KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, måndagen den 18 februari 2013 kl. 9-ca 12 i Leja, kommunhuset, Lindesberg Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Anders Ceder Ordförande Malin Sjöberg Sekreterare Ledamöter Anders Ceder (S) ordförande Irja Gustavsson (S) 1:e vice ordförande Arnold Bengtsson (S) Margareta Ahlm (S) Hans-Olof Hake (S) Margaretha Östlund (S) Inger Griberg (MP) Ulf Axelsson (V) Pär-Ove Lindqvist (M) Anniette Lindvall (M) Jonas Kleber (C) Christina Pettersson (C) Göran Gustavsson (FP) Ingrid Åberg (KD) Sven-Ove Karlsson (SD) Ersättare Bengt Storbacka (S) Linda Andersson (S) John Omoomian (S) Pia Gröndahl (S) Hassan Abdi Bidar (S) Carina Östrand (S) Bengt Evertsson (MP) Matz-Eric Nilsson (V) Jan Hansson (M) Såma Arif (M) Anne Nyström (C) Ulf Lager (C) Per Carlström (FP) Hlödur Bjarnason (KD) Inger Karlsson (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Medlemskap i Kompetenscentrum för Energetiska Material (KCEM) 2013/39 AKK Peter Bring Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare 2012/344 AKK Sven Lyttkens Upphandlingsstrategi och riktlinje för hållbar upphandling 2013/33 AKK Magnus Nordkvist Riktlinjer för sociala medier 2013/42 AKK Lena Åström

2 5. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) kvalitetsuppföljning /30 AKK Ingemar Wegfors Information om kommunens bokslut 2012 Gunilla Sandgren Informationsärende: Projekt om samordnad varudistribution i Örebro län 8. Förfrågan från Mälarens vattenvårdsförbund om medfinansiering i "Mälaren - en sjö för miljoner" 2011/165 AKK 2012/346 AKK 9. Förslag till markanvisning och exploateringsavtal 2013/8 AKK 10. Nominering av ledamöter med mera till Intresseföreningen Bergslaget Begäran från Fellingsbro Rotaryklubb om upprustning av Ekbackens bad i Fellingsbro 12. Riktlinjer från socialförvaltningen för matkostnader inom avdelningen för Funktionsstöd 13. Skrivelse från Revisorerna om arvoden till suppleanter i de kommunala bolagen 14. Förfrågan om medlemskap i Finnskogarna Ekonomisk Förening 15. Ändring av bemyndigande att teckna bank- och plusgiroräkningar 2013/25 AKK 2013/27 AKK 2013/29 AKK 2013/34 AKK 2013/38 AKK 2013/40 AKK 16. Deltagande i Earth Hour 23 mars /41 AKK 17. Utvärdering av kommunstyrelsens delegationsordning 2013/43 AKK 18. Svar på motion från John Omoomian (S) om att upprätta en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck 19. Svar på motion från Anniette Lindvall (M) om medborgarnas rättighet till rekreation i Lindesbergs kommun 2012/252 AKK 2012/269 AKK 20. Meddelanden till kommunstyrelsen 2

3 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2013/39 Medlemskap i Kompetenscentrum för Energetiska Material (KCEM) Ärendebeskrivning Kompetenscentrum för Energetiska Material (KCEM) ägs av den ideella organisationen Intresseföreningen för Kompetenscentrum Energetiska Material. Energetiska material har många användningsområden i det moderna samhället. Vanligast är explosiva ämnen och explosiva varor. Stora civila användare av energetiska material är gruvindustrin, bilindustrin och den kemiska industrin. Föreningens viktigaste uppgift är att säkerställa kompetensutvecklingen inom explosivvarusektorn i Sverige och övriga nordiska länder genom framförallt att tillhandahålla utbildningar och stödja forskning. KCEM behöver stärka sin ekonomi och erbjuder Lindesbergs kommun att stödja deras aktiviteter genom ett medlemskap. Arbetsmarknadsförvaltningen Masugnen har tidigare varit medlem i KCEM, där det funnits en stark koppling till KY-utbildningen mot explosivvaruområdet. Denna utbildning har nu flyttats till Karlskoga, men det finns fortsatt en stark koppling mellan KCEM och det lokala näringslivet, till exempel Nammo LIAB och Björnax. Näringslivschef Peter Bring föreslår att Lindesbergs kommun fortsatt är medlem i KCEM till en kostnad på kronor per år. Justerande Utdragsbestyrkande 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/344 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Ärendebeskrivning Överenskommelse mellan Länsstyrelsen Örebro län och Lindesbergs kommun från 1 januari 2013 till 31 december 2013 om mottagning av vissa nyanlända invandrare. Den nu gällande överenskommelsen undertecknades av Lindesbergs kommun i november 1998 och gäller fram till den 31 december Kommunstyrelsen beslutade den 18 december 2012 att återremittera ärendet till kommunchefen för utredning av konsekvenser av flyktingmottagande och anhöriginvandring till kommunstyrelsen i januari Justerande Utdragsbestyrkande 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2013/33 Upphandlingsstrategi och riktlinje för hållbar upphandling Ärendebeskrivning Den nu gällande upphandlingsstrategin för Lindesbergs kommun som antogs 1992 är föråldrad och behöver uppdateras. Förutsättningarna för upphandlingar i Lindesbergs kommun är annorlunda idag än då den förra strategin antogs. Idag görs de större upphandlingarna antingen tillsammans med övriga kommuner i länet eller i samarbete med staten genom SKI (tidigare SKL Kommentus). Upphandlare Magnus Nordkvist har tagit fram två dokument, där upphandlingsstrategin är det överordnade dokumentet. I detta är den sociala ekonomin nu med, vilket är helt nytt. Förslaget till ny skrivning är framtaget för att harmoniera med Örebros upphandlingsstrategi då många upphandlingar görs tillsammans med dem. Strategin ska antas av kommunfullmäktige. I riktlinje för hållbar upphandling är roller och ansvar koordinerade med den nya delegationsordningen för kommunstyrelsen. Riktlinjen ska antas av kommunstyrelsen Justerande Utdragsbestyrkande 19

20 Upphandlingsstrategi Version Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner 20

21 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden. 2 21

22 1 Upphandlingsstrategi Lindesbergs kommun ska genom strategiska överväganden i upphandlingsprocessen driva samhällsutvecklingen i en hållbar riktning och bidra till en effektivare förbrukning av våra gemensamma resurser. Upphandlingsstrategin innehåller värdegrundsbaserade förhållningssätt som ska beaktas i upphandlingsprocessen och gäller för Lindesberg kommuns nämnder och förvaltningar. 2 Det är det här det handlar om Lindesbergs kommun är en relativt stor offentlig aktör med verksamheter inom många områden. De upphandlingar som kommunen gör påverkar inte bara medarbetare, invånare och besökare, de har också inverkan på marknadens utveckling och kommunens leverantörer. Strategin har sin utgångspunkt i Lindesberg kommuns strategier och riktlinjer. För att säkerställa att alla verksamheter vid alla tidpunkter har en optimal försörjning som motsvarar kommunens behov, mål och krav ska hela organisationen för inköp styras, ledas och utvecklas med ett långsiktigt perspektiv. Samordnad upphandling med länets kommuner, egenägda bolag och andra upphandlande myndigheter ska ske där det är fördelaktigt. 3 Värdegrundsbaserade förhållningssätt Hållbar upphandling kräver en helhetssyn, kommunen ska därför arbeta efter följande: Upphandlingsprocessen ska säkerställa att inköp sker på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt samt följa gällande avtal, lagar och regler. Kommunens medborgare ska känna trygghet i att kommunen väljer varor, tjänster och entreprenader som ger god kostnadseffektivitet med låg miljöpåverkan. I möjligaste mån ska upphandlingsprocessen bidra till att säkra god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa för nu levande och kommande generationer. Livscykelperspektivet är grundläggande vid beräkning av kostnadseffektivitet. Näringslivet och den sociala ekonomin ska känna tillförsikt och se kommunen som en partner för framtida affärer. 3 22

23 Hållbar upphandling Version Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner 23

24 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden. 2 24

25 1 RIKTLINJERNAS SYFTE UPPHANDLING OCH INKÖP UPPHANDLINGSFORMER ROLLER OCH ANSVAR KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDER INKÖPSSAMVERKAN STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN SOCIALA HÄNSYN OCH SOCIAL EKONOMI Underlätta anbudslämnande ETISKA HÄNSYN OCH ICKEDISKRIMINERING Ickediskriminering Tillgänglighet MILJÖHÄNSYN HÄNSYN TILL LIVSCYKELKOSTNAD KOLLEKTIVAVTAL, MEDDELARFRIHET OCH ALLMÄNHETENS INSYN UPPFÖLJNING

26 1 Riktlinjernas syfte Riktlinjerna ska utifrån gällande upphandlingsstrategi säkerställa ett korrekt agerande och en god kvalitet vid upphandling och inköp i Lindesberg kommun. 2 Upphandling och inköp Vid kommunens upphandlingar ska perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hänsyn beaktas. Upphandling ska svara mot verksamhetens behov och produkter (varor och tjänster samt entreprenader) som upphandlas ska också ha rätt funktion, rätt kvalitet, på rätt plats, i rätt tid och med hög säkerhet. Upphandling ska planeras i god tid och genomföras i nära samverkan mellan Upphandling/inköp och sakkunniga företrädare för de verksamheter som upphandlingen genomförs för. Upphandling ska ske med de konkurrensmöjligheter som finns. De krav som ställs ska vara tydliga, transparenta, proportionella, förutsägbara och ickediskriminerande. 2.1 Upphandlingsformer RAMAVTAL är en typ av avtal som upphandlas i syfte att kunna köpa en viss typ av vara eller tjänst under avtalstiden t.ex. kontorsmaterial, kläder, livsmedel, vård av unga eller företagshälsovårdstjänster utan att genomföra en upphandling inför varje köp. Efterhand som behoven uppstår i organisationen, kan successiva avrop göras. Ramavtal är särskilt lämpliga när det är svårt att på förhand ange exakt hur stora behov man kommer att ha och inte vill förbinda sig att avropa fastställda volymer. Ramavtal kan slutas med flera leverantörer i en avropsordning om det område som ramavtalet avser inte kan tillgodoses av endast en leverantör. Det är då viktigt att avrop sker i enlighet med de förutsättningar som anges i avtalet. Ska ett avrop göras är det därför nödvändigt att man har kännedom om villkoren i avtalet som ska användas innan man gör sin beställning. Vid avrop från ramavtal som slutits med villkor om förnyad konkurrensutsättning ska inköparen uppdra åt Upphandling/inköp att göra den förnyade konkurrensutsättningen. OBJEKTSUPPHANDLING innebär att man genom annonserat upphandlingsförfarande gör en upphandling av varor, tjänster eller entreprenader inför varje anskaffningstillfälle. Denna upphandlingsmetod är lämplig för verksamhetsspecifika behov när kostnaden beräknas överstiga lågt värde t.ex. en biografprojektor, pensionsadministration, friskvårdskuponger eller uppförandet av en förskola. DIREKTUPPHANDLING innebär att inköp sker utan särskild form. Jämförelse av olika produkter och leverantörer ska ändå göras och dokumenteras om värdet överstiger kr. Direktupphandling får bara användas när varan eller tjänsten som ska inhandlas är så sällan förekommande att den samlade inköpssumman för hela kommunen under ett år understiger 15 procent av det för tillfället gällande tröskelvärdet, s.k. lågt värde. För 2013 är gränsen för lågt värde SEK. Inköp får inte delas upp i syfte att komma under beloppsgränsen för direktupphandling. Direktupphandling får inte heller användas som en ordinarie upphandlingsform utan skall ses som ett komplement. En otillåten direktupphandling kan leda till att kommunen får betala upphandlingsskadeavgift och ingångna avtal kan ogiltigförklaras av domstol. 4 26

27 3 Roller och ansvar Inköpsprocessen i Lindesberg kommun utgår från en tydlig struktur som ska fungera likt en röd tråd uppåt och ner i organisationen. Inköp ska göras för att verksamhet ska kunna bedrivas i enlighet med politiskt beslutade mål och ramar. När verksamheten har behov som inte omfattas av ingångna avtal ska behovet förmedlas till Upphandling/inköp som kan fatta beslut om upphandling. Kommunchefen har en av kommunfullmäktige långtgående delegation att teckna avtal för kommunen. I kommunen drivs ett arbete med syfte att stärka, förtydliga och förenkla organisationen för inköp. En del i detta är att införa inköpssamordnare i förvaltningarna som har till uppgift att bistå förvaltningschefen i analys och fastställande av en effektiv inköpsstruktur att känna till och informera om kommunens avtal inom sin organisation. Av delegationsordning eller annat beslut i nämnd ska framgå vem som har rätt att besluta om och göra inköp. Alla beställningar av tjänster och entreprenader måste vara specificerade och diarieföras. Vid köp över disk ska rekvisition användas och legitimation ska uppvisas. 3.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens ramavtalsupphandling av varor och tjänster. All ramavtalsupphandling och beslut om ramavtal samt samordnade eller enskilda objektsavtal, fattas av kommunchefen på delegation från kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har dock alltid ansvar inför fullmäktige för att ärendet/ärendena blir avgjorda utan oskäliga dröjsmål och på ett enhetligt sätt. Kommunstyrelsen är således ansvarig för att följa upp att mottagaren av delegationen har utövat beslutanderätten på ett riktigt sätt. Det är därför viktigt att tänka på återrapportering till kommunstyrelsen. För att kommunen ska kunna genomföra upphandlingar på ett professionellt vis tillhandahåller Upphandling/inköp kompetens och verktyg. Enheten stöder förvaltningarna vid specifika upphandlingar. 3.2 Nämnder Nämnderna har varje år möjligheten att med utgångspunkt från policy och riktlinjer lyfta in nämndens ambition gällande upphandling i sin verksamhetsplan med budget. Nämnderna beslutar då också om vilken uppföljning som ska ske. Respektive nämnd ansvarar för objektsupphandlingar av varor, tjänster och entreprenader som är unika för nämndens verksamhetsområde. Vid objektsupphandlingar ska obligatoriskt samråd ske med Upphandling/inköp. Varje nämnd ansvarar för eventuell direktupphandling inom sitt verksamhetsområde. Väljer nämnden att delegera beslut om upphandling ska dessa beslut återrapporteras till nämnden. 3.3 Inköpssamverkan Lindesberg kommun ska ingå i olika upphandlingskonstellationer där det är fördelaktigt. Idag upphandlar kommunen kontinuerligt tillsammans med övriga kommuner i länet, SKI och Kammarkollegiet. 5 27

28 4 Strategiska överväganden För att främja hållbarhetsperspektiv vid upphandling och inköp ska ekonomiska, sociala och ekologiska hänsyn vara ledande och kopplas till kommunens mål som formulerats i övergripande strategier och budget och andra styrande dokument. Vidare ska livscykelperspektivet vara grundläggande vid beräkning av kostnadseffektivitet. Vid upphandlingar där inneboende konflikter mellan olika hållbarhetsaspekter finns, ska dessa synliggöras och bedömas. 4.1 Sociala hänsyn och social ekonomi Att upphandla med sociala hänsyn innebär att man vid framtagande av förfrågningsunderlag utformar utvärderingskriterier och särskilda avtalsvillkor/utförarvillkor så att utförandet av det upphandlade tjänsterna verkar i riktning mot vissa sociala mål (ökad sysselsättning, minskat utanförskap m.m.). Detta kan också underlätta för den sociala ekonomin 1, som generellt har mindre kunskaper och resurser, att lämna anbud och hävda sig i anbudsutvärderingen. Exempel på faktorer som kan tillmätas betydelse: Personal- och brukarinflytande värderas och kan ge anbudet mervärde. Det kan gälla tjänster inom rehabilitering eller utbildning, där brukaren ska kunna påverka och ta ansvar för sin situation. Möjlighet att erbjuda brukaren ett socialt nätverk värderas och kan ge anbudet mervärde. Det kan gälla tjänster inom stöd, vård och behandling, där brukaren behöver förnya sin livssituation och har betydande behov av stöd även efter att den upphandlade insatsen är avslutad. Vid anbudsutvärderingen kan det bedömas positivt om den ordinarie verksamheten, med professionell personal, kompletteras med ideella insatser. Faktorerna måste ha ett direkt samband med det som ska upphandlas, samt vara proportionerliga och icke diskriminerande. Sociala hänsyn kan utformas som tydliga avtals- och utförarvillkor, dvs. villkor som en antagen leverantör ska uppfylla vid avtalsstart eller inom en viss tid därefter. Villkoren behöver alltså inte vara uppfyllda när anbud lämnas. Antagen leverantör ska som en del i utförandet ha personal som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden, särskilt långtidsarbetslösa och/eller personer med funktionsnedsättning. Omfattningen ska framgå. Antagen leverantör ska som en del i utförandet delta i program för att motverka lokal arbetslöshet (anställa viss andel ifrån den lokala arbetsmarknaden). 1 Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatorisk fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. (Regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt, september 1999.) 6 28

29 Antagen leverantör ska vid utförandet av den upphandlade tjänsten göra något för att främja jämställdhet och en jämn könsmässig sammansättning. Detsamma gäller mångfald i fråga om etniskt ursprung. En plan ska upprättas och leverantören ska regelbundet under avtalstiden redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå de mål som angivits i planen En särskild antidiskrimineringsklausul skrivs in i avtalet. Till den kan kopplas krav på redovisning av vidtagna åtgärder. Ett villkor kan också vara att ta emot praktikanter från utbildningar och arbetsmarknadsåtgärder. Villkoren måste ha ett direkt samband med det som ska upphandlas, samt vara proportionerliga och ickediskriminerande Underlätta anbudslämnande För att underlätta och uppmuntra fler anbudslämnare bl.a. från små- och medelstora företag och den sociala ekonomin, bör följande överväganden göras: Upphandlingen kan delas upp i flera delar. Uppdelningen kan exempelvis göras geografiskt, efter kommunens enheter eller på produktnivå. Den politiska viljeinriktningen som finns kan redovisas i förfrågningsunderlaget. En lång anbudstid underlättar för mindre företag och den sociala ekonomin, eftersom man ofta inte har samma kunskap och samma resurser att klara ett snabbt svar. Faktureringsvillkoren kan utformas så att det möjliggör start utan stort eget kapital. 4.2 Etiska hänsyn och ickediskriminering För att motverka att Lindesberg kommun upphandlar varor som produceras under förhållanden som bryter mot FN-organet ILO:s kärnkonventioner 2 eller andra konventioner som är relevanta för upphandlingen ska etiska hänsyn beaktas redan i behovs- och marknadsanalysen av en upphandling. Det är i dessa faser som det finns störst utrymme att undersöka om det finns ett behov av att ställa etiska krav, att analysera sådana behov senare i upphandlingsprocessen kan innebära ökade kostnader och eventuellt förlängda tidsramar för upphandlingen. Om det vid marknadsanalysen framkommer att det finns en risk för brott mot de mänskliga rättigheterna ska etiska krav alltid ställas. Kraven kan utformas så att de antingen ska vara uppfyllda då anbudet lämnas eller utformas som villkor som antagen leverantör ska uppfylla vid avtalsstart eller inom en viss tid därefter. För att säkerställa att leverantören uppfyller de krav som ställts ska även villkor som möjliggör revision på plats hos leverantör och underleverantör formuleras. Detta är av särskild vikt om det inom branschen saknas certifikatsystem eller liknande som styrker att kraven uppfylls. 2 Internationella arbetsorganisationen eller International Labour Organization (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättningsoch arbetslivsfrågor. ILO har åtta så kallade kärnkonventioner. Skillnaden mellan kärnkonventionerna och de andra konventionerna är att dessa gäller i ILO:s alla medlemsländer det vill säga inte bara i de som har ratificerat dem. Därför kallas det för grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. De stater som anslutit sig till ILO:s konventioner ska rapportera om statens arbete för genomförandet av rättigheterna. ILO:s konventioner ligger till grund för en mängd svenska och europeiska föreskrifter och lagar. (ilo.org) 7 29

30 Vidare vägledning för arbete med etisk hänsyn och exempel på kriterier har tagits fram av Miljöstyrningsrådets CSR-kompass: Ickediskriminering Vid upphandling av tjänster och entreprenader ska krav ställas på att leverantören vid utförande av den avtalade tjänsten ska följa gällande diskrimineringslagstiftning, Diskrimineringslagen ( SFS 2008:567) och lag om Diskrimineringsombudsmannen (SFS 2008:568). Leverantörer ska ha en upprättad jämställdhetsplan i enlighet med gällande lagkrav. Leverantören ska ha samma ansvar för att säkerställa och främja jämställdhet i sitt uppdrag som om kommunen själv hade utfört tjänsten Tillgänglighet Vid upphandling där lokaler eller offentliga miljöer utgör en del av föremålet för upphandling ska tillgänglighetsaspekter för personer med särskilda behov tas i beaktande. Tillgänglighet är även viktigt att beakta vid upphandling av verksamhetssystem och webbverktyg. 4.3 Miljöhänsyn Kommunen ska genom miljöanpassad upphandling bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling. Miljöanpassad upphandling ska leda till att användningen av andelen miljöanpassade produkter ökar, att kommunen når satta miljö- och klimatmål. Vilken typ av miljökrav som ska ställas vid en upphandling beror på vilka mål och behov kommunen har, hur marknaden ser ut och vilken typ av vara, tjänst eller entreprenad som ska upphandlas. För att arbeta effektivt med miljöanpassad upphandling krävs att en prioritering görs, så att långt gående miljökrav i första hand ställs på de produkt-, tjänst- och entreprenadområden som har en stor miljöpåverkan och/eller upphandlas i stor omfattning. Det är också viktigt att de miljökrav som utformas är relevanta och kopplade till föremålet för upphandling. Exempel på strategiska områden för miljöanpassad upphandling är: kemikalieintensiva produkter, ITutrustning, livsmedel, fordon, energikrävande utrustning och upphandlingar som innefattar transporter. De krav som ställs ska gå att verifiera och/eller kontrollera. Man ska därför redan under behovs- och marknadsanalysen, samt när förfrågningsunderlaget arbetas fram, undersöka vilka verifikationer, certifieringar, rapporteringssystem och annan dokumentation som finns tillgängliga inom aktuell bransch. Vid vissa typer av upphandlingar kan det vara lämpligt att ta miljöhänsyn genom att ställa krav som måste uppfyllas för att anbudet ska kunna antas. I andra fall kan det vara mer lämpligt att använda kriterier som ingår i utvärderingen av vilka anbud som är de ekonomiskt mest fördelaktiga. Utvärderingskriterier kan användas för faktorer som har en direkt ekonomisk fördel (t.ex. kostnaderna för underhåll, energiförbrukning och avfallshantering) men även för faktorer som inte direkt går att kostnadsberäkna (t.ex. utsläpp, klimatpåverkan och hälsoskydd). I förfrågningsunderlaget ska samtliga krav och utvärderingskriterier vara tydligt formulerade. 8 30

31 Mer information om miljöhänsyn vid upphandling och exempel på kriterier finns på Miljöstyrningsrådets hemsida Hänsyn till livscykelkostnad Vid upphandlingar av varor och fastighetsinvesteringar som medför kostnader för energianvändning, drift och underhåll ska utvärderingen grundas på livscykelkostnader, LCC. LCC kan vara en lämplig utvärderingsmetod även vid andra typer av upphandlingar. Vid tillämpande av LCC tas hänsyn till kostnaden för en produkt eller en anläggning under hela dess livslängd och utifrån en LCC-kalkyl kan det totalekonomiskt mest fördelaktiga alternativet räknas fram. Förutom att de totala kostnaderna vid investeringar blir så låga som möjligt medför utvärderingsmetoden i de flesta fall även lägre energianvändning och mindre påverkan på miljön. Livscykelkostnaden beräknas som summan av nuvärdet av alla betalningar som görs under kalkylperioden (diskonterande värden), minus det restvärde installationen eventuellt har vid kalkylperiodens slut. Hänsyn tas till ränta, inflation och energiprisökning. När livscykelkostnader används för utvärdering ska det i förfrågningsunderlaget tydligt framgå vilka parametrar som kommer att ingå i kalkylen samt vilken dokumentation och vilka mätmetoder som ska tillämpas. Mallar för LCC-kalkyler och annat material att använda vid denna typ av utvärderingsmetod finns att tillgå på kommunens internwebb Linnet. 4.5 Kollektivavtal, meddelarfrihet och allmänhetens insyn Vid tjänste- och entreprenadupphandlingar ska kommunen ställa sådana krav att entreprenören vid varje tidpunkt bedriver sin verksamhet så att den inte innebär åsidosättande av lag eller annat som strider mot vad som är allmänt godtaget inom kollektivavtalsområdet. Vid upphandling av vård och omsorg ska villkor upprättas så att anställda hos leverantör omfattas av motsvarande meddelarfrihet som gäller för anställda i kommunen. Leverantören ska också tillförsäkra att allmänheten har insyn i verksamheten i enlighet med Kommunallagen. Villkor om meddelarfrihet och allmänhetens insyn kan även ställas i andra upphandlingar. 5 Uppföljning Vid upphandlingar som omsluter betydande värden ska det alltid upprättas en uppföljningsplan samt att genomförda upphandlingar aktivt ska följas upp. Denna uppföljning ska ske såväl på verksamhetsnivå som på kommunnivå. Uppföljning av hållbarhetsaspekter ska ingå i uppföljningsplanen. I syfte att möjliggöra uppföljning ska kommunens verksamheter använda ändamålsenliga system för beställning och uppföljning. Utöver detta ska redovisning ske på så sätt att uppgifterna är transparenta såväl över tid som mellan olika verksamheter inom kommunen. 9 31

32 Uppföljning av ställda miljö- och etiska krav kan göras genom att olika typer av verifikationer från anbudsgivaren eller leverantören begärs in under kontraktsperioden. En verifikation ska vara spårbar till det som upphandlats, giltig för den aktuella upphandlingen och styrkt, d.v.s. tredjepartsgranskad, om det anses behövas. Kontroll och uppföljning av ställda krav kan även ske genom skriftliga frågor till leverantören, granskning av leverantörens egenkontroll, revision hos leverantören av oberoende part eller genom besök på plats hos leverantören. För uppföljning av etiska krav kan det vara kostnadseffektivt att eventuella leverantörsbesök hos producenter samordnas med andra upphandlande myndigheter kommunen som uppdragsgivare eller via konsult

33 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2013/42 Kommunkontoret Lena Åström Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Riktlinjer för sociala medier Förslag till beslut Förslag till riktlinjer för sociala medier antas. Ärendebeskrivning Kommunens webbgrupp fick under hösten 2012 i uppdrag av kommunledningen att ta fram ett förslag till riktlinjer för sociala medier. I början av januari var riktlinjerna framtagna och presenterades för ledningsgruppen. Användningen av sociala medier i samhället är stor och ökar hela tiden. I dagsläget räknas bloggar, chattar, Facebook, Twitter, YouTube med flera hit. Även traditionella webbplatser med kommentarsfunktioner omfattas av begreppet. De sociala medierna ska ses som en bland flera möjliga kanaler för kommunikationen med medborgarna. De sociala medierna kan finnas med i verksamhetens övergripande planering för sin kommunikation och användas när det bedöms vara ett bra val för att kommunicera med en specifik målgrupp. Dessa riktlinjer riktar sig till anställda i Lindesbergs kommun som deltar i sociala medier inom ramen för sin anställning, som representanter för Lindesbergs kommun. I riktlinjerna finns beskrivet om bland annat underhåll, bevakning och ansvar om en verksamhet beslutar sig för att använda sociala medier. Gunilla Sandgren Förvaltningschef Lena Åström Webbsamordnare Bilagor: Riktlinjer för social medier Lindesbergs kommun Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 1 Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 = Bra resultat för Lindesbergs kommun 1) = Medelresultat för Lindesbergs kommun 2) = Förbättringsområde för Lindesbergs kommun 3) Tillgänglighet i Lindesbergs kommun Måttstock 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? 2. Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen? 4. Hur många timmar per vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK 2012 Lindesberg Genomsnitt nätverket 2012 Spridning nätverket 2012 Medelvärde 2012 Jämförbara kommuner 1 Procent Procent Procent Antal timmar/ vecka Trend ) Resultatet ligger inom den högsta kvartilen (25 procent bästa) 2) Resultatet ligger inom de två kvartilerna på var sida om genomsnittet 3) Resultatet ligger inom den lägsta kvartilen (25 procent sämsta) 1 De jämförbara kommunerna ingår i nätverket Mellannyckeln och består av Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Sala, Strängnäs och Säffle. 2 En skärpning gjordes i 2011 års mätning av väntetiden för telefonsvar till 60 sekunders väntan innan svar. 46

47 2 Tillgänglighet i Lindesbergs kommun Måttstock 5. Hur många timmar per vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? (Tid för utbetalning) Indikatorer Antal timmar/ vecka KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK 2012 Lindesberg Genomsnitt nätverket 2012 Spridning nätverket 2012 Medelvärde 2012 Jämförbara kommuner Procent Antal dagar Antal dagar Antal dagar Trend

48 3 Trygghetsaspekter i Lindesbergs kommun Måttstock Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK 2012 Lindesberg Genomsnitt nätverket 2012 Spridning nätverket 2012 Medelvärde 2012 Jämförbara kommuner 10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Procent Deltog ej Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommun, under 14 dagar? 12. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor enligt planering? 13. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor i verkligheten? Antal vårdare Barn/ personal Barn/ personal ,0 5,6 5,2 5,4 3,9 7,4 5,2 Måttet fanns inte år ,5 4,2 4,3 3,1 6,6 4,1 Trend

49 4 Delaktighet och kommunens information i Lindesbergs kommun Måttstock 14. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK 2012 Lindesberg Genomsnitt nätverket 2012 Spridning nätverket 2012 Medelvärde 2012 Jämförbara kommuner Procent Procent Index Deltog ej Trend År 2012 gjorde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en skärpning i granskningen av kommunernas webbplatser. 49

50 5 Effektivitet i Lindesbergs kommun Måttstock 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 18 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 18 B. Vilka resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 19. Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK 2012 Lindesberg Genomsnitt nätverket 2012 Kronor/ år Procent Procent Måttet fanns inte år Måttet fanns inte år Måttet fanns inte år Spridning nätverket 2012 Medelvärde 2012 Jämförbara kommuner , Procent 79,8 79,2 81,1 6 87,7 68,6-99,3 85,1 Trend Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Procent Måttet fanns inte år Måttet fanns inte år Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Kostnad per betygspoäng. 22. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel som fullföljer gymnasiet. Kronor Procent Mått 18A och 18B kan skilja sig något från det Skolverket publicerar då SKL redovisar kommunala + fristående skolor i kommunen. 5 Se fotnot 4. 6 Nya behörighetskrav till gymnasieskolan från och med läsåret Nytt mått

51 6 Effektivitet i Lindesbergs kommun Måttstock 23. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer gymnasiet? 24. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? 25. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 26. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Indikatorer Kronor/ elev Andel av maxpoäng KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK 2012 Lindesberg Genomsnitt nätverket 2012 Spridning nätverket Det fanns ingen samlad redovisning Medelvärde 2012 Jämförbara kommuner Kronor/ år Procent Trend Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 28. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 29. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Procent Det fanns ingen samlad redovisning Kronor/ år Procent Måttet är helt omgjort av Socialstyreslen och kan därför inte jämföras med tidigare år. 9 Måttet är helt omgjort av Socialstyreslen och kan därför inte jämföras med tidigare år. 51

52 7 Effektivitet i Lindesbergs kommun Måttstock 30. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? 31. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Indikatorer Andel av maxpoäng Procent KKiK 2010 Lindesberg Måttet fanns inte år KKiK 2011 Lindesberg KKiK 2012 Lindesberg Genomsnitt nätverket 2012 Spridning nätverket 2012 Medelvärde 2012 Jämförbara kommuner Måttet fanns inte år Trend

53 8 Lindesbergs kommun som samhällsutvecklare Måttstock Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK 2012 Lindesberg Genomsnitt nätverket 2012 Spridning nätverket 2012 Medelvärde 2012 Jämförbara kommuner 32. Andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar. Procent 74, ,4 78,4 63,1-87,3 76,7 33. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ försvunnit i kommunen? 34. Hur många nya företag har startats per invånare i kommunen? Antal/ invån. Antal/ invån. - 41,5 10,7 18,1 13,7-2,4-43,1 11,7 3,5 3,7 4,2 5,5 2,0-14,9 4,6 Trend Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare Dagar 36,3 6,9 7,5 10 7,5 3,8-12,5 6,9 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av Procent hushållsavfall? 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av Procent totala antalet bilar? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Procent Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att Index Deltog ej leva och bo i? 10 Försäkringskassan har ändrat definitionerna sjukpenningtalet. I år ingår även rehabiliteringspenningen vilket medför att man får ett högre värde än Från och med 2012 hämtas resultatet från Avfall Sverige. Uppgifterna går inte att jämföras med tidigare år. 53

54 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/346 Förfrågan från Mälarens vattenvårdsförbund om medfinansiering i "Mälaren - en sjö för miljoner" Ärendebeskrivning Mälarens vattenvårdsförbund vill genom projektet Mälaren en sjö för miljoner erbjuda stöd till alla kommuner i Mälarens avrinningsområde i arbetet med att säkra vattenresurserna och förbättra vattenkvaliteten i Mälaren. Syftet med projektet är att det ska underlätta och påskynda kommunernas åtgärdsarbete för att säkra vattenresurserna i Mälaren. Målet med projektet är att skapa en plattform och ett nätverk för kommunerna samt att öka åtgärdstakten jämfört med dagens. Mälarens vattenvårdsförbund vill senast den 22 mars 2013 veta hur kommunen ställer sig till medfinansiering i projektet med en krona per invånare under år 2013 och Ärendet har remitterats till Bergslagens kommunalteknik och Bergslagens miljö- och byggnämnd för yttrande senast till den 18 februari Justerande Utdragsbestyrkande 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 65

66 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2013/25 Nominering av ledamöter med mera till Intresseföreningen Bergslaget 2013 Ärendebeskrivning Intresseföreningen Bergslaget inkom den 29 januari 2013 med erbjudande till kommunen att nominera ledamot/ledamöter till föreningens styrelse, samt revisorer. Valberedningen ser gärna att en ledamot från vardera könet nomineras till styrelsen och att nominerade ledamöter ingår i kommunstyrelsen i sin kommun. För år 2012 nominerades Jonas Kleber (C) till ledamot i styrelsen och han blev vald till ersättare av Intresseföreningen Bergslagets styrelse. Justerande Utdragsbestyrkande 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2013/27 Kommunkontoret Kanslienheten Malin Sjöberg Tfn: Kommunstyrelsen Begäran från Fellingsbro Rotaryklubb om upprustning av Ekbackens bad i Fellingsbro Förslag till beslut Det är inte aktuellt med en upprustning av Ekbackens bad i Fellingsbro, då det inte ryms inom befintliga budgetramar. Ärendebeskrivning Fellingsbro Rotaryklubb har inkommit med en begäran om att badbassäng, duschar och ventilation vid Ekbackens skola i Fellingsbro ska rustas upp. Johan Andersson (C) ställde i slutet av förra året en interpellation om badet vid Ekbackens skola till kommunstyrelsens ordförande, vilken besvarades i december Här redogörs för de uppgifter som togs fram till det svaret. Bassängen är inte i användbart skick i dagsläget. Skolan har inte heller använt bassängen för simundervisning under år De elever som har åtgärdsprogram för att nå upp till de krav som ställs när det gäller simkunnighet körs med rektorns privata bil (8-sitsig) till Lindesberg för simundervisning. Det finns flera problem med badet i Ekbackens skola: Det finns ett läckage i rörsystemet under bassängen som är till för bassängens reningsanläggning. En ingjuten avstängningsventil är trasig. Den tekniska utrustningen till driften av bassängen är i stort behov av att bytas ut då vissa enheter inte längre fungerar. Ytskikten i bassängen samt bassäng rummet måste bytas ut eller rustas. Det läcker ut varm och fuktig luft till korridoren vid trappen ner till badet vilket har medfört ökat slitage på bl.a. fönsterpartier. Det kommunala bolaget Fastigheter i Linde AB (FALAB) har lämnat ett kostnadsförslag till barn- och utbildningsförvaltningen för renovering av badet på kr exklusive moms. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 73

74 Den prissättningen är gjord med förutsättning att badet används med låg intensitet, exempelvis skolundervisning för ca personer med återhämtningstider mellan badtillfällena. Ska badet även användas av allmänheten på kvällar och helger så behöver badet renoveras för att nå upp till en utrustningsnivå som är jämförbar med det som krävs för ett badhus. Då blir priset väsentligt mycket högre. Dessutom blir kostnaderna för drift och skötsel helt annorlunda. I priset kr (exklusive moms) som FALAB tagit fram ingår följande: Byte av allt kakel/klinker i bassängen. Rengöring av klinkersgolv i övrigt. Måla om alla väggar. Nytt undertak i bassängrummet. Nytt dörrparti i trapp mot korridor. Nya installationer. Ny reningsanläggning typ poolstandard (ej badhusstandard då det inte bedöms vara nödvändigt, det innebär en stor prisskillnad). Om badet vid Ekbackens skola ska kunna användas i framtiden behöver frågorna om finansieringen för åtgärderna samt driften lösas. FALAB framhåller att kostnaderna för att åtgärda badet ska bekostas av verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att det inte finns möjlighet att stå för denna kostnad inom ramarna för barn- och utbildningsnämndens budget. 2 Christer Lenke Kommunchef 74

75 75

76 76

77 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2013/29 Riktlinjer från socialförvaltningen för matkostnader inom avdelningen för Funktionsstöd Ärendebeskrivning Under år 2012 har en översyn av matkostnader på grupp- och serviceboenden inom avdelningen för funktionsstöd genomförts, då det framkommit att det skiljer mellan de enskilda grupp- och servicebostäderna vilken avgift som tas ut. Utifrån översynen har ett förslag till riktlinje för matkostnader tagits fram. För den enskilde innebär det att personen betalar samma avgift oavsett vilket boende han eller hon bor på. Vid flytt mellan boenden sker ingen förändring i kostavgiften. Även den administrativa hanteringen minskar. Socialnämnden har den 23 januari 2013 beslutat att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjen för matkostnader för boenden inom avdelningen för funktionsstöd. Nämnden föreslår även att kommunfullmäktige delegerar till socialnämnden att årligen justera kostnaden i enlighet med konsumentprisindex. Justerande Utdragsbestyrkande 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 84

85 85

86 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2013/34 Kommunchef Christer Lenke Tfn: Kommunstyrelsen Arvoden till suppleanter i de kommunala bolagen Förslag till beslut Revisorernas synpunkter kommer att beaktas i den kommande översynen av suppleanternas roll i de kommunala bolagen inför nästa mandatperiod. Ärendebeskrivning Revisorerna i Lindesbergs kommun har inkommit med en skrivelse om arvoden till suppleanter i de kommunala bolagen. Revisorerna anser att suppleanternas roll i styrelsen är oklar och det framgår inte av bolagsordning, arbetsordning, ägardirektiv eller annan handling vilka rättigheter och skyldigheter de har. För detta uppdrag har de ett årsarvode på mellan kr till kr. Det finns totalt 52 suppleanter i kommunens bolag som får ett arvode på sammanlagt kronor årligen. Revisorerna anser att kommunstyrelsen antingen bör fatta beslut om att ta bort samtliga suppleanter, eller skapa tydliga regler för när suppleanter träder in för ordinarie ledamot. I arbetsordningarna för bolagen framgår att styrelsesuppleanter har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträden. Om suppleant begär det ska hon eller han tillställas beslutsunderlag och skriftlig information i samma utsträckning som ledamot. Styrelsesuppleant kallas inte in för tjänstgöring vid ordinarie ledamots frånvaro om frånvaron inte bedöms bli långvarig eller permanent. Suppleant ska erinras om sin tystnads- och lojalitetsplikt gentemot bolaget. En översyn av delar av bolagsstrukturen har påbörjats inför nästa mandatperiod, där suppleanternas roll i kommunala bolag är en del. I detta arbete kommer revisorernas synpunkter att beaktas. Christer Lenke Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 86

87 87

88 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2013/38 Förfrågan från Finnskogarna om medlemskap i Finnskogarna Ekonomisk Förening Ärendebeskrivning Finnskogarna.com är ett EU-projekt som pågått , men beviljats förlängning till den 30 april Projektet har som syfte att utveckla turism baserad på finnskogskulturen och har som mål att erbjuda attraktiva produkter och paket av hög kvalitet inom områdena Gävleborg, Dalarna och norra Örebro län, samt Torsby och Filipstads kommuner i Värmland. Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott beslutade den 10 augusti 2009 att Lindesbergs kommun deltar i projekt finnskogarna.com med kronor fördelat på tre år, Finansiering sker ur kommunens medel för marknadsföring inom utvecklingsenheten. Ca 35 företag och föreningar kommer nu att ta över EU-projektet finnskogarna.com. Finnskogarna Ekonomisk förening erbjuder Lindesbergs kommun att bli stödmedlem för år 2013 till en avgift av kronor. Medlemsavgifter och stöd ska bilda underlag för fortsatt arbete med marknadsföring, nätverksbygge och utveckling av varumärket Finnskogarna. Mer information om finns att läsa på Justerande Utdragsbestyrkande 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2013/40 Ändring av bemyndigande att teckna bank- och plusgiroräkningar Förslag till beslut 1. Från och med 26 februari 2013 upphävs kommunstyrelsens beslut den 29 maj , om bemyndigande att teckna kommunens bank- och plusgiroräkningar. 2. Det bemyndigas kommunstyrelsens ordförande Anders Ceder, kommunstyrelsens vice ordförande Irja Gustavsson, kommunchef Christer Lenke, ekonomichef Gunilla Sandgren, ekonom Kerstin Rogemyr och kommunsekreterare Malin Sjöberg, två i förening eller en av dessa med kontrasignation av ekonom Anette Persson, ekonom Catrin Hellquist, ekonomiassistent Anne Wendelstam eller ekonomiassistent Marie Karlsson att tills vidare teckna kommunens firma för bank- och plusgiroräkningar m.m. Ärendebeskrivning På grund av personalförändringar reviderar kommunstyrelsen sitt tidigare beslut om rätt att teckna kommunens firma för bank- och plusgiroräkningar m.m. Justerande Utdragsbestyrkande 95

96 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2013/41 Deltagande i Earth Hour 23 mars 2013 Ärendebeskrivning Klockan 20:30 21:30 lördagen den 23 mars 2013 genomförs världens största miljömanifestation, Earth Hour. Manifestationen består i att människor släcker belysningen under en timme, vilket blir en symbolhandling för ett minskat energiutnyttjande globalt och därmed en minskning av växthusgaser. Årets tema är Jag lovar om du/ni lovar, det vill säga utmaningar som enskilda personer, företag eller hela städer kan skapa och rikta mot andra. Världsnaturfonden samordnar Earth Hour i Sverige. Kommunstyrelsen beslutade år 2010, 2011 och 2012 att Lindesbergs kommun ska uppmuntra kommunens egna medarbetare samt invånarna att delta i manifestationen Earth Hour. Justerande Utdragsbestyrkande 96

97 Världsnaturfonden WWF Page 1 of 3 Kommun e-post - Earth hour 23 mars - lite nyheter! Från: "Världsnaturfonden WWF" <nyhetsbrev@varldsnaturfonden.se> Till: <kommun@lindesberg.se> Datum: den 30 januari :15 Ärende: Earth hour 23 mars - lite nyheter! Om du inte kan läsa detta mail, klicka här Bästa kommun, Vill ni vara med och skapa en ljusare framtid? Släck då med oss lördagen 23 mars och fira Earth Hour. Idag har redan ett 80-tal kommuner anmält sig till jordens timme och förhoppningsvis kommer över 200 svenska städer delta. Förra året deltog över 7000 städer runt jorden i världens största miljömanifestation. Temat för 2013 är: I Will If You Will, eller på svenska Jag lovar om du/ni lovar. Temat är alltså samma som förra året men nu vill vi att en ska utmana många för att göra verklig skillnad. Anmäl din kommun idag om du inte redan gjort det. Inte bara kommuner och privatpersoner är med på Earth Hour Utöver de drygt 80 anmälda kommunerna är även cirka 200 organisationer och företag anmälda. Tidigare år har runt 1000 företag deltagit och de allra flesta (92%) vill vara med igen då de allra flesta upplevde Earth Hour som lyckat eller mycket lyckat. Några av de företag och organisationer som anmält sitt deltagande inför 2013 är Hilton, Naturvårdsverket, ICA och Bonnier fastigheter med flera. De har alla åtagit sig att göra en insats för vårt klimat och mer information om detta kommer. I Will If You Will Vi kommer som vanligt att annonsera rikstäckande, med stort fokus på webben och digitala medier. Det centrala kommer att vara släckningen under Earth Hour men vi vill även uppmuntra till aktiviteter utöver timmen. Årets kampanjtema är precis som förra året I Will If You Will, det vill säga utmaningar som enskilda personer, företag eller hela städer kan skapa och rikta mot andra. I år vill vi dock att utmaningarna blir större och når fler, en person, kommun eller ett företag ska utmana många andra! På så sätt kan vi påverka fler att göra smarta, gröna val, och få till en verklig förändring. Kommuner kan utmana varandra eller sina invånare, eller så kan invånarna utmana kommunfullmäktige. file://c:\documents and Settings\Aes07\Lokala inställningar\temp\xpgrpwise\