernehed Handledare Regionalt designcentrum Jämtland - Åre Design Center Karolina Nätterlund Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund 2013

23 Johan Ahlbäck Johan Carlsson Erik Josefsson Mer[*]Östersund Sommardesignkontoret Östersund

24 Sommardesignkontoret Östersund 2013 Sommardesignkontoret är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv för att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm

25 * kärlek * närpolitik * kultur * lägenheter Mer[* ]Östersund * energi * lekparker * festivaler * lunchställen * bussar * skolor 1

26

27

28 When atoms are travelling straight _down through empty space by their own weight, at quite indeterminate times and places, they swerve ever so little from their course, just so much that you would call it a change of 4

29 direction. If it were not for this swerve, everything would fall downwards through the abyss of space. No collision would take place and no impact of atom on atom would be created. Thus nature would never have created anything. Lucretius 5

30 i n t r o d Hur kan en stad skapa ett hållbart välstånd bland dess invånare? Hur kan stadens aktörer söka sig tillsammans för att skapa möjligheter för varandra? Och hur långt är det möjligt för en kommun att släppa på kontrollen för att involvera fler i en levande process för en mer flytande utvecklingen? I denna manifestation av vår designprocess så utgår vi från en demokratisering av tillväxtarbetet inom Östersunds kommun. En viss hierarkisk styrning av staden är en nödvändighet för att skapa effektivitet. Men för att skapa en faktisk levande, nytänkande och innovativ stad behövs även idéer som stör det rådande ramverket - idéer sprungna likt het magma, som kommer underifrån marken och som lava förändrar utseenden och funktioner i den massiva stelnade jordskorpan - både med positiva och negativa följder. förord sommardesignkontoret 6

31 u k t i o n uppdraget Utifrån den brief vi fick tillsammans med den de-brief som vi skapade började vi, förutom att undersöka det material som redan fanns att tillgå genom kommunen, att utforska två begrepp för att få ett grepp om problemsituationen och undersöka möjligheter för att skapa ett nytt angreppssätt att kommunicera Östersund kommuns Tillväxtprogram. De två begrepp som vi fördjupade oss på var Staden och Tillväxt som vi ansåg vara viktiga för att förstå rollen och funktionen för Tillväxtprogrammet. Tillväxt är en central del av ett Tillväxtprogram, men var kommer tillväxten ifrån? Likt hur jorden påverkar en växts utveckling är det viktigt att förstå kontexten i vilken tillväxten skapas, vilket i detta fallet blir Staden. Genom hela processen har vi även använt oss av en arbetsmetod som vi skapade själva när vi hade identifierat de problem som vi ansåg oss se i dagens Tillväxtprogram i kombination med dess visioner. Detta arbetssätt som vi kom att kalla de tre I:na utgår från de tre orden Informera, Inspirera och Involvera kom att beskriva och stödja vår arbetsprocess. Detta dokument är menat att stödja och inspirera ett första steg för att ta Tillväxtprogrammet från en statisk plan till en del av en levande process. östersund

32 Magma, smälta eller delvis smälta bergarter från vilket magmatiska bergarter skapas. Magman rör sig i jordens inre eller till jordskorpan och blir till lava genom ett vulkaniskt utbrott Där det når ett kallare medium och stelnar. 8

33 9

34 f ö r Staden som ett flöde av energier För att försöka förstå staden och dess strukturer tog vi hjälp av ett ontologiskt* perspektiv där staden byggs upp och struktureras av olika energier. Det perspektiv vi valde att utgå från är Manual De Landas beskrivning av staden som flöden av geologiska energier. Detta är inget nytt perspektiv och kan liknas vid det populära sättet att se staden som ett ekosystem men där vi istället för organiska flöden utgår ifrån geologiska flöden för att förklara stadens dynamik och struktur. Även dessa processer kan vi beskriva utifrån de tre I:na och hur de tre I:na kan stödja processen för en fortsatt utveckling av staden. Utifrån detta geologiska perspektiv byggs en stads strukturer i två olika processer, dessa processer är dock inte helt skilda varandra utan stödjer varandra, alla städer är uppbyggda av en viss mix av dessa två och den ena är inte viktigare än den andra även om den senare processen som beskrivs nedan, den självorganiserade, har undertryckts under de senaste århundraderna. Vi ser även staden som ett ickelinjärt system, vilket betyder att det inte finns en jämvikt där staden är i ett ultimat tillstånd. Det behövs alltså ett kaos eller en störning för att skapa ordning och nytt liv. Det behövs energi som stör ordningen för att skapa något nytt. Staden kräver ett ständigt flöde av energi för att skapa livskraft, och mängden energi avgör kvaliteten. * läran om det varande, en del av metafysiken; i modern mening läran om de begrepp eller kategorier som man behöver anta för att kunna ge en sammanhängande, motsägelsefri och uttömmande beskrivning och förklaring av (någon del av) verkligheten. 10

35 o r d Sandsten Den första processen är en hierarkisk process där staden organiseras uppifrån ner vilket har varit det traditionella sättet att planera städer på under de senaste århundraden. Utifrån ett geologiskt perspektiv jämförs denna process med stratifiering och sedimentering. Dessa system blir dock likt stratigrafiska objekt mer porösa och ömtåliga. Denna process går i två steg; först sorteras likartat material ut i olika lager och sedan cementeras de olika lagren ihop till en enhetlig struktur. Det samma sker även i sociala strukturer, i städer kan man se en liknande process i hur infrastrukturer först kommer till och sorterar in staden i olika funktioner och sedan länkas alla funktioner ihop till en enhetlig stad på samma sätt som sedimentära bergarter. Detta är väldigt tydligt och kan ses i hur kartor och städer ser ut idag, exempelvis i Östersund. Ur detta perspektiv kan man också se staden som en maskin där alla enheter är olika kugghjul som ska platsa i varandra. Detta skapar en illusion om att staden går att kontrolleras och konstrueras till ett optimalt tillstånd. granit Den andra processen beskrivs utifrån en självorganisering utan ett inflytande av hierarkiska influenser. I motsats till den föregående processen sker den här botten upp. Från ett geologiskt perspektiv så kan detta ses som den process som sker under jordskorpan med enorma energiflöden av lava och magma där magmatiska bergarter såsom granit skapas. Den här processen går i tre steg: först möts heterogena material med olika egenskaper, exempelvis i magma eller på marknader med många olika aktörer med olika mål, sedan skapas ett nätverk mellan dessa material, i magman sker det när den blir till lava och olika element stelnar olika snabbt och på marknaden sker det genom den symbiotiska relation som finns mellan alla aktörer. Till sist genom ett endogent system skapas något nytt med egna egenskaper, som exempelvis graniten eller normer och en organisation för marknaden. På samma sätt som dessa nätverk skapas så vill vi skapa nätverk mellan mindre organisationer och människor för att skapa en heterogen arena öppen för nya möten, innovationer och involvering bland aktörerna i Östersund. På detta sätt blir magma och lava en liknelse till hur olika energier och innovationer flödar genom staden. behov Utifrån detta perspektivet identifierade vi därför behovet av en mötesplats som kan fungera som en marknadsplats samt vad vi kan kalla ett kommunikationsprotokoll, Rosettesten eller medlare som fungerar som smörjmedel för flödet av de energier som vi beskrev som lava och magma här över. Detta blir ett nytt sätt att organisera staden på, där den byggs nedifrån upp. Här behövs en funktion för att ta tillvara på all den energi som finns i Östersund för att skapa ett så pass högt värde som möjligt för de aktörer som finns här. Nya tekniker och metoder kan fungera som ett sätt att absorbera energi som tidigare inte var möjligt, som exempelvis vindkraftverk gjorde det möjligt att tillvarata energi från vinden. 11

36 koncept mer[*]östersund Konceptet Mer[*]Östersund utgår från två identifierade behov som vi identifierade, samt tillväxtbegreppet. De två behov som nämnts här ovan är mötesplatsen och kuratorn som ska stödja, tillvarata och intensifiera de oorganiserade energier som flödar genom Östersund. mötesplatsen Mötesplatsen är ett måste för att skapa en kommunikation vad gäller Tillväxtprogrammet. Det nuvarande systemet bygger till stor grad på en dialog fram till dess att dokumentet för Tillväxtprogrammet blir antaget, vart efter kommunikationen går över i en monolog. De tre I:na är menade att stödja en fortsatt dialog efter det att nästa Tillväxtprogram blir antaget. I och med detta så blir målet för mötesplatsen att den ska bli en levande gestaltning av Tillväxtprogrammet och det fortsatta tillväxtarbete som sker i Östersund. kuratorn Som nämnts ovan så är det även viktigt med en neutral mötesplats utan en direkt intern maktordning vilket trycker på behovet av det personliga ansvaret. I den rollen ser vi behovet av någonslags kurator. Kuratorns roll blir att organisera en slags anarki, likt öppen källkod. En av kuratorns viktigaste roller blir även att skapa feedback och återkoppla de olika aktiviteter och förslag som finns för Mer[*]Östersund. Allt är inte möjligt att göra men det är möjligt att reagera på allt. Även här kommer vi inpå hur öppen källkod och hackerkulturen fungerar där valutan inte är pengar utan kommentarer och erkännande bland andra. tillväxt Diskussionen rörande begreppet Tillväxt är extremt komplicerad, och att det rådande begreppet inte är hållbart är konstaterat bland många framstående aktörer. Att fördjupa sig på tillväxtbegreppet inom ramen för Tillväxtprogrammet och samtidigt tydligt kommunicera dess betydelse och påverkan på Östersunds kommun var i stort sätt omöjlig. Istället för att göra det ännu mer invecklat valde vi därför att förenkla begreppet. Det konceptet vi kom fram till har vi valt att kalla Mer[*]Östersund. Mer är den enklaste beskrivningen av tillväxt och kräver även att man definierar vad det ska bli mer av. Om det är hållbart att skapa mer av det aktuella objektet blir sedan nästa fråga som måste besvaras av de som är inblandade. Vi vill också flytta fokus från kvantitativa till kvalitativa mått och resultat av tillväxtarbetet. Detta bör ge ett mer greppbart och dynamiskt begrepp att jobba efter i flera olika dimensioner då vad som önskas mer av hela tiden kan förändras. På detta sätt blir det även enklare att se tillväxtarbetet som en process istället för en plan. Vi ser detta som en stor fördel att jobba med i jämförelse med Östersund kommuns nuvarande vision vilken är: Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Eller dess definition av en hållbar tillväxt: Värdet av den samlade produktionen av varor och tjänster ökar, med utgångspunkt från demokratisk, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Dessa två definitioner är lika svårtydliga och tillintetsägande som de är svåra att jobba efter. En definition av allt blir även en definition av ingenting. Därför föreslår vi istället begreppet 12

37 mer[*]östersund Mer[*]Östersund som en enklare och tydligare förklaring på tillväxtarbetet. Ytterligare en dynamisk aspekt på konceptet Mer[*]Östersund är begreppet Östersund. Mer av vadå? Alla som bor och verkar inom kommunen har troligen olika relationer till staden vilket öppnar upp för tolkningar av vad Östersund är och vilka kvaliteter som bör tillvaratas. Energiflöden som tidigare nämnts blir därför inte direkta tillväxtpolitiska åtgärder utan en process för att stödja det som det bör bli mer av i Östersund. Det finns en mängd energier som strömmar genom Östersund, Mer[*]Östersunds mission blir därför att ta tillvara och förstärka dessa krafter. Dessa energier går även att hitta på olika nivåer hos invånare, näringsliv och andra aktörer, och här blir jobbet att med hjälp av de tre I:na: Informera, Inspirera och Involvera, engagera de aktiva aktörerna inom Östersunds kommun. Styrning Mer[*]Östersund bör bedrivas genom ett intressebolag eller ekonomisk förening genom ett samarbete mellan flera olika aktörer. Det är även viktigt att skilja mellan ägande, styrning och ledning av bolaget. En styrelse skulle kunna bestå av personer som representerar alla de olika aktörerna för att ta få allas röster hörda. Ledningen ska dock ge bilden av en icke-hierarkisk organisation som är öppen för nya idéer som kommer underifrån vilket betyder att enbart de största investerarna inte ska sitta på makten. 13

38 informera de tre i:na De tre I:na har varit viktiga som koncept inom vår designsprocess och även hur vi nu föreslår att de kan tänkas användas tillsammans med konceptet Mer[*]Östersund. Idén om denna metod kom till under en tidig fas i projektet och har väglett oss fram till det resultat som vi nu redovisar. De tre I:na står för att Informera, Inspirera och Involvera. De representerar de olika aktiviteter som kommer att finnas på mötesplatser som det har identifierats ett behov av. 14

39 inspirera involvera 15

40 i n f o r Att Informera står för den mest grundläggande funktionen för Mer[*]Östersund. Inom dessa aktiviteter bör de olika aktörerna ges en förståelse av dels de tillväxtpolitiska åtgärderna som sker inom kommunen och dels att informera om andra aktiviteter som pågår inom kommunen där kommunen inte nödvändigtvis är direkt inblandad. Detta bör ge en helhetsbild av hur utvecklingen i Östersund ser ut och åt vilken riktning arbetet för ett bättre välstånd rör sig. 16

41 r m e r a 17

42 i n s p i Att Inspirera till ökat deltagande och medvetande betyder i fallet Mer[*]Östersund att skapa ett buzz för att attrahera till positiv uppmärksamhet. Inspiration kommer framför allt från goda exempel, framgångssagor och aktiviteter. Det ligger ett stort fokus på att skapa en autokatalytisk loop, en cirkel där de aktiviteter som sker på mötesplatsen inspirerar till nya aktiviteter. Mötesplatsens roll som nod blir här essentiell för att bygga ett föränderligt nätverk som håller igång cirkulationen av aktiviteter och skapar välstånd. 18

43 i r e r a 19

44 i n v o l Informationen och Inspirationen skall leda till Involvering. Det är den yttersta graden av engagemang i stadens tillväxtarbete. Involverade aktörer tar en aktiv roll i utvecklingen av mötesplatsen och att arrangera fler aktiviteter. Dessa viktiga aktörer ska även agera som informatörer, inspiration och koppla tillbaka till de andra aktiviteterna som sker på mötesplatsen och på detta sätt stödja en kvalitativ utveckling av Östersund. Vad vi är ute efter med dessa tre i:n är att skapa en så kallad IKEA-effekt, vilket bygger på stoltheten som skapas av att vara med och bygga något själv. På samma sätt som stolthet skapas av att bygga ihop en LEGO-leksak eller en IKEA-möbel så ska Mer[*] Östersund hjälpa till att skapa en stolthet för byggandet av Östersund. 20

45 l v e r a 21

46

47

48 p e r s personas För att bättre förstå vilka sorters aktiviteter det bör finnas och målen med dessa så skapade vi en matris utifrån de två dimensionerna kunskap och engagemang. Efter att ha varit ute och samtalat med olika aktörer så organiserade vi dem i tre olika kategorier utifrån de två dimensionerna. Dessa tre kategorier kom vi att kalla Passiv/Reaktiv, Aktiv samt Proaktiv. Utifrån de tre I:na satte vi sedan upp mål för de olika kategorierna som sedan ska förtydligas i arbetet med mötesplatsen. Visionen för Mer[*]Östersund blir därför att flytta aktörerna uppåt och till höger i diagrammet i linje med pilarna för att öka vetskapen och engagemanget om aktiviteter och tillväxtarbetet i Östersund. tre olika personas *passiv/reaktiv Den reaktiva personen finner vi längst ned i det vänstra hörnet, dessa personer har ett lågt engagemang och har mindre koll på vad som sker i Östersund. Mål Informera dessa om vad som sker i staden. *aktiv Dessa personer är intresserade av vad som sker i samhället och följer med i utvecklingen, de gör sig hörda och har synpunkter men de vill inte involvera sig djupare i de olika aktiviteter som sker i staden. Mål Genom inspiration få dessa att involvera sig i utvecklingen av staden. *proaktiv Dessa personer går att hitta till höger i grafen och karaktäriseras av deras höga grad av engagemang, däremot så är deras kunskap om vad som händer i staden och hur de kan utveckla sina idéer varierande. Mål Att Involvera samt få dem att informera och inspirera andra aktörer inom kommunen. 24

49 o n a s låg hög informerad aktiv passiv/ reaktiv proaktiv engagerad låg hög 25

50 personas egenskaper egenskaper Dessa tre personas som vi skapat beskriver tre olika beteenden. Även om beteendena bör kunna ses hos alla aktörer så kan de skapa olika behov, och går därför att applicera på varje enskild aktör. Detta gör det möjligt att vidareutveckla olika tjänster för alla de behov som kan finnas hos de olika aktörerna samt deras olika grad av engagemang i tillväxtarbetet. tre olika beteenden *passiv/reaktiv namn Kim Sandberg Ålder 35 Familj Ensamstående Yrke Revisor Ekonomi Över medelinkomst Intressen Träffa goda vänner, spela gitarr och att laga mat åt andra personlighet Kim har en stark personlighet och är mycket omtyckt av sina vänner och kollegor. Hen gillar dock inte att engagera sig i olika aktiviteter. Kim är något bekväm av sig och får mycket hjälp av vänner och familj när det gäller allt från att hitta jobb till arrangera aktiviteter. Är det ingen annan som tar tag i sakerna så händer det inte så mycket och Kim stannar ofta hemma och spelar gitarr. Hen är ganska nöjd med sitt liv, fast det finns en känsla som gnager som säger att hen borde engagera sig mer för andra samt ta mer ansvar för sig själv. Personliga mål Kim har haft höga mål för karriär och sitt liv men börjar allt mer att nöja sig med sin tillvaro, även om hen letar efter en seriösare relation. Hen ser inte fram emot några nya utmaningar men drömmen finns fortfarande om att skriva Sveriges nästa sommarplåga som ska ljuda på alla populära uteställen. Personliga utmaningar Kim har levt ett mycket enkelt och bekvämt liv, vilket gjort hen bekväm och hen tar inte i extra om det ej krävs. Få ansträngningar har gjort Kim passiv och gjort att hen alltid tar den enklaste vägen. Kim är inte särskilt engagerad i vad som sker runt omkring, däremot är hen starkt påverkad av Jantelagen och har ett förakt mot människor med makt. 26

51 passiv/reaktiv Tre anledningar till att jag ska använda tillväxtprogrammet: 1. Jag kan få empati och förståelse för hur komplex en stad är. 2. Jag kan få förståelse för hur andra personer tycker och tänker. 3. Den är centralt placerad vilket gör att jag troligen möter de aktiviteter som pågår där. Min mest upptagna dag är imorgon, det är då jag ska göra det jag egentligen borde gjort idag. 27

52 personas egenskaper *aktiv namn Love Wallin Ålder 30 Familj Sambo Yrke Egenföretagare inom besöksnäringen Ekonomi Ansträngd Intressen Resa, yoga och att läsa böcker personlighet Love gillar att vara insatt i olika ämnen och anstränger sig för att hänga med i samhällsutvecklingen på både en lokal och global nivå. Hen läser dagligen flera olika morgontidningar och följer ett flertal bloggar som täcker allt från turism och politik till kultur. Love har många egna idéer inom flera olika områden men väljer oftast att bara ta upp dem om det rör turism inom vilken bransch Love arbetar. Men med ett ganska lågt självförtroende så uttrycker dock Love sällan sina många idéer. Personliga mål Love är väl insatt inom många områden och satsar på sitt eget företag inom besöksnäringen. Företagandet tar mycket tid och håller Love sysselsatt men långt inne finns en önskan om att få bekräftelse på all den kunskap hen innehar utöver vad som sker inom företagandet. personliga utmaningar Love är relativt introvert, hen trivs inte bra i mingelmiljöer och hen tror att det finns ett litet intresse från andra att höra hens idéer. Love har dock börjat bli allt mer engagerad inom olika sociala medier där hen kan få bekräfta och testa sina idéer. Mer uppmuntran och stöd för Loves uppfinnarglöd skulle kunna få hen att gå från att diskutera till att verkligen agera. Tre anledningar till att jag ska använda tillväxtprogrammet: 1. Det är en bra möjlighet för mig att uttrycka mina åsikter. 2. Det finns möjligheter för nätverkande och att hitta nya samarbeten både inom privatlivet och i jobbetsyfte. 3. Jag kan engagera mig i och påverka utvecklingen i Östersund. 28

53 aktiv och proaktiv Mycket av min kunskap har jag fått genom att kolla upp saker som jag var intresserad av, fast där jag sedan hittade många andra saker på vägen. Tre anledningar till att jag ska använda tillväxtprogrammet: 1. Jag kan nå ut till andra och inspirera dem att involvera sig i mina aktiviteter. 2. Jag kan lära mig mer om vad som pågår i Östersund och att hitta nya idéer som jag kan hjälpa till att genomföra. 3. Det är en arena för att hitta andra eldsjälar som blir ett viktigt nätverk. Jag är väldigt upptagen idag, men jag ska försöka hinna med det med. *proaktiv namn Robin Lindberg Ålder 45 Familj Sambo och två barn Yrke Snickare Ekonomi Medelinkomsttagare Intressen Sport, umgås med vänner och familjeliv personlighet Robin är en aktiv person så fort det gäller saker som hen gillar att själv engagera sig i. Hen väntar inte på att andra ska visa vägen utan tar gärna saker i egna händer. Robin stör sig ibland på när saker går för långsamt och när andra inte tar sitt ansvar, därför är det ofta bättre att göra det själv utan att involvera en massa andra. Robin är extrovert och gillar att umgås med både nya och gamla vänner. Dock så blir engagemanget lägre när det gäller saker som ligger utanför intresseområdet. Personliga mål Robin lever ett relativt normalt liv, hens mål är att leva lyckligt tillsammans med familj och goda vänner. Hen spelar, trots sin något höga ålder, fortfarande kvar i det lokala fotbollslaget. Där har hen också en ledarroll för A-laget samt ungdomslaget där Robins båda barn spelar. Hen vill gärna hålla sig i fysiskt god form och söker tillsammans med sina vänner ständiga, roliga utmaningar i friluftslivet. personliga utmaningar Robin har fullt upp med antingen något av sina egna åtaganden, sina barns aktiviteter eller att arrangera något tillsammans med sina vänner. I och med sin brist på tillit till andra gör hen allt på sitt eget vis och missar därför möjligheter till stöd - vilket kan leda till att andra litar på att Robin fixar allt. Detta kan ibland ge en allt för stor börda att bära på en enskild persons axlar. 29

54 mer[*]östersunds aktörer roller Inom Östersund har vi identifierat sex olika grupperingar av intressenter som alla har sin egen roll i tillväxtarbetet inom kommunen. De olika intressena och beteenden hos aktörerna visar på möjligheter till olika tjänster som kan erbjudas inom ramen för Mer[*]Östersund. medborgare Genom Mer[*]Östersund skall invånarna kunna få information och en större förståelse för Tillväxtprogrammet och de relaterade aktiviteterna för kommunens utveckling. Östersundaren skall även veta vad hen själv har för roll i kommunen och Tillväxtprogrammet samt hur hen kan bruka det. Invånarna bör även få en förståelse för hur kommunen ser på tillväxt och vad det kan innebära. magma byggstenar energi aktörer Medborgare inom kommunen skall känna stolthet, trygghet och samhörighet inom Östersund. De skall känna att det finns satsningar och att det finns de som bryr sig. Det bör även finnas inspiration till ett personligt ansvar för att ta tag i saker där kommunen är mer som en kurator. Man bör skapa gemensamma intressen mellan de övriga aktörerna och invånarna för att på så sätt sudda ut vanliga mentala barriärer. Mer[*]Östersund skall involvera medborgarna i hela Tillväxtprogrammet. De bör även få god insikt i arbetet som kommunen utför. Genom Mer[*]Östersund bör medborgarna även komma närmare näringslivet och de övriga aktörerna inom kommunen. Möjligheter till engagemang och ett fokus på det personliga ansvaret bör skapa ett levande Tillväxtprogram som anpassas till vad som sker inom kommunen och som vidare stödjer en social mångfald. politiker Politiker skall hållas informeras om arbetet som kontinuerligt sker inom Tillväxtprogrammet och även hur det är sanktionerat inom Östersunds kommun. Det ska även ge förståelse för hur kommunens processer kan organiseras utan en politisk inblandning. Politiker skall inspireras av arbetet med Mer[*]Östersund och att deras visioner når ut till de övriga aktörerna inom nätverket. Ett levande Tillväxtprogram skapar även ett mer dynamiskt strategiarbete för kommunen. tjänstmän inom kommunen Genom Mer[*]Östersund bör tjänstemän informeras om vad som sker i samband med Tillväxtprogrammet och hur de, vid intresse, kan hjälpa till eller bli delaktiga i arbetet. Tjänstemännen skall inspireras av sitt arbete inom de 30

55 och roller egna leden och vara delaktiga i en betydelsefull arbetsplats. Mer[*]Östersund ska vara en stark gestaltning av kommunens vision och stödja tjänstemännen i deras dagliga arbete - de skall känna att de har möjlighet att påverka. Arbetet med Mer[*]Östersund bör även fokusera på det goda livet i Östersund och kvalitativa mål istället för just effektivitet. Det bör inte vara tillväxtmål i sig som styr arbetet utan flöden av positiv energi, mångfald och en god levnadsstandard. Näringslivet Mer[*]Östersund skall informera näringslivet om hur de påverkas av Tillväxtprogrammet och hur de kan tjäna på att involvera sig i det. De bör även känna till nyttan av att alla drar år samma håll inom kommunen. Entreprenörer inom näringslivet kan användas som god inspiration till medborgare och även senare vara ett sätt att utbilda om Tillväxtprogrammet. Företag kan vara inspireration till invånare och andra företag. Företagen bör även informeras av värdet att de inspirerar och möter andra företag. Det bör även finnas ett antal förebilder och framgångssagor att inspireras av. Det skall även finnas möjligheter att hitta nya former av samarbeten och att enkelt ta vara på mångfalden av aktörer inom kommunen och regionen. Näringslivets förmåga att påverka bör stärkas i följd av Mer[*]Östersund och bör även integreras i framtidsvisionerna för Östersund som stad. Återigen handlar det om att sudda ut befintliga mentala barriärer som finns mellan näringsidkare och kommun. Involveringen handlar även om att stödja samarbeten och att, även här, bör det egna ansvaret vara i fokus. företagarna kan producera själva och bör uppmuntras till det. bör genom Mer[*]Östersund informeras hur de kan dra nytta av Tillväxtprogrammet och hur de kan få hjälp av kommunen i olika frågor. Det bör även förtydligas vad föreningslivet kan bidra med för den kvalitativa utvecklingen. Föreningar i Östersund innehar en central roll för många olika sorters samarbeten inom kommunen. Föreningslivet skall känna sig inspirerade av att det finns möjligheter i kommunen och att de känner att de kan verka och påverka vad som sker. De har även möjlighet att stödja andra aktörer, och att finna stöd hos andra lika så. Föreningslivet skall involveras i framtagandet och genomförandet av Tillväxtprogrammet så att de bättre kan påverka, och att kommunen får en mer övergripande bild av vad som bör kunna underlättas för bland annat kulturarbetare och kulturliv inom Östersund. Övriga aktörer Universitet, övriga statliga organisationer och liknande aktörer är även de en roll av konceptet Mer[*]Östersund. De har en stor mängd resurser och kunskap som kan användas för att utbilda och inspirera de övriga aktörerna. Genom Mer[*]Östersund kan de även få en bredare bild av hur de kan jobba med och få nytta av kommunens Tillväxtprogram. Föreningsliv Föreningslivet är av högsta vikt för en hållbar och kvalitativ utveckling av Östersund. De 31

56 s c e n a Scenarios Mer[*]Östersund är ett ännu icke genomfört projekt det är därför svårt att analysera hur olika tjänster påverkar de olika aktörerna. För att under detta steget skapa en så god förståelse som möjligt från de möjliga utfallen som ett antal olika tjänster kan skapa så utgår vi ifrån de beteenden som vi identifierade genom våra personas. För att göra detta måste vi försöka förställa oss dessa personas i olika situationer. För att kartlägga de olika tjänsterna utgår vi från den mentala och fysiska resan som de olika personerna kan göra inom Mer[*]Östersund. På detta sättet hoppas vi kunna externalisera de interna processerna och framför allt få en förståelse för användarnas egentliga behov. Vi kommer skapa tre scenarios för hur vanlig Östersundare kan använda sig av konceptet Mer[*]Östersund för att påverka utvecklingen av staden som en upplevelse. *passiv/reaktiv :) :( Kim Sandberg, 35 år. 4. I lokalen ser Kim Kim har som mål att bli mer engagerad sin gamle skolvän och vill utveckla sina intressen framför allt Sören hen spelade i genom musiken och träffa nya personer. ett band tillsammans med under gymnasiet 3. Kim går ner på stortorget och lyssnar på ett ta igen förlorad tid. de börjar prata och nytt band som spelar i Mer[*]Östersund -bygget. 5. Efter en kaffe som Det låter bra och humöret börjar bli bättre. Mer[*]Östersund-bygg- de tar i anslutning till 2. Hen tar sig ut på naden så kommer de staden för att göra fram till att Kim och något av dagen. Sören borde arrangera en egen spelning. 1. Kim vaknar upp en söndag i mars och Kim är tveksam för känner sig lite seg. hen vill inte organisera för mycket men Hen har varit ute alldeles för länge och låter sig övertalas av känner sig allmänt Sören att gå och prata trött på allt som har med representanterna med staden att göra. från Mer[*]Östersund. 6. När de pratar med representanterna så förstår de att i princip allt de behöver finns tillgängligt genom Mer[*]Östersund. Det enda de behöver göra i detta steget är att göra en anmälan. 7. Kim känner sig lättad i och med att Sören och Mer[*]Östersund tar det mesta ansvaret. före 32

57 a r i o s 8. När de ska planera in eventet ser de att det finns ett schema där varje söndag och torsdag är reserverade för kulturaktiviteter i Mer[*] Östersunds-byggnaden och de väljer en söndag om sex veckor när nästa lediga tid finns tillgänglig. 9. En månad innan evenemanget så måste Kim och Sören skicka in en beskrivning på evenemanget för att allt ska vara förberett inför evenemanget. 10. Två veckor innan evenemanget så går Mer[*]Östersund ut med det kommande veckornas event genom pressmeddelande och på scheman i Mer[*]Östersunds-bygganden och på den sista torsdagen står Kim och Sören som en av kvällens programpunkter. Kim och Sören får även ett samtal som bekräftar evenemanget där de också får instruktioner om vad de ska förbereda. 12. Spelning går bra det finns flera personer som kommer och lyssnar framför allt gamla vänner och bekanta till Sören och Kim. 11. På torsdagen för spelningen så kommer Sören 13. Efter spelningen och Kim några tar Sören hand om timmar i förväg all utrustning och för att förbereda ställer i ordning det samtidigt som de som det var när de får all utrustning fick det innan de går de frågat efter. hem för kvällen. 14. En vecka efter spelningen får Sören och Kim ett mail med ett personligt meddelande från Mer[*]Östersund där de tackar för evenemanget och får en uppmuntran att ställa upp vid ytterligare tillfällen, med kommer även inbjudan till den årliga festen som arrangeras inom Mer[*]Östersund för de som involverat sig i aktiviteterna som hållits där. under efter 33

58 s c e n a *aktiv :) :( love wallin, 30 år. Loves mål är att få synas lite mer och vill få sina idéer förverkligade eller åtminstonde en bekräftelse på sin kunskap och idéer. 1. Love möter upp med sin vän Lina och de 2. Efter kaffet promenerar de över stortor- börja diskutera allt från himmel och jord get där de möts av en och kommer snart in ny, lite annorlunda, på Östersund och vad byggnad med texten som händer i staden. Mer[*]Östersund. Lina klagar på att det Båda blir rakt ut sagt är bara händer saker paffa, men vågar under Storsjöyran, och inte vid en första att hon gärna skulle anblick gå in, de vilja starta upp något ser att det finns ett kul, en teater eller en schema för denna konsert, Love håller nya byggnad och en med. Problemet är att internetadress. De de inte vet hur man betraktar denna ett skall ta sig till väga. tag till och fortsätter därefter hem. 4. På hemsida hittar hen även länken Vad vill du ha mer av i Östersund?, är kommer hen in Mer[*]Östersunds egna interaktiva loggningsmöjlig- 6. Den enkla in- sociala mediaplattform. heten gör att Love 3. Väl hemma funderar enkelt kan logga Love på denna byggnad, in och kolla in det är något man skulle kunna använda. Hen vad som finns. besöker internetadressen 5. Här hittar Love en och genom hemsidan blir snabb introduktion hen även snabbt insatt till hens möjligheter i vad byggnaden är en att skicka in förslag del av och hur konceptet Mer[*]Östersund kan utvecklas. på hur Östersund är tänkt att fungera. 7. Till sin förvåning så hittar hen en person som redan lagt ett förslag som liknar det Love och Lina talade om tidigare. före 34

59 a r i o s 12. Ett par veck- 8. Love ringer upp Lina och pratar om vad hen har hittat och får henne att registrera sig och logga in på WIDE-plattformen. 9. Love och Lina börjar nu från varsitt håll kommentera det redan lagda förslaget som ännu ej är antaget. 10. Efter några dagar så är det fler som har engagerat sig i tråden och idéerna tar allt bättre form. 11. Efter ett par veckor hör en representant från Mer[*]Östersund av sig till Love och Lina och vill ha med dem i en panel där de skall fortsätta diskutera förslaget. Inför skall Love och Lina tillsammans med några andra förbereda några förslag, de får då möjlighet att vara i Mer[*] Östersunds lokaler och använa deras resurser om de önskar. or senare så hålls mötet mellan flera olika personer för att diskutera förslagen. Mötet går bra och allas röster blev hörda. Dock saknas det eventuell finansiering. 13. Ytterligare en månad senare får Love och Lina veta att de tyvärr inte kommer kunna gå vidare med projektet eftersom det saknas pengar men att projektet kommer att arkiveras och att det kommer att testas om ett år igen för att se om det fortfarande intressant. 14. Love och Lina får ett personligt meddelande där Mer[*]Östersund tackar för deras engagemang samt en inbjudan till den årliga festen som Mer[*] Östersund arrangerar. Love och Lisa känner sig nedstämda för att inte förslaget antogs, men genom den feedback de fick är de medvetna om att det just nu inte är möjligt att genomföra projektet. under efter 35

60 s c e n a *proaktiv :) :( robin lindberg, 45 år. Robins mål är att få fler att engagera sig för utvecklingen i staden, hen vill inspirera andra att engagera sig och informera om hur roligt och givande det kan vara att engagera sig för andra medmänniskor och staden. 4. Genom att kontakta Mer[*]Östersund får Robin hjälp att marknadsföra picknickfestivalen även om det är hen som har det största ansvaret. 3. För att ytterligare göra sin röst hörd bokar han in ett event, en picknickfestival, en lördag tre månader framåt eftersom 1. Robin har en idé på hur man skulle kunna samverka med andra i det på lördagar är fritt 2. Hen går in på den arrangera vad som helst. nyskapade hemsidan merostersund.se där han hittar en länk till Mer[*]Östersunds WI- 5. Mycket av arbetet börjar redan innan festivalen och Robin arrangerar med lekar och diskussioner för att allt ska Östersund för att skapa DE-sida är han kan vara klart i tid. en bättre trafikmiljö för barn. Hen har haft denna idé i bakhuvudet lägg upp sin idé och få feedback och intresseanmälningar. under en längre tid men vet inte om finanserna eller intresset finns i staden. 6. Efter att ha kommit i kontakt med några företagre i Östersund så beslutar sig Robin för arrangera festivalen på en stor välskött gräsyta strax väster om Östersund på 7. Det är ett stort ett gammalt nedlagt regemente. tivalen och det intresse för fes- Området är relativt okännt men många perso- förväntas komma har en fantastisk ner. Robin börjar natur och utsikt bli trött på att få över Storsjön. Den arrangera allt, speciellt i kontakterna lugna omgivningen och de stora ytorna passar perfekt för att få extra med bussbolaget för barnfamiljer bussar till dagen anser Robin. för evenemanget. I exemplen här ovan är Mer[*]Östersund hjälpsamma med att hjälpa till med tjänster, material och ytor. Detta är kanske inte möjligt i verkligheten, men vilken sorts produkt skulle i så fall kunna svara på dessa behov samtidigt som det stärker invånarnas roll och möjligheter till att engagera sig. Vår idé bygger på att skapa ett slags evenemangs- eller engageringsföre Behov Utifrån dessa fiktiva personas resor finns det många olika möjligheter för att skapa tjänster, inte minst finns det en möjlighet att se vilka behov det finns under olika delar av processen såsom före, under och efter. Vi kommer att ge ett exempel som ett förslag för att senare systematiskt kunna gå vidare och utveckla innehållet i konceptet Mer[*]Östersund. Ett behov som vi kan se är känslan av trygghet och enkelhet när det är dags att engagera sig i något. Både Kim och Robin blir tveksamma när det är mycket att göra och de inte vet vad de ska göra. På samma sätt kan vi se en positiv respons när upptäcker hur enkelt det kan vara att engagera sig. tjänster 36

61 a r i o s 8. Dagen för evenemanget går allt fantastiskt, till och med solen skiner. Tidigt på morgonen var Robin inne i stan för att hämta upp material som hen fått låna av Mer[*]Östersund. 9. I slutet av dagen är Robin helt slut men han är glad att evenemanget gick bra, det blev bra reklam för Robins idéer som hen lämnat på WIDE-sidan. 10. Efter evenemanget är några som är aktiva inom Mer[*] Östersund imponerad och frågar om Robin är fortsatt intresserad av engagera sig i aktiviteter runt Mer[*] Östersund, vilket gör Robin smickrad. 11. Ytterligare några veckor senare kommer ännu ett meddelande där Mer[*] Östersund tackar för Robins engagemang plus en inbjudan till Mer[*]Östersunds årliga fest. under efter bibliotek. Meningen är inte att Mer[*]Östersund ska finansiera och erbjuda alla sorters tjänster och produkter utan istället fungera som en facilitator för en sådan tjänst. I likhet med hur AirB N B fungerar så handlar tjänsten om att dela med sig av produkter eller tjänster som en själv inte använder. Detta skulle skapa en marknad som inte styrs uppifrån utan istället en grogrund där idéer kan växa. Grundare av den här tjänsten behöver inte vara Östersunds kommun utan kan vara ett samarbete mellan Mer[*]Östersund och näringslivet exempelvis. På den här marknaden skulle alla möjliga olika tjänster och produkter kunna erbjudas som exempelvis lokaler, expertis, olika slags varor et cetera. Detta skulle även ligga i linje med Östersunds kommuns inställning till miljöarbete. Idén bygger även på snabba och enkla transaktioner som skapar en dynamik. Precis som vi i introduktionen beskrev stadens roll för hur idéer växer fram likna jordens roll för hur växter utvecklas så skulle en tjänst likt denna smörja flödera av energier. Nya idéer skulle kunna utvecklas underifrån och likt lava förändra utseendet av Östersund och skapa nya självorganiserade nätverk. 37

62 38

63 39

64 plattformen Kommunikation av Östersunds Tillväxtprogram Som har nämnts ovan så kommer kommunikationen av Östersunds Tillväxtprogram ske inom ramen för konceptet Mer[*]Östersund. Kommunikationen kommer att ske på två olika nivåer, dels på digital nivå genom en hemsida samt andra sociala medier och dels genom en fysisk plattform. Dessa plattformer bygger även de på behoven som vi tidigt identifierade i en mötesplats och en kurator. På detta sätt ser vi på kommunikationen av Mer[*]Östersund i olika lager som stärker varandra. På både den fysiska och digitala plattformen ska det finns aktiviteter som reflekterar de tre I:na för alla aktörer och som kompletterar varandra. 40

65 digital närvaro den digitala plattformen Den digitala och fysiska plattformen kommer att hänga ihop och fungera som en central punkt varifrån all kommunikation kommer att ske. Den digitala plattformen bör först och främst ses som ett billigt kommunikationsverktyg för att skapa en dialog med Östersunds intressenter. Ett stort fokus bör ligga på att skapa respons och uppmärksamhet för att skapa känslan av delaktighet. Det personliga ansvaret är även viktigt att kommunicera till alla aktörer, speciellt för att skapa en ansvarfull involvering bland dessa. Den digitala plattformen är viktig för alltid finnas tillgänglig, dock är informationsmarknaden troligen världens mest konkurrensutsatta vilket gör att en fysisk plattform nödvändig för att synas i ett första steg. I linje med de tre I:na så ska det genom de digitala kanalerna finnas möjlighet till information angående tillväxtarbetet i Östersund, olika projekt och initiativ skall förklaras genom öppna processer. Inspiration skall även finnas genom exempel, framgångssagor och stöd för egna initiativ. Låga barriärer för involvering är även nödvändiga för att skapa en aktiv digital närvaro. ett exempel på digital närvaro Företaget Idea2Innovation i Åre har skapat mjukvaran WIDE som bygger på två komponenter: organisering och inhämtning av idéer, samt konceptutveckling. Detta är ett exempel på att skapa lägre barriärer för involvering via social medier. Detta är en enkelare metod för att öppna upp för idéer utifrån, samtidigt som det skapar en transparens. I enlighet med vad vi har diskuterat här ovan så bygger WIDE på en dialog likt sociala medier, där interaktion och involvering skapar ett värde för deltagarna. Programvaran bygger på tre olika nivåer av användre: idéskapare, beslutsfattare och aministratörer. Idéskaparna är de centrala användarna av systemet och representerar alla de olika intressenter som finns i Östersund. Utöver detta så har administratören rollen att skapa feedback och de operativa delarna av programmet, detta kan liknas vid den roll som den fysiska mötesplatsen Mer[*]Östersund har, där det skapas en dialog. Utvärderingen av idéerna bör ligga på beslutfattarnas nivå det vill säga styrelsen för Mer[*]Östersund som representerar ett icke-hierarkiskt process där staden inte planeras uppifrån. Enkelheten att engagera sig är även en viktig parameter och i fallet WIDE är endast ett namn och en mailadress nödvändig. 41

66 fysisk plattform fysisk närvaro Den fysiska närvaron är en viktig del i konceptet Mer[*]Östersund. Med en fysisk mötesplats i Östersunds centrum, förslagsvis i närheten av stortorget, ökar det chansen för att de olika aktörerna inom Tillväxtprogrammet skall mötas och kunna få ett utbyte. Den fysiska mötesplatsen skall förmedla en öppenhet och närvaro. Den är även en plattform som skall kunna informera, inspirera och involvera de olika aktörerna. 42

67 koncept 43

68 fysisk plattform En öppen och välkomnande mötesplats som med sina åtta väggar öppnar för involvering och informering av alla Östersunds aktörer. Väggarna kan ses som interaktionsytor där de olika aktörerna kan använda dem på bästa sätt. Det finns även stora möjligheter att utnyttja ytorna för att sätta fokus på Mer[*]Östersund. oktogonen Oktogonen är en mötesplats som syns och tar plats i staden och uppmanar till möten, inuti finns en stor yta som går att möblera för aktuellt användningsområde. Den har även naturligt stora brukbara väggytor inuti för t.ex. projektioner och presentationer som syftar till att inspirera. Oktogonen har även stora användbara ytor på utsidan som ger möjligheter för att bland annat placera schema för oktogonen och hur man bokar den. Alla som ser Oktogonen blir på så sätt informerade om vad som är aktuellt. Ytorna kan även användas som interaktion med folk som passerar, där de skulle kunna sätta upp förslag till förändringar och dylikt. 44

69 koncept oktogonen Med möbler går det att göra Oktogonen till en tillfällig arbetsplats eller ett utställningsområde. Oktogonen har ett glastak för att få in så mycket naturligt ljus som möjligt, det ger besökaren en känsla av lugn och öppenhet. Oktogonen är kombinerad med den glödande magman från den visuella kommunikationen i Mer[*]Östersund, vilket skapar en länk mellan den fysiska och digitala närvaron. Information om hur Oktogonen kan bokas och var det går att finna mer information om Mer[*]Östersund skall finnas på någon av de fria ytorna utvändigt. Genom att det är glasfönster ovanför ingången och även nedan på den motsatta sidan kan oktogonen belysas då den inte används och på så sätt informera och vara ett landmärke även under tiden då den är stängd och det är mörkt ute. 45

70 fysiskt koncept oktogonen oktogonen Fri yta inuti oktogonen som kan användas som presentationsyta via projektor eller i annan form. Även inuti kopplas magman ihop med oktogonen. (vy från entré) Ett föreslag till val av trävirke är knutet till vridläktaren vid Döda Fallet i Ragunda. Materialet är dynamiskt applicerat vilket ger ett ovanligt perspektiv på användade av naturliga råvaror. 46

71 andra möjligheter container En container är en populär mer eller mindre temporär byggkloss som kan utformas på flera olika sätt och den tillåter en god flexibilitet för att anpassas till olika behov och ändamål. Den kan utgå från Mer[*]Östersunds koncept och skulle även uppfylla många av de krav som finns inom de övergripande behoven. Genom att använda containerns egenskaper och att kombinera dessa med den visuella kommunikationen för Mer[*]Östersund skulle den bli en naturlig komponent i det större programmet. Richard Serras skulptur Sequence konstnärliga rum Möjligheten att anlita en utvald konstnär som arbetar med större platsspecifika landskapliga konstverk (Land Art) att formge mötesplatsen skulle denna kunna få en spännande uppståndelse och ett unikt utseende. Genom dess kulturella värde och uppmärksamhet skulle artefakten förhoppningsvis locka konstbesökare och därigenom skulle man kunna öka uppmärksamheten för Mer[*]Östersund. 47

72 * kärlek * närpolitik * kultur * lägenheter Mer[* ]Östersund * energi * lekparker * festivaler * lunchställen * bussar 48 * skolor

73 visuellt språk 49

Cartesias nya karttjänst

Cartesias nya karttjänst SOMMAR DESIGN KONTORET Cartesias nya karttjänst Sommardesignkontoret Lycksele/Norsjö 2009 2 Innehållsförteckning 1. Om SDK 2. Uppdraget 3. Arbetsprocess 4. Analys 4.1. Expertanalys av nuvarande karttjänst

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

SOMMAR DESIGN KONTORET. design som utvecklar. arjeplogs marknad. Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda

SOMMAR DESIGN KONTORET. design som utvecklar. arjeplogs marknad. Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda SOMMAR DESIGN KONTORET design som utvecklar arjeplogs marknad Innehåll 01 Om Sommardesignkontoret 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys 5 Förundersökning 5 SWOT analys 7 Delområden 8 Inspiration

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kundorienterad verksamhetsutveckling

Kundorienterad verksamhetsutveckling - Makes people and business successful - Passion för kunderna Kundorienterad verksamhetsutveckling Tommy Ytterström www.proandpro.se HÅLLPUNKTER Introduktion Spaningar och utmaningar Samtal kring kundorientering

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Equips people for better business

Equips people for better business Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Låt oss prata om projektkommunikation

Låt oss prata om projektkommunikation Låt oss prata om projektkommunikation Det som avgör om projektet blir framgångsrikt är hur väl människorna, som arbetar i och kring det, kommunicerar. Hur väl kommunikationen fungerar har mycket större

Läs mer

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Hugo Widmark / Sandra Gardmo / Hanna Fogelberg / Lisa Ehm / Martin Fryklund / Rasmus Eriksson

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Hugo Widmark / Sandra Gardmo / Hanna Fogelberg / Lisa Ehm / Martin Fryklund / Rasmus Eriksson SOMMARKONTORET 2015 22/6-31/7 REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Hugo Widmark / Sandra Gardmo / Hanna Fogelberg / Lisa Ehm / Martin Fryklund / Rasmus Eriksson BRIEF/UPPDRAGET Under projektets fortgång insåg vi

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Från inspiration till framgång

Från inspiration till framgång Från inspiration till framgång En kulturresa Stockholm, Oktober, 2013 Äntligen måndag I Stockholm I Oktober 2013 1 Hilti & Hilti Svenska AB Moderbolag: Hilti AG, Liechtenstein familjeägt Fokus på bygg-

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken Bilaga 1 Beslutsförslag 2012-09-06 Policy för Region Skånes varumärken 1 1. Region Skåne som modermärke I dokumentets första del presenteras resultatet av arbetet att definiera Region Skånes identitet

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS?

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? Jan Axelsson Samverkansdirektör Projektledare NAP/LiU LESSON NR 1 ÖRAT MOT MARKEN Du måste förstå kärnverksamhetens villkor! Sätt alltid kärnverksamheten i centrum

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING

OPEN NETWORKED LEARNING OPEN NETWORKED LEARNING Internationell kurs och arena för gränsöverskridande samarbete Lars Uhlin (Karolinska institutet) Maria Kvarnström (KI), Lotta Åbjörnsson, Maria Hedberg & Kenneth Johansson (LU),

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Våra partnerorganisationer. #WelcomeTalent

Våra partnerorganisationer. #WelcomeTalent Våra partnerorganisationer Korta vägen Korta vägen är ett initiativ från arbetsförmedlingen och svenska universitet, där Stockholms Universitet är en av deras samarbetspartners. Syftet är att hjälpa utländska

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer