Färgelanda kommun. årsredovisning

Transkript

1 Färgelanda kommun årsredovisning 2006

2 Innehållsförteckning Redovisning av kommunen och kommunkoncernen Kommunstyrelsens ordförande Allmän översikt Kommentarer årsbokslut Personalredovisning Välfärdsbokslut Kommunfullmäktige Noter Fem år i sammandrag - koncernen Fem år i sammandrag - kommunen Organisationsstruktur - Färgelanda kommun Begreppsförklaringar Revisionsberättelse Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kultur- och servicenämnden Miljö- och byggnämnden Drifts- och investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Redovisningsprinciper De fyra bilderna på framsdan av Färgelanda kommuns årsredovisning representerar Centrumparken i Färgelanda, fordon från ekoreturen, konstutställning i centrumhuset och en rondellhund. Utgivare: Färgelanda kommun Färgelanda Telefon: Foto: Färgelanda kommun Tryck: Strömberg distribution i Huddinge AB Inlaga: Omslag: Multi art silk 130 gram Multi art gloss 170 gram FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNIN 2006

3 Kommunstyrelsens ordförande Året som gått har på många sätt präglats av förberedelser på att införa en ny organisation. Förslaget till ny tjänstemannaorganisation togs fram och beslutades under våren. Förändringen är följd av tidigare beslut om ny politisk organisation. Bland de anställda är den centrala ledningen och administrationen mest berörd. Osäkerheten som fanns i början av året, byttes efterhand som det blev klart, mot optimism. Med entusiasm drogs flyttkarusellen igång på kommunkontoret på slutet av året. Många som såg fram emot förnyelsen. Politiskt har kommunstyrelsens arbete präglats av införandet av nya samarbetsområden med andra kommuner främst de övriga Dalslandskommunerna. Beslut togs om att samarbeta om miljötillsynen i Dalslands miljönämnd, Dalslandsgemensamt turistbolag startades för gemensam marknadsföring av landskapet och arbete för ett gemensamt personaladministrativt system inleddes. Vi har också inlett ett samarbete med Dals-Ed angående en gemensam kommunarkitekt. Det finns också samarbeten inom det sociala området och skolan. Samarbete med andra kommuner blir allt viktigare för att kunna hålla en god kompetens i kommunernas alltmer komplexa uppgifter. "Vi måste våga förändra det vi inte är nöjda med, även om vi inte vet exakt hur allting blir." Beslut togs under våren om att ta emot flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Under året anlände 29 personer som bosatt sig i kommunen och får introduktion i form av utbildning och praktik. Valet i september satte en stor prägel på det politiska arbetet. Den nya kommunstyrelsen tillträdde i november med en borglig allians i ledningen. Senhösten inriktades politiskt på att arbeta fram nya mål och uppdrag samt att bemanna beredningar och nämnder. I nämnderna hänsköts framtidsfrågorna till de nya beredningarna och verksamheten fortsatte i invant mönster. Det ekonomiska resultatet är för kommunens som helhet positivt trots att kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och kultur & service har gjort stora underskott gentemot budget. Det beror på att utfallet av skatteintäkter och generella statsbidrag blev högre än budgeterat. Kultur och servicenämndens överdrag beror på en ovanligt snörik vinter med höga röjningskostnader som följd. Kommunstyrelsens underskott beror till stor del på underskott i de kommersiella fastigheterna som ej varit fullt uthyrda. Medfinansiering av bredband med 400 tkr och extra ägartillskott till Kommunalförbundet Dalsland för att täcka tidigare års underskott var ej budgeterade och bidrog till underskottet i kommunstyrelsen. Barn och utbildningsnämnden gjorde ett positivt resultat för tredje året i följd. I framtiden måste vi våga förändra det vi inte är nöjda med, även om vi inte vet exakt hur allting blir. Under 2007 har vi en utmaning i att komma till rätta med underskottet i omsorgsnämndens verksamheter. Välfärdsberedningen arbetar på en plan för framtidens äldreomsorg. Angående underskott i kommersiella fastigheter har beslut tagits om att bjuda ut ett antal till försäljning. Att utveckla möjligheterna till inflytande och ansvar för personalen på varje arbetsplats i kommunen är viktigt både för trivseln och ekonomin. Jag vill tacka alla medarbetare i kommunen som varit med och bidragit till gott resultat och god service till våra kommuninvånare under det gångna året. Färgelanda mars 2007 Ann-Marie Jacobsson FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNNG

4 Allmän översikt Kommunens vision: "Vår kommun Färgelanda - Din bästa medspelare i det goda livet" Visionen Kommunens ambition är att finnas till för medborgarna i livets olika skeden. En vilja att varje invånare, utifrån sina behov och förväntningar, skall uppleva Färgelanda kommun som en god kommun att leva och verka i. Vår vision har kopplingar till Västra Götalandsregionens vision Det goda livet och Vision Dalsland; Dalslänningen är driftig och skapar själv förutsättningar för att driva sin egen och Dalslands utveckling framåt. Den verkliga upptäckten ligger inte i att finna nya länder, utan att se med nya ögon Marcel Proust ( ) En ny organisation tar form Med den beslutade nya politiska organisationen som grund, har en ny förvaltningsorganisation processats fram. Utgångspunkten har varit att skapa en organisation som tar tillvara på människans positiva krafter, mångfalden av kompetens och erfarenheter samt tydliggör ansvar och befogenheter. Hur väl vi lyckas får framtiden utvisa. Det viktiga är att vi alla ser till och tar ansvar för kommunens hela samlade verksamhet. Om vi ständigt verkar för att förbättra, skapa delaktighet och ta ansvar, så har vi goda förutsättningar att bli en arbetsplats där det är spännande, roligt och utvecklande att jobba. Kommunens gemensamma övergripande mål De övergripande målen är riktade till alla verksamheter i de olika nämnderna. Samtliga detaljerade mål som verksamheterna själva har satt upp ska kunna härledas till de övergripande. 1. Under året har flera enkätundersökningar gjort, vilka syftar till att ta reda på hur invånarna upplever kommunen och dess verksamheter. Resultaten kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Medborgarkontoret underlättar och förenklar kontakten mellan medborgarna och den kommunala organisationen. Här får man information, service och vägledning i kommunala ärenden. Ytterligare utbyggnad av bredband, bland annat med hjälp av kommunala investeringar, innebär att elva av tretton telestationer i kommunen möjliggör uppkoppling mot Internet genom ADSL-teknik. Efter önskemål har kommunen möjliggjort skolbarnomsorg i annan kommun. 2. Kommunen uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. Arbetet med att införa fler resultatenheter har inneburit ökat engagemang, delaktighet och ansvarstagande för ekonomiska frågor. Nya resursfördelningsmodeller som skall införas under 2007 har arbetats fram. Dessa ska bland annat underlätta ekonomisk uppföljning och jämförelse med andra kommuner. En bemanningsenhet inom hemtjänsten startades upp i syfte att bättre planera för och tillvarata arbetsinsatser. Förutom ekonomiska vinster tryggas arbetstillfällen. 3. I samverkan med Vägverket har ett antal busshållplatser längs riksväg 172 har uppgraderats för att öka trygghet och tillgänglighet. 2

5 Allmän översikt Snöröjningen inom såväl tätorter som på landsbygden fungerar väl. Detta är särskilt viktigt för de som är beroende av bil till och från sina arbeten och för hemtjänsten för sina besök hos brukarna. Gatubelysningen i samhällena är väl utbyggd. Det bidrar till att man känner sig trygg att vistas ute även under den mörka delen av dygnet. 4. Turistinformationen som sköts av Medborgarkontoret har utökats. Besökare får samma goda service under hela året oavsett säsong. Vid de allmänna valen som genomfördes under 2006 kunde invånarna förtidsrösta på Medborgarkontoret och biblioteket i Högsäter. Kommunens digitala kartor utvecklas vilket medger bättre planering av den kommunala verksamheten. Kartorna är också tillgängliga för allmänheten. 5. Under året har 29 flyktingar anlänt till kommunen. En funktion för mottagandet har bildats. Utbildning och arbetspraktik har integrerats med befintliga verksamheter och i samverkan med Dalslands Folkhögskola. Vänortsarbetet med tyska orten Schönberg har lett till att många nya kontakter mellan människor har skapats och detta har resulterat i ett omfattande utbyte inom såväl idrott, kultur, hantverk, turism och annan näringsverksamhet. Biblioteket har, bland annat genom samverkan med andra bibliotek, ett mycket omfattande utbud av böcker och media att erbjuda. Kommunens gemensamma övergripande mål 1. Medborgarna skall sättas i centrum. 2. Kommunen skall ha en god ekonomi. 3. Färgelanda kommun skall upplevas trygg och säker. 4. Verksamheten skall präglas av god kvalitet och serviceanda. 5. Den kulturella mångfalden skall främjas. 6. Arbetet skall vara inriktat för en positiv befolkningsutveckling i kommunen. 7. Kommunen skall arbeta för en god levnadsmiljö inom alla områden där kommunen verkar eller kan påverka. Det är kommunens ambition att en god levnadsmiljö i kommunen skall medverka till att förbättra invånarnas psykiska och fysiska hälsa. 8. Arbetet inom den kommunala organisationen skall vara starkt inriktat på strategiska utvecklingsfrågor. 6. Kommunen erbjuder villatomter för en krona. Två tomter såldes under året. Arbetet med att initiera och medverka i nätverk inom näringslivet har fortsatt. Industrigruppen, Industriellt Plastkluster, Marknadsplats Valbodalen och Automotive i periferin, är exempel på nätverk som har stor betydelse för näringslivsutvecklingen. Flera av nätverken sträcker sig över fler kommuner i regionen. En ny Översiktsplan, ÖP-06, antogs under året. Processen med detaljplanearbetet har omfattat en campingplats och framtida utbyggnad av IAC (f.d Lear Corp.) 7. Folkhälsobokslutet ger en bild av välfärden i kommunen jämfört med andra kommuner i landet. Områden som är viktiga att utveckla är till exempel ungdomsarbetslösheten, ohälsan och jämindex. Områden där vi utmärker oss positivt är att vi har få anmälda brott och låg andel hushåll med ekonomiskt bistånd/socialbidrag. Ett ideellt arbete med att starta självhjälpsgrupper inom olika områden har påbörjats. 8. Exempel på viktiga strategiska frågor under året; beslut om att ta emot flyktingar, diskussion om den framtida räddningstjänsten och beslut om fastighetsförsäljningar. En utredning om införande av ett gemensamt personaladministrativt system i Dalslandkommunerna påbörjades. Det gjorde också arbetet med en ny äldreomsorgsplan för boende. 3

6 Kommentarer årsbokslut Koncern Kommun Årets resultat Koncernen ger ett positivt resultat på tkr, vilket är tkr sämre än föregående år. Av koncernens resultat avser 516 tkr Valbohems AB:s resultat. Även kommunens resultat för 2006 är positivt på tkr vilket är tkr sämre än föregående år, kommunens budgeterade resultat för 2006 uppgår till tkr. Nämndernas verksamheter redovisar ett underskott på tkr medan finansieringsdelen, dvs. skatter och generella statsbidrag, ger ett överskott på tkr gentemot budget. Kommunen har som finansiellt mål att resultatet skall uppgå till 1,5-2,5% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat uppgår till 1 % av dessa. Kommunen uppfyller kravet på balans för 2006, kommunen har inga underskott att återställa från tidigare år då 2005 års resultat återställde de samlade underskotten från 2003 och Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter ökar med tkr (+5,18%). Av de totala intäkterna avser tkr hyresintäkter, tkr barn- och äldreomsorgsavgifter, tkr övriga bidrag, tkr konsumtionsavgifter och tkr statsbidrag. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har ökat med tkr (+4,68%). Personalkostnaderna som är den enskilt största posten och svarar för 59 % av kostnaderna, ökade med tkr. Samtliga kostnadsgrupper ökade jämfört med 2005, kostnader för lämnade bidrag ökade med tkr, entreprenader ökade med tkr samt material och köpta tjänster ökade med +366 tkr respektive +686 tkr. Kommunens verksamhetskostnader ökade med tkr (+4,29%). Personalkostnaderna ökade med tkr (+2,66%). Även för kommunen ökade samtliga kostnadsgrupper, främst kostnader för lämnade bidrag som ökade med tkr och kostnader entreprenader som ökade med tkr. Avskrivningar Avskrivningarna minskade med -46 tkr för koncernen med -555 tkr för kommunen. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader ökade med tkr (+4,25%). För kommunens del ökade nettokostnader med tkr. Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter och statsbidrag är för koncernen är 97,3 %, vilket är en försämring jämfört med 2005 då andelen var 95,9 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag ökade med tkr (+2,71 %) och uppgår till tkr. Av beloppet utgör tkr (76 %) skatteintäkter från kommuninvånarna, ersättning från inkomstutjämning tkr (22 %), ersättning för kostnadsutjämning tkr (2%) och övriga statsbidrag tkr. 4

7 Kommentarer årsbokslut Skatteintäkterna har ökat med tkr (+6,38 %), ökningen är något högre än budgeterad vilket främst beror på positiv skatteavräkning. Generella statsbidrag minskar med tkr (-7,25 %), budgeten var beräknad med en ännu större minskning än vad utfallet blev. I kostnadsutjämningen ingår även LSS utjämning, kommunen är nettobetalare och kostnaden för 2006 uppgick till tkr. Finansnetto Finansnettot har förbättrats med +721 tkr för koncernen. Vilket har sin förklaring på kostnadssidan där möjligheten att utnyttja det låga ränteläget bidragit till att räntekostnaderna sjunkit med 558 tkr. Anläggningstillgångar Koncernens anläggningstillgångar uppgår till tkr, vilket är en ökning med tkr mot föregående år. Bruttoinvesteringar i mark byggnader och tekniska anläggningar samt maskiner och inventarier har gjorts med tkr medan försäljningar/utrangeringar och avskrivningar minskat värdet med tkr. Årets enskilt största investering är återköpet av två fastigheter från Dalslandskommunernas kommunalförbund på tkr. Kortfristiga fordringar De kortfristiga fordringarna har ökat med tkr, vilket hänförs till ökade fordringar på staten. Likviditet Likviditeten vid bokslutet uppgick till tkr vilket är en ökning med tkr jämfört med föregående år. Valbohems del av likviditeten uppgår till tkr vilket är en förbättring med tkr jämfört med Inom koncernkontot som kommunen och Valbohem AB utnyttjar tillsammans finns en kredit på 10 mnkr. Vid bokslutstillfället var ingen kredit utnyttjad. Det finansiella målet gällande likviditet var satt till 10 miljoner kr. Eget kapital Det egna kapitalet ökar med årets resultat, för koncernen med tkr och för kommunen med tkr. På två år har koncernens egna kapital ökat med tkr då både kommunen och Valbohem AB redovisat positivt resultat båda åren. Pensionsskuld och övriga avsättningar Pensionsskulden består dels av pensioner intjänade före 1998 som redovisas som ansvarsförbindelser och pensioner intjänade från 1998 som redovisas som skuld i balansräkningen. Under året minskade pensionsskulden med tkr. Orsaken till minskningen är att den tidigare pensionsavsättningen för Norra Älvsborgs Räddningsförbund flyttats från avsättning till långfristiga skulder då NÄRF redovisar pensionsavsättningen för sin personal. Övriga avsättningar är för framtida underhåll av våtmarker. Koncern Kommun 5

8 Kommentarer årsbokslut Långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder ökade med tkr under året. Koncernen har tagit upp nya lån på tkr under året. Valbohem AB har lagt om många av sina lån, kommunen har tagit upp tkr i nya lån under året. Amorteringar och lösen av lån uppgår till tkr för koncernen. Kortfristiga skulder Koncernens kortfristiga skulder minskar något från föregående år och uppgår till tkr, kommunens kortfristiga skulder ökar med tkr. Kommunens ökning hänförs främst till ökade upplupna semesterlöner och sociala avgifter. Soliditet Soliditeten har minskat under 2006 från 38,6 % till 37,7 % för koncernen och från 57 % till 55,1 % för kommunen. Om hänsyn tas till hela pensionsskulden, inklusive den del som redovisas som redovisas som ansvarsförbindelse, minskar koncernens soliditet från 29,1 % till 28,0 % och kommunens minskar från 38,6 % till 36,7 %. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan och det är främst dess utveckling som är väsentlig och inte dess absoluta nivå. Soliditetens utveckling har sin förklaring i att trots det positiva resultatet så ökar balansomslutningen mycket mer än vad det egna kapitalet gör. Koncern Kommun Borgensåtaganden Åtagandet för dotterbolaget Valbohem har ökat med tkr, genom att Valbohem lagt om sina lån mot kommunal borgen, samt att kommunen utökat borgensåtagnadet mot Valbohem. För egna hem har åtagandet minskat med -369 tkr och för Trestadsregionens Avfalls AB har åtagandet ökat med +742 tkr. 6

9 Personalredovisning Inledning Årets personalekonomiska redovisning pekar på två viktiga faktorer som kommer att vara avgörande för verksamhetens kvalitet i fortsättningen hur vi möter den kommande bristen på personal och den relativt höga sjukfrånvaron. Vi delar fortfarande våra problem med stora delar av arbetsmarknaden, speciellt den offentliga. Det gör det ännu mer angeläget att ha en god personalpolitik för att kunna behålla och rekrytera personal. Personalkostnader I sammanställningen över de personalkostnaderna ingår direkta löner, personalomkostnader, pensionskostnader, traktamenten, bilersättningar, utbildning, mm, vilka har ökat med 0,1 % jämfört med Att ökningen inte är större beror på att kostnaden för övertid, timanställda har minskat samt att viss personal överförts till Valbohem AB. I beräkningen exkluderas personalkostnader för sysselsättningsåtgärder och förtroendevalda. Anställda Här räknar vi antalet fysiska personer. Om en person har flera anställningar inom kommunen räknas personen bara en gång. Antalet anställda var 778 personer den 31 december. Av dessa var 655 kvinnor och 123 män. Med anställda avses här tillsvidareanställda och vikarier på heltid och deltid samt timanställda. Detta är en minskning med 33 personer eller 4 % jämfört med den 31 december Personalkostnader Belopp i tkr Totalt per årsarbetare varav lön arbetad tid Deltid per personalkategori Andel i % Barnomsorg Äldreomsorg Skola Fritid/kultur Teknik Administration Tillsvidareanställningar En och samma person kan ha flera anställningar. Dessa räknas då i stället för personen. Antalet tillsvidareanställningar var 502, vilket är en minskning med 18 anställningar jämfört med Minskningen beror bl a på att 5 personer överförts till Valbohem AB. Vissa personer som fått sjukersättning har ej ersatts fullt ut eller att tjänstgöringsgraderna har delats upp på redan anställda som fått högre sysselsättningsgrad. Dessutom är vissa tjänster under rekrytering och kommer att tillsättas tillsvidare. Visstidsanställningar Visstidsanställda är de som har vikariat och tidsbegränsade anställningar som är tre månader eller längre. Antalet visstidsanställningar var 138. Vilket är en ökning med 41 personer jämfört med Ökningen beror på att 25 plusjobbare har anställts, flera övriga tidsbegränsade anställningar och projektanställningar har tillkommit och är igång. Timanställningar Antal timanställningar var 278 fördelat på 174 personer. Timanställningarna har därmed minskat med 99 jämfört med år Minskningen beror på att de personer som inte arbetat kontinuerligt de senaste tre månaderna, där har anställningen avslutats samt att en bemanningsenhet inrättats inom äldreomsorgen. Årsarbetare Begreppet årsarbetare innebär att man räknar om samtliga anställdas (inkl timanställdas) närvaro och frånvarotimmar till heltidstjänster. Antalet årsarbetare var 485, en minskning med nio årsarbetare jämfört 7

10 Personalredovisning med Genomsnittsålder Personalkategori Kvinnor Män Barnomsorg 44 - Äldreomsorg Skola Fritid/kultur Teknik Administration Totalt Sysselsättningsgrad 56,8% av kommunens tillsvidareanställda personal och vikarier arbetar heltid, vilket är en ökning jämfört med år 2005, då 54,3% arbetade heltid. Detta ligger i linje med kommunens strävan att öka sysselsättningsgraden för de anställda. Åldersstruktur Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidare- och vikarieanställda personal var 46 år för kvinnor och 48 år för män. Jämfört med 2005 har medelåldern ökat 1,9%. 47,6 % av kommunens anställda är 50 år eller äldre vilket innebär att den ökat något jämfört med Personalrörlighet Personalrörligheten var 31 % under året. Det innebär att 154 personer började, slutade eller bytte anställning inom kommunen. Motsvarande siffra för 2005 var 144 personer. Av dessa 154 personer slutade 26 personer på egen begäran vilket motsvarar 5,2% av alla tillsvidareanställda vilket ryms inom ramen för vad som anses vara normal personalrörlighet (6%). Antalet var jämnt fördelat över alla yrkeskategorier. Sjukfrånvaro I procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden Total sjukfrånvarotid 9,5 10,0 -andel långtidssjukfrånvaro ( 60 dagar) 78,9 76,3 Sjukfrånvaro kvinnor 10,1 10,6 Sjukfrånvaro män 6,8 7,3 Sjukfrånvaro åldergruppen -29 år 5,0 5,0 Sjukfrånvaro åldergruppen år 8,0 8,5 Sjukfrånvaro åldersgruppen 50- år 12,0 12,6 Sjukfrånvaro per nämnd I procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kultur- och servicenämnden Miljö- och byggnämnden Kommunen totalt Arbetad tid och frånvaro Av den totala arbetstiden utgör 27 % frånvaro av olika slag t ex semester, sjukdom, studier, fackligt arbete tjänstledighet och kompledighet. Jämfört med 2005 är den arbetade tiden oförändrad. Mertid och övertid motsvarade 8 årsarbetare, vilket är en minskning med 2 årsarbetare jämfört med Det största övertidsuttaget finns inom yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden. En bemanningsenhet på 13 personer har inrättats inom omsorgsförvaltningen vilket har lett till att övertidsuttaget har minskat. En fortsatt utbyggnad av enheten bör leda till att kostnaderna för övertiden minskar ytterligare. På vissa arbetsställen inom vården har under året inrättats en tidbank som disponeras vid akuta arbetstoppar. Detta arbetssätt har också medverkat till att övertidsuttaget har minskat. Sjukfrånvaro Av antalet anställda har 36 % av kvinnorna inte haft någon sjukfrånvaro under året, vilket är oförändrat jämfört med Av männen har 57 % inte haft någon sjukfrånvaro under året, vilket innebär att antalet friska män har ökat jämfört med Sjukfrånvaron var under året 9,5 % vilket är en minskning med 0,5% jämfört med Det varierar dock mellan förvaltningarna. Antalet sjukdagar per anställd var i genomsnitt 28 dagar, vilket är en ökning med 2 dagar jämfört med föregående år om man inkluderar timanställda. Man kan konstatera att sjukfrånvaron ökar med stigande ålder, att kvinnor är mer sjuka än män. Den högsta sjukfrånvaron finns inom administrationen vilket är en förändring jämfört med 2005 då högsta sjukfrånvaron fanns inom vården. Sjukfrånvarotimmarna avser enbart perioden jan-nov Detta beror på att ändringar skett i förvaltnings- och ansvarskoderna inför organisationsförändringen vilket inneburit att det ej går att få fram korrekta siff- 8

11 Personalredovisning ror för hela 2006 ur PA/Lönesystemet. Antal sjukfrånvarotimmar var i januari Motsvarande siffra för november var timmar, vilket är en minskning med 847 sjukfrånvarotimmar. På omsorgsförvaltningen minskade sjukfrånvaron mest. Totalt har 2,8 miljoner kronor utbetalats i sjuklön, vilket är oförändrat jämfört med sjukdagar har bytts mot annan ledighet, mot 115 dagar föregående år. Hösten 2005 startades projektet HälsoSteget som skall pågå under två år och arbeta aktivt för att stärka hälsoutvecklingen för alla anställda i kommunen. Först ut var omsorgsförvaltningen därefter följde övriga förvaltningar. När projektet startade var sjukfrånvaron för kommunen 10,5 % och målsättningen för 2006 var 8%. Det är endast omsorgsförvaltningen som nått detta mål under året. För merparten av förvaltningarna har sjukfrånvaron ökat, vilket innebär att vi hittills inte nått önskat resultat. Medellön Belopp i kr Kvinnor Män Samtliga Löner Den sammanlagda medellönen ökade med 384 kronor eller 1,9 % (inkl löneglidning) jämfört med Redovisningen avser tillsvidareanställda samt vikarier med månadslön. Kvinnornas medellön är 87 % av männens vilket är en ökning med 2% jämfört med föregående år. Utbildning/utveckling Totalt har 936 tkr satsats under året på personalutbildning och personalutveckling. Detta är en minskning med 111 tkr jämfört med 2005 vilket inte ligger i linje med kommunens personalförsörjningsprogram. Kommunens största resurs är dess personal. Genom en god personalpolitik skapar vi ett större värde av det bidrag som de anställda ger till verksamheten. Kompetensutveckling ska fortsättningsvis utgöra ett väsentligt inslag i utvecklingssamtalen. Framtiden Det har under de senaste tio åren skrivits mycket om att kommunerna kommer att få brist på personal. Enligt Svenska kommunförbundets beräkningar behöver kommunerna under perioden rekrytera nya medarbetare. Till vård och omsorg behövs och till förskola, skolbarnomsorg och skola behöver anställas. Orsaken är personalomsättning som till stor del beror på att medarbetare kommer att gå i pension. Samtidigt ökar behoven inom vård och omsorg av äldre. Vi vet att kommunen har stora personalavgångar att vänta. Detta antagande bygger dels på att vi har en normal personalomsättning, dels på att vi genom att ha kunskap om varje anställds ålder kan någorlunda förutse när personerna beräknas gå i pension. Denna bedömning visar att mer än hälften av de årsarbetare vi hade år 2000 kommer att lämna kommunen under perioden Vi måste kraftsamla kring dessa frågor. Det är en stor utmaning vi står inför, att byta ut mer än hälften av alla medarbetare, samtidigt som det ger stora möjligheter att förändra och utveckla verksamheten. Vi måste bli aktivare med att marknadsföra kommunen som arbetsplats och finna vägar, traditionella och nya, för att rekrytera personal. Kommunen har tagit fram ett personalförsörjningsprogram med förslag till åtgärder för att lösa kommunens framtida personalbehov. 9

12 Välfärdsbokslut Arbetad tid och frånvaro Människors hälsa och välbefinnande bestäms av många faktorer i en komplex helhet med dels individuella faktorer (t ex ålder, kön, arv, socialt sammanhang, livsstil och levnadsvanor) och dels påverkan från det samhälle vi lever i. Det är därför nödvändigt att se människan i sitt totala livssammanhang och i hela sin omgivning. Hälsa kan ses som en resurs för individen och som ett välfärdsmål för samhället. Vi vet att denna resurs är ojämnt fördelad och det övergripande målet med folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Kommunens vision Vår kommun Färgelanda Din bästa medspelare i det goda livet relaterar till det ansvar som alla verksamhetsområden i kommunen har för att på olika sätt och med gemensamma krafter utveckla god livskvalitet, välfärd och folkhälsa för kommuninvånarna. Som en del av denna tvärsektoriella samverkan i Färgelanda kommun finns på beslutsnivå ett Hälsopolitiskt råd (HÄPO) med politiker från kommunen och Hälso- och sjukvårdsnämnden samt ansvariga tjänstemän från kommunens olika verksamhetsområden. I Hälsopolitiska rådet fastställs en årlig folkhälsoplan med prioriteringar av behovsområden och beslut om gemensamma hälsofrämjande insatser. I april 2003 antog Sveriges riksdag 11 nationella folkhälsomål i syfte att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos hela befolkningen. Den nationella folkhälsopolitiken med dessa 11 målområden, tillika bestämningsfaktorer och indikatorer, bidrar med vetenskapliga underlag och en är strukturell utgångspunkt för både Västra Götalandsregionens och kommunens folkhälsoarbete. I folkhälsoplanen för Färgelanda kommun konkretiseras de nationella folkhälsomålen genom det Hälsopolitiska rådets prioriteringar av målområden baserade på lokala förutsättningar och behov av fokhälsoinsatser, vilka nedan är understruckna. De nationella folkhälsomålen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. De sex första målområdena handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand påverkas av opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som är faktorer som individen själv i hög grad påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. För att främja hälsa och förebygga ohälsa är det viktigt att bygga på det goda, det som är friskt och det är viktigt att folkhälsoarbetet inte bara genomsyrar varje nämnds tänkande, varje förvaltnings-, myndighets- och andra verksamhetsområdens agerande, utan också blir alla medborgares angelägenhet. 10 FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 20046

13 Välfärdsbokslut Välfärdsindex för 2006 Begreppet välfärd handlar om en samlad benämning av människors levnadsförhållanden och de framgångsfaktorer som är viktiga i sammanhanget kan lyftas fram med hjälp av nyckeltal/indikatorer. Nyckeltal/indikatorer är en komprimerad form av information som i det här fallet bygger på olika former av statistik. Årligen sammanställs ett Välfärdsbokslut (Vfb) för Färgelanda kommun, vars syfte är att dels belysa aktuella behovsområden när det gäller hälsofrämjande insatser och dels att vara ett styrinstrument som kompletterar det ekonomiska bokslutet. Detta som ett stöd för politiker och verksamhetsansvariga inför beslut om målformuleringar och verksamhetsinriktning, samt för att över tid se utvecklingen av välfärden och folkhälsan i kommunen. Diagrammet nedan ger med hjälp av indexerade nyckeltal en sammanfattande bild av en del av välfärdsbokslutets nyckeltal/indikatorer. Nyckeltalen för Färgelanda kommun jämförs i diagrammet med riket, som har värdet 1 för samtliga indikatorer. De nyckeltal som för Färgelanda är bättre än rikets ur folkhälsosynpunkt har ett högre värde än 1 och ligger utanför den markerade ringen för riket. Omvänt gäller att värden som hamnar innanför rikets ring tyder på en sämre nivå i Färgelanda jämfört med riket. Det är viktigt att ha i åtanke att i statistik som visar resultatet i en liten befolkningsgrupp så kan ett fåtal personer ge relativt stort utfall. Befolkningsantalet i Färgelanda kommun fortsätter att minska och 31 december 2006 var invånarantalet i Färgelanda kommun personer, varav 49% kvinnor och 51% män. 12% har utländsk bakgrund och 6% är utländska medborgare. Ca 20% av kommuninvånarna är under 18 år och ca 24% är över 65 år och resterande 56% är därmed i åldersgruppen år. Medelåldern är 44,9 år och medellivslängden för kvinnor var perioden ,8 år och för männen 75,6 år. FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 Kommunfullmäktige Resultat Kommunfullmäktige Belopp i tkr Budget (netto) Utfall Resultat Kommunfullmäktige - resultaträkning 2006 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Internräntekostnader Resultat Mandatfördelning kommunfullmäktige Socialdemokraterna Centerpartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Totalt antal mandat 12 mandat 10 mandat 4 mandat 4 mandat 2 mandat 2 mandat 1 mandat 35 mandat Politik är att vilja men också att välja. Kommunalpolitik handlar till stor del om att identifiera kommuninvånarnas behov och intressen i en viss beslutssituation, om att bedöma handlingsutrymmet och hitta de lösningar som bäst tillgodoser kommunens gemensamma utveckling på lång och kort sikt. Ekonomisk översikt Kommunfullmäktiges budget, som även inkluderar revisionen, för 2006 uppgick till tkr. Resultatet för året ger ett överskott på +196 tkr. Överskottet beror på att den planerade utbildningen av nyvalda förtroendevalda inte har genomförts. Några viktiga beslut 2006 Ett kulturmiljöprogram för Färgelanda kommun har godkänts Kommunen har tagit emot flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige. Rännelanda skola har sålts. De nya ägarna har öppnat ett getmjölksmejeri (Sveriges enda) i den gamla skollokalen Kommunen har åter blivit ägare till Furåsen En ny översiktsplan har godkänts. Ytterligare kronor har investerats i bredbandsutbyggnad. Under året har kommunfullmäktige haft 10 sammanträden. Närvaron har varit god med i genomsnitt 34 (av 35) beslutande vid varje sammanträde. Allmänheten har varit representerad med i genomsnitt 10 personer. Höstens val Valet i september resulterade i en ny majoritet. Precis som på riksplanet styrs kommun nu av en allians bestående av Centerpartiet (10 mandat), Folkpartiet (4 mandat), Kristdemokraterna (2 mandat) och Moderaterna (4 mandat). Socialdemokraterna fick 12 mandat, Vänsterpartiet 2 mandat och Sverigedemokraterna 1 mandat. Samtliga platser är bemannade. Revisionen Revisionen granskar årligen all verksamhet i kommunen och skall bedöma om nämnder, styrelser och bolag har tillräcklig styrning och kontroll över sin verksamhet och ekonomi. Framtiden Den gamla nämndsorganisationen med barn- och utbildningsnämnden, kultur- och servicenämnden, omsorgsnämnden och miljö- och byggnämnden avslutades vid årsskiftet. Kommunstyrelsen har fr. o. m 1 januari 2007 det operativa ansvaret för all verksamhet på årsbasis. Myndighetsnämnden svarar för myndighetsutövningen enligt speciallagstiftningen med undantag av miljöfrågorna som överlämnats till Dalslandskommunernas kommunalförbund och hanteras i en särskild nämnd under direktionen. 12

15 Kommunstyrelsen Ekonomisk översikt Kommunstyrelsens budget för 2006 uppgick till tkr. Resultatet för året ger ett underskott på tkr. Kommunstyrelsens negativa resultat består främst av ett fåtal stora avvikelser: Fastigheter och industrilokaler redovisar ett underskott på ca 1,5 mnkr, hyresbortfall p.g.a tomma och outhyrda lokaler. Underskottstäckning av Dalslandskommunernas kommunalförbund samt kostnadsreglering vid återgången av 2 fastigheter medförde kostnader på ca 1,6 mnkr. Resterande underskott beror främst på ökade kostnader för räddningstjänsten samt bredbandsutbyggnad. Personal Verksamheten inom förvaltningen bedrivs med en begränsad personalstyrka, vilket vid sjukfrånvaro ökar belastningen påtagligt. Åtgärder har vidtagits för att förbättra arbetsmiljön och för att minska riskerna för förslitningsskador vid ensidigt arbete. Ökningen av antal årsarbetare beror på att kommunens plusjobb redovisas under Kommunstyrelsen. Sjukfrånvaron har under året uppgått till 14,0%, vilket är en ökning från 5,0% föregående år. Investeringar Årets investeringar uppgår till tkr och utgörs främst av återgången av 2 fastigheter från Dalslandskommunernas kommunalförbund, resterande investeringar består av ombyggnad i Björnhuset samt IT-investeringar. Måluppfyllnad I detta avsnitt följer en redogörelse över hur kommunstyrelsen har arbetat med dess specifika inriktningsmål samt uppdrag och direktiv. Pga platsbrist kommer inte samtliga mål o uppdrag att redovisas. 1. Kommunens samtliga nämnder har antagit effekt- och produktionsmål, uppföljningen av nämndernas ekonomi har även skett månatligt. Uppföljningen av kommunfullmäktiges beslut om nämndernas inriktningsmål och uppdrag och direktiv har ägt rum i samband med delårsbokslutet. 2. En bemanningspool inom Äldreomsorgen har införts och omfattar för närvarande 15 personer. Bemanningsenhetens personal täcker upp behov både på kort och lång sikt. Kommunen tecknade tidigt under året ett samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen om plusjobb. Avtalet omfattade 15 personer men har utökats till 25 personer som en kvalitetshöjande åtgärd inom kommunens olika verksamhetsgrenar. Möjligheten att anställa personer i plusjobb gällde under hela Den under 2006 utarbetade organisationsförändringen som träder i kraft 2007 syftar bland annat till att minska sårbarheten, skapa större närhet mellan medarbetare och chef och öppnar för en utökad dialog mellan verksamheter som har koppling till varandra 3. Genom medverkan i olika nätverk med näringslivet verkar kommunen för attitydförändringar och kunskapsspridning med syfte att öka medvetenheten om hur vi tillsammans ska agera för ett bättre näringslivsklimat. I detta ingår också att få fler företag att våga utvecklas och Resultat Kommunstyrelsen Belopp i tkr Budget (netto) Utfall Resultat Kommunstyrelsen - resultaträkning 2006 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Internräntekostnader Resultat Personal Antal årsarbetare 35,5 25,3 24,6 -varav sysselsättningsåtgärder 9,5 10,0 10,0 Andel personalkostnader i % av totala kostnader 38,3 38,6 41,7 Kommunstyrelsens specifika inriktningsmål 1. Samordna och följa upp att kommunfullmäktiges beslutade vision och inriktningsmål omsätts till effekt- och produktionsmål inom förvaltningarna. 2. Verka för effektivitet i hela organisationen. 3. Verka för ett positivt näringslivs- och arbetsmarknadsklimat och stimulera till kreativitet och tillväxt. 4. Arbetsmiljön skall förbättras och jämställdheten skall öka inom kommunen. 5. Vara vägledande och stödjande för övriga förvaltningar och stimulera till kreativitet och tillväxt. 6. Sträva mot att heltid blir en rättighet och deltid en möjlighet. 13

16 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppdrag och direktiv 7. Beredskap för genomförande av ny verkställande organisation utifrån den politiska. 8. Medverka till ökad sysselsättning, stimulera till entreprenörskap, utveckla näringslivet samt skapa attraktiva boendemiljöer. 9. Se över möjligheten att tillsammans med andra aktörer minska ungdomsarbetslösheten. 10. Fortsätta arbetet med att effektivisera administrationen. 11. Fortsätta utvecklingen av ledarskapet och medarbetarskapet. 12. Intensifiera arbetet för minskat sjuktal bland kommunens personal. 13. Fortsätta arbetet med att inrätta resultatenheter för att omfatta fler verksamheter. 14. Initiera ett miljöstyrningssystem för kommunen. växa, med ökat behov av arbetskraft som resultat. Vi genomför också personliga möten med företagare i kommunen i syfte att i dialog lyfta fram strategiskt viktiga frågor för näringslivet, företagarnas behov och framtida utvecklingsplaner. Exempel på projekt som kommunen varit delaktig i: Industrigruppen, Markandsplats valbodalen, Industriellt platskluster, automotive i pereferin. 5. Införandet av staben inför den nya organisationen som träder ikraft vid årsskiftet etablerar internkonsulter till de övriga förvaltningarnas förfogande. Fortsatt med utvecklingen av kommunens intranät. Ledningsgruppens möten för frågor över förvaltningsgränserna, kunna lyfta blicken och vara bollplank. 6. Inom ett äldreboende samt bemanningspoolen har infört ett system där personalen arbetar efter ett mer flexibelt schema, årsarbetstid och önskad sysselsättningsgrad. Ytterligare ett boende är under utredning. I följande avsnitt redovisas hur kommunstyrelsen har arbetat med de uppdrag och direktiv som fastslagits av fullmäktige. 7. Ny organisation är sjösatt vid årsskiftet. 8. Det operativa näringslivsarbetet har under våren sammanförts med Arbetsmarknadenheten för att skapa bättre förutsättningar för samverkan. Genom detta kan kommunen också snabbare svara upp på behov från kommunens småföretag när det gäller praktiska åtgärder. Industrigruppen har etablerat samarbete med motsvarigheten i Uddevalla, VMU (Verkstadsmekanisk Union), för att ytterligare stärka konkurrenskraften hos medlemsföretagen. Under våren har kontakterna med den tyska orten Schönberg och kringliggande region intensifierats. Detta har lett till ett ökande intresse från den tyska marknaden inom främst besöksnäringen och konsthantverk men också handel. Många ideella organisationer har knutit kontakter och ömsesidiga besök görs. Ett Växtkraft Mål-3 har genomförts under första halvåret med ett 30- tal företag i kommunen. Projektet har haft som syfte att stödja företagen i att göra SWOT-analyser samt skapa samverkan och bygga nätverk. En utvärdering av projektet kommer att visa om behov finns av kompetensutveckling. Det kan då bli aktuellt med gemensamma utbildningsinsatser med stöd av EU-medel. Industriellt plastkluster etc, skapa attraktiva boendemiljöer i översiktsplanen togs under 2006, valbohem tittar på attraktiva boenden för äldre. 9. Under våren har AME och Communicare tillsammans med Arbetsförmedlingen anordnat gruppaktiviteter för att öka ungdomarnas möjligheter till fortsatta studier. Det har bland annat handlat om träning och genomgång av högskoleprovet, vilket har medfört att fler ungdomar har genomfört detta prov under våren med bra resultat och därigenom fått möjlighet till fortsatta studier. Antalet praktikplatser har utökats och därigenom har fler ungdomar mellan år givits möjlighet till praktik (sysselsättning). Under sommaren (juni, juli och augusti) har 32 ungdomar haft praktikplatser som är knutna till deras studier på det nationella programmet 14

17 Kommunstyrelsen (gymnasieungdomar). Under september månad 2006 startade kommunen och Communicare tillsammans med Arbetsförmedlingen en jobbletarutbildning för arbetslösa ungdomar mellan år. Alla ungdomar mellan år kommer att kallas till detta. Jämförelse ungdomsarbetslöshet: Jan ,4 % Jan ,5 %, ovannämnda satstning på ungdomar har bidragit till en minskning med ca 5 % det senaste året och en bedömning i dagsläget visar att det fortsatt sjunker. 11. Handledning för ledningsgrupper inom äldreomsorg och skola har erbjudits. Personalavdelningen har tagit fram foldern Hur står det till med våra arbetsplatsträffar. Foldern har sedan fungerat som ett diskussionsunderlag på varje arbetsplats i syfte att få tillstånd än bättre fungerande arbetsplatsträffar i hela organisationen. 12. Sjukskrivningstalet för hela kommunen har minskat under året från 10 % till 9,5 %. Hälsoprojektet Hälsosteget pågår och fortgår enligt uppgjord tidplan, all personal är nu engagerade i projektet och den sista förvaltningen är klar i augusti I den nya organisationen skall merparten av kommunens verksamheter vara resultatenheter, under 2006 har omsorgsnämnden infört resultatenheter i merparten av sina verksamheter. 14. En kartläggning av ett miljöstyrningssystem har genomförts. Framtiden Den nya organisationen medför att kommunstyrelsens roll kommer att förändras. Styrelsen blir driftansvarig för nästan hela den kommunala verksamheten och kommer att få ta sig an rad nya uppgifter av den anledningen. Framtidens energiförsörjning för kommunen, förnyelsebar energi i olika former. Energikartläggning om möljighet till vindkraft i kommunen. Valbohem ser ett ökat behov och planerar för attraktiva boenden för seniorer och barnfamiljer. Kommunens storlek medför en hög grad av sårbarhet, samverkan med olika aktörer motverkar sårbarheten exempelvis övriga dalslandskommuner samt Fyrbodal. Räntorna prognostiseras att öka vilket medför högre kostnader för kommunen, dock är kommunens lånestock i dagsläget inte oroväckande hög. Däremot förväntas högre kostnader uppstå genom nya lagförändringar exempelvis nya arbetslöshetsregler och arbetstidslagen. 15

18 Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk översikt Resultat Barn- och utbildningsnämnden Belopp i tkr Budget (netto) Utfall Resultat Resultaträkning Barn- och utbildningsnämnden 2006 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Internräntekostnader Resultat Förskola och skolbarnomsorg Andel i procent Andel placerade barn 1-5 år i förhållande till efterfrågan Andel årsarbetare med högskoleutbildning: -förskola skolbarnomsorg Förskola: -antal placerade barn per årsarbetare 6,8 6,7 10,0 -antal heltidsbarn per årsarbetare 6,9 6,2 7,2 -kostnad per placerat barn (tkr) 79,3 76,3 75,8 Skolbarnomsorg: -antal inskrivna barn per årsarbetare 16,6 21,9 17,8 -kostnad per placerat barn (tkr) 40,6 32,9 36,1 Barn- och utbildningsnämndens budget för 2006 uppgick till tkr, inklusive överskottet från 2004 och Resultatet för året ger ett överskott på tkr. Merparten av verksamheterna håller sin budget eller genererar ett överskott samt att del av överskottet från tidigare år inte tagits i anspråk. Barnomsorgen ger ett överskott på tkr, vilket till stor del beror på besparingar och omgrupperingar av personal inom familjedaghemmen, fritidshemmen och i förskoleklasserna. Grundskolan ger ett underskott på tkr och orsakerna är framförallt köp av platser på skoldaghem/behandlingshem och att antalet lärartjänster inte kunnat anpassas, i samma takt som elevantalet minskat. Det som jämnar ut underskottet något är skolskjutsarna och SYV (studie och yrkesvägledare). Särskolan (obligatorisk grundsärskola och gymnasiesärskola) genererar ett överskott på tkr som beror på lägre skolskjutskostnader och lägre kostnader när det gäller köp av plats i annan kommun. Gymnasieskolan (inklusive IV-programmet och Polymertekniska gymnasiet) genererar totalt ett överskott på tkr, vilket till största delen beror på att busskortskostnaderna och utbetalningar av kontantstöd varit lägre än budgeterat. Individuella programmet har via Skolverket fått krav på sig att erbjuda heltidsutbildning för de studerande och för att tillmötesgå detta har personal anställts. Polymertekniska gymnasiet har inte haft någon utbildningsverksamhet under 2006 men personalkostnader för skolledning och administration har legat kvar under hela året. Vuxenutbildningen (inklusive Grund-Vux) ger sammanlagt ett överskott på tkr, där överskottet är hänförbart till vuxenutbildningen. Uppdragsutbildning och försäljning av utbildningsplatser har gett ett litet överskott därtill har en vårdlärare varit sjukskriven, vilket genererat lägre personalkostnader. Vidare har delar av överskottet från 2004 och 2005 inte förbrukats och bidrar med detta till överskottet. SFI (svenska för invandrare) och Integrationsverksamheten är påbörjad i Färgelanda Kommun. Intern kostnadsdebitering har bokförts under gymnasial vuxenutbildning samt studerande som läser på Gruv-nivå i Uddevalla. Musikskolan ger ett överskott på 21 tkr som till stor del beror på lägre personalkostnader samt minskade resekostnader. Gemensam administration ger ett överskott på tkr och är hänförbart till överskottet 2004 och Personal Antalet årsarbetare har under 2006 minskat med 1,23 tjänster till 190,77. Detta kan jämföras med 2005 då antalet årsarbetare var 192. Antalet sjukfrånvarotimmar per månad följer i stort sett samma mönster som föregående år, med högre frånvaro i början av året, en minskning i april juli och en uppgång i slutet av året. Det som skiljer sig från 2005 är att antalet sjukfrånvarotimmar totalt sett ökat med timmar. För femte gången har förvaltningen genomfört en arbetsmiljökartläggning av all vår personal. Våra värden är genomgående fortsatt goda och har i vissa fall ytterligare något förbättrats. 87 % av vår personal trivs ofta 16

19 Barn- och utbildningsnämnden på sin arbetsplats och 64 % får ofta stimulans i arbetet. 63 % av de svarande anser att APT-mötena ofta fungerar bra. De områden vi har att fortsätta arbeta med är stress och buller. 34 % av personalen upplever ofta stress på arbetet (vilket dock är en minskning med 5 procentenheter). Andelen anställda som anser att buller ofta är ett problem på arbetsplatsen har minskat från 50 till 47 % men vi måste fortsätta arbeta för att få ner också detta värde. Bland de gemensamma satsningar som genomförts under 2006 är att all personal deltagit i kommunens satsning på Hälsosteget där man lärt sig mer om kost, motion, stress och kommunikation. Därtill har, under februari månad, en pedagogisk idé- och inspirationsmässa genomförts genom samarbete med Mellerud och Färgelanda kommun Investeringar Årets investeringar på tkr utgörs av inventarier och datorinvesteringar. I södra rektorsområdet har skolgården byggts om och gjorts barnvänligare och i Valbohöjd har man investerat i bl.a. nya symaskiner, bord, stolar, tv, dvd och video. Norra rektorsområdet har köpt in ljudabsorberande möbler och även där har en upprustning av skolgårdarna/lekplatserna ägt rum. Efter ombyggnation och renovering av Valboskolan har klassrum, uppehållsrum och bibliotek rustats upp med nya möbler. Måluppfyllnad I detta avsnitt redovisas hur barn- och utbildningsnämnden jobbat med sina inriktningsmål samt uppdrag och direktiv. 1. Nationella prov. I 2006 års nationella prov för år 5 var resultatet i Svenska 8 procentenheter högre än 2005 års resultat. I Matematik visade resultatet på samma värde som 2005 och i Engelska var resultatet 7 procentenheter högre jämfört med föregående år. De nationella proven för år 9 resulterade genomgående bättre resultat än föregående år. I de tre delproven i Engelska: muntlig, skriftlig och receptiv del, var andelen elever som klarade de uppsatta målen (98 %, 97 % och 90 %), jämfört med 2005 (95 % 93 % och 88 %). I Svenska läsförståelse och skriftlig produktion var andelen elever som klarade de uppsatta målen (92 % resp. 99 %) jämfört med året innan (83 % resp. 85 %). Även i Matematik var andelen elever som nådde de uppsatta målen högre (83 %) jämfört med 2005 (81 %). Betyg. Avgångseleverna 2006 presterade ett gott resultat. Det genomsnittliga meritvärdet hamnade på 198,0, vilket kan jämföras med 2005 års meritvärde (190,7). Gymnasieövergång. Andelen elever som var behöriga att söka till gymnasieskolan 2006 var 93,3 %, vilket är en högre andel än föregående årskull, där 89 % var behöriga. Individuella programmet. Inför årets antagning till gymnasieskolan i Uddevalla märktes en större konkurrens. Många program har en högre antagningspoäng än tidigare och fler elever blir därför inte antagna på sitt förstahandsval. Trycket på IV-programmet kommer därför att öka. Fler elever väljer att läsa upp sina betyg på IV-programmet samtidigt som noteringar gjorts att avhoppsfrekvensen från nationella program ökar bland de ungdomar som först gått på IV-programmet. Personal Antal årsarbetare 190,8 192,0 193,9 Andel personalkostnader i % av totala kostnader 53,0 52,7 52,5 Grundskola med förskoleklass Andel i procent Resultat nationella prov: svenska år engelska år matematik år svenska, läsförtåelse år svenska, uppsats år engelska år matematik år Meritvärde*: år år Andel årsarbetare med pedagogisk utbildning Antal lärare per 100 elever 7,8 8,3 8,3 Kostnad per elev (tkr) 88 98,1 98,9 * Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Barn- och utbildningsnämndens specifika inriktningsmål 1. Att främja barns och vuxnas lärande och utveckling i en trygg och vänlig miljö. 2. Att ta stor hänsyn till barn och elever i behov av särskilt stöd. 3. Att främja barns och ungdomars insikt i demokratins principer. 4. Att främja barns och ungdomars kunskaper om god hälsa och välbefinnande. 5. Att verksamheten skall präglas av god kvalitet, serviceanda och arbetsmiljö. 6. Våra elever skall gå i en skola som upplevs som trygg och vänlig. Vår skola ska vara fri från mobbning. Alla barn skall ha möjlighet att få grundläggande kunskaper i att läsa och kommunicera i tal och skrift på svenska samt engelska och att få grundläggande kunskaper i matematik 7. Utvecklingen inom tekniken och vårt stora internationella beroende förändrar vårt samhälle och vårt levnadsmönster. Det är därför extra viktigt att utbildningen i våra skolor är av hög kvalitet och att skolundervisningen kan möta kraven från en föränderlig värld. 17

20 Barn- och utbildningsnämnden forts. Barn- och utbildningsnämndens specifika inriktningsmål 1. Att främja barns och vuxnas lärande och utveckling i en trygg och vänlig miljö. 2. Att ta stor hänsyn till barn och elever i behov av särskilt stöd. 3. Att främja barns och ungdomars insikt i demokratins principer. 4. Att främja barns och ungdomars kunskaper om god hälsa och välbefinnande. 5. Att verksamheten skall präglas av god kvalitet, serviceanda och arbetsmiljö. 6. Våra elever skall gå i en skola som upplevs som trygg och vänlig. Vår skola ska vara fri från mobbning. Alla barn skall ha möjlighet att få grundläggande kunskaper i att läsa och kommunicera i tal och skrift på svenska samt engelska och att få grundläggande kunskaper i matematik 7. Utvecklingen inom tekniken och vårt stora internationella beroende förändrar vårt samhälle och vårt levnadsmönster. Det är därför extra viktigt att utbildningen i våra skolor är av hög kvalitet och att skolundervisningen kan möta kraven från en föränderlig värld. Vuxenutbildning Antal vuxenstuderande 238* varav -kvinnor män * siffran inkluderar SFI som startas på hemmaplan under 2006 samt ett antal tidsbegränsade orienteringskuser som startat under Gymnasieskola Andel i procent Andel grundskolelever med gymnasiebehörighet Andel elever som fortsatt studierna efter 1 år i.u Trygg miljö. Den av förvaltningen genomförda brukarenkät visar att en stor andel (84 %) av personalen upplever att det är lugnt och tryggt i skolan. Även en stor andel av föräldrarna upplever detta (80 %) samtidigt som eleverna upplever i något lägre utsträckning att det är lugnt och tryggt i skolan. (68 %). 2. Resursteamet deltar kontinuerligt i rektorsområdenas lärar-/klasskonferenser vilket ger en tydlig bild av vilka barn som är i behov av särskilt stöd. Inför elevernas start i år 7 görs ett omfattande arbete för att ge elever i behov av stöd en bra övergång till år 7. Specialpedagog/speciallärare finns med på ett antal uppstartssamtal där man planerar för hur ett fortsatt stöd ska utformas på högstadiet. 3. Elevinflytande. Av brukarenkäten kan utläsas att eleverna upplever sig ha störst påverkansmöjlighet på skolans regler (41 %) och minst inflytande på skolans inomhus- och utomhus miljö (31 %). Elevernas upplevda inflytande över att vara med och bestämma om skolarbetet hamnar på 33 %. Personalen upplever, precis som eleverna, att eleverna har störst påverkansmöjlighet på skolans regler (61 %) och (här avviker personalens upplevelser med elevernas) minst inflytande på skolarbetet (16 %). Personalens upplevelse att eleverna har möjlighet att påverka inomhusoch utomhusmiljön hamnar på 22 %. 4. Att främja barns och ungdomars kunskaper om god hälsa och välbefinnande har i stor utsträckning organiserats och genomförts på enhetsnivå. Temaarbeten om frukt och grönsaker, inbjudande salladsbord till varje skollunch, morgonsamling med massage, vinter-os och föreläsningar för föräldrar både i förskolan och i skolan om vikten av att äta rätt och att röra på sig är några exempel på hälsofrämjande aktiviteter. Enheterna arbetar också med en medvetenhet om att personalens välbefinnande i stor grad påverkar arbetet med barn och ungdomar. Killgrupp/brobyggarverksamhet startade i slutet av september 2006 på ett par av våra enheter. Föreläsningar för elever och föräldrar genomfördes under senare delen av höstterminen. 5. Av resultaten från vår femte arbetsmiljökartläggning kan vi konstatera att vi har en relativt god arbetsmiljö. En hög andel av våra anställda trivs, får stimulans i sitt arbete och upplever att arbetsplatsträffarna fungerar bra. Även om andelen anställda som ofta upplever stress på arbetet har minskat något är värdena fortfarande höga liksom för de som upplever buller i arbetsmiljön. Här måste vi fortsätta att finna lösningar. Brukarenkäten visar att en stor andel av personalen och föräldrarna upplever att det är lugnt och tryggt i skolan. Eleverna upplever i något lägre grad att det är lugnt och tryggt. Flertalet elever och personal trivs bra i skolan, personalen något bättre än eleverna. Få personal upplever sig vara mobbade/trakasserade medan antalet elever som känner sig mobbade/trakasserade är några fler. När det gäller elevernas och föräldrarnas reella inflytande har den ökat något jämfört med föregående år. 6. Trygghet, trivsel. Enligt brukarenkäten upplever övervägande antalet elever (68 %) att det är lugnt och tryggt i skolan och en stor andel känner sällan eller aldrig rädsla eller oro i samband med skolan (84 %). En stor andel av eleverna trivs bra med både andra elever och personal (89 resp. 18