FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅTVIDABERGS TÄTORT

Transkript

1 FÖP FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅTVIDABERGS TÄTORT UTSTÄLLNINGSHANDLING

2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 PLANKARTA 8 INLEDNING VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? PLANENS SYFTE BAKGRUND AVGRÄNSNING PLANPROCESS TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN PLANER MILJÖMÅL KLIMATSTRATEGI FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN VISION FRAMTIDSBILD ÅTVIDABERG POLITISK VISION PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANHISTORIK NATURMILJÖ KULTURMILJÖ IDROTT, REKREATION & FRILUFTSLIV SKOLA & OMSORG HANDEL JÄMSTÄLLDHET, INTEGRATION & TRYGGHET TILLGÄNGLIGHET BEFOLKNING & STATISTIK ARBETE PENDLING TRAFIK & KOMMUNIKATIONER TEKNISK FÖRSÖRJNING MILJÖ & RISKFAKTORER PLANFÖRSLAG CENTRALA ÅTVIDABERG BOSTÄDER VERKSAMHETER TRAFIK & KOMMUNIKATIONER NATURMILJÖ KULTURMILJÖ IDROTT, REKREATION & FRILUFTSLIV KONSEKVENSER FRAMTIDSBILD ÅTVIDABERG FJÄRDE STORSTADSREGIONEN NOLLALTERNATIV RUMSLIGA KONSEKVENSER SOCIALA KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER EKONOMISKA KONSEKVENSER INNEHÅLL 3

4 SAMMANFATTNING Östergötland är idag en av de viktigare tillväxtregionerna i Sverige. Åtvidaberg är en självklar del av denna. Fördjupningen av översiktsplanen för Åtvidaberg visar på möjligheterna att utveckla tätorten. Bra service, levande näringsliv, intressant fritidsutbud, gammal kulturmiljö, naturskön miljö och goda kommunikationer är skälen varför nytillkommande och boende i Åtvidaberg ska välja att fortsätta bo i eller bosätta sig i Åtvidaberg. Åtvidabergs politiska partier har gemensamt tagit ställning för en framtidsvision för kommunen i dokumentet Åtvidaberg inför framtiden. Visionen har byggts upp kring fem områden som anses viktiga för kommunens fortsatta utveckling. I Åtvidaberg upplever vi trygghet i vardagen I Åtvidaberg finns väl fungerande kommunikationer med omvärlden I Åtvidaberg attraheras invånare och besökare av vår närmiljö I Åtvidaberg erbjuds en högkvalitativ offentlig service I Åtvidaberg finns en atmosfär som attraherar företagande Åtvidabergs första övergripande stadsplan från1905 inspirerades av tidens ideal uttryckt i tankarna om trädgårdsstaden. Detta medför att tätorten fortfarande präglas av grönska och en småskalig bebyggelse. Eklandskapet som utbreder sig mellan Linköpings och Åtvidabergs tätorter räknas till landets största ekdominerade odlingslandskap. Eklandskapet med sitt unika djur- och växtliv är av riksintresse för naturvården. Mindre delområden av eklandskapet sträcker sig ända in i tätorten Åtvidaberg. Inom tätorten finns också kulturmiljöer och byggnader som är av riksintresse. I den fördjupade översiktsplanen förstärks och Gamla Torget 4 SAMMANFATTNING

5 skyddas de befintliga kulturmiljöerna och naturvårdsområdena. Anspråktagandet av mark för bostäder eller verksamheter ska ske så att exploateringsintresset vägs samman med naturoch kulturvårdsintresset. Att planera för jämställdhetsfrågor är i första hand att verka för ett mångfaldsperspektiv. Planeringen av Åtvidabergs tätort ska möjliggöra en mångsidig befolkningssammansättning med möjlighet till integration såväl som beträffande ålder, hushållsstorlekar som etnicitet. Åtvidaberg ska planeras så att alla invånare får en bra och ändamålsenlig bostadsmiljö med tillgång till både offentlig som kommersiell service. Utbudet av arbetsplatser ska vara brett och kunna erbjuda sysselsättning oavsett kön eller etnicitet. Genom Regionförbundet Östsam pågår arbetet för att stärka samverkan mellan kommunerna och därmed stärka regionens attraktivitet för omvärlden. En av de viktigaste frågorna i detta arbete är kollektivtrafiken. Pendlingen mellan Linköping och Åtvidaberg förväntas öka. Detta förutsätter dock att kollektivtrafiken fungerar väl. under riksväg 35 och järnvägen, får Långbrott och Eksätter bättre kontakt med centrum. En utbyggnad av Centrala industriområdet, även nordost om riksväg 35, innebär att stadsdelarna visuellt binds ihop. Resecentrum och Centrala industriområdet är länken mellan stadsdelarna på ömse sidor om järnväg och riksväg. Nybyggnad av bostäder ska ske genom komplettering i befintliga bostadsområden. I den fördjupade översiktsplanen föreslås att området vid Stortorget förblir Åtvidabergs kommersiella centrum. Detta bör förstärkas och kompletteras med bland annat bostäder. I Facetten, Facits gamla huvudbyggnad, ligger gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Dessa utgör Bildningscentrum Facetten. Med den befolkningsutveckling som förväntas täcks behovet av skolor i befintliga anläggningar. Nya bostäder medför sannolikt ett ökat behov av barnomsorgsplatser. Åtvidabergs Resecentrum har byggts om och anpassats så att det är en bekväm och effektiv station för resande. Resecentrum trafikeras med buss och järnväg. Med ombyggnaden av riksväg 35 genom Åtvidaberg och nybyggnaden av gångbron till Åtvidabergs centrum, har Resecentrum ytterligare ökat sin tillgänglighet. Åtvidaberg ska behålla sin karaktär av småstad. Den måttfulla skalan, det stora inslaget av grönska, närheten till natur och rekreation är det som utmärker tätorten. Den nuvarande strukturen med verksamheter i ett band från Resecentrum och norrut längs riksväg 35 och med bostäder, service och rekreation sydväst om riksväg 35, behålls och förstärks. Den barriär som järnväg och riksväg utgör för bostadsområdena Eksätter och Långbrott i förhållande till övriga tätorten minskas på sikt. Med gångbro över riksväg 35 och gångtunnlar Klockstapeln SAMMANFATTNING 5

6 I Åtvidaberg finns tillgång till bostäder med olika serviceutbud för äldre och andra grupper med särskilda behov. Landstinget bedriver primärvårdsverksamhet i Åtvidabergs vårdcentral. En allt äldre befolkning kommer att ställa mer individuella krav på service, vård och omsorg. Mindre och olika upplåtelseformer av bostäder kommer att efterfrågas av denna grupp äldre kommuninvånare. Idrottsutövande av olika slag spelar en stor roll i Åtvidaberg. De olika idrottsanläggningarna är viktiga för idrotten men också som områden för rekreation och upplevelsen av Åtvidabergs identitet. Bysjön ger möjlighet till bad, fiske och båtliv mitt inne i tätorten. Skogsområden som Hallaholm och de mindre parkerna ger möjlighet till vackra naturupplevelser både längs promenadstigar och motionsspår. ämnen. De förorenade områdena har delvis sanerats. Tätortens småskalighet och planstruktur innebär att påverkan av buller från trafik och industri samt nedsmutsad luft är liten. Den fördjupade översiktsplanen för Åtvidabergs tätort visar hur fysiska förutsättningar kan skapas för en utbyggnad av orten. Det omgivande landskapet och närheten till natur och rekreation i samhället är resurser som till stor del är unika för Åtvidaberg. Kommersiell och kommunal service ska vara tillgänglig för alla och lokaliseras i centrum där de bidrar till att ge samhället liv och aktivitet. Etableringen och en vidare utveckling av Resecentrum ger god tillgång till kollektivtrafik. Nya bostäder byggs som kompletteringar av redan existerande planstruktur. Den gröna staden Trädgårdsstaden är planeringsförebilden. Metallhanteringen och industriverksamheten har lämnat efter sig olika former av miljöfarliga Entrén till Kopparvallen 6 SAMMANFATTNING

7 Ekbestånd i tätorten, Djurgårdsparken SAMMANFATTNING 7

8 PLANKARTA Grunddragen i mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling Planavgränsning Befintlig bebyggelse, i huvudsak bostäder Befintlig bebyggelse, i huvudsak verksamheter Utbyggnadsområde, i huvudsak bostäder Utredningsområde för bostadsbebyggelse Utbyggnadsområde, i huvudsak verksamheter Värdefull kulturmiljö - Trädgårdsstad Övergripande rekreationsområde Övergripande grönstruktur i tätorten Framtida länk mellan rv 35 och lv 696 Utredningsstråk för Tjustbanan sträckan Åtvidaberg - Överrum Förslag till yttre skyddsområde för befintlig grundvattentäkt intill sjön Ören Förslag till inre skyddsområde för befintlig grundvattentäkt intill sjön Ören Reservat för lokalisering av ny kraftledning VIN ÖREN ÖREN DALSJÖN ÖRSÄTTER VRÅNGHULT BERG NORDVÄSTRA NYGRÅD FÅGELSÅNGEN NYGÅRD GARPAN LÅNGBROTT HALLAHOLM PRÄST- ÄNGEN UTSIKTEN EKSÄTTER GLAN BASTHAGEN CENTRUM HÅCKLÖ CENTRALA VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET VÄSTANTORP DJUR- GÅRDEN HÅCKLASJÖN VALKAREN BYSJÖN EDBERGA ÖSTANTORP ADELSNÄS FISKAR- HAGEN HUMPA ÅSTUGAN m 8 PLANKARTA

9 ÖREN DALSJÖN ÖRSÄTTER VRÅNGHULT BERG NORDVÄSTRA NYGRÅD FÅGELSÅNGEN NYGÅRD GARPAN HALLAHOLM PRÄST- ÄNGEN LÅNGBROTT UTSIKTEN EKSÄTTER GLAN BASTHAGEN VILLAHAGEN CENTRUM CENTRALA INDUSTRIOMRÅDET HÅCKLÖ VÄSTANTORP DJUR- GÅRDEN HÅCKLASJÖN VALKAREN BYSJÖN EDBERGA ÖSTANTORP ADELSNÄS FISKAR- HAGEN HUMPA ÅSTUGAN m PLANKARTA 9

10 INLEDNING VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den fördjupade översiktsplanen för Åtvidabergs tätort beskriver hur kommunen vill att tätorten Åtvidaberg ska utvecklas. Hur ska marken användas och var kommer det att byggas nytt? Var ska park- och naturområden finnas och hur kommer gatunätet att se ut? Planen är ett resultat av en avvägning mellan olika intressen och kommer att ligga till grund för beslut när någon vill etablera en verksamhet, söka bygglov eller liknande. PLANENS SYFTE Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Åtvidabergs tätort är en fördjupning av den kommunomfattande översiktsplanen och formellt sett en del av denna. En översiktsplan är inte bindande. Först vid prövningen av detaljplaner eller områdesbestämmelser blir besluten bindande. När ett detaljplaneförslag ställs ut ska det framgå om förslaget avviker från översiktsplanen. Den fördjupade översiktsplanen avses utgöra planprogram enligt plan- och bygglagen 5 kap. för enklare detaljplaner inom tätorten. översiktsplanen förs tankar fram om tänkbara nya utbyggnadsområden, infrastrukturen samt behovet av att förnya och rusta upp de centrala delarna av samhället. AVGRÄNSNING Den fördjupade översiktsplanen omfattar tätorten Åtvidaberg med Adelsnäs samt Vrånghult, Berg och delar av Slevringe och Örsätter. Den fördjupade översiktsplanen för tätorten blir grunden för Åtvidabergs fysiska gestaltning de närmaste 5-20 åren. PLANPROCESS Processen för en översiktsplan regleras i plan- och bygglagen och delas in i tre skeden, samrådskede, utställningsskede och antagandeskede. Under samrådsskedet sker samråd med allmänheten och planen skickas ut till berörda myndigheter och politiska nämnde etc. Synpunkterna på planen sammanfattas och bemöts i en samrådsredogörelse. Planen bearbetas med utgångspunkt från de synpunkter som kommit in under samrådet. Enligt plan- och bygglagen ska en översiktsplan bl.a. redovisa grunddragen i den avsedda markanvändningen och kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Den fördjupade översiktsplanen för tätorten har följande syften: att ge en helhetssyn för ortens utveckling att skapa handlingsberedskap inför förändringar att informera och medverka till en dialog med kommuninvånarna om utvecklingen på orten BAKGRUND I översiktsplanen för Åtvidabergs kommun som antogs 2001, finns rekommendationer för vidare planering inom kommunen. Bland annat beskrivs behovet av en fördjupad översiktsplan för tätorten. I den kommuntäckande Nästa skede är utställning av planen. Då finns det åter möjlighet att för åtvidabergsborna, intresseföreningar och myndigheter etc. att lämna synpunkter på planen. Efter att planen har varit utställd sammanställs och bemöts synpunkterna i ett utställningsutlåtande. Slutligen kommer planen att, efter eventuell bearbetning, antas av kommunfullmäktige. Samrådshandling SAMRÅD Utställningshandling UTSTÄLLNING Antagandehandling KF ANTAR PLANEN Synpunkter Samrådsredogörelse Synpunkter Utställningsutlåtande Länsstyrelsen granskningsyttrande 10 INLEDNING

11 KARTA - PLANAVGRÄNSNING VIN ÖREN DALSJÖN ÖRSÄTTER VRÅNGHULT BERG FÅGELSÅNGEN NYGÅRD GARPAN HALLAHOLM PRÄST- ÄNGEN LÅNGBROTT UTSIKTEN EKSÄTTER GLAN BASTHAGEN VILLAHAGEN CENTRUM CENTRALA INDUSTRIOMRÅDET HÅCKLÖ VÄSTANTORP DJUR- GÅRDEN HÅCKLASJÖN VALKAREN BYSJÖN EDBERGA ÖSTANTORP ADELSNÄS FISKAR- HAGEN HUMPA ÅSTUGAN Planavgränsning m INLEDNING 11

12 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN PLANER ÖVERSIKTSPLAN, ÅTVIDABERGS KOMMUN I översiktsplanen för Åtvidabergs kommun, antagen 2001, beskrivs behovet av en fördjupad översiktsplan för tätorten Åtvidaberg. Fördjupningen behövs för att analysera tänkbara utbyggnadsområden, infrastrukturen samt behovet av att förnya och rusta upp de centrala delarna av samhället. Planberedskapen har under en längre tid varit otillräcklig för ortens centrala delar. DETALJPLANER I de centrala delarna av tätorten finns ett flertal nyligen antagna detaljplaner t ex för Stortorget, Stallet och stora delar av Centrala industriområdet. I vissa delar av samhället gäller stadsplanen från 1933 fortfarande. Översiktsplanen ger riktlinjer för de centrala delarna i Åtvidabergs tätort. Delar som särskilt berörs är Resecentrum, det kommersiella centrumet (Stortorget) och kultur- och utbildningscentrumet (Gamla Torget). Dessa tre platser är vitala för tätortens attraktivitet. STYRDOKUMENT Åtvidabergs kommun har tagit fram ett antal styrdokument med visioner, mål och riktlinjer för kommunens planering, arbete och genomförande inom specifika intresseområden. De styrdokument som ska beaktas vid framtida planering av Åtvidaberg och Åtvidabergs tätort är: En vision för Åtvidabergs kommun Åtvidaberg inför framtiden Kulturpolitiska mål för Åtvidabergs kommun, Näringslivsprogram för Åtvidabergs kommun, Naturvårdsprogram för Åtvidabergs kommun, Från objekt till subjekt, Åtvidabergs handikappolitiska program, MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSMÅL Kommunen vill verka för en långsiktigt hållbar utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Riksdagen har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen i Östergötland har brutit ner de nationella miljökvalitetsmålen till mål, anpassade för den regionala nivån. De miljömål som berör den framtida utvecklingen av Åtvidabergs tätort är främst giftfri miljö och god bebyggd miljö. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Under de senaste åren har delar av centrala industriområdet undersökts i samband med utbyggnaden av förbifarten av riksväg 35. Det har visat sig att delar av marken är förorenad. Även om marken har sanerats och kartlagts är det viktigt att man vid ytterligare exploateringar är uppmärksam på förekomst av förorenad mark. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Den fördjupade översiktsplanen föreslår att Åtvidabergs tätort ska förtätas varsamt. Genom att erbjuda möjlighet till bostadsbyggande inom tätortens gränser kan befolkningen öka och därmed underlaget för en god offentlig och kommersiell service. Ett ökat befolkningsunderlag innebär också möjlighet att förstärka kollektivtrafiken lokalt och för pendling. En förtätning av bebyggelsestrukturen innebär att de resurser som finns av gator och teknisk infrastruktur kan utnyttjas vilket 12 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

13 medverkar till en god naturresurs- och energihushållning. Exploatering av jungfrulig mark ska ta hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Den fördjupade översiktsplanen bedöms ta hänsyn till miljökvalitetsmålen. LOKALA MILJÖMÅL AGENDA 21 Agenda 21 är handlingsprogrammet från FN:s miljökonferens i Rio Det ska leda oss vidare i det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling. I Sverige är ansvaret för att detta genomförs lagt på kommunerna och utgångspunkten ska vara ett kretsloppstänkande. Åtvidaberg har tagit fram en visions- och målbeskrivning (1999) för att uppnå ett hållbart samhälle år I beskrivningen finns även delmål för år I övrigt har inte kommunen fördjupat de nationella miljömålen. Vid framtida planeringsarbete ska kommunen stödja sig mot Länsstyrelsens regionala miljömål. MILJÖKVALITETSNORMER Idag finns fem miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken Förordning (2004:675) om omgivningsbuller Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Förordning (2003:65) om nationella utsläppstak för luftföroreningar Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Föreslagna förändringar bedöms inte påverka gällande miljökvalitetsnormer. KLIMATSTRATEGI FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2004 Under 2004 upprättade Åtvidabergs kommun en klimatstrategi, som syftar till att ge en samlad och överskådlig bild av kommunens bidrag till klimatpåverkan. Den årliga energianvändningen i kommunen har enligt SCBs statistik minskat med 4 % mellan åren 1990 och Minskningen är tydligast inom transportsektorn och inom hushållssektorn. Energianvändningen per invånare i Åtvidaberg är ca 38 % lägre än riksgenomsnittet. Det är främst avsaknaden av större processindustrier och den relativt låga energianvändningen inom transportsektorn som ger den låga energianvändningen per invånare. Under perioden 1990 till 2000 har koldioxidutsläppen minskat med ca 17 %. Utsläppsminskningen kan hänföras till utbyggnaden av fjärrvärme och övergång från olja till i huvudsak biobränsleeldad fjärrvärme, vilket skedde under denna period. MÅL Åtvidabergs kommun har formulerat ett antal mål på lång och kort sikt för att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Målet för Åtvidaberg på lång sikt är att utsläppen av växthusgaser från källor inom Åtvidabergs kommun år 2050 ska vara halverade jämfört med utsläppsnivån Mål för Åtvidaberg på kort sikt innebär att bland annat att växthusgaserna och koldioxidutsläppen ska minska, att uppvärmningen med elenergi och fossila bränsle ska minska, att transportsektorns förbrukning av fossila bränslen ska minska, att kommunen ska fortsätta att bygga ut fjärrvärmenätet, att kommunen ska främja utvecklingen av kollektivtrafik, att kommunala verksamheter och fastigheter ska värmas med förnybara energikällor och att kommunala verksamheter och fastigheter ska försörjas med el från förnybara energikällor. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 13

14 VISION Östergötland är idag en av de största tillväxtregionerna i Sverige och Åtvidaberg är en del av denna. Det är viktigt för Åtvidaberg att aktivt utnyttja de positiva effekter som en region i tillväxt medför. Närheten till Linköping är en av de mest betydande tillväxtfaktorerna för Åtvidaberg. Tillväxten i regionen kommer att ställa krav på bättre kommunikationer inom regionen såväl som till orter utanför regionen. Tillgången på attraktiva bostäder är avgörande för om man väljer östgötaregionen att flytta till. Åtvidabergs tätort ska vara en viktig bostadsort i regionen. Bra service, levande näringsliv, intressant fritidsutbud, gammal kulturmiljö, naturskön miljö och goda kommunikationer är skälen till varför nya invånare väljer att bosätta sig i Åtvidaberg. Den fördjupade översiktsplanen ska visa på möjligheter till nya attraktiva bostadslägen. FRAMTIDSBILD ÅTVIDABERG Åtvidaberg kommer att vara en viktig bostadsort; regionalt genom att kunna erbjuda ett boende utanför Linköping och Norrköping och lokalt genom att erbjuda boende med närhet till arbetsplats och service utan att behöva pendla. Den mindre ortens närhet till gemenskap, möjlighet till markboende och tillgång till natur är Åtvidabergs fördelar. Målet är att antalet invånare i kommunen ska öka till år Huvuddelen av dessa kommer att bo i tätorten. I Åtvidaberg kan den unga familjen realisera drömmen om villan, det medelålders paret mitt i livet få en rekreativ avstressande omgivning och de äldre en lugn och trygg omgivning nära till service och vård. För att kommunens invånarantal ska öka med ca 1000 personer måste ca 300 nya lägenheter byggas i Åtvidabergs kommun. Översiktsplanen redovisar ca 250 tomter för villabebyggelse exklusive nya tomter i utredningsområdena Ören, Berg och nordvästra Nygård. En stor del av tätortens befolkning kommer att ha sin arbetsplats i Åtvidaberg. Arbetsplatserna kommer att finnas inom service, tjänsteproduktion, utbildning, turism, hantverk och mindre industrier. Huvuddelen av verksamheterna är mindre och medelstora verksamheter med ett färre antal anställda. Det vackra landskapet runt Åtvidaberg kommer att vara en viktig tillgång. Mellaneuropas växande befolkning med sina allt mer kaotiska storstäder medför att behovet av ostörd natur för rekreation blir allt större. Sverige och Åtvidaberg kan erbjuda en sådan ostörd natur. Olika typer av upplevelseturism kan utvecklas. I Åtvidaberg har sporten varit och är viktig. Den kommer fortsatt att vara viktig för åtvidabergsbon, både som arbetsplats och som fritidsaktivitet. POLITISK VISION De politiska partierna har gemensamt tagit ställning för en vision för Åtvidabergs kommun Åtvidaberg inför framtiden. Visionen har byggts upp kring fem områden som anses vara viktiga för kommunens fortsatta utveckling. I ÅTVIDABERG UPPLEVER VI TRYGGHET I VARDAGEN Vi uppnår trygghet i vardagen genom att: erbjuda en kommun som är öppen och tillgänglig för alla demokratiska uttrycksformer är väl utvecklade visa omtanke om varandra vilket bidrar till en trygg miljö för barn, ungdomar och äldre kommunens olika delar får utvecklas efter sina förutsättningar I ÅTVIDABERG FINNS VÄL FUNGERANDE KOMMUNIKATIONER MED OMVÄRLDEN Vi har väl fungerande kommunikationer med omvärlden genom att: erbjuda bra kollektiva lösningar för såväl arbets- som fritidspendling ha väl utbyggda digitala förbindelser inom kommunen ha goda kontakter med för kommunen viktiga samarbetspartners påvisa närheten till allt, stad, land, kust och inom orten 14 VISION

15 I ÅTVIDABERG ATTRAHERAS INVÅNARE OCH BESÖKARE AV VÅR NÄRMILJÖ Vi attraherar invånare och besökare med vår närmiljö genom att: visa upp välskötta in- och utfarter, planteringar och anläggningar uppvisa en levande centrumkärna med ett rikt handelsutbud aktivt stimulera utvecklingen av kulturlivet aktivt arbeta för att värna om vår miljö erbjuda alternativa boendelösningar för behov i livets olika skeden. invånarna upplevs som goda ambassadörer för sin bygd I ÅTVIDABERG ERBJUDS EN HÖGKVALITATIV OFFENTLIG SERVICE Vi erbjuder en högkvalitativ offentlig service genom: en bra utbildningsmiljö för våra barn och ungdomar ett rikt utbud av möjligheter till idrottsoch fritidsaktiviteter en fastställd kvalitet inom våra verksamheter en utvecklad profil som en kvalitetskommun där de kreativa miljöerna stimulerar såväl barn som vuxna I ÅTVIDABERG FINNS EN ATMOSFÄR SOM ATTRAHERAR FÖRETAGANDE Vi uppnår den attraktiva atmosfären genom att: skapa ett gott samarbete mellan näringsliv och kommun göra tillgänglighet till vår ledstjärna redan etablerade i kommunen känner sig delaktiga i utvecklingen upplevas som ett konkurrenskraftigt etableringsalternativ i regionen Inspiration. Lekskulptur på Stortorget. Fotomontage: Karin Nivér & Karin Öhman, studenter vid Blekinge tekniska högskola. VISION 15

16 FÖRUTSÄTTNINGAR PLANHISTORIK Stora delar av Åtvidabergs stadsplanemönster har sitt ursprung i Per Olof Hallmans stadsplan från Planen var ett uttryck för viljan att skapa ett samhälle enligt den tidens ideal trädgårdsstaden. Stortorget har sitt ursprung i denna stadsplan. Kvar finns idag även delar av den för trädgårdsstaden typiska indelningen, där industri, handel och bostadsområden separeras från varandra. P O Hallmans stadsplan för Åtvidaberg från FÖRUTSÄTTNINGAR TRÄDGÅRDSSTADEN Begreppet trädgårdsstad börjar användas kring sekelskiftet Ursprunget är Arts-andcraft-rörelsen och Ebenezer Howards idéer om ett utopiskt samhälle, där dåtidens täta och ohälsosamma städer förvandlas till vackra lantliga trädgårdsstäder. Ambitionen var att skapa städer som var självförsörjande och fria från social segregation. En grundläggande tanke var att städerna inte bara skulle bestå av bostäder

17 utan också av arbetsplatser. Kopplingen till dagens tankar om det ekologiska samhället är tydlig. Från Howards tankar, som mer rör samhällets ideologiska byggnad, utvecklades en stadsbyggnadsidé som spreds över stora delar av världen. De första realiserade projekten genomfördes i England. Trädgårdsstadsbegreppet kom att gestaltas på olika sätt i olika länder. I Sverige blev trädgårdsstäderna mindre enhetliga i jämförelse med till exempel i England eller Tyskland. Den lokala traditionen spelade stor roll vid utformningen. Den första trädgårdsstaden i Sverige är Gamla Enskede som ritades av P O Hallman 1907, dvs. samtidigt som stadsplanen för Åtvidaberg. I Sverige byggdes husen oftast i trä och var av flera typer. Villor, radhus och små flerbostadshus samsades inom samma område. Stadsplanen medgav större tomter och gav ett luftigare intryck. Gaturummens och de små platsbildningarnas grönska tillsammans med trädgårdarna gav ett traditionellt lantligt intryck. Byggnadsstilen anknöt ofta till äldre nordiskt byggsätt och den nationalromantiska stilen. Trädgårdsstadens storhetstid i Sverige var under 1910-och 1920-talen och kom att vara förhärskande fram till 1930-talet då ett nytt ideal, funktionalismen, ersatte trädgårdsstaden. År 1933 gjordes en ny stadsplan för Åtvidaberg som blev av grundläggande betydelse för den fortsatta planeringen. I denna plan bestämdes att gatorna skulle vara breda, husen skulle läggas i stråk och högre hus än tre våningar var endast tillåtna mellan Stenhusgatan och Stortorget. Stadsplanen är fortfarande giltig i vissa delar av Åtvidaberg utarbetade Uno Åhrén en generalplan för köpingen Åtvidaberg, som behandlade praktiskt taget alla sektorer av samhällslivet som har betydelse för den fysiska planeringen. Generalplanen beskrev ett samhälle i snabb utveckling. Planen antogs aldrig men den har i hög grad varit styrande för det utseende som Åtvidaberg har idag. NATURMILJÖ Det är få orter som kan erbjuda sina invånare så stora och vackra rekreationsytor som Åtvidaberg. Det natursköna och rekreativa finns inte bara i det omgivande landskapet utan även i de centrala delarna av orten. För kommunens naturvårdsarbete finns ett övergripande mål att alla växt- och djurarter inom kommunen ska bevaras i sina naturliga livsmiljöer. Förstörda livsmiljöer ska vid behov återskapas. RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD Eklandskapet som utbreder sig mellan Linköpings och Åtvidabergs tätorter räknas till landets största ekdominerade odlingslandskap. Området med sitt unika djur- och växtliv är av riksintresse för naturvården. Mindre delområden av eklandskapet sträcker sig ända in i tätorten Åtvidaberg. NATURA 2000 I tätorten finns områden som ingår i nätverket Natura 2000 som EU-länderna gemensamt kommit överens om vara av stort intresse. I centrala Åtvidaberg finns flera sådana områden. I den centrala tätorten finns ett antal områden som tillsammans kallas för objekt SE Åtvidabergs tätort och sydväst om de centrala delarna finns områden under objektnamnet SE Adelsnäs. Längst i söder vid planområdesgränsen finns även objektet SE Bertilsbo. Dessa områden är mycket viktiga att vårda och bevara. NATURVÅRD Kommunens naturvårdsprogram, antaget , har delat in kommunens naturobjekt i olika värdeklasser. Högt värde ur ett nationellt perspektiv är det mest värdefulla och högt värde ur ett lokalt perspektiv är den lägsta värdeklassen. Nedan beskrivs några av de naturvårdsobjekt som finns i eller nära tätorten. Högt värde ur ett nationellt perspektiv På och i anslutning till Åtvidabergs golfbana ligger mycket värdefulla ädellövskogsdominerade marker. I området finns flera mycket grova ekar. Ekmarkerna vid Adelsnäs är av högsta FÖRUTSÄTTNINGAR 17

18 naturvärde. Inne bland bebyggelsen i Åtvidabergs tätort samt vid idrotts- och rekreationsområdet finns flera park- och tomtmarksområden som domineras av ek av olika ålder. Förutom de rent biologiska intressena har dessa miljöer även ett stort rekreationsvärde då de ligger centralt mitt i tätorten. På båda sidor om järnvägsspåret väster och norr om bostadsområdet Basthagen finns värdefulla lövskogspartier. Högt värde ur ett regionalt perspektiv I bostadsområdet Basthagen, intill villorna söder om järnvägen, finns ett flertal medelgrova ekar. Ådalskulle, mellan tätortens bebyggelse och Håcklasjöns sydvästra del, är beväxt med värdefull ädellövskog. Söder om Håcklasjön, vid Evagården, finns en höjdrygg klädd med ekar av olika ålder. Högt värde ur ett kommunalt perspektiv Tempelkärrets våtmark vid Bysjöns södra spets är en rik fågellokal. En grov ek finns vid Bruksgatan. Håcklasjöns våtmark, i en grund vik sjöns västra del, har en fritt utvecklad strandnära al-/björksumpskog som är sällsynt. Högt värde ur ett lokalt perspektiv Hallaholm är ett varierande närrekreationsområde med barrskog och värdefulla ekbestånd. Under har kommunen genomfört ett lokalt naturvårdsprojekt i tätorten med bland annat en fördjupad inventering. Tillkommande områden med höga naturvärden som inte redan finns med i naturvårdsprogrammet redovisas också på kartan över naturmiljön, men utan klassning. I projektet ingår även en analys av hur man långsiktigt ska säkerställa eklandskapet och dess värden i och kring tätorten. PARKER OCH ALLÉER I Åtvidaberg är den fria naturen alltid nära. Förutom naturområdena finns det ett flertal parker insprängda i tätorten. De största är Hembygdsgården och Folkparken. Några av de vackraste och kanske mest använda parkerna är de mindre parkerna i bostadsområdena som t ex Jan Carls park, Villahagen, Vasaparken och Djurgårdsparken. Parkkaraktären förstärks av alléplanteringar längs gatorna och villaträdgårdarnas grönska. Idrottsområdet centralt i Åtvidaberg bidrar också till att göra orten grön med öppna gräsbevuxna bollplaner omgivna av träd. I området kring Kopparvallen, nya och gamla kyrkan, Stallet och längs Stenhusgatan, Bruksgatan och Slevringevägen finns ett stort antal gamla träd i form av alléträd och solitärer. Många av träden planterades kring sekelskiftet när samhället byggdes ut efter den nya stadsplanen. Flera av träden är dock betydligt äldre t ex träden längs Stenhusgatan. I de gamla alléerna finns olika trädarter blandade, framförallt alm, ask, lönn och lind. Ek är sparsamt förekommande i alléerna. Längs Järnvägsgatan, Söderleden, Sunnebovägen och kring Stortorget finns yngre alléer år huvudsakligen bestående av lind. Under senare år har en del nya träd planterats främst vid Edbergafältet och i centrum. Dessa planteringar består också huvudsakligen av lind. STRANDSKYDD Utmed Åtvidabergs sjöar och åar gäller strandskydd. Strandskyddet syftar till att trygga allmänhetens tillgång till stränderna och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växtoch djurlivet. Strandskyddet omfattar land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Skyddet innebär ett förbud mot nybyggnad och anordningar som inkräktar på allmänhetens tillträde eller växt- och djurlivet. Inom strandskyddet är det förbjudet att: uppföra nya byggnader ändra befintliga byggnader till ett väsentligt annat ändamål än det som den varit använd till utföra grävnings- eller andra förberedelsearbeten för bebyggelse enligt ovan 18 FÖRUTSÄTTNINGAR

19 KARTA - NATURMILJÖ VIN ÖREN DALSJÖN ÖRSÄTTER VRÅNGHULT BERG FÅGELSÅNGEN NYGÅRD GARPAN HALLAHOLM PRÄST- ÄNGEN LÅNGBROTT UTSIKTEN EKSÄTTER GLAN BASTHAGEN VILLAHAGEN CENTRUM CENTRALA INDUSTRIOMRÅDET HÅCKLÖ HÅCKLASJÖN Område som ingår i nätverket Natura 2000 samt område av högt värde i ett nationellt perspektiv VÄSTANTORP VALKAREN DJUR- GÅRDEN Riksintresse - Område av högt värde i ett nationellt perspektiv BYSJÖN EDBERGA ÖSTANTORP Område av högt värde i ett regionalt perspektiv Område av högt värde i ett kommunalt perspektiv ADELSNÄS FISKAR- HAGEN HUMPA Område av högt värde i ett lokalt perspektiv Område av högt värde enligt Åtvidabergs framtid Ekar och bebyggelse i samverkan, Åtvidabergs kommun 2007 ÅSTUGAN m FÖRUTSÄTTNINGAR 19

20 utföra anläggningar eller anordningar som innebär att allmänheten hindras från att beträda området Länsstyrelsen har möjlighet enligt miljöbalken att upphäva ett strandskyddsområde som avses ingå i en detaljplan om det finns särskilda skäl. Rekommendation Vid exploatering inom strandskyddet ska allmänhetens tillgång till stranden säkerställas. BIOTOPSKYDDADE OMRÅDEN Inom planområdet finns markoch vattenområden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 Miljöbalken. Det generella biotopskyddet omfattar: alléer källor med omgivande våtmark odlingsrösen pilevallar småvatten och våtmarker inkl öppna diken stenmurar åkerholmar Den fördjupade översiktsplanen föreslår inga förändringar av de delar som idag brukas. KULTURMILJÖ Kopparbrytningen har alltsedan 1500-talet präglat området kring Åtvidaberg. Bruksorten Åtvidaberg utvecklades i mitten av 1700talet. Kopparutvinning, som tidigare hade bedrivits av bönder i anslutning till de många gruvorna i området, centraliserades till en hytta i Åtvidaberg. Från denna tidiga bruksperiod finns många vackra kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Östergötlands länsmuseum har gjort en kulturhistorisk bebyggelseinventering (1989) i tätorten Åtvidaberg, där främst det Centrala industriområdet beskrivs. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Delar av Åtvidabergs tätort ingår i riksintresset för kulturmiljövården, Åtvidaberg-Adelsnäs E72. Det är främst bruksmiljön som är av Ingrepp i dessa områden fordrar tillstånd (dispens) enligt miljöbalken. Framtida detaljplaner innebär inte att biotopskyddet upphävs. ODLINGSLANDSKAPET Åtvidabergs tätort omges delvis av det öppna odlingslandskapet. Inom planområdet är det främst området i norr på båda sidor om riksväg 35 som brukas. Det är viktigt att området även i fortsättningen hålls öppet och inte planteras. Vid eventuell exploatering av områden i anslutning till odlingslandskapet bör ett respektavstånd hållas till åkerholmar etc. Miljökvalitetsmålet för ett rikt odlingslandskap är följande: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 20 FÖRUTSÄTTNINGAR Verksgatan

21 stort social- och industrihistoriskt intresse, framvuxen ur den medeltida gruvhanteringen på platsen. Även det av Baroniet Adelswärd ägda Adelsnäs, som är det enda i sitt slag, ingår i riksintresset. Uttryck för riksintresset är bland annat Stora Stallet, magasin, kalkugn och kruthus från 1700-talets mitt, medeltida kyrka med gravkor från 1726 och nygotisk 1880-talskyrka. Den terränganpassade byggnadsplanen ritad av P O Hallman med arbetar- och egnahemsbebyggelse från tidigt 1900-tal är också av riksintresse. CENTRALA INDUSTRIOMRÅDET Det område som idag benämns som Centrala industriområdet är den plats på vilken den tidigaste bruksverksamheten etablerades. Nivåskillnaden mellan Bysjön och Håcklasjön gav den energi som behövdes för att driva kopparverket. Med denna etablering började Åtvidabergs industriella historia. I anslutning till kopparhanteringen etablerades andra verksamheter t.ex. snickerier. Denna ÖREN Gamla kyrkan snickeriverksamhet kom sedan att övergå till produktion av kontorsmöbler och maskiner under namnet Facit. Några av områdets speciella byggnader är mejeriet och kraftstationen. Kraftstationen från 1905 är särskilt betydelsefull och utformningen, som signerats av den riksbekante arkitekten I. G. Clason, understryker betydelsen man tillmätte den nya kraftkällan: elektriciteten. KARTA - KULTURMILJÖ VRÅNGHULT BERG FÅGELSÅNGEN NYGÅRD 1 GARPAN LÅNGBROTT HALLAHOLM PRÄST- UTSIKTEN ÄNGEN 2 EKSÄTTER 5 Riksintresse för kulturmiljövården 1 Krutkällaren 2 Kalkugnen 3 Stenhusgatan 4 Kraftstationen 5 Stora kyrkan 6 Gamla kyrkan 7 Ålundamagasinet 8 Stallet 9 Verksgatan 10 Villan 11 Adelsnäs med omgivning 12 Solkanonen 13 Templet GLAN BASTHAGEN BYSJÖN 3 CENTRUM4 HÅCKLÖ CENTRALA VILLAHAGEN INDUSTRIOMRÅDET HÅCKLASJÖN VALKAREN VÄSTANTORP DJUR- GÅRDEN 11 ADELSNÄS EDBERGA ÅSTUGAN FISKAR- HAGEN ÖSTANTORP HUMPA m FÖRUTSÄTTNINGAR 21

22 VERKSGATAN Den tidiga industriella perioden var omgiven av ett samhälle där hela befolkningen hade sin utkomst av jordbruket. För att få arbetskraft till industrin var man tvungen att erbjuda bostäder och service. Brukssamhället kom därför att få en tydlig fysisk form som utöver verkstäderna också bestod av bostäder, magasin och en större anläggning för bruksledningen och administrationen. År 1774 finns det skriftligt dokumenterat att bruket i Åtvidaberg hade 22 bostäder för de anställda. Det nämns dock inte var dessa bostäder låg. Utmed Verksgatan finns en äldre bruksmiljö bevarad. Denna finns dokumenterad i handlingar från Om detta är de tidigare nämnda bruksbostäderna vet vi inte men det kan inte uteslutas att byggnaderna uppfördes redan på 1700-talet. Bebyggelsen utmed Verksgatan är väl bibehållen och bildar en vacker homogen grupp. STALLET & ÅLUNDAMAGASINET En av de mest karaktärsfulla byggnaderna för orten är Stallet. På 1850-talet uppfördes byggnaden som stall för de hästar som användes i koppartillverkningen. När koppartillverkningen slutade kring 1900 fick byggnaden nya användningsområden. Idag används Stallet som hotell-, restaurang- och konferensanläggning. Mitt emot Stallet ligger det gamla sädesmagasinet, Ålundamagasinet (byggnadsminne), som under senare delen av 1800-talet fungerade som utbetalningsställe för bruksarbetarnas naturalöneersättning. GAMLA KYRKAN & NYA STORA KYRKAN Den gamla kyrkan byggdes i början av talet under den första blomstringstiden för gruvdriften. Efter mer än 300 år ansågs kyrkan för liten och 1885 invigdes en ny och större kyrka. Frågan uppstod om vad man skulle göra med den gamla kyrkan. Enligt tidens mode revs kyrkans tak och delar av murarna för att skapa en kyrkoruin. Koret sparades så att kyrkan kunde användas som kyrkorum sommartid. Kyrkan återuppbyggdes dock efter mångas önskemål och tack vare en stor donation. Den återinvigdes I dag är det den gamla kyrkan Villan vid Bysjöns strand 22 FÖRUTSÄTTNINGAR

23 som huvudsakligen används som kyrkorum medan den nya kyrkan står oanvänd. VILLAN Kring sekelskiftet 1900 förvandlades det gamla brukssamhället till ett modernt industrisamhälle. Theodor Adelswärd övergav Adelsnäs gamla herrgård och lät bygga en ny bostad. Villan, som den kom att kallas, uppfördes i flera etapper under och 90-talen i en engelskpåverkad stil. Byggnaden omgärdas av en trädgårdsanläggning, skapad av den berömde trädgårdsarkitekten Rudolf Abelin. Arkitekt var I. G. Clason och Villan anses vara ett av hans mest framstående verk. ADELSNÄS MED OMGIVNINGAR På en halvö i Bysjön ligger Adelsnäs, som är huvudgård för Baroniet Adelswärd AB. Fideikommissegendomen instiftades ursprungligen 1783 av baron Johan Adelswärd. Idag omfattar Baroniet drygt hektar och man bedriver verksamhet inom jord- och skogsbruk, fastighetsförvaltning samt jakt och fiske. Den nuvarande huvudbyggnaden stod färdig 1920 och är ritad av I. G. Clason. Den gamla huvudbyggnaden demonterades och flyttades till andra sidan Bysjön där den idag används som restaurang och hotell. I slutet av 1700-talet anlades en för tiden mycket påkostad parkanläggning som under början av 1800-talet utökades med områden på andra sidan Bysjön. Där uppfördes ett rundtempel med målningar av Pehr Hörberg, en av landets kända kyrkomålare. Under 1853 tillkom solkanonen med tillhörande torn. I slutet av 1800-talet påbörjades en omdaning av park och byggnader kring Adelsnäs. Med inspiration från England och USA skapades en modern engelsk park med influenser från Arts and Crafts-rörelsen. I parken finns ett mycket vackert orangeri. Orangeriet, ursprungligen byggt 1860, användes för produktion av exotiska frukter och övervintring av växter. Idag används det under sommaren till konstutställningar. Adelsnäs FÖRUTSÄTTNINGAR 23

24 IDROTT, REKREATION & FRILUFTSLIV Under 1800-talet kom intresset för idrott och fysisk aktivitet att sprida sig utanför de militära kretsarna. Med allt bättre arbetsförhållanden och mer fritid föddes den moderna idrottsrörelsen runt sekelskiftet I Åtvidaberg bildades den första idrottsföreningen Denna kom sedan att spela en stor roll för åtvidabergsborna. Inte minst kom Åtvidabergs fotbollsförening att nå stora framgångar. Fotbollen, friidrotten och bandyn kom att samsas på området kring Kopparvallen och Edbergafältet. Åtvidabergs golfbana invigdes Banan är belägen mitt i det vackra eklandskapet vid Bysjön. Inom Åtvidaberg bedrivs också olika hallsporter som tennis och handboll. Norr om tätorten i Vrånghult finns ridsportsanläggningen som drivs av Åtvidabergs ridklubb. Idrottsrörelsen har idag en stark och djup förankring i Åtvidaberg. Detta återspeglas i det stora utbudet av idrottsaktiviteter och idrottsanläggningarnas betydelse för invånarna. Ovan beskrivna idrottsanläggningar används i hög grad även av tätortens skolor och är en stor tillgång i idrottsundervisningen. Bildningscentrum Facetten har också alltmera profilerat sig som idrottsgymnasium med olika idrottsprofiler såsom fotboll, golf och ridning. Att dessa idrottsprofiler är väl fungerande kan man se på att allt fler elever vill genomföra sin gymnasieutbildning på dessa gymnasieprogram i hög grad även elever från andra kommuner. Bysjön ger möjlighet till bad, fiske och båtliv mitt inne i tätorten. Skogsområden som Hallaholm och alla parker ger möjlighet till vackra naturupplevelser både längs promenadstigar och motionsspår. Det finns en campingplats öster om Villan och Kanonvallen med övernattningsstugor och en servicebyggnad. Centralskolan 24 FÖRUTSÄTTNINGAR

25 SKOLA, OMSORG & VÅRD BARNOMSORG För barn i åldern 1-5 år finns i tätorten Åtvidaberg idag sex förskolor samt dagbarnvårdare i kommunal regi och två förskolor i enskild regi. Nya bostäder medför sannolikt ett ökat behov av barnomsorgsplatser. UTBILDNING I Åtvidabergs tätort finns idag fyra grundskolor: Sandtagsskolan (F-3), Långbrottsskolan (F-6), Centralskolan (F-6) samt Alléskolan (7-9). Alla skolor med barn 6-12 år har skolbarnsomsorg. Prognosen för antalet barn är vikande. Det innebär att det är tveksamt om samtliga skolor som idag finns i tätorten kommer att behövas i framtiden. En avveckling av någon skolenhet kan bli aktuell. Bildningscentrum Facetten är en sammanhållen enhet för all utbildning efter grundskolan. Här erbjuds ungdomsgymnasium, vuxenutbildning och högskolestudier på distans. SÄRSKILT BOENDE I Åtvidabergs tätort finns 175 platser i särskilt boende. Inom begreppet ryms särskilt boende för äldre, men också gruppboende för personer med funktionshinder. 160 av platserna riktas till äldre personer. Standarden i dessa bostäder varierar och nuvarande krav på äldrebostäder uppfylls inte fullt ut. Bland annat saknas hygienutrymme i ca 20 % av beståndet. Bostäderna är ofta små, vilket medför problem för personer med omfattande omvårdnadsbehov och med behov av tekniska hjälpmedel. Det finns därför behov av att på sikt genomföra standardhöjande åtgärder i dessa lägenheter. VÅRD Landstinget bedriver verksamhet genom vårdcentralen belägen i Östantorp. HANDEL Dagligvaruhandeln i Åtvidaberg är koncentrerad till Stortorget. Här finns också restauranger och café etc. Sällanköpshandeln finns lokaliserad i anslutning till Prästängens och Fågelsångens verksamhetsområden. Handeln är en förutsättning för ett vitalt och attraktivt centrum. Det är en viktig del av ekonomin, den sysselsätter många människor och är en viktig social mötesplats. Åtvidabergs centrum ska erbjuda ett attraktivt och varierat utbud av varor och tjänster. Omstruktureringen inom dagligvaruhandel och sällanköpshandel mot externt belägna butiker måste ägnas särskild uppmärksamhet. Nya lokaliseringar av handeln görs så att det ges möjligheter för en levande och konkurrenskraftig handel i centrala Åtvidaberg. JÄMSTÄLLDHET, INTEGRATION & TRYGGHET Att planera för jämställdhetsfrågor är i första hand att verka för ett mångfaldsperspektiv. Planeringen av Åtvidabergs tätort ska möjliggöra en mångsidig befolkningssammansättning med möjlighet till integration beträffande ålder, hushållsstorlekar och etnicitet. Åtvidaberg ska planeras så att alla invånare får en bra och ändamålsenlig bostadsmiljö med tillgång till såväl offentlig som kommersiell service. Utbudet av arbetsplatser ska vara brett och kunna erbjuda sysselsättning oavsett kön och etnicitet. Bostäder ska erbjudas med en blandning av upplåtelseformer och variationer av storlek. Valfrihet i boendet ska eftersträvas. Säkerhets- och trygghetsperspektivet ska beaktas i den fysiska planeringen. Miljöerna görs överblickbara och utformas så att alla kan röra sig tryggt i samhället. Gångvägar och gator ges god belysning, utan skarpa kontraster mellan mörkt och ljust. Planteringar bör hållas låga. Kommunen bör överväga om det finns anledning att upprätta en särskild policy som behandlar jämställdhetsfrågor i planering. FÖRUTSÄTTNINGAR 25

26 TILLGÄNGLIGHET Åtvidaberg ska vara tillgängligt för alla. I den offentliga miljöns utformning ska hänsyn tas till funktionshindrades behov. Behoven kan ta sig olika uttryck beroende på typ av funktionshinder. En tydlig och konsekvent utformning av den yttre miljön är av värde för alla. Alla oavsett fysiska begränsningar ska ha möjlighet att förflytta sig inom samhället. Nivåskillnader anpassas till rörelsehindrade och olika åtgärder görs för att de med synhandikapp lättare kan orientera sig. Kollektivtrafiken ska vara utformad så att alla boende i Åtvidaberg har möjlighet att ta sig fram inom kommunen utan att behöva vara hänvisade till privata alternativ. Ett samhälle tillgängligt för alla innebär att oavsett förutsättningar har alla möjlighet att ta del av service, aktiviteter och medborgerliga rätt- och skyldigheter. BEFOLKNING & STATISTIK Åtvidabergs kommun har en landareal på 685 kvadratkilometer. Vid årsskiftet 2005/2006 uppgick antalet invånare till Det innebär att kommunen har ca 17 invånare per kvadratkilometer. Det bor nästan lika många män som kvinnor i kommunen. Åtvidaberg har ett högre födelsetal än genomsnittet i riket. Kommunen har förhållandevis få invånare med utländsk bakgrund i jämförelse med rikets genomsnitt. Av de ca invånare som finns i Åtvidabergs kommun bor ca i tätorten Åtvidaberg. Efter och 1960-talens kraftiga expansion genom framförallt Facitkoncernen, har tätorten sedan 1970 minskat med ca personer. När det gäller utflyttning är det främst i åldersgruppen år som den största utflyttningen sker. Ungdomarna flyttar till andra orter utanför kommunen för arbete och studier. FOLKMÄNGD (PROCENTUELL FÖRDELNING) ålder Åtvidabergs tätort kommunen riket w Man kan se att åldersgruppen år har en betydligt mindre andel på orten än i riket. Vidare framgår att i åldersgruppen 65 år och äldre är andelen i orten 25% mot rikets 17%. Den växande andelen pensionärer måste följas upp noggrant. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN En befolkningsprognos för Åtvidabergs kommun upprättades sommaren 2006 med befolkningen den 31 december 2005 som ingångsvärde. Prognosen skrevs fram till 2010 och totalsumman för respektive år framgår nedan. år prognos verklig tätortens folkmängd folkmängd folkmängd Prognosen gjordes med utgångspunkt från befolkningen 31 december Under 2005 var det en stor befolkningsminskning varför prognosen visar en negativ utveckling. Under 2006 ökade befolkningen med 52 personer. Den största anledningen var att antalet födda ökade markant från 95 födda under 2005 till 130 under Fortsätter denna trend kommer differensen mellan prognos och verkligt utfall att misstämma. Prognosen revideras i regel årligen. Den fördjupade översiktsplanen är ett instrument 26 FÖRUTSÄTTNINGAR

27 för att möjliggöra en befolkningsökning i främst Åtvidabergs tätort genom en planberedskap för nya bostäder och verksamheter. Målet är att antalet invånare i kommunen ska öka till år ARBETE De största näringsgrenarna för kommunen är tillverknings- och utvinningsindustrin samt vård och omsorg. Över två tredjedelar av arbetskraften inom industrin är män. Vårdsektorn sysselsätter övervägande kvinnor. Andra för kommunen viktiga arbetsplatser är inom handel, kommunikation, utbildning, forskning, byggindustri samt jordbruk och skogsbruk. Det finns ca 310 egenföretagare i kommunen. Inom tätorten Åtvidaberg är Partnertech den största privata arbetsplatsen. PENDLING En stor andel av dem som är bosatta i Åtvidaberg har sitt arbete utanför kommunen, framförallt i Linköping. Olika och väl fungerande pendlingsalternativ ökar möjligheten för invånarna att bo kvar i kommunen. TRAFIK & KOMMUNIKATIONER KOLLEKTIVTRAFIK Tågtrafik - Tjustbanan I den nationella järnvägsplanen för har investeringar i Tjustbanan upptagits för 250 miljoner kronor. Den inplanerade bandelen gäller upprustning och ombyggnad av sträckan Linköping-Åtvidaberg. Banverket har också fått regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna att upprusta även delen mellan Åtvidaberg och Västervik. En förstudie har genomförts för dessa båda bansträckor och överlämnats till regeringen i juni Förstudien Linköping-Åtvidaberg visade att kostnaden för upprustning av hela denna järnvägssträcka skulle kosta miljoner kronor. Det fattas med andra ord 250 miljoner kronor för det billigare alternativet. Något besked för denna bandel har ej lämnats av den nya regeringen. Bruksparken FÖRUTSÄTTNINGAR 27

28 Busstrafik Den huvudsakliga arbetspendlingen sker idag från Åtvidaberg och Grebo till Linköping. Följaktligen återfinns den mest omfattande kollektivtrafiken på sträckan Åtvidaberg Linköping. Där finns expressbuss och vanlig buss. För övriga orter i kommunen finns kollektivtrafik för arbets- och skolresor samt till viss del serviceturer. Resecentrum Åtvidabergs Resecentrum trafikeras av buss- och tågtrafik. Genom ombyggnaden av riksväg 35 och nybyggnaden av gångbron till Åtvidabergs centrum har Resecentrum ytterligare ökat sin tillgänglighet. BILTRAFIK RIKSVÄG 35 Den nya sträckningen av riksväg 35 har inneburit en stor förändring för Åtvidabergs tätort. Sträckningen medför att trafiken passerar nära Åtvidabergs centrum utan att man behöver åka igenom orten. Centrala industriområdet har ett utmärkt annonsläge för företag längs genomfarten och både nya och befintliga etableringar kan marknadsföra sig mot förbipasserande. HUVUDGATOR Gruvgatan/Slevringevägen I samband med ombyggnaden av riksväg 35 har en ny cirkulationsplats byggts på riksväg 35 i anslutning till Fågelsångsvägen. Lillsvängen har förlängts fram till den nya cirkulationsplatsen. Lillsvängen och Gruvgatan fungerar nu som genomfart till länsväg 696 till Mormorsgruvan. Sunnebovägen Länsväg 732 från cirkulationsplatsen vid Resecentrum till Ringarum och Söderköping är genomfartsled i tätorten men också huvudgata för bostadsområdena öster om järnvägen. Cirka 2 km österut utmed Sunnebovägen ligger stadsdelen Berg. Järnvägsgatan/Bruksgatan I samband med byggnationen av den nya sträckningen av riksväg 35 har Järnvägsgatan/ Bruksgatan fått en minskad trafikbelastning. Järnvägsgatan har byggts om för att anpassas till lokaltrafiken. Tillgängligheten utmed gatorna har ökat. Stenhusgatan/Nygårdsvägen Stenhusgatan är en av Åtvidabergs karaktärsbildande gator. Utmed gatan finns typiska bruksbostäder och en trädallé. Nygårdsvägen utgör den gamla infarten till Åtvidaberg norrifrån. Söderleden Gatan är huvudgata till centrum för tätortens södra bostadsområden. Gatan ansluter även till Kisavägen, länsväg 134, söder om tätorten. Slevringevägen Infart till Åtvidaberg från väster sker via Slevringevägen. Den är också huvudgata för de västra bostadsområdena och tillfartsgata till Åtvidabergs golfklubb. TORG Stortorget, eller Nya Torget som det också kallas, blev Åtvidabergs affärscentrum kring 1940 då torghandeln flyttades dit från Gamla Torget stod det gamla kommunalhuset på plats vid torgets ena ände. Stortorget är fortfarande Åtvidabergs kommersiella centrum med kommunhus och servicehus. Torget har under 2001 rustats upp och fått ökad tillgänglighet, bättre ytor för handel och för möten mellan kommunens innevånare. Gamla Torget var centralpunkten i samhället från Kopparverkets guldålder fram till talet. Idag är Gamla Torget kultur- och utbildningscentrum för orten. Kisavägen Länsväg 134 till Kisa utgör tätortens södra gräns. 28 FÖRUTSÄTTNINGAR