TERMISK UNDERSÖKNING AV KOPPLING AV KÖLDBÄRARKRETSAR TILL FJÄRRKYLANÄT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TERMISK UNDERSÖKNING AV KOPPLING AV KÖLDBÄRARKRETSAR TILL FJÄRRKYLANÄT"

Transkript

1 a» w FOU W98:25 TERMISK UNDERSÖKNING AV KOPPLING AV KÖLDBÄRARKRETSAR TILL FJÄRRKYLANÄT Erik Jonson, Lunds Tekniska Högskolo, Inst. för Värme- och kraftteknik FjAflFVÄFUf

2

3 TERMISK UNDERSÖKNING AV KOPPLING AV KÖLDBÄRARKRETSAR TILL FJÄRRKYLANÄT Erik Jonson, lunds Tekniska Högskola, InsL för Vårme- och kraftteknik ISSN

4 / Rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten* Svenska FjärrvärmeFöreningens Service AB

5 Förord Projekte. m E är i ett projektpaket av Foll-projekt inom område, fjärrkyla, som genomförts med s.öd Mn NUTEK. En formtt utveckling av fjärrkyw medför atl separat kylproduktion kan ersattas -^ energieffektiv och mitjövänug fjärrkyla vilket leder till att elbehovct i Sverige reducera. Författaren vill passa på att tacka alla som gjort detta projekt möjligt, eu särskilt varmt tack vill jag rikta till: Projektets finansiärer; NUTEK, Svenska Fjärrvänneföremngens Service ABs Wmm FoU-medel, U^p^a Ew \AB> VästerL ^J&VrtXtn AB samwsn Norska Fjärrvännefdrenmgen, Min handledare vid Institutionen för Vänoe- och Kraftteknik, LTH, Docent Svend Frederiksen för handledning, hjälp med litteratur, och råd och tips pä vågen. Harald Andersson, civilingenjör vid Malmö Värme AB, för handledning, Sture Andersson, adj. professor vid Institutionen för Värme- och Kraftteknik, LTH, for information om produktion och distribution av fjärrkyla. Doktorand Nils Olsson ror korrekturläsning Tekn. lic. Catarina WarfVinge vid Institutionen för Byggnadskonsmiktionslära, LTH, för tips angående inneklimatet och olika kytteknikei, Föliande rapport är resultatet av dl projektarbete som behandlar fjärrkylafeknik och speciellt hur en god temperaturdifferens melltn rjankyl^s fram- och rörledning ska kunna erhållas. Projektet utfördes under smdiebesök- Tom Sundman, ABB Fläkt Oy, för information om ABBs Sysfem ThermoNet. Stig Lindberg, ABB, för rad och tips angående kylbatterier. ABB Ventilation, Tekno Term Inneklimat, Stifab Farex och Carrier för produktänfonnaricm. Dessutom vill jag ticka de energibolag som besvarat enkäten och därmed bidragit till bilden av vilka styrmedel som används och vilka installationer som föredras för atl erhålla en god temperatureftektivitet i fjärrky!asystem. Lund 26 mars Erik Jonson

6

7 Summary Thjs report deafs with the problem hov lo increase the temperature difference between the supply and return pipe in district coohng systems. The cooling power of a district cooläng network is directly proportional to the temperature difference. It is therefore important that the customers' cooting systems give a high temperaturs difference. This is more important for dislrict cooling networks which are about to reach iheir maximum capacity, but it is also äroportant for ne* district cooling systems. This is because a higher temperamre difference would lead to a lower investment cost thanks to smaller pipes, pumps and vaives. The conclusions are that a large temperature difference can be accomplished rf the district cooling system bave: Customers which are connected without a heai exchanger. Cooling batteries controlled wrth flow control instead of temperature conftol. Cooling equipment where a higher pressure dröp is allowed, i.e. with longer flov paibs and higher flow velocities. Cooling equipment connecied in series, Low supply temperamre. Increased use of cooled ceilings and fan coils. Hconomical incentives encouraging the customer to iocrease the temperature difference. It is possible to accomplish a large temperamre difference between the supply and the return pipe by using a cooling battery which is suffictently large and by aljowing a larger pressure dröp. The temperature difference for a flow controlled cooling battery with six mbe rows can be as high as 18,5 C at design air temperatuie when air is cooled to 15 "C and supply temperature is 4 "C. Flow control gives a higher temperature difference than temperature control in most cases and is therefore the preferred control when a high lemperature difference is desired. Increasing the number mbe rows in order to inciease the temperature difference leads to a higher investment cost for the fan and for the cooling battery but also a reduced investment of the tu bes to the cooling battery because Öieir diameter can be reduced when the water flow is decreased. Lowering the supply temperature is an efficient way of increasing the temperature difference. It is more efficient when the cooling batteries are sufficiently large, A lower supply temperature to small battcries leads ro an increased cooling power instead of an increased temperature difference. If the size i.e, number of tube rows of the cooling battery is Increased al the same time as the supply temperature is lowered will the acdons streng;then each other. Connection with a heat exchanger reduces the temperature difference strongly. For example when a cooling battery is connected without heat exchanger is the temperature difference 10 C and with a heat exchanger is the temperature difference 7.5 D C. In this case the temperature difference is reduced by 25 % when the battery is connected with a heat exchanger. The comparison is made when air,s cooled from 27,5 "C to 15 C with a cooling battery with four rube rows assuming a supply temperature of 7 "C

8 Sammanfattning Rapporten behandlar frågan hur en stor temperaturdifferens mellan Q ärrkylans fram- och reiurledning ska kunna erhållas. Eftersom fjärrkylanätets effekt är direkt proportionell mot temperaturdifferensen mellan fjärrkylans fram- och returkdning är det viktigt att kunderna tar ut en stor temperaturdifferens. Det är speciellt viktigt för befintliga ijärrkylasystein som börjar nå sirj maximala kapacitet, men även vid nybyggnad eftersom fjärrkylarör och pumpar med mindre dimension då kan användas vilket ger fagre investeringskostnader. Slutsatserna är att en god temperaturdifferens erhålls då fjärrky]asystemct har. Kunder som är anslutna utan värmeväxling Kylbatterier med flödesreglering istället fftr temperaturreglering Kylapparater med en längre flödesväg och en ökad strömningshastighet genom att tillåta ett Större tryckfall vilket ledet till at[ laminärflöde undviks Kylapparater som i största möjliga mån är seriekopplade Låg framlednings temperatur Ökad användning av kyhak och fan coils Ekonomiska styrmedel som uppmuntrar kunden att ta ut en stor temperaturdifferens Det går alt erhålla en mycket god temperaturdifferens med hjälp av kylbatterier genom att använda sig av låg framledningstemperatur, tillräckligt antal rörrader och tillåta ett högre tryckfall och därmed låta vattenflödet ta en längre väg. Temperaturdifferensen för ett flödesreglerat kylbatteri med 6 rörrader blir så hög som 18,5 *C vid den dimensionerande utetemperaturen då luft kyls till 15 C och fjärrkylans framledningstemperatur ar 4 C. Flödesreglering ger i de flesta fall en högre temperaturdifferens än temperanirregtering och är därför den reglering som bör eftersträvas. Detta gäller dock inte vid låga vattenflöden eftersom strömningen då biir laminär vid flödesreglering vilket försämrar värmeöverföringen. En ökning av temperaturdifferensen genom att installera ett större kylbatieji leder till en något högre kostnad för kylbatteriet och fläkten men även till att kostnaden för rören till och från " batteriet minskar eftersom det erforderliga vattenflödet minskar. En sänkning av t]ärrkylans framledningstemperatur är ett effektivt sätt an öka fj ärrkylans temperaturdifferens. Det är dock mer effektivt för rätt dimensionerade kylbatterier än för underdimemionerade. En fördel med en sänkning av framledningstemperaturen til] underdimensionerade system är att dock att deras kyleffekt ökar. Sänks fjärrkylans framledningstemperatur samtidigt som kylbatteriema byggs till eller byts ut mot nya större så förstärker åtgärderna varandra. Anslutning till fjärrky lan ätet via värmeväxlare försämrar temperaturdifferensen kraftigt Exempelvis vid kylning av luft från 27,5 X till 15 C med hjälp av ett batteri med 4 rörrader blir temperaturdifferensen 10 *C om batteriet är anslutet direkt och fjärrkylans temperatur är 7 a C. Är batteriet däremot anslutet via en vänneväxlare där framledningstemperaturen efter växlaren blir 9,0 C så sjunker temperaturdifferensen till 7,5 "C. Temperaturdifferensen sjunker alltså i detta fall med 25 % vid införande av värmeväxlare.

9 Innehållsförteckning 1. INLEDNING _ 1 Li. BAKGRUND i 1.2. SYFTE,. _, ^..:...:.,.... i 1.3. METOD PRODUKTION AV FJÄRRKVXA 3 2, L VAL AV PRODUKTIONSMETOD PRODUKTION MED VARMEPUMP.. 4 2,3,FRIFiYLA PRODUKTION MEL ABSORPTIONSKYLARE DISTRIBUTION AV FJÄRBKYLA, ~ ID 3.1. R(JR PÖR KJARRKVLA RORLEDNINGSSYSTEM _ FJÄRRKYLAI SVERIGE _ 11 4.LFlÄRREYLAlSTOCKHOLM.. h, VÄRMEPUMPAR KYLER SOLV A/5UNDH YBERG _ VARMEFITMFAPKYLEK VÄSTERÅS ^ NYA VÄRMEPUMPAR KYLER LUND, _... _ KYLA MED HJÄLP AVF/ÄRRVÄRMET GÖTEBORG VÄRMEPUMP OCH LOKAL FJÄRRKYLA] BORAS VÄRHEPUMFAK OCH KASONGKLAGRING KYLER MAUJQ - ]4 4 R Ä, LOKAL FJÄRRKYLA JNOKRKOPING LOKAL FJÄRBKYL* I GÄVLE VÄRMEPUMPAR KYLER UPPSALA,._.._.,.._..._,..._..^^...^^ L FRIKYLA FRÅN VÄTTERN KYLER JÖNKÖPING _ AiiSORPTIO^SKYLARE KYLER LDJKÖPWG.,_ 15 S. LUFTKONDITIONERING OCH VAD ÄR ETT BRA INNEKLIMAT? _ HUR KROPPEN AVGER VÄRME VAD AR ETT LÄMPUGT INNEKLIMAT KLirvtATETS INVERKAN PÄ PRESTAT1ON5F0RMÄGAN DIMENSIONERING AV ETT KYLSYSTEM FAKTORER SOM BEGRÄNSAR KYLEFFEKTEN 18 & ÖKNING AV FJÄRRKYLANS TEMPERATURDIFFERENS VINSTEN AV EN ÖKAD TEMPERATURDIFFERENS - 19 *.2, ÅTGÄRDER FOR ATT ÖKA TEMPERATURDIFFERENSEN 19 7, DIREKT ELLER INDIREKT ANSLUTNING FAKTORER SOM TALAR FÖR DIREKT ANSLUTNING 21 "7.2. FAKTORER SOM TALAR FÖR INÖJREKT ANSLUTNING REGLERING AVVARMEVÄXLARE FOR ATT OKA TEMPEJFATURDLFFÉRENSHN... _ TRYCKVÄXLARE ISTÄLLET FOR VÄRMEVÄXLARE SKYLBATTERIER.. ~ BESKRIVNING _ KYLElT^KT OCH-tTLLUFrSTE-VPEPATljR 26 8J.TEMPERATURREGLERAIKYLBATTER A TEMPEKATURREGLERAT KYLBATTERI MED KOhSTANT FLÖDE I BÅDA KRETSARNA 27 S.5.FLODESREGLERADEKYLBATTERIER.,..., AFl^DE5^GL RATKYl ATTERIMEDVARVTA[iltEGLEKADPLMP FLÖDESREGLERATKYLBATTERIMEDSHUNTNING.._»_ ^ 29

10 9. KYLB ATTERIBERA KNING A R J r KYLBATT^EEIS GECftiETKI OCH BESKEIVW1NC AV DRIFTSTÄLLET., TEMFERATlffiDIFFEREWSENVIDLUFrraMPERArUHEN' 27,5 a C _ )Q 9.3. TEMPERATi;RD[FFEREJJS^V DLUFnEMPEPATUPEN25 Q C 32 OALUFnEMPERATURENSmVERKANPATKMPERATUEÖlFFEBENSEN JÄMFÖRELSE MELLAN KYLBATTERIERS REGLERING JÄMFÖPELSE MELLAN FLÖI^S-OCH TEMPF.RATURRECLERING TEMPERATURDIFFERENSEN UNDER NORMAL SOMMARDAG ÖKN^O AV^ARR^YLA^S FRAMLEE^N^O^TEN^PERATUR ^E> LÅGA LUFTTEMPERATURER KOPPLING AV KYI^ATTEEIEr<iENOM ATT TIU_iTA ETT HOCJRE TRYCKFALL 38 30S. HUR SER ETT BRA KYLBATTERJSYSTEM UT? MLNSK^FNO AV RORDIMENSRON BEROENDE PÅ EN ÖKAD TEMPERATURDIFFERENS KOSTNAD FÖR ATT OKA ANTALET KORP ÅDER 42 11KYLTAK- 43 U.L Pl^\T KYLTAK OCH KYLBAFFLAR 43 U.2. MEKANISMERFOkVÄRMEÖVERFÖRING _ PLANA KYLTAK GER SAMMA KOMFORT VID HOGRÉ LUFTTEMPERATUR _.. _.._ KYLTAK REDUCERAR TEMPeRATURGRATjrENTEK _ JL. _._".. r. r.l FÖRDELAR MED KYLTAK JÄMFÖRT M D LUFTBUREN KYLA KYLTAKS TEMPERATURPROGRAM 44 M-7.K.YLEFFEKT KVLBATTERI KOMBINERAT MED KYLTAK «I2.[. EXEMPEL I, SERIEKOPPLINC AV KYLBATTERT OCH KYLTAK , EXEMPEL 2, SERIEKOPPLINC AV KYLBATTERI OCH KYLTAK EXEMPEL 3, SERIEKOPPLING AV KYLBATTERI OCH KYLTAK EXEMPEL 4 r PARALLELLKOPPLDJG KYLBATTERI - KYLTAK - DATORKYLNING _ 4K 13. TMERMONET _ SYFTET MED THERMONETSYSTEMET SEfcH-KOPPLrNo AV VÄSMEKRETSEN OCH BATTERIET._ SAMMA VÄRMEVÄXLARE FÖR VÄRME- SOM FÖR KYLFALLET TRELEDARSYSTEM _ 5Q 13_5. THERMONETAIRMODULE THERMONETL KOMBINATION MED F;ÄRRVARMEOCH FJÄRRKYLA _ SLUTSATSER RÖRANDE THEBMONETSYSTEMET SLUTSATSER.» 54 LITTERATURFÖRTECKNING. 55 LISTOFFIGURES LIST OF TAJBLES» m _ gg LIST OF DIAGRAMS _. _ 58 BILAGOR

11 1. Inledning 1.1. Bakgrund I Sverige har uppbyggnad av fjärrkylasystem påbörjats i fiera städer och alh fler byggnader ansluter sig Lill FjäiTkyla, Vid den snabba utbyggnaden av fj ärrkyla är det viktigt an inga systemfel byggs in under expansionen och att de system som byggs upp skal] vara energitekniskt effektiva. Eftersom fjän-kylasystemets effekt är proportionell mot temperaturdifferensen mellan fjärrkylans fram- och returledning är det viktigt att kunderna lar ut en stor temperaturdifferens. Det är speciellt viktigt för fjärrkylasysiem som nätt sin maximala kapacitet. En ökning av temperaturdifferensen med 1 C C vid den dimensionerande utetemperaturen ger en ökning av fjäifkylanätets effektkapacitet med ca 10 %. Vilka kopplingssätt för anslutning av kylobjekt till nätet ger den bästa temperatureffektiviteten? En stor temperaturdifferens från kunderna har följande positiva inverkan på rjärrfcylasystemet: Ett givet fjärrkylanäis maximala effekt ökar vilket leder till att mer kyleffekt kan säljas. Lägre investeringskostnader vid byggande av ert fjänkylanät eftersom rör och pumpar av en mindre dimension kan användas. Det åtgår mindre energi till pumparna för samma effekt efteisom flödet minskas lika mycket som temperaturdifferensen ökas. Det minskade flödet leder också till att slitaget på pumpar rör och ventiler minskas. Kylbehovet minskas något eftersom pumparbetet, som omvandlas till värme, minskas. 1 kapitel 2-5 ges en introduktion till fjäirkyla. Där beskrivs hur fjärrkyäa produceras och distribueras samt vilket inneklimat som bör eftersträvas. De läsare som redan känner till detta kan gå direkt [ill kapitel Syfte Detta projekt syftar till att bidra, till att en god temperatureffektivitet erhålls genom att bestämma vilket kopplingssätt av kylapparater, vilken typ av anslutning [ill nätet och vilken typ av reglering som ger stor temperaturdifferens mellan fj ärrkylans fram- och recurledning. Detta för att kunna klarlägga hur en god temperaturdifferens ska kunna erhållas för olika typer av kylsystem samt att klarlägga hur system som från början är anpassade för fjärrkyla ska se ut.

12 1.3. Metod Datorsimuleringar Alfa Laval Thermais program CAS 200 används för beräkningar av hur vänneväxlare påverkar kylsystemet. ABB Ventilations program COILS används för beräkning av hur temperaturdifferensen påverkas av kylbatteriets storlek och reglering. Litteraturstudie och produktinventering Litteratur och patent som finns inom området studeras samt presiandan för de kyl apparater som finns på marknaden. Följande kyl apparater ingår: Kylapparater Kylbatterier Plant kvltak Kylbafflar - Kylvatten tol kondensor Enkätundersökning Erfarenheter dras från installationer i fastigheter i städer där man har fj ärrkyla, vilka kopplingar och regleringar som gjorts och vilka temperaturdifferenser som erhållits for dessa. 2

13 2. Produktion av fjärrkyla värmepumpen och absoiptionskylaien. 1 del öairvärme I \ 3 delar kyla 4 delar vänne kyls bon med luft (förlust) *i,.ww»tw*. Värmepump i fjäirväinneuch fjättfcyljnäi Absopöansvätmepunip 7X ; I 8 delar kyla 2,S delar vbnne 0.7 delar kyta ^"^^*^^^2%2g^ 3

14 2«2 Produktion med värmepump Värmepumpens arbetscyk el [9,24] En schematisk bild över en värmepump i ert fjärrvärme- och fjärrkylanät visas \ figur 2.4. I forångaren förångas arbetsmedlet vid ett tryck som ger en fofångningstemperatur som ligger något under fjärrkylans önskade framledningstemperatur, värmen till förångningen tas från fjärrkylavattnet som därmed kyls. Därefter ökas arbetsmedlets tryck i kompressorn. Detta för att mediet senare i kondensom skall kondensera vid en temperatur där avgiver kondensenngsvärme kan användas till att värma fjärrvärme vattnet, Det vill säga en temperatur som ligger något över fjärrvärmens önskade framledningstcrnperatur. Efter kondensom sänks köldmediers tryck med hjälp av en strypventil sä au förangmngen senare sker vid rätt temperatur. Därefter påbörjar köldmediet en ny cykel. Fjärrkvlafcund K y Ila i«kompif5sor Väimelager FjäTTvännckund Fig En värmepump i eu kombinerat fjärrvärme- och fjärrkylanät. Lastvariationer Vid användning av en värmepump för kylning är det viktigt att man även har avsättning för värmen. Ett problem med kombinerad värme- och kylproduktion är att kylbehovet är störst under den riden på året di värmebehovet är som minst, dvs under sommaren. Finns det under sommaren redan ett värmeöverskott exempelvis från avfallsförbrännäng och spillvärme från indiismer leder införandet av en värmepump endast till art ännu mer värme går till spillo. Kommer inte värmen tillgodo ger värmepumpen endast cirka två delar kyla för en del el, detta kan jämföras med en traditionell kylmaskin som ger cirka tre delar kyla för en del elenergi A

15 Värme- och kyl lagring i kyltank [9,25] System med en värmepump i ett kombinera! fjärrvärme- och fjärrkylanät bör ha dygnslagring av värme och kyla. for att jämna ut lastvariationer under dygnet. Värmepumpen slipper då att gä på varierande dellasr under större delen av dygnet man kan istället gå på fullast under en kortare tid. Det ger en högre värme- och köldfaktor samt ett minskat slitage. Dessutom kan man vid kyl- och värmelagring utnyttja billig natte 1 för att kyla fjärrkylavattnei och värma fjärrvärme vattnet Ky Hägring ger också systemet en ökad maximal kyleffekt eftersom man när kyl behovet är stort kan använda sig av både värmepumpens maximala kyleffekt och lagrad kyla. Systemets kyleffekt begränsas inte av värmepumpen utan det är istället nätets kapacitet att transportera fj ärrkyla vattnet tillsammans med temperaturdifferensen mellan fram- och returledningcn som begränsar den maximala kyleffekten. I ett kyllagei finns det ett språngskikt mellan vaimare vatten frän fjänkylans returledning i toppen av tanken och kallare vatten till fjäirkylans framledning i botten av tanken. Lagret fylls på så sätt att det varmare vattnet i toppen av tanken kyls och tillförs botten av tanken. Önskvärda egenskaper för en kyllager är att det ska ha små förluster, både från lagret till omgivningen och temperaturuijamning inom lagret. Stora lager har ofta mindre förluster än små eftersom en ökning av exempelvis diametern i ett cylindriskt lager Till den dubbla ger en dubbelt så stor mantelarea men en fyra gånger så stor volym. Konvertering av befintlig värmepump Något som talar för en användning av värmepumpar för kylprodufction i Sverige är att det finns ett flertal befintliga vännepumpar som endast används för värmeproduktion. Enligt Fjärrvarmeföreningens statistik för 1993 hade 54 av föreningens 163 medlemmar stora värmepumpar i sina system. Tillsammans skulle dessa kunna tillgodose ett kyl behov motsvarande drygt ltwb [16]. Värmepumparnas nisch För att det ska vara lönsamt att använda befintliga värmepumpar för kylproduktion i ett fjärrkylanät krävs att de är placerade på ett rimligt avstånd från området där kylbehovet finns. Vad som är en rimligt avstånd beror på kostnaden för rördragningen i förhållande till intäkterna för såld kyla. För att värmepumpar ska vara ett energieffektivt alternativ vid produktion av fjärrkyla krävs det art det finns behov av både fjärrvärme- och fjärrkyla under samma tidsperiod eller att det finns möjlighet till kyl och värmelagring. Då det endast finns ett kylbehov ger värmepumpen endast chka 2 delar kyla för en del elenergi vilket kan jämföras med den konventionella kylmaskinen som ger cirka 3 delar kyla för en del elenergi. Det är således endast vid kombinerad produktion av fjärrvärme- och fj ärrkyla som värmepumpen är en energieffektrv lösning för fjärrkylaproduktion. Värmepumpar används för kolproduktion i Solna/Sundbyberg, Västerås, Lund, Uppsala och Borås. Dessutom planerar Stockholm Energi att Kyla Hammarby industriområde och Södermalm med hjälp av värmepumpar och i Malmö planerar Malmö Energi att använda värmepumpar i kombination med säsongs!agring i akvifär.

16 2.3. Frikyla Beskrivning av system med frikyla I sin enklaste form värmeväxlar man helt enkelt det kalla sjövattnet mot fjäirkyiavattnet som därmed kyls. En principiell bild över ett sådant system visas i figur 2.5, ED förutsättning Tor att denna systemlösning ska vara lämplig är att det finns tillgång till kallt vatten även under sommaren då kyl behovet är som störst. I Stockholm utnyttjar man frikyla från Vårtan nordost om centrum. Temperaturen på bottenvatmet är här som lägst i början av juli när kylbehovet är som störst. Det beror på att vattnei frän Mälaren som flyier ut i Östersjön har fagre densitet än det saltare östersjövattnet och därför flyter ovanpå detta och när det sedan flyter längre ut i Östersjön för det med sig en del ösiersjövatten. Detta skapar en ström i motsatt riktning som går längs botten och det kalla vattnei frän vintern når Vårtan j juli. Uppvärint sjövatten Returledning Kallt sjövaiten Framledmng Fig- 2,5. Principiell bild över ett system med frikyla. Frikyla i kombination med värmepumpar Användningen av frikyla kan kombineras med användandet av värmepumpar. När vattnet är för varmt för att växlas direkt mot fjärrkylanätet pumpas det först upp och används till fjärrvärmeproduktion i värmepumpar och det kalla returvattnet från värmepumpens förångare får sedan kyla fjäirkylavattnet via värme växlare. Anläggningen kan använda sig av vatteninlag på flera djup. När värmeproduktion är det primära används värmet med högsi temperatur och nar kylproduktion är det primära används vattnet med lägst temperatur. Systemet kan också utformas så alt det varma returvattnet från fjärrkylan vid behov kan användas som stöd vid arrvärmeproduktion i värmepumparna. Frikylans nisch Finns det förutsättningar för att utnyttja naturlig kyla från exempelvis botten av en sjö så ar detta alternativ mycket attraktivt. Ett system med frikyla förutsätter dock att avståndet mellan områdei med kyl behov och sjön inte är alltför ston. Hur stort det kan vara beror på kostnaden för distributionsnätet i förhållande till mängden försåld kyla. Frikyla täcker Jönköpings och en stor del av centrala Stockholms behov av fjärrkyla. #

17 2.4. Produktion med absorptionskylare Beskrivning av absorptionskylare ED metod m producera kyla där det finns tillgäng till billig fjärrvärme är att använda sig av en absorptionskylare. 1 en absorptionskylare, eller som det också kallas absorpuonsvarmepump, används fjärrvärme eller andra värmekällor som drivkälla för att erhålla kyla. Pnnupen for absorptionscykeln liknar den för kompressionscykelo med skillnader au i absorpnonscykeln används värme som drivkälla istället för en kompressor. Det enda syftet med komponenterna inom det inringade området i figur 2.6 är att höja trycket och om de skulle ersattas med en kompressor blir cykeln identisk med en kompressions värmepump. ^bsorptionskyäama skulle kunna placeras ute hos respektive kund vilket man gftr i exempelvis Göteborg, men man skulle också kunna tänka sig an man i områden med flera mindre kunder bygger lokala fjärrkylanat som kyls med en absorptionskylare. T en absorptionskylare absorberas ett köldmedium i ett transportmediunv De vanligaste arbetsmediema är ammomak-vatten och vatten-litiumbromid. I fallet ammomak-vatten ar ammoniak köldmedium och vatten trär,sportmedium och i fallet med vatten-htiumbromid ar vattnet köldmedium och litjumbromid iransponmedium. 3j( Expansionsventäl Kondenseringsvärmet avges till omgivningen Kondensor Förångare M Kylning av fjärrky lavarten Absorbator Generator wi 1^ wx fl U Kylning av lösningen Fjärrvärme som drivenergi Fig. 2,6. Pri?idpskiss Över absorptiortscykeln Absorptionscykeln 124] I generatorn, 1. används fjärrvärme eller någon annan värmekälla till att förånga köldmediet frän lösningen av köldmediet och transportmedlet. Det förångade köldmediet avger sedan värme till omgivningen i kondensorn, 2. under det att köldmediet kondenserar ull vätska. Trycket sänks sedan med hjälp av en expansionsventil 3, sa att man i forangaren. 4, kan förånga köldmediet. Värme som krävs för art förånga köldmediet W från fjärrky Javatmet som därmed kyls Därefter absorberas köldmediet \ transportmediet i absorbatorn. 5. Detta ar ert exoterm reaktion och eftersom mängden köldmedie som kan lösas i transportmedlet mmskar med ökande temperacur måste absorbatom kylas. Den på köldmedium rika lösningen pumpa. 7

18 sedan genom värme växlaren, 7, där värme uppläs och vidare [ill generatorn, 1. Den varma och på köldmedium svaga lösningen efter generatorn, 8, värmeväxlas mot den kallare på kölmeditim nkare lösningen och passerar sedan en strypventii där trycket sänks till absorptionstryckel Vid ammoniak som köldmedium finns även en rektiflkator, mellan generatorn och kondensom, som separerar det vatten som förångats tillsammans med ammoniaken och återför der till generatorn. Används arbetsmedieparet vatten-imumbromid behövs ingen rektifikator beroende pa att de har tillräckligt hög skillnad i kokpunkt Fördelar med absorptionskjla Absorptionsprocessen är tyst och vibrationsfri. Den har hög tillgänglighet och titel servicebehov. Ingen rapportering och hantering av köldmedier om vaneu och litiumbromid används eftersom de äi ofarliga såväl globalt som lokalt. Ingen dyr dragning av fjänkylarör eftersom absorptionskylarna kan placeras nära kunden/kunderna. Drivs av fjärrvärme istället för elenergi, en eventuell framtida höjning av elpriset kommer alltså att gynna absorptionskyla. På sommaren när kylbehovei är som störst är ijäyrvärmenätets lediga kapacitet ofta som Vid ett värmeöverskott på sommaren från spill värmekällor slipper man dumpa värme. Nackdelar med absorptiooskyla Absorptionskylare är stora och de kan därför i vissa fall vara svårplacerade. " Fjärrvärmens framledningstemperatur kan behövas ökas för att man ska få en tillräcklig köldfaktor för en inte alltför stor och därmed dyr värmeväxlaryta. Absorptionskylarna ger en dålig avkylning av fjärrvärme vattnet vilket leder till att stora mängder fjärrvärme vatten måste pumpas runt i fj ärr värmenätet för au kyleffektcn ska bli tillräcklig. Detta ger ett ston pumparbete i fjärrvärmenätet och dessutom måste distributionsrören till absorptionskylama klara av dessa flöden. " Absorptionskylare är komplexa och dyra varför de ofta endast är konkurrenskraftiga nar det finns tillgång till billig värme. 8

19 Ökning av fjärrvärmens framledningstemperatur [32] En nackdel med att använda absorptionskyla som drivs med fjärrvärme vatten är au framledningstemperaturen i många fjärrvärmenäi skulle behöva höjas under sommaren. I Göteborg har framledningstemperaturen ökats från 75 Till C C under sommaren vid införandet av absorptionskyla. En höjning av framledningstemperaluren höjer den högsta kyäeffekten med 2-3 % per a C temperaturhöjning vid givna vattenflöden för Qärrvärmevattaet och kylvattnet och givna köldbarartemperaturer och k>'lvatteninloppstemperatur [32]. Höga temperaturer ger dock ökade värmeförluster, b&de i distributionsnätet och vid värmeverket. Vid kombinerad kraft- och värmeproduktion i ett kraftvärmeverk minskar dessutom dulbyiet när framledni ngstemperaturen höjs. Absorplionskylans nisch Absorptionskyla är lämpligt i områden där det under sommaren finns en värmeöverskotu exempelvis från industrier och atfallsförbränning. Eftersom köldfaktom ar si låg som 0/7 måste det finnas tillgång till mycket bilhg värme för att del ska vara aktuellt att använda absorptionskyla. I Göteborg är del just ett överskott av spillvärme sommartid som gjort alt användning av absorption skyl are valts. Även i Linköping planeras för en användning av absorptionskyjare dar första kylleverans kommer att ske i jub 1997 till Linköpings Universitet. Det som talar för absorptionskyla är att det inte krävs något fjärrkylanät för af distribuera kylan utan del kan placeras en absorpttonskylare hos var och en som har tillgång till fjärrvärme och som vill ha kyla. Något annat som talar för absorptionskyla ar att det ofta finns eti vänneöverskott sommartid. Det som för närvarande talar mot absorptionskyla i Sverige är det låga elpriset som ofta gör andra alternativ mer ekonomiska samt act fjärrvärmens framledningstemperatur i vissa fall sommartid måste höjas för att inte absorption sky larn a ska bli allt för stora och därmed dyra. Dessutom måste fjärrvännenätet klara av de stora flödena av fjärrvärmevatten som absorptionskylama behöver eftersom de har så dålig avkylning, cirka 10 C. 9

20 3. Distribution av fjärrkyla 3.1. Rör för fjärrkyk [9,10] De vanligaste disträbutionsrören vid fjärrkyla i Sverige är konventionella fjärrvärme rör, stålrör isolerade med pol yuretan skum som i sin tur är omslutet av en mantel av polyeten. De preisolerade rören tillverkas på så sätt alt hålrummet mellan medieröret av stål och mantelröret skummas upp. Distribution av det kylda vattnet kan även ske med oisolerade rör eftersom energi förlusterna blir relativt små på grund av att temperaturskillnaden mellan vattnet i rören och omkringliggande mark är liten. I Lund sker distributionen av fjärrkyla med denna typ av oisolerade stålrör. Rören är i detta fall av samma typ som de som används för naturgas och är belagda med ett hölje som ska hindra fuktvandnng till röret. Eftersom temperaturer och tryck i fjärrkylarör är av samma storleksordning som för vatten och avloppsrör skulle de rörtyper som används för vatten och avlopp också kunna användas för fjärrkyla. Rör av stål. plast, glasfiber och segjäm är alla tänkbara. De större huvudledningarna behöver inte förläggas på frostfritt djup utan det räcker normalt med cirka 0,6-0,8 meters täckning. Anledningen till detta är att frysrisken elimineras genom att en viss cirkulation av vattnet alltid sker Rörledningssystem Fjärrvärme och fjärrkyla som två separata system Distribution av fjärrkyla kan ske på flera olika sätt. Det i Sverige vanligaste systemet är att ha ett 4-ledarsystem med en framledning och en returledning för fjärrvärmen och en framledning och en returledning för fjärrkylan. Gemensam retur/ledning för Qärrvärme och fjärrkyla En idé som finns är att använda samma returledning för fjärrvärme som för fjärrkyla, ett så kallat 3-Iedarsystem. och pä så sätt minska rörkostnaden. ABB har ansökt om att få patent på denna idé. Det finns dock flera nackdelar med denna systemlösning. Det blir en exergiförlust när fjärrvärmens och fj ärrkylans returvatten blandas och det kommer därför at! krävas mer energi att värma returvattnet till fjärrvärmens frarnledningstemperatur och det kommer att krävas mer energi till m kyla returvatmei till fj ärrkylans framledningstemperatur. Ett annat problem är att det krävs stora vattenflöden för fj ärrkylan varför man vid utbyggnad av fjärrkyla i ett fjärrvärmeområde inte endast kan lägga en framledning för fjärrkyia och sedan använda sig av fjärrvärmens returledning. Fjärrvärme och absorptionskyla Ett sätt att klara sig ifrån art bygga ett kostsamt prrkylanät ar att använda sig av fjärrvärmenätet tul att transportera värme som används som drivkälla till att producera kyla i absorptionskylare som placeras hos kunden. Den 1 absorptionskylarna lilla temperaturdifferensen på fjärrvärme vattnet tillsammans med absorptionsprocessens låga verkningsgrad gör att det krävs stora flöden av fjärrvärme vatten för att absorptionskylama ska ge tillräcklig kyleffekl Det är därför viktigt att kontrollera att distribution sledningama till absorptionskylama är dimensionerade för dessa flöden. #

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Byggnadsstyrelsens informationer T: 156 1993-09. FJÖ rrkyla

Byggnadsstyrelsens informationer T: 156 1993-09. FJÖ rrkyla Byggnadsstyrelsens informationer T: 156 1993-09 FJÖ rrkyla Dokumentets utgivare Dokumentets datum BYGGNADSSTYRELSEN 1993-09 Projektnarm (ev. förkortat) Fjärrkyls Projektledare, upphovsman (män), konsult(er),

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring

Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring UMEÅ UNIVERSITET Projektarbete Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik 2008-03-24 Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring Anna Persson Camilla Svensson Sammanfattning Då användningen

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Ei R2013:18. Kartläggning av marknaden för fjärrkyla

Ei R2013:18. Kartläggning av marknaden för fjärrkyla Ei R2013:18 Kartläggning av marknaden för fjärrkyla Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:18 Författare: Katarina Abrahamsson och Johan Nilsson Copyright:

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

effektivare distribution av fjärrkyla

effektivare distribution av fjärrkyla effektivare distribution av fjärrkyla Olle Källman, Jarl Magnusson AB Per Hindersson, Jarl Magnusson AB Börje Nord, BN Consulting Forskning och Utveckling 2004:111 EFFEKTIVARE DISTRIBUTION AV FJÄRRKYLA

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

Komfortkyla. Per-Erik Nilsson

Komfortkyla. Per-Erik Nilsson Komfortkyla Per-Erik Nilsson 1 EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med ELFORSK som koordinator. EFFEKTIV finansieras av följande parter: ELFORSK Borlänge Energi AB Borås Energi

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin bergvärme Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump Rätt värmepump för alla förhållanden Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

Kyla på Swedavia Stockholm Arlanda

Kyla på Swedavia Stockholm Arlanda ES13 024 Examensarbete 30 hp September 2013 Kyla på Swedavia Stockholm Arlanda Kartläggning av nuvarande fjärrkylasystem och framtida utvecklingsmöjligheter Joakim Lind Abstract Kyla på Swedavia Stockholm

Läs mer

Lindab Solus Systembeskrivning

Lindab Solus Systembeskrivning Säkerställer en snabb återbetalning på din investering Lindab beskrivning Det självklara valet helt enkelt Bild 1. Lindabs aktiva kylbaffel. Vad är Lindabs -system? Att minimera energikostnaderna för värme

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

Värm din fastighet med fjärrvärme. Så här går det till

Värm din fastighet med fjärrvärme. Så här går det till Värm din fastighet med fjärrvärme Så här går det till Vad är fjärrvärme? Att installera fjärrvärme är enkelt Fjärrvärme bygger på en enkel men genial idé. Det är enkelt att ansluta sig till vårt fjärrvärmenät.

Läs mer

DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER

DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER 1 DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER 2 2. SYSTEMBESKRIVNING GOLVVÄRMESYSTEMET Golvvärmesystemet består av en värmekälla som värmer vatten till radiatorer och golvvärme, vattentemperaturen

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla

Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla concepts for flow technology ALFA LAVAL AQUASTAR / MICRO STC2 / MINI CITY / MINI ECO AT 8482AS Alfa Laval AquaStar Varmvattencentral för lägenheter och

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig

THERMOTECH Golvvärme. Vi gör det enkelt för dig THERMOTECH Golvvärme Vi gör det enkelt för dig VÄLKOMMEN TILL THERMOTECHS VÄRLD Thermotech startade när intresset för golvvärme började upptäckas av de stora VVS-tillverkarna. Idén var att utveckla färdiga

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

Säsongslagring av energi

Säsongslagring av energi Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology PROBLEM: Det kan vara svårt att veta anläggningens behov av varmvatten LÖSNING: VI HAR ACKumulatortankar för alla behov solutions for flow technology ACKUMULATORTANKAR TILLÄMPNINGAR System AT 8475 Varmvattenberedning

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Ekonomi och miljö i fokus. system

Ekonomi och miljö i fokus. system Ekonomi och miljö i fokus system - systemet med energieffektivitet i fokus Små värmeförluster Låga anläggnings- och driftskostnader Snabb och enkel projektering samt installation Finns med diffusionsspärr

Läs mer

Serverrack med kyla. Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop. Kapsling av kall korridor

Serverrack med kyla. Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop. Kapsling av kall korridor Serverrack med kyla Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop Racktech har ett heltäckande utbud för bästa möjliga kylning av serverrack med hjälp av kall korridor, EHDC Open Loop samt EHDC Closed

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET

KLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING SMÖRJMEDEL PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR

Läs mer

Snötillverkning på Kläppen

Snötillverkning på Kläppen SMEEFFEN Small Medium Enterprises Efficient Energy Snötillverkning på Kläppen El-energianvändning 3111 MWh 52 % Stora energianvändare Tryckluft Pumpar Övriga energianvändare Snökanoner Liftar vid Kläppen

Läs mer

LIVING. Återvinning av värme i flerbostadshus med frånluftsventilation - En lönsam investering!

LIVING. Återvinning av värme i flerbostadshus med frånluftsventilation - En lönsam investering! Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar LIVING Återvinning av värme i flerbostadshus med frånluftsventilation

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning Installations- och skötselanvisning ALLMÄNT S1 D-X är en liten kompakt värmepump för ytjordvärme.d-x står för direktförångning, även kallat direktexpansion, som innebär att köldmediet i systemet förångas

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Den här artikeln är ett praktiskt exempel på hur du som fastighetsägare kan spara 37.500 kr på fjärrvärmeräkningen.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

(11) UTLÄGGNINGSSKRIFT

(11) UTLÄGGNINGSSKRIFT SVERIGE (11) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass 7203513-2 F24d 3/10 (44) Anifikan utlagd och 74-12-23 Publicerings- 372 620 utlfiggningsskriften nummer publicarad (411 Ansäkan 7 3 " 0 9-1 8 allmänt

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren

Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren Med en Thermiapump kan du få skön svalka från din egen villatomt på sommaren Thermiapumpen är mycket mer än enbart värmepump Ett helt klimatsystem som ger värme på vintern och svalka på sommaren Passiv

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Begränsa returtemperaturen Genom att tillfälligt sänka värmeventilen så sänks fjärrvärmecentralens returtemperatur. Det går tex

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005

Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005 Bilaga 4. Bränslebehov och värmeproduktion under 2005 Data från 2005 redovisas med beräkningar gällande förbrukade bränslen i kraftvärmeverket (KVV) för värmeproduktion och det totala bränslebehovet. Värden

Läs mer

Värmepump med R407C eller R134a?

Värmepump med R407C eller R134a? 2011-03-11 1 Värmepump med R407C eller R134a? R134a, 1,1,1,2-Tetrafluoretan R32, Difluormetan R125, Pentafluoretan 2011-03-11 2 Innehåll 1. VÄRMEPUMP MED R407C ELLER R134A? 3 1.1 Fördelar R407C: 3 1.2

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

AQUASNAP JUNIOR ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP 30RA/30RH LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP

AQUASNAP JUNIOR ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP 30RA/30RH LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP AQUASNAP JUNIOR LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP 30RA/30RH ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP ALLA VIKTIGA KOMPONENTER FINNS REDAN INBYGGDA... Med Aquasnap Junior är vår redan så populära Aquasnap-produktfamilj

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör LK Markvärme Allmänt LK Markvärme är ett rörsystem avsett för att hålla snö- och isfritt på gator, torg, körramper, trafikytor, broar, lastbryggor mm. Grundkomponenter i markvärmesystemet är fördelare,

Läs mer

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 MR-CH01 D99272R1-2011-12-20 - DB98-29971A(1) 1(14) Med reservation för ändring Innehåll Tr å d l ö s f j ä r r k o n t r o l l - Kn

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2010-12-09 Dagordning Inledning Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Önskemål om information Kundundersökning, NKI Fika Kundforum, exempel i regionen

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Foto 1. Isolerade matningsrör till bordvärmen. Foto 3. Oisolerade matningsrör i taket, som sitter för tätt för att kunna isoleras.

Foto 1. Isolerade matningsrör till bordvärmen. Foto 3. Oisolerade matningsrör i taket, som sitter för tätt för att kunna isoleras. Energibesparing i växthus Flik 5:1 tekniska möjligheter 211 Tillväxt Trädgård Vattenburen värme I växthus finns det lätt flera hundra meter matningsrör och i större företag blir det lätt en kilometer.

Läs mer

INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN

INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 1(6) INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN 1. KORT BESKRIVNING AV SYSTEMET Hetvatten distribueras av Södertörns Fjärrvärme AB till vår undercentral.

Läs mer