Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten"

Transkript

1 Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten Kartläggning och analys är det inledande momentet i den 6-åriga vattenförvaltningscykeln. I kartläggningsarbetet ingår bl a att beskriva ytvattenförekomsterna och att fastställa deras status utifrån fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig vattenstatus. För grundvattenförekomsterna används bara två klasser: god eller uppnår ej god. En inventering ska göras av betydande påverkan och effekter på yt- och grundvattnets tillstånd orsakade av mänsklig verksamhet. Eventuella miljöproblem ska identifieras. Vidare ska man göra en ekonomisk analys av vattenanvändningen för att belysa vattenanvändningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kartläggningen innefattar också en riskanalys där man bedömer risken för att en vattenförekomst inte ska uppnå god status, eller få försämrad status, till Föreliggande rapport redovisar de preliminära resultaten av kartläggningsarbetet som har pågått intensivt under Rapporten är i första hand framtagen för att användas i det samverkansarbete som länsstyrelserna och Vattenmyndigheten bedriver kring kartläggningsarbetet. Kunskapsunderlaget om våra vattenmiljöer behöver förbättras men vi tror att huvuddelen av statusklassificeringarna är korrekta. Under våren 2008 kommer kartläggningsarbetet att kompletteras och delvis revideras. Samverkansarbete och insamling av kunskapsunderlag genom inventeringar o s v, hjälper oss att få en så korrekt beskrivning som möjligt över tillståndet i våra vatten och orsakerna till att statusen ser ut som den gör. Resultaten som presenteras i föreliggande rapport är en bild över hur statusklassificeringarna såg ut i januari Vill man följa de kompletteringar och revideringar som görs så finns den informationen i den nationella databasen VISS (www.viss.lst.se). Det är en öppen databas där man kan hitta klassificeringar, motiveringar, information om övervakning m.m.. Vattenkartan (www.gis.lst.se/vattenkartan) är en kartapplikation på internet där mycket underlagsmaterial finns samlat och du kan hitta de vatten som du är intresserad av. Ytterligare information kan du få genom att kontakta länsstyrelsen i ditt län eller Vattenmyndigheten. Lennart Sorby Vattenvårdsdirektör i Norra Östersjöns Vattendistrikt

2 Innehållsförteckning Hur vattenförvaltningen fungerar 4 Kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt 6 Preliminära resultat av kartläggningsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt 17 Grundvatten i Stockholms län 26 Grundvatten i Uppsala län 30 Grundvatten i Södermanlands län 35 Grundvatten i Örebro län 42 Grundvatten i Västmanlands län 47 Grundvatten i Dalarnas län Tämnaråns avrinningsområde 52 54/55 Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån Forsmarksåns avrinningsområde Olandsåns avrinningsområde 68 56/57 Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån Skeboåns avrinningsområde 77 57/58 Avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen Broströmmens avrinningsområde Norrtäljeåns avrinningsområde 89 59/60 Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerströmmen Åkerströmmens avrinningsområde Norrström Mälaren Norrström Mälarens närområden Norrström - Oxundaåns avrinningsområde Norrström - Knivstaåns avrinningsområde Norrström - Fyrisåns avrinningsområde Norrström - Hågaåns avrinningsområde Norrström - Sävaåns avrinningsområde Norrström - Örsundaåns avrinningsområde Norrström - Fiskviks Kanals avrinningsområde 143 2

3 61 Norrström - Ekaåns avrinningsområde Norrström - Enköpingsåns avrinningsområde Norrström - Sagåns avrinningsområde Norrström - Svartåns avrinningsområde Norrström - Kolbäcksåns avrinningsområde Norrström - Köpingsåns avrinningsområde Norrström - Hedströmmens avrinningsområde Norrström - Arbogaåns avrinningsområde Norrström - Eskilstunaåns avrinningsområde Norrström Råckstaåns avrinningsområde Tyresåns avrinningsområde /63 Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån Trosaåns avrinningsområde Svärtaåns avrinningsområde Nyköpingsåns avrinningsområde Kilaåns avrinningsområde /64, 64/65 och del av 66/67 Kustnära områden i Södermanlands län 250 Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten 259 Södra Bottenhavet - Upplands yttre kustvatten 264 Norra Östersjön - Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden 270 Norra Östersjön - Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten 274 Norra Östersjön - Stockholms skärgårds yttre kustvatten 280 Norra Östersjön - Östergötlands yttre kustvatten 283 3

4 Hur vattenförvaltningen fungerar Sverige har, jämfört med övriga Europa, relativt stora vattentillgångar och jämförelsevis god vattenkvalitet. Men trots goda utgångspunkter är vattenförhållandena långtifrån bra överallt i Sverige och vi står inför en rad utmaningar. Med den grundläggande inriktningen att vi ska försöka uppnå hållbara och naturlika förhållanden för våra vattenmiljöer god ekologisk och kemisk vattenstatus så har vi en bra bit att vandra för att nå målet. Det kommer att krävas mycket arbete och resurser. Men det ska även göras en avvägning mot andra samhällsintressen, som energiförsörjning, jordbruk och andra näringsgrenar, infrastruktur, vattenförsörjning m m, så att vi får en integrerad vattenförvaltning. God vattenstatus ett nytt långsiktigt mål för vatten i hela EU Inom EU-samarbetet antog alla länder år 2000 det s k ramdirektivet för vatten. Riksdagen och regeringen beslutade om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt organisation för den svenska vattenförvaltningen. Vattendirektivet har sin grund i en djup insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare en insikt om att vatten är gränslöst, och att vi, om vi ska kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser. Vilka vatten omfattas? Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl kommer man emellertid att få sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I vattenförvaltningen ska alla inlands-, kust- och grundvatten kartläggas. I detta ingår att beskriva både hur det ser ut idag och vilken påverkan som vattnen utsätts för. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning har utvecklat en verktygslåda för hur detta ska ske samt hur denna information ska lagras och bearbetas av länsstyrelser och vattenmyndigheter. Underlaget kommer att rapporteras till EU- Kommissionen. Vattenförvaltningen arbetar på vattnets villkor Vattenförvaltningen arbetar utifrån målet att allt inlands-, kust- och grundvatten ska ha god vattenstatus år Vattnets väg från land till sjö eller hav är grunden för hur vi ska förvalta våra vattenresurser och dess värden. Vattenförvaltningen organiserar arbetet inom avrinningsområden. I dessa områden rinner allt vatten, via sjöar och vattendrag, ut i havet. I arbetet ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde men även som en social och ekonomisk resurs. Ett samordnat vattenförvaltningsarbete 4

5 där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv kallar vi integrerad vattenförvaltning. Hur organiseras vattenförvaltningen? Den svenska vattenförvaltningen är uppbyggd kring länsstyrelserna. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för samordning inom sina respektive vattendistrikt. Länsstyrelserna genomför huvuddelen av det operativa arbetet och bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens till samverkansarbetet. Det beslutande organet på varje vattenmyndighet är vattendelegationen. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökningar har ansvar för att utveckla föreskrifter och handböcker för hur arbetet ska bedrivas. Genom vattendirektivet har Sverige åtagit sig ett ansvar gentemot EU-Kommissionen och övriga internationella samarbetsparter. God vattenstatus Utifrån nuläget ska det beslutas om kvalitetskrav för alla vattenområden. Uppgiften de närmaste åren är att verka för att vatten med sämre vattenmiljöer ska bli bättre, medan vatten som redan är bra ska bevaras. Målet är att nå god kvalitet, eller god status, på alla vatten till år God vattenstatus ska avvägas mot andra samhällsintressen. Det kan ibland leda till att det sätts andra lägre krav för vissa vattenförekomster som anpassats till de rådande förhållandena, t ex i vattendrag som är utbyggda för vattenkraft. I andra fall kan det innebära att man sätter ett högre kvalitetsmål för vissa vattenförekomster, t ex om det finns särskilt värdefulla vattenmiljöer eller arter. Åtgärder för bättre vattenmiljöer I de vattenområden som inte har god status eller riskerar att försämras ska åtgärder vidtas. Ett Åtgärdsprogram ska tas fram och det ska översiktligt beskriva vilka kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå målen. Det blir sedan en uppgift för andra myndigheter - kommunala och statliga - att se till att åtgärderna genomförs med egen insats eller via andra aktörer t ex verksamhetsutövare. Förvaltningsplanen redovisar hela vattenförvaltningsarbetet Förvaltningsplanen blir en sammanställning av kunskap om vattnen i distriktet och en analys av vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål om god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen, liksom planen i sig, förväntas bli de huvudsakliga verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i distriktet, alltså i princip alla som bor och lever där. Förvaltningsplanen ska förnyas minst vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett sätt att ge underlag för myndigheternas planering samt att informera och rapportera om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön förvaltningsplanen ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. 5

6 Kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Beskrivning av Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt sträcker sig från Dalälven i norr till Bråviken i söder, från Kilsbergen i väster till skärgården i öster. Vattendistriktet omfattar huvudavrinningsområdena från och med Tämnarån i norr till och med Kilaån i söder. Dessutom tillkommer landområdena vid kusten mellan huvudavrinningsområdena samt kustvattenområdet intill en sjömil utanför skärgårdens yttersta kobbar och skär (den s.k. baslinjen). Distriktets area exklusive kustvatten är ca km 2 och det dominerande avrinningsområdet är Norrström, d v s området som rinner ut via Mälaren i Stockholm och Södertälje, med drygt km 2. De största vattendragen i distriktet är Tämnarån, Olandsån, Nyköpingsån och Norrström med dess biflöden Fyrisån, Örsundaån, Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Hedströmmen, Arbogaån och Eskilstunaån. Några av Norrströms biflöden har i sin tur stora biflöden t.ex. Sävjaån som är biflöde till Fyrisån, Dyltaån som är biflöde till Arbogaån samt Svartån som mynnar i Hjälmaren. De största sjöarna är Mälaren, Hjälmaren, Båven, Yngaren, Väsman, Tisnaren, Tämnaren, Långhalsen, Sottern, Åmänningen och Erken. Inom stora delar av vattendistriktet har man påverkat vattenmiljöerna genom kanalisering och dränering, och många sjöar och vattendrag är reglerade. De flesta regleringsmagasinen är dock små och inverkar därmed i mindre utsträckning på vattendragens flöden. De viktigaste kanalerna i distriktet är Södertälje kanal, Hjälmare kanal samt Strömsholms kanal. Naturgeografiskt hör distriktet till De stora slätterna och till Mellersta och norra skogsområdena. Markanvändningen i distriktet utgörs av 57 % skog, medan jordbruksandelen är 20 %. Sjöarealen är 10 % av totala arealen. Moränjordar dominerar i skogsområdena, medan jordbruksområdena domineras av lera och finkorniga jordarter. Distriktet berör hela eller delar av Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Östergötlands och Dalarnas län. 76 kommuner ingår helt eller delvis i vattendistriktet. I samverkansarbetet är det lämpligt att arbeta på avrinningsområdesnivå istället för att fokusera på enskilda vattenförekomster. I Norra Östersjöns vattendistrikt är en stor del av samverkansarbetet uppbyggt kring ett antal delområden (se karta). Delområdena utgörs antingen av större vattendrags avrinningsområden, eller av flera mindre avrinningsområden som har grupperats (gäller framförallt i kustnära områden). För sjöar, vattendrag och kustvatten presenteras informationen i kartläggningsrapporten utifrån delområdena. För grundvatten görs en länsvis redovisning. 6

7 Delområden i Norra Östersjöns vattendistrikt. Statistik över Norra Östersjöns vattendistrikt. Allmän beskrivning Distriktets storlek -inklusive kustvatten km 2 -exklusive kustvatten km 2 Befolkning ca 2,9 milj -inom tätort ca 2,6 milj -utanför tätort ca Markanvändning -bebyggd mark 3,8 % -skogsmark 58 % -jordbruksmark 19,5 % -vatten 9,4 % Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 (limniska) 358 st -dricksvattenförekomster-ytvatten - -dricksvattenförekomster-grundvatten 214 st -badplatser enl. badvattendirektivet 180 st -fiskvattendirektivet 3,5 % av distriktet* -nitratkänsliga områden 42 % av distriktet* -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av distriktet* -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) 16 % av distriktet* *beräknat på totala arean av distriktet inkl. kustvatten 7

8 Statistik över Norra Östersjöns vattendistrikt (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 86 st -övriga 224 st Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan - Vattenföretag Dammar (SMHI:s dammregister) 945 st Övriga vandringshinder 978 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 5242 st Miljöproblem -övergödning J -försurning J -miljögifter J -främmande arter J -vattenuttag J -flödesförändringar J -kontinuitetsförändringar J -morfologiska förändringar J Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag 570 miljoner m 3 -vattenförsörjning - -bevattning - Vattenutsläpp -avloppsvatten 402 miljoner m 3 -markavvattning/dränering av jordbruksmark - -dagvatten - Vattenkraft - Större hamnar - Sjöfart -antal fartygsanlöp - -lastat/lossat gods - -passagerare - -personbilar och bussar - Småbåtshamnar - Fritidsbåtar - Rekreation -fiskevatten - -badplatser - -övrigt friluftsliv - Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) ** 115 Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) ** 71 Värdefulla vattenmiljöer (fiske) ** 96 ** Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N 8

9 Miljöekonomiska strukturer i Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt består av det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i södra Ålands hav eller norra Gotlandshavet. Distriktet är km 2 och hade år 2005 en befolkningsmängd på knappt 3 miljoner personer. Tabeller och underliggande statistik kan hämtas på Strukturen inom Norra Östersjöns vattendistrikt visar att tjänstesektorn står för den största andelen ekonomiskt bidrag. Tjänstesektorn står för 72 % av distriktets förädlingsvärde. Stockholms kommun står för nästan 42 % av förädlingsvärdet för hela distriktet oavsett bransch. Norra Östersjöns vattendistrikt har ökat sin ekonomiska tillväxt mellan Det är Kemisk industri som har ökat mest. Mellan 1995 och 2004 ökade förädlingsvärdet för branschen med ca 110 %. Produktionen inom Kemisk industri har överlag i Sverige ökat under dessa år och bidrar till ett ökat förädlingsvärde. Övrig tillverkningsindustri stod för den andra största ökningen av förädlingsvärdet. De ökade under tidsperioden med 84 %. Då tjänstesektorn är så dominerande i Norra Östersjöns vattendistrikt blir de vattenintensiva industriernas andel av förädlingsvärde och sysselsättning låga (5 % respektive strax under 3 %). Den största mängden vattenuttag görs av de kommunala vattenverken, ca 303 miljoner m 3. Av detta uttag använder hushållen mest. I vattendistriktet har vattenuttagen ökat med 16 % mellan åren 2000 och De kommunala reningsverken är även de som hanterar, renar och återför mest vatten, 371 miljoner m 3 eller 92 % av allt renat och återfört vatten. Hushållen betalar, precis som i övriga vattendistrikt, mest miljöskatter, 50 %. Inkomsterna i Norra Österjöns vattendistrikt ligger dock något högre än i andra distrikt vilket ger att runt 2 % av inkomsterna går till miljöskatterna. Detta är lägre än i både Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt men i paritet med Södra Östersjön och Västerhavets vattendistrikt. 9

10 Miljöekonomisk statistik för Norra Östersjöns vattendistrikt 2005, absoluta tal Jord-,skogsbruk o fiske Industri Vatten- Tillverkning Vatten- o intensiva övrigt 1 Reningsverk övr Tjänster Hushåll Ofördelat Totalt SNI Förädlingsvärde 2 (milj kr) Inrikes omsättning (milj kr) Antal arbetsställen Antal sysselsatta Folkmängd Antal hushåll (familjer 20+ år) Hushållens inkomst (milj kr) Totala miljöskyddskostnader (milj kr) Vattenrelaterade miljöskyddskostnader (milj kr) VA kostnader VA intäkter Totala miljöskatter 2 (milj kr) Vattenuttag 5 (1000 m 3 ) Användning av kommunalt vatten 6 (1000 m 3 ) Hantering och rening av avloppsvatten 8 (1000 m 3 ) Utsläpp av fosfor (ton) Utsläpp av kväve (ton) Utsläpp av BOD 7 (ton) Utsläpp av COD Cr (ton) Exkl 21, 24, 27 2 Avser år Vatten och reningsverkens sysselsatta ingår i redovisningsgrupp Tjänster. 4. SNI 41 ingår i vattenintensiva industrin 5 Endast jordbruk i redovisningsgrupp Jord-, skogsbruk o fiske. Totala uttaget (kommunalt och egen vattentäkt) inklusive havsvatten 6 Användning av kommunalt vatten, exkluderar egen vattentäkt 7 Verkets egen vattenanvändning samt läckage 8 Vatten och avlopp till kommunala reningsverk. Renat vatten som släpps ut. För branscherna avses utsläpp med egen rening i egen regi. 10

11 Vattenintensiva branscher I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 34 % av vattenuttagen i distriktet, eller 191 miljoner m 3. Det innebär att mycket av vattnet som används inte går till industrin utan att distriktet karaktäriseras av annan verksamhet. Diagrammet visar utvecklingen av tre utvalda variabler (vattenuttag, förädlingsvärde och sysselsatta1) mellan per vattenintensiv bransch. Vattenuttagen har i Kemisk industri, Stål- och metall samt inom El, gas och värmeverken ökat mycket mellan 2000 och Däremot har inte förädlingsvärdet ökat i samma omfattning. Utav dessa tre branscher är det bara inom Kemisk industri som förädlingsvärdet har överträffat den stora ökningen av vattenmängder (51 % ökning av vattenuttag medan förädlingsvärdet har ökat med 57 %). Massa- och pappersindustrin har legat på ungefär samma nivå när det gäller vattenuttagen och har ökat förädlingsvärdet med 16 %. Norra Östersjön Vattenuttag Förädlingsvärde* Sysselsatta Index 2000= Massa- och papper Kemisk industri Stål och metall El, gas, värm everk *Förädlingsvärde gäller mellan år 2000 och 2004 i fasta priser Diagram över utvecklingen av utvalda variabler Miljöekonomiska profiler Av de vattenintensiva branscherna är det branschen Massa- och papper som har de största utsläppen av fosfor medan kvävet till största delen kan tilldelas Stål- och metallindustrin. I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 5 % av distriktets BRP. Det ekonomiska bidraget i form av förädlingsvärdet kommer från Kemisk industri som också har största andelen sysselsatta. De vattenintensiva branscherna har större utgifter för investeringar och löpande kostnader för miljöskydd än övrig tillverkningsindustri. Skillnaden är relativt stor, 2005 investerade de miljoner kronor av totalt miljoner kronor i distriktet. 1 Miljöskyddskostnader per vattenintensiv bransch i Norra Östersjöns vattendistrikt är under statistiksekretess. 11

12 Miljöskatterna, som till största delen består av energiskatter berör mest El, gas och värmeverken. Norra Östersjön 0% 20% 40% 60% 80% 100% Massa- och pappersindustrin Kemisk industri Stål och metallverk El, gas och värmeverk Förädlingsvärde* Sysselsatta Miljöskatt* Kväve Fosfor Not: endast stora punktkällor är inkluderade i statistiken för kväve och fosfor. *Förädlingsvärde och miljöskatter 2004 Diagram över miljöekonomisk profil för vattenintensiva branscher år 2005 (% av vattenintensiva branscher i distriktet). 12

13 Hydrologiska förhållanden Nederbörd och avdunstning Den genomsnittliga årsnederbörden i vattendistriktet varierar mellan 600 och 900 mm med lägst nederbörd i områdena närmast de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Mest nederbörd faller i de nordvästra delarna av distriktet. Under året är nederbörden högst under sommar och höst samt lägst under vinter och vår. Avdunstningen är betydligt mer homogen i distriktet och den genomsnittliga avdunstningen per år är mm. Avrinning och vattenföring Årsmedelavrinningen varierar mellan 200 och 400 mm (6-12 l/s km 2 ) och följer i stort sett nederbördsmönstret, d.v.s. lägst avrinning i områdena närmast Mälaren och Hjälmaren samt högst avrinning i nordvästra delen av distriktet. Avrinningen varierar från år till år och mellan olika årstider. Säsongsvariationen beror till stor del på magasinering av nederbörden i form av snö, liksom på magasinering som mark- och grundvatten. Trots att nederbörden är störst under sommaren är avrinningen då oftast som lägst beroende på hög avdunstning. Avrinningen är i regel som högst under vintern och våren. Området runt Mälaren tillhör de torraste områdena i landet tillsammans med östra Småland, Öland och Gotland. I en nationell jämförelse är avrinningen i området nära Mälaren särskilt låg under våren. Medelavrinning i Sverige under perioden (underlag från SMHI). 13

14 Vattenföringen i enskilda vattendrag uppvisar stora variationer under årets lopp och mellan olika år. Den hydrologiska regimen, d.v.s. vattnets kvantitet och dynamik, varierar för varje vattendrag beroende på avrinningsområdets storlek, markanvändning, andel sjöar, grundvattenförhållanden, jordarter, klimat, väder, reglering m.m.. I figur nedan visas hur avrinningen fördelar sig i några olika vattendrag under samma tidsperiod. Arbogaån och Kolbäcksån samvarierar i stort sett, vilket man också kan förvänta sig eftersom de har liknande klimat och sjöandel i sina avrinningsområden. Dessa vattendrag kan jämföras med Eskilstunaån och Nyköpingsån. Dessa liknar också varandra, men skiljer sig stort vid en jämförelse med Arbogaån och Kolbäcksån. Den viktigaste orsaken till de lägre, men i tid mer utbredda flödestopparna för Eskilstunaån och Nyköpingsån är att dessa avrinningsområden innehåller en högre andel sjöar. I Eskilstunaån har Hjälmaren och dess reglering ett stort inflytande på den hydrologiska regimen. I de sjöfattiga vattensystemen Fyrisån och Sävjaån kan man förvänta sig relativt snabba flödesförlopp med höga flödestoppar som snabbt klingar av. I jämförelsen i figuren är detta mönster inte så tydligt. Avrinningsmönstret innehåller visserligen relativt snabba flödesförändringar, men avrinningen är oftast betydligt lägre än i de övriga vattendragen, även när man jämför flödestopparna. Detta beror på att den klimatologiska effekten gör sig gällande, d.v.s. att avrinningen generellt är högre västerut i distriktet beroende på större nederbörd och lägre avdunstning. Avrinning i distrikt Norra Östersjön Avrinning (l/s km 2 ) Eskilstunaån Arbogaån Kolbäcksån Fyrisån Sävjaån Nyköpingsån jan-00 feb-00 mar-00 apr-00 maj-00 jun-00 jul-00 aug-00 sep-00 okt-00 nov-00 dec-00 jan-01 feb-01 mar-01 apr-01 maj-01 jun-01 jul-01 aug-01 sep-01 okt-01 nov-01 dec-01 Datum Dygnsmedelavrinningen för några vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

15 Grundvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som till större delen ligger under den högsta kustlinjen, genomkorsas av många stora rullstensåsar, som håller stora, lättutnyttjade grundvattenförekomster. Exempel på sådana åsar är Uppsalaåsen, Enköpingsåsen och Badelundaåsen. Åsarna är breda och fortsätter ofta i sidled under täckande leror. Ibland försvinner åsarna från ytan, men återfinns under lerorna. Inom stora områden av vattendistriktet består jordlagren av moräner, d v s en osorterad jordart som oftast har relativt litet jorddjup. Endast små mängder vatten kan utvinnas ur moränerna, ibland inte ens i tillräcklig mängd för enstaka hushåll. Urberget i vattendistriktets östra och norra delar håller mycket små uttagbara grundvattenmängder, medan förutsättningarna för att utnyttja berggrundvattnet för vattenförsörjning är bättre i den centrala västra delen av vattendistriktet. Närkeslättens sedimentära berggrundsområde har en begränsad utbredning, men sandstensakviferen är en grundvattentillgång med goda uttagsmöjligheter. Grundvattenförekomsten i kalkstenen är däremot av underordnad betydelse för vattenförsörjningen. Grundvattenbildningen i större delen av vattendistriktet är mellan 200 och 300 mm, men är större längst i väster. Grundvattenmagasinen fylls på ungefär lika mycket under våren och hösten, men töms mer under den varma vegetationsperioden än under vintern. Det medför att årets högsta grundvattennivåer uppträder under våren och de lägsta under sensommaren. Sverige är indelat i nio geografiska regioner baserat på naturliga förutsättningar för grundvattnets kemi. Fyra av dessa områden finns representerade i vattendistriktet. D. Mellansveriges sedimentära bergrund - Sedimentära berggrundsområdet i Närke har lättvittrade berg- och jordarter som ger god motståndskraft mot försurning och grundvattnet har höga jonhalter. Naturligt höga sulfathalter förekommer. E. Mellansvenska sänkan - Mellansvenska sänkan karakteriseras av urbergsområden under högsta kustlinjen (HK). Berg- och jordarter är relativt svårvittrade, men läget under HK med förekomst av leror och andra finkorniga jordar gör att alkaliniteten ökar och därmed motståndskraften mot försurning. F. Upplands kalkpåverkade område - Upplands kalkpåverkade område ligger norr om östra Mälaren och är mycket motståndskraftigt mot försurning genom att jordarna är kalkhaltiga. Kalken har sitt ursprung i sedimentära bergarter i Bottenhavet. Den gör att grundvattnet är mycket hårt med hög alkalinitet. Runt Mälaren kan grundvattnet ha höga sulfathalter genom påverkan från gyttjeleror. Höga naturliga kloridhalter förekommer i kustnära områden samt från relikt havsvatten i berggrund och jordlager. I. Urbergsområden, Norrland ovan Högsta Kustlinjen - I den nordvästra delen av vattendistriktet, som ligger över HK, finns relativt svårvittrade berg- och jordarter. Det medför att grundvattnet har betydligt lägre joninnehåll och är försurningskänsligt. 15

16 Indelning av grundvattenområden I vattendistriktet finns enligt nuvarande avgränsningar 521 grundvattenförekomster. För de naturgivna förutsättningarna har bildningssättet av den geologiska avlagringen som håller grundvattenförekomsten beaktats, liksom det geologiska materialets bergartssammansättning (geokemiska egenskaper). Grundvattenförekomsterna inom vattendistriktet uppträder alla i isälvsavlagringar. Då kunskapen är bristfällig om hydrogeologin, vattnens status och påverkan samt att indelningen i grundvattenförekomster förändras, har en administrativ geografisk indelning valts kopplat till länsindelningen. Det skapar större möjligheter att anpassa vattenförvaltningsunderlaget. Bedömningar av grundvattnets status och påverkan måste anpassas till de fyra geografiska grundvattenregionerna baserat på naturliga förutsättningar för grundvattnets kemi. Grundvattenbeskrivningarna för vattendistriktet presenteras för Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län, Västmanlands län och Dalarnas län. 16

17 Preliminära resultat av kartläggningsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl har man emellertid satt en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Indelningen görs så att storleken på vattenförekomsterna inte underskrider 1,0 km 2 för sjöar eller 10 km 2 tillrinningsområde för vattendrag. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I Norra Östersjöns vattendistrikt har vi i dagsläget 1640 vattenförekomster. Fördelningen mellan de olika vattenkategorierna visas i tabell nedan. Den 18 januari 2008 hade 1338 av vattenförekomsterna statusklassificerats. Antal vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt, fördelat på olika vattenkategorier. Vattenkategori Antal vattenförekomster -Sjöar 335 -Vattendrag 631 -Kustvatten 135 -Övergångsvatten 18 -Grundvatten 521 Grundvatten Statusklassificeringar Grundvattenförekomster klassificeras med avseende på kemisk status och kvantitativ status. Under 2007 har den kemiska statusen bara klassificerats med avseende på nitrat, klorid, sulfat och bekämpningsmedel. Tröskelvärden för andra ämnen och joner kommer att tas fram under Den 18 januari 2008 hade 311 grundvattenförekomster klassificerats med avseende på kemisk status och 338 med avseende på kvantitativ status. De preliminära statusklassificeringarna redovisas i tabeller och kartor nedan. Sammanställning över statusklassificering (kemisk status) av grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kemisk status Antal vattenförekomster -God 286 -Uppnår ej god 25 17

18 Statusklassificering (kemisk status) för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Sammanställning över statusklassificering (kvantitativ status) av grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 338 -Uppnår ej god - Statusklassificering (kvantitativ status) för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 18

19 Potentiell påverkan och riskbedömningar Vid riskbedömningen för grundvatten har man utgått från en nationell analys av potentiell påverkan på grundvattenförekomster som gjordes 2007 (se figur). Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten. Exempel på faktorer som togs med i analysen är effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Beroende på den samlade potentiella föroreningsbelastningen delades grundvattenförekomsterna in i fyra klasser, där klass 4 har den högsta potentiella belastningen. Vid riskbedömningen har förekomster i den högsta påverkansklassen bedömts vara i risk att inte uppnå god status 2015 medan övriga har bedömts som ej i risk. Den 18 januari 2008 hade 244 av distriktets grundvattenförekomster riskklassats. Bedömning av potentiell påverkan på grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. 19

20 Sammanställning över riskbedömning för grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Riskklassning Antal vattenförekomster -Ej i risk 222 -I risk 22 Riskbedömning för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 20

Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten

Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten Kartläggning och analys är det inledande momentet i den 6-åriga vattenförvaltningscykeln. I kartläggningsarbetet

Läs mer

FÖRVALTNINGSPLAN Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Länsstyrelsen i Västmanlands län

FÖRVALTNINGSPLAN Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Länsstyrelsen i Västmanlands län FÖRVALTNINGSPLAN Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 FÖRVALTNINGSPLAN 1 Förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015 Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har beslutat

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt 2008-2009 SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN SAMRÅDSHANDLING Samrådshandling Planeringen av vattenförvaltningen i Södra Östersjöns

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

MILJÖKVALITETSNORMER Norra Östersjöns vattendistrikt

MILJÖKVALITETSNORMER Norra Östersjöns vattendistrikt FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER Norra Östersjöns vattendistrikt Samrådsmaterial för perioden 1 mars 1 september 2009 Var med och påverka vattnets framtid! År 2000 blev startskottet för en ny europeisk

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2004:660 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap.

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

vårt gemensamma ansvar

vårt gemensamma ansvar vårt gemensamma ansvar Vattenförvaltningen 29 215 1 Innehåll Vårt gemensamma ansvar 3 Liv och livskvalitet 4 Miljöproblem som rör vatten 6 En vattenförvaltning för hela Europa 8 Vem ansvarar för vattnet?

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN

SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Bottenvikens vattendistrikt med Torneälvens avrinningsområde 2008-2009 SAMARBT FÖR BÄTTR VATTN SAMRÅDSHANDLING Samrådshandling Planeringen av vattenförvaltningen

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns

Läs mer

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest REDOVISNING 1 VATTENMYNDIGHETEN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT Lennart Sorby Telefon 021-19 50 87 lennart.sorby@u.lst.se Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål.

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål. VATTEN Vatten är en grundläggande faktor i de ekologiska systemen. Vattentillgången avgör villkoren för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad. De många sjöarna och vattendragen har

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05 Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial 2011-07-05 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt VATTENMYNDIGHETENS KANSLI Återrapportering av åtgärdsprogrammets genomförande 2012 Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013:28 Titel: Återrapportering

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek Grafisk form Malin

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län

Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län The Implementation of the European Water Framework Directive in the planning process

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer