perspektiv Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "perspektiv Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk"

Transkript

1 Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 1 12 Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk Vid årsskiftet avvecklades Nordiskt institut för kunskap om kön, Nikk. Det främsta motivet, som de nordiska ländernas representanter kunnat enas om, är att spara pengar. Uppdraget ska istället utföras av en befintlig nordisk värdinstitution, när en sådan identifierats. Det är kostsamt att ha ett eget institut, säger Inge Ovesen, ordförande i Ämbetsmannakommittén för jämställdhet, den grupp tjänstemän som arbetar för de nordiska jämställdhetsministrarna. Eftersom man inte kunde hitta någon lämplig värd avvecklades Nikk utan att någon fortsättning är klar. Sidan 4 Foto: Göran Billeson HSV-uppdrag att främja jämställdhet försvinner Högskoleverkets uppdrag att främja jämställdhet i högskolesektorn försvinner, när tre myndigheter föreslås att slås ihop för att bilda en service- och en granskningsmyndighet. Sidan 2 Lärosäten ser genus som viktig konkurrensfördel En tredjedel av Sveriges lärosäten med staten som huvudman ser genusperspektiv som strategiskt viktigt i framtidens forskning. Det visar en genomgång av skrivelserna inför forsknings- och innovationspropositionen. Sidan 4 Linköpings har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer. Ändå har lärosätet i sitt yttrande inför forskningspropositionen valt att inte lyfta genusforskningen som ett av sina styrkeområden. Stora utlysningar väntas från EU:s ramprogram I juli kommer de sista utlysningarna från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, vilka beräknas uppgå till 20 miljarder euro. Genusforskare har hittills beviljats medel framför allt inom områdena samhällsvetenskap och humaniora samt vetenskap i samhället. Sidan 7

2 3 ledare Kerstin Alnebratt Föreståndare Ska man vara nöjd med detta? För snart ett år sedan efterlyste jag på denna plats ett bredare perspektiv på EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. I det förslag, Horisont 2020, som kommissionen nu lämnat, kan man se att en del har hänt. Horisonten är något mer mångfasetterad än för ett år sedan. Humaniora och samhällsvetenskap beskrivs till exempel inte längre som hjälpvetenskaper Istället skriver kommissionen nu att dessa områden ska vara en integrerad del av forskningen. Att de ska ingå som en viktig del av de åtgärder som behövs för att hantera alla samhälleliga utmaningar och för att förbättra deras genomslag. För att hantera de samhälleliga utmaningarna föreslog jag för ett år sedan också att genusperspektiv kunde vara framgångsrikt. Så långt har inte kommissionen sträckt sig, men man nämner jämställdhet. Främst handlar det om att rätta till obalansen mellan kvinnor och män inom forskningen. Man skriver dock också att man vill integrera ett jämställdhetsperspektiv när det gäller programplanering och innehåll som rör forskning och innovation. Ska man vara nöjd med detta? Problemet är kanske, som så ofta i denna typ av dokument där orden vägs på guldvåg efter långa förhandlingar, att det blir så instrumentellt. Humaniora blir en åtgärd, och med en välvillig tolkning skulle jämställdhetsperspektiv i programplanering och innehåll kunna betyda genusforskning. Vad det kommer att betyda i praktiken är svårt att säga. Att det finns anledning att återkomma i frågan är uppenbart. HSV:s uppdrag att främja jämställdhet försvinner Högskoleverkets uppdrag att främja jämställdhet i högskolesektorn försvinner, när tre myndigheter föreslås att slås ihop för att bilda en serviceoch en granskningsmyndighet. Jag är beredd att acceptera utredarens förslag. Jag älskar det inte, men det är konsekvent i linje med utvecklingen, säger Högskoleverkets chef, skansler Lars Haikola. I sitt delbetänkande föreslår Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen bland annat att Högskoleverkets nuvarande uppdrag att inom sitt verksamhetsområde främja lika rättigheter inte förs över till den nya Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete som bildas Utredarens direktiv från regeringen var att lämna förslag på hur verksamheten vid de tre myndigheterna Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdet kan renodlas så att den granskande verksamheten skiljs från den främjande och serviceinriktade. Tydliggör lärosätenas ansvar Lars Haikola, skansler och chef för Högskoleverket, är inte överraskad av utredarens förslag. Det är sista steget i en lång process, där de många främjandeuppdrag Högskoleverket haft sedan starten 1995 blivit allt färre. Det här förslaget är analogt till exempel Lars Haikola med vad som tidigare skett med det ansvar vi haft för att driva på den högskolepedagogiska utvecklingen. Det ansvaret ligger nu sedan länge på lärosätena själva. Utredaren Birgitta Böhlin menar att avsikten med förslaget inte är att prioritera ned jämställdhetsfrågorna, utan att tydliggöra att ansvaret ligger på lärosätenas ledning. Haikola menar att det ändå finns behov av samordning inom vissa högskolegemensamma områden, som internationalisering, jämställdhet och högskolepedagogisk utveckling. Vi kan inte ha 37 myndigheter som gör sina olika lösningar. Man vinner på att ta fram gemensamma lösningar, men det får organiseras av någon annan än Högskoleverket. Kanske Sveriges s- och högskoleförbund, SUHF? Lärosätena har i dag väldigt olika resurser och förutsättningar att arbeta med jämställdhet. Därför behövs det något slags kunskapsbank eller kompetenscentrum. Det menar Annika Lindé, chef för enheten för lika villkor vid Uppsala samt ledamot i ANNIKA LINDÉ Högskoleverkets jämställdhetsråd. På ett större lärosäte, som Uppsala, kan man arbeta med frågorna på heltid och inte bara som sidouppgift. Lärosäten med en mindre förvaltning kan inte förväntas ha så många specialister anställda. Jag får många förfrågningar om att ge konsultativt stöd. I de flesta fall tvingas jag säga nej. Lindé anser att en sådan stödfunktion, frivillig att använda, borde ligga på den nya servicemyndigheten. Jag skulle önska att myndigheten också upprättar en kunskapsbank, som samlar in vad som görs och vad som ger resultat, för att inte varje lärosäte ska behöva uppfinna hjulet på nytt. Tillsynen kan skärpas Utredaren föreslår också bland annat att den nya granskningsmyndigheten, Högskolemyndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn, bör kunna ges i uppdrag att följa upp lärosätenas arbete med jämställdhet och lika villkor. De strikt juridiska aspekterna kan skärpas med den nya granskningsmyndigheten, också på det här området, menar Lars Haikola. Text: Jimmy Sand läs mer. Högskolemyndighets- och programkontorsutredningens betänkande kan läsas på Vart tredje lärosäte ser genusperspektiv som strategiskt viktigt för forskningen Tio av trettiotre svenska och högskolor med staten som huvudman omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Det visar en genomgång av lärosätenas yttranden inför forsknings- och innovationspropositionen för den kommande fyraårsperioden. Sveriges och högskolor har inför höstens forsknings- och innovationsproposition inkommit till regeringen med forskningsstrategier för de kommande fyra årens verksamhet. En genomgång av yttranden från trettiotre svenska lärosäten med staten som huvudman visar att en knapp tredjedel, fem och fem högskolor, omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Bland dessa tio lärosäten finns emellertid inte Linköpings. Detta trots att man har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer, med excellensmedel från Vetenskapsrådet en satsning som fått mycket goda omdömen från oberoende internationella bedömare. I ets forsknings- och utbildningsstrategier för perioden lyftes genus som ett av fyra områden av stor samhällelig angelägenhet där lärosätet ansåg sig ha synnerligen goda förutsättningar att fortsätta utveckla internationellt ledande forskning. Men så alltså inte för perioden Vill inte exkludera Helen Dannetun, rektor vid Linköpings, framhåller att genusforskning fortsatt är ett av lärosätets fyra styrkeområden men att man Helen Dannetun valt att inte lyfta fram något av dessa i den nya strategin. Med ökande autonomi läggs ett ansvar för prioriteringar och omfördelningar på styrelse, rektor och fakultetsorgan. Vår egen strategi är nu inriktad på att beskriva mål och till dessa relaterade handlingslinjer. Det är självklart att våra Foto: Peter Modin Linköpings är inte ett av de tio lärosäten som inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen pekar ut genusforskning som strategiskt viktigt. Detta trots att man har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer, med excellensmedel från Vetenskapsrådet. styrkeområden kommer att komma väl ut, men det finns ingen poäng att i ett lokalt dokument definiera vissa områden som styrkeområden och exkludera andra som kanske är likvärdiga. Inför den gamla strategin, som gäller för perioden till och med 2012, gjorde lärosätet en annan prioritering. Förra gången var det vår bedömning att regeringen närmast efterfrågade styrkeområden. Men det var ju inte dessa redovisningar som ledde till propositionens strategiska forskningsområden, utan en en omfattande beredning inom regeringskansliet med många departement som drev sina intressen. Vi har uppfattat att det är redovisning av strukturer och principer som är det mest ändamålsenliga att ge till regeringen denna gång, säger Dannetun. Förbättrar forskningens kvalitet Två lärosäten, Karlstads respektive Umeå, pekar ut genusforskningen som en av sina starka forskningsmiljöer. Göteborgs för i sitt inspel till regeringen fram som principiell synpunkt att integrering av genusperspektivet i forskningsprocesser och forskningens organisering förbättrar forskningens kvalitet och måste förstärkas. I skrivelsen tar man också upp betänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan, Svart på vitt (SOU 2011:1), samt rapporten Hans excellens, och menar att bristande jämställdhet innebär en kompetensförlust som allvarligt hotar svensk forsknings konkurrenskraft. I inspelet från Lunds, där landets äldsta och en av de starkaste genusforskningsmiljöerna finns, lyser ordet genus liksom förra gången helt med sin frånvaro. Uppsala nämner däremot sin genusforskning som en miljö med stark internationell förankring. Stockholms pekar ut genusvetenskap som ett av flera framtidsområden där forskningen redan i dag är framgångsrik och inom de närmaste åren kan förväntas uppnå ledande ställning såväl nationellt som internationellt. Text: JIMMY SAND läs mer. I enkäten på det här numrets baksida berättar rektorerna för tre lärosäten varför de valt att lyfta genusperspektiv i forskningen.

3 4 5 Otydlig process bakom nedläggningen av Nikk Det var för dyrt att driva Nordiskt institut för kunskap om kön, Nikk, och det lades ned för att till hösten återuppstå i ny och billigare form. Beslutet, och hur det hanterats, förvånar forskare och praktiker inom genus och jämställdhet i Norden. Det abrupta beslutet är chockerande för många, sade Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro. Hon var en av flera deltagare på ett seminarium i Oslo, om nordiskt forskningssamarbete inom genus och jämställdhet, som ifrågasatte processen kring Nikks nedläggning och omvandling. Nikks tidigare styrelseordförande Arnfinn J Andersen och Solveig Bergman, tidigare direktör, menar att beslutet och processen som ledde fram till det har varit Solveig Bergman otydlig och sluten. En alltför snäv krets fattade beslut utifrån ett alltför snävt beslutsunderlag, säger Solveig Bergman. Det blev främst en intern process på ÄK-Jäm. Som styrelse måste vi förhålla oss till ägarna, men för mig är det oklart vilket politiskt mål man har med nedläggningen, säger Arnfinn J Andersen. Mandat i förändring Nikk startades 1995 och fick 2007 ett delvis nytt mandat som betonade stöd till nordisk jämställdhetspolitik. I Nikks uppdrag ingick att förmedla och vara en bro mellan genusinriktad forskning, politik och praktik, stödja nordiskt jämställdhetssamarbete och utföra nordiskt jämförande projekt. Nordiska ministerrådet för jämställdhet, MR-Jäm, beslutade i maj 2011 att lägga ned Nikk som institut och istället placera ett nytt Nikk vid en värdinstitution. I beslutet formulerade Ämbetsmannakommittén för jämställdhet, ÄK-Jäm, de tjänstemän som arbetar för MR-Jäm, uppdraget för det framtida Nikk. I det ingår att stödja nordisk jämställdhetspolitik, samla in och förmedla forskning, politik och praktik, vara kunskaps- och inspirationsbank och utföra nordiskt jämförande projekt, vid behov även forskningsprojekt. Så vad blir nytt med nya Nikk? Hur jag än jämför gamla och nya uppdraget är det svårt att se någon större förändring. Möjligen att informationssidan betonas ytterligare och det har ingen något emot, det är en sida som vi var mycket nöjda med, säger Solveig Bergman. En utlysning om värdinstitution till Nikk har gått ut. Nytt namn blir Nordisk information för kunskap om kön. Samtidigt förklaras att placering av Nikk på en värdinstitution sparar administrationskostnader. Av tidigare fem miljoner årligen som grundanslag, får nya Nikk istället två och en halv miljon. Det som blir över ska användas till tvärnordiska projekt och forskning. I utlysningen poängteras även översättning till fler språk än engelska, men i övrigt står inget som kan sägas visa ny riktning för Nikk. Inge Ovesen, ordförande för ÄK-Jäm, tillstår att det inte blir några större förändringar. Bland annat gav Nikk ut tidningen Nikk magasin, vars sista nummer kom ut före årsskiftet. Det blir inte något totalt nytt, utan en tydlig förstärkning av vissa funktioner. Intentionen från ÄK-Jäm är att Nikk ska vara en viktig verksamhet i arbetet med det nordiska jämställdhetsarbetet och i uppfyllandet av politiska mål, säger han. Inge Ovesen vill inte referera vad enskilda länder uttryckte Inge Ovesen angående omvandlingen av Nikk, men beslutet var enhälligt. Alla var också eniga om att den nya modellen skulle innebära besparingar. Det är kostsamt att ha ett eget institut. På det här sättet kan man få en bättre och ekonomiskt effektivare organisering, säger han. Fanns ingen värdinstitution I september 2010 presenterades en utvärdering från danska företaget Rambøll A/S, beställd av ÄK-Jäm. Den föregicks av en invit från Nikks styrelse. Styrelsen ville föra dialog kring de nordiska ländernas forskningsfinansiering och diskrimineringspolitik. Istället uppstod en diskussion om organiseringen av Nikk. Att Nikks mandat ifrågasätts är inget nytt, påpekar Solveig Bergman. Det har alltid stötts och blötts i det nordiska samarbetet. Samma diskussion har alltid funnits, att man önskar någon form av omvandling för att spara administrativa kostnader. Det kan de säkert göra. Omorganisationen i sig behöver inte vara dålig, men det beror på när och hur man gör den, säger hon. Enligt beslutet i maj 2011 skulle det nordiska forskningsrådet Nordforsk bli värdinstitution för nya Nikk från 1 januari I oktober 2011 hade ÄK-Jäm ett möte med Gunnel Gustafsson, direktör för Nordforsk. Efter diskussion fattades beslutet att istället söka andra alternativ. Gunnel Gustafsson presenterade Nordforsks Foto: Johannes Jansson / norden.org Ett samarbetsorgan för den nordiska genus- och jämställdhetsforskningen behövs. Det framkom när forskare och forskningsförmedlare från hela Norden, representanter för Nordforsk, Nordiska ministerrådet och flera nationella jämställdhetscentra nyligen samlades på Oslo för att diskutera hur nordiskt forskningssamarbete och forskningsförmedling fungerar. Frågan är om Nikk i framtiden kommer att kunna vara ett sådant organ. En alltför snäv krets fattade beslut utifrån ett alltför snävt beslutsunderlag. På grund av att processen sköttes så dåligt, så blev det nedläggning. förslag, men var inte med när ÄK-Jäm beslutade att inte tacka ja. Hur ÄK- Jäms beslut i maj kom till vet hon inte. Vi hade ju aldrig diskuterat med dem när beslutet kom. Hur man kunde komma fram till det bestämda beslutet, det är utanför vad jag kan bedöma, säger Gustafsson. Gunnel Gustafsson Orsaken var enligt protokoll MR-Jäms och Nordforsks olika förväntningar. Varför det i beslutet i maj står att Nordforsk ska ta över, utan Nordforsks medgivande, beror enligt Inge Ovesen på att det inte var ett beslut i egentlig mening. Det var inte så att vi fattade beslut om att lägga ett framtida Nikk vid Nordforsk utan vi önskade att lägga det vid Nordforsk. Vi insåg efter dialog med Nordforsk att det skulle bli svårt att lägga Nikk inom deras ramar. Någon värdinstitution fanns inte när Nikk lades ned 31 december. Nikk packades ned och arkiverades. Webbsidan är öppen men utan aktivitet. Att ingen bra överlämning till en ny värdorganisation har skett är beklagansvärt tycker Solveig Bergman. På grund av att processen sköttes så dåligt från ministerrådets sida, så blev det nedläggning. Om man hade slagit fast vilken organisation som ska ta över och vad som ska föras vidare och sedan lagt ned det, då kunde det ha blivit en kontinuerlig process, säger hon. Missuppfattningar och faktafel Utvärderingen gjord av Rambøll hade en framträdande plats i de nordiska jämställdhetsministrarnas beslut. Ur den lyftes bland annat fram att Nikk inte lyckats vara en bro mellan forskningsvärlden och det politiska systemet eller ett kunskaps- och informationscenter. Inte heller skulle Nikk i önskvärd utsträckning lyckats bidra till samhällsdebatt eller politiska beslutsprocesser i de nordiska länderna och självstyrande områdena. I utvärderingen fanns missuppfattningar och faktafel som skriftligen påpekades av Nikks styrelse och ledning. Men Rambølls rapport gjorde nog varken till eller från, menar Solveig Bergman. Beslutet var nog redan fattat inofficiellt. Rapporten utgick inte från Nikks mandat utan från intervjuer med personer som önsketänkte om vad Nikk skulle göra, säger hon. Inge Ovesen är medveten om kritiken och menar att invändningarna mot rapporten också fanns med i beslutsunderlaget. Det var flera kritiska röster om rapporten, men det ser jag som en del av processen. Rambølls rapport var det viktigaste, men inte det enda underlaget för beslutet att omvandla Nikk. TEXT: Inga-Bodil Ekselius Utlysning om Nikk Den 17 februari gick Nordiskt ministerråd ut med en utlysning om uppdraget att vara värdorganisation för Nikks fortsatta verksamhet. Ansökan ska vara inne senast den 23 mars. Läs mer på

4 6 7 Genusvetenskapliga tidskrifter gör sig tillgängliga på nätet Förutom Tidskrift för genusvetenskap har just nu tre nordiska genusvetenskapliga tidskrifter sin redaktion i Sverige. Vilka är de gemensamma utmaningarna i den krävande och föränderliga publiceringsverkligheten? Villkoret för akademisk publicering i dag är att man måste skriva på engelska om man skall vara med i den internationella vetenskapsdialogen. Det säger Noras redaktör Cecilia Åsberg och aktualiserar språkfrågan som alla akademiker måste förhålla sig till i dag. Bland de nordiska tidskrifterna är trenden klar. Det Cecilia Åsberg går mot mer engelska. Dirk Gindt och Ulf Mellström är redaktörer för Lambda Nordica, respektive Norma. Båda är positivt inställda till engelskan. Vi är ett ökande antal akademiker som inte har nordisk bakgrund och som sliter med att läsa de andra skandinaviska språken. Att skriva på engelska betyder att begreppet Norden blir bredare, och kanske också kan inkludera Baltikum, säger Dirk Gindt. Till eller från engelska? Norma blir inom kort helt engelskspråkig. Meriteringsmässigt är det så mycket viktigare att publicera sig på engelska i en indexerad tidskrift, säger Ulf Mellström som ser den nordiska och europeiska maskulinitetsforskningen som Normas nisch. TGV, Nora, Lambda Nordica och Norma. Därmed inte sagt att det inte finns behov av forskningskommunikation på mindre språk. På norska, finska eller svenska finns en större möjlighet att nå även den icke-akademiska publiken, säger Cecilia Åsberg. Och den internationella dialogen kan också fungera omvänt. Istället för att gå från svenska till engelska har Nordens största tidskrift på området, TGV, börjat översätta från engelska till svenska. Vi har haft goda erfarenheter med att översätta viktiga texter från engelska till svenska, säger redaktör Anna Lundberg. Översättningen av Sara Ahmeds text Vithetens fenomenologi fick till exempel väldigt stort genomslag. Arbetar med temanummer Hur gör man tidskriften till ett så attraktivt forum som möjligt för både skribenter och läsare utifrån de resurser man har? Temanummer har varit ett lyckat grepp för TGV och Lambda Nordica. Vi började jobba med temanummer och gästredaktörer för några år sen. Det gör att vi når ut bättre, både i Norden och internationellt. Det gav ökat intresse för att skriva i Dirk Gindt Lambda Nordica och temanummer kan lättare användas i undervisningssyfte, säger Dirk Gindt och får medhåll av Anna Lundberg. Ingen av dem har problem att fylla sina nummer. På Nora har antalet inskickade manus per år ökat med cirka det femdubbla sedan den svenska redaktionen tog över Den manuskriptcentral som Noras förlag Taylor and Francis erbjuder, har bidragit starkt till den utvecklingen. Dessutom har manuskriptcentralen underlättat det praktiska och redaktionella arbetet avsevärt, menar Cecilia Åsberg, som är mycket nöjd med förlagssamarbetet. Andra fördelar med att ges ut på ett stort förlag är hjälpen man får med indexering och marknadsföring. För Noras syskontidskrift Norma är indexeringen en viktig fråga. Att bli en indexerad tidskrift är väldigt aktuellt för oss. Därigenom hoppas vi få in fler manus, ge tidskriften en tydligare profil och en större internationell bredd, Ulf Mellström säger Ulf Mellström. Open access eller inte? Men kommersiella förlag säger ofta stopp när det kommer till frågan om open access. Fria från förlagsrestriktioner kan både TGV och Lambda Nordica lägga ut hela sin produktion på nätet. Open access har vi diskuterat länge, och i början av 2012 lanserades vår nya hemsida där alla artiklar kan laddas ner gratis, säger en stolt Dirk Gindt. På TGV har man startat ett stort jobb med att lägga ut alla artiklar online, från de första artiklarna i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1980 och fram till i dag. Men man håller kvar ett halvt års embargo, så för att få de nyaste numren måste man prenumerera eller köpa lösnummer. Frågan om open access är nämligen ett tveeggat svärd. Det försvårar intäkter via prenumerationer, men är samtidigt numera ett krav från allt fler forskningsfinansiärer, däribland Vetenskapsrådet. Text: Jennie Westlund Genustidskrifter Tidskrift för genusvetenskap, TGV, är Nordens största vetenskapliga tidskrift för tvärvetenskaplig genusforskning. Hette tidigare Kvinnovetenskaplig tidskrift, KVT. Norma: Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier, har fokus på forskning om män och maskuliniteter. Nora: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, är en nordisk tidskrift för genusforskning och feministisk forskning. Lambda Nordica är Nordens enda vetenskapliga tidskrift om forskning på hbtq-området. Läs mer på genus.se/meromgenus/ Forskningstidskrifter/ Illustration: Vinnova Myndigheten för innovationssystem, Vinnova, har regeringens uppdrag att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Man tar också fram statistik över deltagandet. Stora utlysningar väntas från sjunde ramprogrammet I juli kommer de sista utlysningarna från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, utlysningar som beräknas uppgå till 20 miljarder euro. Genusforskare har hittills beviljats medel framför allt inom temana Samhällsvetenskap och humaniora samt Vetenskap i samhället. Det börjar bli dags att förbereda ansökningar om projektmedel från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, som sträcker sig över perioden Sommarens utlysningar, som kommer att vara de sista från FP7, beräknas uppgå till 20 miljarder euro och blir de mest omfattande inom ramprogrammets totala budget på närmare 55 miljarder euro. Sedan starten har svenska forskare beviljats närmare 9 miljarder kronor (864 miljoner euro), visar statistik från Vinnova som har regeringens uppdrag att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning. En beviljandegrad på 25 procent placerar Sverige på femte plats bland de 27 medlemsländerna. Fram till oktober 2011 motsvarade det svenska deltagandet 3,9 procent av samtliga beviljade medel. Genus ska integreras Det har inte funnits några egna utlysningar för genusforskning, men i de övergripande ramtexterna står det att genusdimensionen ska vara en integrerad del i forskningen och utvärderas i alla projekt. Ramprogrammet är uppdelat i fyra huvudområden: Samarbete, Idéer, Människor och Kapaciteter. Det är framför allt i Samhällsvetenskap och humaniora (Socio-economic Sciences and Humanities, SSH), ett tema under Samarbete, samt Vetenskap i samhället (Science in Society, SiS), under Kapaciteter, som projekt med uttalad genusdimension beviljats medel. En sökning i databasen över projektsammanfattningen på ordet gender ger 19 projekt under SSH (med svenskt deltagande i 3 projekt) och 21 projekt under SiS (med svenskt deltagande i 6 projekt), för hela FP7 fram till senaste utlysningarna. Totalt för hela området Samarbete ger sökningen 51 träffar (med svenskt deltagande i 18 projekt), varav alltså 19 under SSH, men i många av fallen rör det sig om kön som variabel i främst medicinsk forskning. Fokus på social innovation I sin överordnade strategi för utveckling av den europeiska ekonomin fram till år 2020, Europa 2020, lyfter EU fram betydelsen av social innovation. Det är något som kommer att märkas redan i sommarens utlysningar att döma av EUkommissionens utkast till kommande ramprogram, Horisont I Sverige finns i dag världsledande genusforskning om innovationsprocesser, särskilt tack vare Vinnovas satsningar inom programmet Genus och innovation. Text: Jimmy Sand Brottsoffermyndigheten utlyser 10 miljoner kronor Brottsoffermyndigheten utlyser på uppdrag av regeringen forskningsmedel för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Sammanlagt ska 42 miljoner kronor fördelas , varav 10 miljoner kronor under Ansökan om medel ska ha inkommit till Brottsoffermyndigheten senast den 3 maj Läs mer på VR-utlysning om genus inom medicinens teknik Vetenskapsrådet utlyser projektbidrag på upp till tre år, med syfte att stimulera genusforskning inom medicinens teknik. Minsta belopp som kan sökas är kronor. Medicinens teknik innefattar här högteknologiska processer, ingrepp eller instrument likaväl som mer vardagliga tekniska apparater eller hjälpmedel. Utlysningen avser genusforskningsprojekt om teknikens konsekvenser, innebörd eller betydelse för olika målgrupper. Läs mer på VRmedtek12 Call for papers till nationell genusforskarkonferens Den november 2012 anordnar Nationella sekretariatet för genusforskning tillsammans med Sveriges genusforskarförbund en nationell konferens för genusforskning. Konferensen äger rum i Göteborg och deadline för abstracts är den 16 april. Läs mer på g12.se Populärvetenskapligt på temat krig och fred I senaste numret tar sig Genus an temat krig och fred. Med utgång från forskning diskuteras allt från militärt arbete, FN:s resolution 1325, sexuellt våld i krig, kriget mot terrorismen, etik och moral i krig, till föreställningar om fredliga kvinnor och fredliga män. Se genus.se

5 Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, Göteborg En genomgång av de yttranden som inför höstens forsknings- och innovationsproposition inkommit till regeringen från 33 svenska lärosäten med staten som huvudman visar att en knapp tredjedel, fem och fem högskolor, omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Bland dessa finns Umeå, Göteborgs och Karlstads. Varför har ni valt att lyfta fram genusperspektiv? Lena Gustafsson Umeå Pam Fredman Göteborgs Åsa Bergenheim Karlstads» För Umeå är det naturligt och självklart att lyfta fram genusforskning eftersom Umeå centrum för genusstudier, UCGS, är en av ets 14 starka miljöer. Vi tillhör de främsta i landet inom området och har ett högt internationellt anseende. Under förra året befästes s ställning ytterligare när UCGS tilldelades ett stort anslag, på cirka 23 miljoner kronor av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas. UCGS är också en av flera partners i ett nytt EU-finansierat projekt som kommer att stärka centrumets internationella samarbete ännu mer.» Universitet har haft svårt att nå de kvantitativa målen för jämställdhet, trots ambitiösa planer. De senaste årens forskningspolitik har visats gynna män och anklagats för att konservera forskningen i etablerade forskningsspår med brist på nytänkande. Projektet Jämställda fakulteter? vid Göteborgs tyder på att rådande akademiska föreställningar och normer resulterar i beteenden som direkt utesluter grupper från studier och från att jobba inom forskning och utbildning. På lång sikt förlorar forskningen inte bara talanger och konkurrenskraft utan också trovärdighet. Självklart måste staten som uppdragsgivare ta i dessa problem.» Vid Karlstads har vi identifierat åtta forskningsmiljöer som är av särskild strategisk betydelse för lärosätet. Centrum för genusvetenskap är en av dessa miljöer. Här finns stark forskning och ett stort engagemang i utbildningar av olika slag. Genusforskningens betydelse för kunskapsutveckling och samhällsengagemang kan inte nog betonas. Vi är glada att vi har en gedigen verksamhet inom området. Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs, Box 709, Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: Redaktör: Jimmy Sand. Epost: Telefon: , Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut med sex nummer om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Övriga närvarande: Björn Pernrud, Linköpings universitet (administrativ koordinator, sekreterare)

Övriga närvarande: Björn Pernrud, Linköpings universitet (administrativ koordinator, sekreterare) Styrelsemöte, Institutet för tematisk genusvetenskap 21 augusti, 2015, klockan 13 16 Sveriges Riksdag, RÖ206 Närvarande: Barbro Westerholm, Riksdagen, (ordförande) Liisa Husu, Örebro universitet Kjerstin

Läs mer

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

SwePub som källa för bibliometriska analyser

SwePub som källa för bibliometriska analyser SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden. Remisspromemoria 2009-07-03 Utbildningsdepartementet Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden, m.m. I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation(prop. 2008/09:50)

Läs mer

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Open access ett nationellt perspektiv

Open access ett nationellt perspektiv Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Slutbetänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan: Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1)

Slutbetänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan: Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Gunilla Jacobsson

Läs mer

perspektiv Genus Göteborg

perspektiv Genus Göteborg Genus perspektiv 4 12 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning NIKK flyttar till Sverige Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, flyttar till Sverige. Det beslutade

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet SUHF 9 oktober 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Närvarande: Lillemor Dahlgren, Gunilla Sterner, Elin Turesson, Laila Berglund, Maritha Johansson, Monica Forsman, Lillemor Landsten,

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande & snabbare etablering

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN

Läs mer

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

EU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik

EU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik EU:s ramprogram för forskning Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Gemensam forskning inom EU sedan 25 år Ramprogram Period Budget, M FP1 1984-1987 3 800 FP2 1987-1991 5 400 FP3 1990-1994

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Vinnarna

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Vinnarna Genus perspektiv 6 06 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Vinnarna Umeå, Linköping/ Örebro och Uppsala vann kampen

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd Nordisk Ministerråd Mødegruppe Embedsmandskomiteen for ligestilling, ÄK-JÄM Mødetid 20. februar 2009 Mødested MR-salen, Nordiska ministerrådet, Store Strandstræde 18, 1255 København Store Strandstræde

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

perspektiv Excellenssatsningarna ett hårt slag mot jämställdheten

perspektiv Excellenssatsningarna ett hårt slag mot jämställdheten GENUS perspektiv 1 11 FOTO: BODIL BERGQVIST Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning Birgitta Jordansson är en av författarna till rapporten Hans excellens: Om miljardsatsningarna

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

REMISSSVAR Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (SOU 2012:1)

REMISSSVAR Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (SOU 2012:1) 2012-02-24 Rnr 4.12 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSSVAR Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (SOU 2012:1) Saco har givits möjlighet att inkomma med remissvar angående

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Uppföljning av en kartläggning. styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND

Uppföljning av en kartläggning. styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND Uppföljning av en kartläggning av regeringens styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND Program Jämi Jämställdhetsintegrering i staten vid Nationella sekretariatet för genusforskning

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) 100428: Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ny lärarutbildning Betänkande 2009/10:UbU16 Utskottets förslag och kammarens omröstning

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn

Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn 2014-10-14 Dnr 3.1-39020/2014 1(7) Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn Öppningsdatum: 2014-10-15 Sista dag för intresseanmälan: 2014-10-31 Sista ansökningsdag: 2014-12-17

Läs mer

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna

Läs mer

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer forskning med hög relevans för de samhällsutmaningar som berör hälsa, arbetsliv och välfärd

Läs mer

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning VR uppdrag Finansiering Infrastruktur Policy information utvärdering 1 Delar i instruktion för Vetenskapsrådet som understödjer klinisk och registerbaserad

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Politik, trender och framtid TIM EKBERG Politik, trender och framtid TIM EKBERG Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir. Kommittédirektiv Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm Dir. 2012:121 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012. Sammanfattning En

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

perspektiv I somras utsåg regeringen Lars Haikola till ny chef för Högskoleverket. Sina akademiska rötter har han i religionsfilosofi.

perspektiv I somras utsåg regeringen Lars Haikola till ny chef för Högskoleverket. Sina akademiska rötter har han i religionsfilosofi. Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 5 10 Foto: Marie Swartz I somras utsåg regeringen Lars Haikola till ny chef för Högskoleverket. Sina akademiska

Läs mer

Större finansiärer av HSM-forskning

Större finansiärer av HSM-forskning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom arbetsliv, hälsa och välfärd. www.fas.se Större finansiärer

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson / Enheten för analys och utvärdering PM 2013:12 Diarienummer V2013/781 Oktober 2013 GÖTEBORGS

Läs mer

Jämställdhetsstrategi

Jämställdhetsstrategi FAS styrelse Beslutad 2012-11-21 Diarienummer 2012-3115 Handläggare Inger Jonsson Jämställdhetsstrategi 2013-2016 Mål för FAS jämställdhetsarbete FAS ska enligt instruktionen främja jämställdhet mellan

Läs mer

Kraftsamling@mdh möter rektors kansli och ekonomisektionen

Kraftsamling@mdh möter rektors kansli och ekonomisektionen 2011-11-29 Kraftsamling@mdh möter rektors kansli och ekonomisektionen 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl, Jan Gustafsson och Anna-Maria Jonuks Representant från ledningen:

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015. Utbildning, forskning och tandvård i symbios ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN 2007 2015 Utbildning, forskning och tandvård i symbios Odontologiska fakultetens vision för år 2015 utgår från Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer