PROJEKT SALT I SKOLMAT
|
|
- Anna-Karin Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKT SALT I SKOLMAT -KONTROLL AV SALTHALT
2 INLEDNING SYFTE Miljöenheten har under tre dagar i slutet av maj och början av juni 2010 besökt tre kommunala skolor för att ta prov på maten. Syftet var att undersöka och kartlägga salthalten i skolmaten samt göra en jämförande provtagning på mat från en hamburgerrestaurang, en pizzeria och en restaurang med servering av husmanskost. En av skolorna Stenhamreskolan får tillagad mat levererad från centralköket. De övriga två skolorna Färila skola och Öjeskolan tillagar maten i egna kök. METOD Under tre på varandra efterföljande dagar 30/5-1/6 togs prov på maten från tre kommunala skolor. Skolorna hade samma matsedel så det enda som skiljde skolorna åt var att maten var tilllagad i tre olika kök. En portion togs ut från elevernas bufféservering och las i en plastburk från Alcontrols laboratorium. Därefter märktes provet med tidpunkt, datum, provplats och placerades i en kylväska. Eftersom salthalten inte påverkas av infrysning, placerades provburkarna från de första två dagarna i en frys. Vid ett tillfälle togs jämförande provtagning på tre matställen, en hamburgerrestaurang, en pizzeria och en restaurang med husmanskost. På hamburgerrestaurangen togs prov på ett hamburgermål med hamburgare och strips, på pizzerian provtogs en pizza med skinka och svamp och från restaurangen som serverade husmanskost provtogs pannbiff med stekt potatis. VARFÖR Ett högt saltintag kan för många personer vara en av orsakerna till ett förhöjt blodtryck. Högt blodtryck (hypertoni) är en av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i I-länderna, enligt en viktig rapport från Världshälsoorganisationen (WHO). Ett förhöjt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. Restauranger, storhushåll, snabbmatsserveringar och andra matställen spelar i dag en mycket stor roll vad gäller vårt saltintag. Tyvärr är kunskapen ofta dålig om hur mycket salt som används och det är angeläget att detta klarläggs. Ofta används mycket hel- och halvfabrikat, där det finns uppgifter om salthalt. Men den som sedan tillagar maten kan ändå med saltströaren eller kryddsåser, soja m.m. tillägga avsevärda mängder salt. Det är vidare angeläget att genom utbildning och information på olika nivåer i samhället att informera om vikten av att begränsa saltanvändningen och i stället med kryddor av olika slag få maträtterna smakliga. Vi svenskar äter 10 till 12 gram salt per dag. Intaget av salt bör enligt de svenska näringsrekommendationerna 2005 (SNR 2005) begränsas till 5-6 gram per dag, vilket innebär en halvering av det nuvarande intaget. Rekommendationen 5 till 6 gram salt per dag är ungefär lika 2
3 mycket som en tesked. I ett första steg har de Svenska näringsrekommendationer (SNR) som mål att natriumintaget bör minska till 2,3 gram per dag hos kvinnor (vilket motsvarar ca 6 gram salt (NaCl)) och till 2,8 gram hos män (vilket motsvarar ca 7 gram salt (NaCl)). Eftersom man vänjer sig vid en viss salthalt kan det vara bra att successivt minska på mängden salt, så att smaksinnet hinner ställa om sig. När smaken har ställt om sig kommer det man tidigare upplevt som osaltat att smaka som vanligt igen. Eftersom joderat koksalt är en viktig jod källa är det angeläget att man både hemma, i industrin och på restaurang använder joderat salt. BARN OCH SALT De flesta barn får i sig nästan dubbelt så mycket salt som de behöver. Det kan leda till att de får högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar som vuxna. Ett barn i förskoleåldern bör få i sig maximalt cirka 3 till 3,5 gram salt (NaCl) om dagen. Det motsvarar ungefär en halv tesked. Cirka tre fjärdedelar av det salt vi får i oss kommer från produkter man äter, som bröd, ost och charkprodukter. Den resterande fjärdedelen kommer från det salt vi tillsätter i maten. Om man inte vänjer sig vid mycket salt i maten som barn är det lättare att äta mindre salt mat som vuxen, man ska därför vara sparsam som förälder nar man saltar maten. Man ska även vara försiktig med färdigmat, som inte är gjord speciellt för barn. Exempelvis frukostflingor innehåller ofta mycket salt. Även om man själv uppfattar maten som smaklös är den inte smaklös för barnet, som inte har vants vid mycket salt. HUR MYCKET ÄR MYCKET OCH HUR MYCKET ÄR LITE I MATEN? Mycket är 0,5 gram natrium (1,25 gram salt) eller mer per 100 gram mat. Lite är 0,1 gram natrium (0,25 gram salt) eller mindre per 100 gram mat. Måttligt är mellan 0,1 och 0,5 gram natrium (0,25-1,25 gram salt) per 100 gram mat. Om du äter en färdigrätt som väger 500 gram, och som innehåller 0,5 gram natrium per 100 gram, får du i dig 2,5 gram natrium vilket motsvarar ca. 6,25 gram salt. 1 gram natrium motsvarar ungefär 2,5 gram salt (NaCl). Projektrapporten kommer att skickas ut till kostchefer på kommunen, till skolkök och rektorer på skolorna samt övriga restauranger som provtagits. RESULTAT Totalt togs nio prov på mat i skolorna och tre prov på andra matställen. Resultatet av analyssvaren presenteras i nedanstående tabeller. Portionsstorleken har hämtats och i vissa fall antagits med hjälp av tabell 4 portionsstorlekar av färdiglagad mat i livsmedelsverkets skrift Bra mat i skolan 3
4 En normalportion mat ligger mellan cirka 200 gram till cirka 350 gram beroende på vilken maträtt som serveras. För pannkaka är normalportionen exempelvis mellan gram enligt Livsmedelsverkets skrift Bra mat i skolan. Enligt de svenska näringsrekommendationerna bör barn i förskoleåldern maximalt få i sig 3-3,5 gram salt per dag. För vuxna är rekommendationerna för kvinnor maximalt 6 gram och för män maximalt 7 gram. Vi har antagit att någonstans mitt emellan dessa rekommendationer bör det maximala saltintaget för skolbarn ligga. Detta eftersom de har något högre kroppsvikt än förskolebarn och något lägre kroppsvikt än vuxna. Vi gör antagandet att mellan 4,5-5,0 gram salt per dag bör gälla för skolbarnen. Vid beräkningar har medelvärdet av det intervallet använts det vill säga 4,75 gram salt per dag som rekommenderat dagligt intag för skolbarnen. Natriu m Klorid, Cl Salthalt, NaCl ( % eller g/100 Portionsstorlek Totalt saltmängd per portion Procent % av rekommend erat dagligt intag Stenhamreskolan 31/5 Pannkakor 0,3 0,4 0, ,4-1, /6 Köttfärsgryta 1) 0,8 1,3 2, ,7 99 2/6 Kassler och 0,5 0,8 1, ,9 61 Potatisgratäng 2) Öjeskolan (Järvsö) 31/5 Pannkakor 0,3 0,4 0, ,4-1, /6 Köttfärsgryta 1) 0,3 0,4 0, ,6 34 2/6 Kassler och 0,6 1,0 1, ,8 80 Potatisgratän 2) g F ärilaskolan 31/5 Pannkakor 0,3 0,4 0, ,2-1, /6 Köttfärsgryta 1) 0,5 0,7 1, ,7 57 2/6 Kassler och Potatisgratäng 2) 0,4 0,6 1, , ) Portionsstorlek har antagits vara samma som kött/korv/kycklinggryta med grönsaker 2) Portionsstorlek har antagits vara samma som kött/korv/kycklinggryta med grönsaker Natrium Klorid, Cl Salthalt, NaCl ( % eller g/100 Portionsstorlek Totalt saltmängd per portion Pizzeria 31/5 Pizza 0,6 0,9 1, ,8 185 Restaurang Husmanskost 1/6 Pannbiff 0,5 0,7 1, ,32 28 Hamburger restaurang Hamburgare+Strips 1,6 2,4 4, ,0 253 Procent % av rekommenderat dagligt intag 4
5 SLUTSATS Vid jämförelse av salthalterna i samma maträtt tillagade på de olika skolorna är variationen inte så stor då det gäller maträtten pannkaka. För köttfärsgrytan varierade salthalten relativt mycket mellan skolorna. Från 0,7 g till 2,1 g salt per 100 gram. Den tredje maträtten som analyserades var kassler med potatisgratäng. Där varierade salthalten mellan 1,0 till 1,7 g per 100 g. Eftersom pannkakan innehåller 0,6-0,7 g per 100 gram enligt analysresultatet skulle det innebära att lunchen med pannkaka ger ett intag av salt om 1,4-1,7 gram för skolbarnen. Eftersom man normalt äter tre huvudmål per dag bör ett sådant intag av salt vara relativt nära rekommendationerna, om man gör antagandet att de övriga måltiderna, frukost och middag, ligger på samma nivåer vad gäller salthalt. I skriften Bra mat i skolan ligger portionsstorleken för kött/korv/kycklinggryta med grönsaker på 225 gram. Man skulle kunna anta att den portionsstorleken även skulle gälla för köttfärsgrytan som serverades under en av dagarna. Den köttfärsgryta som innehöll minst salt hade en halt av 0,7 gram per 100 gram. Detta skulle innebära att intag av 1,6 gram salt hos skolbarnen. Den köttfärsgyta som innehöll mest salt hade en halt om 2,1 gram per 100 gram vilket skulle innebära ett intag om 4,7 gram salt för skolbarnen. Detta innebär att enbart lunchen med köttfärsgrytan ger skolbarnet ett intag som motsvarar 34 % respektive 99 % av det rekommenderade daliga intaget av salt. Till det tillkommer saltintaget för övriga huvudmåltider som äts under dagen d.v.s. frukost och middag. Detta ger en relativt hög dalig saltkonsumtion för de skolbarn som åt av köttfärsgrytan som innehöll mest salt. Vi analys av maträtten kassler och potatisgratäng varierade salthalten mellan 1,0-1,7 gram per 100 gram. Detta innebär med en portionsstorlek som antas vara 225 gram ett intag av salt om 2,25 3,8 gram enbart för lunchen. Detta motsvarar att mellan % av det maximala rekommenderade intaget av salt äts bara under en av huvudmåltiderna. Om skolbarnen istället för att äta lunch på skolan och ersätter lunchen med snabbmat som pizza eller ett hamburgermål blir intaget av salt enbart för den måltiden % mer än det rekommenderade intaget. Det vill säga 8,8 gram salt respektive 12,0 gram salt jämfört med det rekommenderade dagliga intaget om 4,75 gram salt. Det är viktigt att alla personer som arbetar i alla steg i kedjan innan maten kommer på bordet är uppmärksammade på problemet med för mycket salt i maten. De som arbetar med såväl planering av matsedlar, inköp av ingredienser och kökspersonal bör tänka igenom vad just de kan göra för att minimera saltmängden i den mat som serveras i skolan. 5
6 Det är bra om också föräldrarna blir uppmärksammade på vilka långsiktiga hälsoeffekter för hög saltkonsumtion kan ha för barnen. Detta för att få till en hållbar förändring som omfattar alla barnens måltider. På det nationella planet arbetar Livsmedelsverket sedan 2005 med ett saltprogram för att sänka salthalterna inom livsmedelsproduktionen. Detta görs i nära samarbete med berörda branschorganisationer och deras sektioner, det vill säga Livsmedelsföretagen (Li) och dess underavdelningar; Svensk Dagligvaruhandel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR. För livsmedelsproducenterna blir det aktuellt genom produktutveckling inom en rad livsmedelsgrupper med målsättning att successivt sänka saltinnehållet. Projektgruppen har bestått av: Erika Blank, Ronnie Sjölander och Ulrika Lundmark, miljöenheten 6
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att
Läs merRAPPORT2014. Konsumentföreningen Stockholm. Salt IV Saltet vi inte kan välja bort
RAPPORT2014 Konsumentföreningen Stockholm Salt IV Saltet vi inte kan välja bort Intervjuer med livsmedelsindustri, storkök och restauranger KfS Juli 2014 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument
Läs merKostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Läs merNu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!
Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen! Nu tar vi bort allt tillsatt socker i vår barnmat! Vi på Nestlé har nu tagit bort allt tillsatt socker i vår barnmat. Under hösten kommer du att
Läs merDetta kan göras imorgon
Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.
Läs merLev livet med Liva Energi
Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs merRAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013
RAPPORT2013 Konsumentföreningen Stockholm Salt III Konsumenten och saltet Attitydundersökning KfS September 2013 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merkost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)
kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%) Besvarad av: 24 (11%) Ej besvarad av: 186 (89%) "Fisken torr ibland" "Ibland mindre bra" "Tycker
Läs merI Sverige konsumerar vi cirka tio gånger mer salt än vad vi behöver.
Vi konsumerar dubbelt så mycket salt i dag som på 1960-talet. Största fällorna är färdigrätter och restaurangmat. I Sverige konsumerar vi cirka tio gånger mer salt än vad vi behöver. Sanningen om saltet
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merHär får du veta mer om portionsmaten
Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merDAGBOK FÖR MATSVINN SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I DAGBOKEN
DAGBOK FÖR MATSVINN Varje dag slängs stora mängder mat, anledningarna är nästan lika många som tillfällen det slängs. För att få bättre koll på vad som slängs i ditt hem har vi skapat den här lilla dagboken
Läs merSocialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson
Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför
Läs merOrganisation Kvalitet
1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,
Läs merKostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merYttrande över motion om att minska köttkonsumtionen
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-08-25 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (6) Marianne Wangenheim Kostsamordnare Tel 08-5782 9562 Diarienummer 2009/BUN185-622 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande
Läs merSalt i maten KfS rapport juli 2013
Salt i maten KfS rapport juli 2013 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 Minna Hellman, informatör, 08-714 39 59, 070-660 05 06 www.konsumentforeningenstockholm.se
Läs merRapport om genomlysning av matsituationen i förskolan
Utbildningsförvaltningen Barn- och ungdomsavdelningen Helena Rolandsson, Bo Eriksson 1 (7) 2014-10-22 Rapport om genomlysning av matsituationen i förskolan BAKGRUND Barn- och ungdomsnämnden gav på sitt
Läs merRestauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll
Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar
Läs merÖvergripande rapport Maten och måltider inom VOF Äldreboenden samt daglig och dagverksamhet
Övergripande rapport Maten och måltider inom VOF Äldreboenden samt daglig och dagverksamhet 2013-10-24 Carina Holmberg Serviceförvaltningen Om enkäten Skalan Mycket nöjd = 5 Ganska nöjd = 4 Varken eller
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merKostpolitiska riktlinjer
Kostpolitiska riktlinjer För alla nämnder och kommunala bolag inom Stadsbackenkoncernen med någon form av måltidsverksamhet. Fastställt av Kommunfullmäktige 2017-03-27 SUNDSVALLS KOMMUN 1 Måltider för
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid
KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019 Uppdaterad 2018-08-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 3 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...
Läs merNyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan
Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig
Läs merFrukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.
Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merNäringsdeklaration... 5. Näringsinformation... 5
Innehåll... 2 Marknadsföringsinformation... 3 Innehåll/mått... 3 Ingrediensinformation... 3 Näringsinformation... 4 Näringsdeklaration... 4 Näringsinformation... 5 Näringsdeklaration... 5 Allergeninformation...
Läs merKostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Läs merSå här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll
Information från miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Senast reviderad: 2015-11-24 Så här räknar vi ut din avgift för skontroll För att beräkna hur mycket kontrolltid din verksamhet ska ha gör miljönämnden
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merKarlskrona språkfriskola 2015/2016
KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...
Läs merKostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61
Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.
Läs merRiktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUN 58/2012 Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad Fastställd av barn- och utbildningsnämnden den 27 augusti 2012. Allmänt Riktlinjerna följer
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merHöstmatsedel Äldreomsorgen Särskilda boenden Lunchrestauranger
0 Konsult- och serviceförvaltningen Höstmatsedel Äldreomsorgen Särskilda boenden restauranger Vecka 43 har vi en temavecka som vi kallar: EKOLOGISKA VECKAN V 42 49, 2012 Under vecka 43 kommer måltiderna
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merMonica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se
Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka
Läs merVet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi
Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter
Läs merEn riktig må bra-kasse!
En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merRiktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun
Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL
KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merMat och måltider i förskola och grundskola
Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merKostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Läs merPlats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum 429, 2013-04-18, kl. 08:30-12:00
1 (5) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum 429, 2013-04-18, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Frånvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Nils-Göran Gisslén
Läs mers matdagbok (Skriv ditt namn)
s matdagbok (Skriv ditt namn) 030056 - Studie 1 1 (51) 030056 - Studie 1 2 (51) Hejsan! Det här är din matdagbok där du skriver upp ALLT vad du äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar. Det
Läs merRIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN
STYRDOKUMENT 1 (12) RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN Samarbetsprojekt mellan Folkhälso- och Kostförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga kommun samt Kultur- och utbildningsförvaltningen
Läs merKostverksamheten 2014-2016
BSN/83/2013 Riktlinjer för Kostverksamheten 2014-2016 Barn- och skolnämnden 2013-12-12, 96 Riktlinjer för kostverksamheten Barn- och skolnämndens övergripande riktlinjer för kostverksamheten i pedagogisk
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merSkolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun
Skolmatsedel Höstterminen 2012 Älvdalens kommun Välkommen till skolmatsalarna i Älvdalen, Särna, Idre. Vårt mål är att ge eleverna ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta lunch i skolan så man orkar
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merLivsmedelskontroll och kontrolltid
Livsmedelskontroll och kontrolltid Så räknar vi ut din kontrolltid/avgift Här får ni en stegvis vägledning för att se hur er verksamhet kommer att klassas. Observera att det bara är exempel och att vi
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merMåltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821
Policy Beslutad av kommunfullmäktige, 104 Framtagen av kostcheferna Susanna Bengtsson och Jens Modéer Uppdaterad: Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Ett utskrivet exemplar är alltid en
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merMATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg
MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid
Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona Montessorifriskola 2015/2016 2015-07-01 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy... 5 Arbetsbeskrivning...
Läs merTill dig med Måltidsservice
Till dig med Måltidsservice Vård och omsorg Malmö stad Vad är Måltidsservice? Kommunstyrelsen har beslutat att alla Malmös stadsdelar ska erbjuda Måltidservice för att du ska få större möjlighet att välja
Läs merFörslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM
Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program
Läs merHantering av allergikost
1 (5) Miljökontoret 2011-01-11 Dnr Hantering av allergikost Hösten 2010 Kalle Tegnestedt Besöksadress: Drottninggatan 45 Linköping, Postadress: Linköpings kommun, 581 81 Linköping Växel: 013-20 60 00,
Läs merRiktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola
Riktlinjer för måltidsverksamheten Inom förskola, grundskola och gymnasieskola 1 Riktlinjer för måltidsverksamheten Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Riktlinjer för måltidsverksamheten...4
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merRiskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner
Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merKostpolicy i Mullsjö kommun
1(6) Kostpolicy i Mullsjö kommun Fastställd av KF 2016-10-25 100 Kostpolicy Inledning Alla berörda invånare i Mullsjö kommun ska erbjudas en god, vällagad och näringsriktig kost inom de olika verksamheterna
Läs merFUTURE KITCHEN Introduktion del 1 1
FUTURE KITCHEN Introduktion del 1 1 Future Kitchen, Introduktion del 1 Introduktion del 1 Vad är Future Kitchen? Offentliga måltider Hygien Specialkost Hållbarhet Måttenheter Del 1 i introduktionsmaterialet
Läs merRiktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
Läs merKostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider
Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med
Läs merPolicy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun
Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service
Läs merVad äter barnen i Sverige?
Bilaga 1 Till målsman för 4 åring: Vad äter barnen i Sverige? Matens betydelse för hälsa och välbefinnande diskuteras flitigt, det gäller både barn och vuxna. Vi saknar dock aktuella kunskaper om barns
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merMATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA
MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.
Läs merRecept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!
Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram
Läs merUtdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st. 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60%
Utdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60% Jag äter maten från kommunens matdistribution 5% 48% 27% 1 ggr/v 2-3 ggr/v 4-5
Läs merFörskolans mat Verksamhetsplan för köket
Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning
Läs merMat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet
Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala
Läs merNyheter för dig med livsmedelsverksamhet
Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan
Läs merKost i skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...
Läs merRiktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem
Förslag till Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem Dokumentansvarig/processägare Kostchef Dokumenttyp Riktlinjer Version 1 Fastställd/upprättad
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merKemiska ämnen som vi behöver
Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen
Läs merNyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov
Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER
KOSTPOLICY RIKTLINJER INLEDNING Syfte med riktlinjerna Riktlinjerna är ett komplement till Kostpolicyn och syftar till att säkerställa en hög och jämn nivå i hela Kost skolas verksamhet. Vidare är syftet
Läs merBra barnmat Del 3 Middag
Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller
Läs merRiksmaten ungdom
Måltidsdagarna 2018 Riksmaten ungdom 2016-17 Anna Karin Lindroos Eva Warensjö Lemming Mål med undersökningen Deltagare - 3 000 ungdomar. Undersökningen ska vara representativ för åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet.
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs mer