Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten

Transkript

1 Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten Kartläggning och analys är det inledande momentet i den 6-åriga vattenförvaltningscykeln. I kartläggningsarbetet ingår bl a att beskriva ytvattenförekomsterna och att fastställa deras status utifrån fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig vattenstatus. För grundvattenförekomsterna används bara två klasser: god eller uppnår ej god. En inventering ska göras av betydande påverkan och effekter på yt- och grundvattnets tillstånd orsakade av mänsklig verksamhet. Eventuella miljöproblem ska identifieras. Vidare ska man göra en ekonomisk analys av vattenanvändningen för att belysa vattenanvändningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kartläggningen innefattar också en riskanalys där man bedömer risken för att en vattenförekomst inte ska uppnå god status, eller få försämrad status, till Föreliggande rapport redovisar de preliminära resultaten av kartläggningsarbetet som har pågått intensivt under Rapporten är i första hand framtagen för att användas i det samverkansarbete som länsstyrelserna och Vattenmyndigheten bedriver kring kartläggningsarbetet. Kunskapsunderlaget om våra vattenmiljöer behöver förbättras men vi tror att huvuddelen av statusklassificeringarna är korrekta. Under våren 2008 kommer kartläggningsarbetet att kompletteras och delvis revideras. Samverkansarbete och insamling av kunskapsunderlag genom inventeringar o s v, hjälper oss att få en så korrekt beskrivning som möjligt över tillståndet i våra vatten och orsakerna till att statusen ser ut som den gör. Resultaten som presenteras i föreliggande rapport är en bild över hur statusklassificeringarna såg ut i januari Vill man följa de kompletteringar och revideringar som görs så finns den informationen i den nationella databasen VISS ( Det är en öppen databas där man kan hitta klassificeringar, motiveringar, information om övervakning m.m.. Vattenkartan ( är en kartapplikation på internet där mycket underlagsmaterial finns samlat och du kan hitta de vatten som du är intresserad av. Ytterligare information kan du få genom att kontakta länsstyrelsen i ditt län eller Vattenmyndigheten. Lennart Sorby Vattenvårdsdirektör i Norra Östersjöns Vattendistrikt

2 Innehållsförteckning Hur vattenförvaltningen fungerar 4 Kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt 6 Preliminära resultat av kartläggningsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt 17 Grundvatten i Stockholms län 26 Grundvatten i Uppsala län 30 Grundvatten i Södermanlands län 35 Grundvatten i Örebro län 42 Grundvatten i Västmanlands län 47 Grundvatten i Dalarnas län Tämnaråns avrinningsområde 52 54/55 Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån Forsmarksåns avrinningsområde Olandsåns avrinningsområde 68 56/57 Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån Skeboåns avrinningsområde 77 57/58 Avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen Broströmmens avrinningsområde Norrtäljeåns avrinningsområde 89 59/60 Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerströmmen Åkerströmmens avrinningsområde Norrström Mälaren Norrström Mälarens närområden Norrström - Oxundaåns avrinningsområde Norrström - Knivstaåns avrinningsområde Norrström - Fyrisåns avrinningsområde Norrström - Hågaåns avrinningsområde Norrström - Sävaåns avrinningsområde Norrström - Örsundaåns avrinningsområde Norrström - Fiskviks Kanals avrinningsområde 143 2

3 61 Norrström - Ekaåns avrinningsområde Norrström - Enköpingsåns avrinningsområde Norrström - Sagåns avrinningsområde Norrström - Svartåns avrinningsområde Norrström - Kolbäcksåns avrinningsområde Norrström - Köpingsåns avrinningsområde Norrström - Hedströmmens avrinningsområde Norrström - Arbogaåns avrinningsområde Norrström - Eskilstunaåns avrinningsområde Norrström Råckstaåns avrinningsområde Tyresåns avrinningsområde /63 Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån Trosaåns avrinningsområde Svärtaåns avrinningsområde Nyköpingsåns avrinningsområde Kilaåns avrinningsområde /64, 64/65 och del av 66/67 Kustnära områden i Södermanlands län 250 Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten 259 Södra Bottenhavet - Upplands yttre kustvatten 264 Norra Östersjön - Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden 270 Norra Östersjön - Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten 274 Norra Östersjön - Stockholms skärgårds yttre kustvatten 280 Norra Östersjön - Östergötlands yttre kustvatten 283 3

4 Hur vattenförvaltningen fungerar Sverige har, jämfört med övriga Europa, relativt stora vattentillgångar och jämförelsevis god vattenkvalitet. Men trots goda utgångspunkter är vattenförhållandena långtifrån bra överallt i Sverige och vi står inför en rad utmaningar. Med den grundläggande inriktningen att vi ska försöka uppnå hållbara och naturlika förhållanden för våra vattenmiljöer god ekologisk och kemisk vattenstatus så har vi en bra bit att vandra för att nå målet. Det kommer att krävas mycket arbete och resurser. Men det ska även göras en avvägning mot andra samhällsintressen, som energiförsörjning, jordbruk och andra näringsgrenar, infrastruktur, vattenförsörjning m m, så att vi får en integrerad vattenförvaltning. God vattenstatus ett nytt långsiktigt mål för vatten i hela EU Inom EU-samarbetet antog alla länder år 2000 det s k ramdirektivet för vatten. Riksdagen och regeringen beslutade om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt organisation för den svenska vattenförvaltningen. Vattendirektivet har sin grund i en djup insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare en insikt om att vatten är gränslöst, och att vi, om vi ska kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser. Vilka vatten omfattas? Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl kommer man emellertid att få sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I vattenförvaltningen ska alla inlands-, kust- och grundvatten kartläggas. I detta ingår att beskriva både hur det ser ut idag och vilken påverkan som vattnen utsätts för. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning har utvecklat en verktygslåda för hur detta ska ske samt hur denna information ska lagras och bearbetas av länsstyrelser och vattenmyndigheter. Underlaget kommer att rapporteras till EU- Kommissionen. Vattenförvaltningen arbetar på vattnets villkor Vattenförvaltningen arbetar utifrån målet att allt inlands-, kust- och grundvatten ska ha god vattenstatus år Vattnets väg från land till sjö eller hav är grunden för hur vi ska förvalta våra vattenresurser och dess värden. Vattenförvaltningen organiserar arbetet inom avrinningsområden. I dessa områden rinner allt vatten, via sjöar och vattendrag, ut i havet. I arbetet ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde men även som en social och ekonomisk resurs. Ett samordnat vattenförvaltningsarbete 4

5 där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv kallar vi integrerad vattenförvaltning. Hur organiseras vattenförvaltningen? Den svenska vattenförvaltningen är uppbyggd kring länsstyrelserna. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för samordning inom sina respektive vattendistrikt. Länsstyrelserna genomför huvuddelen av det operativa arbetet och bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens till samverkansarbetet. Det beslutande organet på varje vattenmyndighet är vattendelegationen. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökningar har ansvar för att utveckla föreskrifter och handböcker för hur arbetet ska bedrivas. Genom vattendirektivet har Sverige åtagit sig ett ansvar gentemot EU-Kommissionen och övriga internationella samarbetsparter. God vattenstatus Utifrån nuläget ska det beslutas om kvalitetskrav för alla vattenområden. Uppgiften de närmaste åren är att verka för att vatten med sämre vattenmiljöer ska bli bättre, medan vatten som redan är bra ska bevaras. Målet är att nå god kvalitet, eller god status, på alla vatten till år God vattenstatus ska avvägas mot andra samhällsintressen. Det kan ibland leda till att det sätts andra lägre krav för vissa vattenförekomster som anpassats till de rådande förhållandena, t ex i vattendrag som är utbyggda för vattenkraft. I andra fall kan det innebära att man sätter ett högre kvalitetsmål för vissa vattenförekomster, t ex om det finns särskilt värdefulla vattenmiljöer eller arter. Åtgärder för bättre vattenmiljöer I de vattenområden som inte har god status eller riskerar att försämras ska åtgärder vidtas. Ett Åtgärdsprogram ska tas fram och det ska översiktligt beskriva vilka kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå målen. Det blir sedan en uppgift för andra myndigheter - kommunala och statliga - att se till att åtgärderna genomförs med egen insats eller via andra aktörer t ex verksamhetsutövare. Förvaltningsplanen redovisar hela vattenförvaltningsarbetet Förvaltningsplanen blir en sammanställning av kunskap om vattnen i distriktet och en analys av vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål om god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen, liksom planen i sig, förväntas bli de huvudsakliga verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i distriktet, alltså i princip alla som bor och lever där. Förvaltningsplanen ska förnyas minst vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett sätt att ge underlag för myndigheternas planering samt att informera och rapportera om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön förvaltningsplanen ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. 5

6 Kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Beskrivning av Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt sträcker sig från Dalälven i norr till Bråviken i söder, från Kilsbergen i väster till skärgården i öster. Vattendistriktet omfattar huvudavrinningsområdena från och med Tämnarån i norr till och med Kilaån i söder. Dessutom tillkommer landområdena vid kusten mellan huvudavrinningsområdena samt kustvattenområdet intill en sjömil utanför skärgårdens yttersta kobbar och skär (den s.k. baslinjen). Distriktets area exklusive kustvatten är ca km 2 och det dominerande avrinningsområdet är Norrström, d v s området som rinner ut via Mälaren i Stockholm och Södertälje, med drygt km 2. De största vattendragen i distriktet är Tämnarån, Olandsån, Nyköpingsån och Norrström med dess biflöden Fyrisån, Örsundaån, Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Hedströmmen, Arbogaån och Eskilstunaån. Några av Norrströms biflöden har i sin tur stora biflöden t.ex. Sävjaån som är biflöde till Fyrisån, Dyltaån som är biflöde till Arbogaån samt Svartån som mynnar i Hjälmaren. De största sjöarna är Mälaren, Hjälmaren, Båven, Yngaren, Väsman, Tisnaren, Tämnaren, Långhalsen, Sottern, Åmänningen och Erken. Inom stora delar av vattendistriktet har man påverkat vattenmiljöerna genom kanalisering och dränering, och många sjöar och vattendrag är reglerade. De flesta regleringsmagasinen är dock små och inverkar därmed i mindre utsträckning på vattendragens flöden. De viktigaste kanalerna i distriktet är Södertälje kanal, Hjälmare kanal samt Strömsholms kanal. Naturgeografiskt hör distriktet till De stora slätterna och till Mellersta och norra skogsområdena. Markanvändningen i distriktet utgörs av 57 % skog, medan jordbruksandelen är 20 %. Sjöarealen är 10 % av totala arealen. Moränjordar dominerar i skogsområdena, medan jordbruksområdena domineras av lera och finkorniga jordarter. Distriktet berör hela eller delar av Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Östergötlands och Dalarnas län. 76 kommuner ingår helt eller delvis i vattendistriktet. I samverkansarbetet är det lämpligt att arbeta på avrinningsområdesnivå istället för att fokusera på enskilda vattenförekomster. I Norra Östersjöns vattendistrikt är en stor del av samverkansarbetet uppbyggt kring ett antal delområden (se karta). Delområdena utgörs antingen av större vattendrags avrinningsområden, eller av flera mindre avrinningsområden som har grupperats (gäller framförallt i kustnära områden). För sjöar, vattendrag och kustvatten presenteras informationen i kartläggningsrapporten utifrån delområdena. För grundvatten görs en länsvis redovisning. 6

7 Delområden i Norra Östersjöns vattendistrikt. Statistik över Norra Östersjöns vattendistrikt. Allmän beskrivning Distriktets storlek -inklusive kustvatten km 2 -exklusive kustvatten km 2 Befolkning ca 2,9 milj -inom tätort ca 2,6 milj -utanför tätort ca Markanvändning -bebyggd mark 3,8 % -skogsmark 58 % -jordbruksmark 19,5 % -vatten 9,4 % Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 (limniska) 358 st -dricksvattenförekomster-ytvatten - -dricksvattenförekomster-grundvatten 214 st -badplatser enl. badvattendirektivet 180 st -fiskvattendirektivet 3,5 % av distriktet* -nitratkänsliga områden 42 % av distriktet* -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av distriktet* -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) 16 % av distriktet* *beräknat på totala arean av distriktet inkl. kustvatten 7

8 Statistik över Norra Östersjöns vattendistrikt (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 86 st -övriga 224 st Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan - Vattenföretag Dammar (SMHI:s dammregister) 945 st Övriga vandringshinder 978 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 5242 st Miljöproblem -övergödning J -försurning J -miljögifter J -främmande arter J -vattenuttag J -flödesförändringar J -kontinuitetsförändringar J -morfologiska förändringar J Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag 570 miljoner m 3 -vattenförsörjning - -bevattning - Vattenutsläpp -avloppsvatten 402 miljoner m 3 -markavvattning/dränering av jordbruksmark - -dagvatten - Vattenkraft - Större hamnar - Sjöfart -antal fartygsanlöp - -lastat/lossat gods - -passagerare - -personbilar och bussar - Småbåtshamnar - Fritidsbåtar - Rekreation -fiskevatten - -badplatser - -övrigt friluftsliv - Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) ** 115 Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) ** 71 Värdefulla vattenmiljöer (fiske) ** 96 ** Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N 8

9 Miljöekonomiska strukturer i Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt består av det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i södra Ålands hav eller norra Gotlandshavet. Distriktet är km 2 och hade år 2005 en befolkningsmängd på knappt 3 miljoner personer. Tabeller och underliggande statistik kan hämtas på Strukturen inom Norra Östersjöns vattendistrikt visar att tjänstesektorn står för den största andelen ekonomiskt bidrag. Tjänstesektorn står för 72 % av distriktets förädlingsvärde. Stockholms kommun står för nästan 42 % av förädlingsvärdet för hela distriktet oavsett bransch. Norra Östersjöns vattendistrikt har ökat sin ekonomiska tillväxt mellan Det är Kemisk industri som har ökat mest. Mellan 1995 och 2004 ökade förädlingsvärdet för branschen med ca 110 %. Produktionen inom Kemisk industri har överlag i Sverige ökat under dessa år och bidrar till ett ökat förädlingsvärde. Övrig tillverkningsindustri stod för den andra största ökningen av förädlingsvärdet. De ökade under tidsperioden med 84 %. Då tjänstesektorn är så dominerande i Norra Östersjöns vattendistrikt blir de vattenintensiva industriernas andel av förädlingsvärde och sysselsättning låga (5 % respektive strax under 3 %). Den största mängden vattenuttag görs av de kommunala vattenverken, ca 303 miljoner m 3. Av detta uttag använder hushållen mest. I vattendistriktet har vattenuttagen ökat med 16 % mellan åren 2000 och De kommunala reningsverken är även de som hanterar, renar och återför mest vatten, 371 miljoner m 3 eller 92 % av allt renat och återfört vatten. Hushållen betalar, precis som i övriga vattendistrikt, mest miljöskatter, 50 %. Inkomsterna i Norra Österjöns vattendistrikt ligger dock något högre än i andra distrikt vilket ger att runt 2 % av inkomsterna går till miljöskatterna. Detta är lägre än i både Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt men i paritet med Södra Östersjön och Västerhavets vattendistrikt. 9

10 Miljöekonomisk statistik för Norra Östersjöns vattendistrikt 2005, absoluta tal Jord-,skogsbruk o fiske Industri Vatten- Tillverkning Vatten- o intensiva övrigt 1 Reningsverk övr Tjänster Hushåll Ofördelat Totalt SNI Förädlingsvärde 2 (milj kr) Inrikes omsättning (milj kr) Antal arbetsställen Antal sysselsatta Folkmängd Antal hushåll (familjer 20+ år) Hushållens inkomst (milj kr) Totala miljöskyddskostnader (milj kr) Vattenrelaterade miljöskyddskostnader (milj kr) VA kostnader VA intäkter Totala miljöskatter 2 (milj kr) Vattenuttag 5 (1000 m 3 ) Användning av kommunalt vatten 6 (1000 m 3 ) Hantering och rening av avloppsvatten 8 (1000 m 3 ) Utsläpp av fosfor (ton) Utsläpp av kväve (ton) Utsläpp av BOD 7 (ton) Utsläpp av COD Cr (ton) Exkl 21, 24, 27 2 Avser år Vatten och reningsverkens sysselsatta ingår i redovisningsgrupp Tjänster. 4. SNI 41 ingår i vattenintensiva industrin 5 Endast jordbruk i redovisningsgrupp Jord-, skogsbruk o fiske. Totala uttaget (kommunalt och egen vattentäkt) inklusive havsvatten 6 Användning av kommunalt vatten, exkluderar egen vattentäkt 7 Verkets egen vattenanvändning samt läckage 8 Vatten och avlopp till kommunala reningsverk. Renat vatten som släpps ut. För branscherna avses utsläpp med egen rening i egen regi. 10

11 Vattenintensiva branscher I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 34 % av vattenuttagen i distriktet, eller 191 miljoner m 3. Det innebär att mycket av vattnet som används inte går till industrin utan att distriktet karaktäriseras av annan verksamhet. Diagrammet visar utvecklingen av tre utvalda variabler (vattenuttag, förädlingsvärde och sysselsatta1) mellan per vattenintensiv bransch. Vattenuttagen har i Kemisk industri, Stål- och metall samt inom El, gas och värmeverken ökat mycket mellan 2000 och Däremot har inte förädlingsvärdet ökat i samma omfattning. Utav dessa tre branscher är det bara inom Kemisk industri som förädlingsvärdet har överträffat den stora ökningen av vattenmängder (51 % ökning av vattenuttag medan förädlingsvärdet har ökat med 57 %). Massa- och pappersindustrin har legat på ungefär samma nivå när det gäller vattenuttagen och har ökat förädlingsvärdet med 16 %. Norra Östersjön Vattenuttag Förädlingsvärde* Sysselsatta Index 2000= Massa- och papper Kemisk industri Stål och metall El, gas, värm everk *Förädlingsvärde gäller mellan år 2000 och 2004 i fasta priser Diagram över utvecklingen av utvalda variabler Miljöekonomiska profiler Av de vattenintensiva branscherna är det branschen Massa- och papper som har de största utsläppen av fosfor medan kvävet till största delen kan tilldelas Stål- och metallindustrin. I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 5 % av distriktets BRP. Det ekonomiska bidraget i form av förädlingsvärdet kommer från Kemisk industri som också har största andelen sysselsatta. De vattenintensiva branscherna har större utgifter för investeringar och löpande kostnader för miljöskydd än övrig tillverkningsindustri. Skillnaden är relativt stor, 2005 investerade de miljoner kronor av totalt miljoner kronor i distriktet. 1 Miljöskyddskostnader per vattenintensiv bransch i Norra Östersjöns vattendistrikt är under statistiksekretess. 11

12 Miljöskatterna, som till största delen består av energiskatter berör mest El, gas och värmeverken. Norra Östersjön 0% 20% 40% 60% 80% 100% Massa- och pappersindustrin Kemisk industri Stål och metallverk El, gas och värmeverk Förädlingsvärde* Sysselsatta Miljöskatt* Kväve Fosfor Not: endast stora punktkällor är inkluderade i statistiken för kväve och fosfor. *Förädlingsvärde och miljöskatter 2004 Diagram över miljöekonomisk profil för vattenintensiva branscher år 2005 (% av vattenintensiva branscher i distriktet). 12

13 Hydrologiska förhållanden Nederbörd och avdunstning Den genomsnittliga årsnederbörden i vattendistriktet varierar mellan 600 och 900 mm med lägst nederbörd i områdena närmast de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Mest nederbörd faller i de nordvästra delarna av distriktet. Under året är nederbörden högst under sommar och höst samt lägst under vinter och vår. Avdunstningen är betydligt mer homogen i distriktet och den genomsnittliga avdunstningen per år är mm. Avrinning och vattenföring Årsmedelavrinningen varierar mellan 200 och 400 mm (6-12 l/s km 2 ) och följer i stort sett nederbördsmönstret, d.v.s. lägst avrinning i områdena närmast Mälaren och Hjälmaren samt högst avrinning i nordvästra delen av distriktet. Avrinningen varierar från år till år och mellan olika årstider. Säsongsvariationen beror till stor del på magasinering av nederbörden i form av snö, liksom på magasinering som mark- och grundvatten. Trots att nederbörden är störst under sommaren är avrinningen då oftast som lägst beroende på hög avdunstning. Avrinningen är i regel som högst under vintern och våren. Området runt Mälaren tillhör de torraste områdena i landet tillsammans med östra Småland, Öland och Gotland. I en nationell jämförelse är avrinningen i området nära Mälaren särskilt låg under våren. Medelavrinning i Sverige under perioden (underlag från SMHI). 13

14 Vattenföringen i enskilda vattendrag uppvisar stora variationer under årets lopp och mellan olika år. Den hydrologiska regimen, d.v.s. vattnets kvantitet och dynamik, varierar för varje vattendrag beroende på avrinningsområdets storlek, markanvändning, andel sjöar, grundvattenförhållanden, jordarter, klimat, väder, reglering m.m.. I figur nedan visas hur avrinningen fördelar sig i några olika vattendrag under samma tidsperiod. Arbogaån och Kolbäcksån samvarierar i stort sett, vilket man också kan förvänta sig eftersom de har liknande klimat och sjöandel i sina avrinningsområden. Dessa vattendrag kan jämföras med Eskilstunaån och Nyköpingsån. Dessa liknar också varandra, men skiljer sig stort vid en jämförelse med Arbogaån och Kolbäcksån. Den viktigaste orsaken till de lägre, men i tid mer utbredda flödestopparna för Eskilstunaån och Nyköpingsån är att dessa avrinningsområden innehåller en högre andel sjöar. I Eskilstunaån har Hjälmaren och dess reglering ett stort inflytande på den hydrologiska regimen. I de sjöfattiga vattensystemen Fyrisån och Sävjaån kan man förvänta sig relativt snabba flödesförlopp med höga flödestoppar som snabbt klingar av. I jämförelsen i figuren är detta mönster inte så tydligt. Avrinningsmönstret innehåller visserligen relativt snabba flödesförändringar, men avrinningen är oftast betydligt lägre än i de övriga vattendragen, även när man jämför flödestopparna. Detta beror på att den klimatologiska effekten gör sig gällande, d.v.s. att avrinningen generellt är högre västerut i distriktet beroende på större nederbörd och lägre avdunstning. Avrinning i distrikt Norra Östersjön Avrinning (l/s km 2 ) Eskilstunaån Arbogaån Kolbäcksån Fyrisån Sävjaån Nyköpingsån jan-00 feb-00 mar-00 apr-00 maj-00 jun-00 jul-00 aug-00 sep-00 okt-00 nov-00 dec-00 jan-01 feb-01 mar-01 apr-01 maj-01 jun-01 jul-01 aug-01 sep-01 okt-01 nov-01 dec-01 Datum Dygnsmedelavrinningen för några vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

15 Grundvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som till större delen ligger under den högsta kustlinjen, genomkorsas av många stora rullstensåsar, som håller stora, lättutnyttjade grundvattenförekomster. Exempel på sådana åsar är Uppsalaåsen, Enköpingsåsen och Badelundaåsen. Åsarna är breda och fortsätter ofta i sidled under täckande leror. Ibland försvinner åsarna från ytan, men återfinns under lerorna. Inom stora områden av vattendistriktet består jordlagren av moräner, d v s en osorterad jordart som oftast har relativt litet jorddjup. Endast små mängder vatten kan utvinnas ur moränerna, ibland inte ens i tillräcklig mängd för enstaka hushåll. Urberget i vattendistriktets östra och norra delar håller mycket små uttagbara grundvattenmängder, medan förutsättningarna för att utnyttja berggrundvattnet för vattenförsörjning är bättre i den centrala västra delen av vattendistriktet. Närkeslättens sedimentära berggrundsområde har en begränsad utbredning, men sandstensakviferen är en grundvattentillgång med goda uttagsmöjligheter. Grundvattenförekomsten i kalkstenen är däremot av underordnad betydelse för vattenförsörjningen. Grundvattenbildningen i större delen av vattendistriktet är mellan 200 och 300 mm, men är större längst i väster. Grundvattenmagasinen fylls på ungefär lika mycket under våren och hösten, men töms mer under den varma vegetationsperioden än under vintern. Det medför att årets högsta grundvattennivåer uppträder under våren och de lägsta under sensommaren. Sverige är indelat i nio geografiska regioner baserat på naturliga förutsättningar för grundvattnets kemi. Fyra av dessa områden finns representerade i vattendistriktet. D. Mellansveriges sedimentära bergrund - Sedimentära berggrundsområdet i Närke har lättvittrade berg- och jordarter som ger god motståndskraft mot försurning och grundvattnet har höga jonhalter. Naturligt höga sulfathalter förekommer. E. Mellansvenska sänkan - Mellansvenska sänkan karakteriseras av urbergsområden under högsta kustlinjen (HK). Berg- och jordarter är relativt svårvittrade, men läget under HK med förekomst av leror och andra finkorniga jordar gör att alkaliniteten ökar och därmed motståndskraften mot försurning. F. Upplands kalkpåverkade område - Upplands kalkpåverkade område ligger norr om östra Mälaren och är mycket motståndskraftigt mot försurning genom att jordarna är kalkhaltiga. Kalken har sitt ursprung i sedimentära bergarter i Bottenhavet. Den gör att grundvattnet är mycket hårt med hög alkalinitet. Runt Mälaren kan grundvattnet ha höga sulfathalter genom påverkan från gyttjeleror. Höga naturliga kloridhalter förekommer i kustnära områden samt från relikt havsvatten i berggrund och jordlager. I. Urbergsområden, Norrland ovan Högsta Kustlinjen - I den nordvästra delen av vattendistriktet, som ligger över HK, finns relativt svårvittrade berg- och jordarter. Det medför att grundvattnet har betydligt lägre joninnehåll och är försurningskänsligt. 15

16 Indelning av grundvattenområden I vattendistriktet finns enligt nuvarande avgränsningar 521 grundvattenförekomster. För de naturgivna förutsättningarna har bildningssättet av den geologiska avlagringen som håller grundvattenförekomsten beaktats, liksom det geologiska materialets bergartssammansättning (geokemiska egenskaper). Grundvattenförekomsterna inom vattendistriktet uppträder alla i isälvsavlagringar. Då kunskapen är bristfällig om hydrogeologin, vattnens status och påverkan samt att indelningen i grundvattenförekomster förändras, har en administrativ geografisk indelning valts kopplat till länsindelningen. Det skapar större möjligheter att anpassa vattenförvaltningsunderlaget. Bedömningar av grundvattnets status och påverkan måste anpassas till de fyra geografiska grundvattenregionerna baserat på naturliga förutsättningar för grundvattnets kemi. Grundvattenbeskrivningarna för vattendistriktet presenteras för Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län, Västmanlands län och Dalarnas län. 16

17 Preliminära resultat av kartläggningsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl har man emellertid satt en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Indelningen görs så att storleken på vattenförekomsterna inte underskrider 1,0 km 2 för sjöar eller 10 km 2 tillrinningsområde för vattendrag. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I Norra Östersjöns vattendistrikt har vi i dagsläget 1640 vattenförekomster. Fördelningen mellan de olika vattenkategorierna visas i tabell nedan. Den 18 januari 2008 hade 1338 av vattenförekomsterna statusklassificerats. Antal vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt, fördelat på olika vattenkategorier. Vattenkategori Antal vattenförekomster -Sjöar 335 -Vattendrag 631 -Kustvatten 135 -Övergångsvatten 18 -Grundvatten 521 Grundvatten Statusklassificeringar Grundvattenförekomster klassificeras med avseende på kemisk status och kvantitativ status. Under 2007 har den kemiska statusen bara klassificerats med avseende på nitrat, klorid, sulfat och bekämpningsmedel. Tröskelvärden för andra ämnen och joner kommer att tas fram under Den 18 januari 2008 hade 311 grundvattenförekomster klassificerats med avseende på kemisk status och 338 med avseende på kvantitativ status. De preliminära statusklassificeringarna redovisas i tabeller och kartor nedan. Sammanställning över statusklassificering (kemisk status) av grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kemisk status Antal vattenförekomster -God 286 -Uppnår ej god 25 17

18 Statusklassificering (kemisk status) för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Sammanställning över statusklassificering (kvantitativ status) av grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 338 -Uppnår ej god - Statusklassificering (kvantitativ status) för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 18

19 Potentiell påverkan och riskbedömningar Vid riskbedömningen för grundvatten har man utgått från en nationell analys av potentiell påverkan på grundvattenförekomster som gjordes 2007 (se figur). Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten. Exempel på faktorer som togs med i analysen är effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Beroende på den samlade potentiella föroreningsbelastningen delades grundvattenförekomsterna in i fyra klasser, där klass 4 har den högsta potentiella belastningen. Vid riskbedömningen har förekomster i den högsta påverkansklassen bedömts vara i risk att inte uppnå god status 2015 medan övriga har bedömts som ej i risk. Den 18 januari 2008 hade 244 av distriktets grundvattenförekomster riskklassats. Bedömning av potentiell påverkan på grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. 19

20 Sammanställning över riskbedömning för grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Riskklassning Antal vattenförekomster -Ej i risk 222 -I risk 22 Riskbedömning för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 20