Arbetsgruppen för Levande sjöar och vattendrag möte den 15 juni 2015

Transkript

1 Britta Lidberg Landsbygdsavdelningen Miljömålssekretariatet Arbetsgruppen för Levande sjöar och vattendrag möte den 15 juni 2015 Tema friluftsliv och rekreation Deltagare: Annica Magnusson Anna Hegetorn Bengt-Göran Ericsson Linda Hassel Helena Bäckman Håkan Gustafsson Anders Kraft Lena Hedin Frida Gårdmo Jakob Bergengren Per Säverot Stefan Simmeborn Britta Lidberg Jönköpings kommun Smålands Turism Gislaveds kommun Skogsstyrelsen Region Jönköpings län, sektionen för folkhälsa Region Jönköpings län Introduktion Anna Hegetorn från Smålands Turism berättade om sitt arbete med och syn på turism, rekreation och friluftsliv. Nedan följer några axplock ur presentationen. Incitamenten för att bevara olika miljöer ökar om man nyttjar platserna. Genom att göra t.ex. en kulturlämning till ett utflyktsmål så är det lättare att få acceptans för att lägga pengar på att bevara den framöver. Hållbarhetsfrågorna är extra på tapeten för Smålands Turism just nu genom olika projekt. Smålands Turism jobbar via entreprenörer (turismföretagare av olika slag) för att de ska sköta värdena på ett ansvarsfullt sätt.

2 Sida 2/8 De har gjort en förstudie förra året som heter Hållbar turism för Jönköpings län och även en om wildlife i Jönköpings län. Tanken är att ta fram och berätta om det bästa i vår natur. Efterfrågan från besökare är att man vill gå på djupet och lära sig mer, ha de bästa guiderna. Experter på myndigheterna har en viktig roll att bidra. Smålands Turisms roll är att bygga köpbara upplevelser. De jobbar på att få hit mer folk under höst och vår något som också stämmer med experternas uppfattning att det är då det händer väldigt mycket i naturen. Viktigaste frågan Redovisning av uppgiften inför dagens möte att tänka ut en fråga som är det viktigaste du jobbar med inom ditt område och på dagens tema. Bengt-Göran Tätortsnära rekreation och att tillgängliggöra vattendrag, som ofta ligger i industriområden, är en viktig fråga, men den har hanterats inom åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål. Istället vill Bengt-Göran lyfta fisket. Det finns en del åtgärder i det gamla programmet att vidareutveckla. Det handlar om att tillgängliggöra fiske, upplåta fler fiskevårdsområden (FVO), (finns 210 st i länet), utvidga områdena och att knyta samman dem (både för fiskevård och för fisket). Engagera fiskevårdsområdena att göra saker. Samordna flera FVO så att fiskekort kan gälla på flera ställen, t.ex. kommunala fiskekort. Göra fiskevårdsplaner har gjorts mycket men steget är nu att göra verkstad av det. Inte bara följa upp utan stötta dem så att de kan komma igång, t.ex. genom att hjälpa till med hur de kan marknadsföra sina vatten och ordna olika kringarrangemang. Fisket är jätteviktigt i Gislaveds kommun, både för egna invånare och turism. De stora problemen är Lantmäteriets kostnader för att bilda FVO, och att komma överens mellan olika FVO. Per Håller med Bengt-Göran. Man har jobbat mycket med fiskevårdsplaner men nu behöver de följas upp. Framförallt titta på förvaltningen med vettiga regler för hållbart fiske. Man har tappat bort fiskevårdsdelen, fokus har varit på att sälja fiskekort. Låg aktivitet i många områden. Många gamla i styrelserna. Förespråkar att ta in de som fiskar i sjön i styrelsen, för att få in ungt folk och förhoppningsvis mer fart framåt. Marknadsföringen är ofta dålig via det kanaler som folk vill använda. T.ex. är e-fiske (fiskekort på nätet) jättebra men det har inte fått så stort

3 Sida 3/8 genomslag än. Tillgänglighet, se till att fler vatten blir upplåtna (bästa sättet är att bilda FVO). Linda Dagens tema kopplar till den handlingslinje i landskapsstrategin som heter tätortsnatur och friluftsliv. Täortsnära natur en nyckel för att få folk engagerade vilket i sin tur är en nyckel till bevarande håller alltså helt med Annas sammanfattning. Helena Miljöskyddsenhetens arbete går ut på att begränsa utsläpp till vattendrag så att de inte förstörs. En aspekt i detta är att möjligheterna till friluftsliv ska bevaras (t.ex. bra badvattenkvalitet). Detta är något att tänka på i deras arbete med olika tillstånd. Håkan Skogsstyrelsen jobbar just nu lite extra med målbilder, vatten, sociala värden och kombinationen av dessa. Det behövs en återkoppling till skogsbruket (som skrivit på målbilderna) om hur det går. Just målbilder och återkoppling är det största just nu. Vad gäller sociala värden så stämmer man av om det är någon extra hänsyn som behövs för detta vid olika åtgärder. Problemet är att det inte finns något bidragssystem eller några pengar för sociala värden, än i alla fall. Kommunerna har ett stort ansvar för sina gemensamma områden. Få ut ungarna i skogen och till vatten tidigt. Anders Inom kulturmiljöområdet ser man turism som ett sätt att få ut inventeringsresultat. Man kan ha inventeringarna som grund och sen plocka ut pärlor som är värda att besöka. Integrera turism och kulturhistoria för att få folk att uppleva vattendragen. Lena Regionen håller på och tar fram en regional strategi för jämlik hälsa. Den har varit ute på remiss och ska beslutas efter sommaren. I strategin finns ett handlingsområde som heter samhällsplanering och närmiljö och till det finns åtgärder som kopplar till rekreation, att göra områden tillgängliga för alla o.s.v. Det handlar mycket om att öka kunskapen om vad som finns (vandringsleder m.m.) och kunskapen om vad man får göra (allemansrätten t.ex.). Hur kan man använda skolan och jobba med detta ur en pedagogisk synvinkel? Frida Ha koll på trender, t.ex. urbaniseringen som leder till att man inte tar sig tid att ta sig ut i naturen och detta har stor påverkan på folkhälsa m.m. Vi är i ett skifte nu där vi kanske är sista generation som har en naturanknytning

4 Sida 4/8 för de flesta barn idag växer upp i stadsmiljö. Kopplingen till den kunskap som finns tappas väldigt fort. Även föräldragenerationen har tappat mycket kunskap. Detta är jätteviktigt att ha med sig när man formulerar åtgärder och när man ska få ut folk i naturen. Jobba mer med tätortsnära natur så att man får kontaken tidigare. Underlätta för människor att komma förbi hindren, som ofta inte är så stora som de kanske tror. Vi måste jobba med samverkan för att komma vidare, med föreningsliv m.m. En konkret sak som är på gång är en regional tankesmedja, den 8 oktober. Tanken är att det ska bli årligt återkommande. Ett tema framöver kan vara fiske t.ex. Finns motsvarande på nationell nivå varje år. Jakob vet allt om våra vatten men vi kan inte kommunicera ut detta. De som går på mulle o.dyl. är de som har föräldrar som redan är åtminstone något intresserade. Det är alltid samma människor som kommer till aktiviteter. Hur når man de som hänger på A6 så de kommer ut till vattendrag istället? Eller ska man satsa på att rädda det som räddas kan? Samarbeta med skolan, ur och skur m.m. Barnen måste komma ut senast när de är 6-7 år, sen är det kört. Jätteviktigt att jobba med skolorna. Och med föräldrarna. Barnen gör som föräldrarna gör, inte som de säger. Inte göra det för tillrättalagt, barnen måste få kunna leka och använda sin fantasi. Städa inte stadsskogarna så att de blir som parker. Stefan Barn är inte vana vid att gå i naturen. Tätortsnära natur bevara den i den allmänna tillväxthysterin. Man tappar kunskapen hela tiden mellan generationerna. Gå via skolor/föräldrar. Skogen i skolan har funnits länge, lärarna får utbildningar. Problemet är att det kräver engagemang från lärarna för de är så belastade ändå. Funkar för de mindre barnen men sen försvinner det och finns inte med i skoltiden. Tvinga inte alla till rekreationsområden, viktigt att ha enklare områden närmare. Det får inte kosta för skolorna. Det tätortsnära är viktigt, är det gångavstånd kostar det inte buss o.s.v. Annica Tätortsnära natur, munksjöstaden.

5 Sida 5/8 Anna Aktiviterer som tas fram för barn funkar jättebra även för vuxna som inte är så insatt, det får dem intresserade också. Stora problem friluftsliv och rekreation Sammanfattning av föregående punkt. Viktiga områden att jobba med: Barn och föräldrar. Tätortsnära natur vatten måste få plats Kultur i kombination med turism. Fiskevårdsområden tillgänglighet, förvaltning, uppföljning. Åtgärder Nedan har försök gjorts att gruppera det som kom upp under diskussionerna i olika områden. 1 Fiske Bilda fler fiskevårdsområden. Och knyta ihop de områden som redan finns t.ex. genom att ha gemensamt fiskekort. Det har tagits fram många fiskevårdsplaner men de används inte. Följ upp dem. Få in fler unga i FVO-föreningarna. Låt det vara gratis för barn (under 16 år) att fiska, samma regler ska gälla dem i övrigt men de behöver inte fiskekort. Exempel på fiskekort som gäller för flera vatten i ett större område är det gula kortet i Göteborg och i Borås där det finns ett kommunalt kort. Vi har ingen rådighet över FVOF, de är sina egna föreningar som fattar sina egna beslut men är ofta rådgivande. Vi kan verka för att fler föreningar bildas och att områdena utökas. Fiske är otroligt efterfrågat men vi har inte tillräckligt att leverera. Det saknas entreprenörer, boenden och kringupplevelser. Det ska vara kvalitet, och hållbart. Fiskeguidesverksamheten har ökat explosionsartat i hela Sverige, men det är fortfarande för få. Guidning ses fortfarande som något exklusivt, guiderna behöver bli bättre på att marknadsföra vad det är de erbjuder.

6 Sida 6/8 2 Skolor och barn Man skulle kunna jobba med skolsjöar och skolvatten motsvarande skolskogar. Skogen i skolan var från början en väg in för skogsindustrierna och det finns någon form av avtal med skolorna om att de får ha ett skogsparti som sin skolskog (de flesta är på kommunal mark), det kan handla om att de har lite utökad allemansrätt och t.ex. får hugga ner enstaka träd till kojor. Skolskogar finns även på gymnasie- och högskolenivå. Det finns material inriktat på kalkning och försurning som har skickats ut till skolorna, för ca fem år sedan. Detta skulle kunna aktualiseras och breddas. I Lövhult finns en slinga (Monica J vet mer) och i Habo finns. Besökscentrum Vättern som kan besökas i utbildningssyfte. Även Ekomuseet i Bodafors. Man kan ta fram aktivitetstips med koppling till vatten. Förslag att man i vattenrelaterade projekt ska avsätta en del av budgeten för att få med barn. 3 Nå ut till allmänheten (inkl invandrare) Bland Jönköpings kommuns naturguidningar är det väldigt få, eller ingen, med vattenanknytning. har haft vattendragsvandringar, inkl kultur, skog (kantzoner) man skulle kunna köra det här konceptet rakt av i vilken nästan vilket vattendrag som helst som en naturguidning. Ett koncept att sprida vidare till kommunens naturguidningar. Kopplat till tätortsnära natur också. Gör vandringar i vattendrag till en helhetsupplevelse, natur, skogsbruk, fiske, kultur. Berättelser om detta. Eventuellt ta sig dit folk är om det är möjligt. A6, piren. Utrustning ska inte vara ett hinder. Dela ut fiskespön till barnen, så vill de använda det och drar ut sina föräldrar. Knyta flugor på A6. Det finns en tillgänglighetsdatabas för dem med funktionshinder. Där kan man ladda upp bilder, information om tillgänglighet m.m. Vår bild av friluftsliv stämmer inte alltid med invandrares bild av friluftsliv. Det finns en bok om detta som heter Det gröna finrummet. Integrationsprojekt. Kan vara ganska enkla saker.

7 Sida 7/8 Dra nytta av mobiler och geocaching för att få folk intresserade av vattenmiljöerna. Geocach i varje vattendrag (idéer finns om att ha det i varje naturreservat). I Lund finns en naturbuss så att man kan komma ut till ställen dit kollektivtrafik inte går, En åsikt på mötet var att det är fritt fram att med alla medel få folk till aktiviterer och sen bredda med andra områden. Hellre ljug lite så att det fängslar folk än att det blir för torrt. För att väcka intresse, fakta kan man lära sig sen. Godisregn, räddningstjänsten (stegbil) och ponnyridning drar alltid folk oavsett vad man vill visa egentligen. Förslag: kommunerna ska genomföra fyra vattendragsvandringar, varav x st i tätortsnära natur. Jämför vandringen vid Pustaleden i Huskvarna. 4 - Friluftsskola Ge barn möjlighet att prova på saker utan att behöva ha alla specialgrejer. Konsumtionssamhällets norm säger att man ska ha utrustning för allt vilket kan göra att folk drar sig för att prova på olika aktiviteter. Erbjud en prova-på-runda med friluftsaktiviteteter. Motsvarande finns för sport och kallas idrottsskola och ordnas i av idrottsföreningarna. Gör en friluftsskola där man får prova på massa olika saker, friluftsföreningar kan hålla i det. Viktigt att kunna få prova innan man gör ett val. Kulturskolan har det på skoltid. Idrottsskolan är på fritiden. Övriga diskussioner Blanda barn och vuxna. Vattendrag som restaureras för fiske blir omöjliga att paddla i, men kan å andra sidan ha varit det innan också. Viss hänsyn tas till kanotism. Problem för entreprenörer om möjliga kanotleder försvinner. Sverige har skyldighet att se till att vattendragen når god ekologisk status. Det är en tydlig intressekonflikt. Kommunerna står i regel som huvudmän för ingreppen. Vid större ingrepp ska en tillståndsprövning göras, och där ska alla aspekter beaktas. Många turismentreprenader är osäkra inför framtiden för de vet inte hur det kommer bli med kanotstråk. Inför åtgärder genomförs en vattendragsvandring dit markägare och intressentera bjuds in. Syftet med vattendragsvandring är att föra en dialog. Ha på friluftslivsglasögonen även när man gör saker som inte är direkt kopplade till friluftsliv. När man gör fisketrappor o.s.v. Det går att koppla på friluftslivstänkte på mycket annat. Om områden är intressanta för friluftslivet gör det det lättare att motivera bevarandet av värdena.

8 Sida 8/8 Övriga frågor Till nästa möte den 10 september som har tema Hänsynstagande i jord- och skogsbruket har Mats Blomberg från Södra bjudits in och tackat ja. Vad finns det fler för förslag på deltagare att bjuda in? Andra förslag som kom upp var: Emåförbundet Peter Johansson eller Thomas Nydén Någon aktiv jord- och skogsbrukare Hushållningssällskapet Karl-Gustav Fransson, ordförande i Svartåns vattenregleringsföretag SANT-projektet