Alternativ hantering av dagoch dräneringsvatten
|
|
- Rickard Olofsson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPTEC W Examensarbete 20 p Oktober 2007 Alternativ hantering av dagoch dräneringsvatten Carl Hellblom
2
3 Referat Alternativ omhändertagning av dag- och dräneringsvatten Carl Hellblom Traditionellt har dagvatten avletts i slutna ledningar från urbana områden, vilket har medfört en del problem. Ledningssystemen belastas allt kraftigare av växande tätorter vilket leder till ökad risk för överbelastade ledningar. Vid områdesexploatering ansluts ofta dagvattnet till befintliga system och flödet ut från området måste då oftast begränsas. Då inga befintliga ledningssystem finns tillgängliga kan det många gånger löna sig att ta omhand vattnet lokalt så att nya ledningar slipps anläggas. Alternativ dag- och dränvattenhantering innebär en strävan att ta omhand vatten inom det område där det bildas, vilket onödiggör eller minimerar dess bortledande samtidigt som en mer naturlig vattenbalans uppnås i området. Detta examensarbete har utförts under våren En kunskapsöversikt har gjorts om de alternativa metoder för omhändertagande av dagvatten som kan tillämpas för att även ta hand om dräneringsvatten från husgrunder. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie, en intervjustudie där kommuner och företag i Sverige intervjuas samt en fältstudie i vilken områden där alternativ vattenhantering äger rum, eller ska äga rum, studeras närmre. Det finns ingen generell, alternativ metod som fungerar bra i alla typer av områden. Innan något beslut tas om typ av vattenhantering i ett område är det viktigt att göra förundersökningar om bl.a. markegenskaper. För att nå önskade resultat krävs ofta en kombination av olika metoder och ett alternativt vattensystem kan många gånger fungera som ett komplement till det traditionella vattensystemet. De flesta alternativa metoderna fungerar bra om de utförs på rätt sätt och på rätt plats. På senare tid har nya, mer lätthanterliga metoder kommit vilket bl.a. har fått vissa svenska kommuner och företag att bli mer positiva till denna typ av vattenhantering. Nyckelord: LOD, öppna dagvattensystem, dagvatten, dränvatten Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala universitet, Villavägen 16, Uppsala ISSN i
4 Abstract Alternative management for storm- and drainage water Carl Hellblom Traditionally, storm water has been drained off from urban areas in sealed pipes, which has caused some problems. Due to growing cities the water pipe systems carries heavier loads, which result in a higher risk of to hard loads on the pipes. In most cases, when exploiting areas, the storm water is connected to the existing system and the charge from the areas often has to be limited. In the case where no pipe system exists, a local handling of the water often will be more profitable. With this type of handling, no new pipe systems have to be constructed. Alternative management of storm- and drainage water seeks to handle the water in the same area where it s generated, which minimizes its diversion at the same time as a more natural water balance is achieved. This exam paper has been performed during the spring A knowledge overview about the alternative methods to handle storm water, which also can be used for handling drainage water from house foundations, has been done. The work has been performed through a study of relevant literature, through interviews with Swedish municipalities and companies. Additionally, a field study of the areas in which alternative handling of water exists or shall exist are studied more closely. There isn t any general, alternative method which works well in all kind of areas. Before taking any decisions about which kind of water management that shall be applied in an area, it s important to do preliminary investigations about, for example, soil properties. To reach coveted results, a combination of different methods is required and an alternative water system will in many cases work as a complement to the traditional water system. Most of the alternative methods work well if they have been performed in the right places in a correct manner. Since a couple of years new, easier methods to handle storm water has been presented which has made Swedish municipalities and companies more positive to this kind of water management. Keyword: BMP, storm water system, storm water, drainage water Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE Uppsala ISSN ii
5 Förord Detta examensarbete har genomförts inom civilingenjörsprogrammet miljö- och vattenteknik vid Uppsala universitet. Det är det avslutande momentet i utbildningen och omfattar 20 högskolepoäng. Mattias Linder på Sweco Viak i Stockholm har varit handledare och Sven Halldin vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, har varit ämnesgranskare. Tack Härryda kommun och Stefan Ahlman m.fl. vid Chalmers tekniska högskola för att jag har fått reproducera figurer från er. Jag vill även tacka alla er som tagit er tid för att besvara frågor, via telefon och på möten, speciellt Olle Ohlsson på JM AB i Uppsala som jag kontaktat vid flertalet tillfällen. Tack Mattias Linder för att du hjälpte mig med att komma igång med arbetet, och tack Sven Halldin för dina synpunkter på rapporten. Copyright Carl Hellblom och Institutionen för geovetenskaper, Luft- och vattenlära, Uppsala universitet. UPTEC W , ISSN Tryckt hos Institutionen för geovetenskaper, Geotryckeriet, Uppsala universitet, Uppsala, iii
6 Populärvetenskaplig sammanfattning Dagvatten är tillfälligt förekommande vatten som rinner på markytan eller på en konstruktion av något slag. Det kan bestå av regn, smältvatten och tillfälligt framträdande grundvatten. I områden med naturliga mark- och vegetationsförhållanden infiltrerar den största delen av nederbörden och vattnet blir tillgängligt för områdets växter. Genom denna magasinering i marken utjämnas ytvattenföringen i vattendragen. När de naturliga mark- och vegetationsområdena bebyggs ändras den naturliga vattenomsättningen kraftigt. Hårdgjorda ytor, som tak, asfalt och betong, ersätter ytliga marklager och vegetation. Från dessa ytor sker en snabb dagvattenavrinning, fördröjningen blir liten samtidigt som avdunstningen minskar. Dessutom belastas recipienterna av de föroreningar som följer med dagvattnet. Det traditionella sättet att omhänderta dagvatten från hårdgjorda ytor har varit att anlägga slutna ledningssystem, vilket har medfört en del problem. Växande tätorter belastar ledningssystemet allt kraftigare vilket leder till en ökad risk för överbelastning av ledningarna, med exempelvis källaröversvämningar som följd. Traditionell dagvattenhantering medför, förutom problem med överbelastade ledningar, problem med sänkta grundvattennivåer, förorenade recipienter och överbelastade reningsverk. För att undvika dessa problem kan bl.a. lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och öppna dagvattensystem utnyttjas. Denna alternativa vattenhantering innebär en strävan att ta omhand dag- och dränvatten inom det område där det bildas, därmed onödiggörs eller minimeras dess bortledande samtidigt som en mer naturlig vattenbalans uppnås i området. De geohydrologiska förutsättningarna är avgörande för huruvida LODlösningar kan användas eller ej. Förhållanden som är viktiga att studera vid planering av LOD är jordartsförhållanden, grundvattenförhållanden samt nivå- och ytavrinningsförhållanden. Generellt medför ett tätare markmaterial en högre liggande grundvattennivå och större nivåfluktuationer under året. Sådana områden har periodvis begränsad förmåga att tillgodogöra sig nederbörd, utan att risk för bebyggelse (eller planerad bebyggelse) i området uppstår. Olika typer av områdesdränering för torrläggning av mark kan användas för att möjliggöra och öka förutsättningarna för LOD-hantering. Områdesdräneringen utförs då på olika sätt beroende på vad för typ av markmaterial som området består av. Exempel på LOD-system är: Infiltrationsanläggningar, vilket kan vara en gräsyta dit vattnet leds för att vidare infiltrera i marken. Perkolationsanläggningar, vilket är magasin under markytan dit vattnet leds för att vidare perkolera ut i omgivande mark (se figur). Det finns även varianter av dessa anläggningar där exempelvis en bräddningsanordning ansluts till det traditionella ledningssystemet för att leda bort vatten då magasinet är helt vattenfyllt. Exempel på öppna dagvattensystem är dammar och våtmarker. Dessa system reducerar effektivt flödestoppar och fungerar ofta som s.k. endof-pipe -lösningar vilket betyder att de utförs långt nedströms i ett vattensystem. iv
7 De olika teknikerna för LOD- och öppen dagvattenhantering fungerar olika bra. De drifterfarenheter som finns från olika anläggningar visar att många anläggningar (framförallt perkolationsmagasin) utförda för år sedan fungerar mindre bra. På senare tid, då mer kunskap om projektering, anläggning och skötsel blivit känd, uppkommer dock färre och färre problem med utförda anläggningar. Att försöka använda någon typ av infiltrations- eller perkolationsanläggning i områden med täta markmaterial, som t.ex. silt och lera, är i det närmaste idiotiskt. Anläggningen kommer inte att fungera samtidigt som tekniken får dåligt rykte. Det råder ofta bristande kunskap hos svenska kommuner och företag då det gäller alternativ hantering av dag- och framförallt dränvatten. En indikation på denna okunskap är bl.a. att dräneringsvatten ofta omhändertas på samma sätt som dagvatten. Dessa flöden är av helt skilda karaktärer då dräneringsflödet är relativt konstant medan dagvattenflödet är episodiskt, vilket borde förespråka olika hanteringsmetoder. Det är i regel även stor skillnad på hur mycket förorenat de två typerna av vatten är. Dagvatten från exempelvis en parkeringsplats kan vara starkt förorenat medan dränvatten ofta är rent grundvatten utan nämnvärda föroreningar. Med hänsyn till detta kan infiltrations- och perkolationsanläggningar tänkas vara bäst anpassade till att omhänderta dränvatten eftersom risken för igensättning då är mindre. Intresset för att använda alternativa metoder skiljer sig mycket beroende på kommun och företag. Många kommuner verkar ha kopierat andra kommuners policy om dag- och dränvattenhantering och skrivit in i sin egen utan att det sedan görs någon undersökning om policyn följs över huvud taget. Vad som verkar vara gemensamt för alla kommuner är dålig kännedom om olika anläggningars drifterfarenheter. För att öka denna kunskap är det viktigt att kommunerna sinsemellan delar med sig av sina erfarenheter, vilket verkar ske på en sparsam nivå idag. Även om dagens kunskap kring alternativ dagvattenhantering hos svenska kommuner och företag ej är utbredd står den sig relativt bra i en internationell jämförelse. Sverige har en flexibel dagvattenhantering som tar hänsyn till de lokala förhållandena medan länder som Tyskland och USA har fasta regler för dagvattenhanteringen. Det finns dock behov av att samla information även från andra länder, exempelvis Östeuropa där utvecklingen har gått sina egna vägar och möjligen skapat intressanta dag- och dränvattenlösningar. v
8 vi
9 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemställning Syfte Material och metoder Föreskrifter, miljömål och lagar EG:s ramdirektiv för vatten Miljöbalken, MB Miljömål Plan- och bygglagen, PBL Lag om allmänna vattentjänster Avledning av dag- och dränvatten Allmänt Transportsystem Husgrundsdränering LOD och öppna dagvattensystem Allmänt Förutsättningar för LOD Områdesdränering Varför alternativ hantering av dränvatten? Anläggningar Drifterfarenheter Val av anläggning Kostnader och avgifter Dimensionering av LOD-anläggningar Infiltrationsytor Perkolationsmagasin Diken Exempel på områden med alternativ dagvattenhantering Käglinge i Malmö kommun Cirkusplatsen i Sollentuna kommun Kockbacka i Upplands-Bro kommun Internationell dagvattenhantering Danmark Japan Kanada Nederländerna Norge Tyskland USA Intervjustudie Presentation av intervjuade kommuner och företag Intervjuresultat Diskussion och slutsatser Ordlista Referenser Muntliga referenser...55 vii
10 viii
11 1. Inledning 1.1. Bakgrund I områden med naturliga mark- och vegetationsförhållanden infiltrerar den största delen av nederbörden och vattnet blir tillgängligt för områdets växter. Genom denna magasinering i marken utjämnas ytvattenföringen i vattendragen. När de naturliga mark- och vegetationsområdena bebyggs ändras den naturliga vattenomsättningen kraftigt. Hårdgjorda ytor, som tak, asfalt och betong, ersätter ytliga marklager och vegetation. Från dessa ytor sker en snabb dagvattenavrinning, fördröjningen blir liten samtidigt som avdunstningen minskar. Dessutom belastas recipienterna 1 av de föroreningar som följer med dagvattnet. Det traditionella sättet att omhänderta dagvatten från hårdgjorda ytor har varit att anlägga slutna ledningssystem. Växande tätorter belastar ledningssystemet allt kraftigare vilket leder till en ökad risk för överbelastning av ledningarna, med exempelvis källaröversvämningar som följd Problemställning Traditionell dagvattenhantering medför, förutom problem med överbelastade ledningar, problem med sänkta grundvattennivåer, förorenade recipienter och överbelastade reningsverk. För att undvika dessa problem kan bl.a. lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) utnyttjas. Detta innebär en strävan att ta omhand dagvatten inom det område där det bildas, och som därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande. I områden som lämpar sig väl för LOD är det möjligt att lösa omhändertagandet av dagvatten med infiltrationsanläggningar och olika typer av öppna dagvattensystem, vilket medför att slutna ledningssystem inte behövs. I dessa fall måste ju även dräneringsvatten från husgrunder tas omhand utan hjälp av ledningssystemen. Detta omhändertagande kan tänkas skilja sig en del från omhändertagandet av dagvatten då dräneringsflödet, till skillnad från dagvattenflödet, inte är episodiskt. Kommuner och företags kunskaper om alternativa metoder att omhänderta dagvatten är idag små (Stahre, 2004) och ännu mindre då det gäller alternativa hanteringar av dräneringsvatten (Linder, 2007). Mycket av dagens befintliga litteratur om LOD är skriven på 80- och 90-talet och beskriver olika tekniker som då fanns och på vilket sätt de tillämpas för att omhänderta dagvatten. Det finns inga, på senare tid, gjorda kunskapsöversikter där olika LOD-tekniker beskrivs samtidigt som det anges hur de fungerar och vad som krävs av ett område för att de skall fungera. I ett examensarbete av Andersson m.fl. (2004) görs en enkätundersökning om LOD- och öppna anläggningar i Sveriges kommuner. I arbetet har kommuner intervjuats för att få information om hur olika anläggningar anses fungera. Precis som övrig litteratur innefattar dock arbetet ingen internationell del eller några alternativa metoder för att omhänderta just dräneringsvatten. Det beskriver heller inte anläggningars dimensionering, vilka olika krav de ställer på markmaterial, topografi, exploateringsgrad etc. Även om kunskapen om alternativ dag- och dränvattenhantering är ganska liten i Sverige så anses den stå sig starkt i en internationell jämförelse (Niemczynowicz, 1999). Okunskapen kring exempelvis drifterfarenheter från LOD-system och andra alternativa dagvattensystem kan vara orsak till att kommuner och företag många gånger inte utnyttjar denna typ av 1 Ordlista i slutet av arbetet förklarar förkortningar och centrala begrepp. 1
12 vattenhantering. Användandet av en oprövad teknik kan ju t.ex. medföra en risk att i framtiden behöva betala skadestånd Syfte Detta examensarbete syftar till att förbättra det svenska kunskapsläget. Först görs en kunskapsöversikt om de LOD-tekniker och dagvattensystem som kan tillämpas för att omhänderta dräneringsvatten från husgrunder. Målet är att sammanställa alternativa metoder som kan användas, eller inte användas, beroende på de förutsättningar som finns samt att utreda hur olika metoder fungerar och vad de kostar. Därefter görs ett antal stickprov på kunskapsnivån hos svenska kommuner och företag kring hur anläggningar projekteras, anläggs samt underhålls och hur denna kunskap står sig i en internationell jämförelse. 2
13 2. Material och metoder Arbetet består huvudsakligen av en litteraturstudie av de olika teknikerna för att alternativt omhänderta dag- och dränvatten. En internationell studie har gjorts för att kunna presentera vanliga dagvattensystem och LOD-hanteringar i sju andra länder. En del av dessa länder har valts utifrån belägenhet för att kunna göra antagandet att det där råder liknande svenska förhållanden m.a.p. markmaterial, klimat etc. De andra utvalda länderna antogs vara länder vilka ligger i framkant inom området. Litteraturstudien har även innefattat berörda föreskrifter, miljömål och lagar. För att få kännedom om var kunskapsnivån hos svenska kommuner och företag ligger gällande LOD-anläggningar har intervjuer genomförts. Valet av vilka kommuner som skulle intervjuas gjordes utifrån vilka som verkar ha hunnit längst då det gäller dagvattenhantering och hos vilka kommuner där tydliga exploateringsområden finns. En uppfattning om detta skapades genom att studera policyn för dagvatten hos olika kommuner. Valet av företag att intervjua gjordes utifrån företagets verksamhetsområde, dess storlek, om företaget hade någon eller några kunniga inom området som i så fall var villiga att svara på frågorna samt företagets lokation för att öka den geografiska spridningen. Frågorna ställdes via ett frågeformulär som skickades till intervjuobjekten med e-post. Anledningen till detta var att många kommuner och företag hade begränsat med tid samt att det på många ställen behövdes flera personer för att kunna svara på samtliga frågor. Genom intervjumetoden kunde personerna ifråga svara på frågorna då tid dök upp samtidigt som frågorna kunde skickas runt inom kommunen eller företaget. För att ta reda på om tid och intresse att ställa upp på intervjun fanns ringdes intervjuobjekten först upp. I de fall där svaren ändå uteblev skickades en påminnelse efter ca två veckor och efter ytterligare en vecka ringdes personerna ifråga upp igen. I några enstaka fall ville personerna som skulle intervjuas hellre svara muntligt vilket då skedde per telefon eller genom ett möte. Kvalitén på svaren varierade kraftigt och därför valdes intervjuresultat från tre kommuner, tre större byggföretag samt fyra konsultföretag inom VA- och markteknik ut för presentation. För att få en uppfattning om hur det kan gå till då en LOD-anläggning anordnas bedrevs en fältstudie där bl.a. en anläggning i Sollentuna kommun studerades m.a.p. dimensionering, kostnad, områdets förutsättningar m.m. Även ett område i Malmö samt ett i Upplands-Bro studerades. 3
14 3. Föreskrifter, miljömål och lagar Anledningen till detta kapitel om föreskrifter, miljömål och lagar är att det ökade allmänna miljömedvetandet ofta har beskrivits med hjälp av lagar och även för att skapa en uppfattning om huruvida lagar kan tänkas förhindra eller främja användandet av alternativa dagvattensystem. De lagar och direktiv som berör dagvatten i Sverige är framförallt EG:s direktiv 2000/60/EG, Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Lagen om allmänna vatten och avloppsanläggningar EG:s ramdirektiv för vatten I december 2000 beslutade EG om ett direktiv, 2000/60/EG, för vattenpolitik inom unionen (SFS 2004:660). Detta s.k. vattendirektiv omfattar alla typer av vatten (sjöar, vattendrag, grund- och kustvatten) förutom havsvatten. I och med direktivet ställs det krav på medlemsstaterna att organisera nationella vattenadministrationer. Direktivets övergripande syfte är att, då det gäller ytvatten, se till att en god ekologisk vattenstatus uppnås och bevaras inom unionen. Genom ett långsiktigt skydd av vattenresurserna ska vattenkonsumtionen stödjas att bli ekologisk hållbar. Direktivet har ett krav på att God grundvattenstatus ska uppnås senast 15 år efter att det trädde i kraft, dvs. senast december Grundvattenstatusen bedöms efter vattnets kvantitativa status eller dess kemiska status, beroende på vilken av dem som är sämst. Vattnet ska klara olika kvalitetskrav som t ex salthalt, och det skall dessutom inte påverka ytvatten eller våtmarker negativt. Grundvattenuttagen får exempelvis inte vara större än den vattenmängd som nybildas. Medlemsländerna skall identifiera den påverkan, bl.a. konstgjord infiltration, som varje grundvattenförekomst kan komma att utsättas för. Med vattendirektivet kom en viktig förändring, vilken bestod av att medlemsländerna ska delas upp i avrinningsområden/avrinningsdistrikt. I mars 2004 beslutade riksdagen att Sverige ska delas in i fem vattendistrikt (se Fig. 3.1). 1) Bottenvikens vattendistrikt 2) Bottenhavets vattendistrikt 3) Norra Östersjöns vattendistrikt 4) Södra Östersjöns vattendistrikt 5) Västerhavets vattendistrikt Fig. 3.1 Sveriges fem vattendistrikt (vattenportalen, 2007). I varje distrikt finns en länsstyrelse som ska fungera som vattenmyndighet med ansvar för kvalitén av vattenmiljön (vattenportalen, 2007). För att direktivets alla krav ska kunna genomföras kan miljöbalken, andra lagar och miljömål behöva ändras på en eller flera punkter eftersom Sveriges kommuner idag är dåliga på att följa direktivet. 4
15 3.2. Miljöbalken, MB Miljöbalken trädde i kraft januari 1999 och är en övergripande lagstiftning med syftet att stödja en hållbar utveckling. De viktigaste bestämmelserna när det gäller möjligheter till LOD finns angivna i miljöbalkens 9:e och 11:e kapitel. I 9 kap definieras hanteringen av avloppsvatten som miljöfarlig verksamhet, med avloppsvatten avses: spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Enligt 9 kap 1 skall hanteringen av dagvatten klassas som miljöfarlig verksamhet. Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras (MB, 9 kap 7 ). Vattenverksamhet definieras i 11 kap 2 som bl.a. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta. Enligt 11 kap 6 får en vattenverksamhet endast bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna, skadorna samt olägenheterna av den Miljömål För att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta antog riksdagen i april miljökvalitetsmål. I november 2005 antogs även ett 16:e mål om den biologiska mångfalden. Dessa miljökvalitetsmål ska vara vägledande för att åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Åtminstone fem av dessa är av betydelse då det gäller dagvattenhantering (Stockholm stad, 2001): Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning Nedan följer en kort presentation av dessa fem miljömål Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Ett av målen är: Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras. I samband med detta mål kan olika kommunala miljömål om LOD presenteras Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig reproduktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 5
16 Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktig och hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten Plan- och bygglagen, PBL Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark, vatten och om byggande. Historiskt sett har inte vatten varit av lika stor betydelse som användningen av mark vid planering av lagen, varpå vattnet till störst del har hanterats m.a.p. exploatering i denna lag. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet gynna en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och på lång sikt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (SFS 1987:10) Översiktsplan I PBL anges att varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Den skall ligga till grund för kommunen och andras myndigheters beslut. I planen redovisas allmänna intressen samt miljö- och riskfaktorer som det bör tas hänsyn till vid beslut om förändring av mark- och vattenområden (Didón m.fl., 1997) Detaljplan En detaljplan används för att reglera markanvändningen inom kommunen. Vid byggnation eller annan typ av förändring skall en detaljplan skapas. Denna skall innehålla tid att genomföra ändamålet och visa det aktuella områdets gränser och huvudändamål som t.ex. parker, gator, vattenområden osv. Detaljplanen är juridiskt bindande under tiden som ändamålet utförs vilken skall vara minst fem och högst femton år (Didón m.fl., 1997) Lag om allmänna vattentjänster Lag om allmänna vattentjänster reglerar förhållandet mellan brukare och huvudman av en allmän VA-anläggning. Till allmän VA- anläggning räknas ledningar och anordningar fram till förbindelsepunkten som tillhör huvudmannen. Rännsten, rännstensbrunn och ledning som förbinder sådan brunn med allmän avloppsledning samt vägdike räknas ej till allmän VA- anläggning. 6
17 En stor del av lagen handlar om hur olika skadeståndsfrågor och tvister skall lösas, då huvudmannen i de flesta fall har monopol på vatten- och avloppsfrågor. Begreppet dagvatten saknas i lagstiftningen. Istället beskrivs ofta både spill- och dagvatten som avloppsvatten. Med tanke på detta behandlar lagen i mångt och mycket avledning av dagvatten. Denna lag är ny och trädde i kraft den 1 januari Den bygger i stort på den tidigare lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (VA-lagen). Nyheter med lagen är bl.a. att kommunernas ansvar att ordna en allmän va-anläggning utvidgas från att enbart gälla när en sådan anläggning behövs av hälsoskäl till att också gälla när en allmän vaanläggning behövs med hänsyn till skyddet för miljön, dvs. större krav ställs på kommunerna att erbjuda anslutningar till va-nät. En annan nyhet är att avvattning av allmänna platser och gator inte längre skall vara bundet till en detaljplan (SFS 2006:412). 7
18 4. Avledning av dag- och dränvatten Under och 1800-talet användes rännstenar och diken för att avleda dagvatten. Av främst hygieniska skäl, då även latrin och sopor tömdes i dessa, började man under talet leda bort dagvattnet i slutna ledningssystem. Sedan dess har principen för dag- och dränvattenhantering varit att på snabbast möjliga sätt leda bort vattnet till närmaste öppna vattendrag, detta bl.a. med förändring av den naturliga vattenbalansen och sänkta grundvattennivåer som följd (Bengtsson m.fl., 2004) Allmänt Målet att sträva efter vid hantering av dagvatten är att avvattna bebyggelse utan att påverka den naturliga vattenbalansen mer än nödvändigt. Beroende på de lokala förhållandena bör dagvatten avledas i ränndalar, öppna diken eller i egen ledning. Vid planering av exploateringsområden måste stor hänsyn till vattenavledning tas. En central roll i planerandet spelar dräneringen av bebyggelsen. För dränvattensystem gäller följande funktionskrav (Svenskt Vatten, 2004): Markens naturliga grundvattennivåer skall, i samband med dränering, så mycket som möjligt bibehållas. I de fall då husgrundsdränering ansluts till dagvattenledning bör anslutningen utföras på så sätt att allvarliga konsekvenser undviks då det allmänna systemet överbelastas. Drän- och spillvatten bör avledas skilt från varandra Transportsystem I dag används i regel fyra olika typer av ledningssystem för att ta hand om avloppsvatten: kombinerade system, olika typer av duplikatsystem, separatsystem och svartvattensystem. I vissa fall kan även en typ av ledningssystem där dränvatten avleds separat användas. Nygamla hanteringsmetoder för avloppsvatten har under de senaste decennierna förbättrats i form av LOD-teknik och ekologisk dagvattenhantering (ED) Kombinerade system Det kombinerade ledningssystemen byggdes till stor del på 60-talet och är fortfarande dominerande i äldre stadskärnor. Systemen är här ofta utformade utgående från de funktionskrav som då gällde. I systemet leds dränvatten, dagvatten och spillvatten i gemensam ledning till ett reningsverk viket gör att bräddning ofta blir nödvändig p.g.a. stora volymer vatten (se Fig. 4.1) Fig. 4.1 Skiss på hur principen för ett kombinerat system ser ut (Ahlman m.fl., 2004). En blandning av dränvatten, dagvatten och spillvatten släpps då direkt ut i recipienten. 8
19 Ett annat problem är att dagvattnets kemiska sammansättning, då det t.ex. innehåller olja eller lösningsmedel, kan störa reningsverkens reningsprocesser (Berggren m.fl., 1991). År 2001 avleddes uppskattningsvis 25 % av Sveriges dagvatten i kombinerade system (Lönngren, G. 2001). Användandet av dessa system bör vara så litet som möjligt eftersom de leder till en försämrad rening och ökade utsläpp från reningsverken (Nilsson & Malmquist, 1997) Duplikatsystem I duplikatsystemen avleds dränvatten i huvudsak tillsammans med dagvatten men i enskilda fall kan dränvatten istället avledas tillsammans med spillvatten (se Fig. 4.2). Sedan mitten av 50-talet är detta det system som i huvudsak används i Sverige. Systemet innehåller minst två ledningar vilket kan medföra höga kostnader och risk för läckage mellan otäta ledningar (Nordström, 1983 & Nilsdal, 1986). Fig. 4.2 Skiss på hur principen för ett duplikatsystem ser ut (Ahlman m.fl., 2004). Där kombinerade system har separerats i efterhand finns ofta problem med att avleda dränvattnet utan att behöva använda pump. Detta har medfört att många dräneringar har kopplats in på spillvattenledningen med dispens (Ahlman m.fl., 2004). Fig. 4.3 Kombinerat system som byggts om till duplikatsystem. Det är viktigt att den nya dagvattenledningen (ses i figuren som en streckad oval) kan läggas tillräckligt djupt så att inte dränvattnet måste avledas till spillvattenledningen, vilket är fallet i mittenfiguren (Ahlman m.fl., 2004). Duplikatsystem med sorterat dagvatten (se Fig. 4.4) skiljer sig från traditionellt duplikatsystem. Här delas dagvattenfraktionerna upp och behandlas olika beroende på lokala förutsättningar och föroreningsgrad. Systemet är en utveckling av LOD-tekniken och då dagvattnet tas omhand genom infiltration på privat mark bör överskottsvatten, vid överskriden infiltrationskapacitet, bräddas till ett kommunalt dagvattensystem. 9
20 Fig. 4.4 Skiss på hur principen för ett duplikatsystem med sorterat dagvatten ser ut. Dagvatten från t.ex. gator kan renas innan det når recipienten medan dränvatten och renare dagvatten infiltreras eller avleds direkt till recipienten (Ahlman m.fl., 2004) Separatsystem Det billigaste och äldsta systemet är separatsystem. I dessa kan dränvatten och spillvatten avledas gemensamt eller så avleds dränvatten tillsammans med dagvatten i egen ledning, dike eller LOD-system. Problemet med separatsystem är att de kräver mycket utrymme vilket resulterat i att duplikatsystem är de mest använda. Intresset för att avleda dag- och dränvatten på ett mer naturligt tillvägagångssätt, t.ex. genom diken och LOD-system, har sedan slutet av 80-talet ökat kraftigt (Berggren m.fl., 1991). Då dränvatten avleds till egen LOD-anläggning måste anläggningen klara av att ta emot största förekommande dränvattenflöde. För denna typ av lösning är det viktigt att ha kännedom om just dränvattenflöde, markens genomsläpplighet samt grundvattennivå (Svenskt Vatten, 1995). Med ett halvseparat system menas ett system där en del av dagvattnet avleds i spillvattenledningen. Detta kan antingen vara medvetet eller p.g.a. felkopplingar (Institutionen för Vatten Miljö Transport, 2004) Separering av dränvatten I områden med kombinerat system som byggts om till duplikatsystem kan det ibland vara problematiskt att kräva dränvattenavledning till dagvattenledning. Det kan då vara lämpligt att anlägga en separat allmän ledning enbart för dränvatten (se Fig. 4.5). Fig. 4.5 Husgrundsdränering som är ansluten till en separat ledning enbart avsedd för dräneringsvatten från husgrund (Härryda kommun, 2001). Där höjdförhållandena är de rätta, kan denna ledning med självfall kopplas till dagvattenledningen. Den separata dränvattenledningen, dit fastighetsdräneringar kopplas, kan antingen bestå av en tät ledning eller av en dränledning som samtidigt dränerar omgivande mark. Det är viktigt att den separata dränvattenledningen är dimensionerad så att den inte under några förhållanden riskerar att orsaka uppdämning i den anslutande fastighetsdräneringen. Dränvatten kan även avledas till en separat pumpgrop för att pumpas till den allmänna dagvattenledningen (se Fig. 4.6). 10
Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se
Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning
Information om dag- & dräneringsvatten
Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska
Dag- och dräneringsvatten
Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika
Information om dagoch dräneringsvatten
Information om dagoch dräneringsvatten I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastighet.
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Information om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens
Säfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
Om dag- och dräneringsvatten
Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,
Information om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten
Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga
Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via
Information om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten
Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar
Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer
Dagvatten för småhus
Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand
Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering
Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov
Information om dag- och dräneringsvatten.
Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för
Dagvattenutredning, Borås Stad
Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning
Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05
Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng
Hållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.
DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta
Dagvatten för övriga fastigheter
Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många
Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga
Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken
Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.
Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla
PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM
repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning
Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré
Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari 1999 1 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter
Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB
Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...
PM, dagvattenhantering
, dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...
BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun
Sid 1 (11) Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Daterad 2011-04-26 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Inledning.... 4 2. Syfte... 5
NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Nu gäller nya riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
Dagvattenutredning Sparven 6
Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340
Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten
Information till fastighetsägare Hantering av dag- och dräneringsvatten Allmänt I den här skriften vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten
RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
Anläggning. Avloppsreningsystem
Anläggning VA Avloppsreningsystem Olika sorters avloppsvatten Spillvatten från Hushåll Dagvatten Dräneringsvatten Spillvatten från industri 28 maj 2013 Sara Bäckström 3 Spillvatten från hushåll Vatten
DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)
DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter
Markavvattning och dränering
Markavvattning och dränering Idag: Markavvattning och dränering Byt 3 Grundläggning och undergrund, kap 8 Inledande om Markvatten Avloppsvatten Olika typer av avloppssystem Avledning av vatten och LOD
RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
VA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.
Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom
Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...
Ledningstyper & Material
Ledningstyper & Material 2015-02-11 1 Ledningstyper Tre typer av ledningar finns i marken Avlopp Dag-& Dränvatten Dricksvatten 2015-02-11 2 Dricksvatten Dricksvatten transporteras alltid i trycksatta system
dag- och dränvattenhantering
Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område
Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34
Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att
Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.
Box 1146 183 11 Täby Tel 8-732 58 Tel, dir 8-732 28 83 Fax 8-732 22 e-post david.kallman@marktema.se PM - Vilunda 2:24, Dagvattenutredning Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen
DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB
DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH
Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01
Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt
GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING
1/3 GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING UTSTÄLLNINGSHANDLING Göteborg 2012-12-17 Rickard Andersson Göran Skålberg ADWICE AB Skeppet Ärans väg 3 426 71 Västra Frölunda Telefon 031-3012300 www.adwice.se Org nr
BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB
BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan
Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan
Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:
Vatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Idé till disposition
Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny
TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD
TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD VAR RÄDD OM VÄRMDÖS VATTEN! Vatten är en av Värmdös viktigaste tillgångar, och vi lever i en unik miljö med tillgång
Avledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet
Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.
Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.
Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u
Klimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Vad är avloppsvatten
Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut
Dagvattenutredning Önnestad 112:1
Sida 1(10) Dagvattenutredning Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar... 3 3.2 Befintliga el- och teleledningar...
Styrdokument dagvatten
DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.
Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning
Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...
Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård
Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård Datum: 2013-08-07 reviderad 2013-10-17 Pauline Sandberg Uppdragsledare Erik Gustavsson Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan
Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1
Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Karolina Ehrén Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan 5
VA-UTREDNING. Regementsparken Växjö ALHANSA FASTIGHETER AB SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ
ALHANSA FASTIGHETER AB Regementsparken Växjö UPPDRAGSNUMMER 1291904000 FÖR DETALJPLAN INOM REGEMENTSPARKEN, VÄXJÖ SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MATTIAS VON PORATH/JONAS BACKÖ Sweco Innehållsförteckning
Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen
Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål
Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP
Dagvattenhantering Fredrik Kastberg, WSP 2012-03-20 Program - dagvattenhantering Bakgrund Dimensioneringskrav Hydrauliska beräkningar Hur kommer fastighetsägare att påverkas? Dagvattenlösningar alternativ
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i
Dagvatten i Borås Stad. Hestra Parkstad Jenny Forsberg Gatukontoret Borås Stad
Dagvatten i Borås Stad Hestra Parkstad 2010-04-15 Jenny Forsberg Gatukontoret Borås Stad 1 Upplägg Varför arbeta aktivt med dagvattenhantering? Bakgrund, dagvattenhantering i Borås Stad Hur arbetar vi
Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Kap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun
Kap 3 DAGVATTEN 3.1 LEDANDE DOKUMENT 3.2 DAGVATTENSTRATEGIN 3.3 RANGORDNING VID PLANERING 3.4 TEKNISKA LÖSNINGAR 3.5 BRUNNAR 3.6 LEDNINGAR 3.7 SERVISANMÄLAN Reviderad 2017 1 3.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings
VA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö
Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615
UPPDRAGSLEDARE. Per Domstad. Per Domstad
PM UPPDRAG Nyréns Läkerolområdet UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Per Domstad UPPRÄTTAD AV Per Domstad DATUM 2016-11-30 DAGVATTENHANTERING LÄKEROLOMRÅDET Bakgrund Gävle kommun avser bebygga det gamla området
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.
REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består
Dagvattenutredning. Kv Fikonet 2-3, Eskilstuna
Handläggare Axel Nordqvist Melander Tel +46105055868 Mobil +46730734431 E-mail axel.nordqvist.melander@afconsult.com Recipient ProNordic Reexplorer AB Fredrik Söderberg fredrik@pronordic.se Datum 14/02/2017
Dagvattenpolicy för Danderyds kommun
1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för
Lagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Karlskrona - Översiktlig dagvattenutredning Mölletorp
Uppdragsnr: 10173223 1 (7) PM Karlskrona - Översiktlig dagvattenutredning Mölletorp Förutsättningar Karlskrona kommun planerar för ett nytt bostadsområde i Mölletorp och i samband med det har WSP fått
Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare
Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare Viktigt med rätt vatten till rätt ledning Lidingö stad inventerar kontinuerligt stadens avloppssystem. Det gör vi bland
Dagvatten-PM, Storvreta centrum
Tengbom 2015-11-09 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark... 5 Dimensionering... 6 Metoder... 10 3.1 Fördröjning via magasin i mark... 10 3.2
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Översikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?
Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång? Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter att styra dagvattenhanteringen - instrument för att lösa vissa problem - kan hindra/försvåra
Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering
Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer
Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman
UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1
Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL
Juris dr. Jonas Christensen Jonas@ekolagen.se 0730 59 09 29 DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL 1 2 Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Markavvattning Lag om allmänna vattentjänster
Figur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna.
2014-09-09 Bakgrund Inom kvarteret Rätten, fastigheten Skönsberg 1:25, planerar kommunen uppföra ett nytt äldreboende. Genomförandet av planen kommer att innebära att befintliga byggnader rivs och att
REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58
REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)
Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om
Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget
MUNKEDALS KOMMUN Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget Göteborg Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget, Munkedals kommun Datum 2010-06-11 Uppdragsnummer 61440932881-4 Utgåva/Status Tea Cole Stefan
Dagvattenutredning Sparsör
Author Hanieh Esfahani Phone +46 10 505 94 79 Mobile +46706788714 hanieh.esfahani@afconsult.com Date 2014-12-05 Project ID 701324 Client Borås Energi & Miljö Dagvattenutredning Sparsör Hållbar dagvattenutredning
VA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress