Sammanfattning... 3 Den övergripande bilden... 4 Invandring och höga födelsetal har drivit arbetskrafts-tillväxten i Stockholm...

Transkript

1

2 Sammanfattning... 3 Den övergripande bilden... 4 Invandring och höga födelsetal har drivit arbetskrafts-tillväxten i Stockholm... 7 Snabbt stigande sysselsättningsgrad i Region Hovedstaden Tillväxtbokföring Branschstrukturens betydelse Övriga förklaringar till skillnaden i produktivitetstillväxt Varför drabbades Region Hovedstaden hårdare av finanskrisen? Starkare tillväxt i sikte BRP-tillväxt och välståndsutveckling inte samma sak Hur kan Region Hovedstaden sluta tillväxtgapet? Källor... 34

3 I rapporten analyseras skillnaderna i ekonomisk tillväxt mellan Region Hovedstaden och Stockholms län under perioden Under den studerade perioden växte bruttoregionprodukten (BRP) i Stockholms län med i genomsnitt 3,5 procent per år, att jämföra med 2,2 procent i Region Hovedstaden. Det är en relativt stor skillnad som kan förklaras av att den danska huvudstadsregionen haft en svagare tillväxt i såväl befolkning som produktivitet än sin svenska motsvarighet. är skillnaden i växelkursregim. Under den akuta krisfasen föll den svenska kronan kraftigt i värde, vilket påskyndade återhämtningen. Motsvarande korrigering av den danska kronan skedde inte, vilket delvis beror på att den är knuten till Euron. Trots att den samlade ekonomin vuxit betydligt snabbare i Stockholms län förefaller välståndsutvecklingen, mätt som tillväxten i köpkraftskorrigerad BRP per capita, varit i ungefär densamma i de bägge regionerna. Detta förklaras dels av en stigande sysselsättningsgrad i Region Hovedstaden, dels av att förhållandet mellan export- och importpriser ( terms-of-trade ) utvecklats mer gynnsamt än i Stockholms län. När det gäller skillnaden i befolkningstillväxt så förklaras den både av att födelsenettot (födda minus döda) och den utrikes invandringen har varit större i Stockholms län än i Region Hovedstaden. Vad som ligger bakom skillnaderna i produktivitetstillväxt är mer svåranalyserat, men i rapporten dras tre indikativa slutsatser. För det första är det mycket som talar för att investeringarna i immateriella tillgångar, till exempel FoU, patent, mjukvara och varumärken, har varit högre i Stockholms län än i Region Hovedstaden. För det andra har Stockholm sannolikt gynnats av en stark position inom IKTrelaterad varuproduktion, en bransch som uppvisat en remarkabel produktivitetsutveckling under de senaste två decennierna. Slutligen, för det tredje, har utvecklingen mot ökad storskalighet och internationalisering inom detaljhandeln gått snabbare i Stockholms län i Region Hovedstaden. För att den danska huvudstadsregionen ska kunna sluta tillväxtgapet gentemot sin svenska motsvarighet krävs ett brett batteri av åtgärder. I rapporten skissas på ett antal insatser som skulle kunna bidra till att stärka såväl produktivitetsutvecklingen som sysselsättningstillväxten i Region Hovedstaden: Omreglera ramverket för detaljhandelsetableringar i Hovedstadsområdet Stärk produktiviteten genom ökad ITanvändning Förbättra kopplingen mellan offentlig forskning och näringsliv Bygg ut transportinfrastrukturen Eliminera gränshinder för ökad integration mellan den svenska och danska sidan av Öresund. Skillnaden i de bägge regionernas ekonomiska utveckling var särskilt tydlig från den globala finanskrisens utbrott och framåt, vilket bland annat förklaras av utvecklingen på bostadsmarknaden. Medan Region Hovedstaden genomled ett kraftigt prisfall, med efterföljande effekter på hushållens konsumtion och bygginvesteringarna, så fortsatte bostadspriserna i Stockholms län att stiga kraftigt. En annan viktig förklaring till att finanskrisen fick mer långvarig och genomgripande effekt i Region Hovedstaden

4 Y Y = L L + (E L) (H + E ) (Y + H ) (E L) (H E) (Y H) Y E L H

5 Snabba fakta om Region Hovedstaden och Stockholms län Region Hovedstaden Stockholms län Invånare (2014) Medelålder (2014) Andel utrikes födda (2014) 17% 23% Sysselsatt dagbefolkning (2013) Bruttoregionprodukt (2013, mdr SEK) Bruttoregionprodukt per capita (2013, SEK) Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik

6 Tabell 1. Tillväxt i BRP fördelat på förändring i arbetskraften, sysselsättningsgraden, arbetade timmar per sysselsatt samt arbetsproduktiviteten. Årlig genomsnittlig procentuell förändring. Totalt Bidrag från arbetskraft Arbetade timmar Arbetsproduktivitet Total tillväxt BRP Bidrag från sysselsättningsgrad Bidrag från arbetade timmar per sysselsatt Region Hovedstaden 0.7% 0.5% 0.3% -0.2% 1.5% 2.2% Stockholms län 1.2% 1.3% -0.1% 0.0% 2.2% 3.5% Region Hovedstaden 1.1% 0.3% 1.4% -0.6% 2.5% 3.7% Stockholms län 1.8% 0.9% 0.0% 0.9% 1.8% 3.6% Region Hovedstaden 1.5% 0.2% 0.9% 0.4% 1.1% 2.6% Stockholms län 0.5% 1.0% 0.4% -0.9% 2.6% 3.2% Region Hovedstaden 1.0% 0.4% 1.1% -0.5% 2.2% 3.2% Stockholms län 1.3% 1.4% -0.5% 0.4% 3.7% 5.1% Region Hovedstaden -0.6% 1.2% -1.6% -0.2% 1.0% 0.3% Stockholms län 1.2% 1.7% -0.4% -0.1% 1.3% 2.5% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik Anm: Data för antalet arbetade timmar per sysselsatt i Stockholms län under perioden har approximerats genom att förlänga en tidsserie för perioden bakåt genom att anta samma relativa utveckling som i riket.

7 Tabell 2. Tillväxt i arbetskraften (befolkningen år) fördelat på bidrag från befolkningstillväxt samt bidrag från ålderssammansättning. Årlig genomsnittlig procentuell förändring. Tillväxt i arbetskraften Bidrag från befolkningstillväxt Bidrag från åldersammansättning Region Hovedstaden 0.5% 0.6% -0.1% Stockholms län 1.3% 1.3% 0.0% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik

8 Figur 1. Årlig befolkningsökning i Stockholms län (till vänster) och Region Hovedstaden (till höger) Fördelning på utrikes flyttnetto, inrikes flyttnetto och födelsenetto Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik

9

10 Figur 2. Procentuell skillnad i antal födda mellan Stockholms län och Region Hovedstaden Fördelning på bidrag från fruktsamhet, andel kvinnor i fertil ålder (15-49 års) samt befolkningsstorlek. 50% 40% 30% 20% Fruktsamhet Andel kvinnor i fertil ålder Befolkning 10% 0% -10% -20% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik

11

12 Tabell 3. Tillväxt i antalet arbetade timmar fördelat på bidrag från förändring i arbetskraften, sysselsättningsgraden, arbetade timmar per sysselsatt samt nettoinpendlingen. Årlig genomsnittlig procentuell förändring. Totalt Bidrag från arbetskraft Bidrag från sysselsättningsgrad Bidrag från arbetade timmar per sysselsatt Bidrag från nettoinpendling Region Hovedstaden, inkl. nettoinpendling 0.7% 0.5% 0.3% -0.2% 0.1% Region Hovedstaden, exkl. nettoinpendling 0.7% 0.5% 0.3% -0.2% Stockholms län, inkl. nettoinpendling 1.2% 1.3% -0.1% 0.0% 0.1% Region Hovedstaden, exkl. nettoinpendling 1.2% 1.3% -0.1% 0.0% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik

13 Tabell 4. Tillväxt i arbetsproduktivitet fördelat på förändring i kapitalintensitet och övriga faktorer. Årlig genomsnittlig procentuell förändring. Arbetsproduktivitet Bidrag från kapitalintensitet Bidrag från övrigt Region Hovedstaden 1.5% 0.7% 0.8% Stockholms län 2.2% 1.0% 1.2% Region Hovedstaden 2.5% 1.9% 0.7% Stockholms län 1.8% 0.7% 1.1% Region Hovedstaden 1.1% 0.1% 1.1% Stockholms län 2.6% 0.2% 2.4% Region Hovedstaden 2.2% 1.0% 1.2% Stockholms län 3.7% 2.6% 1.1% Region Hovedstaden 1.0% 0.7% 0.3% Stockholms län 1.3% 0.8% 0.5% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik

14 Figur 3. Fasta bruttoinvesteringar som andel av BRP Löpande priser. 25% 24% 23% 22% 21% 20% 19% Stockholms län Region Hovedstaden 18% 17% 16% 15% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik

15

16

17

18 Tabell 5. Branschernas bidrag till skillnaden i produktivitetstillväxt mellan Stockholms län och Region Hovedstaden. Bransch Statisk skifteffekt Dynamisk skifteffekt Inombranscheffekt Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske 0% 0% 0% 0% Utvinning av mineral 0% 0% 0% 0% Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning 0% 0% 1% 1% Textil- och beklädnadsvarutillverkning 0% 0% 0% 0% Trä - och papperstillverkning 0% 0% 1% 0% Petroleumrafinering och tillverkning av läkemedel -2% -2% 5% 1% Gummi-, plast-, glas och mineralindustri 0% 0% 0% 0% Metalframställning och metalvarutillverkning 0% 0% 1% 1% Tillverkning av el, optikprodukter och maskiner som ej ingår i annan underavdelning 0% -4% 10% 6% Tillverkning av transportmedel 0% 0% 1% 1% tillverkning av flyg, flytande fartyg och annan flytande material 0% 0% 0% 0% Möbeltillverkning och annan utrustning 0% 0% 0% 0% Försörjning av el, gas, värme och kyla 1% 0% -2% 0% Byggverksamhet 2% 0% 0% 2% Handel, reparation av motorfordon och motorcyklar 1% 0% 4% 5% Transport och magasinering 1% 0% 3% 4% Hotell - och restaurangverksamhet 0% 0% 0% 0% Informations - och kommunikationsverksamhet -1% -1% 0% -2% Finans- och försäkringsverksamhet -1% 0% -3% -4% Fastighetsverksamhet -2% 0% 2% 1% Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 0% 0% 1% 1% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster -2% 2% 3% 2% Utbildning, vård och omsorg, sociala tjänster -1% 0% 0% -1% Kultur, nöje och fritid 0% 0% 1% 1% Andra samhälleliga och personliga tjänster, hushållens verksamhet 0% 0% 0% 0% Totalt -1% -6% 27% 20% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik Anm: Branschaggregatet Offentlig förvaltning, försvar och obligatorisk socialförsäkring är exkluderat..

19 Figur 4. Andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning % 40% 35% 30% Region Hovedstaden Stockholm 25% 20% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik

20 Figur 5. Arbetsproduktivitet (köpkraftskorrigerad BRP/arbetad timme) US dollars års priser Region Hovedstaden Stockholms län Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från OECD, SCB och Danmarks statistik

21

22 Figur 6. Bostadspriser (per kvm) i förhållande till genomsnittlig bruttolön % 12% 10% 8% Småhus, Region Hovedstaden Ägarlägenheter, Region Hovedstaden Småhus, Stockholms län 6% 4% 2% 0% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB, Mäklarstatistik och Realkreditådet Anm:Bostadsytan beräknas något annorlunda i Sverige än i Danmark. Vidare skiljer sig skatten på arbete åt mellan länderna. Sammantaget gör detta att nivåskillnaden mellan regionerna ska tolkas med försiktighet.

23 BRP = KONSUMTION + INVESTERINGAR + (EXPORT IMPORT)

24 Tabell 6. Bostadsmarknadens effekter på årlig genomsnittlig BRP-tillväxt Faktisk BRP-tillväxt Bidrag från förmögenhetseffekt Bidrag från bostadsinvesteringar Region Hovedstaden 0.6% -0.1% -0.4% Stockholms län 2.6% 0.1% 0 Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från SCB och Danmarks statistik samt egna beräkningar.

25 Figur 7. BNP och effektiv valutakurs i Sverige och Danmark Q1=index Danmark - effektiv växelkurs Sverige - effektiv växlekurs Danmark - BNP Sverige - BNP 90 Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från Eurostat.

26 2006 Januari 2006 Maj 2006 September 2007 Januari 2007 Maj 2007 September 2008 Januari 2008 Maj 2008 September 2009 Januari 2009 Maj 2009 September 2010 Januari 2010 Maj 2010 September 2011 Januari 2011 Maj 2011 September 2012 Januari 2012 Maj 2012 September 2013 Januari 2013 Maj 2013 September Figur 8. Centralbankens styrränta i Danmark och Sverige Sverige Danmark -1 Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från Sveriges riksbank och Danmarks Nationalbank.

27 Figur 9. Förändring i konjunkturjusterat sparande i förhållande potentiell BNP Sverige Danmark Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från IMF World Economic Outlook Database.

28

29 Tabell 8. Prognoser över tillväxten i BNP/BRP fram till år 2017 i Danmark, Sverige, Region Hovedstaden och Stockholms län Danmark 1.0% 2.0% 2.1% 1.8% Region Hovedstaden 1.8% 2.7% 2.8% 2.6% Sverige 2.1% 3.1% 3.3% 2.2% Stockholm 3.4% 4.0% 4.1% 3.4% Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från Konjunkturinsitutet och Danmarks Nationalbank samt egna beräkningar.

30 Figur 10. Köpkraftskorrigerad BRP per capita Region Hovedstaden Stockholms län Källa: Öresundskomiteens bearbetning av data från OECD.

31

32

33

34 Case, K.E., Quigley, J.M. och Shiller, R.J. (2013), Wealth Effects Revisited: , NBER Working Paper Danmarks statistik (2001), 50-års oversigten, December Dynan, K. (2012), Is a Household Debt Overhang Holding Back Consumption?, Brookings Papers on Economic Activity, vårupplagan. Edqvist, H. (2010), Kan immateriella investeringar förklara den svenska produktivitetsboomen under 1990-talet?, Ekonomisk Debatt, nr , årgång 38. HUI Research (2011), Kampen om köpkraften handeln i framtiden. McKinsey (2006), Sweden s economic performance: Recent development, Current Priorities. Produktivitetskommissionen (2014), Det handler om velstand og velfærd, slutrapport. Skedinger, P. (2008), Effekter av anställningsskydd vad säger forskningen?, SNS Förlag, SOU 2001:52, Välfärdstjänster i omvandling, Socialdepartementet. Tillväxtanalys (2014), Hur driver IKT produktivitet och tillväxt? Analyser av kvantitativa data, PM 2014:17 Öresundskomiteen (2015), Överpris på överfarten? effekter av att sänka biljettpriser på resor över Öresund, Öresundsperspektiv nr 1, april 2015.