Matavfall från restauranger, storkök och butiker Nyckeltal med användarhandledning. RVF rapport 2006:07 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matavfall från restauranger, storkök och butiker Nyckeltal med användarhandledning. RVF rapport 2006:07 ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Matavfall från restauranger, storkök och butiker Nyckeltal med användarhandledning RVF rapport 2006:07 ISSN

2 RVF Utveckling 2006:07 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2006 Upplaga: 1000 ex

3 Förord Avfallsplaner på lokal, regional och nationell nivå samt nationella miljökvalitetsmål berör på olika sätt insamling och behandling av matavfall. Detta ökar behovet av nyckeltal för olika flöden av matavfall. Ett område där kunskaperna behöver förbättras är matavfall från restauranger, storkök och butiker. De nyckeltal som presenteras i denna rapport skall kunna användas för måluppföljning, planering för nya insamlingssystem och anläggningar samt dimensionering av avfallsutrymmen och sorteringslösningar. Projektet har utförts av Jörgen Leander och Liselotte Stålhandske på Carl Bro AB. Projektet har till sin huvuddel finansierats genom RVF Utveckling och delfinansierats av Naturvårdsverket. En viktig del i arbetet har varit att fånga upp erfarenheter från kommuner som samlar in matavfall från aktuella verksamheter. Avstämningar har även gjorts med medlemmarna i RVF:s arbetsgrupp för Biologisk behandling samt företrädare för myndigheter och branschorganisationer som berörs av projektet. RVF:s representant i projektets arbetsgrupp har varit Hanna Hellström. De kommuner som bidragit med underlag till utredningen eller på annat sätt deltagit i projektet är: Helsingborg, Eksjö, Borås, Härryda, Västerås, Stockholm, Falun, Sundsvall, Piteå samt Luleå. Malmö mars 2006 Håkan Rylander Ordf. RVF:s Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF

4 2 (17)

5 Sammanfattning I föreliggande rapport redovisas nyckeltal för matavfallsmängder från restauranger, storkök och butiker. Nyckeltalen baseras i huvudsak på intervjuer med 54 stycken restauranger, storkök och butiker med separat hantering av matavfall. De aktuella verksamheterna finns i nio svenska kommuner. Till nyckeltalen hör anvisningar för hur nyckeltalen kan och bör användas. Nyckeltalen avses kunna användas av t.ex. kommuner, anläggningsägare, myndigheter och branschorganisationen och härvid utgöra ett stöd vid: Uppföljning av lokala, regionala och nationella miljömål Planering för nya insamlingssystem och anläggningar Dimensionering av avfallsutrymmen och sorteringslösningar Nyckeltalen presenteras per verksamhetstyp och uttrycks i kg/årsarbetare samt där så är relevant även i kg/portion eller kg/mkr omsatt. Inom ramen för genomfört projekt har även en kartläggning av kunskapsläget på området genomförts och behov av fördjupade studier identifierats. 3 (17)

6 Innehåll 1 Bakgrund Syfte och mål Metod och avgränsningar Metod Klassificering och avgränsningar Kunskapsläget Framtagna nyckeltal - generella rekommendationer Nyckeltal för matavfall från restauranger Underlag och beräkningsgrund Nyckeltal och användarhandledning Restauranger Hamburgerrestauranger, pizzerior o. dyl Nyckeltal för matavfall från storkök Underlag och beräkningsgrund Nyckeltal och användarhandledning Nyckeltal för matavfall från butiker Underlag och beräkningsgrund Nyckeltal och användarhandledning Stormarknader och andra stora butiker Närbutiker Behov av fördjupade studier Bilaga 1 Formulär för inventering av matavfall från restauranger, storkök och butiker Bilaga 2 Sammanställning av nyckeltal för matavfall från restauranger, storkök och butiker 4 (17)

7 1 Bakgrund Kunskapen om den uppkomna mängden matavfall från hushåll är relativt god. Osäkerheten är dock stor kring mängderna matavfall som genereras vid olika verksamheter såsom restauranger, storkök, butiker etc. Detta betyder också svårigheter vid såväl planering av insamlingssystem för verksamheter av olika slag som vid etablering av anläggningar för biologisk behandling. Samtidigt är det mycket svårt att uppskatta de totala matavfallsmängderna i Sverige, vilket betyder svårigheter vid uppföljning av nationella mål, däribland de s.k. matavfallsmålen. Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål med ett 70-tal delmål. Avfallshanteringen har betydelse för många av miljömålen. Till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö hör flera delmål som berör avfallet ur resurshushållningssynpunkt. Ett av dessa delmål är: Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Delmålet formulerades i kretsloppspropositionen från 2003 och föreslås nu ingå i ett samlat delmål för avfallsområdet. 2 Syfte och mål Syftet med föreliggande rapport är dels att stödja kommuner i det lokala planeringsarbetet och dels att stödja myndigheter och branschorganisationen vid uppföljning av nationella miljömål. Genom projektet kan också erfarenheter från kommuner som arbetar med insamling och biologisk behandling av matavfall från restauranger, storkök och butiker komma alla kommuner och andra berörda intressenter till del. Målet med projektet är att det ska finnas nyckeltal som kommuner och myndigheter kan använda vid beräkning av mängden matavfall från restauranger, storkök och butiker. Nyckeltalen skall sammantaget kunna användas för måluppföljning, planering för nya insamlingssystem och anläggningar samt dimensionering av avfallsutrymmen och sorteringslösningar. 3 Metod och avgränsningar 3.1 Metod Underlag för beräkning av nyckeltal för matavfall från restauranger, storkök och butiker har tagits fram genom att ett antal verksamheter har intervjuats (se formulär i Bilaga 1) beträffande t.ex. avfallsmängder, avfallshantering, verksamhetens inriktning och omfattning samt förekomst av beredningskök och servering. Intervjuerna har genomförts i ett urval kommuner som har ett insamlingssystem för matavfall och som omfattar restauranger, storkök och butiker. 5 (17)

8 Klassificering av verksamheter, beräkningsgrunder samt formulär har utformats i samråd med de kommuner som varit aktiva i projektet samt med projektets finansiärer. Uppgifter om mängden utsorterat matavfall inklusive fett till återvinning har i huvudsak tagits fram genom beräkningar utifrån volymer. Några kommuner har även kunnat presentera uppgifter om mängder som har fastställts genom vägning. Vilken metod som valts för framtagande av uppgifter om avfallsmängder har avgjorts av respektive kommun. Följande metoder har använts: 1. Baserat på vågstatistik från befintligt datasystem (förutsätter att vägning sker i samband med hämtning vid varje hämtningsställe) 2. Genom separata vägningar inom ramen för detta projekt 3. Genom kvalificerade bedömningar utifrån behållarvolymer, fyllnadsgrader, hämtningsfrekvenser och volymvikter I de fall kommunen har valt att göra kvalificerade bedömningar av mängder utifrån behållarvolymer, fyllnadsgrader, hämtningsfrekvenser och volymvikter har följande volymvikter använts: För utsorterat fast matavfall i påsar lagda i kärl har använts volymvikten 250 kg/m 3 (enl. RVF Utveckling Rapport 00:12) För utsorterat fast oemballerat matavfall såsom kasserad frukt och grönsaker i kärl saknas tillförlitliga uppgifter om volymvikter, varför vägningar har gjorts inom ramen för detta projekt. Resultatet visar att volymvikten 450 kg/m 3 är ett rimligt värde, vilket bekräftas av omfattande vägningar som genomförts tidigare av Stockholms stads Renhållningsförvaltning samt inom projektet kontrollvägningar utförda av Helsingborgs kommun. För utsorterat halvflytande matavfall (s.k. grismat ) har använts volymvikten 840 kg/m 3 (enl. RVF Utveckling Rapport 00:12) Uppgifter om mängden ej utsorterat matavfall (matavfall, förpackat eller oförpackat, som ingår i det brännbara avfallet) har tagits fram utifrån bedömningar av respektive kommun i samråd med den enskilde verksamhetsutövaren. De bedömningar som har gjorts innebär osäkerheter men resurser har inte funnits inte inom ramen för detta projekt att genomföra plockanalyser. Vid utformning av nyckeltalen har mängden matavfall ställts i relation till något som ger ett så bra mått som möjligt på verksamhetens omfattning och avfallsproduktion och som, om möjligt, kommunerna har eller kan få tillgång till uppgifter om. Sådana uppgifter är t.ex. antal årsarbetskrafter, antal serverade/producerade portioner (endast för restauranger och storkök) samt omsättning. Antal sittplatser i en restaurang är ett exempel på ett mindre bra mått. 3.2 Klassificering och avgränsningar Vid insamling av uppgifter har restaurangerna, storköken och butikerna varit indelade i kategorier enligt följande: Tabell 1 Kategorier av verksamheter vid insamling av uppgifter om hantering av matavfall. Restauranger Storkök Butiker Restaurang lunch/middag Storkök Stormarknad, ej i centrum Restaurang frukost (hotell) Stor butik i centrum 6 (17)

9 Hamburgerrestaurang o. dyl. Pizzeria Annan Närbutik Liten butik/kiosk Kommentarer Restaurang lunch/middag och Restaurang frukost (hotell) har senare slagits samman till en kategori, eftersom dessa verksamheter i denna undersökning uppvisat likartade matavfallsmängder. Stormarknad, ej i centrum och Stor butik (i centrum) har senare slagits samman till en kategori, eftersom dessa verksamheter i denna undersökning uppvisat likartade matavfallsmängder. Hamburgerrestaurang o.dyl. och Pizzeria har senare slagits samman till en kategori, eftersom dessa verksamheter i denna undersökning uppvisat likartade matavfallsmängder. I kategorin Liten butik/kiosk har det inte kommit in tillräckligt med underlag för att kunna göra en tillförlitlig bedömning av nyckeltalen. Restaurangerna omfattar offentliga restauranger och personalmatsalar samt snabbmatsrestauranger. Caféer ingår ej. Alla typer av storkök ingår i projektet. Indelning av storköken i kategorier har inte bedömts vara nödvändigt. Enbart butiker som hanterar förpackade livsmedel som avses säljas till konsument ingår i denna studie. Således ingår ej grossister. Ambitionen har varit att i varje kommun studera minst en verksamhet av varje kategori av restauranger, storkök och butiker samt att ta fram nyckeltal som omfattar den totala mängden matavfall inklusive fett som uppstår i dessa verksamheter, d.v.s.: 1. Matavfall som sorteras ut och hämtas separat genom kommunens avfallshantering 2. Matavfall, förpackat eller oförpackat, som ej sorteras ut utan som ingår i det brännbara avfallet 3. Matavfall i form av frityrfett som samlas upp i kärl och hämtas separat 4. Matavfall i form av fett från fettavskiljare För respektive verksamhetstyp har nyckeltal, uttryckta som intervall med typvärde (median), tagits fram för: Total mängd fast matavfall som i sin helhet eller i huvudsak hämtas genom kommunens avfallshantering Total mängd fett i form av frityrfett och fett från fettavskiljare Verksamheter som enbart lämnar matavfall till annat omhändertagande än ovanstående, genom t.ex. lokal kompostering, användning som djurfoder eller i system med avfallskvarnar där matavfallet leds till avloppsledningsnätet har ej omfattats av projektet. Mängden kasserade förpackade livsmedel som återtas till grossister och leverantörer har ej kartlagts i detta projekt. Detta flöde förutsätts lämna livsmedelshanteringskedjan i form av avfall först hos grossisten eller leverantören. Hantering av förpackat livsmedelsavfall har emellertid behandlats i ett annat projekt, delfinansierat av RVF, med namnet Hantering av förpackat livsmedelsavfall. 7 (17)

10 4 Kunskapsläget Generellt är kunskaperna om den uppkomna mängden matavfall från restauranger, storkök och butiker begränsad. Följande studier har identifierats: Lokala studier i svenska kommuner En inventering som genomförts inom ramen för detta projekt, med hjälp av e-post till samtliga kommunala insamlingsorganisationer, indikerar att det har gjorts ett fåtal lokala studier. Ett exempel på en mer omfattande lokal studie är en kartläggning av matavfall från restauranger i centrala Stockholm. Denna studie visar bl.a. att matavfallet i ett 140 l kärl på en restaurang i genomsnitt väger 60 kg vid en fyllnadsgrad på ca 80 %. Vägningar som gjorts av Helsingborgs kommun bekräftar resultatet. RVF En svensk rapport har identifierats inom ämnet: Industriavfall-Vägledning för rådgivare, RVF Det är en bra skrift men som är i mycket stort behov av revidering angående bl.a. mängder matavfall. Reno-Sam I Danmark genomför den danska renhållningsverksföreningen (Reno-Sam) en större studie inom området matavfall från livsmedelshandel. I studien framgår att en tidigare undersökning 1 har visat, att den danska livsmedelshandeln årligen genererar ca ton organiskt avfall vilket motsvarar % av den totala avfallsmängden från dagligvaruhandeln. Den aktuella studien går ut på att utreda vilka delar av dagligvarubutikernas organiska avfall, som är möjligt att samla in och behandla biologiskt under förutsättning att hanteringen skall ske på ett sådant sätt att de hygieniska och veterinära föreskrifterna uppfylls. Studien belyser dessutom de logistiska, miljömässiga, ekonomiska samt organisatoriska aspekter vid en separat hantering av det organiska avfallet. Studien visar i stort att det är både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt att separera och behandla matavfallet. Inom ramen för projektet har nyckeltal för matavfallsproduktion från livsmedelshandel tagits fram: Den organiska avfallsmängden för den danska dagligvaruhandeln varierar i intervallet kg per omsatt miljon danska kronor 2 inklusive moms. Den högre mängden organiskt avfall kommer från butiker som tillverkar egna livsmedel (dvs. har egen charkdisk i butiken), t.ex. Superbrugsen och Irma, vilka i Sverige motsvaras av butiker såsom COOP Konsum och ICA Supermarket. Den lägre mängden matavfall motsvaras av stormarknader och lågprisbutiker, såsom Netto och Fakta där man har en mindre hantering av livsmedel. Vidare visar den danska rapporten att matavfallsmängden varierar i intervallet kg per årsarbetare. Den lägre mängden matavfall motsvaras av stormarknader och den högre mängden av mellanstora livsmedelsbutiker (t.ex. Superbrugsen och Irma) och lågprisbutiker (t.ex. Netto och Fakta). De faktorer som påverkar den insamlade mängden avfall är många men det kan nämnas att flera av lågprisbutiker, närbutiker och 1 Kortlægning af affald i dansk dagligvarehandel. Miljøprojekt nr. 671, Miljøministeriet. 2 När detta skrivs motsvarar 100 DKK ca 126 SEK. 8 (17)

11 stormarknader i försöket har avtal med t.ex. lokala lantbrukare om gratis hämtning av kasserade grönsaker, frukt och bröd. 5 Framtagna nyckeltal - generella rekommendationer I kapitel 6, 7, och 8 presenteras nyckeltal för mängden matavfall från restauranger, storkök och butiker. I det följande ges några generella rekommendationer och kommentarer beträffande användningen av nyckeltalen. Mer specifika rekommendationer för enskilda verksamhetstyper ges i kapitel 6, 7 och 8. Generella rekommendationer beträffande användning av framtagna nyckeltal: Vid dimensionering av avfallshantering i en specifik fastighet eller verksamhet: Använd i normalfallet nyckeltal i den övre delen av redovisade intervall. Beakta variationer över tiden samt i vilken grad verksamhetsutövaren planerar för minimering av kassationer. Vid bedömning av totala mängder i en kommun, en region eller nationellt i samband med uppföljning av mål eller som underlag för uppförande av en anläggning för biologisk behandling: Använd i normalfallet redovisade typvärden. Undersök möjligheten att använda de uppgifter om antalet årsarbetare för olika verksamheter, som normalt finns hos den kommunala miljöförvaltningen och som används för beräkning av tillsynsavgifter. Övriga kommentarer beträffande framtagna nyckeltal: Vid beräkning av mängden matavfall som är tillgängligt för separat insamling måste sorteringsutbytet bedömas. I vilken omfattning förpackat matavfall avemballeras är ofta av stor betydelse för hur mycket matavfall som är tillgängligt. Av de verksamheter - särskilt restauranger och storkök - som ingått i denna studie och som sorterar ut matavfall har flertalet uppgett att man avemballerar förpackat matavfall och sorterar det som matavfall. Indikationer finns på att mängden kasserat förpackat livsmedel som returneras till grossist eller leverantör kan vara betydande. Dessa flöden ingår dock ej i framtagna nyckeltal. Det är mycket svårt att ta fram användbara uppgifter om mängden fett från fettavskiljare, bl.a. beroende på osäkerheter kring fettavskiljarnas funktion samt om tömning sker med relevanta intervall. Fett och vatten hämtas tillsammans och det är ofta oklart i vilken omfattning bräddning och därmed okontrollerad fettransport i ledningsnätet förekommer. Framtagna nyckeltal för fett från fettavskiljare är därför osäkra och inkluderar även vattnet i fettavskiljaren. Framtagna nyckeltal inkluderar ej flytande matavfall såsom sås, soppa och drycker som hällts i avloppet. Underlaget från de verksamheter som redovisat uppgifter om dessa flöden indikerar emellertid att mängden flytande avfall normalt endast utgör en mindre del av den totala mängden matavfall. En mindre del av det flytande avfallet utgörs av fett som fastläggs i fettavskiljare - om sådan finns - men merparten kan antas fortsätta vidare i avloppssystemet. 9 (17)

12 6 Nyckeltal för matavfall från restauranger 6.1 Underlag och beräkningsgrund Urvalet av restauranger som ligger till grund för framtagna nyckeltal innefattar kommuner över hela Sverige. Vid urvalet av restauranger har etablerade verksamhetsutövare prioriterats. Sammantaget utgörs underlaget för framtagna nyckeltal av 19 stycken restauranger och snabbmatställen. De studerade verksamheterna finns i 6 stycken kommuner av varierande storlek. Nyckeltalen har bildats genom att mängden avfall har relaterats till antalet årsarbetskrafter respektive antalet producerade/serverade portioner. En analys av inkomna uppgifter visar att antalet sittplatser i en restaurang är ett mindre lämpligt mått på verksamhetens omfattning och avfallsproduktion. 6.2 Nyckeltal och användarhandledning Restauranger De nyckeltal som har beräknats för de olika verksamheterna har i huvudsak varierat inom de intervall som framgår av Tabell 2 nedan. Antalet verksamheter som ligger till grund för beräknade nyckeltal är 10 stycken. Tabell 2 Nyckeltal för matavfall från restauranger Fast matavfall ,2-0,5 Fett från fettavskiljare (0) Intervall Typvärde Enhet Anm kg/årsarbetare 0,3 kg/portion (0) - kg/årsarbetare kg/portion Utgörs i huvudsak av rester från beredning av livsmedel, tallriksavskrap och förpackade livsmedel som ej returnerats till grossist eller leverantör Inkluderar mängden vatten Fett till återvinning 10 (0) (0) - kg/årsarbetare kg/portion I huvudsak frityrfett Anm. (0) avser verksamheter som saknar separat hantering av fett. De nyckeltal som redovisas i Tabell 2 gäller för större och mindre lunch- och middagsrestauranger samt för t.ex. hotellrestauranger som även serverar frukost. Redovisade intervall innefattar merparten av de verksamheter som lämnat underlag till genomförd studie. Intervallgränserna är avrundade värden. Redovisade typvärden är ungefärliga mått på den nivå som bedömts vara normal med ledning av det underlag som varit tillgängligt i denna studie. Vid användning av nyckeltalen enligt ovan bör följande beaktas: Generella rekommendationer och kommentarer enligt kapitel (17)

13 Intervallens nedre del gäller framförallt för restauranger som kännetecknas av någon eller några av följande faktorer: Verksamhet med begränsad servering och förhållandevis omfattande tillagning för avhämtning Verksamhet med hög andel beredning från halvfabrikat Förhållandevis stor och rationell verksamhet, som därför har ett relativt litet spill/portion Intervallens övre del gäller framförallt för restauranger som kännetecknas av någon eller några av följande faktorer: Verksamhet med betydande servering och i vissa fall även tillagning för avhämtning Verksamhet med hög andel beredning från ursprungliga råvaror Förhållandevis liten verksamhet, som därför har svårigheter att optimera användningen av råvaror och därför har ett relativt stort spill/portion Såväl nyckeltal uttryckta i kg/portion som kg/årsarbetare kan användas beroende på vilka uppgifter som är tillgängliga. Det mått som närmast beskriver omfattningen av verksamheten i en restaurang bedöms dock vara antalet producerade/serverade portioner, varför användning av nyckeltal för mängden avfall per portion är att föredra Hamburgerrestauranger, pizzerior o. dyl. De nyckeltal som har beräknats för de olika verksamheterna har i huvudsak varierat inom de intervall som framgår av Tabell 3 nedan. Antalet verksamheter som ligger till grund för beräknade nyckeltal är 9 stycken. Tabell 3 Nyckeltal för matavfall från hamburgerrestauranger, pizzerior o. dyl. Intervall Typvärde Enhet Anm. Fast matavfall ,01-0,1 Fett från fettavskiljare , kg/årsarbetare kg/portion kg/årsarbetare kg/portion Utgörs i huvudsak av rester från beredning av livsmedel, tallriksavskrap och förpackade livsmedel som ej returnerats till grossist eller leverantör Inkluderar mängden vatten Fett till återvinning kg/årsarbetare kg/portion I huvudsak frityrfett De nyckeltal som redovisas i Tabell 3 gäller för hamburgerrestauranger såsom McDonald s och Sibylla samt pizzerior. Hamburgerrestauranger, pizzerior o. dyl. genererar betydligt mindre matavfall per årsarbetare eller portion än övriga restauranger. Detta kan sannolikt till största delen förklaras av högre användning av halvfabrikat. Redovisade intervall innefattar merparten av de verksamheter som lämnat underlag till genomförd studie. Intervallgränserna är avrundade värden. 11 (17)

14 Redovisade typvärden är ungefärliga mått på den nivå som bedömts vara normal med ledning av det underlag som varit tillgängligt i denna studie. Vid användning av nyckeltalen enligt ovan bör följande beaktas: Generella rekommendationer och kommentarer enligt kapitel 5. Intervallens nedre del gäller framförallt för snabbmatställen som kännetecknas av någon eller några av följande faktorer: Verksamhet med begränsad servering och förhållandevis omfattande tillagning för avhämtning Verksamhet med högre andel beredning från halvfabrikat, än vad som är normalt för denna kategori Förhållandevis stor och rationell verksamhet, som därför har ett relativt litet spill/portion Intervallens övre del gäller framförallt för snabbmatställen som kännetecknas av någon eller några av följande faktorer: Verksamhet med betydande servering och i vissa fall även tillagning för avhämtning Verksamhet med hög andel beredning från ursprungliga råvaror Förhållandevis liten verksamhet, som därför har svårigheter att optimera användningen av råvaror och därför har ett relativt stort spill/portion Såväl nyckeltal uttryckta i kg/portion som kg/årsarbetare kan användas beroende på vilka uppgifter som är tillgängliga. Det mått som närmast beskriver omfattningen av verksamheten i en snabbmatsrestaurang bedöms dock vara antalet producerade/serverade portioner, varför användning av nyckeltal för mängden avfall per portion är att föredra. 7 Nyckeltal för matavfall från storkök 7.1 Underlag och beräkningsgrund Urvalet av storkök som ligger till grund för framtagna nyckeltal innefattar kommuner över hela Sverige. Sammantaget utgörs underlaget för framtagna nyckeltal av 14 stycken storkök. De studerade verksamheterna finns i 8 stycken kommuner av varierande storlek. Nyckeltalen har bildats genom att mängden avfall har relaterats till antalet årsarbetskrafter respektive antalet producerade portioner. 7.2 Nyckeltal och användarhandledning De nyckeltal som har beräknats för de olika verksamheterna har i huvudsak varierat inom de intervall som framgår av Tabell 4 nedan. Tabell 4 Nyckeltal för matavfall från storkök Fast matavfall ,02-0,2 Intervall Typvärde Enhet Anm kg/årsarbetare 0,06 kg/portion Utgörs i huvudsak av rester från beredning av livsmedel, tallriksavskrap och förpackade livsme- 12 (17)

15 Fett från fettavskiljare ,02-0, ,05 kg/årsarbetare kg/portion del som ej returnerats till grossist eller leverantör Inkluderar mängden vatten Fett till återvinning kg/årsarbetare kg/portion Anm. Underlaget för fett till återvinning har varit för litet för att utgöra grund för en tillförlitlig beräkning av nyckeltal. De nyckeltal som redovisas i Tabell 4 gäller för storkök med eller utan restaurangdel inom offentlig verksamhet, såsom skolor, landsting och äldreboende. Vid beräkning av nyckeltal i kategorin storkök har hänsyn tagits till sommaruppehåll, vilket särskilt är aktuellt för storkök som levererar mat till skolor. Redovisade intervall innefattar merparten av de verksamheter som lämnat underlag till genomförd studie. Intervallgränserna är avrundade värden. Redovisade typvärden är ungefärliga mått på den nivå som bedömts vara normal med ledning av det underlag som varit tillgängligt i denna studie. Vid användning av nyckeltalen enligt ovan bör följande beaktas: Generella rekommendationer och kommentarer enligt kapitel 5. Intervallens nedre del gäller framförallt för storkök som kännetecknas av någon eller några av följande faktorer: Verksamheter med begränsad servering och förhållandevis omfattande tillagning för avhämtning och där storköket inte återtar överbliven mat från serveringen Förhållandevis stor och rationell verksamhet, som därför har ett relativt litet spill Intervallens övre del gäller framförallt för storkök som kännetecknas av någon eller några av följande faktorer: Storkök med restauranger som har en betydande service, såsom servering dygnet runt Verksamhet som levererar till flera externa matsalar och därefter får tillbaka kärl med matrester som t ex. skolrestauranger med servering i klassrum Verksamhet, som har svårigheter att optimera produktionen och användningen av råvaror och därför har ett relativt stort spill/portion Verksamhet med hög grad av automatiserad hantering. Detta kan minska antalet årsarbetare men behöver inte påverka den totala mängden matavfall vid produktion, vilket leder till en större mängd matavfall per årsarbetare Såväl nyckeltal uttryckta i kg/portion som kg/årsarbetare kan användas beroende på vilka uppgifter som är tillgängliga. Det mått som närmast beskriver omfattningen av verksamheten i ett storkök bedöms dock vara antalet producerade portioner, varför användning av nyckeltal för mängden avfall per portion är att föredra. 13 (17)

16 8 Nyckeltal för matavfall från butiker 8.1 Underlag och beräkningsgrund Urvalet av butiker som ligger till grund för framtagna nyckeltal innefattar kommuner över hela Sverige. I urvalet av butiker som ligger till grund för framtagna nyckeltal ingår från flertalet kommuner minst 1-2 stormarknader eller annan större butik samt minst en närbutik. Sammantaget utgörs underlaget för framtagna nyckeltal av 21 stycken större och mindre butiker. De studerade verksamheterna finns i 8 stycken kommuner av varierande storlek. 8.2 Nyckeltal och användarhandledning Stormarknader och andra stora butiker De nyckeltal som har beräknats för de olika verksamheterna har i huvudsak varierat inom de intervall som framgår av Tabell 5 nedan. Antal verksamheter som ligger till grund för beräknade nyckeltal är 10 stycken. Tabell 5 Nyckeltal för matavfall från stormarknader och andra stora butiker Intervall Typvärde Enhet Anm. Fast matavfall kg/årsarbetare kg/mkr omsatt Utgörs i huvudsak av livsmedel där bäst före datum passerats. Inkluderar ej livsmedel som returnerats till grossist eller leverantör Fett från fettavskiljare kg/årsarbetare Inkluderar mängden vatten Fett till återvinning kg/årsarbetare De nyckeltal som redovisas i Tabell 5 gäller för stora butiker som är belägna i och utanför centrum, såsom COOP Forum, ICA Maxi samt större Hemköp-butiker och ICA Supermarket. Redovisade intervall innefattar merparten av de verksamheter som lämnat underlag till genomförd studie. Intervallgränserna är avrundade värden. Redovisade typvärden är ungefärliga mått på den nivå som bedömts vara normal med ledning av det underlag som varit tillgängligt i denna studie. Vid användning av nyckeltalen enligt ovan bör följande beaktas: Generella rekommendationer och kommentarer enligt kapitel 5. Intervallens nedre del gäller framförallt för större butiker som kännetecknas av någon eller några av följande faktorer: Butik med betydande försäljning av annat än livsmedel Butik utan egen charkdisk Butik utan eget beredningskök Butik med för en för klassen förhållandevis stor omsättning. Stor omsättning på varorna betyder goda förutsättningar för minimering av kassationer 14 (17)

17 Intervallens övre del gäller framförallt för större butiker som kännetecknas av någon eller några av följande faktorer: Butik med försäljning som klart domineras av livsmedel Butik med egen charkdisk Butik med eget beredningskök, som lagar t.ex. maträtter för avhämtning Butik med för en för klassen förhållandevis liten omsättning. Mindre butiker producerar förhållandevis mer avfall per omsatt krona eller årsarbetare, eftersom de har en mindre omsättning på varorna och därmed riskerar att få mer kassationer. Såväl nyckeltal uttryckta i kg/årsarbetare som kg/omsättning kan användas beroende på vilka uppgifter som är tillgängliga. Det mått som närmast beskriver omfattningen av verksamheten i en butik bedöms dock vara kg/årsarbetare, varför användning av nyckeltal för mängden matavfall per årsarbetare är att föredra. Vid användning av nyckeltalen bör hänsyn tas till gällande avtal mellan grossist och butik om åtagande för att återta varor med kort eller utgånget datum. Generellt är det mycket vanligt att sådana avtal finns, särskilt beträffande större grossister Närbutiker De nyckeltal som har beräknats för de olika verksamheterna har i huvudsak varierat inom de intervall som framgår av Tabell 6 nedan. Antalet verksamheter som ligger till grund för beräknade nyckeltal är 11 stycken. Tabell 6 Nyckeltal för matavfall från närbutiker Intervall Typvärde Enhet Anm. Fast matavfall kg/årsarbetare kg/mkr omsatt Utgörs i huvudsak av livsmedel där bäst före datum passerats. Inkluderar ej livsmedel som returnerats till grossist eller leverantör Fett från fettavskiljare - - kg/årsarbetare Inkluderar mängden vatten Fett till återvinning - - kg/årsarbetare Anm. Underlaget för fett till återvinning har varit för litet för att utgöra grund för en tillförlitlig beräkning av nyckeltal. De nyckeltal som redovisas i Tabell 6 gäller för mindre butiker, såsom COOP Konsum och ICA Nära, som är belägna i centrum av en tätort eller i bostadsområden. Dessa butiker säljer vanligen i huvudsak eller nästan enbart livsmedel. Redovisade intervall innefattar merparten av de verksamheter som lämnat underlag till genomförd studie. Intervallgränserna är avrundade värden. Redovisade typvärden är ungefärliga mått på den nivå som bedömts vara normal med ledning av det underlag som varit tillgängligt i denna studie. Vid användning av nyckeltalen enligt ovan bör följande beaktas: Generella rekommendationer och kommentarer enligt kapitel (17)

18 Intervallens nedre del gäller framförallt för närbutiker som kännetecknas av följande: Butik med för en för klassen förhållandevis stor omsättning. Stor omsättning på varorna betyder goda förutsättningar för minimering av kassationer Intervallens övre del gäller framförallt för närbutiker som kännetecknas av följande: Butik med för en för klassen förhållandevis liten omsättning. Mindre butiker producerar förhållandevis mer avfall per omsatt krona eller årsarbetare, eftersom de har en mindre omsättning på varorna och därmed riskerar att få mer kassationer. Såväl nyckeltal uttryckta i kg/årsarbetare som kg/mkr omsatt kan användas beroende på vilka uppgifter som är tillgängliga. Det mått som närmast beskriver omfattningen av verksamheten i en närbutik bedöms dock vara antalet årsarbetare, varför användning av nyckeltal för mängden avfall per årsarbetare är att föredra. Vid användning av nyckeltalen bör hänsyn tas till gällande avtal mellan grossist och butik om åtagande för att återta varor med kort eller utgånget datum. Generellt är det mycket vanligt att sådana avtal finns, särskilt beträffande större grossister. 9 Behov av fördjupade studier Under arbetet med framtagande av nyckeltal för matavfall från restauranger, storkök och butiker har behov av fördjupade studier inom några olika områden identifierats. Studierna kan genomföras i form av nationella kartläggningar eller i enskilda kommuner/regioner. Det bedöms generellt finnas ett behov av ökad kunskap om de aktuella verksamheterna för att de nyckeltal som presenteras i denna rapport skall kunna användas på ett adekvat sätt. I det följande redogörs översiktligt för identifierade behov av fördjupade studier. Säkerhet i framtagna nyckeltal Med ett större underlag än vad som varit tillgängligt i denna studie skulle nyckeltalen göras säkrare. Tillämpbarhet i framtagna nyckeltal Är framtagna nyckeltal tillämpliga på alla typer av verksamheter eller behöver specifika nyckeltal tas fram för vissa verksamheter? Vilka faktorer i verksamheten avgör hur mycket matavfall en verksamhet producerar? Finns skillnader mellan olika kommuner? Volymvikter De volymvikter som de kommuner har använt som har valt att beräkna mängderna matavfall utifrån uppgifter om volymer kan behöva verifieras genom mer omfattande vägningar av matavfall från olika typer av verksamheter. Fett från fettavskiljare Mängderna fett kan vara betydande. Framtagna nyckeltal för fett från fettavskiljare är osäkra och inkluderar mängden vatten. Metodik för bedömning av mängden fett från fettavskiljare behöver utvecklas för att tillförlitliga bedömningar av mängderna skall kunna göras. Avfall från grossister/leverantörer Starka indikationer finns på att mängden förpackat livsmedel, som returneras till grossist, kan vara betydande. Uppgifter om mängder och hantering kan behövas vid uppföljning av mål och utveckling av system för insamling och behandling. 16 (17)

19 SP, SIK m.fl. genomför en studie beträffande hantering av förpackat livsmedel. Det är när detta skrivs för tidigt att avgöra om resultatet kommer att kunna användas för att bedöma mängderna. Statistiksammanställning Uppgifter om restauranger, storkök och butiker i kommunerna behöver sammanställas som beräkningsunderlag innan matavfallsmängderna framtagna nyckeltal kan användas för beräkning av mängder. De uppgifter som kan behöva sammanställas är t.ex. antal årsarbetare, antal serverade/producerade portioner, omsättning samt uppgifter om verksamheternas inriktning och avfallshantering. Bedömning av insamlingspotential Plockanalyser kan behöva göras för att bedöma hur stor del av mängden matavfall som är tillgänglig för separat insamling och biologisk behandling. 17 (17)

20

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 Sida 1 (9) Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 stockholm.se 1 Sida 2 (9) INNEHÅLL 1 Sammanfattning.. 3 2 Bakgrund 3 2.1 Matavfall... 3 2.1.1 Historik för Stockholm... 3 2.2 Förpackningar...

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år

Läs mer

RAPPORT B2009:01. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder

RAPPORT B2009:01. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder RAPPORT B2009:01 Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder ISSN 1103-4092 Förord Denna rapport har utförts inom utvecklingssatsningen

Läs mer

RAPPORT U2011:04. Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall. Aktuella resultat och metodik ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:04. Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall. Aktuella resultat och metodik ISSN 1103-4092 RAPPORT U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall Aktuella resultat och metodik ISSN 1103-4092 Förord Plockanalyser blir allt viktigare till följd av kommunernas

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER

KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER BUTIKSTYP - Klassificering enligt HUI. Kod Butikstyp 110 STORMARKNAD - minst 2500 kvm säljyta, externt läge och varuhussortiment (minst 20 % av omsättningen utgörs

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl. Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?

Läs mer

Animaliska Biprodukter

Animaliska Biprodukter Animaliska Biprodukter Sammanfattning Projektgruppen har arbetat med detta projekt under 2016. Gruppen bestående av livsmedelsinspektörer från kommunerna Eslöv, Höör och Hörby har tillsammans med MERAB

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen 551 82 Jönköping Dnr 4.7.16-11784/13 Malmö den 11 maj 2015 REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun 1 (5) Tekniska förvaltningen Remiss Teknisk administratör Olsson, Anna Tfn 040-42 5182 Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun Tekniska förvaltningen i Vellinge kommun har tagit fram ett förslag

Läs mer

Insamling av matavfall. Så ansluts företag/verksamheter

Insamling av matavfall. Så ansluts företag/verksamheter Insamling av matavfall Så ansluts företag/verksamheter Välj att källsortera matavfall I alla verksamheter uppkommer matavfall - exempelvis skal, kaffesump och matrester. Mängden matavfall som genereras

Läs mer

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97 Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

3.5. Den totala avgiften. verksamheter. Då gäller att: vecka. en gång per. Förutsättningar för. år: Avgift. 390 kr 290 kr 330 kr.

3.5. Den totala avgiften. verksamheter. Då gäller att: vecka. en gång per. Förutsättningar för. år: Avgift. 390 kr 290 kr 330 kr. 25 (35) 3.5 Verksamheter Den totala avgiften består av grundavgift t och abonnemangsavgift. I abonnemangsavgifter ingår kostnader enligt kapitel 2.6. Eventuell tilläggsavgift för gångavstånd tillkommer

Läs mer

Tack för maten! Om sortering i verksamheter och den nya avfallstaxan

Tack för maten! Om sortering i verksamheter och den nya avfallstaxan Tack för maten! Om sortering i verksamheter och den nya avfallstaxan DANDERYDS KOMMUN Tack för maten Den 1 november 2015 inför Danderyds kommun en ny avfallstaxa för verksamhetsutövare och fastighetsägare

Läs mer

Förslag till renhållningsordning för Stockholms kommun omfattande avfallsplan och föreskrifter

Förslag till renhållningsordning för Stockholms kommun omfattande avfallsplan och föreskrifter Amanda Bergvall Avfall 08-508 465 87 amanda.bergvall@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-10-23 Förslag till renhållningsordning för Stockholms kommun omfattande avfallsplan 2008-2012

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

Plockanalys. Handplockad kunskap. Restavfall

Plockanalys. Handplockad kunskap. Restavfall NSR Plockanalys Handplockad kunskap Restavfall Plockanalys av kommunalt säck- och kärlavfall (brännbart restavfall) Information är källan till effektiva insamlingssystem av hushållsavfall. En plockanalys

Läs mer

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning

Läs mer

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus

Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus Förutsättningar och krav för sortering av matavfall vid flerbostadshus Avfallshantering Östra Skaraborg Inledning Insamling av matavfall är ett av regeringens nationella miljömål och lyder: Minst 50 procent

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

UNDERLAG TILL AVFALLSPLAN 2006-2010

UNDERLAG TILL AVFALLSPLAN 2006-2010 UNDERLAG TILL AVFALLSPLAN 2006-2010 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet DalaAvfall har Dalarnas

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 RAPPORT U2011:11 Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 Förord De senaste åren har det skett en utökad sortering av olika avfallsslag. Utökad och förändrad källsortering leder till att förhållandet mellan

Läs mer

Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk

Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk SMED Rapport Nr 144 2014 Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk återvinning Carl Jensen, IVL Svenska Miljöinstitutet Malin Stare, IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid lätta att tyda. Trots det har du som verksamhetsutövare en skyldighet att känna till hur ditt avfall ska hanteras. Det finns flera

Läs mer

Uppföljningsrapport 2010

Uppföljningsrapport 2010 Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors,

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan 2010-2017

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan 2010-2017 Bilaga 14 1(5) Sammanställning av utställningsyttranden Utställningen har genomförts under tiden 29 juni till 3 augusti på biblioteket i Kristinehamn och 30 juni till 7 september på framtidsrummet. Från

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Mattias Andersson, Avfallsutredare Telefon: 0176-71355 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till Teknik och klimat nämnden Insamlingssystem för fastighetsnära

Läs mer

Fett i avloppet Fettavskiljare Information till livsmedelsverksamheter och fastighetsägare

Fett i avloppet Fettavskiljare Information till livsmedelsverksamheter och fastighetsägare FETTAVSKILJARE 2013-01-24 Stadsbyggnadskontoret/VA-enheten 08-55 55 90 00 Fett i avloppet Fettavskiljare Information till livsmedelsverksamheter och fastighetsägare Stadsbyggnadskontoret i Täby kommun

Läs mer

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad FETTAVSKILJARE Krav och riktlinjer Gäller från 2014-05-14 Samhällsbyggnad Inledning Dessa riktlinjer har tagits fram för att informera om de krav som finns på installation av fettavskiljare samt för att

Läs mer

Rapport 2016:28 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN

Rapport 2016:28 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Rapport 2016:28 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall FÖRORD Plockanalyser blir

Läs mer

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011 Renhållningsordning för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011 Antagen av kommunfullmäktige i Sunne, 2010-12-20, 19 Antagen av kommunfullmäktige i Torsby, 2010-12-21, 157 Antagen

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Renhållningsföreskrifter Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga 1 9 Bilaga 2 11 INLEDNING

Läs mer

Avfallstaxa Lindesbergs kommun 2016

Avfallstaxa Lindesbergs kommun 2016 Avfallstaxa Lindesbergs kommun 2016 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler... 3 Grundavgift och Rörlig avgift... 3 Val av abonnemang... 4 Villa, helårsabonnemang... 5 Fritidshus, hämtning

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING Kommunfullmäktige 2015-xx-xx, x/2015 FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun SAMRÅD 2012-06-20 FÖRORD För varje

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För restauranger och storkök Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och ny näring Varje år slängs tusentals ton bröd, potatisskal,

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Information om. fettavskiljare

Information om. fettavskiljare Information om fettavskiljare Fettavskiljare i livsmedelsverksamheter Här är viktig information till dig som är fastighetsägare och/eller bedriver verksamhet som tillverkar och hanterar livsmedel i Trelleborgs

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Guide # 3 Undantag från föreskrifter

Guide # 3 Undantag från föreskrifter Nya guider Andra guider Guide # 3 Undantag från föreskrifter Huvudregeln är att hushållsavfall ska hämtas av kommunen eller den kommunen anlitar. Förutsättningar för undantag anges i avfallsföreskrifterna.

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

AVFALLSPLAN

AVFALLSPLAN Laxå januari 2013 LAXÅ KOMMUN AVFALLSPLAN 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13, 7 Dnr KS 2012294-450 FÖRORD Denna plan utgör Laxå kommuns avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och

Läs mer

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-07 Handläggare: Jan Paymer, tf. renhållningschef Telefon: 0176-716 97 E-post: jan.paymer@norrtalje.se Dnr: Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till antagande av ny avfallsplan

Läs mer

Föreskrifter om hantering av hushållsavfall

Föreskrifter om hantering av hushållsavfall Kommunala avfallsföreskrifter. Föreskrifter om hantering av hushållsavfall Falu kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2014-12-11 11 FÖRESKRIFTER OM HANTERING OM HUSHÅLLSAVFALL För varje kommun ska det enligt

Läs mer

Information om fettavskiljare.

Information om fettavskiljare. Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27 Kommunal Avfallsplan 2016-2020 Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora och mål 2015-04-27 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

ABCDE. Renhållningsförvaltningen M ILJÖ & U TVECKLING

ABCDE. Renhållningsförvaltningen M ILJÖ & U TVECKLING Renhållningsförvaltningen M ILJÖ & U TVECKLING Handläggare: Henrik Lilliehöök Tfn: 08-50846557 Renhållningsnämnden Rhn 2006-03-22 Tjänsteutlåtande SID 1 (12) 2006-03-07 Dnr 51-0176/06 Ärende nr 11 Utvecklad

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING I PARTILLE KOMMUN

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING I PARTILLE KOMMUN FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING I PARTILLE KOMMUN Föreskrifterna beslutades av kommunfullmäktige 2008-03-04 ( 14) att gälla från och med 2008-04-01. 1 INNEHÅLL A INLEDANDE BESTÄMMELSER 3 Ansvar för avfallshanteringen

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Antagen av kommunfullmäktige i Eslöv 2008-12-15 Antagen av kommunfullmäktige i Hörby 2008-11-17 Antagen av kommunfullmäktige i Höör

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Avfallsplan Svedala kommun. antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11

Avfallsplan Svedala kommun. antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11 Avfallsplan Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med en bilagsdel samt dokumentet Föreskrifter om avfallshantering - renhållningsordning för Svedala

Läs mer

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat 1 (5) Anmälan om registrering av anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas och bearbetas Ny livsmedelsanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet/sortiment i befintlig anläggning

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

FÖRSLAG 2007-03-14 Vägledning till definitionen av hushållsavfall

FÖRSLAG 2007-03-14 Vägledning till definitionen av hushållsavfall FÖRSLAG 2007-03-14 Vägledning till definitionen av hushållsavfall Syftet med denna text är att ge vägledning kring begreppet hushållsavfall och dess omfattning. Målet är att göra ansvarsfördelningen mellan

Läs mer