Beräkning av genomsnittlig andel sjuklönekostnad 2012

Transkript

1 Beräkning av genomsnittlig andel sjuklönekostnad 2012 Underlag till Försäkringskassan gällande högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader Avdelningen för ekonomisk statistik Enheten för löne- och arbetskostnadsstatistik Sta

2

3 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE BAKGRUND RAPPORTENS UPPLÄGG SYSTEMET FÖR SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK STATISTIKANSVARIGA MYNDIGHETER OCH OFFICIELL STATISTIK BESKRIVNING AV DE STATISTISKA UNDERLAGEN OFFICIELL LÖNESUMMESTATISTIK LAPS OFFICIELL LÖNE- OCH ARBETSKOSTNADSSTATISTIK Konjunkturlönestatistik Sociala avgifter MODELLBERÄKNING AV SJUKLÖNESUMMA FÖR FÖRETAG MED 1 4 ANSTÄLLDA INOM PRIVAT SEKTOR KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNING FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Datainsamling Svarsfrekvens och bortfall Beräkningsmetod BERÄKNAD GENOMSNITTLIG ANDEL SJUKLÖNEKOSTNAD RESULTAT ANALYS DEFINITIONSAVVIKELSER FRÅN FK:S ÖNSKEMÅL Lagstadgad sjuklön Lagstadgade arbetsgivaravgifter KVALITÉ I DE STATISTISKA UNDERLAGEN UTIFRÅN UPPDRAGETS SYFTE TÄCKNING AV ARBETSMARKNADEN Myndigheter och företag som saknar sjuklön DEFINITIONSSKILLNADER MELLAN LAPS OCH KONJUNKTURLÖNESTATISTIKEN Olika åldersavgränsningar Avgränsningar av personalkategorier Periodisering av sjuklön JÄMFÖRBARHET ÖVER TID SLUTSATS Bilagor Bilaga 1 Insamling av uppgifter om sjuklön 2012, dag 2 14 Statistiska centralbyrån 1

4 Sammanfattning Enligt det högkostnadsskydd som infördes i Sverige den 1 juli 2010 har alla arbetsgivare rätt att få ersättning för en viss del av sina sjuklönekostnader. Statistiska centralbyrån (SCB) har fått i uppdrag av Försäkringskassan (FK) att beräkna arbetsgivares totala sjuklönekostnad, totala lönekostnad samt en kvot mellan total sjuklönekostnad och total lönekostnad för helåret Den genomsnittliga andelen sjuklönekostnad ska beräknas och fastställas årligen och ligga till grund för utbetalningar från FK enligt högkostnad s- skyddet. Idag finns ingen officiell statistik som visar uppgifter om genomsnittlig sjuklönekostnad för arbetsgivare. De statistiska underlag som beräkningarna grundar sig på är i huvudsak hämtade från den officiella lönesummestatistiken och den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken. Statistiken har även kompletterats med en modellberäkning för företag med 1 4 anställda inom privat sektor samt en kompletterande undersökning om sjuklön för dag 2 14 för kommuner och landsting. Lagstadgade arbetsgivaravgifter som arbetsgivarna betalar ingår i beräkningarna, medan särskild löneskatt och avtalade eller individuella kostnader som en arbetsgivare har inte ingår. Den beräknade genomsnittliga andelen sjuklönekostnad uppgår för 2012 till 0,88 procent. Uppgifter som samlas in inom ramen för den officiella statistiken som används i detta uppdrag är i dagsläget inte alla gånger helt anpassade för att uppfylla högkostnadsskyddets behov. Att den beräknade kvoten baseras på olika källor som inte är helt anpassade för varandra kan medföra att sjuklönekvoten kan avvika något från FK:s önskemål. I denna rapport har vi försökt att beskriva hur beräkningarna är gjorda och vilka brister/ svagheter som finns. Det ligger på FK att avgöra om beräkningarna uppfyller det behov som högkostnadsskyddet ställer. 2 Statistiska centralbyrån

5 1 Inledning Den 1 juli 2010 infördes ett högkostnadsskydd gällande sjuklönekostnader i Sverige. Enligt högkostnadsskyddet har alla arbetsgivare rätt att få ersättning för en viss del av sina sjuklönekostnader från FK. Rätten till ersättning gäller för de kostnader som under ett kalenderår överstiger 2,5 gånger den beräknade genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare. 1 Den genomsnittliga kostnaden ska beräknas och fastställas årligen. SCB har fått i uppdrag av FK att beräkna samtliga arbetsgivares totala sjuklönekostnad, totala lönekostnad samt en kvot mellan dessa. Uppdraget har genomförts två gång tidigare då uppgifter för andra halvåret 2010 samt för helåren efterfrågats. Beräknad genom snittlig an d el sjuklönekostnad för dessa år framgår i tabell 1. Uppdraget denna gång omfattar att beräkna genomsnittlig andel sjuklönekostnad för helåret Tabell 1: Beräknad genomsnittlig andel sjuklönekostnad Beräknad genomsnittlig andel sjuklönekostnad (%) , (juli december) 0, , , Syfte Syftet med detta uppdrag är att beskriva samt beräkna en genomsnittlig andel sjuklönekostnad för helåret Beräkningen ska ske utifrån befintlig officiell statistik, en modellberäkning av sjuklönekostnad för företag med 1 4 anställda inom privat sektor samt en kompletterande undersökning om sjuklön för kommuner och landsting. Rapporten ska kunna utgöra ett underlag för FK att besluta om beräkningsmetoden uppfyller deras behov och syfte. 1.2 Bakgrund Innan uppdraget genomfördes för första gången (år 2011) konstaterades det att det inte fanns någon officiell statistik som visar uppgifter om genomsnittlig sjuklönekostnad. Beräkningarna har i möjligaste mån skett utifrån befintliga officiella statistiska källor samt en kompletterande undersökning om sjuklön för kommuner och landsting. Situationen vad gäller officiella statistiska källor är liknande även vad gäller beräkning avseende FK:s önskemål inför detta uppdrag är att den totala sjuklönekostnaden ska om fatta alla lagstad gad e sjuklönekostnader (inkl. lagstad gad e arbetsgivar - avgifter, exkl. särskild löneskatt) för dag Lagstadgad sjuklön är den sjuklön som arbetsgivaren enligt lag är skyldig att betala till sina anställda vid sjukfrånvaro dag Sjuklönen motsvarar 80 procent av de 1 Rätten till ersättning behandlas i 17, lagen om sjuklön Statistiska centralbyrån 3

6 anställningsförmåner som den anställde skulle ha erhållit under ordinarie arbetstid om personen arbetat under sjuklöneperioden. Önskemålet för den totala lönekostnaden inför detta uppdrag är att den ska hämtas från den arbetsgivardeklaration som arbetsgivaren skickar till Skatteverket (SKV) varje m ånad. Löneuppgiften från arbetsgivardeklarationen ska kompletteras med kostnaden för lagstadgade arbetsgivaravgifter. FK har bestämt att befintliga officiella statistiska källor ska användas som underlag för beräkning med vissa kompletteringar. Då sjuklön i företag med 1 4 anställda inte undersöks i den officiella lönestatistiken för privat sektor har det bestämts att en modellberäkning ska genomföras för att kompensera för detta. Vidare så har det även bestämts att en kompletterande undersökning ska genomföras för kommuner och landsting, målet med denna är att beräkna lagstadgad sjuklön dag Rapportens upplägg I rapporten beskrivs kort det svenska statistiksystemet och de myndigheter som är ansvariga för respektive ämnesområde som berörs i uppdraget. Ansvar för att tillhandahålla officiell statistik är idag decentraliserat till ett antal myndigheter utöver SCB. Rapporten innehåller en beskrivning av de statistikkällor som beräkningarna av genomsnittlig andel sjuklönekostnad är baserad på. Beräkningarna grundar sig på ett flertal olika statistiska källor. I rapporten framgår även beräknade resultat, jämförelse över tid samt utifrån uppdragets syfte en analys av kvalité och eventuella svagh eter i de källor som använts. 4 Statistiska centralbyrån

7 2 Systemet för Sveriges officiella statistik Detta kapitel ger en kort beskrivning av statistikansvariga myndigheter. De huvudsakliga källorna, från vilka uppgifter till uppdraget har inhäm tats, är den officiella lönesummestatistiken sam t den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken. 2.1 Statistikansvariga myndigheter och officiell statistik SCB är ansvarig myndighet för den officiella lönesummestatistiken som baseras på de arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifter som arbetsgivare skickar in till SKV. Medlingsinstitutet (MI) är sedan 2001 statistikansvarig myndighet för den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken. SCB producerar statistiken på uppdrag av MI. Nuvarande avtal mellan SCB och MI är ett tvåårigt avtal som omfattar produktion av statistiska uppgifter avseende Även FK är statistikansvarig myndighet och ansvarar för officiell statistik inom socialförsäkringsområdet. Att vara statistikansvarig myndighet betyder att myndigheten ansvarar för vad som betecknas som officiell statistik inom ett visst ämnesområde. I lagen om den officiella statistiken anges bland annat att den officiella statistiken ska finnas tillgänglig för allm än inform ation, utredningsverksamhet och forskning. Beslut gällande eventuella förändringar i den officiella statistikens innehåll eller omfattning fattas av respektive ansvarig myndighet. Den statistikansvariga myndigheten kan i sina föreskrifter reglera om uppgiftslämnarskyldighet. Innebörden av uppgiftslämnarskyldighet är att de som blir utvalda att delta i undersökningar är skyldiga att lämna de efterfrågade uppgifterna. Uppgifterna ska lämnas till den statistikansvariga myndigheten eller till den statistikproducent som myndigheten utsett. Statistiska centralbyrån 5

8 3 Beskrivning av de statistiska underlagen Detta kapitel beskriver de statistiska källor som beräknad genomsnittlig andel sjuklönekostnad är baserad på. Avsnitt 3.1 innehåller information om den officiella lönesummestatistiken och avsnitt 3.2 den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken. Den officiella lönestatistiken har i detta uppdrag kompletteras med en modellberäkning för att kompensera för sjuklön i företag med 1 4 anställda, detta behandlas i avsnitt 3.3. Vidare har även statistiken kompletterats med en undersökning gällande sjuklön för kommuner och landsting, detta behandlas i avsnitt Officiell lönesummestatistik Den officiella lönesummestatistiken omfattar två olika undersökningar, Lönesummor, preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter (LAPS) och Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik (LSUM). LAPS baseras på arbetsgivardeklarationer som arbetsgivare skickar in till SKV en gång i månaden. Undersökningen LSUM baseras på de kontrolluppgifter som arbetsgivarna skickar in till SKV en gång om året. Vid beräkning av genomsnittlig andel sjuklönekostnad i uppdraget har lönesumma hämtats från LAPS. Den främsta anledningen till att LAPS valts som källa är att inga uppgifter avseende 2012 finns sammanställda och tillgängliga för LSUM vid tidpunkten för detta uppdrags genomförande. Under beskrivs LAPS övergripande. Mer information om undersökningen finns att tillgå på SCB:s webbplats: Pages/ Product 7868.aspx. En arbetsgivare ska enligt lag betala arbetsgivaravgifter på bland annat utbetalda löner. Förutom de lagstadgade avgifterna kan arbetsgivaren också vara bunden att enligt avtal betala kollektiva sociala avgifter för exempelvis pensions- och försäkringspremier. Dessa delar behandlas i kapitel LAPS LAPS avser att kvartalsvis belysa nivå och utveckling av lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt för hela arbetsmarknaden. Undersökningen är en totalundersökning som baseras på arbetsgivardeklarationer från arbetsgivare. Alla uppgifter samlas in på företagsnivå, det vill säga per organisationsnummer. Uppgifterna samlas månatligen in av SKV och statistiken sammanställs av SCB en gång i kvartalet. Publicering sker med cirka två månaders fördröjning, det vill säga att uppgifter avseende fjärde kvartalet publiceras omkring mitten av februari året därpå. 6 Statistiska centralbyrån

9 Lönesumma enligt LAPS Lönesumman är hämtad från de månatliga arbetsgivardeklarationerna (ruta 50) och omfattar samtliga löner och kontanta ersättningar som arbetsgivarna betalat ut till anställda under året (summering av 12 månader). Avgiftspliktiga förmåner (ruta 51) ingår ej i lönesumman. Till Avgiftspliktig bruttolön utom förmåner hänförs förutom tidlön bland annat följand e kontantförm åner: d iverse ackord sersättningar, avgångsvederlag, bonus, gratifikation, helgdagslön, jour- och beredskapsersättning, tillägg vid obekväm arbetstid, permitteringslön, provision, reseersättning, semesterersättning, semesterlön, sjuklön, vinstandel och övertidsersättning. För en mer utförlig beskrivning se SKV:s hemsida samt publikationerna SKV401 Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och SKV 409 Moms- och arbetsgivardeklarationer som finns att tillgå på: w w w.skatteverket.se/ foretagorganisationer/ skatter/ m om sarbetsgivard ekl arationerskattedeklaration.4.6a ff1f html. 3.2 Officiell Löne- och arbetskostnadsstatistik Sveriges officiella lönestatistik kan grovt d elas in i tre d elar: lönestrukturstatistik, konjunkturlönestatistik samt EU-statistik. Lönestrukturstatistiken genom förs årligen och syftar till att ge jämförbar inform ation om lönestrukturen på arbetsmarknaden. Med hjälp av lönestrukturstatistiken kan frågor rörande lönenivå och lönestruktur analyseras. Huvudsyftet med konjunkturlönestatistiken är att m ånatligen belysa konjunkture n på arbetsm arknad en. Statistiken kan exem pelvis ge svar på frågor om löneökningstakt och lönenivå. EU-statistiken syftar bland annat till att m äta arbetskraftskostnadernas nivå, struktur och förändring över tid. För att beräkna genomsnittlig andel sju klönekostnad i detta uppdrag har konjunkturlönestatistiken använts som källa för sjuklön. Denna källa har valts för att det är den enda källa som har insamlade uppgifter om sjuklön som avser helår. Nivåer på avtalade och lagstadgade arbetsgivaravgifter beräknas inom den officiella löne- och arbetskostnad sstatistiken främst m ed hjälp av procentsatser. I detta uppdrag är sociala kostnader för arbetsgivare framräknade med hjälp av samma procentsatser som används inom löne- och arbetskostnadsstatistiken. I detta kapitel beskrivs kortfattat konjunkturlönestatistiken (kapitel 3.2.1) och de schabloner som används i statistiken som reglerar arbetsgivarens sociala kostnader (kapitel 3.2.2). Mer om källorna finns att läsa på SCB:s webbplats: Pages/ Standard aspx. Statistiska centralbyrån 7

10 3.2.1 Konjunkturlönestatistik Konjunkturlönestatistiken har som huvudsyfte att belysa lönenivån och dess förändring över tiden. Detta görs uppdelat efter Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) 2007, avdelningar B till S. 2 Statistiken är uppdelad sektorsvis: Konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP) Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS) Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK) Konjunkturstatistik, löner för landsting (KLL) Undersökningarna genomförs månatligen. Inkommet material registreras och bearbetas för att sedan publiceras cirka två månader efter undersökningsmånadens slut. Detta innebär att uppgifter för december publiceras i slutet av februari året därpå. De lönemått som presenteras i konjunkturlönestatistiken är preliminära under tolv månader efter kalendermånadens slut. Efter tolv månader fastställs definitiva uppgifter. Detta innebär att det kan tillkomma ytterligare löneökningar i form av retroaktiva löneutbetalningar under perioden. För privat sektor kan även andra mindre justeringar göras på grund av ytterligare inkomna blanketter och upprättade uppgifter. För privat sektor finns det varje undersökningsmånad ett stående urval av företag som dras i november året innan referensåret. För företag med fem eller fler anställda görs ett representativt urval medan företag med minst 200 anställda totalundersöks. År 2012 omfattar undersökningen företag. Uppgifterna samlas in aggregerat per företag, upp delat efter arbetare och tjänstemän. Undersökningarna för offentlig sektor är totalundersökningar, det vill säga samtliga myndigheter, kommuner och landsting omfattas. För statlig sektor samlas individuppgifter in medan uppgifterna för kommuner och landsting samlas in aggregerat. Den population som undersöks för privat sektor utgörs av företag inom privat sektor som har minst fem anställd a enligt SCB:s företagsdatabas. Detta innebär att utvalda företag kompenserar och räknas upp för att representera hela undersökningens m ålpopulation. Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombord anställda i utrikes sjöfart, betingsanställda, företagsägare samt VD ingår ej i undersökningen. Eftersom de minsta företagen (mindre än fem anställda) inte undersöks i den officiella konjunkturlönestatistiken så har en modellberäkning gjorts för att komplettera för detta i uppdraget. Mer information om detta finns i kapitel Näringsgrenar som ej ingår i undersökningarna är: A: Jordbruk, skogsbruk och fiske T: Förvärvsarbete i hushåll, hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk U: Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0: Uppgift om näringsgren saknas Läs mer om SNI 2007: / Pages/ List aspx 8 Statistiska centralbyrån

11 Populationen som undersöks för statlig sektor omfattar sysselsatta inom statlig förvaltning, sysselsatta vid institutioner hänförliga till statlig sektor sam t sysselsatta vid socialförsäkringsfond er som und er und ersökningsmånaden fått lön utbetald. Undersökningarna för privat och statlig sektor omfattar anställd personal, både månads- och timavlönade, i åldern år. I undersökningen för kommuner och landsting omfattar populationen samtliga anställda, oavsett ålder, i Sveriges kommuner, kommunalförbund och landsting som följer kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser. Vid resultatframställning, som exempelvis beräkning av total sjuklön, gäller resultaten enbart för den population som undersöks Sjuklön enligt konjunkturlönestatistiken Det skiljer sig åt mellan sektorerna och olika typer av anställda vad det är för uppgifter som samlas in i konjunkturlönestatistiken. Sjuklön är en av många uppgifter som insamlingarna omfattar. Insamlad sjuklön särredovisas eller publiceras inte utan ingår som en liten del i aggregerade kostnadsberäkningar till EU-statistik. Instruktionerna nedan är hämtade från vägledningarna för respektive sektor: Privat sektor Summera den utbetalda sjuklönen avseende kalendermånaden. Sjuklönen ska avse de första 14 dagarna, dvs. arbetsgivarperioden. Observera att det är sjuklön som efterfrågas, inte sjuklöneavdrag. Statlig sektor Ange den sjuklön som arbetsgivaren betalat ut till den anställde för sjukdag Observera att det är sjuklön som efterfrågas, inte sjukavdrag. Kommuner och landsting Ange summan av den sjuklön arbetsgivaren betalar ut. Även ersättning som arbetsgivaren betalar utöver Försäkringskassans förmåner skall redovisas här, t.ex. föräldrarpenningstillägg. Observera att det är sjuklönen som ska redovisas och inte sjuklöneavdraget. För privat och statlig sektor samlas uppgifter in om utbetald sjuklön till och med sjukdag 14. För kommuner och landsting ingår all sjuklön som arbetsgivaren betalar ut oavsett vilken sjukdag lönen avser samt även ersättn ingar som arbetsgivaren betalar utöver FK:s förmåner. Då detta uppdrag endast ska omfatta lagstadgad sjuklön för dag 2 14 har en kompletterande undersökning genomförts för kommuner och landsting. Kapitel 3.4 innehåller mer information om denn a kompletterande undersökning. I vägledningen för privat sektor framgår att summerad sjuklön ska vara avseende kalendermånaden. Detta innebär att den utbetalda sjuklönen ska periodiseras till den månad som kostnaden avser oavsett när löneutbetalningen sker. Instruktionen skiljer sig från vägledningarna för offentlig sektor där det står att utbetald sjuklön under mätmånaden ska redovisas. Utbetald sjuklön under mätmånaden ska alltså redovisas oavsett vilken period sjuklönekostnaden härrör sig från. Statistiska centralbyrån 9

12 Utfall 2012 I d iagram 1 åskåd liggörs d en totala sjuklönen enligt konjunkturlönestatistiken per månad under 2012 (för kommuner och landsting omfattar diagrammet total sjuklön och ersättningar utöver FK:s förmåner). Som framgår av diagrammet varierar storleken på den totala sjuklönen mellan månader och säsonger. Total sjuklön var som högst under februari mars och som lägst under sommarmånaderna juli augusti. Diagram 1: Total sjuklön enligt konjunkturlönestatistiken 2012 Kronor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Privat sektor Statlig sektor Kommuner Landsting Sociala avgifter En arbetsgivare har utöver de anställdas löner även kostnader för sociala avgifter. I den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken används dessa kostnad er främst till indexberäkningar för att spegla arbetskraftskostnadens förändring över tid. De lagstadgade avgifterna består av avgifter till ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring, arbetsskada och föräldraförsäkring, en arbetsmarknadsavgift samt en allmän löneavgift. Den allmänna löneavgiften kan ses som en slags skatt som arbetsgivaren betalar till staten. I tabell 2 framgår aktuella arbetsgivaravgifter enligt lag år 2012 för anställda som vid årets början fyllt 26 år. 10 Statistiska centralbyrån

13 Tabell 2: Arbetsgivaravgifter enligt lag för anställda som vid årets början fyllt 26 år, procent av bruttolön 2012 Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 Sjukförsäkringsavgift 5,02 Arbetsskadeförsäkringsavgift 0,30 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 Arbetsmarknadsavgift 2,91 Allmän löneavgift 9,21 Totalt 31,42 För anställda som inte fyllt 26 år vid årets ingång betalar arbetsgivaren utöver ålderspensionsavgiften endast en fjärdedel av summan av övriga avgifter, det vill säga totalt 15,49 procent. För att beräkna en sammanvägd arbetsgivaravgift för samtliga anställda (anställda under och över 26 år) används lönesummevikter. Vikterna hämtas från konjunkturlönestatistiken samt lönestrukturstatistiken och baseras på hur stor andel lönesumman utgör för de två olika grupperna. Aktuella lagstadgade arbetsgivaravgifter efter justering för år 2012 återfinns längre fram i tabell 3. Utöver de lagstadgade avgifterna kan arbetsgivaren ha kostnader för avgifter som har avtalats med de fackliga organisationerna, så kallade avtalsförsäkringar samt avtalspensioner (avtalade arbetsgivaravgifter). Avtalade arbetsgivaravgifter administreras av arbetsmarknadens parter och om fattar bland annat försäkringar vid om ställning till nya arbetsuppgifter, vid skada eller sjukd om sam t prem ier till avtals- eller tjänstepension. Avgifterna skiljer sig mellan olika avtal och branscher. Tabell 3 visar kostnader arbetsgivare har för arbetsgivaravgifter baserade på 2012 års preliminära uppgifter. FK har beslutat att kostnader för avtalade arbetsgivaravgifter inte ska ingå i beräkning av genomsnittlig andel sjuklönekostnad i detta uppdrag. Förutom lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter är arbetsgivaren också skyldig att betala en särskild löneskatt på företagets avtalade kostnader för pensionsförmåner. Särskild löneskatt kan till exempel utgöras av avsättningar till pensionsstiftelser och/ eller köp av pensionsförsäkringar. Under 2012 uppgår skattesatsen till 24,26 procent av pensionspremiernas storlek. FK har beslutat att kostnader för särskild löneskatt inte ska ingå i beräkning av genomsnittlig andel sjuklönekostnad i detta uppdrag. Statistiska centralbyrån 11

14 Tabell 3: Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt, procent av bruttolön 2012 Lagstadgad arbetsgivaravgift* Avtalad arbetsgivaravgift** Särskild löneskatt*** Privat sektor 29,94 9,53 2,18 Arbetare 28,44 5,06 1,09 Tjänstemän 30,81 12,10 2,81 Statlig sektor 30,97 13,50 3,15 Kommuner 30,48 5,71 1,33 Landsting 30,99 9,38 2,23 * År 2012 var den lagstadgade arbetsgivaravgiften 31,42 procent, men för anställda som vid årets början ej fyllt 26 år var den 15,49 procent. Hänsyn har tagits till detta. För anställda som uppnått ordinarie pensionsålder, 65 år, betalas endast ålderspensionsavgift om 10,21 procent. Hänsyn har ej tagits till detta. ** Avtalade arbetsgivaravgifter enligt Svenskt Näringsliv, SKL, AGV, Fora och Alecta. Dessa ska enligt FK inte ingå i beräkning av andel sjuklönekostnad. *** Arbetsgivare ska erlägga särskild löneskatt om 24,26 procent på pensionskostnaderna för sina anställda. Enligt FK ska inte detta ingå i beräkning av andel sjuklönekostnad. 3.3 Modellberäkning av sjuklönesumma för företag med 1 4 anställda inom privat sektor Högkostnadsskyddet som ligger till grund för detta uppdrag omfattar alla arbetsgivare, oavsett antalet anställd a. Inom d en officiella konjun kturlönestatistiken för privat sektor utgör dock den undersökta populationen företag med minst fem anställda. Det innebär att sjuklönesumman för privat sektor saknar uppgifter för företag med 1 4 anställda. För att kompensera för detta i detta uppdrag görs därför en modellberäkning för att uppskatta sjuklönesumman för företag med 1 4 anställda. Enligt SCB:s företagsregister utgjorde dessa företag cirka 70 procent av alla företag med minst en anställd under Antal anställda på dessa företag uppgick till knappt 10 procent av totalt antal anställda inom privat sektor. I modellberäkningen av sjuklön för företag med 1 4 anställda används uppgifter om lönesumma för företag med 1 4 anställda, andel utbetald sjuklön av lönesumma för företag med 5 9 anställda och antal sjukersättningsdagar per sysselsatt för företag med 1 4 anställda i förhållande till företag med 5 9 anställda. Lönesumma i detta uppdrag hämtas från LAPS. Då LAPS innehåller information om samtliga arbetsgivare, oavsett storlek, så innebär det att lönesumman för 1 4 anställda kan hämtas direkt från denna källa. Förhållandet mellan sjuklönesumma och utbetald lön för företag med 5 9 anställda beräknas utifrån insamlad sjuklön i konjunkturlönestatistiken och lönesumma i LAPS. Antal sjukersättningsdagar per sysselsatt för företag med 1 4 jämfört med företag med 5 9 anställda hämtas från den officiella konjunkturstatistiken över sjuklöner (KSju) och kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS). 12 Statistiska centralbyrån

15 Modellen bygger på ett par antaganden: 1) Sjuklönesumman kan ses som en funktion av lönesumma dividerat med antal sjukdagar per sysselsatt 2) Det är inte någon skillnad i förhållandet mellan sjuklönesumma och lönesumma för företag med 1 4 anställda jämfört med företag med 5-9 anställda. Följande formel visar hur en uppskattning av sjuklönesumman för företag med 1 4 anställda beräknas i uppdraget: där: S 1 4 f ( S L 5 9 f 5 9 f L 1 4 f ) A A S f = Sjuklönesumma, för företag f med 1 4 anställda 1 4 L f = Lönesumma, för företag f med 1 4 anställda 1 A och 4 = Antal sjukdagar per sysselsatt, för företag med 1 4 anställda 5 9 S f, 5 9 L f och 5 A 9 är motsvarande för företag med 5 9 anställda Resultat från KSju och KS avseende 2012 visar att det inte är någon skillnad i antal sjukdagar i förhållande till antal sysselsatta för företag med A anställda jämfört med företag med 5 9 anställda. Kvoten blir därför A 3.4 Kompletterande undersökning för kommuner och landsting I den officiella konjunkturlönestatistiken för kommuner och landsting samlas uppgift in om Sjuklön och ersättning utöver Försäkringskassans förmåner. Den insamlade uppgiften innehåller, utöver kostnader avseende sjuklön dag 2 14, även t.ex. 10 procent påslag vid sjukdom, föräldraledighet osv. Syftet med den kompletterande undersökningen har varit att samla in hur mycket sjuklön för dag 2 14 som betalats ut under 2012, vilket är FK:s önskade definition. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska informeras samt ha möjlighet att yttra sig innan en ny undersökning påbörjas. Kontakt har tagits med SKL per telefon för att informera om undersökningen samt att diskutera möjligheterna att använda den årliga lönestrukturstatistiken som underlag för beräkningarna i stället för konjunkturlönestatistiken. En svårighet med detta är att lönestrukturstatistiken baseras på underlag avseende november månad vilken är en period med hög sjukfrånvaro samt att uppgifterna är preliminära vid tidpunkt för leverans Datainsamling Populationen utgjordes av samtliga kommuner och landsting. Blanketterna skickades ut med post under januari Uppgiftslämnarna ombads att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. Insamlin gen avslutades under slutet av februari På blanketten kunde uppgiftslämnarna läsa Statistiska centralbyrån 13

16 kortfattat om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan FK och SCB. Frågeställning och information till uppgiftslämnare återfinns i bilaga 1. Undersökningen har varit frivillig. Blanketten bestod av en fråga: Hur mycket sjuklön (dag 2 14) betalades ut under hela 2012? Till de kommuner och landsting som inte inkommit med svar efter angivet sista svarsdatum skickades en påminnelse via mail Svarsfrekvens och bortfall Svarsfrekvensen var 235 av 290 kommuner och 16 av 20 landsting. Efter granskning så plockades omkring 20 kommuner bort på grund av misstänkt felaktiga uppgifter. Bortfallet består av objektsbortfall vilket innebär att blanketten inte är besvarad alls eller på grund av misstänkt felaktiga uppgifter som inte kan tas med i beräkningen. Objektsbortfall beror i de flesta fall på att uppgiftslämnare inte kunnat redovisa uppgifter, det gäller främst på grund av att de bytt lönesystem under året eller haft en hög arbetsbelastning för tillfället Beräkningsmetod Den inrapporterade lagstadgade sjuklönen för dag 2 14 har används till sjuklönesumman för de kommuner och landsting som besvarat undersökningen. För de kommuner och landsting som inte besvarat blanketten och för de som inkommit med misstänkt missvisande uppgifter har en reducerad andel av sjuklönen från konjunkturlönestatistiken använts. Andelen har beräknats separat för kommuner respektive landsting med hjälp av relationen mellan konjunkturlönestatistiken och de uppgifter som inkommit i den kompletterande undersökningen. 14 Statistiska centralbyrån

17 4 Beräknad genomsnittlig andel sjuklönekostnad Genomsnittlig andel sjuklönekostnad är beräknad som en kvot mellan total sjuklönekostnad och total lönekostnad. Lönekostnaderna är baserade på samma företagsavgränsningar som gäller i konjunkturlönestatistiken med skillnaden att företag med 1 4 anställda inkluderas. För kommuner och landsting är sjuklönekostnaden beräknad utifrån den kompletterande undersökning som genomförts. Genomsnittlig andel sjuklönekostnad: TS G = TL Där: G = Genomsnittlig andel sjuklönekostnad TS = Total sjuklönekostnad TL = Total lönekostnad Total sjuklönekostnad: TS = (S s + (S s * LA s ) Där: TS = Total sjuklönekostnad S s = Sjuklönesumma, för sektor s. LA s = Procentuell andel lagstadgad arbetsgivaravgift, för sektor s. Total lönekostnad: TL = L s + (L s * LA s ) Där: TL = Total lönesumma L s = Lönesumma, för sektor s. LA s = Procentuell andel lagstadgad arbetsgivaravgift, för sektor s. Procentuell andel lagstadgad arbetsgivaravgift är hämtad från tabell 3. Enligt FK:s önskemål ingår inga kostnader för avtalade arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt i varken den totala sjuklönekostnaden eller den totala lönekostnaden. Statistiska centralbyrån 15

18 4.1 Resultat Beräknad total sjuklönekostnad, total lönekostnad och beräknad genomsnittlig andel sjuklönekostnad för 2012 uppgår totalt till (avrundat till mdkr): Total sjuklönekostnad: Total lönekostnad: 16 mdkr mdkr Genom snittlig and el sjuklönekostnad: 16 mdkr 1764 mdkr 0,88 procent I diagram 2 åskådliggörs sjuklönekvoterna fördelat efter sektor. Den beräknade sjuklönekvoten är som lägst för den statliga sektorn och som högst för kommuner. Kvoten för kommuner uppgår för 2012 till 1,37 procent och för statlig sektor till 0,63 procent. Motsvarande andel för privat sektor är 0,78 procent och för landstingen 1,08 procent. I tabell 4 visas totalt framräknade löne- och sjuklönekostnader (som ej är avrundade till mdkr) för aktuellt år uppdelat efter sektor. Diagram 2: Genomsnittlig andel sjuklönekostnad ,40% 1,20% 1,37% 1,00% 1,08% 0,80% 0,60% 0,40% 0,78% 0,63% 0,88% 0,20% 0,00% Privat sektor Statlig sektor Kommuner Landsting Totalt 16 Statistiska centralbyrån

19 Tabell 4: Genomsnittlig andel sjuklönekostnad 2012, kronor Privat sektor Statlig sektor Kommuner Landsting Totalt Sjuklönesumma Lagstadgade arbetsgivaravgifter inkl. allmän löneavgift Avtalade arbetsgivaravgifter* Särskild löneskatt* Total sjuklönekostnad Lönesumma Lagstadgade arbetsgivaravgifter inkl. allmän löneavgift Avtalade arbetsgivaravgifter* Särskild löneskatt* Total lönekostnad Genomsnittlig andel sjuklönekostnad 0,78% 0,63% 1,37% 1,08% 0,88% * Enligt FK:s önskemål ingår avtalade arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt med värde 0 i beräkningarna. Statistiska centralbyrån 17

20 5 Analys 5.1 Definitionsavvikelser från FK:s önskemål Lagstadgad sjuklön En kompletterande undersökning har genomförts för att beräkna utbetald lagstadgad sjuklön, dag 2 14, för kommuner och landsting. Beräknad sjuklönekostnad för dessa sektorer omfattar således i denna rapport den lagstadgade sjuklönen som FK efterfrågar. I konjunkturlönestatistikens vägledningar för privat och statlig sektor framgår att den redovisade sjuklönen ska avse den sjuklön som arbetsgivaren betalat ut för sjukdag Vägledningarna preciserar inte vilken typ av sjuklön som redovisningen ska omfatta, därmed kan inrapporterad sjuklön innehålla utbetald a ersättningar utöv er vad som regleras i sjuklönelagen. I kollektivavtal kan det finnas bestämmelser om att en högre sjuklön ska utbetalas de första 14 dagarna Lagstadgade arbetsgivaravgifter I beräkning av den totala arbetskraftskostnaden inom den officiella löneoch arbetskostnadsstatistiken finns vissa brister vad gäller de lagstadgade arbetsgivaravgifterna då dessa inte samlas in. För att få uppgifter om arbetsgivaravgifterna används fastställda procentsatser. För de personer som vid ingången av aktuellt år inte har fyllt 26 år betalar arbetsgivaren en lägre lagstadgad arbetsgivaravgift. Genom att utgå från hur lönesummorna från lönestruktur- och konjunkturlönestatistiken fördelar sig mellan de aktuella åldersgrupperna, vägs de olika procentsatserna samman. De nya viktade procentsatserna kan ses som en uppskattning av total genomsnittlig lagstadgad arbetsgivaravgift för samtliga sektorer. För personer som uppnått ordinarie ålder för ålderspension, 65 år, betalas enbart ålderspensionsavgiften. För anställda födda 1937 och tidigare finns inte någon lagstad gad arbetsgivaravgift alls. Inom d en officiella arbetskostnadsstatistiken bortser man helt från dessa båda gruppers slopade eller sänkta avgifter. I beräkningen av sjuklönekvoten används de procentsatser som används i den officiella arbetskostnadsstatistiken. 5.2 Kvalité i de statistiska underlagen utifrån uppdragets syfte Många lönesystem har inbyggda funktioner för att kunderna snabbt och smidigt ska kunna få fram efterfrågad statistik ur sina system. Då det finns färdiga rapportuttag i de flesta systemen, för både LAPS och konjunktur - lönestatistiken, innebär det att uppgiftslämnarna har bra förutsättningar att skicka in statistik. Både LAPS och konjunkturlönestatistiken är månatlig och detta innebär att uppgiftslämnarna regelbundet lämnar denna statistik. Att statistiken lämnas kontinuerligt innebär att uppgiftslämnaren får rutin och lär sig hur uppgifterna ska redovisas. I de flesta system kan uppgiftslämnaren själv göra vissa inställningar vilket innebär viss risk att efterfrågade uppgifter inte uppfyller önskade 18 Statistiska centralbyrån

21 definitioner. Vad gäller insamling av sjuklön och andra förmåner är ett fel som kan uppstå att uppgiftslämnaren rapporterar in sjukavdrag istället för sjuklön. En sådan felrapportering är för framförallt privat sektor mycket svår att upptäcka. Sjuklönen varierar ofta mellan olika månader och olika företag vilket innebär att det är svårt att bedöma vilken sjuklön som är rimlig. Granskningen av sjuklön är olika uppbyggd beroende på vilken sektor och kategori av anställd som granskas. Granskningskontrollerna är anpassade efter hur uppgifterna samlas in. Uppgifterna samlas in aggregerat per organisationsnummer/ redovisningsenhet för privat sektor, landsting och kommuner och därmed sker granskningen för ett aggregat av anställda. Uppgifterna för statlig sektor samlas in på individnivå och granskningen görs därmed per individ. Både LAPS och konjunkturlönestatistiken omfattas av uppgiftslämnarplikt. Detta tillsammans med dess skattemässiga användning gör att bortfallet i LAPS bedöms som mycket litet. Även i konjunkturlönestatistiken bedöms att bortfallet är relativt lågt. 5.3 Täckning av arbetsmarknaden I konjunkturlönestatistiken undersöks inte företag som är verksamma inom branscherna A (företag inom jord bruk, skogsbruk och fiske), T (förvärvsarbete i hushåll; hushållsproducenter av diverse varor och tjänster för eget bruk), U (internationella organisationer, utländska ambassader o.d.) och 0 (avdelning saknas). Som framgår i tabell 5 utgör företag som har sitt huvudsakliga verksamhetsområde inom dessa branscher en liten del av alla företag i Sverige. Totalt sett så utgör anställda inom dessa branscher cirka en procent av totalt antal anställda. Statistiska centralbyrån 19

22 Tabell 5: Antal anställda och andel anställda fördelat efter näringsgren, 2012 Näringsgren (SNI 2007) Antal anställda Andel anställda, procent A (företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske) ,0 B (gruvor och mineralutvinningsindustri) ,2 C (tillverkningsindustri) ,1 D (el-, gas- och värmeverk) ,5 E (vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar) ,4 F (byggindustri) ,6 G (handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar) ,3 H (transport- och magasineringsföretag) ,3 I (hotell och restauranger) ,1 J (informations- och kommunikationsföretag) ,9 K (kreditinstitut och försäkringsbolag m.m.) ,1 L (fastighetsbolag och fastighetsförvaltare) ,4 M (företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik) ,9 N (företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster) ,7 O (civila myndigheter och försvaret) ,6 P (utbildningsväsendet) ,3 Q (enheter för vård och omsorg, socialtjänst) ,3 R (enheter för kultur, nöje och fritid) ,4 S (andra serviceföretag) ,0 T (förvärvsarbete i hushåll; hushållsproducenter av diverse varor och tjänster för eget bruk) 0 0,0 U (internationella organisationer, utländska ambassader o.d.) 21 0,0 0 (avdelning saknas) 855 0,0 Totalt Källa: Företagsregistret, SCB Myndigheter och företag som saknar sjuklön En liten del av alla uppgiftslämnare lämnar aldrig några uppgifter om sjuklön till SCB. Att inte uppgifter rapporteras in beror i många fall på problem med lönesystem. Sjuklönekvoten för statlig sektor ligger lägre än för övriga sektorer. Sjuklönen är en bland många insamlade variabler på den individbaserade konjunkturlönestatistiken för statlig sektor och idag görs en mycket summarisk granskning. Ett antal myndigheter har inte rapporterat någon sjuklön under De flesta av myndigheterna är små men även några större saknar sjuklön i redovisningen. Vid beräkning av genomsnittlig andel sjuklönekvot har de största myndigheterna (över 100 anställda) som saknar sjuklön helt någon månad under året exkluderats, eftersom antagandet kan göras att de bör ha haft utbetald sjuklön. Exkluderade myndigheter omfattar cirka en procent av antal anställda i statlig sektor. Vad gäller privat sektor så rapporterar största delen av alla företag in sjuklön. Det finns dock ett mindre antal som aldrig redovisar uppgiften. Största delen av företagen som inte rapporterat in sjuklön har få anställda. Alla utvalda företag i privat sektor ingår som underlag till beräkningarna. Att små företag och myndigheter inte rapporterar in sjuklön behöver inte betyda att inrapporterade uppgifter är felaktiga, alla behöver inte ha haft sjuklönekostnader under året. 20 Statistiska centralbyrån

23 5.4 Definitionsskillnader mellan LAPS och konjunkturlönestatistiken Den genomsnittliga andelen sjuklönekostnad är framräknad med hjälp av lönesumma från LAPS och sjuklönesumma från konjunkturlönestatistiken. Konjunkturlönestatistiken innehåller ett antal definitioner och avgränsningar som inte finns i LAPS och därmed är det i vissa fall inte möjligt att få de två källorna helt jämförbara Olika åldersavgränsningar Sjuklönesumman som är hämtad från konjunkturlönestatistiken för privat och statlig sektor omfattar anställda mellan 18 och 64 år. Motsvarande lönesumma som är hämtad från LAPS inkluderar alla anställda oavsett ålder. Detta innebär att den beräknade genomsnittliga sjuklönen blir något underskattad då de två lönesummorna inte korresponderar fullt ut. Uppgifterna för kommuner och landsting omfattar anställda inom alla åldrar. Beräknade lönesummor i LAPS och konjunkturlönestatistiken överensstämmer i detta hänseende. Enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) fanns det cirka sysselsatta i åldern år under Andelen sysselsatta i åldern år utgjorde cirka tre procent av totalt antal sysselsatta i åldern år Avgränsningar av personalkategorier Konjunkturlönestatistiken innehåller ett antal avgränsningar av personalkategorier som redovisningen inte ska omfatta. Följande personalkategorier omfattas inte: Privat sektor: Ägare och VD Hemarbetande med okänd arbetstid Betings- och arvodesanställda Elever, praktikanter och anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Ombord- och utlandsanställda Statlig sektor: Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Uppdragstagare som erhåller arvodesersättningar, till exempel styrelseledarmöter Kommuner och landsting: Anställda enligt andra avtal än Allmänna Bestämmelser (AB), till exempel BEA 3, PAN 4 och RiB 5 LAPS omfattar alla anställda medan konjunkturlönestatistiken innehåller avgränsningar av personalkategorier. De beräknade lönesummorna som sjuklönekvoten är baserad på bygger därmed inte helt på samma personalkategorier. Eftersom inte samma personalkategorier omfattas i de två källorna blir sjuklönekvoten något underskattad. 3 Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser 4 Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare 5 Kollektivavtal för Räddningstjänstpersonal i Beredskap Statistiska centralbyrån 21

24 5.4.3 Periodisering av sjuklön Den lönesumma som redovisas i LAPS motsvarar den lön som är utbetald und er d en aktuella period en på företaget. I vägled ningarna till konjunktur - lönestatistiken framgår att den sjuklön som redovisas i offentlig sektor är den som är utbetald under perioden. I vägledningen för privat sektor står d et att sjuklönen ska avse kalenderm ånad en. Detta innebär att sjuklönekostnaden i privat sektor enligt definitionerna ska periodiseras till den månad som den avser. I beräkningarna av andel sjuklönekostnad har inga försök att ta hänsyn till periodiseringar tagits. Det saknas underlag som visar hur stor andel av uppgiftslämnarna som faktiskt rapporterar in periodiserade uppgifter. Definitionsskillnaden vad gäller periodisering har troligtvis en mycket liten effekt på den beräknade sjuklönekvoten eftersom sjuklönen för samtliga månader under året summeras. 22 Statistiska centralbyrån

25 6 Jämförbarhet över tid Uppdraget med att beräkna genomsnittlig andel sjuklönekostnad har inklusive denna årgång genomförts tre gånger. Uppgifter har beräknats för andra halvåret 2010 samt för helåren Beräkningen av genomsnittlig andel sjuklönekostnad för 2012 har gjorts med samma metoder som tillämpades vid beräkning av Vid beräkning av uppgifter avseende 2011 så gjordes detta i stor utsträckning som året innan (då uppgifter för och andra halvåret 2010 beräknades) men med följande skillnader: Företag med 1-4 anställda inkluderades i underlaget (modellberäkning). Särskild löneskatt exkluderades från beräkningarna. Kompletterande undersökning till kommuner och landsting baserades på en totalundersökning. Tidigare beräkningsomgångar baserades undersökningen på ett urval av kommuner och samtliga landsting. Statistiska centralbyrån 23

26 7 Slutsats Den genomsnittliga andelen sjuklönekostnad har beräknats till 0,88 procent för år Avrundat till två decimaler så är detta 0,02 procentenheter högre än vad som beräknats för helåret Den beräknade andelen sjuklönekostnad är beräknad med utgångspunkt från den officiella statistiken. Det finns tre statistikansvariga myndigheter som ansvarar för statistik inom de ämnesområden som har använts för detta uppdrag som högkostnadsskyddet berör; MI, SCB och FK. Officiell lönesummestatistik omfattar bland annat uppgifter om utbetalda lönesummor. Statistikunderlaget bygger på de uppgifter som arbetsgivarna rapporterar in till SKV. Källans primära syfte är inte att belysa specifika lönekostnadskomponenter, som efterfrågas i detta uppdrag, utan att utgöra ett administrativt skattemässigt underlag. Inom den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken samlas uppgifter om arbetsgivarnas utbetalda sjuklöner in. Den insamlade statistiken omfattar en mängd olika uppgifter varav sjuklön är en del. Insamlad sjuklön används inom den EU-reglerade arbetskostnadsstatistiken där den utgör en av m ånga kostnad skom ponenter. Då inte det huvudsakliga syftet m ed statistiken är att mäta sjuklöner sker idag ingen publicering av dessa uppgifter specifikt. Uppgifter som samlas in inom ramen för den officiella statistiken är i dagsläget inte alla gånger helt anpassade för att uppfylla högkostnadsskyddets behov. För att kompensera för detta har beräkningarna kompletterats med en modellberäkning för att uppskatta sjuklön i företag med 1 4 anställda inom privat sektor samt en kompletterande undersökning om sjuklön som genomförts för kommuner och landsting. Deltagandet i den kompletterande undersökningen har varit frivilligt. Underlagen som sjuklönekvoten är baserad på omfattar ett antal definitionsavvikelser som kan påverka den beräknade kvoten. Den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken innehåller även vissa begränsningar som leder till att mindre delar av arbetsmarknaden inte representeras i den beräknade sjuklönekvoten. Det är upp till FK att ta ställning till om de beräkningsmetoder som använts i detta uppdrag uppfyller högkostnadsskyddets behov. 24 Statistiska centralbyrån

27 Bilaga 1- Insamling av uppgifter om sjuklön 2012, dag 2 14 Statistiska centralbyrån 25

28 Bilaga 1- Insamling av uppgifter om sjuklön 2012, dag Statistiska centralbyrån