Arbete lokalt med kollektivavtal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbete lokalt med kollektivavtal"

Transkript

1 Arbete lokalt med kollektivavtal Kurt Junesjö Hotell och Restaurang Facket

2 Arbete lokalt med kollektivavtal Kurt Junesjö Hotell och Restaurang Facket

3 2008, Kurt Junesjö Bilder: Robert Nyberg Grafisk form och sättning: Stormdals Tryck- och Bokkonsult Tryckt hos Elanders Gummessons, Falköping 2008

4 Förord Detta arbete består av två delar, dels denna bok, dels till boken utformade instruktioner och mallar som ligger på förbundets Intranät. Arbetet med att ta fram boken och mallarna har skett på förbundet under Kollektivavtalet ger en praktisk och bra anpassning till företagens verksamhet, skapar konkurrensneutralitet mellan olika företag när det gäller personalkostnader och ger enkla, rättvisa och verklighetsanpassade regler för företagens personaladministrativa verksamhet. De flesta företag är därför nöjda med kollektivavtalens och fackföreningarnas sätt att fungera enligt en undersökning LO redovisat. Men på sådana företag som är negativa till facklig verksamhet utsätts de anställda för en lojalitetskonflikt mellan facket och arbetsgivaren. För den anställde som skall umgås med arbetsgivaren varje dag är det en svår konflikt. I synnerhet på vårt förbunds många små arbetsplatser, där man har nära relationer till sin arbetsgivare, kan detta upplevas som jobbigt. Det är Hotell och Restaurang Fackets uppgift att i dessa situationer skydda medlemmen och överta ansvaret för att det finns fungerande avtal. Ett kollektivavtal ger alltid en förbättring av den anställdes rättsliga skydd på arbetsplatsen och medför dessutom att Hotell och Restaurang Facket får bättre möjligheter att skydda medlemmen. Konstruktionen av den avtalsenliga tilläggspensionen på LO-området gör att det dessutom har stor betydelse att arbetsgivaren är kollektivavtalsbunden under hela den anställdes yrkesverksamma tid för att arbetstagaren skall få en rättvis avtalspension. Det är därför Hotell och Restaurang Fackets mål att arbetsgivare som har någon av vårt förbunds medlemmar anställd alltid skall vara bunden av kollektivavtal. Men även på arbetsplatser där det inte finns några medlemmar kan det finnas anledning att teckna avtal. Det kan vara sådana företag som har säsongsverksamhet, där man vet att det kommer att anställas medlemmar, och det kan också vara för att se till att en arbetsgivare inte enbart anställer oorganiserade för att slippa avtal. Många tycker då att dessa oorganiserade, gulingar, åker snålskjuts på facket. Men det är ett felaktigt sätt att se på saken. Arbetsgivaren skall inte ha rabatt på avlöningsförmåner bara för att han anställer oorganiserade. Det skall inte löna sig för en arbetsgivare att undvika förbundets medlemmar genom att han då får lägre lönekostnader. Avsik- 3

5 ten är att visa att det är Hotell och Restaurang Facket som bestämmer om det skall vara avtal eller inte, inte arbetsgivaren eller den enskilde medlemmen. Syftet med denna bok har varit att samla ihop de erfarenheter av arbetet med kollektivavtal lokalt som Hotell och Restaurang Facket fått under åren och sätta dem på pränt. Avsikten är att ge framför allt de ombudsmän som arbetar lokalt, men även andra lokala och centrala fackliga företrädare en bruksanvisning för hur de skall hantera frågan om kollektivavtal lokalt. Vi har huvudsakligen använt oss av exempel från Hotell och Restaurangsidan, men de allmänna riktlinjerna i denna skrift kan tillämpas inom Hotell och Restaurang Fackets samtliga områden. Förbundet har många små arbetsplatser. Det är viktigt att vi så långt som möjligt handlägger frågor om avtalet så enhetligt som möjligt. I skriften behandlar vi därför rutiner för hur man skall bevaka att avtal tecknas, hur man genomför förhandling när avtal skall tecknas, de praktiska handgreppen när man tecknar och säger upp avtal, stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal mot ovilliga arbetsgivare och hur man hanterar avtalsfrågan vid företagsöverlåtelse och konkurs. Om du som arbetar praktiskt med dessa frågor påpekar sådant som du tycker är felaktigt, ofullständigt eller saknas i boken, kan vi få en bättre nästa upplaga. Riktlinjerna i detta dokument är godkända av förbundet. 4

6 Innehåll Förord HOTELL OCH RESTAURANGPERSONALEN OCH KOLLEKTIVAVTALET... 9 Hotell och Restaurang Facket bildas...9 Det första kollektivavtalet Svenskt Näringsliv överger kollektivavtalet. Individen ska vara motpart KOLLEKTIVAVTALET Kollektivavtalet bestämmer makten på arbetsplatsen Kollektivavtalens tillkomst Kollektivavtalet och individen Ändrad inställning till kollektivavtal Kollektivavtalet Sveriges minimilöneskydd LOKALT ARBETE MED KOLLEKTIVAVTAL Vad är ett kollektivavtal? Olika typer av kollektivavtal Kollektivavtal med arbetsgivarorganisation Företagsavtal Hängavtal Uthyrning av arbetskraft; bakgrund Bemanningsavtalets uppbyggnad...22 Lokala fackliga strategier vid uthyrning/inhyrning Svartarbete facklig fråga? ATT TECKNA KOLLEKTIVAVTAL; GRÄNSDRAGNING Industriförbundsprincipen huvudform Olika gränsdragningsprinciper UTLÖSANDE HÄNDELSER FÖR KOLLEKTIVAVTAL När tecknas avtal? Utredning inför avtal Informationssystem för grunduppgifter om företag

7 Datorbaserade informationssystem som hjälpmedel Info Torg 33, Basun 33, Bolagsregistret 33, Spar 34 UC AB Affärs- och kreditupplysningsföretaget FÖRHANDLING OM HÄNGAVTAL Förhandlingsframställan kombinerad med avtalskrav Att påkalla förhandling...38 Förhandlingsvägran...39 Protokoll FÖRETAGSÖVERLÅTELSE Företagsöverlåtelse eller ej, lämplighetsfråga? Företagsöverlåtelse inget entydigt begrepp Hur hantera företagsöverlåtelse? Facklig hantering av företagsöverlåtelser...44 Företagskonkurs eller likvidation STRIDSÅTGÄRDER Stridsåtgärder förbundets ansvar...48 Prioritering av stridsåtgärder...48 Checklista före stridsåtgärd...49 Åtgärder efter förbundets beslut om stridsåtgärd AVTAL TECKNAS Avtalsförbindelsen måste vara rätt...57 Hängavtalsblanketten tvingande norm UPPSÄGNING AV KOLLEKTIVAVTAL Uppsägning från arbetsgivarens sida Arbetsgivaren avtalsbunden genom inträde i arbetsgivarorganisation Arbetsgivaren utträder ur arbetsgivarorganisation...60 Uppsägning från förbundets sida TVISTEFÖRHANDLING OCH RÄTTEGÅNG Inledning...62 Förhandling eller överläggning...63 Intresseförhandling (10 MBL) 63, Tvisteförhandling (10 MBL) 64, Medbestämmandeförhandlingar (11 14 MBL, MBL) 64, Överläggningar 64, Samråd 65 Förhandlingsskyldighetens innebörd...66 Förhandlingsframställan

8 Förhandlingsframställans innehåll Preskription...69 Summarisk preskriptionslista...72 Några praktiska tips i förhandlingen Behörighet och befogenhet Handskrivet protokoll FACKETS ANSVAR MOT MEDLEMMARNA I TVISTEFÖRHANDLING...76 Antalet skadeståndsmål mot fackilga organisationer ökar Skadeståndsskyldighet för facklig organisation Skadeståndsskyldighet för fackförbund...77 Förbundsstadga standardavtal med medlemmen För vem är förbundet ansvarigt?...79 Praktiska råd för att undvika skadeståndsansvar INDRIVNINGSBLOCKAD Indrivningsblockad eller vanlig inkasso? 82, Indrivningsblockaden 82, När ska en indrivningsblockad tillgripas? UTDRAG UR LAGAR Utdrag ur Medbestämmandelagen. Förhandlingsrätt, kollektivavtal, fredsplikt och medling Förhandlingsrätt 86, Kollektivavtal 88, Medbestämmanderätt genom kollektivavtal 90, Bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal 90, Fredsplikt 91, Varsel 92, Skadestånd och andra påföljder 95, Varselavgift 96, Tvisteförhandling och rättegång 97 LAGREGLER OM FÖRETAGSÖVERLÅTELSE...98 Utdrag ur Anställningsskyddslagen 98, Medbestämmandelagen UTDRAG UR 1938 ÅRS HUVUDAVTAL MED BESTÄMMELSER OM STRIDSÅTGÄRDER KAP IV BEGRÄNSNING AV DE EKONOMISKA STRIDSÅTGÄRDERNA KAP V BEHANDLING AV KONFLIKTER BERÖRANDE SAMHÄLLSVIKTIGA FUNKTIONER UTDRAG UR HOTELL OCH RESTAURANG FACKETS STADGAR Bestämmelser om biträde till medlem; rättshjälp Citat ur stadgan Plats för anteckningar

9

10 1. Hotell och Restaurangpersonalen och kollektivavtalet Hotell och Restaurang Facket bildas Sveriges Hotell & Restaurangpersonals förbund bildades Yrkeskåren hade då funnits i sin modernare form i många decennier. Men branschens struktur gjorde att det tog tid innan förbundet kom att bildas. Bakgrunden härtill var bl.a. motsättningar mellan olika yrkesgrupper, som i vissa delar ännu finns kvar. Yrkeskåren var splittrad i fina och mindre fina yrken, där kvinnorna kom längst ned i hierarkin, som serveringsbiträden, hotellstäderskor etc. Motsättningarna utnyttjades av arbetsgivaren för att splittra. Bl. a. användes kvinnlig personal som strejkbrytare vid försök att teckna avtal, vilket naturligtvis gjorde förbittringen mellan grupperna ännu större. Lönesystemet med dricks för serveringspersonal var en annan faktor som både splittrade och gjorde det svårare att träffa avtal. Arbetsplatserna var mycket olika, med ett antal stora väletablerade hotell och restauranger och en mängd små, där arbetstagarna hårt knöts till arbetsgivaren även genom tjänstebostadstvång. Det gjorde det svårt att organisera personalen fackligt, och gav stora möjligheter att spela ut arbetsplatserna mot varandra. Hotell- och restaurangpersonalen hade svagt rättsligt skydd i lagstiftningen. Trots att man historiskt arbetsrättsligt behandlades som tjänstehjon hade man inte det sociala skydd som denna lagstiftning trots allt erbjöd. När arbetstidslagstiftningen kom med 48 timmars arbetsvecka 1919 för övriga arbetare hörde restaurangernas serveringspersonal till dem som ställdes utanför. Först genom sitt första kollektivavtal den 8 oktober 1920 lyckades förbundet kämpa sig till 60-timmars arbetsvecka. Det första kollektivavtalet 1920 Vid förbundets bildande 1918 var den blivande förbundsledningen klok. Man lyckades överbrygga spänningen mellan olika yrkeskategorier inom branschen och bildade ett gemensamt förbund för alla anställda, vilket avspeglade sig i det nya förbundets namn: Sveriges Hotell & Restaurangpersonals förbund. Detta var inte en inriktning som var speciell för denna bransch. Den är typisk för svensk fackföreningsrörelse och skiljde 9

11 den från t.ex. den engelska som hade en kraftigare inriktning på yrkesförbund. Denna gränsdragning beroende på yrke ledde till en mängd gränsdragningsstrider mellan olika yrkesfack. Allmänheten blev så trött på dessa ständiga konflikter mellan olika yrkesförbund att det var möjligt att få opinion för en lagstiftning på 1980-talet som medförde att det engelska facket blev helt tandlöst. Hotell och Restaurang Fackets första avtal fick en flygande start. Förbundsledningen lyckades knyta ihop stridiga viljor bland olika fina och mindre fina yrkeskategorier samt begränsa det ohejdade övertidsuttaget till 60 tim. Svenskt Näringsliv överger kollektivavtalet. Individen skall vara motpart Den svenska fackföreningsrörelsens har haft en konsekvent inställning: Kollektivavtalet, inte lagstiftningen, är det viktigaste styrmedlet på arbetsmarknaden. Fram till slutet av 1970-talet var det även SAF:s, numera Svenskt Näringslivs, huvudlinje. Från 1950-talet till början av 1980-talet spelade därför LO, TCO och PTK en viktig roll. De slöt de centrala avtal som bestämde lönenivåerna för förbundsavtalen. Omkring 1980 beslöt SAF att man skulle pressa tillbaka fackförbunden. Den 11 maj 1980 utlyste SAF en storlockout som var den mest omfattande stridsåtgärden sedan 1909 års storkonflikt. Cirka arbetstagare på den privata sidan var lockoutade och var uttagna i strejk. Det här var det första synliga tecknet på SAF:s strategiförändring. Man lämnade då de stora och breda samförståndslösningarna, som sedan början av 1950-talet resulterat i centrala löneuppgörelser på i princip hela arbetsmarknaden. SAF menade att det var fackföreningssidan som 10

12 Kollektivavtalet bygger på att kollektivet tar stötarna mot arbetsgivaren, inte individen, som ofta är i en underlägsen position, som här, men även i lönediskussioner och andra direkta överenskommelser mellan arbetsgivaren och den anställde. hade mest att vinna på denna centrala samordning. Istället för att vara en central samordnare av avtalen skulle SAF bli en idésamordnare och låta förbunden sköta avtalsförhandlingarna. Det långsiktiga målet som Svenskt Näringsliv så småningom redovisade var att inte ens Svenskt Näringslivs medlemsförbund skulle träffa centrala avtal. Löneavtal skulle träffas på företagsnivå eller helst för varje enskild arbetstagare. Slutmålet finns uttryckt i SAF:s lönepolitiska dokument från kongresserna 1987 och 1990: Lönesättningen skall ej vara en förhandlingsfråga, det är chefens verktyg. I sin framgångsrika och mycket drivna informationskampanj för att nå dessa mål har Svenskt Näringsliv fått kollektivavtalet att framstå som ett hinder för individens utveckling. Den kollektiva styrkan i många kollektivavtal har dessutom urholkats genom individuell lönesättning, möjlighet att träffa individuella avtal med avvikelser från kollektivavtalet med den enskilda individen, och andra försvagningar i avtalet som gör att individen ensam ställs mot arbetsgivaren. Det har gått så långt att många fackliga funktionärer själva förespråkar individuella lösningar med avvikelser från de centrala kollektivavtalen. Inga kollektivavtal på svensk arbetsmarknad har gått oskadade ur SAF:s och senare Svenskt Näringslivs kampanj för försämringar. Även 11

13 Hotell och Restaurang Fackets avtal har försämrats. Det kommer att krävas mycket och hårt fackligt arbete för att återta förlorad mark och flytta fram positionerna så att man kommer tillbaka till samma läge som var vid 1980-talets ingång. F.d. Svenska Arbetsgivareföreningen har verkligen lyckats med sitt mål och nu till och med lyckats kamouflera sin verksamhet genom att kalla sig Svenskt Näringsliv. Verka men inte synas är dess motto. För den kampanj arbetsgivarna drivit att kollektivavtalet är ett hinder för individens självständighet är helt fel. Kollektivavtalet är ett resultat av kollektivets styrka och utgör inte ett hinder för individen utan individens viktigaste skydd i anställningen. Kollektivavtalet är dessutom fackets och arbetstagarnas bästa redskap för att förbättra arbetsförhållanden och villkor. Men det krävs ett medvetet och målinriktat fack för att lyckas. 12

14 2. Kollektivavtalet Kollektivavtalet bestämmer makten på arbetsplatsen Kollektivavtalet är för många en liten häftad bok där löner, övertidsersättning och OB-tillägg står. Och sådana uppgifter finns också i de flesta kollektivavtal. Men att det även är ett avtal där makten över förhållandena på arbetsplatsen bestäms vet inte alla. Att arbetsgivaren inte fritt får förlägga arbetstiden när och hur han vill över dygnet bestäms i kollektivavtalet och det är en viktig maktfråga. Arbetsgivaren och arbetstagaren har i grunden motsatta intressen när det gäller fördelningen av produktionsresultatet. Arbetsgivarens intresse är att få ut så stor vinst ur verksamheten som möjligt. Men vinsterna omvandlas inte till investeringar endast för att ägarna får större andel. Det måste styras med andra metoder, t.ex. skattepolitiken. Någon skall i alla fall fördela resultatet av arbetet, vinsten. I Sverige dokumenteras utgången av denna intressemotsättning i kollektivavtalet. Att kollektivavtalet förhindrar individens frihet är en myt som gärna odlas av den borgerliga presssen. Men det är endast genom att utnyttja fackets styrka genom kollektivavtalet som arbetstagarna har någon möjlighet att långsiktigt få en rättvis behandling. 13

15 Kollektivavtalens tillkomst Kollektivavtalet är inte en människas verk. Det är en budkavle som förs över generationer och där varje generation lämnar sina spår. I många av dagens avtal finns bestämmelser som härstammar från början av förra seklet eller ännu längre tillbaka i tiden. Kollektivavtalet innehåller därför jämviktspunkter mellan arbetsgivare och arbetstagare där vardera parten konstaterat hit men inte längre. Samtidigt som ett kollektivavtal speglar historien måste det kunna möta framtiden. Svenskt Näringsliv vill att kollektivavtalen skall vara flexibla. I Svenskt Näringslivs Framtidsprogram är lönen inte en förhandlingsfråga utan arbetsgivarens verktyg. Det är arbetsgivarens vision. Den fackliga visionen är självfallet en helt annan. Den fastställs av Hotell och Restaurang Fackets kongress, i förbundsstyrelsen och även på avdelnings- och klubbnivå. Kollektivavtalen har stort förtroende, legitimitet, bland de tongivande fackmedlemmarna. När nya kollektivavtal förhandlas fram har många fackförbund olika typer av rådslag för att få in medlemmarnas synpunkter på vad som behöver förbättras, förändras eller kompletteras i avtalen. När sedan de stora förhandlingarna dras i gång har de flesta fackförbund, åtminstone på LO-sidan, stora delegationer med representanter för olika delar av Sverige och olika yrkesområden. Inom en del fackförbund skriver fortfarande hela denna förhandlingsdelegation på uppgörelsen. Även om det i de flesta fall är förbundsstyrelsen som har den slutliga bestämmanderätten är det förhandlingsdelegationen som styr om det skall bli avtal eller konflikt när man förhandlar. Kollektivavtalen och individen Lönekollektivavtalen i Sverige är i regel riksavtal. Ett kollektivavtal fungerar för den anställde på samma sätt som skyddslagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagen, arbetstidslagen eller semesterlagen. En skyddslag innebär att överenskommelser som ger sämre förmåner än lagen är ogiltiga. Vore det inte så skulle det inte vara något skydd för arbetstagaren. Däremot får man gärna komma överens om bättre förmåner. Kollektivavtalets huvudfunktion är på samma sätt att skydda den enskilda arbetstagaren mot sämre förmåner än kollektivavtalets. En individualisering av avtalsrätten, som Svenskt Näringsliv förespråkar i sitt framtidsprogram (våren 1999), ger arbetstagaren endast rätten att komma överens om sämre förmåner än kollektivavtalets en inte särskilt angelägen reform ur arbetstagarens synvinkel. Men kan man inte komma överens så att det blir bättre både för arbetsgivaren och för arbetstagaren vid sidan av kollektivavtalet? Jo då, 14

16 men här finns ett problem. Om någon erbjuder sig att jobba utan övertidsersättning och träffar ett individuellt avtal med sin arbetsgivare om det, kan det få allvarliga följder för hela kollektivet. Arbetsgivaren kan då ge jobben till dem som är villiga att arbeta utan övertidsersättning. Avtalets viktigaste funktion att arbetstagarna inte skall konkurrera med varandra om jobben genom sänkta löner och sämre villkor upphävs alltså. Kollektivavtalen har därför stor betydelse som skydd för de anställda. Det sätt de kommer till på gör att de har stor legitimitet, d.v.s. de är respekterade regler, åtminstone hos de fackligt aktiva. Och det är bra. Kollektivavtalen är arbetstagarnas viktigaste skydd mot arbetsgivarens ensidiga beslutanderätt. Effekten blir alltså den motsatta mot vad Svenskt Näringsliv påstår; individens självständighet försvagas om kollektivavtalens normerande d.v.s. styrande effekt upphävs. Ändrad inställning till kollektivavtal Inställningen till kollektivavtal har förändrats kraftigt i Sverige under de senaste åren. Det är en förändring som har skett mer på grund av en ändrad ideologisk inställning än på grund av en ändring av de faktiska produktionsförhållandena. ILO är en internationell organisation som sätter upp standarder för hur man skall bete sig på arbetsmarknaden. Dessa konventioner kan sedan godkännas av medlemsländerna. I början av 1950-talet skulle Sverige godkänna ILO-konvention nr 94, som bestämde att staten när den handlade upp tjänster skulle vara skyldig att kontrollera att den som sålde tjänsterna tillämpade kollektivavtalsenliga villkor. Både SAF och LO i Sverige sade nej till konventionen, och med en gemensam motivering: konventionen behövdes inte. Det var så självklart, ansåg parterna, att arbete i Sverige skulle regleras av kollektivavtal. Konventionen var därmed överflödig. Idag har opinionsläget förändrats. Svenskt Näringsliv jobbar med näbbar och klor för att konventionen inte skall ratificeras. Nu ställer nämligen staten och kommunen inte längre krav på kollektivavtal när det offentliga upphandlar tjänster. Svenskt Näringslivs inställning är att lönen skall vara arbetsgivarens verktyg, inte en förhandlingsfråga. Idag måste fackförbunden därför kunna motivera varför det skall finnas kollektivavtal på en arbetsplats. Ett exempel som inte gick så bra för facket är Ferrita Sweden AB. Det var ett metallföretag med ca 25 anställda arbetare i Köping. Metall hade under flera år försökt teckna kollektivavtal. När det inte gick varslade 15

17 man hösten 1997 om stridsåtgärder. Kränkte Metall Ferritas mänskliga rättigheter genom att försöka teckna kollektivavtal? Det är i varje fall det intryck man får om man läst de stora tidningsdrakarna i Stockholm, bl.a. Dagens Nyheter den 2 december Vissa jurister påstod att det skulle vara otillåtet enligt den Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter att blockera företaget. Metalls blockad skulle vara ett angrepp på den s.k. negativa föreningsfriheten, d.v.s. arbetsgivarens eller för den delen arbetstagarens rätt att stå utanför en förening, i det här fallet arbetsgivareföreningen. Detta eftersom Metall ville tvinga på Ferrita ett avtal som var likalydande med Metall/VF-avtalet. Och det skulle ju innebära att Ferrita skulle få ett avtal tecknat av en arbetsgivareförening företaget inte ville vara med i, alltså en kränkning av deras rätt att stå utanför en förening. På Svenska Dagbladets ledarsida kallar man Metalls blockadvarsel för pampfasoner. Fyra av Metalls fem medlemmar sade sig vilja gå ur Metall eftersom förbundet ville tvinga på företaget ett kollektivavtal som ingen anställd ville ha. Hur skall man egentligen se på detta? Ett annat exempel på detta är fallet med en företagare på Gotland, Torgny Gustavsson, som förde ett mål till Europadomstolen i Strasbourg. Han menade att Hotell- och Restaurangs stridsåtgärd för att få till stånd ett vanligt kollektivavtal på detta sätt stred mot hans negativa föreningsfrihet. Europadomstolen sade att arbetsgivaren kunde ha en sådan rätt att inte tvingas in i en arbetsgivareförening. Men i samma mål säger domstolen uttryckligen att Europakonventionen inte skyddar rätten att inte teckna kollektivavtal. Varje nation skall ha stor frihet att utforma sitt arbetsrättsliga system. Att strejka för att få ett kollektivavtal är alltså fortfarande en grundlagsskyddad rättighet. Detta blev än tydligare då Europadomstolen beslöt att inte ta upp Gustavssons begäran om omprövning av domen sommaren Ytterligare ett exempel är Industrifackets konflikt med textilföretaget Kurt Kellermann i Stockholm. Där kom frågan att prövas i AD (AD 1998 nr 17). Målet Kurt Kellermann är lärorikt. Industrifacket hade två medlemmar på arbetsplatsen. Arbetsgivaren påstod att han gav dem bättre villkor än vad de skulle få enligt Industrifackets avtal. Han vägrade därför teckna kollektivavtal och Industrifacket blockerade företaget. Arbetsgivaren stämde då Industrifacket och hävdade att blockaden stred mot hans negativa föreningsfrihet, alltså friheten att stå utanför en förening, som var skyddad av Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter. I målet i Arbetsdomstolen visade det sig att arbetsgivaren dels tilllämpade sämre anställningsvillkor de anställda fick bl.a. inte övertids- 16

18 eller OB-ersättning dels inte hade tecknat avtalsförsäkringar. Det som såg ut som en viktig principtvist från arbetsgivarens synpunkt innehöll det gamla vanliga: arbetsgivaren ville komma så billigt undan som möjligt. Arbetsdomstolen slog dessutom klart och tydligt fast att reglerna om föreningsfrihet i Europakonventionen för mänskliga rättigheter inte skyddar arbetsgivaren från kravet att teckna kollektivavtal. Vad det gäller är alltså fortfarande den gamla intressemotsättningen mellan arbete och kapital, fast nu utstyrd i en ny rättslig kostym. Att slippa teckna kollektivavtal har ju varit ett önskemål för många arbetsgivare ända sedan de började bli allmänna i slutet av 1800-talet. Men som fallet Ferrita visar, är det svårt att vinna en kamp om man har så oförberedda stridsåtgärder att man inte ens talat med sina egna medlemmar. Kollektivavtalet Sveriges minimilöneskydd I Sverige har vi inte någon minimilönelagstiftning. Det finns i nästan alla övriga länder i Europa, utom i de nordiska, där kollektivavtalet fyller motsvarande funktion. Cirka 90 % av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal, som alltså ger en bättre nivå och starkare skydd än lagstiftning. Kollektivavtalet är i Sverige en del av skyddet för arbetstagaren. Det tar bort arbetsgivarens möjlighet att ensidigt bestämma över anställnings- och lönevillkoren. Kollektivavtalet utgör skyddet för löner för de anställda i Sverige. Det hindrar arbetsgivaren från att sänka lönen. Kollektivavtalet hindrar däremot inte arbetsgivaren från att ge bättre ersättning än avtalets, eftersom de flesta avtal i Sverige numera är minimilöneavtal. Vi har därför en ovanligt jämn lönenivå med få heltidsarbetande som ligger under normal försörjningsnivå. Men för att upprätthålla det systemet måste det ha en så stor täckning av arbetsmarknaden som möjligt, eftersom det just är själva kontrollmedlet mot lönedumpning. Ju fler som ligger utanför, desto svårare blir det att hålla kollektivavtalet som norm för lönesättningen. 17

19 Ett vanligt arbetsgivarargument mot att teckna kollektivavtal är att företaget redan betalar lika bra som kollektivavtalets villkor. Det är ofta inte sant. Men utan kollektivavtal finns det inga spärrar mot att arbetsgivaren sänker lönen om man inte har kollektivavtal. Hotell och Restaurang Fackets kollektivavtal är en effektiv spärr mot kollektiva lönesänkningar. 18

20 3. Lokalt arbete med kollektivavtal Vad är ett kollektivavtal? Kollektivavtal är en gemensamt undertecknad skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och fackförening. Kollektivavtalet reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det har alldeles speciella rättsverkningar. De viktigaste är: Parterna är med vissa undantag, t.ex. vid sympatiåtgärder, bundna av fredsplikt under kollektivavtalets giltighetstid. Den som bryter mot kollektivavtalet kan bli skyldig att betala inte bara ekonomiskt skadestånd för löneförlusten utan också ett allmänt skadestånd för att bevara respekten för att avtalet skall hållas. Överenskommelse om avvikelse från kollektivavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller den lokala fackliga organisationen får ske endast om det är särskilt medgivet i avtalet. Kollektivavtalet binder medlem i organisationen, dvs. medlemsföretag och anställda fackmedlemmar, med tvingande verkan utan att de behöver skriva någon egen skriftlig överenskommelse. Arbetsgivaren är skyldig att tillämpa kollektivavtalet även på icke medlemmar. Kollektivavtalet upphör inte att gälla på grund av att medlem utträder ur organisationen. Olika typer av kollektivavtal Kollektivavtal om löner och andra anställningsvillkor kan antingen vara riksavtal, dvs. samma avtal för en hel bransch, eller företagsavtal som bara gäller för ett företags alla anläggningar i Sverige. Om ett företag då har flera anläggningar i Sverige gäller avtalet, om inte annat sägs, för samtliga anläggningar som den juridiska personen, aktiebolaget, den ekonomiska föreningen eller vad det nu kan vara driver. Avgränsningen är alltså inte arbetsplatsen eller kommunen utan gränserna för den juridiska eller enskilda personens verksamhet. Branschavtal eller avtal med riksomfattande företag kan då vara anpassade till branschens eller det företagets särskilda verksamhet. 19

21 Från företagets synpunkt finns det två olika sätt att teckna kollektivavtal. Antingen går företaget med i en arbetsgivarorganisation och blir då som medlem i den organisationen enligt medbestämmandelagen automatiskt bundet av det branschavtal som arbetsgivarorganisationen har tecknat för den specifika verksamheten (26 MBL). Arbetsgivaren kan inte välja vilken bransch han vill tillhöra, utan det bestäms av verksamhetens karaktär. Den andra metoden att bli bunden av kollektivavtal är att teckna avtal direkt med den fackliga organisationen. Ett av de viktigaste syftena med kollektivavtal är att arbetstagarna inte med lön och anställningsvillkor skall konkurrera om jobben. En sådan konkurrens genom att erbjuda de för arbetsgivaren billigaste anställningsvillkoren brukar kallas social dumpning. Det är också viktigt att företagen när det gäller anställningsvillkor erbjuds samma ekonomiska förutsättningar, så att de inte sinsemellan har olika konkurrensförutsättningar. För mindre företag inom en bransch sker detta genom att alla företag i princip har samma kollektivavtal inom samma bransch. De flesta LO-förbund löser detta problem när det gäller mindre företag genom att de får teckna hängavtal till tillämpligt branschavtal. Det innebär att hängavtalsförbindelsen, dvs. själva det undertecknade kollektivavtalet skrivs så att vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal för branschen också gäller för det hängavtalsbundna företaget. Från detta medges då nästan aldrig några undantag. Kollektivavtal med arbetsgivarorganisation Kollektivavtal med arbetsgivarorganisation binder i regel en hel bransch, exempelvis avtalet med SHR. Kollektivavtalet är bindande för arbetsgivaren så snart han beviljats inträde i arbetsgivarorganisationen. Vissa avtal, t.ex. bemanningsavtalet som gäller uthyrning av arbetstagare, kräver inkoppling d.v.s. att parten begär att avtalet skall gälla för ett visst företag eller en viss arbetsplats. Om Hotell och Restaurang Facket träffar avtal med arbetsgivarorganisationen binder det annars genast alla medlemmar i arbetsgivarorganisationen inom det aktuella yrkes- eller branschområdet. Om arbetsgivaren bedriver verksamhet inom flera olika branscher avgör gränsdragningsbestämmelser i kollektivavtalet vilket avtal som gäller. Företagsavtal Företagsavtal är ett sådant avtal som Hotell och Restaurang Facket träffar med arbetsgivarorganisation, men som endast gäller för ett bestämt företag. Sådana avtal har Hotell och Restaurang Facket ex- 20

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).

nyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ). nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

Varsel om konflikt på Transportavtalet

Varsel om konflikt på Transportavtalet BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Utstationeringsdirektivet med tillhörande svensk lag

Utstationeringsdirektivet med tillhörande svensk lag 2005-08-30 Rekommendation av Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen i Sverige (LO) om anpassning av förbundsavtal för företag som blir tillfälliga medlemmar i arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv

Läs mer

november 2004 Handbok för ORDNING OCH REDA på arbetsmarknaden

november 2004 Handbok för ORDNING OCH REDA på arbetsmarknaden november 2004 Handbok för ORDNING OCH REDA på arbetsmarknaden Innehåll Inledning...3 avsnitt 1 Vägar in till Sveriges arbetsmarknad... 5 avsnitt 2 Avtal och lagar på arbetsmarknaden...10 avsnitt 3 Arbetstagare,

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare Migrationsprojektet Jeanette Gustavsson, Rose-Marie Myhr, Daniel Jernström, Katja Ojanne, Amanda Naesman, Emil Bäckström, Nafie Hamde, Svetlana Avramovic & Theo Verheggen Syfte Under 3 månader kommer Hotell

Läs mer

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Sidan 1 av 6 Nr 19/15 Stockholm 2015-10-29 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Svenskt Näringsliv och Förhandlings-

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare Ulf Åkesson Telefon 08-123 146 02 E-post ulf.akesson@sll.se Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän Inledning En

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Teckna hängavtal med Sveriges Ingenjörer

Teckna hängavtal med Sveriges Ingenjörer Teckna hängavtal med Sveriges Ingenjörer Vad är ett hängavtal? Ett hängavtal är ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare, som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation, och en arbetstagarorganisation.

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120 Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120 I motion A110 föreslås att ta fram ett ekonomiskt regelverk för att kompensera de klubbar som drabbats av inskränkningar av framförhandlade förmåner och

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför

Läs mer

Kollektivavtal för Framtiden

Kollektivavtal för Framtiden BROSCHYR3 2-12-25 18.37 Sida 1 Kollektivavtal för Framtiden Dags för avtalsrörelse! BROSCHYR3 2-12-25 18.38 Sida 2 Dags för avtalsrörelse De svenska fackföre n i n g a rna tillhör de mest välorganiserade

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Inom industrin har användningen av visstidsanställningar ökat markant de senaste åren. Under en lång period har företag, delvis till följd

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lagtextsamling 2009 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet...2 Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...12 Lag (1982:80) om anställningsskydd...15 Diskrimineringslag

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2012 LOs stadgar innehåller tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar, samordnade förbundsförhandlingar och förbundsförhandlingar.

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954 Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Fortsatt motstånd mot LO:s och framförallt Transports centralisering Hamnarbetare tvingas underteckna lojalitetsförklaring

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA Tillämpningsområde m m 1 Avtalet gäller arbetstagare

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Riktlinjer för bisyssla

Riktlinjer för bisyssla Riktlinjer för bisyssla antagen av kommunfullmäktige den 31 januari 2008, 7 Riktlinjen beskriver Halmstads kommuns viljeinriktning att förebygga så att det inte uppstår några tveksamheter mellan medarbetare

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Varsel, arbetsbrist, uppsägning

Varsel, arbetsbrist, uppsägning Varsel, arbetsbrist, uppsägning verksamhetsförändringar i privat sektor Akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Varsel, arbetsbrist, uppsägning

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer