GUBBEN I LADAN PÅ BUCHT BRA ÅSA DOMEIJ: EKO- KOSTAR CERTIFIERING GLADA FÄRRE. ekologisktlantbruk MYCKET I EUROPA EKO-

Transkript

1 Lars Birger Johansson är växtodlare utanför Enköping #4 JUNI 2015 ekologisktlantbruk TIDNINGEN FÖR DEN PROFESSIONELLA EKOLOGISKA PRODUCENTEN EKOLOGISKA LANTBRUKARNAS MEDLEMSTIDNING FÄRRE STÄLLER EKO- EKO- FÖRENINGEN HAR ONT PENGAR ÅSA DEIJ: LÅGPRIS BRA FÖR BONDEN GUBBEN I LADAN Tar höga sködar med finslipat system för gröngödsling GLADA BONDEN KPLETT ÖVERSIKT ÖVER CERTIFIERINGS- ORGANEN MJÖLK DIRKE ARG PÅ BUCHT SÅ MYCKET KOSTAR CERTIFIERING I EUROPA

2 Växtodling LARS BIRGER JOHANSSON FRÖSTHULTS PRÄSTGÅRD ENKÖPING DET VÄXER BRA OCH KOSTAR LITE Efter många års kreaturslöst ekoodlande har Lars Birger Johansson hittat fram till ett system som ger honom stabila spannmålsskördar, höga proteinhalter och låga kostnader. TEXT NICLAS ÅKESON FOTO: NICLAS ÅKESON ISNART 30 ÅR har Lars Birger Johansson odlat ekologiskt utan djur på sina styva mullrika leror norr om Enköping. Höstvetet avkastar i genomsnitt 4,3 ton per hektar och vårvetet 3,6. Proteinhalterna har sakta men säkert stigit och ligger mellan 12 och 14 procent på vårvetet och upp mot 12 procent på höstvetet, vilket gjort honom till en pålitlig leverantör av ekologiskt kvarnvete. På sina 80 hektar omsätter han ungefär kronor och har ett resultat före avskrivningar på Att sköta gården är inte ett heltidsjobb, men ger ändå en månadslön runt kr. JAG SKULLE nog säga att hans avkastning i veteodlingen är runt ett ton högre än vad ekoodlarna i Mälardalen har i snitt, säger Jon Orvendal, ekorådgivare på Växtråd, som känner till Lars Birger Johansson och hans idéer. På 1980-talet var Lars Birger Johansson en av en handfull svenska ekologiska växtodlare som tillsammans provade sig fram i okänd terräng. Under 1990-talet hittade han sin modell för en gröngödslingsdriven ekologisk spannmålsodling och blev en flitigt anlitad skribent och föredragshållare. Sedan kom de ekogodkända organiska kvävegödselmedlen som till rimliga priser gav en möjlighet att minska på gröngödslingen och öka andelen avsalugrödor i växtföljden. Med den utvecklingen blev Lars Birger Johansson och hans förfinade gröngödsling mindre intressant. Att besöka Frösthults Prästgård våren 2015 blir därför som att resa till en historisk plats och se vad som hänt med ekopionjären som plötsligt blev lite omodern, men vars idéer kanske går en ny vår till mötes. JAG FÖRSTÅR inte varför inte fler är mera intresserade av gröngödsling, säger Lars Birger Johansson i sin fåtölj framför platt-tvn där han visar ett bildspel som förklarar hans filosofi, som bland annat innefattar att en tredjedel av arealen avsätts till ettåriga klövervallar som ger kväve, god markstruktur och håller ogräsen stången. SVARET PÅ hans fråga är antagligen enkelt för många. Det kostar för mycket att avstå säljbara grödor på en tredjedel av arealen. Jag tror att min långsiktiga lönsamhet är lika bra eller bättre, säger Lars Birger Johansson, med ett försiktigt skratt. Han är noga med att påpeka att allt han säger gäller med hans förutsättningar och att med andra förutsättningar kan svaret se helt annorlunda ut. Men hur kan en odling där man har säljbar skörd fyra år av sex mäta sig med en där man säljer något fyra år av fem? ETT AV SVAREN är enligt honom själv att han tar igen merparten av de 2 EKOLOGISKT LANTBRUK #4 JUNI 2015 EKOLOGISKT LANTBRUK #4 JUNI

3 Gröngödslingens effekt på strukturen på de styva lerorna kan inte nog värderas, menar Lars Birger Johansson. Ett resultat av detta är att jordarna trots sin styvhet är lätta att plöja och faller sönder som de inte skulle gjort med en mera ensidig växtföljd. Den fina strukturen gör också att spannmålsgrödorna får tag i näring och svarar med goda skördar. FOTO: LARS BIRGER JOHANSSON missade skördeåren genom högre skörd de år han odlar sin spannmål. Jag tror att jag med mitt system får mellan 500 och kilo högre skörd de åren jag odlar spannmål. Men det är inget jag kan bevisa. DET BÖRJADE för 29 år sedan, i mitten av 1980-talet. Rådgivarna sade till Lars Birger Johansson att det inte går att vara ekoproducent om man inte har lika många kor som hektar. Man ska komma ihåg att det här var en bra slättgård på den tiden, en typisk spannmålsgård, säger Lars Birger. Det fanns då bara några få ekobönder i Sverige som försökte odla spannmål utan djur och kanske ett tiotal mjölkgårdar. Ogräs, kvävebrist och dålig ekonomi skulle bli det som fällde Lars Birger Johansson, enligt dåtidens expertis. Fröogräsen skulle ta över sade man, men det är ju det minsta problemet i dag, säger han. REDAN FÖRSTA året som konventionell odlare lade han ett mindre skifte i svartträda och sådde vårvete året efter. Hans bror lät mala spannmålen lokalt och sålde mjölet direkt till konsument i Stockholm. 1986, efter fyra år som konventionell, lade Lars Birger Johansson om hela gården. I början av hans tid som ekoodlare fanns det ingen bulkmarknad alls för ekospannmål och han fick samma pris som för konventionell spannmål av de stora aktörerna. Däremot efterfrågade konsumenter redan då ekologisk mat och under en tioårsperiod malde han sitt eget mjöl ihop med sin bror, för att komma åt råvarans mervärde. Men jag var mera intresserad av att få ekoodling utan djur att fungera i lite större skala. Jag var inte så road av att stiga av traktorn bara för att få sälja en påse mjöl eller ett paket knäckebröd till en kund som kom till gården. Ett av hans första försök som ekoodlare skedde på ett mindre bra skifte utom synhåll från vägen. Fältet invaderades av ogräs och odlingen måste betraktas som misslyckad och en bekräftelse på de farhågor som rådgivarna haft. En nybliven ekorådgivare som skulle hjälpa Lars Birger igång med produktionen grät när hon såg fältet. I samma veva kom en rapport där en rådgivare i detalj och under flera år hade följt utvecklingen på 34 svenska ekogårdar. Jag lusläste den rapporten och såg att det bara var efter vallbrotten man fick bra skörd. JAG BÖRJADE prova mig fram och tänkte att mjölkgårdarnas vallbrott kom efter tre års liggtid och innehöll då mest gräs. Vad händer om vi sår en klöverrik vall, plöjer upp den efter ett år och odlar spannmål direkt efter? Han märkte snart att den här strategin inte bara fungerade, utan att den dessutom gav bäst utväxling på de bästa jordarna. I hans fall var det på de styva mullrika lerorna på slätten. Också detta gick på tvärs mot vad rådgivningen hade sagt, att det var på de bördigaste jordarna som det skulle vara svårast att för ekoodlingen att hävda sig. I hans fall blev det precis tvärtom. Mycket av det här är skåpmat i dag, men för oss var det helt nytt, säger Lars Birger Johansson. Efter många års kreaturslöst ekoodlande har han hittat fram till ett system som ger honom stabila spannmålsskördar, höga proteinhalter och låga kostnader. Ger man sig in i Lars Birger Johanssons resultaträkning så lyser de stora kostnadsbeloppen med sin frånvaro. Det går åt drygt fyra kubikmeter diesel per år, vilket är en av de största posterna. Lån på relativt nyköpta fastigheter gör att marken via räntor har en synlig kostnad i resultaträkningen. Underhåll och avskrivningar för egna maskiner tar några tusenlappar i anspråk, liksom kostnader för inhyrda maskiner. Men eftersom han använder vall och täta grödor som främsta metod för att bekämpa ogräs, så har han inga dyra specialmaskiner eller tunga bearbetningar som suger driftskapital eller orsakar höga avskrivningar i bokslutet. Klöverfröutsädet till vallarna producerar han själv. TIDIGT PLÖJT MER PROTEIN I projektet Kvalitetsodling av ekologiskt vårvete efter klöverrik vall som genomfördes 1997 till 2001 undersöktes när man ska plöja upp gröngödslingen för att få högst skörd och högst proteinhalt. De tio fältförsöken, som låg på lerjordar i östra Mellansverige, visade att både skörd och proteinhalt blev högst vid tidig plöjning hösten innan vårvetet såddes. Detta stämmer med Lars Birger Johanssons erfarenheter och kan tyda på att också läckaget från lerjordar blir mindre vid tidig plöjning än vid sen. 4 Jag tror att jag med mitt system får mellan 500 och kilo högre skörd de åren jag odlar spannmål. LARS BIRGER Johansson är inte ointresserad av ekonomi, men pratar helst och mest om annat. Ivrigast bli han när han kommer in på frågor om klöverns gedigna rotsystem, skötseln av fånggrödorna och glädjen och hållbarheten i att 80 procent av det han producerar konsumeras av människor. Han menar att de renodlade ekologiska spannmåls- EKOLOGISKT LANTBRUK #4 JUNI 2015 EKOLOGISKT LANTBRUK #4 JUNI

4 Jag tycker också att kretsloppen ska slutas, men då ska det vara ett kretslopp mellan produktion och konsumtion, inte något annat. gårdar behövs. Idén om att det bara är med djur på gården som kretsloppen sluts köper han inte. Jag tycker också att kretsloppen ska slutas, men då ska det vara ett kretslopp mellan produktion och konsumtion, inget annat. Kretslopp mellan djur och växter på en djurgård säger inte så mycket när stora mängder produkter lämnar gården. Växtnäringsförlusterna är ju större på djurgårdar, säger Lars-Birger Johansson. TILLSAMMANS med en rådgivare räknade han för ett tiotal år sedan fram en växtnäringsbalans för hela sin växtföljd. Den visade att 70 procent av det kväve som gröngödslingsvallar och åkerbönor producerar återfinns i de grödor som skördas. Därmed ligger han på en nivå i växtnäringsutnyttjande nära de bästa konventionella växtodlingsgårdarna. Själv tror han att gröngödslingens dåliga rykte vad gäller läckage beror på att man utgår från felaktiga premisser när man räknar. Ofta antar man att en gröngödslingsvall producerar lika mycket kväve som vallen på en mjölkgård där man för bort stora mängder via skörd, säger Lars Birger Johansson. Lars Birger Johansson putsar sina gröngödslingsvallar tre gånger per år och låter dem aldrig bli mer än 20 centimeter höga. Därmed är det inte så mycket grönmassa som plöjs ned på hösten och heller inte så mycket kväve. Gröngödslingen är anpassad efter den efterföljande grödans behov och han uppskattar den nedplöjda grönmassan på hösten till i storleksordningen två och ett halvt ton per hektar. Lars Birger Johansson är medveten om att det är svårt att uppskatta hur mycket kväve som fixeras och han efterlyser mera forskning. Men för mig var det viktigt att belysa att en ekologisk spannmålsodling med fånggrödor, rätt förutsättningar och rätt skötsel, inte nödvändigtvis är dålig på att utnyttja kvävet. FOSFORTILLFÖRSELN är däremot en fråga han har tvingats lämna obesvarad. Han för bort fosfor via sina grödor, men tillför ingen ny. Förr eller senare kommer det att märkas. Att han klarat sig i 29 år med stabilt höga skördar beror på markens innehåll av fosfor i kombination med de klöverrika fånggrödornas förmåga att få loss fosforn från lerjordarna. Fröblandningen till gröngödslingen består av 25 procent rödklöver, 5 procent vitklöver och 70 procent ängssvingel. Den sås in i höstvete och havre. Året efter putsas gröngödslingen vid tre tillfällen. I år gjordes den första putsningen den första juni. Han kör lite före tisteln når kompensationspunkten. Vallen ska vara cirka 20 centimeter hög och putsas ned till hälften. Att stubben lämnas hög beror delvis på att den ska vara i god tillväxt och kunna ta hand om näringen i det avslagna materialet. Ett annat skäl är att gröngödslingsgrödan då får bättre möjlighet att bestocka sig och kväva ogräset. Enligt Lars Birger Ännu bättre med inköpt växtnäring Jan Hill, ekorådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götaland, menar att Lars Birger Johanssons skördenivåer är imponerande. Han ser det som ett kvitto på vad växtföljden betyder för markens förmåga att ge avkastning. Däremot tycker han inte att man ska tolka resultaten på Frösthults Prästgård som ett bevis för att gödsling med ekologiska gödselmedel inte behövs. Man ska ha en bra växtföljd och sedan lägga på ekogödsel på de grödor i växtföljden där den har bäst effekt, säger Jan Hill, som tror att många skulle kunna få ännu högre skördar och bättre ekonomi med en bättre växtföljd kompletterad med en del inköpt växtnäring. Certifierar Bättre ekonomi och säkrare produktion med certifiering Vänd dig till oss! SMAK AB har lång erfarenhet av certifiering i livsmedelskedjan - från jord till bord, från gårdsnivå till industriell förädling. Vi jobbar prisvärt i hela Sverige. certifiering@smak.se Tel Gröngödslingsgrödan, bestående av 25 procent rödklöver, 5 procent vitklöver och 70 procent ängssvingel, putsas ofta och med hög stubb. Gröngödslingen bryts relativt tidigt på hösten. Mängdens grönmassa som plöjs ned uppskattar Lars Birger Johansson till cirka 2,5 ton torrsubstans. Det ger en tillförsel av kväve på cirka 90 kg per hektar. FOTO: LARS BIRGER JOHANSSON 6 EKOLOGISKT LANTBRUK #4 JUNI 2015 EKOLOGISKT LANTBRUK #4 JUNI

5 GRÖNGÖDSLING SNITT Genomsnittligt utfall över hela växtföljden, kr/hektar Johansson är också tisteln känslig för konkurrens, förutsatt att den inte får försprång mot grödan. Köksbordskalkyl talar för gröngödsling Gröngödslingsdriven växtodling enligt Lars Birger Johansson. HÖST- VÅR- ÅKER- BÖNA HAVRE SNITT GEN ATT starta tidigt, putsa tre gånger och klippa högt, hålls produktionen av grönmassa tillbaka, vilket också påverkar hur mycket kväve som fixeras under mark. Putsar man rätt så minskar därför fixeringen under jord. Gröngödslingen på Frösthults Prästgård bryts relativt tidigt på hösten. I det fallet går Lars Birger Johansson mot den gängse rekommendationen att plöja så sent som möjligt. Fördelarna med en tidig plöjning är enligt honom att man får en bättre jordstruktur än om man plöjer sent. Det finns också försök som visar att tidig plöjning av styva leror ger såväl högre skörd som högre proteinhalt i vårvete. Inför höstvete plöjer han i augusti och vid sådd påföljande vår så plöjer han i september/oktober. Att skörden blir högre ser han också som ett tecken på att mindre kväve går förlorat vid tidig än vid sen plöjning. FÖR MÅNGA ekoodlare utan djur är det en utmaning att få tag i växtnäring så att antalet år med säljbara grödor kan maximeras inom ramen för Kravs regel om 20 procent vall i växtföljden. Men Lars Birger Johansson ligger över Kravs grundkrav med sina 33 procent vall. En vanlig växtföljd i Mälardalen är enligt Jon Orvendal, rådgivare på Lantmännen Växtråd i Enköping, ett år vall och tre år spannmål. De tre spannmålsåren brukar då gödslas med någon form av inköpt ekologisk växtnäring. Trots det når man sällan upp till Lars Birger Johanssons skördenivåer. DET FINNS olika tolkningar av vad det beror på. De rådgivare som Ekologiskt lantbruk har talat med menar att växtföljden har stor betydelse och att Lars Birger Johansson är skicklig med detaljerna. En viktig faktor är också gårdens bördiga styva leror som antagligen är bättre än genomsnittet i området. VAD VI INTE har räknat på i kalkylerna här till höger är en strategi där man tillför inköpt ekologisk växtnäring i Lars Birger Johanssons befintliga växtföljd. Han tror själv att det skulle kunna löna sig och har de senaste åren lagt lite Biofer till havren (35 kg N per hektar). Att han inte går längre beror på att han saknar egen såmaskin för kombisådd och att han är nöjd med de skördar och det system han har i dag. Däremot överväger han att lägga in höstraps som ett sjunde år i växtföljden. GRÖNGÖDSLARE. Lars Birger Johansson läste teknisk fysik i Uppsala och blev civilingenjör i slutet av 1970-talet. Efter några år som anställd ingenjör tog han över föräldragården Sedan 1986 har han varit ekoodlare. Han beskriver sig som en ytterlighet när det gäller att tro på och praktisera gröngödsling. FOTO: LASSE MODIN Skörd, kg/hektar Pris på grödan, kr/kg 0 2,33 0 2,53 3,43 2,33 Växtnäringskostnad, kr/kg N 35,00 35,00 35,00 35,00 35,00 35,00 Kvävegiva, kg N/hektar Intäkter, kr/hektar Växtnäringskostnader, kr/hektar Intäkter minus växtnäring, kr/hektar Ekostöd, kr/hektar Intäkter minus växtnäring, inkl. ekostöd, kr/hektar för hela växtföljden Vanlig ekospannmålsodling i Mälardalen, med normala utfall enligt Jon Orvendal. HÖST- HAVRE KORN SNITT Skörd, kg/hektar Pris på grödan, kr/kg 0 2,33 2,33 1, SKÖRDEINTÄKT MINUS VÄXTNÄRING Flexibel utfodring passar alla typer av foderbord KL-truck standard Midjestyrd Mitsubishi dieselmotor 9 modeller upp till 4,5 m3 Ströaggregat kan enkelt monteras Flakväxlarsystem med möjlighet att kombinera standard- och rundbalsflak på samma undervagn Jonas Johansson Cor i Centrum AB Tel Mobil (även kväll & helg) Tillverkas nu i SVERIGE KL-truck rundbal Med KL-trucks självlastande rundbalsmaskin kan du enkelt och smidigt lasta och rulla ut en rundbal, utan att behöva starta upp en traktor. Vi har ett bra sortiment gröngödselfrö och frö till mellangrödor för hela säsongen. Alexandrinerklöver, Inkarnatklöver, Perserklöver, Luddvicker, Bovete, Honungsört, Westerwoldiskt Rajgräs - alla ekologiskt utsäde. Subklöver - obetat utsäde. Bovete och luddvicker är en uppskattad kombination som snabbt täcker och håller ner ogräset. Se bild. Vi har i övrigt ett brett sortiment av frö och tillbehör för trädgård. Se vår e-handel eller begär tryckt katalog.. Lindbloms Frö Hjälmarödsvägen 16, KIVIK, Tel e-post: post@lindbloms.se Jon Orvendal, rådgivare på Växtråd i Uppsala, menar att överslagskalkylerna visar ungefär det som han brukar komma fram till i diskussionen med sina kunder. Gröngödsling och bra växtföljder har stor betydelse. Sedan tror han att kvävet begränsar också Lars Birger Johanssons skördnivåer, och att dessa skulle kunna bli ännu högre med förnuftigt lagd ekogödsel. Växtnäringskostnad, kr/kg N 35,00 35,00 35,00 35,00 Kvävegiva, kg N/hektar Intäkter, kr/hektar Växtnäringskostnader, kr/hektar Intäkter minus växtnäring, kr/hektar Ekostöd, kr/hektar Intäkter minus växtnäring, inkl. ekostöd, kr/hektar för hela växtföljden Vanlig ekospannmålsodling i Mälardalen, med Lars Birgers sannolika utfall. HÖST- HAVRE KORN SNITT Skörd, kg/hektar Pris på grödan, kr/kg 0 2,33 2,33 1,78 Växtnäringskostnad, kr/kg N 35,00 35,00 35,00 35,00 Kvävegiva, kg N/hektar Intäkter, kr/hektar Växtnäringskostnader, kr/hektar Intäkter minus växtnäring, kr/hektar Ekostöd, kr/hektar Intäkter minus växtnäring, inkl. ekostöd, kr/hektar för hela växtföljden I tabellerna jämförs resultatet vid uppskattade genomsnittliga skördar i ekologisk växtodling i Mälardalen (fyraårig växtföljd) enligt Jon Orvendal med Lars Birger Johanssons faktiska utfall med enbart gröngödsling (sexårig växtföljd). Utfallet blir i genomsnitt kronor per hektar bättre för Lars Birger Johansson. I ett tredje alternativ visas den fyråriga växtföljden med de skördenivåer som Lars Birger Johansson tror att han skulle kunna uppnå med denna strategi. I kalkylen ingår inga andra kostnader än växtnäring. Systemen skiljer sig också en del vad avser behov av maskinpark, antal körningar, utsädeskostnader och riskerat driftskapital. 8 EKOLOGISKT LANTBRUK #4 JUNI 2015 EKOLOGISKT LANTBRUK #4 JUNI

6 Artikeln om Lars-Birger Johansson på Frösthults Prästgår d är hämtad från tidningen Ekologiskt lantbruk. All copyright tillhör tidningen. Vill du prenumerera på Ekologiskt lantbruk? Gå in på och fyll i formuläret. Roland Höckert är växtodlare i Järpås David Radivoj är växtodlare i Vårgårda Christian Eriksen är växtodlare på Själland och en av bönderna i nya serien Ekoodlare i Europa! Svante Kaijser är växtodlare i Trollättan #5 SEPTEMBER 2015 #1 FEBRUARI 2015 ekologiskt lantbruk TIDNINGEN FÖR DEN PROFESSIONELLA ekologiskt lantbruk TIDNINGEN FÖR DEN PROFESSIONELLA EKOLOGISKA PRODUCENTEN EKOLOGISKA PRODUCENTEN EKOLOGISKA LANTBRUKARNAS MEDLEMSTIDNING EKOLOGISKA LANTBRUKARNAS MEDLEMSTIDNING POLARBRÖD LÄS EKOBOARNAS PRESSAS HISTORIA SATSNING PRISERNA PÅ EKO FEM KRONOR GÅRDSBUTIKERNAS PRISER UPP I ROK KARTLAGDA MARKNADS ÖVERSIKT EKO GÖDSEL Bonden får 2,33 för ekohavre. Butiken tar 20 kronor för grynen. Däremellan finns en oföklarad marginal på minst fem kronor. Tre ekospannmålsodlare diskuterar marknaden. NÖTKÖTT FORTSÄTTER UPPÅT MJÖLKKRISEN 2 GÅRDAR STRATEGIER EKO ÖKAR I SKÅNE Ekoodlare i Europa TYSKA PRISER HOGST MEN DANSKE CHRISTIAN ERIKSEN ÄR NÖJD Möt fyra spannmålsodlare i ny Europaserie E # indd 1 Tidningen EKOLOGISKT LANTBRUK kommer ut med sju nummer per år och riktar sig till ekobönder och alla andra som vill hålla koll på den ekologiska matproduktionen i Sverige :57