Forskning och Innovation i Sverige en internationell jämförelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning och Innovation i Sverige en internationell jämförelse"

Transkript

1 Forskning och Innovation i en internationell jämförelse

2 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 1. Inledning 7 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker s industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 28 Box 573, SE Stockholm Tfn: FoU- och innovationsinvesteringar 1 3. Kompetensresurser FoU- och innovationssamarbete Vetenskaplig konkurrenskraft Innovativ konkurrenskraft Forsknings- och innovationspolicy 65 IVA-M 382 ISSN: ISBN-13: Omslag: AMGD Produktion: Tcb Stockholm Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via projektets hemsida Projektet stöds av VINNOVA. VINNOVAs speciella ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. VINNOVA finansierar den behovsmotiverade forskningen som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver, samt stärker de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet, har cirka 18 medarbetare och en årsbudget på 1,7 miljarder kronor.

3 Förord Sammanfattning För att både skall kunna utnyttja de möjligheter och bemästra de utmaningar som följer av globaliseringen, krävs innovation och förnyelse. Detta ställer stora krav på strategiska satsningar i forskning och utveckling. För att få en bättre bild av s nuvarande position och konkurrenskraft har det i denna rapport genomförts en internationell jämförelse av forskning och innovation. Jämförelsen baseras på tillgänglig data och sätter in i ett globalt sammanhang. Rapporten belyser centrala dimensioner för en hållbar tillväxt. Syftet är att skapa underlag för ökad insikt i de utmaningar och möjligheter som föreligger. Förhoppningsvis kan den också stimulera till en bred diskussion om vad som bör göras, och vilka prioriteringar som är nödvändiga för att, även på lång sikt, ska vara konkurrenskraftigt i den ökande globaliseringen. Rapporten har sammanställts av Göran Marklund, Rolf Nilsson och Patrik Sandgren på VINNOVAs avdelning för Strategiutveckling och är en del i arbetet med projektet Forsknings- och Innovationsframsyn. Jan-Eric Sundgren Ordförande projektet Forsknings- och innovationsframsyn har ett bra utgångsläge för långsiktig hållbar tillväxt och innovationskraft. De flesta indikatorer visar att i relation till storlek positionerat sig bland de ledande länderna eller över genomsnittet. Det finns dock en del orosmoln. Näringslivets FoU-investeringar i har under senare år minskat som andel av BNP. s offentliga investeringar i FoU har också minskat i relation till BNP. Statlig FoU-finansiering till näringslivet minskar, främst på grund av neddragningar i de försvarsmotiverade FoU-investeringarna. I fråga om de samlade forsknings-, utvecklingsoch innovationsinvesteringar är ett av de länder som investerar mest i förhållande till landets samlade resurser. Den absoluta merparten av de svenska investeringarna finansieras dock av näringslivet. Noterbart är att FoUverksamheten i domineras av en handfull multinationella företag. Sedan 21 minskar dock FoU-investeringarna som andel av BNP. Minskningen gäller både den offentliga finansieringen och vissa tongivande sektorer av näringslivet. s totala offentliga investeringar i FoU är, i en internationell jämförelse, begränsade. Dessutom saknar skatteincitament för FoU, som komplement som till direkta FoU-stöden, vilket många andra länder har. Karaktären på den svenska forskningsfinansieringen har också förändrats och blivit allt mer konkurrensinriktad. Universitet och högskolor måste därför i ökad utsträckning söka externa medel både nationellt och internationellt. Detta har skapat ett tryck att bibehålla och utveckla attraktionskraft och konkurrenskraft genom en tydligare profilering. Därmed har också intresset för, och satsningar på, starka forsknings- och innovationsmiljöer ökat. Institutsektorn, som i andra länder står för en ansenlig del av mer marknadsnära forskning är liten i. För närvarande pågår dock en omstrukturering av de industrinära instituten, som kan medföra en förstärkt internationell konkurrenskraft för den svenska institutsektorn till stöd för näringslivet. Kompetensresurserna i har successivt förstärkts. Antalet högutbildade har ökat och ligger idag, vid en internationell jämförelse, relativt väl till. En relativt stor andel av de svenska forskarna är dessutom unga. I internationell jämförelse är en relativt stor andel av företagen i involverade i innovationsaktiviteter. visar också en hög nivå vad gäller samarbete för att generera innovationer. Sett över tiden har denna andel dessutom ökat. Däremot tyder befintlig statistik på att utbytet mellan forskningsutförare inom näringslivet och akademin inte är så omfattande som i många andra länder. Företagsfinansieringen av forskningen vid svenska universitet och högskolor är internationellt sett låg och förekomsten av delade tjänster begränsad. Förutsättningarna för ett ökat utbyte borde vara goda i och med att merparten av de företag som bedriver FoU är lokaliserade i eller i närheten av högskoleorterna. Generellt sett håller svensk forskning en hög vetenskaplig kvalitet och svenska forskare är produktiva. Resultaten är särskilt framstående inom livsvetenskaper, särskilt biomedicin och klinisk medicin. Sett över tiden finns dock tendenser till försvagning av den forskningsmässiga kvaliteten. Även sett till den tekniska konkurrenskraften har en relativt stabil position. Mätt i antalet internationella patent placerar sig bland de tio ledande länderna. De svenska patenten är dock, liksom FoU-investeringarna, koncentrerade till en handfull FoUintensiva storföretag. Globalt har patenteringen inom IT och telekom ökat kraftigt, men för

4 1. Inledning svensk del uppvisar området en fallande trend, vilket kan vara ett tecken på en försämrad konkurrenskraft inom ett av s viktigaste områden. En viktig faktor för förnyelsen av näringslivet är framväxten av nya företag. De data som finns på nyföretagandet är dock inte entydiga. placerar sig å ena sidan bland de länder som har en relativt låg, och fallande andel individer som startat eller ämnar starta företag. Å andra sidan uppvisar en trendmässig ökning i antalet nya företag. Det kan också tilläggas att tillgången på riskkapital i, vilken ofta framställs som en kritisk faktor för nya företag, är relativt god vid en jämförelse med andra länder. Merparten av investeringarna är dock koncentrerade till senare skeden. Detta innebär att den reella tillgången på kapital i förkommersiella faser är mer begränsad än vad data ger sken av. I finns det, generellt sett, få insatser baserade på mekanismer för market pull, det vill säga insatser som stärker efterfrågan på innovativa produkter och insatser direkt till FoU i företag. Det bör också understrykas att den behovsmotiverade forskningen som primärt kan förväntas understödja innovationer är liten i i en internationell jämförelse. Dessutom innebär de hittills genomförda neddragningarna i den behovsmotiverade militära forskningen och de ytterligare neddragningar som kan förutses de närmaste åren reella minskningar av den behovsmotiverade svenska forskningen. Syftet med denna studie är att ge underlag för diskussion och reflektion inom ramen för projektet Forsknings- och Innovationspolitisk Framsyn, som under 27 genomförs i samspel mellan många aktörer i det svenska forsknings- och innovationssystemet. Projektet avses ge underlag för den forskningspolitiska propositionen 28. Huvudansvariga för projektet är IVA och VINNOVA. Denna studie omfattar indikatorbaserade internationella jämförelser av investeringar i forskning, utveckling och innovation respektive resultat av sådana investeringar i vetenskap och innovation. Studien innehåller också internationella jämförelser av offentliga satsningar och incitament för forskning, utveckling och innovation. 1.1 Globaliseringens utmaningar och möjligheter Globaliseringen förändrar förutsättningarna för forskning, innovation och tillväxt. Världens länder, människor och organisationer integreras alltmer med varandra. En viktig effekt av detta är en ökad tillväxt i möjligheterna till värdeskapande, kunskapsgenerering och social utveckling. Förutsättningarna för tillväxt och utveckling ökar således i takt med globaliseringen. Den globala tillväxten har också ökat avsevärt det senaste decenniet. En annan effekt av kritisk betydelse för den framtida globala utvecklingen är den markant ökade belastningen på jordens resurser och ekosystem som följer i globaliseringens spår. Ökad tillväxt i allt fler delar av världen genererar ökade ekologiska belastningar. Markant förbättrade miljöprestanda i produkter, produktionsprocesser och samhälle kommer att vara av avgörande betydelse för den globala utvecklingen. En tredje viktig effekt av globaliseringen är att konkurrensen mellan organisationer, individer och länder ökar då alltfler aktörer deltar på samma marknader. För länder gäller konkurrensen i hög grad att skapa de internationellt bästa förutsättningarna för kompetensutveckling, vetenskap, innovation och affärsutveckling. Politiken har med andra ord i allt större utsträckning blivit konkurrensutsatt. Långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt är grunden för nationellt välstånd. Innovation och förnyelse i näringsliv och samhälle är förutsättningar för hållbar tillväxt. Forskning och utveckling är kritiska investeringar för innovation och förnyelse. Länders konkurrenskraft är avgörande för deras förmåga att generera hållbar tillväxt. Konkurrenskraft kan analyseras i flera dimensioner. I denna rapport analyseras s internationella konkurrenskraft med fokus på forskning, innovation och tillväxt. Materialet baseras på kvantitativa indikatorer. Globaliseringen innebär både utmaningar och möjligheter för svensk tillväxt och välfärd. Konkurrensen intensifieras till följd av att varor och tjänster köps och säljs i global skala och att priser tenderar att sjunka över tid. Några av förutsättningarna för globaliseringen är att produktionsfaktorernas rörlighet ökat till följd av internationella avregleringar på t ex handelsområdet och tillkomsten av lågkostnadsländer i Östeuropa och Asien samt det finansiella kapitalets tryck på ständigt ökande avkastning. Globaliseringens konsekvenser är flerfaldiga. En viktig faktor är dock att konkurrensen ökar, vilket skapar ökad press på kontinuerlig förnyelse av affärer och företag. På kort sikt ökar trycket på effektivisering av verksamheter. På längre sikt är innovation en nödvändig förutsättning för företags, branschers och länders

5 internationella konkurrenskraft. För har konkurrensen från låglöneländer i Östeuropa och Asien kommit att innebära att företag i arbetsintensiva branscher i ökad utsträckning flyttar ut standardiserad produktion och rutiniserade tjänster. Men utflyttning sker också av kunskapsintensiva jobb och forskning. För att stärka sin konkurrenskraft söker företag tillgång till arbetskraft med hög kompetens och tenderar därför att lokalisera verksamhet till miljöer med kvalificerad FoU. 1 För att uppnå konkurrensfördelar på globala marknader tenderar företag att specialisera sig på ett färre antal verksamheter. Därigenom kan innovations- och förnyelsekraften på dessa områden stärkas. Företag kan, och måste långsiktigt, möta den globala konkurrensen med produktinnovationer. Det innebär att nya varor och tjänster utvecklas med mer efterfrågade och förbättrade egenskaper som inte kan kopieras så snabbt. De företag som inte klarar att ta fram nya internationellt konkurrenskraftiga produkter kommer i förlängningen att tvingas till priskonkurrens. De delar av verksamheterna inom olika produktområden som andra företag utför med högre kvalitet eller effektivare avvecklas och köps istället från dem. Det kan gälla såväl stödfunktioner i verksamheten som komponenter i produkterna. Sådana omstruktureringsprocesser kallas ofta för outsourcing. Outsourcing till utländska leverantörer, så kallad offshoring, kan innebära att näringslivet i krymper. 2 Kostnadspressen till följd av den internationella konkurrensen medför också att företag ständigt tvingas rationalisera sin verksamhet för att sänka sina kostnader. Jakten på sänkta kostnader sätter även press på snabbare och effektivare transporter, minskad eller avskaffad lagerhållning, utveckling av ny produktionsteknik och effektiviserad produktutveckling. Samtidigt pressas leverantörer att producera billigare. Globaliseringen driver således på en ökande rationalisering i alltmer specialiserade företag och företagsnätverk. 1.2 FoU och innovation för hållbar tillväxt Innovation innebär utveckling och kommersialisering av varor och tjänster eller produktions- och distributionsprocesser. Det är därför viktigt att betona att för att innovationer ska komma till stånd krävs alltid ett visst mått av utvecklingsarbete. Vid inkrementell, eller stegvis, innovation är andelen utvecklingsarbete ofta begränsat. Vid mer genomgripande innovation krävs vanligen betydande utvecklingsarbete och ofta även forskning. Innovationer förutsätter således utvecklingsarbete eller forskning, ofta båda. 3 De produkter som det svenska näringslivet lever på att sälja idag är resultatet av gårdagens investeringar. Imorgon har någon annan lärt sig att göra liknande produkter bättre eller billigare, ofta bådadera. Företagens förmåga att skapa innovationer nya eller bättre produkter och processer är avgörande för deras internationella konkurrenskraft. En viktig förutsättning för detta är investeringar i forskning och utveckling (FoU). Flertalet innovationer uppstår i kombinationer av behov och kunskaper. Företag investerar merparten av sina FoU-resurser på att förbättra befintliga varor, tjänster och processer utifrån kunskap om kunders efterfrågan. I allmänhet investeras en mindre del av FoUinvesteringarna i produkter som tillfredställer ännu inte artikulerad efterfrågan. Företag är mycket sällan självförsörjande på den kunskap och kompetens som är nödvändig för att utveckla innovationer. De använder sig av andra företag, kunder och leverantörer samt av universitet, högskolor och forskningsinstitut. Forskningen vid dem kan bidra till företags innovationer på ett flertal sätt. Den kan bidra med att generera nya kunskapsmässiga och tekniska möjligheter respektive med kunskap för att lösa specifika tekniska och organisatoriska problem. Forskningen utvecklar också en kunskaps- och kompetensbas som företag kan nyttiggöra via rekrytering. Den forskning som bedrivs vid universitet, högskolor och forskningsinstitut är i huvudsak offentligt finansierad. Forskning har visat att det på branschnivå föreligger ett positivt samband mellan branschers FoU-intensitet och exporttillväxt: ju högre FoU-intensitet desto högre exporttillväxt. Förklaringen till det är att FoU genererar internationellt konkurrenskraftiga innovationer som kan exporteras. 4 En generell slutsats från forskningen om ekonomiska effekter av FoU-investeringar är att dessa, i genomsnitt, genererar ett ekonomiskt värde som klart överstiger kostnaderna för dessa investeringar. Det huvudsakliga skälet till detta är att sådana investeringar i allmänhet genererar stora multiplikatoreffekter i form av lärande och imitationsinvesteringar som uppstår till följd av de innovationer som investeringarna resulterar i. 5 Vissa empiriska studier pekar på att den genomsnittliga multiplikatoreffekten, genom så kallade. externa effekter (eller spill-over ), kan vara högre än 1. 6 Det är också tydligt från forskningen att den samhälleliga avkastningen från FoU-investeringar generellt sett är flera gånger högre än den privata. 7 En översikt av studier på företagsnivå visar att den totala samhälleliga marginalavkastningen av FoU-investeringarna ligger mellan 9 och 1 procent, medan enbart den privata ligger mellan 7 och 69 procent. 8 Den relativt stora diskrepansen mellan den privata och samhälleliga avkastningen motiverar offentligt stöd till FoU-investeringar. Detta är inte minst betydelsefullt eftersom offentliga krav kan stimulera riskfyllda FoU-satsningar med positiva effekter på miljö och människor. För mer genomgripande innovationer som får stor spridning i samhället kan tillväxteffekterna vara synnerligen stora. Om statlig politik kan bidra till framväxten av så kallade radikala innovationer, så är det ett mycket starkt argument för lönsamheten hos sådan verksamhet. Det finns även stöd i forskningen för att storskaliga teknologiskiften sällan kommer till stånd utan offentlig inblandning. 9 Den offentligt finansierade forskningens förmåga att generera nya vetenskapliga och teknologiska resultat överstiger vanligen den privata sektorns förmåga och intresse för att använda dessa. För internationellt konkurrenskraftiga innovationssystem, som genererar effektivt nyttiggörande av offentliga kunskapsinvesteringar behövs därför effektiva mekanismer, strukturer och organisationer. Forskningen visar samtidigt att positiva tillväxteffekter av offentliga FoU-investeringar förutsätter noggrann utformning av FoU-stöd Studiens disposition I kapitel 2 FoU- och innovationsinvesteringar studeras hur står sig i en internationell jämförelse avseende satsningar på FoU och innovation. Tonvikten ligger på näringslivets satsningar. Vidare studeras internationaliseringen av FoU-verksamheten samt utvecklingen av riskkapitalförsörjningen. I Kapitel 3 Kompetensresurser görs internationella jämförelser avseende andelen högutbildade. Kapitel 4 FoU- och innovationssamarbete behandlar benägenheten att samverka vid utvecklandet av innovationer. Särskild tonvikt läggs i kapitlet på samarbete mellan universitet och högskolor och näringsliv. I Kapitel 5 Vetenskaplig konkurrenskraft studeras den vetenskapliga produktionen i termer av vetenskapliga publikationer. Den teknologiska utvecklingskraften studeras i kapitel 6 Innovativ konkurrenskraft där såväl patentering, omsättning från nya produkter och nyföreta-gande används som indikatorer. I kapitel 7 Forsknings- och innovationspolicy studeras statens satsningar på FoU när det gäller såväl volym som inriktning. 1 Isaksson, P. 26, Har en chans? Globaliseringen och vi. 2 VINNOVA, VP 26:1. 3 Det bör understrykas att den officiella FoU-statistiken, både i och internationellt, underskattar det totala utvecklingsarbete som bedrivs i näringsliv och offentlig verksamhet. Det finns flera orsaker till detta. Den viktigaste är att FoU är en verksamhet som främst genererar immateriella tillgångar i form av kunskap och kompetens. Det innebär att den vanligtvis är svår att kvantifiera. Därför är det primärt den FoU-verksamhet som formaliseras i organisatoriska termer, såsom särskilda FoU-enheter eller FoU-processer som fångas i statistiken. 4 Andersson, Martin. & Johansson, Sara. 26, Innovationer och svensk export, CESIS. 5 Baumol, W. J., The Free-Market Innovation Machine analyzing the growth miracle of capitalism, 22, Princeton University Press, New Jersey. 6 Coe and Helpman, International R&D spillovers, European Economic Review, 1995, 39(5), pp , Guellec, D. and Van Pottelsberghe de la Potterie, B, R&D and productivity growth: panel data analysis of 16 OECD-countries, OECD, 21, STI, Working Papers, no. 21/3, Paris, OECD, Links between policy and growth: cross-country evi-dence, OECD Economic Outlook no 68, 2, pp , Bassanini, A., Scarpetta, S. and Hemmings, P., Economic growth: the role of policies and institutions. Panel data evidence from OECD countries, OECD, Economic Department Working Papers, no 283, 21, Paris. 7 Baumol, W. J., The Free-Market Innovation Machine analyzing the growth miracle of capitalism, 22, Princeton University Press, New Jersey, pp , Wolff, E.N., Spill-overs, Linkages and Technical Change, Economic Systems Research 9, 1997, ????? 9 Ejermo, Olof, Kerstin Enflo och Astrid Kander, Offentlig forskning och utveckling och tillväxt, CIRCLE, Ejermo, Olof, Kerstin Enflo och Astrid Kander, Offentlig forskning och utveckling och tillväxt, CIRCLE, 26.

6 2. FoU- och innovationsinvesteringar Forskning och utveckling (FoU) utgör de viktigaste investeringarna i innovationer med högt förädlingsvärde. Med forskning avses att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer. Utvecklingsarbete är att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, processer och nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. I internationell jämförelse satsas det i, som redan nämnts, i förhållande till ekonomins storlek, stora resurser på forskning och utveckling. År 25 uppgick FoU-investeringarna i, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), till knappt 14 miljarder kronor, vilket motsvarade 3,9 procent av BNP 11. Figur 2.1 FoU som andel av BNP och fördelad på utförarkategorier år 25. Källa: SCB för och OECD för övriga länder. (24) (24) (24) Endast i, där den samlade FoU-verksamheten uppgick till 4,5 procent av BNP, är FoUinvesteringarna större i relation till ekonomins storlek. Motsvarande siffra för var 2,6 procent av BNP (figur 2.1). Att jämföra FoU-verksamheten i stora länder med små länder kan dölja intressant information. Exempelvis varierar FoU-verksamheten i kraftigt från delstat till delstat. Sju delstater i utför mer FoU än relaterat till ekonomins storlek. Mest FoU i förhållande till delstatlig bruttonationalprodukt utförs i New Mexico, 8 procent, det vill säga mer än dubbelt så mycket som. Övriga delstater som placerar sig före är; Maryland, Massachusetts, Michigan, Rhode Island, Connecticut och Washington. 12 Företagssektorn Universitet och Högskolor högskolor Statliga institut och och myndigheter Övriga organisationer organsationer (inkl. (inkl kommuner kommuner och och landsting) landsting) I utförs FoU i en, jämfört med de flesta andra länder, markant tvådelad struktur, dominerad av företag och universitet och högskolor. År 25 utfördes cirka 74 procent av FoUverksamheten i företag och 21 procent i universitet och högskolor. Företagen finansierar till stor del sin egen FoU, 89 procent år 25. Omkring 4 procent av företagens FoU-investeringar finansieras i av offentliga finansiärer. Huvudsakligen utgörs denna av försvarsbeställningar från FMV. Finansieringen av forskning vid universitet och högskolor kommer huvudsakligen från offentliga finansiärer, knappt 8 procent år Privata fonder och stiftelser finansierade 25 cirka 1 procent och företag omkring 5 procent. placerar sig alltså i den absoluta världstoppen när det gäller FoU-investeringar i Figur 2.2 FoU-investeringar år 25 i OECD-länder (miljarder köp-kraftsjusterade US dollar). Källa: OECD, MSTI 27. Miljarder PPP$ 35, 324,5 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 13,7 117,5 relation till ekonomins storlek. I absoluta tal är de dock relativt små i ett globalt sammanhang. Omräknat till köpkraftsjusterade amerikanska dollar hamnar de svenska FoU-investeringarna först på fjortonde plats (figur 2.2). FoU-investeringarna i var nästan 29 gånger större, s 12 gånger större, s 1 gånger större och s nästan 6 gånger större. Av OECD-ländernas totala FoU-investeringar utgör den svenska andelen cirka 1,5 procent. Mellan åren var det land som i relation till BNP investerade mest resurser i FoU. År 21 passerades av. I ökade FoU-investeringarna under hela 199-talet för att nå sin topp 21. Därefter har FoU-investeringarna som andel av BNP minskat och uppgick år 25, som nämnts ovan, till cirka 3,9 procent av BNP. 63,1 4,7 35,2 32, 21,8 18,1 16,6 16,3 13,4 11,8 11,3 1, 8,4 7,6 6,8 6,4 5,6 5,6 4,8 4,5 4,4 3,4 3,1 Ryssland Mexiko Turkiet Sydafrika Singapore (24) Australien (24) Ryssland Australien (24) Schweitz (24) Mexiko Sydafrika Turkiet Singapore ,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, Procent Procent av av BNP BNP 11 Statistik över FoU-verksamheten 26, delvis baserat på uppskattningar, visar att de samlade svenska FoU-investeringarna i löpande priser ökat med 4 miljarder till 18 miljarder mellan 25 och 26. Som andel av BNP har FoU-satsningarna minskat till 3,83 procent av BNP. 12 Marklund, Göran. 27, Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb, Underlagsrapport nr 2 till Globaliseringsrådet. 13 I denna finansiering inkluderas anslag från de sju forskningsstiftelser som i mitten av 199-talet bildades med de tidigare löntagarfondsmedlen som grund. 1 11

7 Figur 2.3 Totala FoU-utgifter som andel av BNP Källa: OECD, MSTI 27. 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, Procent av BNP 2.1 Forskning vid universitet och högskolor Forskningsvolymen vid svenska universitet och högskolor uppgick år 25 till cirka 21 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka,8 procent av BNP. I internationell jämförelse är denna procentandel den högsta. Efter kommer,, och. Att placerar sig så högt är bland annat ett resultat av den sedan länge etablerade politiska prioriteringen i att samhällets forskningsresurser ska koncentreras till universitet och högskolor. Det har samtidigt inneburit att institutsforskningen i är liten i internationell jämförelse. I absoluta tal placerade sig svenska universitet och högskolor ifråga om forskningsvolym år 25 först på fjortonde plats. I var universitetens forskningsvolym drygt 19 gånger större än vad den var i, medan den i var cirka 7 gånger större (figur 2.5). Sett till ämnesområden utförs cirka 7 procent av all forskning i inom ämnena medicin, naturvetenskap och teknik (figur 2.6).,5, Det bör noteras att FoU-investeringar i företag med färre än 5 anställda för första gången inkluderades i 25 års svenska FoU-undersökning. För år 25 inkluderades även FoUverksamheten i kommuner och landsting som inte tidigare undersökts. Därmed är siffrorna för år 25 inte helt jämförbara med de för tidigare år. 14 Om data för företag med färre än 5 anställda och FoU-verksamheten vid kommuner och landsting räknas bort från 25 års statistik uppgår de totala FoU-investeringarna i till cirka 3,6 procent. Nedgången i s FoU-investeringar har inneburit att s försprång gentemot andra länder minskat (figur 2.3). Huvuddelen av den totala FoU-verksamheten i utförs i näringslivet. Det är också där som ökningen av FoU-investeringarna skett under 199-talet. Nedgången i FoU-investeringarna, i förhållande till BNP, sedan 21 förklaras främst av stagnerande FoU-investeringar i näringslivet, i första hand i de stora multinationella företagen. FoU-verksamheten utanför näringslivet har i relation till BNP varit i det närmaste konstant under de senaste 15 åren (figur 2.4). Figur 2.5 Forskningsvolym vid universitet och högskolor år 25 i OECD-länder (miljarder köpkraftsjusterade US dollar). Källa: OECD, MSTI Miljarder PPP$ 45,8 17,5 11,6 1,4 9, 7,9 7,6 5,5 3,9 Australien (24) (23) 3,2 3,2 2,6 2,4 2,4 1,9 1,8 1,7 1,5 1,4 1,2 1,1 1,1 1, Australien (24) (23) Turkiet Turkiet Schweitz (24) Mexiko (24) Mexiko Figur 2.4 FoU-utgifter i fördelade på utförande sektor som andel av BNP. Källa: SCB, 27, Forskning och utveckling (FoU) i 25. Procent av BNP 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, Totalt Företagssektorn Universitet & högskolor Statliga myndigheter & institut Kommuner och landsting Övriga organisationer Figur 2.6 Forskningsvolym fördelat på ämnesområden vid svenska högskolor år 25, procent. Källa: SCB, 26, Forskning och utveckling i universitet och högskolesektorn 25.,5, Eftersom flertalet länder i sina FoU-studier undersöker småföretags FoU-verksamhet är dock jämförbarheten med andra länder bättre för 25 än för tidigare år

8 Även om det finns ett stort antal universitet och högskolor i är universitetsforskningen relativt koncentrerad. Forskningen utförs främst vid de stora universiteten och vid de tekniska högskolorna. De tio största lärosätena svarade år 25 för cirka 18 miljarder kronor, eller 86 procent, av den totala forskningsvolymen. Universiteten i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg samt Karolinska Institutet svarade samma år för drygt hälften av alla forskningsårsverken. En allt större del av såväl forskning som forskarutbildning vid universitet och högskolor finansieras med externa medel. I början av 199-talet kom cirka två tredjedelar av anslagen direkt via statsbudgeten, medan andelen var mindre än 5 procent år 25. Fortfarande är dock den andel av de statliga forskningsanslagen som, utan konkurrens, fördelas direkt till universitet och högskolor hög i internationell jämförelse. I uppgick universitetens basanslag för forskning (dvs. fakultetsmedlen) till drygt 4 procent. Motsvarande siffra i är omkring 25 procent, medan sådana basanslag i princip saknas helt i. Huvuddelen av den externa finansieringen består av offentliga medel som fördelas i konkurrens, i huvudsak av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och Figur 2.7 Forskningsinstitutssektorns andel av total FoU i ett antal länder år 21. Källa: Det konglige Utdannings- og Forskningsdepartement, Vilje till forskning,, P r oc e nt samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), VIN- NOVA, Energimyndigheten och av de forskningsstiftelser som under 199-talets skapades med löntagarfondsmedel. År 25 svarade offentliga medel för knappt 8 procent av FoUfinansieringen vid universitet och högskolor. 15 Motsvarande siffra 1993 var cirka 85 procent. 2.2 Forskning och utveckling vid Forskningsinstitut I undersöks FoU-verksamheten i de bolagiserade industriforskningsinstituten inom ramen för företagssektorns FoUverksamhet. I många andra länder utförs motsvarande verksamhet av statliga organisationer, vilket får till följd att deras FoU hamnar inom den statliga sektorn. Det är därför inte möjligt att med hjälp av officiell OECD-statistik jämföra institutsektorns storlek mellan länder då klassificeringar av forskningsinstituten varierar kraftigt. En jämförelse av forskningsinstitutsektorn i ett mindre antal länder år 21 visar dock att den svenska institutsektorn är betydligt mindre än i andra länder (figur 2.7). 16 Den starka politiska prioriteringen av universitet och högskolor som samhällets huvudsakliga forskningsresurs har haft effekter på institutssektorns storlek i. Det svenska systemet med kollektiva forskningsinstitut har sina rötter i den Malmska utredningen från början av 194-talet 17 och i branschers gemensamma forskningsbehov. Institut som bildats senare har inte en lika stark branschanknytning utan har organiserat institutens verksamhet kring forskning inom olika kompetensområden eller teknologier. I finns ett 3-tal forskningsinstitut. Sexton av dem är organiserade i IRE- CO som skapades 1997 för att förvalta de industriforskningsinstitut för vilka näringsdepartementet tidigare var huvudman. 18 Både staten och näringslivet står bakom IRECOinstituten och bidrar finansiellt till verksamheten. Statens grundfinansiering motiveras av nödvändigheten att upprätthålla en hög och attraktiv forskningskompetens och behovet av statlig finansiering vid långsiktiga projekt med ett högt risktagande. 19 Industriforskningsinstitutens primära uppgift är att stödja teknologiutveckling i svenskt näringsliv genom att förädla och förmedla forskningsresultat som kan generera kommersialiserbara produkter och processer. Forskningsinstituten har tre roller i FoU-systemet. De är forskningspartner, teknologileverantörer och rekryteringskälla till andra forskningsutförare och företag. 2 Industriforskningsinstituten uppfyller dessa roller genom att bl a erbjuda företagskunder olika tjänster som: Gemensammma forskningsprojekt: Forskning öppen för alla intressenter som finansieras kollektivt (basfinansiering, serviceavgifter m m) Multikundprojekt: Företag, internationella eller svenska, erbjuds att medverka i projekt med samfinansierad forskning och utveckling baserad på kostnadsdelning. Uppdragsverksamhet: Projekt beställda av enskilda företag. I detta fall står det enskilda företaget ensamt för finansieringen av projektet. Servicetjänster/Information: Industriforskningsinstituten erbjuder viss information kostnadsfritt, övrig information och tjänster betalas av enskilda företag. I forskningspropositionen år 21/2 FoU och samverkan i innovationssystemet föreslog regeringen att staten medverkar till en omstrukturering av industriforskningsinstituten med målet att skapa en flexibel och effektiv struktur med ett färre antal starka institut som är konkurrenskraftiga internationellt och har en stark förankring hos näringslivet. 21 Industriforskningsinstituten har i samband med omstruktureringen bildat fyra institutkoncerner kring lika många teknik- och branschområden. 22 Fiber, papper, förpackningar och tryckteknik Material- och verkstadsteknik Informations- och kommunikationsteknik Bio-, miljö, och byggteknik Den första koncernen STFI-Packforsk AB (fiber, papper, förpackningar och tryckteknik) bildades genom sammanslagning av STFI och Packforsk. Senare tillkom även delar av Framkom. Syftet är att mer effektivt kunna betjäna kunder i hela värdekedjan, från råvara till förpackningar och tryckta grafiska produkter. I Swerea AB (material- och verkstadsteknik) ingår de sex instituten IFP Research AB, IVF Industriforskning och Utveckling AB, KIMAB, Mefos-Metallurgical Research Institute AB, SICOMP AB och SweCast AB. Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, process-, produkt- och produktionsteknik. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och kunder och att stärka konkurrens- och innova- 5 Källa: Det kongelige Utdannings- og Forskningsdepartement, "Vilje til forskning",, SCB, 26, Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Det Kongelige Utdannings- og Forskningsdepartementet. Vilje till Forskning Sörlin, S. 26, En ny institutsektor. 18 En stor del av industriforskningsinstituten har formerats i fyra starka koncerner som kan möta de krav som ställs på ett effektivt och konkurrenskraftigt institutssystem. Omstruktu-reringen av instituten har inneburit grupperingar kring följande branscher, material och tekniker: Fiber, pappers-, förpacknings- och tryckteknik (STFI-Packforsk AB), Material- och verkstadsteknik (Swerea AB), Informations- och kommunikationsteknik (Swedish ICT Research AB) samt Bio-, miljöoch byggteknik (SP s Provnings- och Forskningsinstitut AB). 19 IRECO-institutens medel för FoU är följande: Kompetensutvecklingsmedel syftar till långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad och är nödvändiga för förnyelse och utveckling av institutens kompetens. Dessa medel kommer från statliga myndigheter. Projektfinansiering avser verksamhet som ofta finansieras gemensamt av näringslivet och med offentliga medel. De offentliga medlen kan kanaliseras via statliga verk och andra myndigheter, i första hand VINNOVA. Projektverksamheten är den dominerande verksamheten i instituten. Uppdragsfinansiering avser uppdrag som till 1 procent finansieras av uppdragsgivaren (i regel ett företag) och utförs med full sekretess. 2 INNO FoU och samverkan i innovationssystemet Prop 21/2:

9 tionsförmågan hos näringslivet i. Swedish ICT Research AB (informationsoch kommunikationsteknik) utgörs av SICS AB, Interactive Institute AB, Santa Anna IT Research Institute AB, IT-forskningsinstitutet Viktoria AB samt ACREO. Syftet med samgå-endet är att tillvarata de synergier som uppkommer genom att förena hårdvaru- och mjuk-varuforskning för att attrahera större forskningsuppdrag till. I SP s Tekniska Forskningsinstitut AB (bio-, miljö, och byggteknik) ingår fyra dotterbolag, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, YKI Ytkemiska Institutet AB, SMP Svensk Maskinprovning samt SITAC Swedish Institute for Technical Approval in Construction. Motiven för samgåendet är att instituten förstärker varandra vilket förbättrar möjligheterna att verka på en globalt konkurrensutsatt marknad. 2.3 FoU- och andra innovationsinvesteringar i företag Ekonomiskt värdeskapande innovationer genereras både i privata företag och i offentliga verksamheter. Innovationer i företag har dock en särskilt viktig roll för ekonomisk tillväxt och jobbskapande, eftersom de varor och tjänster som produceras i näringslivet säljs på olika marknader i konkurrens med andra företag, allt oftare i internationell konkurrens. Företagens innovationsförmåga är därför avgörande för deras långsiktiga konkurrenskraft och därmed för deras långsiktiga värdeskapande. FoU-investeringar svarar för huvuddelen av företags innovationsinvesteringar och utgör därför en av de viktigaste investeringarna för näringslivets framtida konkurrenskraft. I detta avsnitt beskrivs volymen och utvecklingen av svenskt näringslivs FoU- och andra innovationsinvesteringar Näringslivets totala innovationsinvesteringar Totalt beräknas företag i ha investerat 117 miljarder kronor i innovationsverksamhet under år 24, vilket är det senaste år som det finns internationellt jämförbara uppgifter för från de innovationsundersökningar som regelbundet genomförs inom EU. I innovationsinvesteringar ingår utgifter kopplade till innovationsprocesser för egen forskning och utveckling, köp av forskning och utveckling, förvärv av maskiner, utrustning och programvara samt köp av annan extern kunskap. I uppgick de totala innovationssatsningarna i företagen år 24 till 4,3 procent av BNP. I relation till BNP är det av de studerade länderna endast som uppvisar större satsningar (figur 2.8). När det gäller såväl egenutförd som utlagd FoU placerar sig i topp i relation till ekonomins storlek. Bland annat, och uppvisar större satsningar i relation till BNP än vad gör för förvärv av maskiner, utrustning och programvara samt köp av annan extern kunskap. År 24 uppgick företagens kostnader för egen FoU till omkring 73 miljarder kronor och köp av FoU till omkring 19 miljarder kronor. Sammanlagt svarade därmed FoU-investeringar för omkring 78 procent av de totala innovationsinvesteringarna i befintliga företag. 23 Utgifter för förvärv av maskiner, utrustning och programvara uppgick samma år till omkring 22 miljarder kronor. Köp av annan extern kunskap, till exempel patent, uppgick till 3 miljarder kronor. Av de totala innovationsinvesteringarna i svenskt näringsliv på 117 miljarder kronor år 24 svarade tillverkande företag för omkring 91 miljarder kronor och tjänsteproducerande företag för cirka 21 miljarder kronor. Företag i energisektorn svarade för omkring 5 miljarder kronor. Av samtliga företag i svenskt näringsliv bedrev nästan hälften, 49 procent, innovationsverksamhet under perioden 22 24, det vill säga introducerade nya eller väsentligt förbättrade produkter eller processer. Vanligast är att företag inom sin innovationsverksamhet både bedriver produkt och processinnovation, (tabell 2.1). När det gäller andelen företag som bedriver innovationsverksamhet placerar sig i en internationell jämförelse i den övre halvan före länder som, och. placerar sig som etta där 65 procent av företagen under perioden bedrev innovationsverksamhet (figur 2.9). 23 Det finns risk för viss dubbelräkning i dessa data om FoU-investeringar. Eftersom när företag köper FoU av andra företag kan det hända att även de senare tar upp dessa utgifter som FoU. Viss varsamhet bör därför iakttas när det gäller tolkningar av de exakta volymerna av FoU-utgifterna. Figur 2.8 Innovationsutgifternas andel av BNP i ett antal länder år 24. Källa: Eurostat, 27. Not: Uppgifter för bland annat och saknas. För är uppgiften över de totala innovationssatsningarna större än summan av delarna varför uppgiften för bör tolkas med försiktighet. Tabell 2.1 Antal samt andel företag med eller utan innovationsverksamhet under 22 24, samtliga företag. Källa: SCB, 26, Innovationsverksamhet i svenska företag Figur 2.9 Andel företag som bedrev innovationsverksamhet under 22 24, procent. Källa: Eurostat, ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Antal företag Andel företag % Totalt Företag som bedrivit innovationsverksamhet Företag som introducerat produkt- eller processinnovationer Företag som endast introducerat produkt- innovationer Företag som endast introducerat process- innovationer Företag som introducerat både produkt- och processinnovationer Företag med pågående eller avbruten innovationsverksamhet 1 Företag som ej bedrivit innovationsverksamhet 1 Procent företag med innovationsverksamhet Procent av BNP 16 17

10 Figur 2.1 Företags FoUinvesteringar 25 i OECD-länder (miljarder köpkraftsjusterade US dollar) Källa: OECD, MSTI 27. Figur 2.11 Företagens FoUutgifter 25 fördelade på produktgrupper. Källa: SCB, 26, Forskning och utveckling inom företagssektorn Miljarder PPP$ 226, 1, 8,2 43,8 El- och El- och optikprodukter Transportmedel Läkemedelsindustri edelsindustri Maskiner M Petroleum och och kemisk industri Massa och papper Metaller M Metallvaror M Livsmedel Gummi- och plastvaror Jord- Jord- och skogsbruk Övrig tillverkning Gruvindustri Icke-metalliska mineraliska prod. prod Trä Trä och och trävaror Textilvaror 25,5 24,6 21,7 11,7 11,3 1,9 9,1 8,4 7,3 7,2 6,5 5,8 5,6 4,6 4,4 4, 3,1 2,8 2,8 2, 1,9 1,8 Ryssland Ryssland Australien Australien (24) Mexiko Sydafrika Tjeckien Singapore (24) Sydafrika Mexico Singapore Tjeckien Databehandling Forskning och utveckling Utbild, vård Post- Post- och och telekommunikation Energi, vatten och bygg Finansiell verksamhet Transport- och magasinering Andra Andra företagstjänster Patri- Parti- och detaljhandel kronor 25 Miljoner kronor Som andel av omsättningen i företag som bedrev innovationsverksamhet utgjorde de totala innovationsutgifterna cirka 5 procent. Denna andel var högre i tillverkande företag än i tjänsteföretag med innovationsverksamhet, 7,1 procent jämfört med 2,3 procent. Det var också en något högre andel tillverkningsföretag än tjänsteföretag som bedrev innovationsverksamhet under perioden 22 24, 55 jämfört med 45 procent. 24 Uppgifter rörande företagens FoU-verksamhet tas även fram av SCB i en särskild FoUundersökning som utförs vartannat år. Denna studie täcker in en större population företag. Statistiken i FoU-undersökningen är därför inte helt jämförbar med FoU-uppgifterna som kommer från innovationsundersökningen som presenterats ovan. Vidare är svarsfrekvensen högre vid FoU-undersökningen än vad den är i innovationsstudien varför det är rimligt att anta att uppgifterna i FoU-undersökningen också har en bättre kvalitet. I den senaste FoU-undersökningen investerade företag verksamma i år 25 cirka 77 miljarder kronor i FoU. Antal FoU-årsverken uppgick till drygt 56. Två år tidigare uppgick FoU-investeringarna till knappt 72 miljarder kronor och mätt i FoU-årsverken motsvarade det över En bidragande orsak till den ökade FoU-verksamheten i företagssektorn mellan åren 23 och 25 är att SCB i 25 års studie utökat undersökningspopulationen. 25 undersöks även FoU-verksamheten i företag med mellan 1 49 anställda. Exkluderas FoU-verksamheten i småföretagen (6,5 miljarder) från 25 års studie har FoUverksamheten i näringslivet minskat med cirka 1,5 miljarder jämfört med 23. Företagens FoU-investeringar år 25 uppgick till cirka 2,9 procent av BNP, vilket kan jämföras med snittet för EU på 1,2 procent av BNP år 25. I nådde investeringsnivån 1,8 procent av BNP samma år. I absoluta tal är dock de svenska FoU-investeringarna i näringslivet inte lika imponerande (figur 2.1). FoU-verksamhet med koppling till tillverkningsindustrin svarade 25 för omkring 85 procent av näringslivets FoU-investeringar. Näringslivets FoU-investeringar är koncentrerade till produktgrupperna elektronik- och optikprodukter, transportmedel, läkemedel samt maskiner. Nära 75 procent av de totala FoU-investeringarna kan hänföras till dem (figur 2.11). Den branschbaserade statistiken speglar dock inte på något bra sätt tjänsteekonomins utbredning. Tillverkning av varor förutsätter och omfattar vanligen tjänsteverksamhet i betydande omfattning. På motsvarande sätt förutsätter de flesta tjänster användning av varor. I många fall är således varu- och tjänsteproduktion nära integrerade och förutsätter varandra inom ramen för olika värdeskapande system. Näringslivets FoU-verksamhet är, i, koncentrerad till ett fåtal multinationella företag. De 2 största företagen svarade år 25 för drygt 6 procent av näringslivets totala FoU-utgifter och samma år utfördes 67 procent av näringslivets FoU av företag med fler än 1 anställda. Företag med minst 25 anställda svarade för 79 procent av näringslivets FoU i. 26 De svenska FoU-satsningarna är till stor del koncentrerade till högteknologisk och medelhögteknologisk tillverkning. Som andel av tillverkningssektorns FoU utgör FoU i högteknologisk och medelhögteknologisk verksamhet mer än 9 procent, vilket i en internationell jämförelse placerar i topp. 27 De multinationella koncerner som dominerar näringslivets FoU-investeringar i har blivit alltmer internationaliserade. Detta har inneburit att FoU-verksamheten också blivit alltmer internationaliserad. Utflyttning av produktion och arbetstillfällen från till andra länder och nya marknader är inget nytt fenomen. Det har pågått under lång tid och även fungerat som ett viktigt inslag i strukturomvandlingen där lågförädlade verksamheter ersätts med mer högförädlade verksamheter. Det finns dock indikationer, inte minst från, på att utflyttningen av produktionen de senaste åren ändrat karaktär och att den nu även har kommit att omfatta mer kunskapsintensiv verksamhet, inklusive utvecklingsverksamhet. 24 Noteras bör dock att hela tjänstesektorn inte undersöktes i studien för perioden Bland annat omfattades inte hotell- och restaurangtjänster, vissa företagstjänster, delar av parti- och detaljhandeln samt fastighetstjänster. Hela tillverkningsindustrin undersöktes. 25 SCB, 24 och 26, Forskning och utveckling i företagssektorn 23 respektive SCB, 26, Forskning och utveckling i företagssektorn European Innovation Scoreboard 26 Comparative analysis of innovation performance

11 Antalet anställda i svenska storföretag kärnan i näringslivets FoU investeringar har minskat med cirka 258 personer under de senaste 2 åren (figur 2.12). Nedskärningarna har skett över hela linjen av anställda och drabbat såväl arbetare som tjänstemän, inklusive FoU-personal. Dock utgör läkemedelsföretaget AstraZeneca ett undantag. Här har både FoU-investeringar nyinvesteringar i produktion gjort att antalet anställda i idag är högre än under 198- och 199-talen. I början av 27 meddelade dock AstraZeneca att företaget har för avsikt att minska sin verksamhet i. I praktiken innebär detta att cirka 18 jobb kommer att försvinna från företagets produktionsanläggningar i Södertälje. Företaget har även för avsikt att successivt minska den egna FoUverksamheten och istället göra fler strategiska uppköp av innovativa bioteknikföretag. 28 De jobb som försvunnit i storföretagen genom omstruktureringar har dock bara delvis försvunnit ur den svenska ekonomin. I flera fall har neddragningarna varit kopplade till outsourcing av verksamheter i, vilka bidragit till att generera nya arbeten i andra, ofta mindre, företag. Därmed har vissa underleverantörssystem ökat i omfattning. De nya jobb som på så vis genererats innebär dock att de små och medelstora företagen (SMF) i högre grad måste bedriva eget innovationsarbete, inklusive FoU, för att kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Kunskapsbehovet, liksom behovet av partners, som stöd för innovationsprocesser har därmed ökat. De FoU-investeringar som redovisats ovan avser den del som företagen utför i respektive land. Många företag, framför allt de stora multinationella företagen, utför en del av sin FoU i andra länder än i hemlandet. Mellan åren 1995 och 25 ökade de 2 största svenskägda multinationella företagens FoU-investeringar i och utomlands från 36 miljarder kronor till drygt 55 miljarder kronor. FoU-investeringarna i ökade från drygt 28 miljarder till knappt 31 miljarder. Det innebär att nästan hela den globala FoUökningen mellan i de 2 största svenskägda multinationella företagen skett utomlands. År 1995 uppgick den utländska andelen till 22 procent. Tio år senare, 25, hade andelen ökat till 44 procent. Det vanligaste sättet att öka utlandsandelen var genom förvärv av företag i utlandet och inte genom direkt flytt av verksamhet från ett land till ett annat (figur 2.13). 29 De svenskägda koncernerna bedriver huvudsakligen sin utländska FoU-verksamhet inom EU15-området dit knappt 5 procent av de utländska FoU-investeringarna förlades år 25. Till förlades 15 procent av FoUinvesteringarna, medan motsvarande siffror för Indien och var cirka 3 procent vardera. Precis som vissa svenskägda företag förlägger en del av sin FoU-verksamhet utomlands förlägger vissa utlandsägda företag en del av sin FoU-verksamhet till. År 25 utfördes 46 procent, eller 35,1 miljarder kronor, av företagens FoU-investeringar i av utlandsägda företag. Motsvarande andel år 1995 var 21 procent (figur 2.14). Merparten av den FoU som investerades i av utlandsägda företag utfördes av företag med huvudägandet i och, 36 respektive 34 procent. Det var även företag med bas i dessa båda länder som svarade för huvuddelen av ökningen av de utländska FoU-investeringarna mellan 1995 och 25. Den främsta orsaken till att FoU-andelen för utlandsägda företag ökat är förvärv av svenskägda företag. 3 Figur 2.12 Neddragning av antalet anställda i större företag i Källa: SvD, Ny Teknik & Affärsvärlden Antalet anställda Figur 2.13 Andel av de globala FoU-investeringar som sker utomlands i de 2 största svenskägda multinationella företagen, (Procent) Källa: ITPS Forskning och utveckling i internationella företag 25. Figur 2.14 Andel av näringslivets FoU i som utförs av utlandsägda företag, (Procent). Källa: OECD, MSTI 27 och ITPS, 27, Forskning och utveckling i internationella företag Antalet anställda TeliaSonera Electrolux SJ Electrolux TeliaSonera SJ ABB ABB S v D, N y T e k n ik & A f f ä rs v ä rld e n Procent Procent A J Gruppen Posten A J Gruppen Posten KF KF Volvo Volvo Ericsson Ericsson Neddragning N e d d g n g a v av a nantalet t a t a n sanställda t ä a Neddragning av antalet anställda N e d d ra g n in g a r a v a n t a le t a n s t ä lld a Saab & Scania SKF SKF Saab & Scania SSAB SSAB Skanska Skanska SCA SCA Sum ma : anställda Sandvik Sandvik 1 28 Feuk, M. Nu måste Astra öka trycket, [http://www.nyteknik.se/art/49395] ITPS, 27, Forskning och utveckling i internationella företag FoU-verksamhetens lokalisering styrs av vissa behov. Tre viktiga sådana är marknadsanpassning av produkter, stöd till produktionsenheter samt tillgång till forsknings- och innovationsmiljöer

12 Figur 2.15 FoU-utgifter fördelade på produktgrupp 21 och 25, löpande priser (MSEK). Källa: SCB, 26, Forskning och utveckling inom företagssektorn 25. Figur 2.16 FoU-utgifter fördelade på produktgrupp 21 och 25, procent av BNP. Källa: SCB, 26, Forskning och utveckling inom företagssektorn De FoU-intensiva svenskbaserade multinationella företagen är av avgörande betydelse för det svenska FoU-systemets konkurrenskraft. Orsaken till detta är flera. Dels utgör de svenskbaserade storföretagen i sig en stor del av den kunskapsintensiva produktionen, sysselsättningen och värdeskapandet i, dels är storföretagen ofta betydelsefulla kunder till underleverantörer, inte minst inom den tjänsteproducerade delen av ekonomin. Om de stora företagen inte anser att är lika intressant att investera i riskerar detta att drabba både direkt och indirekt genom att mindre företag i riskerar att tappa några av sina viktigaste kunder. MSEK Maskiner Metaller, vård etc Läkemedel Metallvaror Övriga varor Transportmedel Övriga tjänster Massa och papper El- och optikprodukter Övriga kemiska prod Utbildning Energi, vatten och bygg Forskning och utveckling Databehandling & telekom El- och optikprodukter Transportmedel 1,2 1,8,6,4,2 Läkemedel Procent av BNP 1,4 Maskiner Övriga kemiska prod Massa och papper Metaller Metallvaror Energi, vatten och bygg Övriga varor Forskning och utveckling Databehandling & telekom Utbildning, vård etc Övriga tjänster Maskiner Metaller, vård etc Läkemedel Metallvaror Övriga varor Transportmedel Övriga tjänster Massa och papper El- och optikprodukter Övriga kemiska prod Utbildning Energi, vatten och bygg Forskning och utveckling Databehandling & telekom El- och optikprodukter Transportmedel Läkemedel Maskiner Övriga kemiska prod Massa och papper Metaller Metallvaror Energi, vatten och bygg Övriga varor Forskning och utveckling Databehandling & telekom Utbildning, vård etc Övriga tjänster FoU-utgifter relaterade till el- och optikprodukter, vilket inkluderar teleprodukter, har i löpande priser minskat från 27 miljarder till 21 miljarder mellan 21 och 25. För transportmedel ökade FoU-utgifterna mellan 21 och 25 med en dryg miljard till 15,5 miljarder. FoU-utgifterna för läkemedel uppgick till cirka 13,5 miljarder såväl 21 och 25. Inom databehandling och telekommunikation har FoU-utgifterna mellan 21 och 25 i löpande priser ökat med knappt 2 miljarder till 6,5 miljarder (figur 2.15). Studeras utvecklingen istället som andel av BNP har FoU-utgifterna mellan 21 och 25 för många produktgrupper minskat. Särskilt gäller detta för el- och optikprodukter där FoUutgifterna minskat från knappt 1,2 procent av BNP 21 till knappt,8 procent av BNP 25. Inom såväl transportmedel som läkemedel går det att skönja en svag nedgång. Med tanke på att undersökningen 25 även inkluderar företag med 1 49 anställda är minskningen större än vad statistiken ger sken av (figur 2.16). Sannolikt är dessa stagnationstendenser i huvudsak kopplade till de multinationella koncerner som starkt dominerar de FoUinvesteringar som näringslivet svarar för i. Denna utveckling kan vara ett tecken på relativt sett minskade attraktivitet för företags FoU-investeringar i den ökade konkurrensen om sådana investeringar som globaliseringen genererar FoU i små och medelstora företag Globaliseringen och den internationella konkurrensen kommer att öka kraven på SMF att bedriva egen FoU- och innovationsverksamhet. Detta behövs för att stärka deras innovativa förmåga och mottagningsförmåga av ny kunskap samt för att de ska förbli attraktiva som samarbetspartners till andra svenska och utländska företag. Internationellt konkurrenskraftiga underleverantörer kan också påverka större företags investerings- och lokaliseringsbeslut. Stärkt internationell konkurrenskraft är inte minst viktig för de underleverantörer som är beroende av en enda stor kunds beställningar. Beroendet gör dem sårbara för förändringar av kundens verksamhet och deras lokalisering. Samtidigt visar den senaste innovationsundersökningen, för perioden 22 24, att en mindre andel av småföretagen bedriver innovationsverksamhet, 44 procent jämfört med 64 procent i medelstora företag och 77 procent av de stora företagen. 31 OECDs och Eurostats 32 internationella FoUstatistik avseende FoU i SMF har betydande begränsningar, vilket gör internationella jämförelser problematiska. En felkälla är att de nationella statistikbyråerna utnyttjar olika tröskelvärden för vilka företag som ska inkluderas i FoU-undersökningarna. I 25 års FoUundersökning av företagens FoU-verksamhet har SCB som tidigare nämnts utökat den undersökta företagspopulationen och inkluderar nu även små företags (1 49 anställda) FoUverksamhet. Det innebär att den internationella jämförbarheten förbättrats jämfört med tidigare års undersökningar. FoU i SMF i internationell jämförelse Vid en internationell jämförelse av SMFs andel av de totala FoU-investeringarna i näringslivet hamnar på den undre halvan, tillsammans med länder som och. I dessa länder svarar SMF för cirka 2 procent av de totala FoU-utgifterna i näringslivet. Detta kan jämföras med och där SMF svarar för 7 respektive 5 procent av näringslivets totala FoU-utgifter. Även i utförs en stor del (44 procent) av näringslivets FoU i SMF (figur 2.17). De svenska FoU-utgifterna i näringslivet är i större utsträckning koncentrerade till stora företag än vad som är fallet i flertalet andra länder. Det innebär, som tidigare konstaterats, att det svenska nationella innovationssystemet i mycket hög grad är beroende av storföretagens beslut om var man i framtiden väljer att utföra sin FoU-verksamhet och produktion. Då i relation till ekonomins storlek tillhör de länder som totalt satsar mest resurser på FoU i näringslivet, hamnar betydligt bättre till om jämförelsen av FoU-verksamheten i SMF görs i förhållande till BNP (figur 2.18). 31 SCB, 26, Innovationsverksamheten i svenska företag Se exempelvis, OECD, Small and Medium Enterprise Outlook 22; OECD, SME and Entrepreneurship Outlook 25 och Eurostat, The Third edition of the European Report on Science and Technology Indicators

13 Svenska SMFs FoU-utgifter uppgick år 25 till cirka,6 procent av BNP. Av dessa utfördes knappt hälften (,25 procent av BNP) av företag med färre än 5 anställda, medan FoUverksamheten i de medelstora företagen uppgick till drygt hälften (,35 procent av BNP). placerar sig i denna jämförelse i topp med,76 procent av BNP, före med,69 procent av BNP. FoU i SMF i FoU-verksamheten i näringslivet i uppgick till cirka 77 miljarder kronor år 25. FoU-verksamheten i småföretag (1 49 anställda) uppgick till 6,4 miljarder, medan FoU-verksamheten i de medelstora företagen Figur 2.17 Andel av FoU inom företagssektorn utförd inom olika storleksklasser av företag 25, eller senaste år. Källa: OECD, Science, Technology and Industry Scoreboard 25 och SCB, 26, Forskning och utveckling inom företagssektorn 25. Figur 2.18 FoU-utgifter i näringslivet fördelade på olika storleksklasser 25 eller senaste år, procent av BNP. Källa: OECD, Science, Technology and Industry Scoreboard 25 & SCB, 26, Forskning och utveckling inom företagssektorn 25. Danm ark (22) Australien (22) (21) (22) (22) (2) (2) (22)) (21) (22)) F (25) (22) (22) (22) (22) F (22) (22) (22) (2) (25) (21) (21) (22) Australien (22) (22) (22) (22) (22) (22) (22) (22) (5 249 anställda) uppgick till 8,9 miljarder kronor. Den FoU-andel som utförs av företag med färre än 5 anställda uppgick således till 8,3 procent, medan den FoU-andel som utförs av företag med mellan 5 och 25 anställda uppgick till 11,6 procent av företagssektorns totala FoU. Den FoU som bedrivs i SMF i är, liksom för stora företag, koncentrerad till ett fåtal branscher och produkter. FoU-verksamheten i SMF relaterad till tre produktgrupper Databehandling (4,1 miljarder), Elektronikoch optikprodukter (3, miljarder) samt Forskning och utveckling (2,3 miljarder) utgjorde år 25 cirka 6 procent av den totala FoU-verksamheten i SMF (figur 2.19). Företag med färre än än 5 5 anställda Företag med anställda Företag med 25 eller fler anställda % % 2% 2% 4% 4% 6% 6% 8% 8% 1% 1% Företag med färre färre än än 5 5 anställda anställda Företag med anställda anställda Företag med eller eller fler fler anställda anställda,,,5,5 1, 1, 1,5 1,5 2, 2, 2,5 2,5 3, 3, 3,5 3,5 Procent av Procent BNP av BNP Figur 2.19 FoU inom företagssektorn utförd inom olika storleksklasser fördelad på produktgrupp 25 (MSEK). Källa: SCB, 26, Forskning och utveckling inom företagssektorn 25. Figur 2.2 FoU inom företagssektorn utförd inom olika storleksklasser fördelad på län 25 (MSEK). Källa: SCB, 26, Forskning och utveckling inom företagssektorn 25. MSEK Databehandling 6 % av FoU i SMF Databehandling El- och optikprodukter Maskiner Metaller Utbild, vård Metallvaror Livsmedel Transportmedel Övrig tillverkning 25 eller fler anställda anställda 1-49 anställda Företagstjänster Textilvaror Gruvindustri Trä och trävaror Läkemedelsindustri Massa och papper Jord- och skogsbruk El- och optikprodukter Gummi- och plastvaror Finansiell verksamhet Forskning och utveckling Energi, vatten och bygg Parti- och detaljhandel Petroleum och kemisk industri Transport- Post- och magasinering telekommunikation Icke-metalliska mineraliska prod. Ej fördelat Gävleborg Västmanland Örebro Värmland Kronoberg Halland Blekinge Västerbotten Södermanland Dalarna Kalmar Jönköping Norrbotten Västernorrland Uppsala Östergötland Västra Götaland Skåne Stockholm Regional fördelning av näringslivets FoU Näringslivets FoU-verksamhet är även koncentrerad till ett fåtal regioner i. Detta gäller både för den totala FoU-verksamheten och för den del av näringslivets FoU som utförs i SMF. Drygt 8 procent av företagens totala FoUverksamhet utförs i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland. Ser man till den FoU som utförs i SMF utförs cirka 75 procent i dessa fyra län. Enbart i Stockholms län utförs 45 procent av den totala FoU-verksamheten i SMF (figur 2.2). Forskning och utveckling Petroleum och kemisk industri Maskiner Läkemedelsindustri Transportmedel Utbild, vård Gummi- och plastvaror Metaller Jord- och skogsbruk Massa och papper Övrig tillverkning Metallvaror Livsmedel Finansiell verksamhet Energi, vatten och bygg Icke-metalliska mineraliska prod Företagstjänster Transport- och magasinering Post- och telekommunikation 1-49 anställda anställda 25 eller fler anställda Gruvindustri Textilvaror Trä och trävaror Parti- och detaljhandel MSEK Delvis kan de regionala skillnaderna i FoUintensitet förklaras av att industristrukturen ser olika ut i olika regioner. Storstadsregioner kännetecknas i större utsträckning av mer kunskapsintensiva och högteknologiska företag och branscher. För dessa företag spelar ofta närheten till forskningsmiljöer, kvalificerade stödtjänster och transportinfrastrukturer som underlättar för internationella kontakter en viktig roll för lokaliseringen

14 Figur 2.21 Antal forskningsårsverken och deras andel av totala FoUårsverken i företag Källa: SCB, 25, Forskning och utveckling inom företagssektorn 23. Antal forskningsårsverken Procent 8 Forskningsårsverken Procent av FoU -årsverken Figur 2.22 Antal forskningsårsverken år 23 i olika näringsgrenar. Källa: SCB, 25, Forskning och utveckling inom företagssektorn 23. Läkemedel edel Forskningsinstitutioner k ins El- och optikind. El- och optikind. Transportmedelsind. Trans portm edels ind. Maskinind. M as k inind. Databehandl. Post & telekom Databehandl. pos t & telek om. Stål & materialframst. 3 6 S tål & m etallfram s t. Petroleum och övrig kemisk ind Petroleum och övrig kemisk ind Utb. vård, personliga och kulturella Utb. vård, personliga och kulturella tjäns ter tjänster tjäns ter Företagstjänster Papper && massaind. ÖvrigtÖ Forskning en liten del av FoU-verksamheten i företag Även om det inte finns någon knivskarp gräns mellan vad som räknas som forskning och vad som räknas som utveckling indikerar FoUstatistiken att endast en liten del av företags FoU-investeringar är att betrakta som forskning. Dessutom har forskningens andel av näringslivets FoU-verksamhet minskat över tiden. I utgjorde år 23 forskningen knappt 12 procent av företagens FoU-verksamhet (figur 2.21). Detta kan jämföras med åren 1997 och 1999 då forskningsandelen uppgick till 17 procent av FoU-verksamheten. För år 25 saknas data över forskningens andel av företagens FoU-investeringar i, eftersom dessa uppgifter saknas i SCB:s senaste FoU-undersökning. 33 Forskning i tillverkande företag innebär i allmänhet sökande efter ny teknologisk kunskap som inte är direkt kopplad till nya eller förbättrade produkter och processer. Resultat av forskningen är framför allt teknologiska lösningar men även instrument och metoder. De teknologiska lösningarna kan i sin tur användas i utvecklingen av nya eller förbättrade produkter och tillverkningsprocesser eller generera idéer till nya sådana. Resultaten kan också läggas på hyllan för framtida bruk. Idéer till forskningsprojekt har flera källor, till exempel tidigare interna forskningsprojekt (forskning resulterar i nya forskningsproblem), bevakning av extern forskning (vetenskapliga publikationer, samarbetsprojekt etc.) och interna utvecklingsprojekt (uppkomna problem). 34 Utvecklingsverksamhet i företag syftar till framtagande av nya eller förbättrade produkter och processer. Utvecklingsprojekt startar i allmänhet i marknads- eller produktionsbehov. Tillgång till egen forskning är en viktig förutsättning för samspel med forskare vid högskolan. Utan egen forskning blir mottagningsförmågan för forskning i allmänhet låg. Forskningens storlek varierar kraftigt mellan olika näringsgrenar, med läkemedel och forskningsinstitutioner 35 i topp (figur 2.22). 2.4 Riskkapitalinvesteringar Nystartande företag har ofta svårt att få finansiering för verksamheten. Särskilt svårt är det att få finansiering i de allra tidigaste skedena där företaget ännu inte fått sina första kunder. För det första har dessa företag sällan tillgång till finansiering via externt aktieägarkapital, vilket innebär att de måste söka andra väga att finansiera verksamheten. I vissa fall kan bankfinansiering vara en lösning på problemet, men på grund av hög risk Figur 2.23 Riskkapitalinvesteringar i sådd/startkapital som andel av BNP Källa: Eurostat, 27. Procent av BNP,35,3,25,2,15,1,5 och stor osäkerhet är detta i många fall svårt. Inte minst är detta ett problem för högteknologiska nystartade företag, för vilka osäkerheter om utvecklingen ofta är särskilt stor. För denna typ av företag är finansiering från riskkapital ofta en nödvändighet. Riskkapitalister söker sig dock sällan till förkommersiella skeden där den kommersiella risken fortfarande är svårbedömd. I de förkommersiella skedena har staten därför Antal forskningsårsverken en viktig roll, bland annat som finansiär för att dela risken. Den svenska riskkapitalmarknaden har under 199-talets andra hälft expanderat och i relation till BNP är volymen riskkapital i stort i en internationell jämförelse. Framförallt har ökningen skett inom de senare skedena, expansion och ersättningsinvesteringar, medan ökningen i de tidiga skedena 36 sådd/ 33 En orsak till att frågan tagits bort från FoU-enkäten år 25 är att företagen har svårt att göra en uppskattning om fördelningen mellan forskning och utveckling. 34 NUTEK, R 2: Näringskategorin forskningsinstitutioner (SNI73) utgörs dels av de bolagiserade industriforskningsinstituten och dels av företag där huvudverksamheten utgörs av forskning och utveckling. 36 Med tidiga skeden avses sådd och start-up fasen. Enligt Nutek och Svenska riskkapitalföreningen definieras sådd som: Finansiering till företag för experimentell utveckling, och för att möjliggöra utvärdering och utveckling av ett initialt koncept innan verksamheten har nått start-up-fasen. I denna fas har ett företag startats och den första egentliga interaktionen med den potentiella marknaden påbörjas. Det är i denna fas de tidigaste riskkapitalbolagen verkar. Källa: Nutek, Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden, fjärde kvartalet

15 Figur 2.24 Riskkapitalinvesteringar i expansion/ ersättningskapital som andel av BNP Källa: Eurostat, 27.,9,8,7,6,5 Procent av BNP Kompetensresurser,4,3,2,1 start-up varit mer blygsam. Under 2-talet har riskkapitalet inom sådd/start-up minskat något som andel av BNP. Minskningen har för många andra länder varit större än vad som varit fallet i, vilket inneburit att förbättrat sin placering i förhållande till några länder under 2-talet (figur 2.23 och figur 2.24). 2.5 Kommentar s investeringar i FoU har sedan 21 minskat som andel av BNP. Forskningsvolymen vid svenska universitet är mycket hög vid en internationell jämförelse, och uppgick år 25 till cirka 21 miljarder kronor. Den svenska betoningen på universiteten som primär forskningsutförare har dock medfört av industriforskningsinstituten nedprioriterats. Det har också inneburit att universiteten ålagts ett tydligare ansvar för kunskapsutbyte med näringslivet och det övriga samhället. De har därmed ett bredare ansvar än lärosäten i många andra länder. Det går vidare att notera att i en internationell jämförelse, har en relativt god tillgång på riskkapital. Med stor sannolikhet kommer riskkapital, inklusive den professionalism i företagsstyrning som riskkapitalbolag erbjuder, att få ökad betydelse för universitetens uppgift att exploatera forskningsresultat. Finansieringen av forskningen vid universitet och högskolor i har också förändrats under senare år och blivit allt mer konkurrensbaserad. För att kunna bibehålla och utveckla den attraktionskraft som krävs för att locka till sig kompetens behöver svenska lärosäten en tydligare profilering. För att en sådan profilering ska vara framgångsrik fordras dock ett närmare samspel med övriga aktörer, inte minst med företag och industriforskningsinstitut. Här kommer också uppbyggnaden och utvecklingen av starka forsknings- och innovationsmiljöer att få stor betydelse. Samarbete mellan akademin och näringslivet är av särskilt stor vikt, inte minst mot bakgrund av de senaste årens tendens till stagnerande och inom vissa sektorer minskande FoU-investeringar hos företag i. Även om de totala innovationssatsningarna i företagen i fortfarande är på en hög nivå i en internationell jämförelse, så är dessa stagnationstendenser bekymmersamma. De stora FoU-intensiva koncernernas verksamhet har, och kommer för överskådlig tid att ha, stor betydelse för forsknings- och innovationssystemen i. Det är därför viktigt att även fortsättningsvis kan vara ett attraktivt land för sådana koncerners FoU-investeringar. Människors kunskaper och kompetenser är de viktigaste innovationsresurserna. Därför bestämmer tillgången till kompetenta individer i stor utsträckning företags innovationsförmåga. Individkompetenserna är avgörande för kreativitet och effektivitet i företagens interna processer med koppling till innovation. De är också avgörande för företagens kapacitet att samarbeta med och dra nytta av kunskap och kompetens i andra organisationer. Mot denna bakgrund är volymen, fördelningen och rörligheten av humankapital viktiga för olika innovationssystems effekter och effektivitet. I det sammanhanget är forskningskompetens av särskild betydelse. Tillgång till forskarutbildade naturvetare och tekniker är i allmänhet kritiskt för teknologiska innovationer, medan även annan forskarkompetens är viktig för avancerade marknads-, tjänste- och organisationsinnovationer. Individers kunskaper och kompetenser är, i princip, omöjliga att mäta direkt. Även om den formella utbildningsbakgrunden inte är ett direkt mått på kompetens, så representerar den ändå en indikator på individers förvärvade förmågor att tillägna sig viss form av kompetens. Data över utbildningsbakgrund och utbildningsnivå kan därför användas som en indikator på kompetensfördelning och kompetensrörlighet inom och mellan olika länder. Mobilitet är av speciell vikt. Genom att människor rör sig mellan sektorer kan samhällets kunskapsbas utvecklas. Mobiliteten skapar exempelvis möjligheter att använda den befintliga kunskapen på nya sätt och inom nya applikationsområden. 37 Dessvärre saknas idag bra jämförbara data över mobilitet bland forskare och andra högutbildade. Inom OECD pågår dock ett sofistikerat arbete med att utveckla metoder för att kunna fånga in mobilitet samt indikatorer på kunskapsöverföring. I detta kapitel jämförs antalet forskarutbildade och andra högre utbildade i olika länder, som indikatorer på volymen av kritiska kompetensresurser för forskning och innovation i olika länder. Internationella jämförelser av antalet högutbildade i olika länder är förenade med betydande metodproblem, eftersom olika länders utbildningssystem skiljer sig åt både vad gäller struktur och innehåll. Därför bör internationella jämförelser av volymer och för-delningar av högre utbildade tolkas med försiktighet. Särskilt gäller detta vid jämförelser över tiden. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att placerar sig sämre i en internationell jämförelse baserat på uppgifter från år 25 jämfört med uppgifter från 24. Detta beror på statistiska omklassificeringar. Från och med år 25 exkluderas exempelvis personer med licentiatexamen från antalet forskarutbildade i den internationella statistiken. Även andelen examinerade från kortare universitetsutbildningar, ofta med en mer yrkesförberedande inriktning, har på grund av omklassificeringar minskat i mellan år 24 och år Antal högutbildade i internationell jämförelse Andelen högutbildade, tertiärt utbildade, enligt International Standard for Classification of Education (ISCED) av befolkningen är en generell indikator på nivån av kvalificerad kompetens i befolkningen. I en OECD-jämförelse av andelen högutbildade i forskarförberedande/teoretiska program placerar sig på elfte plats (figur 3.1). 37 Cohen, Wesley & Levinthal, Daniel Absorptive capacity: A new perspective on learning and innovation, Administrative Science Quarterly, #35,

16 Figur 3.1 Andel av befolkningen, år, som 25 hade uppnått tertiär utbildningsnivå av typ A, det vill säga teoretisk utbildning. Källa: OECD, Education at a glance 27. Procent Figur 3.3 Andel av befolkningen i åldern år som 25 hade uppnått tertiär utbildningsnivå typ A. Källa: OECD, Education at a glance Procent 5 5 Island Australien Island Australien Island Island Australien Australien Figur 3.2 Andel av befolkningen, år, som 25 hade uppnått tertiär utbildningsnivå av typ A eller B, det vill säga teoretisk eller praktisk. Källa: OECD, Education at a glance Procent Tertiär typ B Tertiär typ A Australien Island Island Australien Figur 3.4 Andel av befolkningen i åldern år som uppnått tertiär utbildningsnivå typ A 1998 och 25. Källa: OECD Education at a glance 2 och OECD Education at a glance Procent Island Australien Island Australien Inkluderas till de forskarförberedande teoretiska utbildningarna även de kortare universitetsutbildningarna, ofta med en mer praktisk/ yrkesförberedande inriktning, tertiär utbildning (typ B), placerar sig på en tolfte plats, (figur 3.2). Jämfört med år 24 har tappat ett flertal platser. Orsaken till detta är att andelen av befolkningen som uppnått tertiär utbildning (typ B) minskat från 15 procent år 24 till 9 procent år 25, som i sin tur förklaras av förändringar av inrapporteringen till OECD. 38 Med samma klassificering som för 24 skulle placera sig på en femte plats. Bland högutbildade med typ A-utbildning placerar sig något bättre i en internationell jämförelse av yngre kohorter än bland äldre högutbildade. Detta indikerar att förbättrar sina kompetensresurser snabbare än andra länder, (figur 3.3 och figur 3.4). Som tidigare nämnts påverkas statistiken inte enbart av reella förändringar i utbildningssystemet, utan även av omklassificeringar i statistiken Naturvetare och tekniker i ekonomin Som andel av tertiärt utbildade (typ A) hade år 25 drygt 25 procent i en utbildning inom livsvetenskaper, naturvetenskap och teknik. I en internationell jämförelse är det svenska högre utbildningssystemet i något större utsträckning inriktat på dessa utbildningar än vad som är fallet i fleratlet andra länder., och har en än tydligare tonvikt mot dessa utbildningar (figur 3.5). Ifråga om högutbildade naturvetare och tekniker i arbetskraften uppvisar lägre nivåer än många jämförbara länder. s relativt höga grad av kvinnor i arbetskraften, liksom en tendens i att genomgå högre utbildning senare i livet än i många andra länder är bidragande orsaker till de internationellt sett relativt låga svenska siffrorna (figur 3.6). 38 I rapporteringen år 24 inkluderades ISCED 4 (eftergymnasial utbildning, ej högskolenivå) i klassen ISCED 5B. Genom förändringar i SCBs Arbetskraftsundersökning (AKU) har man till år 25 kunnat särskilja dessa grupper. 3 31

17 Figur 3.5 Andel tertiärt utbildade (typ A) naturvetare och tekniker som andel av totalt antal tertiärt utbildade 25. Källa: OECD, Education at a glance Procent Tillverkning och konstruktion Matematik, statistik och data Livsvetenskaper och fysik Storbriitannien Not: För saknas uppgift om andelen inom matematik, statistik och data. Australien Australien Figur 3.7 Antal individer som hade genomgått forskarutbildning år 25 per miljon invånare. Källa: OECD, Education database 27 och OECD, MSTI Antal forskarutbildade per en miljon i befolkningen Övriga ämnen Naturvetenskap/teknik Figur 3.6 Antal tertiärt utbildade naturvetare och tekniker i åldern år av den totala sysselsättningen år 25. Källa: OECD, Education at a glance 27. Antal naturvetare/tekniker per 1 sysselsatta Australien Storbriitannien Australien Schweitz Forskarutbildade i ekonomin Ifråga om totalt antal forskarutbildade i ekonomin är förhållandevis konkurrenskraftigt i internationell jämförelse. Än mer konkurrenskraftigt är ifråga om forskarutbildade tekniker och naturvetare som andel av befolkningen (figur 3.7). är dessutom ledande inom OECD ifråga om forskarutbildade i de yngre kohorterna Kommentar I fråga om humankapital förefaller det svenska innovationssystemet, i en internationell jämförelse, vara relativt konkurrenskraftigt. Sett över tiden har successivt ökat antalet högutbildade i relation till befolkningen. är dessutom ledande inom OECD ifråga om yngre forskarutbildade vilket borgar för ett fortsatt gott tillflöde av forskningskompetens. Av de högutbildade i befolkningen utgör andelen naturvetare och tekniker drygt en fjärdedel. Även om nivån i dagsläget förefaller ligga i paritet med andra länder, torde tillgången, med stor sannolikhet, understiga vad som krävs för att tillfredsställa framtida behov. Inte minst kan det förväntas att många SMF kommer att se ett ökat behov av högutbildad personal i takt med att den globala konkurrensen ökar. Konkurrenstrycket gör, som tidigare nämnts, att SMF får en allt viktigare roll att bedriva innovationsverksamhet i egen regi. Genom rekrytering av forskare får företaget sannolikt både tillgång till ny värdefull kompetens och akademiska nätverk. Kunskapen om forskarrekryteringens omfattning och dess betydelse för företagens innovationsverksamhet är dessvärre liten eftersom heltäckande studier saknas och statistiken på området är dåligt utvecklad. Naturvetenskaplig och teknisk kompetens är av särskild vikt för svensk industri. Genom att är ett högkostnadsland måste det ständigt nyttja tekniska framsteg för att kompensera för kostnadsnackdelar, exempelvis genom att åstadkomma produktivitetsförbättringar och innovationer. Det är fortfarande tillverkningsindustrin som står för lejonparten av exportintäkterna trots tjänstesektorns tillväxt. Industrin är med andra ord en av de primära källorna till svenskt värdeskapande och klassas till och med som en av OECD ländernas ledande industrinationer. Sammantaget indikerar detta att avancerad tillverkning och produktionsutveckling torde ha en viktig roll för även i framtiden. Kunskap är dock ingen statisk egenskap utan fordrar kontinuerligt underhåll för att bevaras och utvecklas. Parallellt med att betydelsen av FoU och innovationer, som en källa till konkurrenskraft, ökat så har kraven på kontinuerlig uppgradering av kompetensbasen inom näringslivet ökat. Behovet av ett utbyte och växelverkan med forskningsinstitutioner kan i framtiden förväntas öka väsentligt för teknologiskt inriktade företag i. Detta medför att mobilitet torde komma att spela en allt viktigare roll. Ur detta perspektiv finns det skäl att noggrant observera befintliga mobilitetsmönster och att understödja initiativ som verkar för att åstadkomma ett ökat utbyte mellan företag, industriforskningsinstitut och universitet. 39 Påpekas bör att från och med år 25 ingår inte längre examinerade licentiater som forskarutbildade i den internationella statistiken

18 4. FoU- och innovationssamarbete Figur 4.1 Huvudsaklig utvecklare av innovationer Källa: SCB, 26, Innovationsverksamhet i svenska företag Procent Egna företaget Tillsammans med andra företag Andra företag 3 2 Ett stort antal studier av innovationer och innovationsprocesser har visat att en stor andel innovationer genereras i samarbete mellan två eller fler aktörer. Ömsesidigt lärande är en avgörande faktor för framgången i olika innovationsprocesser. Framförallt relationer mellan användare och producenter är av central betydelse. Behov av och efterfrågan på innovativa lösningar samt relationerna mellan å ena sidan kunder, professionella användare och slutkonsumenter, och å andra sidan producenter av varor och tjänster är därför kritiska för effekter och effektivitet i innovationssystem. Dessutom är relationer mellan innoverande företag och andra organisationer respektive mellan dessa och producenter av kunskap och kompetens som universitet, högskolor och FoU-institut kritiska för innovationsprocessers framgång. 4.1 Samarbetsmönster i innovationsprocesser Den senaste innovationsundersökningen, Community Innovation Survey (CIS) 4, där vi har tillgång till internationellt jämförbar statistik genomfördes år 25 med referensperiod Viss statistik finns tillgänglig från CIS-undersökningen med referensperiod för svensk del, men då det ännu saknas harmoniserad internationell statistik från denna studie har vi valt att huvudsakligen använda statistik från undersökningen med referensår Enligt denna utvecklades produktinnovationerna huvudsakligen av det företag som svarade för innovationen. Cirka 71 procent av de innoverande företagen utvecklade innovationerna själva, 23 procent utvecklade dem tillsammans med andra organisationer och 6 procent lade ut hela utvecklingsarbetet till andra företag eller organisationer. Processinnovationer utvecklades i högre utsträckning tillsammans med andra företag, även om majoriteten, 52 procent, huvudsakligen utvecklades av det innoverande företaget. Av processinnovationerna utvecklades 36 procent tillsammans med andra företag och 12 procent lades huvudsakligen ut på andra företag och organisationer (figur 4.1). Skillnaderna i dessa avseenden är små mellan tillverknings- och tjänsteföretag. Jämfört med innovationsundersökningen med referensår 2 22 har andelen företag med innovationsverksamhet som också samarbetat vid utvecklandet av innovationerna 41 ökat med 1 procentenheter, från 32 procent till 42 procent. Andelen företag som samarbetade vid utvecklandet av innovationer var högre bland industriföretag (47 procent) än för tjänsteföretag (38 procent). Det är även vanligare att större företag bedriver innovationsverksamhet tillsammans med andra organisationer jämfört med mindre företag. Under perioden samarbetade 66 procent av de stora företagen med andra aktörer. För de mindre företagen var motsvarande andel 38 procent. De vanligaste samarbetsparterna under perioden var leverantörer, 75 procent, kunder, 66 procent, och konsulter, 47 procent (tabell 4.1). Bland företagen som under perioden bedrev innovationsverksamhet tillsammans med andra organisationer hade nästan 1 Produktinnovationer Tabell 4.1 Andel företag med innovationssamarbete, uppdelat på samarbetspartner, Källa: SCB, 26, Innovationsverksamhet i svenska företag Samarbetspartner samtliga företag (%) Industrin (%) Tjänstesektorn (%) Totalt 2 Andra företag inom koncernen 1 1 Leverantörer Kunder 1 Konkurrenter Konsulter 2 2 Universitet och högskolor 1 Statliga/offentliga forskningsinstitutioner Not: Det är möjligt för företagen att markera flera svarsalternativ, vilket gör att andelarna inte summerar till 1 procent. samtliga företag, 94 procent, samarbete med en svensk partner. Detta motsvarar cirka 4 procent av de företag som under perioden bedrev innovationsverksamhet. Andelen företag med innovationsverksamhet som hade samarbetspartners lokaliserade i övriga Europa uppgick till cirka 21 procent, medan 7 procent av företagen med innovationsverksamhet hade samarbete med aktörer utanför Europa. Processinnovationer Mönstret ser likartat ut för såväl industriföretag som tjänsteföretag. Det finns dock betydande skillnader avseende företagets storlek och var samarbetspartnern är lokaliserad. Det är vanligare för större företag att ha samarbete med partners i övriga Europa, och övriga världen än vad det är för de medelstora och i synnerhet för de små företagen. 4 Se avsnitt 6.2 för en mer ingående beskrivning av CIS-undersökningarna. 41 Med samarbete menas ett aktivt deltagande i innovationsverksamheten tillsammans med andra företag och institutioner både inom och utanför s gränser

19 Figur 4.2 Företag som samverkar, fördelat på lokalisering av samverkande partner 22 24, andel av företag med innovationsverksamhet. Källa: Eurostat, 27. Figur 4.3 Andel företag med innovationsverksamhet som samverkade med universitet och högskolor Källa: Eurostat, 27. Procent Nationellt Övriga Europa Övriga världen Procent I en internationell jämförelse har en relativt hög andel av de svenska företagen med innovationsverksamhet samarbete med en nationell partner. Detta gäller för företag i samtliga storleksklasser. När det gäller samverkan med aktörer i övriga Europa placerar sig de svenska företagen också högt i internationell jämförelse. Ser man till uppkopplingen mot aktörer i övriga världen placerar sig de svenska företagen, med undantag för de stora företagen, betydligt sämre (figur 4.2) anställda anställda 25- anställda Totalt 1-49 anställda anställda 25- anställda Totalt När det gäller samverkan med universitet och högskolor finns också skillnader beroende på företagsstorlek. En högre andel stora företag har innovationssamverkan med universitet och högskolor jämfört med SMF. Bland de stora företagen med innovationsverksamhet samverkade nästan hälften med universitet och högskolor. Motsvarande andel för de små företagen är 14 procent. I en internationell jämförelse placerar sig efter och (figur 4.3). 4.2 FoU-samarbete högskolanäringsliv De kanaler genom vilka kunskap genererad vid universitet och högskolor nyttiggörs i företags innovationer är många. 42 Forskningsgenererad kunskap kan överföras genom: vetenskapliga publikationer och tekniska rapporter offentliga vetenskapliga konferenser och möten informella forskarkontakter rekrytering av forskare forskarutbyte köp av patentlicenser uppdragsforskning utbildning gemensamma forskningsprojekt Företag använder framförallt informella forskarkontakter, deltagande i konferenser och vetenskaplig litteratur för att tillägna sig kunskap från högskolan. Även licensiering, uppdragsforskning och gemensamma forskningsprojekt är viktiga kanaler för nyttiggörande. Rekrytering av forskare, antingen direkt från lärosätena eller från andra företag, är en kanal som är speciellt viktig när ett företag ger sig in på ett nytt kunskaps- eller teknikområde. 43 Noteras bör dock att kunskapskanalerna är inbördes beroende. Forskningssamarbeten har större chans att bli lyckosamma om de bygger på tidigare personliga kontakter, eftersom deltagarna då känner varandras förmåga, vilket ger realistiska förväntningar på samarbetet. Det är svårt att veta den exakta omfattningen av och betydelsen för företags innovationsverksamhet av respektive kanal för kunskapsutbyte mellan företag och universitet och högskolor, eftersom statistiken på detta område är dåligt utvecklad. Viss statistik finns tillgänglig när det gäller forskningssamarbete, uppdragsforskning, forskarutbyte, forskarrekrytering samt nyföretagande. Det betyder att endast en del av det totala kunskapsflödet kan fångas med hjälp av statistik Vetenskaplig sampublicering högskola-näringsliv I en rapport från Vetenskapsrådet 44 visas att samverkansforskning mellan lärosäten och näringsliv, förutom att den kan bidra till innovationer i näringsliv och samhälle även håller en hög vetenskaplig kvalitet. Genom att studera fältnormaliserad medelcitering 45 ser man att de vetenskapliga publikationer där det förekommer författare från såväl svenska företag som svenska universitet och högskolor citeras i högre utsträckning än om publikationen enbart har författare från svenska företag eller om publikationen enbart har författare från svenska universitet. Under 2-talet ligger fältnormaliserad medelcitering för samverkanspubliceringar mellan svenska företag och svenska lärosäten runt 1,2, vilket innebär att dessa publikationer citeras 2 procent över världsgenomsnittet. Rapporten lyfter även upp betydelsen av internationellt forskarsamarbete. Genom att publicera sig tillsammans med internationella forskare ökar citeringsfrekvensen jämfört med om man enbart samarbetar med inhemska forskare. Detta gäller såväl för vetenskapliga publikationer producerade vid universitet och högskolor som vid företag eller i samverkan med varandra. Högst citeringsfrekvens uppvisar de publikationer som görs i samverkan mellan svensk akademi och svenskt näringsliv som även har en koppling internationellt. Dessa publikationer har en fältnormaliserad medelcitering under 2-talet på cirka 2, vilket innebär att de citeras dubbelt så ofta som världsgenomsnittet (figur 4.4). 42 NUTEK, 1995:18 43 NUTEK, Vetenskapsrådet 27 Vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor 45 Fältnormaliserad medelcitering innebär att man för varje år och forskningsområde och typ av publikation beräknar ett globalt citeringsmedelvärde. Antalet citat en publikation får divideras med detta globala citeringsmedelvärde. Ett värde lika med 1 innebär att publikationen citeras i lika stor utsträckning som världsgenomsnittet, medan ett värde på 1,5 innebär att publikationen citeras 5 procent över världsgenomsnittet

20 Figur 4.4 Fältnormaliserad medelcitering av artiklar och översiktsartiklar producerade av universitet, företag eller båda i samarbete. Källa: Vetenskapsrådet 27, Vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor. Fältnormaliserad medecitering A) Enbart svenska adresser B) Internationellt samarbete 1,8 2, Enbart högskolot 1,6 Företag och högskolor 1,8 Enbart företag 1,4 1,6 1,2 1,4 Figur 4.5 Andel av universitetsoch högskolesektorns FoU som finansieras av industrin 25. Källa: OECD, MSTI Procent 1,,8 1,2 1, (24) (23) (23) (24) ) ( 23 (23) (24) (24) (24) (24) Förutom att samverkansforskning mellan universitet och högskolor verkar ha positiva effekter på den vetenskapliga kvaliteten har universitet och högskolor också mycket att vinna på kontakter och samarbete med företag i form av ökad forskningsfinansiering. Ofta för företag även in industriella problem i universitetsforskningen, vilket kan berika forskningen. I flera fall har vetenskaplig förnyelse och framsteg varit beroende av samarbete med näringslivet. Inom områden som informationsteknologi och bioteknik har samarbete mellan akademi och näringsliv kommit att bli av avgörande betydelse för att viktig forskning ska komma till stånd Uppdragsforskning En kunskapskanal som företag använder för att nyttiggöra kompetens vid universitet och högskolor är att beställa forskning. År 25 uppgick universitet och högskolors intäkter från företagssektorn för uppdragsforskning till drygt 81 miljoner kronor. Företag i svarade för drygt 75 procent av denna summa. 46 Finansieringen från företag i på drygt 6 miljoner kronor motsvarar knappt 1 procent av företagens FoU-investeringar år Den direkta företagsfinansieringen av forskning vid universitet och högskolor måste därför betraktas som påfallande låg, både som andel av näringslivets totala FoU-investeringar och som andel av universitets och högskolors externfinansiering. Näringslivets finansiering av forskning och utveckling vid universitet och högskolor som andel av lärosätenas totala FoU-volym är också förhållandevis låg i en internationell jämförelse. Företag finansierade år 25 cirka 5 procent av forskningsverksamheten vid universitet och högskolor, vilket placerade på ungefär samma nivå som, och men väsentligt lägre än exempelvis (figur 4.5). Bland lärosätena genererade Karolinska Institutet mest intäkter från uppdragsforskning år 25 (figur 4.6). Chalmers Tekniska Högskola, Uppsala Universitet, Lunds Universitet, Göteborgs Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan hade också jämförelsevis stora intäkter av uppdragsforskning. De 1 största lärosätena stod för drygt 9 procent av den totala uppdragsvolymen. När det gäller intäkter från utländska företag gick nästan 5 procent till Karolinska Institutet. Figur 4.6 Intäkter för uppdragsforskning från företagssektorn fördelat på lärosäte 25. Källa: HSV, NU-databasen, Miljoner kronor Utländska företag Svenska företag Lunds universitet Umeå universitet Malmö högskola Högskolan Väst Karolinska Uppsala institutetuniversitet Örebro universitet Växjö universitetmittuniversitetet Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Linköpings Stockholms universitet Mälardalens universitet högskola Karlstads universitet Högskolan Högskolan i Kalmar Högskolan Dalarna i Borås Högskolan i Jönköping Högskolan i Halmstad Södertörns högskola Högskolan Kristianstad Luleå tekniska universitet Chalmers tekniska högskola Kungl. Tekniska högskolan s lantbruksuniversitet Lärarhögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Karolinska institutet Chalmers tekniska högskola Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Kungl. tekniska högskolan Luleå tekniska universitet s lantbruksuniversitet Linköpings universitet Stockholms universitet Umeå universitet Mälardalens högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping Det är främst teknikvetenskaplig och medicinsk forskning som företag finansierar både mätt i miljoner kronor och som andel av ämnenas totala forskningsfinansiering (figur 4.7). En skillnad mellan företag i och i utlandet är att de förra framförallt finansierar uppdragsforskning i teknikvetenskapliga ämnen, medan Malmö högskola Örebro universitet Karlstads universitet Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Väst Högskolan i Kalmar Högskolan Dalarna Växjö universitet Högskolan i Borås Lärarhögskolan i Stockholm Mittuniversitet Södertörns högskola Högskolan Kristianstad de senare främst finansierar medicinsk forskning, där huvuddelen går till Karolinska Institutet. Som tidigare noterats är uppdragsforskningens andel av universitets och högskolors totala forskningsfinansiering liten. Endast inom teknikvetenskap och medicin når den upp till cirka 1 procent. 46 HSV, NU-databasen, 26. Uppdragsforskning definieras i SCBs statistik som avgiftsfinansierad forskning för vilken lärosätet som motprestation tillhandahåller uppdragsgivaren vissa tjänster. Företag i definieras i sammanhanget som ett företag som har ett svenskt organisationsnummer. 47 För företagens FoU-investeringar se avsnitt

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn

FoU och innovationer i Sverige 2009. Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn FoU och innovationer i Sverige 2009 Roger Björkbacka Carolina Thulin Sandra Dovärn Agenda 1. Bakgrund 2. FoU i Sverige 3. SCB:s undersökningar av FoU 4. Analys av statliga anslag till forskning och utveckling

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Flyttar forskningen från Sverige?

Flyttar forskningen från Sverige? Flyttar forskningen från Sverige? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Användarrådsmöte 14 oktober 2014 Bakgrund och motiv till studie Multinationella företag (MNF) ledande roll när det gäller

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Året i sammandrag för IRECO-koncernen

Året i sammandrag för IRECO-koncernen Året i sammandrag för IRECO-koncernen Verksamheten IRECOs syfte är att främja teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv. Syftet förverkligas bl a genom att äga och förvalta aktier

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 Rolf Nilsson & Staffan Håkansson Sammanfattning Sverige har sedan början av 1980-talet tillhört de länder i världen där staten, som andel av BNP, satsat

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/3 Rikard Forslid, Stockholms universitet Karen Helene Ulltveit-Moe, Oslo universitet Den svenska fordonsindustrin

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod

Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod Exempel på industrinytta från Swerea Olivier Rod Presentation av Swerea-koncernen 1 Swerea 2 Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning, textil, metaller, polymerer, keramer. Swerea KIMAB

Läs mer

APRIL 2015 EMIL GÖRNERUP. Kunskapsekonomi på sluttande plan? En undersökning av företagens FoU i Sverige

APRIL 2015 EMIL GÖRNERUP. Kunskapsekonomi på sluttande plan? En undersökning av företagens FoU i Sverige APRIL 2015 EMIL GÖRNERUP Kunskapsekonomi på sluttande plan? En undersökning av företagens FoU i Sverige Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning och syfte... 3 Företagens FoU i Sverige... 4 FoU-årsverken....

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Made in Sweden? 2011 01 27

Made in Sweden? 2011 01 27 Made in Sweden? 2011 01 27 Lena Johansson 2011 01 27 Henrik Isakson 2011 01 27 Är den här tillverkad i Sverige? 4 En Boeing Dreamliner : Made in America? 43 underleverantörer Utspridda på 135 produktionsfaciliteter

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Forskning och utveckling inom företagssektorn. Research and experimental development in the business enterprise sector 2011

Forskning och utveckling inom företagssektorn. Research and experimental development in the business enterprise sector 2011 UF 14 SM 1201 Forskning och utveckling inom företagssektorn 2011 Research and experimental development in the business enterprise sector 2011 I korta drag Korrigering av uppgifter i Statistiskt meddelande

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013. Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013. Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013 UF 14 SM 1401 Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013 Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013 I korta drag Företagens utgifter för FoU ökade till 85,9 miljarder

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

S2005:003. Utlandsägda företag

S2005:003. Utlandsägda företag S2005:003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag 2 Sammanfattning 3 Summary 5 Utlandsägda företag

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation

En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation Stockholm 2003-10-29 Gemensam skrivelse från Vetenskapsrådet, FAS, Formas, Vinnova, SUHF, KVA, IVA Stockholm 2003-10-29 Gemensam skrivelse

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet

Läs mer

Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd

Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd Projektet stöds av VINNOVA VINNOVAs speciella ansvarsområde är innovationer

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb

Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb Göran Marklund Underlagsrapport nr 2 till Globaliseringsrådet UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET GLOBALISERINGSRÅDET 2007 FÖRFATTARE

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:2

Regeringens proposition 2001/02:2 Regeringens proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i innovationssystemet Prop. 2001/02:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 september 2001 Göran Persson Thomas Östros

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Årsredovisning 2008. Dnr 2008-04039

Årsredovisning 2008. Dnr 2008-04039 Årsredovisning 2008 Dnr 2008-04039 2 Innehållsförteckning 1. GD HAR ORDET... 5 2. RESULTATREDOVISNING... 7 2.1 Versamhetsstyrning... 13 2.1.1 Politikområde Forskningspolitik... 13 2.1.1.1 Verksamhetsområde

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Halland och målen i Europas 2020-strategi 01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

IP/10/1379. Tendenser i olika delar av världen. Bryssel den 26 oktober 2010

IP/10/1379. Tendenser i olika delar av världen. Bryssel den 26 oktober 2010 IP/10/1379 Bryssel den 26 oktober 2010 Forskning och utveckling och den ekonomiska krisen: ledande EU-företag minskar sina satsningar mindre än sina amerikanska konkurrenter, men Europa släpar fortfarande

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer och politiklärande Anförande på SCBs användarseminarium inom FOU-statistiken 24 maj 2011 Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Indikatorerna

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer