INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD IT. IT Management. Arkitekturdesign TIA005 VT 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD IT. IT Management. Arkitekturdesign TIA005 VT 2012"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR TILLÄMPAD IT IT Management Arkitekturdesign TIA005 VT 2012 Planering av tjänsteorienterad arkitektur En studie som behandlar vad företag skall tänkta på gällande den egna förmågan att åstadkomma en tjänsteorienterad arkitektur innan en implementation av molntjänster Gruppmedlemmar: Aurora Karlsson Henrik Libell Thomas Zetterlund Handledare: Thanos Magoulas

2 Sammanfattning Molntjänster har de senaste åren varit en prioriterad investering för organisationer mot bakgrunden av löften om en flexibel kostym för dess informationssystem som snabbt och enkelt kan anpassas för en föränderlig affärsmiljö. Stora investeringar har genomförts men många organisationer kämpar fortfarande med att se en nyttorealisering av investeringarna. Det saknas ofta en förståelse för den egna förmågan att hantera potentialen hos en tjänsteorienterad ansats så det går att utvinna reella konkurrensfördelar. Detta kan ha lett till att organisationer har fattat förhastade och/eller missriktade beslut. Denna studie undersöker vad organisationer bör ha i åtanke om de överväger att migrera sina informationssystem till molntjänster. Studien genomfördes i en orienterande granskning av litteraturen inom forskningsområdet kombinerat med en ingående granskning av isoamm, en etablerad oberoende modell för analys av organisationers mognadsnivåer för en tjänstebaserad arkitektur. Det terroristiska perspektivet sammanställdes i en egen modell i syfte att jämföras med empirin. En leverantör av affärssystem intervjuades för att kunna konkretisera eller falsifiera syntesen av den inhämtade kunskapen. Resultatet av studien visar på betydelsen av att redan vid planering av en migration av system till molntjänster, identifiera vilka nyttoeffekter som efterstavas, vilken mognadsnivå organisationen behöver uppnå för att realisera de önskade nyttoeffekterna. Studien belyser vidare vikten av att kunskapsmässigt konstruera en övergripande förståelse av orsakssambandet mellan den stödjande arkitekturen och den relevanta miljön som den påverkar. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INTRODUKTION BAKGRUND OCH PROBLEMOMRÅDE SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING BEGRÄNSNINGAR METOD DEFINITION AV BEGREPP TEORETISKT RAMVERK ENTERPRISE ARKITEKTUR Service-Oriented Architecture MOLNTJÄNSTER För- och nackdelar med molntjänster MIGRATION Beslut om att migrera till moln Aktiviteter under migrationen till moln Kostnader och risker med molnmigration ISOAMM isoamm-modellens Perspektiv EGEN MODELL EMPIRI DEMOGRAFI Bo Orskarsson Evry INTERVJU RESULTAT ANALYS OCH DISKUSSION EFFEKTORIENTERAD ARKITEKTUR, MOLN OCH MIGRATION ARKITEKTURELL MOGNAD HOLISTISK SYNTES AV MIGRATIONSKUNSKAPEN SLUTSATS REFERENSER

4 1. Introduktion 2011 publicerade Gartner en undersökning där CIOs beskrev att molnet var deras toppprioritet under året. I dagsläget har stora investeringar gjorts i plattformar som fört organisationer långt, men många organisationer kämpar fortfarande efter år av investeringar i olika molnlösningar, för att visa att IT ger värde, inte bara i kostnad utan även inom organisationen (Hunter, 2011). Utvecklingen bland molntjänster går snabbt och den snabbaste utvecklingen är ibland lagring, databaser och infrastruktur. Det är inte bara så att det är IT-avdelningen som köper in molntjänster utan andra delar av organisationer som kan köpa in dem. Fördelar med molntjänster kan till exempel vara flexibilitet, enkelhet och kostnadseffektivitet. Även om molntjänster har varit den största prioriteringen de senaste åren har det börjat höjas kritiska röster om att det existerar en övertro på molnet och att denna hajp har gjort att företag har fattat förhastade beslut. Problematiken blir inte mindre av att leverantörer av systemlösningar har gjort moln till sin favoritmarknadsföringsterm vilket ytterligare försvårar upphandlingen av tjänster. 1.1 Bakgrund och Problemområde Molntjänster har en betydande inverkan på alla aspekter av IT och användarnas tillgång till applikationer, information och företagstjänster. Även om potentialen är betydande är bredden och djupet av konsekvenserna på förhastade inköp stor (Cearley & Smith, 2012). En möjlig anledning till att organisationer som optimistiskt inhandlar nya systemlösningar i molnet inte anser att investeringen lever upp till förväntningarna kan vara en brist i den egna planering av hur sådana tjänster skall hanteras och kopplas samman med de informationssystem som redan existerar. Det går att göra en jämförelse med att spontant inhandla en soffgrupp utan att fundera på om den får plats i hemmet eller hur den fungerar ihop med det övriga möblemanget. Det finns anledning att fråga sig redan på ett tidigt planeringsstadium: Vilken nytta vill vi uppnå med att migrera våra system till molnet? Vilka förändringar måste vi göra i vår egen arkitektur för att kunna hantera molntjänster? Skapandet av en Services Oriented Architecture (SOA) lovar organisationer en flexibel anpassning av deras informationssystem till snabbt förändrade företagsbehov. En framgångsrik implementation av SOA är inte begränsad till förändringen av IT-systemen utan en förändring som ger genomslag i hela organisationen. För att kunna hantera komplexiteten är det lämpligt att implementera en bred SOA för hela organisationen genom en steg för steg ansatts. Kunskap från experter från olika områden är nödvändiga för att kunna göra rätt förändringsbeslut. En planeringsfas ger organisationer en överblick av nuvarande system samt en första inblick i en möjlig framtida arkitektur (Shulster et al, 2010). 4

5 1.2 Syfte och Frågeställning Syftet med denna rapport är att exemplifiera vad verksamheter bör ha i åtanke vad gäller deras egen förmåga inför en implementation av en tjänsteorienterad arkitektur (SOA). Innehållet i studien vill öka verksamheters medvetenhet i mognadsnivåer och vilka utmaningar som kan uppkomma vid implementationer av en SOA samt visa på en möjlig ansats till förändring av befintlig arkitektur innan en verksamhet kan implementera molntjänster. Den frågeställning som studien ämnar besvara blir således: Vad skall företag tänkta på gällande den egna förmågan att åstadkomma en tjänsteorienterad arkitektur innan en implementation av molntjänster? 1.3 Begränsningar Det finns en mängd olika aspekter att ta hänsyn till i definitionen av molntjänster. Det kan vara aspekter så som säkerhet i användningen av information, ekonomiska aspekter samt vilken leverantör som kan ge ett bra koncept eller ett bra pris. Uppsatsen ämnar inte ta upp ovannämnda aspekter. Uppsatsen kommer att fokusera på migrationen och förberedelser för migrationen till molntjänster. Vi är medvetna om att det finns en mängd olika områden som kan behandlas inom forskningsfrågan. Dessa områden kan till exempel vara: Molntjänster och vilka slags tjänster som passar in kontexten Beslutsfattande Vilka nyckelintressenter som finns i beslutsfattande Kunskap och lärande, och samarbete. Hur dessa påverkar organisationen IaaS, PaaS samt SaaS, och inköp av dessa i organisationer Processen för utveckling och val av IT-tjänster Förändringstakten i företag Kommunikation med tjänsteleverantörer Det finns många olika ansatser och ramverk som skulle kunna ligga till grund för dessa perspektiv. Studien inriktar sig dock på planering av arkitektur, migrationsöverväganden och mognadsmodeller. 1.4 Metod Denna studie inleddes med att en litteraturstudie genomfördes, där syftet var att läsa in oss på relevant litteratur inom området, som efter hand växte fram till att utgöra vårt teoretiska ramverk. Litteraturstudien bestod huvudsakligen av vetenskaplig forskning publicerat i bok- och artikelformat. Sökningar efter litteratur skedde till största del via ändamålsenliga artikeldatabaser och sökmotorer som Göteborgs Universitetsbibliotek, Summon, Samsök, Chalmers bibliotek, och Google Scholar. En kvalitativ forskningsansats valdes, med studiens forskningsfråga och tidsram, samt möjliga respondenter i åtanke, eftersom att en sådan är speciellt lämplig vid insamlandet av djupdykande empiri ur ett mindre antal respondenter (Jacobsen, 2002; Denscombe, 2009). Empiriinsamlingen skedde genom en semi-strukturerad intervju, som genomfördes ansikte mot ansikte. Såväl Denscombe (2009) som Jacobsen (2002) skriver att semi-strukturerade intervjuer tillåter ett lämpligt djup i respondenternas svar genom att återspegla de tolkningar och upp- 5

6 fattningar som respondenterna har av undersökningsfenomenet. Detta ansågs passande för studien, och valdes därför som primär datainsamlingsmetod. Vidare gavs vi möjligheten att återkomma per e-post till respondenten i det fall att missförstånd uppstått vid analysen av dennes svar, eller om ett förtydligande behövdes. I kombination med möjligheten att spela in intervjuerna i digital form för senare och mer rigorös analys, har studiens validitet samt datasäkerhet höjts. För att besvara studiens forskningsfråga, eftersöktes personer med kännedom kring de faktorer som påverkar ett företags förmåga att åstadkomma en tjänsteorienterad arkitektur inför en implementation av molntjänster. Intervjun som genomfördes ansikte mot ansikte och tog plats på en av respondenten utvald plats, för att som Denscombe (2009) och Backman (2008) påpekar; främja respondentens vilja att prata öppet och ohämmat, vilket möjliggörs genom att denne känner sig bekväm på den plats som intervjun genomförs. Vid intervjuns början efterfrågades respondentens samtycke till att intervjun spelades in, och vidare togs kontinuerliga anteckningar för att underlätta tolkningen av svaren vid senare analyser. Analysen utfördes genom att materialet lästes och lyssnades igenom ett par gånger i syfte att göra oss förtrogna med innehållet, och därmed på ett bättre sätt kunna upptäcka relevanta kopplingar mellan respondentens svar och forskningsfrågan. 1.5 Definition av begrepp Enterprise Application Architecture (EAA) EAA är ett perspektiv inom EA som verifierar och definierar interaktionerna ibland processer och standards som används av organisationen. Se avsnitt 2.1 Enterprise arkitektur. Enterprise Application Integration (EAI) EAI definieras som användningen av mjukvara, datorsystem och arkitektoniska principer för att integrera en kvantitet av företags datorapplikationer. EAI är en bakom kulisserna -teknik som ofta uppfattas som ett produktivt verktyg för IS-utövare. EAI är ett brett begrepp som omfattar ett spektrum av EAI-programvara, -produkter, -metoder och -processer. Enterprise Resource Planning (ERP) ERP är en typ av affärssystem som innehåller många integrerade funktioner för alla större affärsfunktioner som spänner över en hel organisation, till exempel: produktion, distribution, försäljning, ekonomi, och personalhantering. ERP inhandlas ofta som en ett färdigt paket vilket sedan kan anpassas för att passa organisationen optimalt. Ett ERP-paket ersätter vanligen många olika tidigare separata programpaket. Front End, Middleware & Back End Dessa tre termer används för att karakterisera programgränssnitt och tjänster i förhållande till slutanvändaren av gränssnitten och tjänsterna. Ett front end-program används av slutanvändaren, och det interagerar med back end som exempelvis kan vara databasen bakom gränssnittet som användaren ser och som front end-programmet kommunicerar med. Back end-program tjänar som indirekt stöd för front end-program. Det förekommer även ibland ett mellanliggande lager; ett så kallat middleware, som knyter samman programkomponenter som inte kan kommunicera direkt med varandra på grund av exempelvis kompatibilitetsproblem. 6

7 On Demand Är en företagsmodell där datorresurser görs lättillgängliga för användaren efter dennes behov. Resurserna kan hållas inom ett företag eller göras tillgängliga av en leverantör. Denna modell eller tjänst har framställts för att övervinna den gemensamma utmaningen för företag att kunna bemöta en fluktuerande efterfrågan på effektivitet. Då en företagsförfrågan på datorresurser kan variera drastiskt över en period, kan resurser upprätthållas för att möta toppar och krav. Genom ett on demand avtal kan företag skräddarsy sina datorresurser och skära ner kostnader. Service Bus En service-buss ansvarar för förbindelserna mellan utövarens/användarens? applikation och resurserna som applikationen nyttjar i molnet, detta oavsett vilken plattform som brukas. Användning av denna kommunikationsinfrastruktur kan medföra att utvecklaren inte behöver skapa komplexa koder som kan behövas för en korrelation och logik i kopplingen mellan olika nätverk. En service-buss ger användaren tillåtelse att exponera tjänster på internet även om användaren sitter bakom en brandvägg. Service-Level Agreement (SLA) SLA är ett kontrakt eller ett avtal mellan en tjänsteleverantör och en kund. Avtalet beskriver vilka tjänster som skall finnas tillgängliga, och detta ofta med ett återbäringsavtal vid drift störningar. Leverantören garanterar att viss kapacitet skall levereras. Organisationer kan mäta och jämföra mellan olika leverantörer för att få ett så bra avtal som möjligt. Avtal av denna formen kan till exempel innehålla parametrar som: hur många procent av tiden som tjänsten kommer att vara tillgänglig, antalet användare som kan använda tjänsten samtidigt, statistik av användning med mera. 7

8 2. Teoretiskt ramverk 2.1 Enterprise arkitektur För att beskriva Enterprise Arkitektur (refereras vanligen EA härefter) är det logiskt att börja med en definition av begreppet. Ordet arkitektur kommer från grekiskans arki som betyder principer och tektur som betyder lämpligt mönster, vilket ordagrant ger begreppet innebörden, principer för att skapa lämpliga mönster (Magoulas & Pessi, 1998). Detta innebär emellertid att begreppet arkitektur blir synnerligen applicerbart på en mängd olika fenomen och entiteter i vår omvärld, varav Enterprise eller företag är ett, som dock i kombination med arkitektur skiljer sig avsevärt från exempelvis mjukvara. Domänen för arkitektur hos ett företag är betydligt mer omfattande än hos en programvara, liksom entiteter i respektive domän, dess mönster och de principer som formar mönster är helt annorlunda. Söker man i litteraturen efter en definition av begreppet Enterprise Arkitektur, finner man med tanke på den stora domänen inte oväntat en mängd vitt skilda begreppsdefinitioner för EA. Lewis (2009) närmar sig problemet på ett pragmatiskt vis när som söker i dessa olika definitioner efter gemensamma termer som en indikation på vad som är mest beskrivande för vad EA är, nämligen komponenter, relationer och principer. Det kan också vara handlingar, en planerad förändring vilket visar på att EA är levande och inte endast en dokumentation av ett statiskt tillstånd. Lewis (2009) definition av EA kan beskrivas som: EA är den planering som harmoniserar och integrerar ALLA resurser som en organisation använder för att bli så verkningsfull, effektiv och accepterad som möjligt. Det handlar verkligen om komponenter (resurser) och deras relationer (kopplingar), utformade efter principer. Lewis (2009) menar att EA består av en samling av artefakter i form av planer eller ritningar som grupperats så de kan utnyttjas som beslutsunderlag för ledningen eller vägledning för utveckling och implementation, men också att EA är en designprocess med syfte att skapa vidareutveckla EA i linje med organisationens behov. Land et al (2009) nämner sju olika definitioner för hur en EA kan definieras. Deras olika definitioner visar att det finns stora skillnader, dock att alla definitioner har en gemensam grund som författarna pekar ut. Denna grund är enligt författarna strukturen och relationerna kombinerade med principer som i sin tur kan ge guidning och support för direktioner och beslut. EA fokuserar på att forma och leda en design av en framtida EA genom att använda principer för att framställa framtidens inriktning och vilka modeller som finns för att stödja och visualisera framtiden. Det finns tre viktiga perspektiv inom EA och vilken roll den skall spela. Dessa perspektiv är; 1) ett författningsorienterat perspektiv som reglerar utformningen av ett företag, 2) ett designorienterat perspektiv som innefattar designbeslut om faktiska system och artefakter, 3) ett strukturorienterat perspektiv som fokuserar på användandet av designmönster. Detta perspektiv utgör sig för att vara en bro mellan de två första perspektiven. Efter detta resonemang kommer författarna fram till sin egen definition av EA: en sammanhängande uppsättning av beskrivningar, som omfattar ett författningsorienterat, designorienterat och strukturorienterat perspektiv på ett företag, som tillhandahåller indikationer och kontroller som utgör en informativ styrning av företagets framgång och utveckling (Land et al, 2009). Domänen för EA är i sig ett heterogent nätverk av andra domäner. Aerts et al (2004) har identifierat tre domäner vars arkitektur är av betydelse för EA; 1) Business Architecture definierar affärssystemet och dess miljö, 2) Application Architecture innehåller systemapplikat- 8

9 ioner och dess interaktion, 3) ICT platform architecture är arkitekturen för de gemensamma teknikresurser som används för att bygga system i EA. Många andra författare inom ITmanagementlitteraturen använder en liknande skiktad modell för att beskriva domänstrukturen för EA (figur 1). Figur 1, Enterprise Arkitekturens delkomponenter (Pessi, 2012) Magoulas & Pessi (1998) påpekar att det är viktigt att förstå hur den historiska utvecklingen av informationssystem har påverkat utvecklingen av EA och förändrat behoven av strategisk planering för organisationer. De delar upp den allmänna IS-utvecklingen i tre eran från 70- talet till idag. Databehandlingseran (DP) på 70-talet dominerades av ett behov att rationalisera bort rutinmässiga arbetsuppgifter genom datasystem för att göra kostnadsbesparingar. Informationseran (MIS) under 80-talet kännetecknas av ett ökande behov av att använda informationen i systemen för att förbättra beslutsprocesser i företagen. Men fick upp ögonen för att informationen i sig var värdefull, likt mer traditionellt påtagliga resurser och ansträngde sig för att göra den tillgänglig. Under den strategiska informationssystemeran (Network) på 90- talet och framåt breddas synen på informationssystem till att även omfatta omvärlden (med kunder, partners, leverantörer och konkurrenter) så behoven utökades ytterligare från intern rationalitet och effektivitet till extern konkurrenskraft vilket medförde ökat fokus på en övergripande strategisk planering och positionering av organisationens informationssystem. Aerts et al (2004) visar på hur utvecklingen av modellerna i de tre signifikativa arkitekturdomänerna utvecklas under denna tidsperiod (från 50-talet i sex steg) så att den sammantaget driver fram en utveckling för EA mot just rationalisering, effektivisering och konkurrenskraft. Roeleven och Broers (2008) studie visar på att den stora majoriteten av EA projekt misslyckas. Detta trots att de organisationer och företag som startar dessa EA projekt från början är medvetna att de vill åstadkomma verklig verksamhetsomfattande förändring i linje med uttalade visioner, strategier och målsättningar. Den vanligaste orsaken till att EA projekt misslyckas är svårigheten med att koppla EA till affärsrelaterade element som affärsstrategier och verksamhetsprocesser Service-Oriented Architecture Service-Oriented Architecture (SOA) är, i motsats till vad många tror, inte ett verktyg eller ramverk, utan ett arkitektuellt tillvägagångssätt, eller ett funktionellt perspektiv, med syftet att bryta ner affärsprocesser i mindre och logiska tjänster (Arsanjani, 2004; Feuerlicht & Govardhan, 2009; Josuttis, 2007; Sharma, Sood & Sharma, 2011). SOA har under sin livstid 9

10 utvecklats från att till en början handla om att leverera befintliga tjänster från en provider (leverantör) till en consumer (konsument) genom så kallade web-tjänster (web service), till att användas för att ta fram hållbara och serviceinriktade systemlösningar. SOA är vanligt förekommande vid exempelvis utveckling av affärssystem åt organisationer, där distribuerade system ofta används. Arsanjani (2004) beskriver SOA som ett hjälpmedel för att överbrygga klyftan mellan affärs- och IT-sidan, genom att använda ett antal designprinciper och tekniker för att ta fram affärsanpassade IT-tjänster. Dessa tjänster är ofta helt oberoende av varandra, och ibland utspridda såväl geografiskt som användarmässigt. Tjänsterna kommunicerar sedan via så kallade interface, som enkelt beskrivet fungerar som en tolk så att tjänster skrivna på olika programmeringsspråk eller för olika system kan kommunicera med varandra. Detta gör att flera organisationer utan modifikationer av befintliga system eller specialutvecklade översättningssystem kan dela data eller funktioner samtidigt som de slipper använda sig utav exakt samma system inom organisationen och över organisationsgränser. SOA erbjuder alltså ett slags standardiserat och kompatibilitets-orienterat arbetssätt, och anses av en del teoretiker vara en föregångare till dagens molntjänster. Vidare menar även en del författare, som exempelvis Linthicum (2012), att molntjänster förutsätter SOA; det vill säga att för en majoritet av organisationer krävs SOA för att molntjänster skall implementeras och fungera tillfredsställande. Anledningen föreslås av Linthicum (2012) vara att SOA tillhandahåller en passande infrastruktur inom organisationen för att nyttja tjänster och komponenter som levereras från exempelvis molnet utanför organisationsgränserna. Figur 2, Standardiserat förlopp av informationsutbyte i SOA (McGovern et al. 2006) Det finns en uppsjö definitioner av SOA, där ingen är den andra helt och hållet lik. Det finns emellertid en utmärkande gemensam faktor, och det är det serviceinriktade tänket. Mellan en serviceprovider och en serviceconsumer sker ett standardiserat förlopp av informationsutbyte, vilket resulterar i att consumern får en önskad och förväntad tjänst levererad till sig av providern (Figur 2). Det finns idag inget behov av att consumern och providern är två helt separerade organisationer, utan SOA kan enligt (Session, 2006) vara ett hjälpmedel för att hantera en komplex situation där en organisation står inför ett omfattande systemarbete, och där en struktur över dess processer och tjänster är önskvärda. 2.2 Molntjänster Termen moln eller engelskans cloud kan tyckas vara ett lustigt namnval på det hetaste fenomenet inom IT under det senaste decenniet, men begreppet har en historisk förankring från IT-erans gryning. När forskare under 1960-talet började modellera datanätverk i form av diagram och ville beskriva hur data flyttades från en känd startpunkt genom ett nätverk till en känd destination och vägen genom nätverket var okänd eller ointressant, så användes en 10

11 molnfigur för att symbolisera nätverket. Komplexa stora nätverk, som Internet har därför med tiden blivit modellbegreppsligt synonymt med Moln (Rittinghouse & Ransome, 2010). I den allra bredaste definitionen blir det därför enkelt att beskriva molntjänster som tjänster som erbjuds och konsumeras genom datatrafik över stora komplexa nätverk. För att skapa en mer användbar beskrivning av det moderna fenomenet som associeras med molntjänster eller Cloud Computing kärvs en definition som bättre belyser dess egenskaper. NIST (National Institute of Standards and Technology) har enligt Mell & Grance (2010) identifierat fem centrala egenskaper hos molntjänster: Självbetjäning på begäran innebär att konsumenten av tjänsten ensidigt och utan förhandling eller inblandning av mänskliga aktörer kan reglera omfattningen av resurser som utnyttjas via tjänsten som exempelvis servertid och lagringskapacitet i nätverket efter behov. Bred nätverksåtkomst är tillgång av tjänsten över nätverket genom standardmekanismer (protokoll etc.) som kan användas av ett blandat utbud av klientenheter (exempelvis datorer, mobiltelefoner och pekplattor). Sammanslagning av resurser är en egenskap som syftar på att tjänsteleverantören har grupperat sin samlade datorkapacitet i centraliserade enheter som kan betjäna flera konsumenter samtidigt och dynamiskt kan distribuera och omfördela resurser som exempelvis lagringsutrymme, processorkraft, minne, bandbredd och virtuella servrar utifrån kundens efterfrågan. Snabb elasticitet är förmågan att snabbt, och i vissa fall automatiskt, expandera eller frigöra allokerade resurser. Konsumenten upplever därigenom att tjänsten har en obegränsad kapacitet som kan anskaffas i valfri mängd och närsomhelst. Mätbarhet vilket innebär att tjänsten är kvantifierbar i leverans så att användningen kan övervakas, kontrolleras och rapporteras. Det möjliggör analys och optimering av nyttjandet av molntjänsten för både konsument och leverantör (Mell & Grance, 2010 ). 11

12 Figur 3, Modell av molntyper som används för leverens av molntjänster (Conway, 2011 ) Vidare så kan leveransen av molntjänster distribueras över olika typer av nätverk och det kan därför sägas att spridningen sker genom olika molntyper (Fihur 3). Varje molntyp tillför fördelar och nackdelar som inverkar på tjänstens kostnadsaspekter, dess säkerhet och tillgänglighet samt hur den kan styras och anpassas (Conway, 2011). De vanligaste typerna av moln är publika moln, vilka karaktäriseras av fri tillgänglighet och exemplifieras typiskt av Internet och privata moln vilka är exklusiva för en enda organisation som nyttjar tjänsterna som erbjuds i denna typ av moln. Communitymoln är en typ av moln som skapats för en grupp av organisationer som har gemensamma krav på molnets säkerhet och integritet och/eller har gemsamma infrastrukturella element. Nationella myndigheter och institutioner är vanliga exempel på ägare av gemensamma moln. Hybridmoln består av två eller flera molntyper (publika, privata, gemensamma) som kopplats samman genom standardiserade eller proprietära mekanismer som möjliggör ett utbyte av data och tjänster (Mell & Grance, 2010; Conway, 2011). Figur 4, Tjänstemodeller för molntjänster (Conway, 2011) 12

13 Den kanske viktigaste aspekten för kategorisering av molntjänster är de olika tjänstemodeller som används. Conway (2011) visar på tre breda modeller som kan användas för att särskilja de vanligaste molntjänsterna idag. Infrastucture-as-a-Service (IaaS) innebär att konsumenten på begäran får tillgång till IT-infrastuktur i form av virtuella element som exempelvis servar, datalagring och nätverksenheter. Dessa kan användas som stöd för traditionell systemkonstruktion och administration med lämplig mjukvara eller som underliggande byggstenar för andra molntjänster. Platform-as-a-Service (PaaS) ger konsumenten tillgång till en komplett utvecklingsmiljö på vilken det går att köra befintliga applikationer eller utveckla egna funktioner med hjälp av programmeringsspråk och verktyg som tillhandahålls av leverantören (Figur 4). GoogleApps och Microsoft Azure är exempel på PaaS. Software-as-a-Service (SaaS) är den klart dominerande tjänstemodellen och innebär att kunden kan använda och anpassa en eller flera applikationer som tillhandahålls vanligtvis via en portal där användaren kan interagera med applikationen genom en webbläsare, plugin eller ett mindre klientprogram För- och nackdelar med molntjänster Molntjänster låter användaren få tillgång till applikationer och dokument från var som helst i världen, dock finns det både för- och nackdelar med moln, (Miller, 2009). Fördelar med moln Lägre driftkostnader. Datorer och servrar behöver inte lika stor prestanda eller processorkraft när molntjänster används. Detta leder till att datorer inte behöver vara lika dyra då det inte krävs lika mycket minne, processorkraft med mera. Förbättrad prestanda. När datorer och databaser inte längre behöver krävande program. Minskade kostnader för programvara. Leverantören kan stå för den programvara som behövs för molntjänsterna. Omedelbara programuppdateringar. Organisationen eller programleverantörer står inte längre för uppdateringen av programvaror. Detta gör att beslut om att uppdateringar av programvaror inte längre behövs. Förbättrad dokumentformatskompatibilitet. Oron över inkompatibla dokument försvinner då alla inom organisationen använder samma molntjänst. Lagringskapacitet. Molntjänster erbjuder praktiskt taget obegränsad lagring. Ökad tillförlitlighet. Då servrar och datorer kan krascha försvinner ofta information om det inte finns ett backupsystem. Moln har stora backupsystem, och skulle en krasch inträffa finns informationen kvar. Universell tillgång till dokument och information. Finns en internetuppkoppling, så finns tillgången till molnet där. Detta medför att användare kan komma åt viktig information var som helst i världen. Tillgänglighet till senaste versionen. Information som redigeras på ett ställe är alltid uppdaterad på ett annat ställe. I molnet finns alltid den senaste versionen av handlingar och dokument. Enklare gruppsamarbeten. Genom att kunna dela dokument över stora områden, kan flera personer i till exempel en projektgrupp arbeta med samma dokument samtidigt. Enhetsoberoende. Användare är inte beroende av en speciell dator eller ett nätverk för att kunna utföra arbetsuppgifter. 13

14 Nackdelar med moln Kräver konstant internetanslutning. Att arbeta med moln är inte möjligt om inte en internetuppkoppling finns att tillgå. Internetanslutningar kan vara otillförlitliga och detta kan då bli en nackdel. Molntjänster fungerar inte bra med låghastighetsanslutningar. Webbaserade lösningar kräver stor bandbredd för att kunna ladda ner och ladda upp stora dokument. Stora molntjänster och funktionsrika molntjänster kräver en stor bandbredd. Molntjänster kan vara långsamma. Molntjänster kan bli långsamma då backuper körs. Molntjänster kan alltså bli långsamma i perioder. Funktioner kan vara begränsade. Då molntjänster ofta inte är lika utvecklade som desktop program kan vissa begränsningar finnas. Det är upp till säljarna att visa upp en så komplett lösning som möjligt för det specifika användandet. Säkerhetsaspekter. Det finns många frågor kring säkerhet i molnet. Enligt säljare så är moln säkra, dock är det för tidigt i utvecklingen att urskilja säkerheten. Lagrad data kan gå förlorad. Tekniskt sett är lagrad data i molnet ovanligt säker då den är replikerad i flera instanser. Skulle molnet mot all förmodan totalhaverera, försvinner dock all data. Men genom att göra egna regelbundna backuper kan organisationer säkerställa att data finns kvar. 2.3 Migration Migration betyder förflyttning. Migration har varit ett skäl till människans utveckling och överlevnad. Intern migration behandlar förflyttningar inom en organisation och extern migration behandlar migration utanför en organisation. Migration kan innebära att förflytta IT resurser från en avdelning till en annan och sådan migration blir då intern. Migreras exempelvis system eller tjänster till en annan destination kallas förflyttningen extern migration, (NE.se, 2012). Migration till moln är en extern migration då organisationer förflyttar sin arkitektur till en webbaserad arkitektur. Anledningen till migration kan vara många och variera beroende på vilken organisation som tillfrågas (se, fördelar med molntjänster ovan). Skalbarhet och elasticitet är två begrepp som ofta förekommer i samband med molnet, och är två viktiga faktorer till varför organisationer väljer att migrera till molnet. Genom en hög grad av skalbarhet kan, som ovan nämnt, exempelvis processorkraft och bandbredd omedelbart ökas eller minskas i takt med ett fluktuerande behov. Detta kan komma väl till pass i en organisation med ett över tiden varierande behov av datorkraft. En sådan organisation skulle traditionellt sett ha varit tvingad att förse sig med tillräckligt med datorkraft för att hantera de enstaka topparna ett par gånger om året eller i månaden, och som resten av tiden skulle ha stått helt outnyttjad. Vidare kan skalbarhet och elasticitet gynna organisationer med en utmanande framtid, exempelvis om ett antal fusioner eller förvärv är planerade utan att en klar bild av framtida behov IT-resurser finns Beslut om att migrera till moln Enligt Baldwin et al (2012) börjar molntjänster växa fram i företagen och beslutet att använda molntjänster kan frambringa frågor som: skall IT-systemen vara kvar eller skall de ut i molnet samt vilka molntjänster som är aktuella. Beslutet kan vara att migrera all IT till molnet men det är mer troligt att beslutet kommer innebära att den interna applikationen behålls och istället ersätts delar av den med molntjänster. Detta beslut triggas ofta av företags behov av att 14

15 uppgradera applikationer. Beslutet av att använda sig av molntjänster påverkar inte bara applikationen utan även andra delar bör tas i beaktning så som: säkerhet, sekretess, intressenter, kostnader. Beslut om säkerhetsregler tenderar även att tillämpas över hierarkin och kan komma att påverka många delar i verksamheten. En ram för att tänka igenom beslutet kan vara att föredra. Om beslut om moln gäller enskilda tjänster kommer säkerhetsbeslut att kunna bli enklare. När det gäller säkerhetsbeslut som påverkar hela organisationen kan det vara svåra att estimera kostnad och produktivitetseffekter. Isolation av dessa effekter i en ensam applikation kan underlätta beslutet. Att flytta en applikation till moln kan fortfarande ha stor inverkan på hela Enterprise IT (Baldwin et al, 2012). Att flytta flera applikationer ut från organisationens datacenter kan reducera kostnader däremot kan detta bidra med en ökad kostnad för de applikationer som är kvar. Molnbeslut är mer komplexa då beslutet omfattar att flytta faktorer som representerar affärsbeslut som förvaltning av kostnad och informations faktorer. Genom att formalisera nyttofunktioner i ett ramverk för att kunna jämföra olika värden som organisationen skalle kunna få mellan olika molntjänster är ett alternativ för ett företag som vill uttrycka hur man vill värdera en vinstfaktor, så som affärsnytta mot en förlust. Denna nyttoanalys kan sedan användas för att se olika tjänsternas regler och villkor. Även om molntjänster ger en omedelbar nytta, kan det vara klokt att vänta tills molntjänsten även ger nytta på långsikt. Beroende på om ett företag är väl etablerat med god ekonomi eller om ett företag är nystartat med instabil ekonomi kan valet av molntjänster se annorlunda ut. Ett företag med god ekonomi har råd att vänta ut nyttan med molntjänster medan ett företag med instabil ekonomi inte har tiden att vänta ut nyttan av molntjänster. Valet att migrera till molntjänster kan då ligga på ekonomin och inte på nyttan som kan uppnås. Osäkerheten med molntjänster är förvaltningen av information, äganderätt till information. Även om det finns ett förtroende till leverantörer bör dessa aspekter värderas innan en migration sker (Baldwin et al, 2012). Det finns värde i att vänta med beslutet av molntjänster. Genom att vänta kan organisationer se hur andra organisationer drar nytta av molntjänster och vilken framgång de bringar. Genom att vänta och se hur utvecklingen går kan väntan motivera en snabb adoption av molntjänster. Modeller och ramverk ger inte noggranna förutsägelser om resultat utan snarare ramar in antaganden och alternativ, detta för att kunna hålla en diskussion om ämnet. Beslutsfattare är inte medvetna om alla aspekter och en diskussion har betydande värde. Diskussioner med företag har gett författarna en insikt att inlåsningseffekter är en aspekt som organisationer oroar sig över. Organisationer vill även kunna byta tillbaka till sina gamla system om nyttan som önskades inte uppnåddes. Osäkerheten om molntjänster kan komma utifrån känslan av förlusten av kontroll och behovet av att förlita sig på andra (Baldwin et al, 201) Aktiviteter under migrationen till moln Symonds (2010) beskriver att migrationen till moln är beroende på hur organisationer använder sig av IT och att det inte finns ett spår som kan följas för att göra en migration till en molnbaserad miljö. Författarna anser snarare att ett antal aktiviteter skall ske parallellt eller var och en för sig i ett iterativt arbetssätt. Organisationer bör testa och försöka för att kunna bygga upp erfarenheter som kan vara praktiska men bör samtidigt lägga grunden för en gradvis migration av alla system i riktning mot molntjänster. Symonds (2010) anser att migration till ett moln börjar med matchning. Vilket menas med att organisationen skall avgöra om det existerar en passande molnmiljö och att molnmiljön motsvarar organisationen och EAs krav. 15

16 Då marknaden expanderar mycket i dagsläget anses denna matchning bli mer och mer trolig då standardkomponenter och miljöer utvecklas i snabb takt vilket leder till att den nya miljön kan levereras snabbare. Dock kan detta kräva en kulturell och organisatorisk förändring då det inte behöver byggas en special anpassad miljö. De första aspekterna som bör tas i akt är att avgöra vilka system som är lämpliga för överföring till moln. Ett bra sätt är enligt Symonds (2010) att köra ett pilotprojekt inom organisationen. Det finns många olika sätt att välja ut ett system som skall testas, till exempel så kan organisationen välja det första påtänkta systemet. Den data som ligger inne i kärnprocesser är sådan data som ej primärt bör migreras. Det pragmatiska valet ligger alltså inte i att välja system som är internlänkade med andra system utan att välja sådana system som ligger utanför kärnsystemeten. Figur nummer 5 visar de komponenter som är mer flexibla i en EA och de är mer mottagliga för en molnstrategi enligt Symonds (2010) Följande system är de bästa systemen att börja med: ljud- och videokonferenser, test och utbildningsmiljöer, virtuella skrivbord, datalagring samt arkivering. Data kan även behöva rensas upp för att kunna migrera till moln. Författarna anser att en sammanhängande datamodell är väsentlig för att kunna migrera till moln. Detta menas med att samma fält skall betyda samma sak i alla sammanhang och organisationen skall veta vilken som är den ursprungliga versionen. Figur 5, Systemkomponenters migrations lämplighet (Symonds, 2010) 16

17 En god inkörningsport är att testa av molnet och genom tester utveckla en buttom up strategi. Detta test har en låg risk samt att testet erbjuder ett sätt för utvecklare att bekanta sig med molnmiljön därefter kan detta driftsättas och andra applikationer kan testas. En av de första grupperna kan vara den interna tjänsteleverantören, tillexempel de som använder PaaS för att utveckla SaaS tjänster, samt externa användare som behöver en modern, flexibel utveckling och en testmiljö. De som kan tester är även sådana som förvaltar testningen för nya versioner av existerade applikationer. Teknologin för sådana här miljöer är inte svår att tillhandahålla men arbete krävs för as a service aspekter till exempel, efterfrågan och utbudmodellen (vilka är kunderna och vilka är leverantörerna), vilken är servicebeskrivningen och vilka servicenivåer kan nås, service management aspekter så som kostnadsberäkningar, prissättning, kapacitetsplanering med mera Symonds (2010). Symonds (2010) anser att organisationer skall fastställa och sprida pilot tillämpningar för att migrera till moln. Processen för att migrera till moln bör innehålla: Identifiering av målgrupper, program eller tjänster som är aktuella samt gränssnittet som behövs. Identifiera och hantera styrning och riskfrågor. Bygga upp ett organisatoriskt mål. Bygga en serviceledning som har förmågan att hantera leveranser av moln. Sammanställa förändringen i organisationens applikationsmiljö, Utveckla nya former av tillgänglighet/kontinuitet/oförutsedda hanteringsprocesser för att hantera den nya leveransmodellen, Implementera en accepterad miljö i molnkontexten för att testa användbarheten. Migrera den levande miljön, eventuellt i grupper av användare. Försäkra att den kunskap som tillförs fångas så den kan användas i andra projekt Kostnader och risker med molnmigration Migrera till en infrastruktur som en tjänst (IaaS) är en attraktiv möjlighet för ett företag som vill skifta från en kapitalkostnad till en pay as you go modell. Oavsett drivkraften bakom molntjänster, som kan vara många, som att minska kostnader och lägga till smidighet i EA, så står stora företag inför en förnyad bedömning av sin kärnverksamhet till IT-tillgångar med ett öga mot enterprise to cloud migration för att förbättra affärseffektiviteten. IT-chefer saknar förmågan att kvantitativt bedöma risk och belöning hos vilken applikation som skall migreras från EA till ett moln. Utan att ha en mätbar konsekvensanalys av migrationsresurser till ett moln inför företagen ad-hoc beslut under molnmigrations processer. För CIO (Chief Information Officer) och CTO (Chief Technology Officer) och företagsarkitekturen har molntjänster kommit att bli en ofrånkomlig aspekt av den övergripande IT-strategin. När ett företag utser ansatser till migrationsdelar av deras infrastruktur till molnet brottas IT med grundläggande frågor som (Yunus, 2010): Vilken applikation eller komponent skall migreras? I vilken ordning skall migrationen ske? Vilka IaaS leverantörer bör väljas baserat på prestanda och tillförlitlighet? Hur kan migrationsrisken mildras? I en migration till moln kommer företag att identifiera kandidatkomponenter baserade för drivkrafter som kontinuitet i verksamheten, skalbarhet och lägre totala kostnader för ägande. Valet av molnleverantör kräver rörliga tjänster och komponenter såsom databas, applikations- 17

18 servrar, ESBs (en mjukvaruarkitektursmodell som används för att utforma och genomföra interaktion och kommunikation mellan mjukvaruapplikationer i SOA) och identitetsaffärer till molnmiljöer. När ett fullständigt referenssystem är installerat i molnet skall beteenden av EAapplikationen och interaktion med molntjänster testas av. Genom ett test kan företaget utvärdera klassen av servrar, minne, CPU och lagringsbeteenden i flera miljöer. IaaS-leverantörer bör också vara referensanvändare vid olika tidpunkter för att kunna säkerhetsställa ett konsekvent beteende (Yunus, 2010). För att förstå riskerna av att flytta applikationskomponenter till ett moln behövs kvantifierbara effekter av att lägga till ytterligare hopp från företagens datacenter till molnleverantörer. Företag bör testa scenarion som kan komma att uppstå innan en integration sker. Detta för att upptäcka buggar med systemet och för att vara säkra på att molnet har önskad effekt. Molnsimulering och migrationsmodellering ger mer effektiva och smidiga alternativ till att bygga en hel molnbaserad referensinfrastruktur för att kunna utvärdera företagets migrationsrisker. Genom migrationssimulering kan organisationer simulera tjänster i molnet innan migrationen har genomförts. Simuleringen gör att företag kan dra nytta av att inte behöva röra produktionen samtidigt som det sker en eliminering av tid, kapital och IT-personalkostnader relaterade till skapandet av distinkt miljö för molntestning. Kostnader som kan elimineras genom simulering är (Yunus, 2010); 1) En fullskalig, redundant arkitekter som involverar både hårdvaruoch mjukvarulicenskostnader, 2) Hyra engagerade utvecklingsteam för testning och jämförelser och 3) Specialanpassade tänk om -scenarier för att fastställa felförhållanden relaterade till svarstid, prestanda, säkerhet och skalbarhet. Genom att simulera programkomponenter i molnet innan migrationen kan organisationer se verklig information om molnleverantörer, exempelvis; 1) resultatstatistik, 2) geografisk latens och integrerad initiering, 3) fel, avbrott och applikationer fel status och 4) säkerhet, kompatibilitet och kapacitet. Med data från tester i olika scenarion kan företag fatta beslut om migrationsstrategin till molnet utan att behöva flytta allt eller delar av en applikation till molnet, modifieringing av företagets produktionskoder för ifall att utvärderingar, kommer att ha en betydande utveckling för infrastrukturkostnader under utvärderingsprocessen (Yunus, 2010). Informationen som förts samman genom simulering av molnet gör att företag kan fatta viktiga beslut om övergångsstrategi. Simuleringen kan avslöja betydande kompromisser mellan kostnad och risker. Sådana avvägningar kan hjälpa företag att välja om de ska behålla status qou (oförändrat tillstånd) eller migrera applikationer till molnet. Kostnadsfaktorer bestäms bäst genom att simulera en applikation inom ett moln och detta kan avslöja den serverklassen som krävs för molnleverantören för att upprätthålla de önskade applikationernas prestanda. IaaSleverantörer förser en variation av alternativ baserade på olika processorer och minnesstorlekar. Genom en detaljerad simulering baserad på analys kan rätt serverklass identifieras och kostnaderna kan modelleras. Företag kan använda flera molnleverantörer för att skapa redundans. Kostnadsanalyser gör det möjligt för företag att bestämma över migrationen till flera molnleverantörer. Förutom pay-as-you-go -kostnader finns det en rad andra kostnadsfaktorer som bör beaktas så som: säkerhetskostnader, hanteringskostnader och den faktiska kostnaden för migrationen (Yunus, 2010). 18

19 2.4 isoamm Genom att anamma en tjänsteorienterad arkitektur (SOA) får en organisation möjlighet att snabbare kunna anpassa de applikationer de använder till förändringar av verksamhetens behov. För att lyckas implementera SOA i en organisation krävs omställningar i hela organisationen och inte endast förändringar i IT-systemen. Oavsett om det handlar om en introduktion av SOA eller en uppgradering av en befintlig tjänsteorienterad arkitektur, är förändringar som omfattar hela organisationen följaktligen så komplexa att en stegvis utvecklande ansats är att föredra. Mognadsmodeller möjliggör planering och kontroll av migrationen från en traditionell till en tjänsteorienterad arkitektur såväl som migrationen mellan olika nivåer av utvecklingsmognad. Det är viktigt att kunna värdera graden av mognad hos organisationen för att dels kunna bestämma en lämplig nivå där nyttan motiverar kostnaderna för att uppnå och upprätthålla en sådan mognadsnivå men också för att finna en lämplig väg för att nå dit. En SOA mognadsmodell bör därför innehålla nivåer som visar på hur SOA stödjer verksamhetsprocesserna, nyttan och kostnaden för varje mognadsnivå samt risker som är förknippade med varje steg så att den enskilda organisationen kan välja en passande nivå för sin unika verksamhet. Tidigare modeller för värdering av SOA-mognad är i de flesta fall utvecklade leverantörer av SOA teknologi (IBM, HP, Oracle etc.) och nivåerna i dessa modeller är därför kopplade till graden av integration med leverantörens teknologier medan framgångsrika SOA implementationer ofta innehåller en blandning av olika teknologier. Dessutom förutsätter modeller skapade av leverantörer att den högsta mognadsnivån i modellen är den mest eftertraktade och hjälper därför inte organisationen att välja en mognadsnivå för SOA som är ändamålsenlig och passande snarare än primärt avancerad (Rathfelder & Gorenda, 2008) isoamm-modellens Perspektiv isoamm använder fem perspektiv som belyser SOA-mognaden med hänsyn till både teknologiska och organisatoriska aspekter (Rathfelder & Gorenda, 2008). 1. Tjänstearkitektur (Service Architecture) : Betraktar de arkitekturella lagren hos en SOA och de tjänster de innehåller, tjänsternas roll de i verksamhetsprocesserna och interaktionen mellan dem. Arkitekturen kan här variera från att endast vara ett lager för integration av tjänster till att aktivt stödja verksamhetsprocesser genom samordnade tjänster, användarinteraktion och samverkan med externa företag (B2B). 2. Infrastruktur (Infrastructure) : Granskar den underliggande infrasturkturen serparat från tjänsterna och deras interaktion, eftersom en stabil infrastruktur är en förutsättning för att tjänsterna snabbt skall kunna förändas så att de flexibelt kan anpassas till nya behov och förutsättningar för verksamheten. Den huvudsakliga uppgiften för infrastrukturen hos en tjänsteorienterad arkitektur är att försörja tjänsterna med ett gemensamt lager för kommunikation, vilket men ökande grad av mognad kan kompletteras med nya komponenter och utökas till flera lager för övervakning och säkerhetsfunktioner. 3. Organisationsstruktur (Enterprise Structure): SOA påverkar både IT-system och verksamhetsprocesser. Anpassningar i organisationens strukturella uppbyggnad och förändringar av de olika verksamhetsenheternas ansvar och åtaganden är därför nödvändiga. Perspektivet belyser de enheter i organisationen som påverkas av SOA och deras ansvar och åtaganden. 4. Tjänsteutveckling (Service Development): Hur tjänster utvecklas och implementeras är en avgörande del i utformningen av en SOA. Hur processen för tjänsteutveckling anpas- 19

20 sas med ökande nivåer av mognad är i fokus för perspektivet där den generella regeln är att ökad grad av automatisering av tjänsteutvecklingen blir följden av ökad SOA-mognad. 5. Styrning (Governance): En förutsättning för en lyckad implementation av en SOA är en genomgripande organisationsförändring. Förändringar, regelverk och riktlinjer som är relevanta för organisationen ur ett holistiskt perspektiv, som följd av SOA är här i fokus. Styrning av SOA är emellertid ett ämne som är så omfattande att modellen endast kan visa på den huvudsakliga nyckelindikatorn för varje mognadsnivå i detta perspektiv. Genom att undersöka de fem perspektiven i en SOA och identifiera vilken nyckelindikator för var perspektiv som bäst beskriver egenskaperna i den undersökta arkitekturen kan organisationer härleda vilken mognadsnivå som organisationen befinner sig på. isoamm använder fem progressiva mognadsnivåer; Trial SOA, Integrative SOA, Administered SOA, Cooperative SOA och On Demand SOA (Figur 6). En mognadsnivå är resultatet av en evolutionär mognadsprocess för en SOA, vilket innebär att man ofta finner nyckelindikatorer från de passerade lägre mognadsgraderna även i den nuvarande mognadsnivån för en SOA, men det är också möjligt att en nyckelindikator kan ersätta en annan när organisationen omformas i utvecklingsprocessen. Figur 6, Mognadsnivåer med nyckelindikatorer (Rathfelder & Gorenda, 2008) Nivå 1, Trial SOA Detta är instegsnivån där organisationer bekantar sig med en tjänsteorienterad arkitektur, vilket ofta sker i isolerade projekt där organisationer gärna experimenterar med standarder och olika typer av SOA teknologi. Tjänstearkitekturen: Kopplingarna mellan befintliga applikationer ersätts med tjänster, men eftersom de inte behöver följa en standard så kan tjänsterna vara inkompatibla med varandra. Infrastrukturen: Den blandade infrastrukturella miljön av med olika standarder kan orsaka öar av tjänster som inte kan kommunicera med varandra. Organisationsstrukturen: Verksamhetsavdelningarna är separerade från varandra och samarbetar sällan. De har egna applikationsportföljer som sköts av interna IT resurser. 20

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

Caperio CloudSystem NICE TO MEET YOU. Komplett molntjänst för etablering av infrastruktur och applikationer

Caperio CloudSystem NICE TO MEET YOU. Komplett molntjänst för etablering av infrastruktur och applikationer Caperio CloudSystem Komplett molntjänst för etablering av infrastruktur och applikationer Många organisationer står inför utmaningar med att investera i egna IT-miljöer eller köpa/konsumera tjänster som

Läs mer

Utmaningar vid molnupphandlingar

Utmaningar vid molnupphandlingar Utmaningar vid molnupphandlingar Inger Gran Grundare av Cloud Sweden och Kompetens@rkitekt En skeptisk och entusiastisk it-användare redan på 70-talet Kopplade upp mig på internet 1993 sedan aldrig frånkopplad

Läs mer

Framgångsfaktorer i molnet!

Framgångsfaktorer i molnet! Framgångsfaktorer i molnet! Inledning samt presentation av panelen, Cloud Sweden och molntjänster Affärs-/verksamhetsnytta Juridik Säkerhet Infrastruktur Enstaka frågor kommer att besvaras Sammanfattning

Läs mer

Vilket moln passar dig bäst?

Vilket moln passar dig bäst? Vilket moln passar dig bäst? Idag diskuteras ofta huruvida man ska kliva in i molnets underbara värld eller inte, men sällan om skillnaderna mellan olika moln och vilka tillämpningar som är lämpliga att

Läs mer

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet IT SOM TJÄNST - MOLNTJÄNSTER Användning av internetbaserade IT-tjänster tillhandahållna av extern leverantör Syfte

Läs mer

Välkommen! Bakgrund Cloud Sweden Vad är molnet? Legala aspekter på molntjänster. http://cloudsweden.se

Välkommen! Bakgrund Cloud Sweden Vad är molnet? Legala aspekter på molntjänster. http://cloudsweden.se Välkommen! Bakgrund Cloud Sweden Vad är molnet? Legala aspekter på molntjänster Cloud Sweden Oberoende kompetensnätverk Analys & Konsultbolag Leverantörer Kunder Dataföreningen Startat i mars 2010 Predrag

Läs mer

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Cloud Computing. Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International

Cloud Computing. Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International Cloud Computing Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International Dagens Investeringar Total IT spend 2009: 155 + 30=185BSEK 160,0 140,0 46,5 120,0 100,0 80,0 53,4 60,0 40,0 20,0 0,0 31,0

Läs mer

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Datormolnet och SMHI Hösten 2009 - en teknisk utredning om molntjänster Under vintern 2009/2010 - ett

Läs mer

Donator. Partnerprogram. Från produkt till molntjänst.

Donator. Partnerprogram. Från produkt till molntjänst. Donator Partnerprogram Från produkt till molntjänst. Donator Partnerprogram Erbjuda vår applikation som en molntjänst? Javisst, men hur tar vi oss dit? De flesta programutvecklingsföretag (ISVer) ser möjligheterna

Läs mer

Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad

Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad Är Cloud Computing intressant? 40 % tillväxt globalt 2009. Blir likadant i Sverige! Computer Sweden/IDC 2009-03-06 USA 2008 23

Läs mer

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Quincy Invånare: 5,300 Arbete: 52% jordbruk 18 % byggsektor 18 % offentlig sektor Språk: Spanska 57% Företaget Inköp Företaget Inköp Installering Lång

Läs mer

Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster?

Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Hur säkerställer stadsnätsägaren

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Spetskompetens inom systemintegration, SOA och systemutveckling

Spetskompetens inom systemintegration, SOA och systemutveckling Spetskompetens inom systemintegration, SOA och systemutveckling Mjukvarukraft är ett företag som inriktar sig på konsultation och systemutveckling baserad på och omkring Microsofts plattformar och produkter.

Läs mer

Vår flexibla lösning för för Intelligent Workload Management

Vår flexibla lösning för för Intelligent Workload Management Vår flexibla lösning för för Intelligent Workload Management marknaden 1 It-landskapet håller på att förändras Riskerna och utmaningarna med datahantering i och mellan olika miljöer måste kontrolleras.

Läs mer

Se upp med Oracle och SAP

Se upp med Oracle och SAP Överlever dagens affärssystem en tjänsteorientering i moln? Eskil Swende, seniorkonsult och partner, IRM Se upp med Oracle och SAP Det är inte så lätt att baxa in kolossalprodukter som Oracle databas och

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Molnet - en fluga eller här för att stanna. Lars Backhans vice VD Radar Group International.

Molnet - en fluga eller här för att stanna. Lars Backhans vice VD Radar Group International. Molnet - en fluga eller här för att stanna Lars Backhans vice VD Radar Group International. Agenda Vad är molnet? Vilka möjligheter ger molnet dig och ditt företag? Vilka begrepp används? (Saas, PaaS,

Läs mer

Vad är vad uppe bland molnen stratus, cumulus eller nimbus?

Vad är vad uppe bland molnen stratus, cumulus eller nimbus? Vad är vad uppe bland molnen stratus, cumulus eller nimbus? Förvirringen ökar kring vad Cloud Computing egentligen är HÖG TID ATT KATEGORISERA Stratus betyder dimmoln och nimbus betyder ovädersmoln kanske

Läs mer

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig?

Köpguide för molntjänster. Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Köpguide för molntjänster Hur fungerar det egentligen och vad innebär det för mig? Tänk om din nya it-lösning skulle kunna göra livet lite enklare för dina medarbetare och hjälpa dem att arbeta bäst där

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Vägen till det Hybrida molnet Hur byggde vi vårt hybrida moln och vad säger kunderna som har tagit steget? Jonas Emilsson Anders Jansson

Vägen till det Hybrida molnet Hur byggde vi vårt hybrida moln och vad säger kunderna som har tagit steget? Jonas Emilsson Anders Jansson Vägen till det Hybrida molnet Hur byggde vi vårt hybrida moln och vad säger kunderna som har tagit steget? Jonas Emilsson Anders Jansson Förändringens vindar Hybrid IT Ditt moln Hybrid IT Kanske 23% Har

Läs mer

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite

STYRKAN I ENKELHETEN. Business Suite STYRKAN I ENKELHETEN Business Suite HOTET ÄR VERKLIGT Onlinehot mot ditt företag är verkliga, oavsett vad du gör. Om du har data eller pengar är du ett mål. Säkerhetstillbuden ökar drastiskt varje dag

Läs mer

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk

Läs mer

Leverantör av programvarutjänster skapar kostnadseffektiv lösning för e-förvaltning

Leverantör av programvarutjänster skapar kostnadseffektiv lösning för e-förvaltning Windows Azure Fallstudie av kundlösning Leverantör av programvarutjänster skapar kostnadseffektiv lösning för e-förvaltning Översikt Land eller region: Indien Bransch: it Kundprofil tillhandahåller tjänster

Läs mer

Molnet som skapats för ditt företag.

Molnet som skapats för ditt företag. Molnet som skapats för ditt företag. Det här är Microsoft Cloud. Alla företag är speciella på sitt sätt. Hälso-/sjukvård, detaljhandel, tillverkning och ekonomi ingen verksamhet fungerar exakt likadant.

Läs mer

Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation

Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation Konsulting Outsourcing Molntjänster Utbildning Programvara HR Löner Ekonomi Administration KPI er 2013-10-28 Copyright Aditro. All rights reserved.

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

MARKNAD OCH TRENDER I KORTHET

MARKNAD OCH TRENDER I KORTHET MARKNAD OCH TRENDER I KORTHET PEDAB [P0433] Senast ändrad 15-06-10 Sida 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. I KORTHET: ANALYTICS... 3 2. I KORTHET: CLOUD... 4 3. I KORTHET: MOBILITY... 5 4. I KORTHET: SECURITY...

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Diagnostisktprov Utveckla i Azure

Diagnostisktprov Utveckla i Azure .easec Diagnostisktprov Utveckla i Azure Mats Johannesson 2015-06-08 1 o Indikerar ett svar önskas. Flera svar önskas. Maxpoäng: 86 Din poäng: Godkänt: 43 poäng Väl Godkänt: 60 poäng 2 1. Vilka fyra alternativ

Läs mer

Bilaga 1. Definitioner

Bilaga 1. Definitioner 1 (6) Bilaga 1 Definitioner 2 (6) Definitioner inom Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Definitionerna gäller även för Leveransavtal under detta Ramavtal. Anbudsgivare Användare Användbarhet Applikation

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

ANVIA MOLNET. inhemska molntjänster för företag 24/7

ANVIA MOLNET. inhemska molntjänster för företag 24/7 ANVIA MOLNET inhemska molntjänster för företag 24/7 Anvia Molnet VISSTE DU ATT ÖVER HÄLFTEN AV FÖRETAGEN I FINLAND ANVÄNDER MOLNTJÄNSTER? Anvia Molnet är en tjänst avsedd för finländska företag. Via tjänsten

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Tomas Borg, konsult, SAS Institute Elin Rydell, konsult, SAS Institute Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Tomas Borg, konsult, SAS Institute Elin Rydell, konsult, SAS Institute Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Business Intelligence Nya rapporteringsverktyg i SAS 9 Tomas Borg, konsult, SAS Institute Elin Rydell, konsult, SAS Institute Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Kunskapsvärdekedjan

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Molnet ett laglöst land?

Molnet ett laglöst land? Molnet ett laglöst land? 31 januari 2012 Pernilla Borg, CISA Magnus Ahlberg Om Ernst & Young IT Risk and Assurance Inom IT Risk and Assurance hjälper vi organisationer att hantera IT-risker på ett sätt

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Configuration Management Vägen till ordning och reda med rätt stöd! 2010-03-23. Greger.Ohlsson@bita.eu

Configuration Management Vägen till ordning och reda med rätt stöd! 2010-03-23. Greger.Ohlsson@bita.eu Configuration Management Vägen till ordning och reda med rätt stöd! 2010-03-23 Greger.Ohlsson@bita.eu BiTA Service Management Tjänsteområden inom utbildning och konsultation: IT-styrning IT-kvalitet IT-effektivitet

Läs mer

WHITE PAPER. Open End TM Funktionell översikt

WHITE PAPER. Open End TM Funktionell översikt Open End TM Funktionell översikt Open End tillför verksamhetsprocesser nya möjligheter genom att kombinera avancerad teknik för automatiserad informationshantering i realtid med intuition och hög användbarhet.

Läs mer

Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar.

Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar. Caesar CRM CRM på ditt sätt Drivna av en passion att utveckla våra kunder, har SuperOffice blivit en av Europas ledande leverantörer av CRM-lösningar. Vill du öka er försäljning, kundlojalitet och lönsamhet?

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Handfasta råd och tips för en lyckad IT-investering

Handfasta råd och tips för en lyckad IT-investering Handfasta råd och tips för en lyckad IT-investering - Att upphandla IT-system för framtiden - Seminarium Bank 2.0 12 november 2009 Johan Nylén, Partner, Baker & McKenzie Advokatbyrå Juristens utmaningar

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Helhetsåtagande underhåll och drift

Helhetsåtagande underhåll och drift SID (0) Bilaga b Helhetsåtagande underhåll och drift Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 09, 0 Stockholm.

Läs mer

CSC UTVÄRDERING AV KOSTNADSPÅVERKAN GENOM INFÖRANDE AV CSC DESKTOPVIRTUALISERING CSC DYNAMIC DESKTOP. DESKTOPVIRTUALISERING Radar Group International

CSC UTVÄRDERING AV KOSTNADSPÅVERKAN GENOM INFÖRANDE AV CSC DESKTOPVIRTUALISERING CSC DYNAMIC DESKTOP. DESKTOPVIRTUALISERING Radar Group International CSC UTVÄRDERING AV KOSTNADSPÅVERKAN GENOM INFÖRANDE AV CSC DESKTOPVIRTUALISERING CSC DYNAMIC DESKTOP DESKTOPVIRTUALISERING Radar Group International Page2 SLUTSATS Radar Group har genomfört en analys runt

Läs mer

GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29

GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29 GÖTEBORG IT Trender och tendenser 2012-03-29 Agenda Nyckeltal Varför är IT viktigt? Trender Förändring Att ta med sig hem Nyckeltal Snitt 16% 18% 37% 29% Hårdvara Mjukvara Tjänster Offentlig sektor 13%

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Outsourcing av IT? torleif.mollerstrom@medicallogpoint.com. Movex/M3 Användarförening (MAF) Växjö Konserthus, 20-21 mars 2012

Outsourcing av IT? torleif.mollerstrom@medicallogpoint.com. Movex/M3 Användarförening (MAF) Växjö Konserthus, 20-21 mars 2012 Outsourcing av IT? torleif.mollerstrom@medicallogpoint.com Movex/M3 Användarförening (MAF) Växjö Konserthus, 20-21 mars 2012 Medical Log Point AB Tredjepartslogistik 3PL Medical Log Point är ett 3PL företag

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PROFECTO SERVICE MANAGEMENT AB 2014 Inledning... 3 Grundstenarna i IT Service Management... 3 Samverkan och styrning... 4 Modellens

Läs mer

Cloudstrategins roll och betydelse

Cloudstrategins roll och betydelse 1(7) Cloudstrategins roll och betydelse Bertil Danared och Jan Hallgren Många organisationer har idag börjat att anamma vad cloudtjänster (eller molntjänster på svenska) kan erbjuda, även om de har kommit

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA)

2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA) 2012 2011 Undersökning av katastrofberedskap RESULTAT FÖR EMEA (EUROPA, MELLANÖSTERN OCH AFRIKA) INNEHÅLL Inledning........................................................................ 3 Metodik.........................................................................

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

Examinering i ITIL Foundation

Examinering i ITIL Foundation Examinering i ITIL Foundation Exempelhäfte A, version 5.1 Flervalsfrågor Instruktioner 1. Alla 40 frågorna ska besvaras. 2. Alla svar ska markeras i svarstabellen som följer med. 3. Du har 60 minuter på

Läs mer

Want to buy the final ERP-system in your career, Sir?

Want to buy the final ERP-system in your career, Sir? Make your business smar ter Want to buy the final ERP-system in your career, Sir? Jeevesselected_2x2_vPRINT.indd 1 30//0 1:01:00 Chained to your old ERP system, Sir? You have been Selected to unlock your

Läs mer

Fast Lane IT. Microsoft Azure & Qbranch Managed Services

Fast Lane IT. Microsoft Azure & Qbranch Managed Services Fast Lane IT Microsoft Azure & Qbranch Managed Services Microsoft Azure ger dig helt nya möjligheter. En snabbt ökande portfölj av tjänster finns alltid direkt tillgängliga. I kombination med Qbranch Managed

Läs mer

Affärsnytta med molnet

Affärsnytta med molnet Affärsnytta med molnet Grupp Affärsnytta Version 1.0 Författare Namn/Företag Mikael Carlsson / DevProfessionals - Ordförande för gruppen affärsnytta Hans Werner / Radar Group Predrag Mitrovic / MyNetHouse

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

[VIRTUAL APPLICATION]

[VIRTUAL APPLICATION] rva Red Cloud IT AB Juha Jurvanen whitepaper [VIRTUAL APPLICATION] rcloud Virtual Application r C l o u d V i r t u a l A p p l i c a t i o n 2 Innehåll Inledning... 3 VDI och rva... 3 Internet... 3 Uppkoppling...

Läs mer

Aditro Summit 2013-10-25 Erbjudande förflyttning Personec S till L Per Johansson. 2013-10-28 Copyright Aditro. All rights reserved.

Aditro Summit 2013-10-25 Erbjudande förflyttning Personec S till L Per Johansson. 2013-10-28 Copyright Aditro. All rights reserved. Aditro Summit 2013-10-25 Erbjudande förflyttning Personec S till L Per Johansson 2013-10-28 Copyright Aditro. All rights reserved. 1 Agenda» Presentation» Bakgrund» Erbjudandets innehåll» Leveransmodell»

Läs mer

Introduktion - Ferrologic

Introduktion - Ferrologic Introduktion - Ferrologic Specialiserad tjänsteleverantör med 100% fokus på affärsintegration: Att bygga integrations-arkitektur och -lösningar (SOA, B2B, EAI etc) Verksamhetsmodellering; informationsarkitektur,

Läs mer

Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den övriga verksamheten

Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den övriga verksamheten Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den övriga verksamheten EA symposium KTH 28 november 2014 kari.finnskog@vasttrafik.se Twitter: kari_e_f Agenda Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den

Läs mer

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem.

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem. 1 Jobbet har slutat vara något vi går till och det är numera något vi gör. Våra kollegor är vana att använda ny teknik hemma, de vill nu göra det på jobbet. Helst vill de dessutom jobba från sina enheter

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer