Planerad 40 kv markkabel mellan Huskvarna och planerad vindkraftpark Lyckås i Jönköpings kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad 40 kv markkabel mellan Huskvarna och planerad vindkraftpark Lyckås i Jönköpings kommun December 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Rapporten har upprättats av Johanna Brodd och Sofia Elg För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/18

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning Genomförande av samråd Lokalisering, omfattning och utformning 6 2 Alternativa stråk och tekniker Nollalternativ 8 3 Beskrivning av berörda intressen Stadsbild/Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Stråk A Stråk B Stråk C Stråk D Stråk E och F Stråk G, H och I Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 15 4 Konsekvensbedömning 16 5 Förslag till disposition MKB 18 6 Referenser 18 sid 3/18

4 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2 Karta över naturintressen Bilaga 3 Karta över kulturmiljöintressen och friluftsliv samt förorenad mark sid 4/18

5 Malmö Inledning 1.1 Bakgrund Statkraft Södra Vindkraft AB planerar att uppföra en ny vindkraftpark vid Lyckås i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Tillstånd för vindkraftparken har erhållits under år E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) är nätägare i området och har fått i uppdrag att tillse en anslutning av den planerade vindkraftparken till elnätet. E.ON Elnät planerar att anlägga en ny 40 kv markkabel mellan befintlig transformatorstation i Huskvarna och station vid planerad vindkraftpark Lyckås. 1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Av ellagen följer att 6 kap. miljöbalken (MB) gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet. Därmed ska samråd hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. E.ON Elnät genomför nu samråd för ett utredningsområde och flera alternativa stråk med länsstyrelse, kommun, berörda organisationer och myndigheter, enskilda som särskilt berörs och allmänheten. E.ON Elnät har valt att samråda med fastighetsägare inom 30 m på vardera sida om framtagna stråk. Själva stråken är 30 meter breda. För att nå allmänheten kommer projektet att kungöras i den lokala tidningen. Kungörelsen kommer att innehålla kort information om projektet och att det ges möjlighet att inkomma sid 5/18

6 med synpunkter och ställa frågor. Samrådsunderlaget kommer även att finnas tillgängligt att ta del av digitalt på E.ONs webbsida ( Samrådet pågår till och med den 29 januari 2015 och under denna tid går det bra att lämna synpunkter skriftligt eller per telefon. Kontaktuppgifter framgår av följebrevet. Efter avslutat samråd kommer E.ON Elnät att gå vidare genom att utifrån dessa stråk välja en sträckning. Val av stråk och sträckning kommer att baseras på miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar samt synpunkter inkomna i samrådet. De fastighetsägare som blir direkt berörda kommer att kontaktas. 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning Den planerade vindkraftparken kommer att uppföras vid Lyckås som är beläget en mil norr om Huskvarna i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Markkabeln är planerad att gå mellan befintlig transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid Lyckås vindkraftpark via befintlig transformatorstation i Kaxholmen, se bilaga 1. För att kunna överföra den förväntade produktionen från den planerade vindkraftparken krävs en 40 kv kraftledning som avses förläggas som markkabel. En positiv effekt av den nya ledningen är att den bidrar med ytterligare reservmatningsmöjlighet till samhället Kaxholmen. Markkabeln blir ca kilometer beroende på vilka stråk som väljs och kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar. En markkabel som kommer att bestå av tre stycken fasledare planeras, se figur 1 nedan. Denna kommer att förläggas på ett djup av ca 0,9 meter i ett schakt som har en dagöppning på maximalt 1,0 meter. Markkabeln placeras på en bädd av sand och grus i schaktet som därefter återfylls, först med ett lager sand, och sedan med de uppschaktade massorna. Markytan kommer sedan att återställas så långt det är möjligt till ursprungligt skick och överskottsmassor kommer att transporteras bort. Vid anläggandet av markkabeln kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner, upplag av massor och kabeltrummor. Efter att arbetet är avslutat kommer marken att i största möjliga mån återställas. Arbetsområdet kan komma att uppgå till maximalt 6 m. sid 6/18

7 Figur 1. Schematisk skiss över ett kabelschakt (cirkamått) 2 Alternativa stråk och tekniker Arbetet med att ta fram alternativa stråk inleddes med en kartstudie av ett utredningsområde. Intressen för kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv identifierades med hjälp av kartdata från berörd Länsstyrelse, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt Riksantikvarieämbetet. Även övriga aspekter som kan innebära konflikter med en kraftledning har undersökts genom kartstudier och fältbesök. Därefter identifierades ett antal lämpliga stråk inom utredningsområdet. Där så bedöms tekniskt möjligt eftersträvas att förlägga markkablarna parallellt med befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar då det generellt sett bedöms ge en mindre påverkan på miljön, jämfört med att gå i obanad terräng. Även andra aspekter så som förekommande intresseområden avseende natur- och kulturmiljö samt topografi har beaktats. Ett möjligt alternativ är att bygga ledningen som luftledning. E.ON Elnät har alltid som huvudalternativ vid ledningsdragning inom regionnätet, att uppföra ledningarna som luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar. I detta fall avser emellertid inte E.ON Elnät att utreda ett luftledningsalternativ eftersom det inte bedöms som lämpligt inom vindkraftparken, Kaxholmen eller genom tätorten Huskvarna samtidigt som det delvis gäller en radiell inmatningsledning, varför kabelförläggningen inte hotar regionnätssystemets robusthet. De nya markkablarna planeras att förläggas från befintlig transformatorstation i Huskvarna via befintlig station i Kaxholmen för att sedan nå fram till planerad station vid vindkraftparken. Nio alternativa stråk har tagits fram vilka kan kombineras på olika sätt och dessa redovisas i bilaga 1. sid 7/18

8 Längden på kabeln blir ca km beroende på vilka stråk som väljs. Justering av stråk inom utredningsområdet kan komma att ske. Jönköpings Energi Nät AB planerar att byta ut en av sina befintliga 40 kv markkablar mellan Huskvarna och Gissebo och eventuellt kan samförläggning ske. Då Jönköpings Energi Nät AB:s nya markkabel planeras förläggas i befintlig sträckning är samförläggningen begränsad till ett stråk. Det är längs med stråk A, upp till Gissebo, som en eventuell samförläggning kan ske. 2.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade anslutningsledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftparken inte kan anslutas till regionnätet och därmed kommer den förnyelsebara energi som skulle kunna ha producerats att utebli. Den nya ledningen skulle ge ytterligare reservmatningsmöjlighet till samhället Kaxholmen vilket uteblir om ledningen inte byggs. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som markkabeln skulle medföra uteblir, till exempel så sker ingen påverkan på natur- och kulturmiljö. 3 Beskrivning av berörda intressen De intresseområden som berörs av de aktuella stråken för markkabeln beskrivs nedan tillsammans med en översiktlig konsekvensbedömning för respektive intresseområde. Med berörda intressen menas de intressen som ligger inom eller tangerar en 30 plus 30 meters buffertzon kring de 30 meter breda stråken. 3.1 Stadsbild/Landskapsbild Inom utredningsområdet finns tätbebyggd mark inom och i anslutning till Huskvarna samt i Kaxholmen. Utanför tätorten är det skogsmark som dominerar men det finns även jordbrukslandskap med inslag av fruktodlingar, åker- och betesmark. Området är kuperat med stora höjdskillnader och avgränsas i väster av Vättern och i norr av Landsjön. I och med att markkabeln kommer att förläggas under mark kommer inverkan på stadsbild och landskapsbild att bli obefintlig förutom i själva förläggningsskedet då maskiner och transportfordon utgör en marginell och tillfällig inverkan på stadsbilden/landskapsbilden. sid 8/18

9 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markkabeln kommer delvis att förläggas i de centrala delarna av Huskvarna inom tätbebyggt område. Till största del kommer markkabeln att förläggas i, eller i anslutning till vägar och vägområden. Flera bostadsområden och/eller industriområden, grönområden och skolor kommer att passeras. De skolor som passeras av de olika stråken är Landsjöskolan (stråk F), SMUlans förskola (stråk A), Ölmstad öppna förskola (stråk A), Norrängsskolan (stråk A och B), Norrängens förskola (stråk A och B) och Huskvarna familjecentral/öppna förskolor (stråk A) Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplan för Jönköpings kommun antogs av kommunfullmäktige i mars 2003 och 2010 togs beslut om att den fortfarande är aktuell. Arbetet med en ny kommunomfattande översiktsplan påbörjades hösten 2012 och översiktsplanen beräknas antas i kommunfullmäktige i december Den planerade markkabeln berör flertalet detaljplaner inne i Huskvarna, vid Brunstorp och vid Kaxholmen. På västra sidan om Skärstadsvägen finns ett område med kolonilotter som passeras av stråk A. 3.3 Naturmiljö Stråken passerar flera områden eller objekt som är av intresse för naturmiljön, se bilaga 2. Nedan beskrivs de berörda intressena för respektive stråk Stråk A Stråk A passerar flera vattendrag som ingår i Vätterns vattenskyddsområde. Skyddsområdet omfattar en skyddszon som, förutom hela Vätterns sjöyta och tillrinnande vattendrag, även utgör 50 meter strandzon. De berörda vattendragen är Huskvarnaån, Rosendalabäcken, Smedstorpsbäcken, samt tre mindre vattendrag. Kring Rumlaborg och Huskvarnaån i Huskvarna centrum passerar stråket ett område som ingår i naturvårdsprogrammet för Jönköping kommun. Kring Rumlaborg återfinns ett flertal rödlistade arter. Även i området Norrängen och vidare norrut upp mot Gissebo har rödlistade arter påträffats. I de norra delarna av Huskvarna finns fem områden där risk för markföroreningar föreligger. Vid Gissebo och Rudu återfinns fyra områden med risk för föroreningar. sid 9/18

10 Stråket passerar genom den nordvästligare delen av naturreservatet Huskvarnabergen. Naturreservatet ingår även i Natura 2000 och kommunens naturvårdsprogram samt är av riksintresse för naturvård. Riksintresset beskrivs som ett mångformigt område där helheten är av riksintresse och där östra Vätternstranden med Girabäcken, Västanå och Röttleån ingår. Stråket passerar genom detta riksintresse vidare norrut och innefattar hela miljön Skärstadsdalen som beskrivs som ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet och inslag av öppen äng, sötvattenstrandäng och betad skog. Detta område ingår även i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet samt delvis även kommunens naturvårdsprogram. Från Huskvarna längs Grännavägen och Skärstadsvägen upp till Rudu, finns totalt 37 skyddsvärda träd varav flertalet är lönn, några almar, ekar och ask samt en hästkastanj och en oxel. Vid Kaxholmen finns fyra skyddsvärda ekar. Stråket berör två betesmarker som ingår i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering av värdefulla naturmiljöer. Betesmarkerna ligger vid Strand och vid Brunkulla strax utanför Kaxholmen. Söder om Kaxholmen samt vid Krubbarp passerar stråket två naturvärdesobjekt. Dessa beskrivs som lövskogslund/hagmarksskog och lövskog Stråk B Den sydvästra delen av stråk B gränsar till Vätterns strandkant och ingår i sjöområdet som omfattas av riksintresse för naturvård samt kommunens naturvårdsprogram. Söder om jätten Vist (se kapitel 3.4 Kulturmiljö) finns ett skyddsvärt päronträd. Vidare norrut i stråk B finns 20 skyddsvärda träd, varav flertalet är ekar men även ask, alm, lind och tall förekommer. Här återfinns även ett flertal rödlistade arter. Stråket genomkorsas av tre vattendrag som ingår i Vätterns vattenskyddsområde. Dessa vattendrag är, från söder till norr, Smedstorpsbäcken, och två mindre vattendrag norr om denna. Även delar av stråket som ligger nära strandkanten hamnar inom vattenskyddsområdet. Från trafikplats Huskvarna norra och norrut passerar stråket genom ett område som ingår i det riksintresse för naturvården som beskrivits ovan för stråk A. Detta område omfattas även av utvidgat strandskydd. Den nordligaste delen av stråket ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet Stråk C Stråk C passerar Smedstorpsbäcken och berör därmed det vattenskyddsområde som beskrivs ovan för stråk A. sid 10/18

11 Stråket passerar vidare genom naturreservatet Huskvarnabergen. Naturreservatet ingår även i Natura 2000 och kommunens naturvårdsprogram och är av samma riksintresse för naturvård som beskrivits ovan för stråk A. Här finns fem områden som ingår i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering och dessa är en betesmark, en är restaurerbar och de övriga tre är igenväxta. Naturtypen består av berg varierat med odlingslandskap och lundmiljö. Inom naturreservatet finns sju skyddsvärda ekar, en oxel, en lind och två vårtbjörkar samt rödlistade arter. Stråket passerar norr om Läxarpagölen, vilken omfattas av det generella strandskyddet. Vid Läxarp passerar stråket tre betesmarker som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen och som även ingår i kommunens naturvårdsprogram. Här finns även ett område som är igenväxt men ingår i inventeringen. Ett naturvärdesobjekt berörs och beskrivs som lövskogslund/hagmarksskog. Intill detta område finns en skyddsvärd ask. Söder om Ringsberg finns ett skyddsvärt sötkörsbärsträd. Stråket korsar John Bauerleden och passerar därefter en betesmark som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen. Norr om Stora Karsnäs passerar stråket två skyddsvärda ekar Stråk D Vid Rudaholm passerar stråk D åtta skyddsvärda träd varav fem är lönn och tre är vårtbjörk. Vidare norrut passerar stråket en betesmark som ingår i ängs-och betesmarksinventeringen. Stråket passerar ett mindre vattendrag och berör därmed det vattenskyddsområde som beskrivs ovan för stråk A. Resterande stråk norrut korsar det område som ingår i miljön Skärstadsdalen. Detta område omfattas av riksintresse för naturvård samt den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet och beskrivs ovan för stråk A. I höjd med Botarp passerar stråket en nyckelbiotop av biotoptypen hagmark där biotopkaraktären är jätteträd, spärrgreniga grova träd. Här finns en skyddsvärd ek. Området ingår i kommunens naturvårdsprogram och här återfinns några rödlistade arter. Vid Ängsdal passerar stråket ett område som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen men som är starkt gödselpåverkad och inte är aktuell för restaurering. sid 11/18

12 3.3.5 Stråk E och F Stråk E och F är två mindre stråk vid Kaxholmen och omfattas helt av miljön Skärstadsdalen. Området ingår i det ovan beskrivna riksintresset för naturvård och den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. Stråk F passerar en lövskogsravin nära Kaxholmen vilken ingår i kommunens naturvårdsplan. Vid Esbjörnarp passerar stråk E ett område med risk för föroreningar. Det finns två skyddsvärda ekar i stråk E och nio i stråk F Stråk G, H och I Stråk G, H och I är tre mindre stråk öster om Kaxholmen och omfattas helt av miljön Skärstadsdalen. Liksom ovan nämnda stråk ingår även dessa tre stråk i det tidigare beskrivna riksintresset för naturvård och den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. Vid Krubbarp passerar stråk G ett naturvärdesobjekt vilket beskrivs som lövskog. Där stråk G sammanfaller med stråk I finns en betesmark som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen och som även ingår i kommunens naturvårdsprogram. Stråk H passerar en skyddsvärd lönn i höjd med Fjällstorp. Vid Berlin passerar stråk I en nyckelbiotop som beskrivs som spärrgreniga grova träd och som ingår i kommunens naturvårdsprogram. 3.4 Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets register berörs 22 stycken fornlämningar av de olika stråkalternativen, se tabell 1 nedan samt bilaga 3. Utsökningen har gjorts med en buffertzon på 30 m på vardera sida om varje stråk. Nedan följer en beskrivning av dessa från söder till norr. Inne i Huskvarna tätort passerar stråk A Rumlaborg (1). Denna borg kommer inte att beröras då den planerade ledningen kommer att anpassas vid detaljprojekteringen. Här ligger också en kulturhistorisk lämning i form av ett vägskäl med namn och tradition (2). Stråk A fortsätter norrut och passerar Kruthuset, Huskvarnas stadsmuseum (3,4,5). Strax norr om kruthuset återfinns en kulturhistorisk lämning i form av sjöbottenfynd (6). sid 12/18

13 Där stråk A och C överlappar påträffas en milstolpe (7). Här har även fynd såsom flintdolk och skafthålsyxa gjorts i samband med dikesgrävning (8). Söder om Norrängsskolan, passerar stråk B en kulturhistorisk lämning i form av en träskulptur, Jätten Vist (9). Han håller en stor jordtorv i handen som han slänger ut i Vättern, varvid Visingsö uppstår enligt sägnen. Öster om Strandvägen, längs med stråk B, ligger en boplats (10). I stråk C, väster om Smedstorp, återfinns en fornlämningsliknande lämning (11). Enligt Riksantikvarieämbetes uppgifter är den tidigare funna resta stenen borttagen från platsen. I stråk A och B återfinns ett område av lämningstypen plats med namn och tradition (12,14) som utgörs av platåer där markytan troligen är brukad för bete. Här har även fynd (13) av ett tvåhandsvärd från 1400-talet påträffats vid byggandet av motorvägen på talet. Vidare norrut i stråk A finns en fornlämning av lämningstyp gränsmärke (15) som utgörs av en milsten i sandsten. Nära Rudu återfinns en fyndplats av flinta (16). I höjd med Roma återfinns en fornlämning i form av ett vägmärke, milstolpe (17). Nära Jonstorp, i stråk H, återfinns en fornlämningsliknande bildning i form av en stående sten i granit (18). Strax söder om denna sten finns ett fornlämningsområde av lämningstypen lägenhetsbebyggelse (19). Detta är en fast fornlämning och består av en bebyggelselämning från år 1767 (Fjällstorp). Öster om detta område ligger en kulturhistorisk lämning av typen färdväg (20). I södra delen av stråk I, ligger torpet Edstorpet som är en fast fornlämning (22). Kring torpet ligger en fossil åker med röjningsrösen (21). RAÄ nr/id Nr i karta Fornlämningstyp Berör stråk Hakarp 102:1 8 Fyndplats A,C Hakarp 104:1 2 Plats med tradition A Hakarp 11:1 11 Fornlämningsliknande lämning C Hakarp 13:1 12 Plats med tradition A Hakarp 13:2 14 Plats med tradition B Hakarp 13:3 13 Fyndplats A,B Hakarp 23:1 7 Vägmärke A,C sid 13/18

14 Hakarp 24:1 3 Byggnad annan A Hakarp 24:2 4 Byggnad annan A Hakarp 24:3 5 Byggnad annan A Hakarp 26:1 1 Borg A Hakarp 62:1 10 Boplats B Hakarp 69:1 9 Övrigt (Jätten Vist) B Hakarp 92:1 6 Övrigt A Skärstad 133:1 19 Lägenhetsbebyggelse H Skärstad 161:1 22 Lägenhetsbebyggelse I Skärstad Fossil åker I Skärstad 23:1 18 Fornlämningsliknande bildning H Skärstad Färdväg H Skärstad 76:1 15 Gränsmärke A Skärstad 91:1 16 Fyndplats A Skärstad 96:1 17 Vägmärke A Tabell 1. Fornlämningar inom 30 meter på vardera sidan om planerade kabelstråk Området vid Skärstadsdalen, öster om Kaxholmen, är av riksintresse för kulturmiljövård och berör stråk A, G, H och I. I Riksantikvarieämbetets motivering till beslut står det beskrivet som Herrgårdslandskap med lång bebyggelsekontinuitet samt varierat bestånd av värdefull bebyggelse från olika tider samt sockencentrum. samt att Bebyggelsekontinuiteten bakåt antyds av flera gravfält och många enstaka gravar från både äldre och yngre järnålder samt ortnamnsefterleder av äldre typ. 3.5 Friluftsliv Stora delar av samtliga stråk passerar genom ett område som är av riksintresse för kustturism och friluftsliv, se bilaga 3. Inom detta område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Detta område ingår även i riksintresse för naturvård, se beskrivning ovan (Östra Vätternstranden). Inom delar av utredningsområdet finns goda möjligheter till friluftsliv och rekreation så som bär- och svampplockning, jakt och annat rörligt friluftsliv. Samtliga stråk berör älgjaktsområden, se bilaga 3. sid 14/18

15 Huskvarnabergens naturreservat ger goda möjligheter till rekreation med spår och leder för olika aktiviteter året runt. Vandringsleden John Bauerleden som sträcker sig mellan Huskvarna och Gränna har sin utgångspunkt inom utredningsområdet och går sedan genom landskapet, inom området finns även Franciskustleden som går längs med Vättern. Utanför Kaxholmen finns Kaxholmens lövskog som ligger i anslutning till Målabråten naturreservat. Området används som motions- och närströvområde. Flera organisationer och föreningar anordnar friluftslivsaktiviteter så som orientering, skidåkning och friidrott inom utredningsområdet. Eventuell påverkan på friluftslivet bedöms bli liten och begränsad till förläggningsskedet. Därefter kommer marken att återställas. 3.6 Infrastruktur Markkabeln kommer till största del att placeras i eller i anslutning till befintliga vägar. Europaväg 4 som går mellan Malmö och Stockholm passerar förbi Huskvarna där kabeln planeras. Väg 132, Grännavägen, som sedan övergår i länsväg 993, Skärstadsvägen, går från Huskvarna, genom Kaxholmen och sedan vidare mot Gränna. Inom utredningsområdet finns även ett antal enskilda vägar och skogsbilsvägar. Korsning av vägar kommer att ske. Eventuell påverkan på infrastruktur bedöms bli relativt liten och begränsad till förläggningsskedet då maskiner och transportfordon kan komma att utgöra tillfälligt hinder för trafiken med eventuell avstängning av mindre vägar. Även cykelvägar kan bli påverkade men åtgärder kommer att vidtas för att minimera störningarna. Inom området finns befintliga kraftledningar inom region- och lokalnätet, både luftledningar och markkablar. 3.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska sid 15/18

16 myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 4 Konsekvensbedömning I detta avsnitt görs en översiktlig bedömning av de konsekvenser som den planerade kraftledningen förväntas medföra. Konsekvenserna blir något olika beroende på vilken sträckning som slutligen väljs. Stor hänsyn kommer att tas till de intressen som finns inom området för att minska risken för skador. Erforderliga tillstånd och dispenser kommer att sökas innan arbetena påbörjas. Vid förläggning av markkabel är det främst i anläggningsskedet som påverkan på landskapsbilden/stadsbilden uppkommer. När kabeln är förlagd och markytan har återställts kommer mindre vegetation tillåtas etableras och spåren av kabelförläggningen i landskapet vara små. Landskapsbilden/stadsbilden bedöms inte påverkas negativt när förläggningsarbetet är klart. Påverkan på landskapsbilden/stadsbilden bedöms därmed bli obetydlig. sid 16/18

17 E.ON Elnät har för avsikt att förlägga kabeln på ett sådant sätt att den inte strider mot gällande översiktplan eller de detaljplaner som finns i området. Markkabeln kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar. Vid detaljprojektering kommer kabelförläggningen att anpassas så att påverkan på de naturintressen som finns i området blir så liten som möjligt. Det finns ett stort antal skyddsvärda träd i vissa delar av stråken. Dessa kommer att i möjligaste mån undvikas vid förläggningen av kablarna men det kan bli aktuellt att ta ner enstaka träd. Erforderliga tillstånd eller dispenser kommer i sådana fall att sökas. Vid vissa passager, så som vattendrag, kan det bli aktuellt med så kallad schaktfri förläggning via tryckning eller styrd borrning. E.ON Elnäts huvudalternativ är dock genomgrävning eller att korsning sker genom att en järnbalk förläggs över vattendraget och kablarna läggs ovanpå denna, alternativt att befintlig vägtrumma kompletteras och kablarna förläggs över trumman. Bäckar som är kulverterade kommer i första hand att passeras genom att kablarna förläggs ovanpå kulverten. Bestämmelserna i kulturmiljölagen (1988:950) beaktas för att inte negativt påverka fornlämningar och fornlämningsområden. Tillstånd kommer att sökas ifall det behövs. Påverkan på friluftslivet i skog och mark kan påverkas temporärt under anläggningsskedet. Därefter återställs marken och påverkan på friluftslivet bedöms därmed bli liten. Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer. Trafikstörningar kommer att uppkomma i samband med anläggningsarbetena eftersom kabeln till stora delar kommer att förläggas i gatumark. Vid korsning av större vägar trycks eller borras ledningen under vägen om det är möjligt. På detta sätt kan schaktning i och avstängning av väg undvikas. Korsning av mindre vägar är planerad att i första hand ske genom att vägarna grävs av och sedan återställs när markkabeln lagts ner. sid 17/18

18 5 Förslag till disposition MKB Nedan presenteras förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Utförande, drift och underhåll 7. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 8. Andra studerade alternativ 9. Samlad bedömning 6 Referenser SFS 1997:857. Ellagen. Stockholm: Näringsdepartementet. SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet. Boverket, Elsäkerhetsverket, Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen (1996). Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen. Digitalt material har hämtats från: Länsstyrelsen (Hämtat ) Riksantikvarieämbetet ww.raa.se. (Hämtat ) Skogsstyrelsen (Hämtat ) Jordbruksverket (Hämtat ) Jönköping kommun, Översiktsplan, be a0d804b72689.html. (Hämtat ) Jönköping kommun, Karta över Jönköpings kommun, a720e.html. (Hämtat ) sid 18/18