Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningsnamn: Logistik - och verksamhetsutvecklare Omfattning: 400 YH-poäng Ansvarig utbildningsanordnare: Falköpings kommun Utbildningsnummer:

2 Grunduppgifter Utbildningens namn Logistik - och verksamhetsutvecklare Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Utbildningen omfattar 400 YH-poäng. Ansvarig utbildningsanordnare Falköpings kommun Organisationsnummer Organisationsform Primärkommuner Besöks- och postadress Postadress: Besöksadress: Organisation: Postadress: Postnr/ort: Falköpings kommun <samma som postadress> Kompetens- och arbetslivsförvaltningen, Yrkeshögskoleutbildning Telefonnummer och webbadress Telefon: Webbadress: Uppgifter om eventuella externa utbildningsanordnare Org.nummer: Org.namn: Kontaktperson: Telefon: Epostadress: Dotterbolag: Utbildningen Utbildningens mål Sida 2(17)

3 Syftet är att utbilda miljömedvetna logistik- och verksamhetsutvecklare som bidrar till ökad effektivitet, lönsamhet och kundnytta Utbildningens övergripande mål kombinera kunskaper och färdigheter inom logistik, ekonomi, inköp och produktion för att ge de studerande unika kompetenser, som många företag behöver och efterfrågar skapa förståelse för Supply chain och en helhetssyn på försörjningskedjans betydelse i ett totalkostnadstänkande ge kunskaper om logistikens och de olika logistikaktiviteternas betydelse för företagets interna och externa processer och verksamheter liksom logistikens centrala roll för kundnytta och konkurrenskraft tillhandahålla verktyg inom logistik, distribution och marknad för att identifiera och analysera de nyckelfaktorer som krävs för att arbeta fram konkurrenskraftiga driftslösningar samt förbättrings- och utvecklingsförslag Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om Företagens värdehöjande logistikflöden inom inköp, tillverkning, distribution och transport från varu- och tjänsteproducent till nöjd kund alt konsument Företagets processer inom design, administration, information, kvalitet och teknik Processer och flöden i både tillverkande företag och serviceföretag Lean thinking inom kvalitet, miljö, hållbar utveckling och ständiga förbättringar Kostnadseffektivitet och kapitalbindning Global affärssamverkan och internationella affärsvillkor Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att Analysera ett företags logistikflöden och identifiera för lönsamhet och konkurrenskraft kritiska processer inom i första hand företagets materialflöde. Identifiera och påvisa förbättringsmöjligheter för konkurrenskraftiga, kundanpassade och hållbara lösningar inom värdekedjans olika led Identifiera och påvisa lönsamhet och bedöma kundnytta i dessa lösningar Leda projekt och kunna kommunicera med hjälp av web- och it-baserade skriv-, kalkyl- och bildprogram Visualisera flöden, processer och logistiska samband Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att kunna Analysera, beskriva, systematisera, utveckla och planera kundanpassade kostnadseffektiva produkt- och tjänstelösningar inom logistikområdet Initiera, leda och driva logistikprojekt Leda förändringsarbete och driva förändrings- och utvecklingsprojekt inom logistikområdets olika delar såsom materialförsörjning, planering och distribution Efter genomgången utbildning ska den studerande ha kompetens för att kunna arbeta som Logistik- och verksamhetsutvecklare av komplexa logistiklösningar inom tillverkningsindustrin, olika servicenäringar, detaljhandeln samt transport och distribution Projektledare inom logistik- och verksamhetsutveckling med fokus på logistiklösningar för hållbar utveckling och hög kundanpassning, Kurser Sida 3(17)

4 Utbildningen har 14 huvudmoment/delkurs(er). Webbaserat affärssystem (25p) Kursen ger den studerande förståelse för och kunskap om ett webbaserat affärssystems uppbyggnad, användningsområde och koppling till företagets typprocesser beskriva de funktioner och typer av data som finns i ett modernt affärssystem redogöra för flödena i affärssystemet från upplägg av ny artikel via planering, köp, bevakning, leverans till betalning redogöra för hur det egna affärssystemet kommunicerar med externa leverantörer och kunder identifiera vilka data som kopplas till olika typer av transaktioner och analyser som beställning, lagervärde, placering av lagerpunkter och leveransprecision kunna validera olika typer av data och processer i värdekedjan. Affärssystemets uppbyggnad av olika register och funktionalitet Basfunktionaliteterna Ekonomisystem, MRPsystem, Lagerstyrning, Transaktioner, Spårbarhet, Extern kommunikation Validering av data Analyser Affärslogik och ekonomiskt tänkande (25p) Deltagaren skall utveckla en begreppsapparat och en uppsättning grundläggande verktyg för analyser och utvecklingsarbete med fokus på skapande av reella kundvärden. förstå olika företagsekonomiska synsätt, definitioner och begrepp göra en budgetkalkyl göra en kostnads- och intäktsanalys formulera strategi och organisationsmodell tillämpa principer för uppföljning och kontroll av affärsverksamheter Kursen innehåller grundläggande begrepp, teorier och modeller inom företagsekonomi och affärsutveckling, samt deras tillämpningsområden. Följande behandlas: Utformning och förpackning av erbjudanden. Värdeanalys och värdekedjan genom flera led Kundvärde för slutkunden Intäkts- och kostnadsbegrepp Kalkylmodeller för bedömning av: Besparingspotential Investeringsbehov Strategival, organisation och affärsutveckling Distribution och transportekonomi (25p) Sida 4(17)

5 Kursen ska ge kunskaper om externa transporter och distributionslösningar avseende olika typer av system och medel för att optimera kundnytta. beskriva olika utvecklingstrender inom fysisk distribution analysera och fastställa transportlösningar till definierade lagerpunkter identifiera, beskriva, analysera, kalkylera och utforma olika distributionslösningar förstå hur olika externa transporter och distributionslösningar påverkar kostnad och serviceprestation ha kunskaper om nationella och internationella regler inom transportområdet Utformning och styrning av distributions- och transportsystem Distributionskanaler och transportnätverk Distributionssystemets aktörer och intressenter Transportsäkerhet och risker, inkl. transport av farligt gods Transportekonomi Lagar och regelverk Transporter ur ett hållbarhetsperspektiv, miljöpåverkan och miljöanpassnin Examensarbete (25p) De studerande skall enskilt eller i mindre grupper genomföra ett större projekt där man beskriver och analyserar ett problem med förslag på lösning, alternativt gör en beskrivning och analys av ett företags flöden eller en enskild process med förslag på förbättringar. Arbetet skall presenteras såväl skriftligt som muntligt. använda och integrera förvärvade kunskaper för att analysera och lösa problem inom valt ämnesområde identifiera, formulera problemfråga, välja och tillämpa lämplig metod för att lösa problemställningen. göra relevanta avgränsningar planera, organisera och genomföra ett projekt inom valt område. diskutera olika alternativa metoder för lösning av problemet samt argumentera för vald metod utvärdera hur väl metoden var för att svar på problemet Moment som ska ingå i projektet Problemformulering Datainsamling Analys Problemlösning Slutsatser Presentation Flöden och processkartläggning (25p) Sida 5(17)

6 Kursen ska ge studenten förståelse för processbegreppet och kunskap om hur man praktiskt kan kartlägga och arbeta med processer i en verksamhet.. definiera, beskriva och visualisera olika typer av processer redogöra för skillnaderna mellan en processorienterad och traditionell verksamhet kartlägga en process på olika nivåer och förstå skillnaderna kunna använda de vanligaste symbolerna för flödesdiagram/processkartor och genomföra och dokumentera en processkartläggning. Process och kvalitetsbegreppet samt processorientering Identifiering och kartläggning av processer Uppföljning och mätning av processer Visualisering Företagsekonomi (25p) Deltagaren skall utveckla en begreppsapparat och grundläggande färdigheter inom företagsekonomiområdet. tillämpa grundläggande metoder för budgetering, finansiering och kalkylering beskriva grundläggande principer och metoder för marknadsföring, redovisning och personaladministration redogöra för olika företagsverksamheter, dess uppbyggnad och företagsform diskutera i frågor rörande företagsetik och moral och ett företags sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) redogöra för samspel mellan olika funktioner i ett företag självständigt formulera en verksamhetsanknuten affärsidé Affärsidé Företagets behov av information, styrning och kontroll Företagets ekonomiprocess Företagandets förutsättningar och villkor Grundläggande begrepp, teorier och modeller inom företagsekonomin Grundläggande metoder förför budgetering, kalkylering och finansiering Inköp (25p) Sida 6(17)

7 Den studerande skall förstå inköpets roll i det totala värdeflödet, samt ha kunskap om inköpsprocessen och inköpsstrategier. Den studerande skall också veta under vilka förutsättningar som inköpsfunktionen arbetar och dess påverkan i den totala lönsamheten. Den studerande skall känna till de legala regler inkl tullbestämmelser samt betalnings- och leveransvillkor under vilka avtal och affärer görs upp beskriva och analysera inköpsprocessen i ett medelstort företag beskriva inköpsjuridiska principer, olika lagars tillämplighet i affärsprocessen, avtalskonstruktioner och affärsetik. känna till riskfördelning i internationella affärer och betydelsen av olika villkor i IncoTerms/CombiTerms ta fram en inköpsstrategi Inköpsprocessen Inköpsstrategier Incoterms, tullbestämmelser Miljö och kvalitetsbegreppets påverkan på inköpsprocessen Juridik och avtal samt olika inköp LIA 1 Planering och drift (50p) Den studerande följer ett företags planerare i 10 veckor. Syftet är att ge de studerande kunskaper om hur olika logistiklösningar i flera led i en försörjningskedja kan påverka företagets alla verksamheter. De studerande ska i denna kurs också praktiskt/analytiskt tillämpa kunskaper från tidigare kurser i utbildningen. beskriva och analysera ett av företaget väl definierat logistikproblem avseende interna och externa flöden utforma en handlings- och/eller utvecklingsplan med utgångspunkt på förbättringsåtgärder och aktiviteter med fokus på effektivisering och väredekedjeförbättring skriva en projektrapport presentera rapporten för berörd personal på företaget presentera rapporten för skolan LIA 2 Förbättring och utveckling (50p) Sida 7(17)

8 Den studerande följer ett företags logistik- eller verksamhetsutvecklare eller motsvarande funktion. Kursen ska ge den studerande möjligheten att i praktiskt arbete och i projektform göra en kundnöjdhetsanalys och kartläggning av företagets leveransservice och föreslå förbättringar för ökad effektivitet och lönsamhet genom att tillämpa kunskaper och färdigheter från de föregående skolförlagda kurserna i utbildningen med särskild fokus på kurserna i ekonomi, lean, processkartläggning och logistik. genomföra en kundnöjdhetsanalys avseende leveranstider, ledtider, servicenivåer och prisbilder utforma en handlings- och/eller utvecklingsplan med utgångspunkt på förbättringsåtgärder och aktiviteter med fokus på effektivisering och väredekedjeförbättring skriva en projektrapport presentera rapporten för berörd personal på företaget presentera rapporten för skolan fungera som opponent på en kamrat. Logistik och Supply chain (25p) Kursens syfte är att de studerande ska förstå logistikens betydelse för företagen samt hur effektivisering av försörjningskedjan kan skapa konkurrensfördelar för företagen. De studerande får lära olika metoder och styrmodeller för ökad effektivitet i de olika flödena beskriva logistikens komplexitet förstå centrala logistikbegrepp redogöra för digitala informationssystem såsom e-handel, webbtjänster, streckkoder och intelligenta transportsystem (ITS) samt systemens tillämpningsområden redogöra för traditionella logistikbegrepp såsom LEAN, SCM och Just In Time förklara samband mellan logistik, effektivisering och lönsamhet Ekonomiska samband Du Pond modellen Grundläggande logistik (transport, lager, materialstyrning och distribution) Logistikens struktur och betydelse Miljöperspektiv inom Supply chain Positionering av lagerpunkter utifrån kundbehov Styrmodeller Pull/Push Lean för förbättring och utveckling (25p) Sida 8(17)

9 Mål Kursen ger den studerande kunskap om hur man kan använda Lean för att minska slöserier och öka effektiviteten i ett företag och identifiera förbättringsmöjligheter och öka kundnyttan. De studerande utvecklar en begreppsapparat och en uppsättning metoder och verktyg för analyser och utvecklingsarbete i Lean. förstå Lean som filosofi och arbetsmetod använda vanliga Lean-verktyg i förändrings- och utvecklingsarbete, Grundfundamenten inom Lean Målstyrd och lärande organisation Standardiserat arbetssätt Ständiga förbättringar Processdesign med miljöinriktning (25p) Kursen ger den studerande kunskaper och verktyg för att kunna designa och strukturera processer med utgångspunkt från en typprocess - utvecklingsprocessen. Kursen belyser värdet av att kunna designa och styra processer och flöden för att minska slöserier, standardisera arbetssätt, skapa förutsättningar för hållbar utveckling och ett miljömedvetet resursutnyttjande. redogöra för de olika stegen i designen av en typprocess med krav på ett standardiserat arbetssätt, minskat slöseri och hållbar utveckling självständigt eller i grupp med ett standardiserat arbetssätt kunna designa en typprocess Företagets typprocesser Processdesign Metoder och verktyg för designarbetet Processtyrning för hållbar utveckling Produktutvecklingsprocessen Produktionssystem och lagerstyrning (25p) Sida 9(17)

10 Kursen ger kunskap om grunderna i produktionen och produktionsflödet och dess roll i det totala produktivitetssystemet samt kännedom om planeringssystemen i produktionen och de viktigaste planeringsverktygen. Deltagaren ska förstå, samt kunna välja och tillämpa modeller för styrning och disposition av lager och materialflöden. redogöra för produktionens roll samt placering i det totala logistikflödet. beskriva olika planeringsverktygs påverkan på produktiviteten beskriva och jämföra ett urval modeller för styrning och disposition av lager och materialflöden känna till kvalitetssäkringssystem för produktionsstyrning, distribution och kundtillfredsställelse Produktionstekniker och dess betydelse för produktiviteten Produktionsflödets och anläggningskapitalets betydelse för produktiviteten Produktionsstyrning, planeringssystem Styrning och optimering av lager Projektledning och kommunikation (25p) Mål Kursen skall stärka deltagarens personliga färdigheter i arbete inom projekt och ledning av projekt samt få grundläggande färdigheter i styrning och uppföljning av projekt. Kursen syftar även till att skapa förståelse för hur grupper utvecklas och hur medlemmar samverkar inom gruppen. Den studerande tränas att genomföra projektarbeten och samarbeta i olika konstellationer samt kunna använda relevanta datorverktyg. driva projekt och förändrings- och utvecklingsprojekt bygga en projektorganisation, göra en projektplan med hjälp av en stage-gate-modell, göra en projektbudget samt göra projektriskanalys använda ett webbaserat projektverktyg beskriva grunderna i gruppsykologi och gruppledning Förändrings- och utvecklingsarbete Ledarskap, etik & moral, Jämställdhet Projektmetodik, Projektekonomi, Projektorganisation,, Praktisk projektledning Projektrapporten Lärande i arbete (LIA) Sida 10(17)

11 Generellt om utbildningens yrkesrelevans I utbildningens samtliga kurser kombineras teori med praktiska tillämpningar. Samtliga undervisande lärare är, eller har nyligen varit, yrkesverksamma i branschen vilket garanterar ämneskunskaper och yrkeskunnande. Betydande delar av övningsmaterial och examinationsuppgifter baseras på autentiska fallbeskrivningar som tränar problemlösningsförmåga och utvecklar kompetensen som krävs i den framtida yrkesrollen. Organisation av LIA Utbildningen har två LIA-kurser, den första i slutet av termin 2, den andra i början av fjärde och sista terminen. Den första LIA-kursen har en stark koppling till de föregående kurserna i logistik, processkartläggning och processutveckling, den andra LIA-kursen till Lean thinking och verksamhetsutveckling. Arbetet med LIA är strikt reglerat för att säkerställa att lärandemålen för LIA uppnås. Kortfattat fungerar kvalitetssäkringen av LIA enligt följande modell. Före LIA-perioden Samtliga LIA-företag som medverkar kontaktas av LIA-ansvarig som klargör LIA-kursens mål samt vilka krav som ställs på studerande, handledare och arbetsuppgifter under kursen Handledaren får tillgång till en kvalitetsmanual för handledningsuppgiften så att denne kan förbereda sig och identifiera lämpliga projekt/arbetsuppgifter för den studerande. Den studerande tar därefter kontakt med sitt LIA-företag för diskussioner och planering. Under LIA-perioden Den studerande introduceras på företaget, som vore det en ny medarbetare och arbetar därefter under handledning med överenskomna arbetsuppgifter. Samtliga LIA-företag där studerande genomför LIA-kurs får personligt besök av LIA-ansvarig som genomför och dokumenterar samtal med både studerande och handledare. Under hela LIA-perioden har den studerande och handledaren regelbunden kontakt med LIA-ansvarig via telefon och e-post. Efter LIA-perioden Den studerande avrapporterar LIA-perioden skriftligt i rapportform. Den studerande delar med sig av sina erfarenheter till övriga studerande från både årskurs 1 och 2 för kunskapsdelning och erfarenhetsspridning i seminarieform. Examinationen av LIA görs enligt beskrivning i aktuell kursplan och betyget baseras på två kriterier: 1. Omdöme från LIA-handledare: LIA-handledaren gör en utvärdering av den studerandes prestationer. I denna utvärdering ges också förslag till betyg utifrån kursmålen och betygskriterierna. 2. LIA-rapporten: Examinationen omfattar också en LIA-rapport som betygssätts. Kursen betygssätts av kursansvarig som väger samman handledarens förslag med betyget på LIA-rapporten. Vid eventuella gränsfall sker dialog mellan kursansvarig och LIA-handledaren. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Motivering Urvalsgrunder och urvalsprocessen Urvalsgrunder Sida 11(17)

12 Betyg Arbetsmeriter Urvalsverktyg i antagningsprocessen 1. Betyg: Vi följer högskolans antagningsregler för beräkning av betyg. Gymnasiebetygens poäng omvandlas till en femgradig skala. Betygen summeras och ett medelvärde räknas ut. 2. Arbetsmeriter: Minst fyra månaders väl vitsordad sammanhängande tjänst på heltid inom för utbildningen relevanta områden. Varje månad ger 0,05 poäng dock max 2,4 poäng. Sammanhängande deltidstjänst omräknas till heltid. Poängsumman för arbetsmeriter förs in i antagningssystemet Poängtalen från betyg och arbetslivsmeriter räknas samman. Den erhållna poängen utgör den sökandes rangtal. De sökande rangordnas i en lista efter erhållet rangtal. Vid lika poäng rangordnas den med högst poäng på arbetslivsmeriter. De 25 med högsta rangtal antas, övriga förs in på en reservlista i den ordning rangtalen anger och antas därefter i tur och ordning när en ledig plats erbjuds. De 25 sökande med högsta rangtal får besked om att de är antagna till utbildningen. Övriga får besked om att de är reserver. Antagningen följer en av ledningsgruppen fastställd antagningsprocess. Dokumentation av urvalsprocess Falköpings lärcenter har ett eget utformat it-baserat system för registering av sökande och de sökandes betygs- och arbetslivsmeriter. De sökande förs in i systemets registerdel som är utformats som ett stort kalkylblad som ger överblick över samtliga sökande och samtliga grunddata och så småningom även de stegvis bearbetade data från urval till antagning. I dokumentet genomförs den stegvisa framräkningen av poängtal enligt bekrivningarna ovan avseende dels betygsmeriter, dels arbetslivsmeriter. De olika meritpoängen viktas och den slutlig rangordningen mellan de behöriga sökande upprättas i doklumentet. Ledningsgruppen har detta dokument som underlag vid ställningstagande rörande behörighetsfrågor och antagningen av de studerande. Dokumentet förvaras dels som datafil, dels som papperskopia. Papperskopiorna görs inför varje beslutssteg och förvaras tillsamans med ledningsgruppens protokollshandlingar. De studerande som slutligt börjar på utbildningren förs i samband med utbildningsstart in i skolans elevregister Pro Capita. Utbildningens huvudsakliga upplägg Utbildningens organisationsbeskrivning Sida 12(17)

13 Lärcenter i Falköping följer de tre centrala målen rörande det livslånga lärandet. 1. Flexibilitet som ställer krav på anpassning till den studerandes förutsättningar att kunna följa en utbildning med hänsyn till ekonomi, boende, arbete och andra förhållanden. 2. Tillgänglighet som ställer krav på infrastrukturella insatser på många olika nivåer: kommunikation i alla dess aspekter, närhet till vägledning och utbildningsutbud, undanröjande av informella men även formella hinder för tillträde, vidgat tillträde till högre studier utgör exempel på åtgärder. 3. Relevans som ställer krav på noggranna analyser av behov för både den enskilde och företag och samhälle. Överfört på och anpassat till våra YH-utbildningar kan målen brytas ned i följande uppdrag Undervisningen: Anpassning till förkunskapskraven Fokus på dels begreppsinlärning och begreppsbildning dels tillämpningsövningar med handledarstöd i nära anslutning till teorin Varvningen av föreläsningslika undervisningspass med grupparbeten, projektarbeten, case, studiebesök, gästföreläsare Progressionen av kurser med ökande svårighetsgrad och integrationen mellan de olika kurserna och kursblocken för att underlätta möjligheterna till helhetssyn Val av lämplig kurslitteratur Individualisering Erbjudande om preparandkurser i matematik och data. Erbjudande om individualiserad undervisning för dem med läs- och skrivsvårigheter Tidig uppföljning av de studerandes studieresultat Erbjudande om stödundervisning för dem som på grund av sjukdom, handikapp eller accepterade frånvaroskäl har svårigheter att hinna med kursen Erbjudande om SYO-samtal för dem som känner sig tveksamma till utbildningsmålen eller som av olika skäl har svårigheter med studiemotivationen Infrastruktur Den fysiska studiemiljön med hög grad av tillgänglighet. Tillgång till datasalar för dem som saknar egen dator Med tanke på resande studerande eller studerande med mer eller mindre komplicerade hemeller boendeförhållanden i regel tre sammanhängande skoldagar och fyra sammanhängande dagar för självstudier Relevans Utbildare och handledare som fyller kraven att medverka i att uppfylla kraven på yrkesrelevans i undervisningen Kompetensutvecklingsdagar för LIA-handledare och utbildare Metoder för kunskapskontroll I en PM gemensam för samtliga kurser ges förutsättningar för hur kurser genomförs och tentas. I varje kursplan föreskrivs kursens betygskriterier och formerna för kunskapskontroll och respektive kontrolls resultat i förhållande till det sammanvägda resultatet som utgör den studerandes kursbetyg. Utbildningen är till sin form en traditionell YH-utbildning med i huvudsak en deduktiv inlärningsform från teori till övning i case och därefter praktisk tillämpning i LIA. Tentamensformen i respektive kurs föreskrivs i kurs-pm. De mest frekventa tentamensformerna är skriftliga och muntlig prov, grupparbeten, projektarbeten med visualisering samt muntliga och skriftliga redovisningar. I mycket begränsad omfattning förekommer praktiska prov, det handlar främst om att visa förmåga till handhavande när det affärssystemskursen. Sida 13(17)

14 Betygskriterier och betygskrav I den inledande delen av utbildningens kursuppbyggnad görs i matrisform en analys av utbildningens övergripande kunskaps- och färdighetsmål. I den mån de kurser som tidigare ingått i utbildningens tidigare versioner och svarar mot målkraven så används de kurserna eller modifieras. Utbildningens övriga innehåll analyseras av en grupp av skolans egna erfarna utbildare från högskola och arbetsliv och fördelas i kurser som redan tidigare prövats i andra sammanhang och nu anpassas till den aktuella utbildningen. De föreslagna kurserna analyseras därpå ytterligare en gång med hänsyn till överensstämmelse mellan de överliggande kunskaps- och färdighetsmålen och eventuella revisioner görs. Slutprodukten blir ett antal kurser som sammantaget utgör utbildningens stomme I det därpå följande kursplanearbetet deltar de utbildare som engageras att genomföra kurserna. Då görs arbetet med betygskriterier och betygskrav samt tas fram förslag till lämplig kurslitteratur. Förslaget underställs därefter ledningsgruppen för fastställande. I ledningsgruppen ingår en företrädare för högskolan som har ett utpekat kvalitetsansvar att tillse att kurserna uppfyller nivåkrav och övriga kurskrav och sammantaget utgör den kursmassa som leder till de övergripande kunskapsmålen. Kursplanerna revideras enligt kvalitetsplanen. Vid det tillfället vägs de studerandes kursutvärderingar in. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 15 timmar per vecka Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Under första LIA-perioden som handlar om drift och planering 8-10 timmar med LIA-platsens personliga handledare ca 30 timmar i arbetslag med mer informell handlednming Under den andra LIA-perioden som handlar om förbättring och utveckling 8-10 timmar med personlig handledare Resterande tid självständigt arbete eller arbete i projektgrupp Examen och examenskrav Examenskrav Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter ansökan erhålla examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter ansökan erhålla utbildningsbevis som omfattar de kurser som fullgjorts med minst betyget Godkänt. Examensbeteckning Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Sida 14(17)

15 Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Logistik - och verksamhetsutvecklare Kvalitetssäkring av utbildningen Sida 15(17)

16 Inför utbildningens start varje hösttermin genomförs ett lärarmöte med alla undervisande lärare där genomgång och dialog förs kring utbildningsplanen och de övergripande målen. På studenternas första introduktionsdag presenterar utbildningsledaren utbildningsplanen och de övergripande målen och vad det innebär för upplägget av deras kommande utbildning. Ledningsgruppen har också en uppgift i att kommunicera de övergripande målen för utbildningen till sina företag och andra nätverk. Utbildningsanordnaren och LIA-samordnaren kommunicerar de övergripande målen till alla våra LIA-företag. Vårt kvalitetsdokument. Kvalitetsprocessen är utformad med de övergripande och specifika utbildningsmålen som utgångspunkt. YH-förordningen, utbildningsplanen och kommunens mål med vuxenutbildningen utgör huvuddokumenten. Ledningsgruppens kvalitetsansvar föreskrivs i lag och förordning. Det åligger Falköpings Lärcenter som ansvarig genomförare att svara för att de efter efterlevs. Ansvar för att kvalitetsuppföljningen utförs åligger ledningsgruppen och utbildningsanordnaren. Genomförandet är delegerat till utbildningsledaren. Utbildningens ledningsgrupp ansvarar för att sätta målribban och måluppfyllelsen för utbildningen. Information om vår kvalitetsprocess till studenter och utbildare sker inför varje ny utbildningsstart. Kvalitetsprocessen ska säkra studenternas utbildning, rättssäkerhet samt anställningsbarhet. Dessa tre områden är centrala i vårt kvalitetsarbete och utvärderas enligt följande värderingsprocess som är de studerandes och ansvariga lärares samlade bedömning av genomförande och måluppfyllelse. Värderingsprocessen delas upp i tre delar Input Här ingår information om kursen, marknadsföring, studentrekrytering, förväntningar och krav, lokaler, förkunskaper och tidigare erfarenheter, målformulering, flöden, schema, tjänstefördelning, lärarrekrytering, resurser Process Här ingår studenternas egna arbetsinsatser och inlärningsmetoder, lärarnas insatser och metodik, kursens omfattning och svårighetsnivå, kurslitteratur, examinationsformer och examinationens relevans i förhållande till mål, innehåll och arbetssätt, möjlighet till individuell handledning, personlig utveckling och sammanhang med andra kurser, de studerandes möjlighet till kontinuerligt inflytande över kursens uppläggning och genomförande samt frågor om utbildningsmiljön i stort. Den arbetsplatsförlagda utbildningen, LIA, värderas separat. LIA-processen beskrivs i utbildningsplanen Output Häri ingår tentamensresultat, utbyte av kursen, måluppfyllelse, kunskapsförändringar, förändrade attityder hos studenterna och tillämpbarhet i fortsatta studier och/eller yrkesliv. Detta är en redovisning av verksamhetens övergripande kvalitetsresultat. Kurs- och terminsvärderingar är studenternas värdering av den kurs eller den YH-utbildning som de genomgår eller har genomgått. Följande arbetsgång gäller: Efter avslutad kurs görs en kursvärdering. Sammanställningar av enkäterna presenteras för och diskuteras med de studerande efter varje kurs. Diskussion förs på klassråd om resultatet, vilket ger underlag till ev. förändringar i kvarvarande delen av utbildningen. Sida 16(17)

17 De samlade reflektionerna diskuteras på programråd med skolledning, studerande och lärare en gång i månaden. Utbildningsledaren återkopplar synpunkter till klassen Enklare uppkomna brister åtgärdas omgående Vid nästkommande ledningsmöte redovisas genomförda enkäter och reflektioner till ledningsgruppen, så graden av måluppfyllelse i förhållande till uppställda mål kan följas. Ledningsgruppen har kvalitetsfrågor som stående punkt på sin agenda. Intresset fokuseras på utveckling av studenternas kunskaper, färdigheter och attityder i relation till uppställda mål. Vid behov av specifika åtgärder upprättas åtgärdsplan med tidsplan och ansvarig. En snabb respons på åtgärder sker till studenterna via klassråd. Terminsvärderingar genomförs efter varje avslutad termin. Dessa utvärderingar följer samma process som ovan och avhandlar följande huvudrubriker: Urval, antagning, Organisation, ledning, Ledningsgruppen Lärande i arbete Jämställdhet Pedagogiska metoder och upplägg Studerande inflytande Kvalitetssäkring av utbildningen Allmänt För att få kontinuitet i kvalitets- och förbättringsarbetet krävs noggranna rutiner för dokumentation och återkoppling samt handlingsplaner för att åtgärda brister. Resultat och sammanställningar av alla utvärderingar finns arkiverade på skolans interna nät och är tillgängliga för studerande och lärare under hela utbildningstiden Mottot från KY-tiden Rätt, Bra och Korrekt har under årens lopp varit vägledande när det gäller vårt arbetssätt. Vi anser att våra erfarenheter och de kvalitetsgranskningar som gjorts av den tidigare KY-myndigheten och den nya YH-myndigheten har utvecklat vårt arbete på ett mycket fruktbart sätt. Sida 17(17)