perspektiv Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "perspektiv Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk"

Transkript

1 Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 1 12 Besparingar främsta motivet bakom nedläggning av Nikk Vid årsskiftet avvecklades Nordiskt institut för kunskap om kön, Nikk. Det främsta motivet, som de nordiska ländernas representanter kunnat enas om, är att spara pengar. Uppdraget ska istället utföras av en befintlig nordisk värdinstitution, när en sådan identifierats. Det är kostsamt att ha ett eget institut, säger Inge Ovesen, ordförande i Ämbetsmannakommittén för jämställdhet, den grupp tjänstemän som arbetar för de nordiska jämställdhetsministrarna. Eftersom man inte kunde hitta någon lämplig värd avvecklades Nikk utan att någon fortsättning är klar. Sidan 4 Foto: Göran Billeson HSV-uppdrag att främja jämställdhet försvinner Högskoleverkets uppdrag att främja jämställdhet i högskolesektorn försvinner, när tre myndigheter föreslås att slås ihop för att bilda en service- och en granskningsmyndighet. Sidan 2 Lärosäten ser genus som viktig konkurrensfördel En tredjedel av Sveriges lärosäten med staten som huvudman ser genusperspektiv som strategiskt viktigt i framtidens forskning. Det visar en genomgång av skrivelserna inför forsknings- och innovationspropositionen. Sidan 4 Linköpings har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer. Ändå har lärosätet i sitt yttrande inför forskningspropositionen valt att inte lyfta genusforskningen som ett av sina styrkeområden. Stora utlysningar väntas från EU:s ramprogram I juli kommer de sista utlysningarna från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, vilka beräknas uppgå till 20 miljarder euro. Genusforskare har hittills beviljats medel framför allt inom områdena samhällsvetenskap och humaniora samt vetenskap i samhället. Sidan 7

2 3 ledare Kerstin Alnebratt Föreståndare Ska man vara nöjd med detta? För snart ett år sedan efterlyste jag på denna plats ett bredare perspektiv på EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. I det förslag, Horisont 2020, som kommissionen nu lämnat, kan man se att en del har hänt. Horisonten är något mer mångfasetterad än för ett år sedan. Humaniora och samhällsvetenskap beskrivs till exempel inte längre som hjälpvetenskaper Istället skriver kommissionen nu att dessa områden ska vara en integrerad del av forskningen. Att de ska ingå som en viktig del av de åtgärder som behövs för att hantera alla samhälleliga utmaningar och för att förbättra deras genomslag. För att hantera de samhälleliga utmaningarna föreslog jag för ett år sedan också att genusperspektiv kunde vara framgångsrikt. Så långt har inte kommissionen sträckt sig, men man nämner jämställdhet. Främst handlar det om att rätta till obalansen mellan kvinnor och män inom forskningen. Man skriver dock också att man vill integrera ett jämställdhetsperspektiv när det gäller programplanering och innehåll som rör forskning och innovation. Ska man vara nöjd med detta? Problemet är kanske, som så ofta i denna typ av dokument där orden vägs på guldvåg efter långa förhandlingar, att det blir så instrumentellt. Humaniora blir en åtgärd, och med en välvillig tolkning skulle jämställdhetsperspektiv i programplanering och innehåll kunna betyda genusforskning. Vad det kommer att betyda i praktiken är svårt att säga. Att det finns anledning att återkomma i frågan är uppenbart. HSV:s uppdrag att främja jämställdhet försvinner Högskoleverkets uppdrag att främja jämställdhet i högskolesektorn försvinner, när tre myndigheter föreslås att slås ihop för att bilda en serviceoch en granskningsmyndighet. Jag är beredd att acceptera utredarens förslag. Jag älskar det inte, men det är konsekvent i linje med utvecklingen, säger Högskoleverkets chef, skansler Lars Haikola. I sitt delbetänkande föreslår Högskolemyndighets- och programkontorsutredningen bland annat att Högskoleverkets nuvarande uppdrag att inom sitt verksamhetsområde främja lika rättigheter inte förs över till den nya Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete som bildas Utredarens direktiv från regeringen var att lämna förslag på hur verksamheten vid de tre myndigheterna Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdet kan renodlas så att den granskande verksamheten skiljs från den främjande och serviceinriktade. Tydliggör lärosätenas ansvar Lars Haikola, skansler och chef för Högskoleverket, är inte överraskad av utredarens förslag. Det är sista steget i en lång process, där de många främjandeuppdrag Högskoleverket haft sedan starten 1995 blivit allt färre. Det här förslaget är analogt till exempel Lars Haikola med vad som tidigare skett med det ansvar vi haft för att driva på den högskolepedagogiska utvecklingen. Det ansvaret ligger nu sedan länge på lärosätena själva. Utredaren Birgitta Böhlin menar att avsikten med förslaget inte är att prioritera ned jämställdhetsfrågorna, utan att tydliggöra att ansvaret ligger på lärosätenas ledning. Haikola menar att det ändå finns behov av samordning inom vissa högskolegemensamma områden, som internationalisering, jämställdhet och högskolepedagogisk utveckling. Vi kan inte ha 37 myndigheter som gör sina olika lösningar. Man vinner på att ta fram gemensamma lösningar, men det får organiseras av någon annan än Högskoleverket. Kanske Sveriges s- och högskoleförbund, SUHF? Lärosätena har i dag väldigt olika resurser och förutsättningar att arbeta med jämställdhet. Därför behövs det något slags kunskapsbank eller kompetenscentrum. Det menar Annika Lindé, chef för enheten för lika villkor vid Uppsala samt ledamot i ANNIKA LINDÉ Högskoleverkets jämställdhetsråd. På ett större lärosäte, som Uppsala, kan man arbeta med frågorna på heltid och inte bara som sidouppgift. Lärosäten med en mindre förvaltning kan inte förväntas ha så många specialister anställda. Jag får många förfrågningar om att ge konsultativt stöd. I de flesta fall tvingas jag säga nej. Lindé anser att en sådan stödfunktion, frivillig att använda, borde ligga på den nya servicemyndigheten. Jag skulle önska att myndigheten också upprättar en kunskapsbank, som samlar in vad som görs och vad som ger resultat, för att inte varje lärosäte ska behöva uppfinna hjulet på nytt. Tillsynen kan skärpas Utredaren föreslår också bland annat att den nya granskningsmyndigheten, Högskolemyndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn, bör kunna ges i uppdrag att följa upp lärosätenas arbete med jämställdhet och lika villkor. De strikt juridiska aspekterna kan skärpas med den nya granskningsmyndigheten, också på det här området, menar Lars Haikola. Text: Jimmy Sand läs mer. Högskolemyndighets- och programkontorsutredningens betänkande kan läsas på Vart tredje lärosäte ser genusperspektiv som strategiskt viktigt för forskningen Tio av trettiotre svenska och högskolor med staten som huvudman omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Det visar en genomgång av lärosätenas yttranden inför forsknings- och innovationspropositionen för den kommande fyraårsperioden. Sveriges och högskolor har inför höstens forsknings- och innovationsproposition inkommit till regeringen med forskningsstrategier för de kommande fyra årens verksamhet. En genomgång av yttranden från trettiotre svenska lärosäten med staten som huvudman visar att en knapp tredjedel, fem och fem högskolor, omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Bland dessa tio lärosäten finns emellertid inte Linköpings. Detta trots att man har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer, med excellensmedel från Vetenskapsrådet en satsning som fått mycket goda omdömen från oberoende internationella bedömare. I ets forsknings- och utbildningsstrategier för perioden lyftes genus som ett av fyra områden av stor samhällelig angelägenhet där lärosätet ansåg sig ha synnerligen goda förutsättningar att fortsätta utveckla internationellt ledande forskning. Men så alltså inte för perioden Vill inte exkludera Helen Dannetun, rektor vid Linköpings, framhåller att genusforskning fortsatt är ett av lärosätets fyra styrkeområden men att man Helen Dannetun valt att inte lyfta fram något av dessa i den nya strategin. Med ökande autonomi läggs ett ansvar för prioriteringar och omfördelningar på styrelse, rektor och fakultetsorgan. Vår egen strategi är nu inriktad på att beskriva mål och till dessa relaterade handlingslinjer. Det är självklart att våra Foto: Peter Modin Linköpings är inte ett av de tio lärosäten som inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen pekar ut genusforskning som strategiskt viktigt. Detta trots att man har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer, med excellensmedel från Vetenskapsrådet. styrkeområden kommer att komma väl ut, men det finns ingen poäng att i ett lokalt dokument definiera vissa områden som styrkeområden och exkludera andra som kanske är likvärdiga. Inför den gamla strategin, som gäller för perioden till och med 2012, gjorde lärosätet en annan prioritering. Förra gången var det vår bedömning att regeringen närmast efterfrågade styrkeområden. Men det var ju inte dessa redovisningar som ledde till propositionens strategiska forskningsområden, utan en en omfattande beredning inom regeringskansliet med många departement som drev sina intressen. Vi har uppfattat att det är redovisning av strukturer och principer som är det mest ändamålsenliga att ge till regeringen denna gång, säger Dannetun. Förbättrar forskningens kvalitet Två lärosäten, Karlstads respektive Umeå, pekar ut genusforskningen som en av sina starka forskningsmiljöer. Göteborgs för i sitt inspel till regeringen fram som principiell synpunkt att integrering av genusperspektivet i forskningsprocesser och forskningens organisering förbättrar forskningens kvalitet och måste förstärkas. I skrivelsen tar man också upp betänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan, Svart på vitt (SOU 2011:1), samt rapporten Hans excellens, och menar att bristande jämställdhet innebär en kompetensförlust som allvarligt hotar svensk forsknings konkurrenskraft. I inspelet från Lunds, där landets äldsta och en av de starkaste genusforskningsmiljöerna finns, lyser ordet genus liksom förra gången helt med sin frånvaro. Uppsala nämner däremot sin genusforskning som en miljö med stark internationell förankring. Stockholms pekar ut genusvetenskap som ett av flera framtidsområden där forskningen redan i dag är framgångsrik och inom de närmaste åren kan förväntas uppnå ledande ställning såväl nationellt som internationellt. Text: JIMMY SAND läs mer. I enkäten på det här numrets baksida berättar rektorerna för tre lärosäten varför de valt att lyfta genusperspektiv i forskningen.

3 4 5 Otydlig process bakom nedläggningen av Nikk Det var för dyrt att driva Nordiskt institut för kunskap om kön, Nikk, och det lades ned för att till hösten återuppstå i ny och billigare form. Beslutet, och hur det hanterats, förvånar forskare och praktiker inom genus och jämställdhet i Norden. Det abrupta beslutet är chockerande för många, sade Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro. Hon var en av flera deltagare på ett seminarium i Oslo, om nordiskt forskningssamarbete inom genus och jämställdhet, som ifrågasatte processen kring Nikks nedläggning och omvandling. Nikks tidigare styrelseordförande Arnfinn J Andersen och Solveig Bergman, tidigare direktör, menar att beslutet och processen som ledde fram till det har varit Solveig Bergman otydlig och sluten. En alltför snäv krets fattade beslut utifrån ett alltför snävt beslutsunderlag, säger Solveig Bergman. Det blev främst en intern process på ÄK-Jäm. Som styrelse måste vi förhålla oss till ägarna, men för mig är det oklart vilket politiskt mål man har med nedläggningen, säger Arnfinn J Andersen. Mandat i förändring Nikk startades 1995 och fick 2007 ett delvis nytt mandat som betonade stöd till nordisk jämställdhetspolitik. I Nikks uppdrag ingick att förmedla och vara en bro mellan genusinriktad forskning, politik och praktik, stödja nordiskt jämställdhetssamarbete och utföra nordiskt jämförande projekt. Nordiska ministerrådet för jämställdhet, MR-Jäm, beslutade i maj 2011 att lägga ned Nikk som institut och istället placera ett nytt Nikk vid en värdinstitution. I beslutet formulerade Ämbetsmannakommittén för jämställdhet, ÄK-Jäm, de tjänstemän som arbetar för MR-Jäm, uppdraget för det framtida Nikk. I det ingår att stödja nordisk jämställdhetspolitik, samla in och förmedla forskning, politik och praktik, vara kunskaps- och inspirationsbank och utföra nordiskt jämförande projekt, vid behov även forskningsprojekt. Så vad blir nytt med nya Nikk? Hur jag än jämför gamla och nya uppdraget är det svårt att se någon större förändring. Möjligen att informationssidan betonas ytterligare och det har ingen något emot, det är en sida som vi var mycket nöjda med, säger Solveig Bergman. En utlysning om värdinstitution till Nikk har gått ut. Nytt namn blir Nordisk information för kunskap om kön. Samtidigt förklaras att placering av Nikk på en värdinstitution sparar administrationskostnader. Av tidigare fem miljoner årligen som grundanslag, får nya Nikk istället två och en halv miljon. Det som blir över ska användas till tvärnordiska projekt och forskning. I utlysningen poängteras även översättning till fler språk än engelska, men i övrigt står inget som kan sägas visa ny riktning för Nikk. Inge Ovesen, ordförande för ÄK-Jäm, tillstår att det inte blir några större förändringar. Bland annat gav Nikk ut tidningen Nikk magasin, vars sista nummer kom ut före årsskiftet. Det blir inte något totalt nytt, utan en tydlig förstärkning av vissa funktioner. Intentionen från ÄK-Jäm är att Nikk ska vara en viktig verksamhet i arbetet med det nordiska jämställdhetsarbetet och i uppfyllandet av politiska mål, säger han. Inge Ovesen vill inte referera vad enskilda länder uttryckte Inge Ovesen angående omvandlingen av Nikk, men beslutet var enhälligt. Alla var också eniga om att den nya modellen skulle innebära besparingar. Det är kostsamt att ha ett eget institut. På det här sättet kan man få en bättre och ekonomiskt effektivare organisering, säger han. Fanns ingen värdinstitution I september 2010 presenterades en utvärdering från danska företaget Rambøll A/S, beställd av ÄK-Jäm. Den föregicks av en invit från Nikks styrelse. Styrelsen ville föra dialog kring de nordiska ländernas forskningsfinansiering och diskrimineringspolitik. Istället uppstod en diskussion om organiseringen av Nikk. Att Nikks mandat ifrågasätts är inget nytt, påpekar Solveig Bergman. Det har alltid stötts och blötts i det nordiska samarbetet. Samma diskussion har alltid funnits, att man önskar någon form av omvandling för att spara administrativa kostnader. Det kan de säkert göra. Omorganisationen i sig behöver inte vara dålig, men det beror på när och hur man gör den, säger hon. Enligt beslutet i maj 2011 skulle det nordiska forskningsrådet Nordforsk bli värdinstitution för nya Nikk från 1 januari I oktober 2011 hade ÄK-Jäm ett möte med Gunnel Gustafsson, direktör för Nordforsk. Efter diskussion fattades beslutet att istället söka andra alternativ. Gunnel Gustafsson presenterade Nordforsks Foto: Johannes Jansson / norden.org Ett samarbetsorgan för den nordiska genus- och jämställdhetsforskningen behövs. Det framkom när forskare och forskningsförmedlare från hela Norden, representanter för Nordforsk, Nordiska ministerrådet och flera nationella jämställdhetscentra nyligen samlades på Oslo för att diskutera hur nordiskt forskningssamarbete och forskningsförmedling fungerar. Frågan är om Nikk i framtiden kommer att kunna vara ett sådant organ. En alltför snäv krets fattade beslut utifrån ett alltför snävt beslutsunderlag. På grund av att processen sköttes så dåligt, så blev det nedläggning. förslag, men var inte med när ÄK-Jäm beslutade att inte tacka ja. Hur ÄK- Jäms beslut i maj kom till vet hon inte. Vi hade ju aldrig diskuterat med dem när beslutet kom. Hur man kunde komma fram till det bestämda beslutet, det är utanför vad jag kan bedöma, säger Gustafsson. Gunnel Gustafsson Orsaken var enligt protokoll MR-Jäms och Nordforsks olika förväntningar. Varför det i beslutet i maj står att Nordforsk ska ta över, utan Nordforsks medgivande, beror enligt Inge Ovesen på att det inte var ett beslut i egentlig mening. Det var inte så att vi fattade beslut om att lägga ett framtida Nikk vid Nordforsk utan vi önskade att lägga det vid Nordforsk. Vi insåg efter dialog med Nordforsk att det skulle bli svårt att lägga Nikk inom deras ramar. Någon värdinstitution fanns inte när Nikk lades ned 31 december. Nikk packades ned och arkiverades. Webbsidan är öppen men utan aktivitet. Att ingen bra överlämning till en ny värdorganisation har skett är beklagansvärt tycker Solveig Bergman. På grund av att processen sköttes så dåligt från ministerrådets sida, så blev det nedläggning. Om man hade slagit fast vilken organisation som ska ta över och vad som ska föras vidare och sedan lagt ned det, då kunde det ha blivit en kontinuerlig process, säger hon. Missuppfattningar och faktafel Utvärderingen gjord av Rambøll hade en framträdande plats i de nordiska jämställdhetsministrarnas beslut. Ur den lyftes bland annat fram att Nikk inte lyckats vara en bro mellan forskningsvärlden och det politiska systemet eller ett kunskaps- och informationscenter. Inte heller skulle Nikk i önskvärd utsträckning lyckats bidra till samhällsdebatt eller politiska beslutsprocesser i de nordiska länderna och självstyrande områdena. I utvärderingen fanns missuppfattningar och faktafel som skriftligen påpekades av Nikks styrelse och ledning. Men Rambølls rapport gjorde nog varken till eller från, menar Solveig Bergman. Beslutet var nog redan fattat inofficiellt. Rapporten utgick inte från Nikks mandat utan från intervjuer med personer som önsketänkte om vad Nikk skulle göra, säger hon. Inge Ovesen är medveten om kritiken och menar att invändningarna mot rapporten också fanns med i beslutsunderlaget. Det var flera kritiska röster om rapporten, men det ser jag som en del av processen. Rambølls rapport var det viktigaste, men inte det enda underlaget för beslutet att omvandla Nikk. TEXT: Inga-Bodil Ekselius Utlysning om Nikk Den 17 februari gick Nordiskt ministerråd ut med en utlysning om uppdraget att vara värdorganisation för Nikks fortsatta verksamhet. Ansökan ska vara inne senast den 23 mars. Läs mer på

4 6 7 Genusvetenskapliga tidskrifter gör sig tillgängliga på nätet Förutom Tidskrift för genusvetenskap har just nu tre nordiska genusvetenskapliga tidskrifter sin redaktion i Sverige. Vilka är de gemensamma utmaningarna i den krävande och föränderliga publiceringsverkligheten? Villkoret för akademisk publicering i dag är att man måste skriva på engelska om man skall vara med i den internationella vetenskapsdialogen. Det säger Noras redaktör Cecilia Åsberg och aktualiserar språkfrågan som alla akademiker måste förhålla sig till i dag. Bland de nordiska tidskrifterna är trenden klar. Det Cecilia Åsberg går mot mer engelska. Dirk Gindt och Ulf Mellström är redaktörer för Lambda Nordica, respektive Norma. Båda är positivt inställda till engelskan. Vi är ett ökande antal akademiker som inte har nordisk bakgrund och som sliter med att läsa de andra skandinaviska språken. Att skriva på engelska betyder att begreppet Norden blir bredare, och kanske också kan inkludera Baltikum, säger Dirk Gindt. Till eller från engelska? Norma blir inom kort helt engelskspråkig. Meriteringsmässigt är det så mycket viktigare att publicera sig på engelska i en indexerad tidskrift, säger Ulf Mellström som ser den nordiska och europeiska maskulinitetsforskningen som Normas nisch. TGV, Nora, Lambda Nordica och Norma. Därmed inte sagt att det inte finns behov av forskningskommunikation på mindre språk. På norska, finska eller svenska finns en större möjlighet att nå även den icke-akademiska publiken, säger Cecilia Åsberg. Och den internationella dialogen kan också fungera omvänt. Istället för att gå från svenska till engelska har Nordens största tidskrift på området, TGV, börjat översätta från engelska till svenska. Vi har haft goda erfarenheter med att översätta viktiga texter från engelska till svenska, säger redaktör Anna Lundberg. Översättningen av Sara Ahmeds text Vithetens fenomenologi fick till exempel väldigt stort genomslag. Arbetar med temanummer Hur gör man tidskriften till ett så attraktivt forum som möjligt för både skribenter och läsare utifrån de resurser man har? Temanummer har varit ett lyckat grepp för TGV och Lambda Nordica. Vi började jobba med temanummer och gästredaktörer för några år sen. Det gör att vi når ut bättre, både i Norden och internationellt. Det gav ökat intresse för att skriva i Dirk Gindt Lambda Nordica och temanummer kan lättare användas i undervisningssyfte, säger Dirk Gindt och får medhåll av Anna Lundberg. Ingen av dem har problem att fylla sina nummer. På Nora har antalet inskickade manus per år ökat med cirka det femdubbla sedan den svenska redaktionen tog över Den manuskriptcentral som Noras förlag Taylor and Francis erbjuder, har bidragit starkt till den utvecklingen. Dessutom har manuskriptcentralen underlättat det praktiska och redaktionella arbetet avsevärt, menar Cecilia Åsberg, som är mycket nöjd med förlagssamarbetet. Andra fördelar med att ges ut på ett stort förlag är hjälpen man får med indexering och marknadsföring. För Noras syskontidskrift Norma är indexeringen en viktig fråga. Att bli en indexerad tidskrift är väldigt aktuellt för oss. Därigenom hoppas vi få in fler manus, ge tidskriften en tydligare profil och en större internationell bredd, Ulf Mellström säger Ulf Mellström. Open access eller inte? Men kommersiella förlag säger ofta stopp när det kommer till frågan om open access. Fria från förlagsrestriktioner kan både TGV och Lambda Nordica lägga ut hela sin produktion på nätet. Open access har vi diskuterat länge, och i början av 2012 lanserades vår nya hemsida där alla artiklar kan laddas ner gratis, säger en stolt Dirk Gindt. På TGV har man startat ett stort jobb med att lägga ut alla artiklar online, från de första artiklarna i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1980 och fram till i dag. Men man håller kvar ett halvt års embargo, så för att få de nyaste numren måste man prenumerera eller köpa lösnummer. Frågan om open access är nämligen ett tveeggat svärd. Det försvårar intäkter via prenumerationer, men är samtidigt numera ett krav från allt fler forskningsfinansiärer, däribland Vetenskapsrådet. Text: Jennie Westlund Genustidskrifter Tidskrift för genusvetenskap, TGV, är Nordens största vetenskapliga tidskrift för tvärvetenskaplig genusforskning. Hette tidigare Kvinnovetenskaplig tidskrift, KVT. Norma: Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier, har fokus på forskning om män och maskuliniteter. Nora: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, är en nordisk tidskrift för genusforskning och feministisk forskning. Lambda Nordica är Nordens enda vetenskapliga tidskrift om forskning på hbtq-området. Läs mer på genus.se/meromgenus/ Forskningstidskrifter/ Illustration: Vinnova Myndigheten för innovationssystem, Vinnova, har regeringens uppdrag att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Man tar också fram statistik över deltagandet. Stora utlysningar väntas från sjunde ramprogrammet I juli kommer de sista utlysningarna från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, utlysningar som beräknas uppgå till 20 miljarder euro. Genusforskare har hittills beviljats medel framför allt inom temana Samhällsvetenskap och humaniora samt Vetenskap i samhället. Det börjar bli dags att förbereda ansökningar om projektmedel från EU:s sjunde ramprogram för forskning, FP7, som sträcker sig över perioden Sommarens utlysningar, som kommer att vara de sista från FP7, beräknas uppgå till 20 miljarder euro och blir de mest omfattande inom ramprogrammets totala budget på närmare 55 miljarder euro. Sedan starten har svenska forskare beviljats närmare 9 miljarder kronor (864 miljoner euro), visar statistik från Vinnova som har regeringens uppdrag att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning. En beviljandegrad på 25 procent placerar Sverige på femte plats bland de 27 medlemsländerna. Fram till oktober 2011 motsvarade det svenska deltagandet 3,9 procent av samtliga beviljade medel. Genus ska integreras Det har inte funnits några egna utlysningar för genusforskning, men i de övergripande ramtexterna står det att genusdimensionen ska vara en integrerad del i forskningen och utvärderas i alla projekt. Ramprogrammet är uppdelat i fyra huvudområden: Samarbete, Idéer, Människor och Kapaciteter. Det är framför allt i Samhällsvetenskap och humaniora (Socio-economic Sciences and Humanities, SSH), ett tema under Samarbete, samt Vetenskap i samhället (Science in Society, SiS), under Kapaciteter, som projekt med uttalad genusdimension beviljats medel. En sökning i databasen över projektsammanfattningen på ordet gender ger 19 projekt under SSH (med svenskt deltagande i 3 projekt) och 21 projekt under SiS (med svenskt deltagande i 6 projekt), för hela FP7 fram till senaste utlysningarna. Totalt för hela området Samarbete ger sökningen 51 träffar (med svenskt deltagande i 18 projekt), varav alltså 19 under SSH, men i många av fallen rör det sig om kön som variabel i främst medicinsk forskning. Fokus på social innovation I sin överordnade strategi för utveckling av den europeiska ekonomin fram till år 2020, Europa 2020, lyfter EU fram betydelsen av social innovation. Det är något som kommer att märkas redan i sommarens utlysningar att döma av EUkommissionens utkast till kommande ramprogram, Horisont I Sverige finns i dag världsledande genusforskning om innovationsprocesser, särskilt tack vare Vinnovas satsningar inom programmet Genus och innovation. Text: Jimmy Sand Brottsoffermyndigheten utlyser 10 miljoner kronor Brottsoffermyndigheten utlyser på uppdrag av regeringen forskningsmedel för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Sammanlagt ska 42 miljoner kronor fördelas , varav 10 miljoner kronor under Ansökan om medel ska ha inkommit till Brottsoffermyndigheten senast den 3 maj Läs mer på VR-utlysning om genus inom medicinens teknik Vetenskapsrådet utlyser projektbidrag på upp till tre år, med syfte att stimulera genusforskning inom medicinens teknik. Minsta belopp som kan sökas är kronor. Medicinens teknik innefattar här högteknologiska processer, ingrepp eller instrument likaväl som mer vardagliga tekniska apparater eller hjälpmedel. Utlysningen avser genusforskningsprojekt om teknikens konsekvenser, innebörd eller betydelse för olika målgrupper. Läs mer på VRmedtek12 Call for papers till nationell genusforskarkonferens Den november 2012 anordnar Nationella sekretariatet för genusforskning tillsammans med Sveriges genusforskarförbund en nationell konferens för genusforskning. Konferensen äger rum i Göteborg och deadline för abstracts är den 16 april. Läs mer på g12.se Populärvetenskapligt på temat krig och fred I senaste numret tar sig Genus an temat krig och fred. Med utgång från forskning diskuteras allt från militärt arbete, FN:s resolution 1325, sexuellt våld i krig, kriget mot terrorismen, etik och moral i krig, till föreställningar om fredliga kvinnor och fredliga män. Se genus.se

5 Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, Göteborg En genomgång av de yttranden som inför höstens forsknings- och innovationsproposition inkommit till regeringen från 33 svenska lärosäten med staten som huvudman visar att en knapp tredjedel, fem och fem högskolor, omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida forskning. Bland dessa finns Umeå, Göteborgs och Karlstads. Varför har ni valt att lyfta fram genusperspektiv? Lena Gustafsson Umeå Pam Fredman Göteborgs Åsa Bergenheim Karlstads» För Umeå är det naturligt och självklart att lyfta fram genusforskning eftersom Umeå centrum för genusstudier, UCGS, är en av ets 14 starka miljöer. Vi tillhör de främsta i landet inom området och har ett högt internationellt anseende. Under förra året befästes s ställning ytterligare när UCGS tilldelades ett stort anslag, på cirka 23 miljoner kronor av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas. UCGS är också en av flera partners i ett nytt EU-finansierat projekt som kommer att stärka centrumets internationella samarbete ännu mer.» Universitet har haft svårt att nå de kvantitativa målen för jämställdhet, trots ambitiösa planer. De senaste årens forskningspolitik har visats gynna män och anklagats för att konservera forskningen i etablerade forskningsspår med brist på nytänkande. Projektet Jämställda fakulteter? vid Göteborgs tyder på att rådande akademiska föreställningar och normer resulterar i beteenden som direkt utesluter grupper från studier och från att jobba inom forskning och utbildning. På lång sikt förlorar forskningen inte bara talanger och konkurrenskraft utan också trovärdighet. Självklart måste staten som uppdragsgivare ta i dessa problem.» Vid Karlstads har vi identifierat åtta forskningsmiljöer som är av särskild strategisk betydelse för lärosätet. Centrum för genusvetenskap är en av dessa miljöer. Här finns stark forskning och ett stort engagemang i utbildningar av olika slag. Genusforskningens betydelse för kunskapsutveckling och samhällsengagemang kan inte nog betonas. Vi är glada att vi har en gedigen verksamhet inom området. Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs, Box 709, Göteborg, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: Redaktör: Jimmy Sand. Epost: Telefon: , Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut med sex nummer om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

perspektiv Genus Göteborg

perspektiv Genus Göteborg Genus perspektiv 4 12 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning NIKK flyttar till Sverige Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, flyttar till Sverige. Det beslutade

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 2 13 Foto: colourbox Tidigare studenter i genusvetenskap återfinns inom en mängd olika yrken bland andra,

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

perspektiv Framgångsrik satsning på excellenta genusmiljöer

perspektiv Framgångsrik satsning på excellenta genusmiljöer Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 3-4 11 Framgångsrik satsning på excellenta genusmiljöer Vetenskapsrådet har nu utvärderat sin satsning på

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

perspektiv Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna

perspektiv Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna GENUS perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 3 12 Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna Synen på genusforskning bland riksdagspartierna

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte nr. 1, 2013 godkändes av styrelse samt underskrevs av ordförande och sekreterare. Protokollet lades till handlingarna.

Protokoll från styrelsemöte nr. 1, 2013 godkändes av styrelse samt underskrevs av ordförande och sekreterare. Protokollet lades till handlingarna. Protokoll från styrelsemöte nr. 2 Köpenhamn, 6-7 juni 2013 Närvarande Carsten Friberg, ordförande Disa Kamula, styrelsemedlem Johan Söderberg, styrelsemedlem Ingibjörg Elín Halldórsdóttir, styrelsemedlem

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 3 07 Foto: Björn Larsson Ask/SvD/SCANPIX Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik NIKK brygga mellan

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Genusforskning inom medicin

Genusforskning inom medicin Genusforskning inom medicin Forsknings- och folkhälsopolitisk policy 2002-2012 Lisa Harryson Genusforskning inom medicin 1 Genusforskning inom medicin Forsknings- och folkhälsopolitisk policy 2002-2012

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500.

17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU finns det närmare 500. December 2011 Europe Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala partners. Inom Sverige finns 17 Europa Direkt informationskontor, totalt inom EU

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 2 04 Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Hon blir första doktorn i genusvetenskap 1999 antogs de första doktoranderna

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 4 06 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Foto: Mats Jansson/www.gotland.info Öronmärkta pengar

Läs mer

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges

Läs mer

Sök pengar från Lars Salvius-föreningen!

Sök pengar från Lars Salvius-föreningen! Sök pengar från Lars Salvius-föreningen! För tjugonde året i rad fördelar Lars Salvius-föreningen stipendier och projektbidrag till vetenskapliga skribenter, översättare och utgivare. Dessutom utdelas

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Lärarutbildningskonventet Sammanträdesdatum 2009-09-13 Wallenbergsalen, Göteborg

Lärarutbildningskonventet Sammanträdesdatum 2009-09-13 Wallenbergsalen, Göteborg Lärarutbildningskonventet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2009-09-13 Wallenbergsalen, Göteborg Närvarande: Caroline Liberg, ordf, Uppsala universitet Björn Åstrand, Umeå universitet, v.ordf. (ej 7) Jane Meckbach,

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS)

FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS) 2012-10-12 FAS utlyser nätverksbidrag inom forskningsområdena Dopning, Tobak och Spelberoende (DTS) Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) har nyligen genomfört en internationell utvärdering

Läs mer

Projektfinans. Equal mot diskriminering i arbetslivet. Global Incentives Advisors. I detta nummer N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9

Projektfinans. Equal mot diskriminering i arbetslivet. Global Incentives Advisors. I detta nummer N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9 N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9 Projektfinans Global Incentives Advisors Equal mot i arbetslivet EU-programmet Equal handlar om att motverka, utslagning och ojämlikhet i arbetslivet. I mars 2004 planeras

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar 25-26 augusti, 2014 Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala Nätverket för Europarättsforskning inbjuder till Europarättsdagar,

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

perspektiv Humanistisk forskning står inför stora utmaningar

perspektiv Humanistisk forskning står inför stora utmaningar GENUS perspektiv 5 11 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning Humanistisk forskning står inför stora utmaningar detaljstyr forskningen. Istället efterlyser Larsson

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Forskare och media lärde känna varandra 9 april 2014

Forskare och media lärde känna varandra 9 april 2014 Forskare och media lärde känna varandra 9 april 2014 Forskare har ofta rollen som antingen förmedlare eller expert i media. Mycket ovanligare är att forskare är granskningsobjekt, åtminstone i svenska

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007 Plats och tid Kommandantboligen, Festningen i Halden 14 december, 2007 09.30-12.30 ande Ole Haabeth, Fredrikstad kommune Clas-Åke Sörkvist, Tanums kommun

Läs mer

perspektiv Genusforskningen svag inom tunga samhällsfrågor

perspektiv Genusforskningen svag inom tunga samhällsfrågor Genus perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 3-4 10 Genusforskningen svag inom tunga samhällsfrågor Svensk genusforskning är svag eller saknas helt inom

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Kommunstyrelsens allmänna utskott 2014-04-09 1. Ersättare:

Sammanträdesprotokoll. Kommunstyrelsens allmänna utskott 2014-04-09 1. Ersättare: Kommunstyrelsens allmänna utskott 2014-04-09 1 Plats och tid Vilundarummet, plan 8, Dragonvägen 86 Onsdagen den 9 april 2014, klockan 08:30-09:30 Beslutande Ledamöter: Kristina Klempt (FP), ordförande

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009.

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. UTLYSNING SENTER FOR INTERNASJONALISERING AV HØGRE UTDANNING Utviklingsmidler for Nordic Master Program Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. Det tildeles opp til 1 million

Läs mer