Rapport. Centrala terminaler Örebro och Jönköping. Analys & Strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Centrala terminaler Örebro och Jönköping. Analys & Strategi 2011-06-20"

Transkript

1 Rapport Centrala terminaler Örebro och Jönköping

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: - Centrala terminaler Örebro och Jönköping Redaktör: Dag Hersle WSP Sverige AB Besöksadress: Rullagergatan 4 Box Göteborg Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Metod MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TERMINALER I RESPEKTIVE NOD Geografisk-demografisk beskrivning samt industriell verksamhet och struktur i respektive nods upptagningsområde INFRASTRUKTURSFÖRUTSÄTTNINGAR Örebro Jönköping Befintliga terminaler i Örebronoden Befintliga terminaler i Jönköpingsnoden Nylokaliseringsalternativ i Örebronoden Nylokaliseringsalternativ i Jönköpingsnoden TERMINALOPERATÖRER Centrala resonemang beträffande terminaler och utvärderingsmodell Utvärderingsmodell av terminaloperatörer Kravuppfyllelse utvärderade terminaler, befintliga och planerade Värdering av terminaloperatörer aktuella i Örebro Värdering av nylokaliseringsalternativ i Örebro Värdering av terminaloperatörer aktuella i Jönköping Värdering av nylokaliseringsalternativ i Jönköping Sammanfattande resultat för befintliga terminaler Känslighetsvärdering av modellen Sammanfattande resultat för planerade terminaler REKOMMENDATIONER Central terminal i Örebronoden Central terminal i Jönköpingsnoden Effekter av kompletterande investeringar knutna till terminaler i Jönköpingsnoden Föreslagna infrastrukturinvesteringar i Jönköpingsnoden Ungefärliga belopp för rekommenderade investeringar...83 WSP Box Göteborg Telefon Fax

4 5.6 Investeringar knutna till framtida Torsviksterminalen jämförelse med och nytta av rekommenderade investeringar Slutkommentar Rekommenderade fördjupningsstudier REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Antal anställda inom transport och magasinering per arbetsmarknadsregion Bilaga 2: Produktionsvärde för transportintensiv verksamhet per län Bilaga 3: Lastad/lossad godsmängd med destination/ursprung övriga län per län Bilaga 4: Sveriges nationella stamvägnät Bilaga 5: Underlag för beräkning av demografi Bilaga 6: Statistikunderlag för dagbefolkning handel respektive tillverkningsindustri för lokaliseringskommunerna samt angränsande kommuner Bilaga 7: Utpekad väg- respektive järnvägsnät för gods Bilaga 8: Total godstågvikt per bandel (2008) exkl. lok

5 Sammanfattning I den av regeringen i mars 2010 fastställda Nationell plan för transportsystemet anges ett antal kombiterminaler i landet, som i dagsläget klassas som centrala. Noderna Jönköping och Örebro är i den nationella planen identifierade som föremål för särskilda utredningar om lokalisering av kombiterminal och anslutningsmöjligheter. Detta är utgångpunkten för föreliggande rapport, som beställts av Trafikverket i januari Bedömningsgrunderna för om en terminal kan klassas som central eller inte är på tre nivåer och utgörs av karaktäristika, kriterier och krav. Karaktäristik rör sådant som terminalaktören knappast har några påverkansmöjligheter på, t ex geografiska och demografiska förhållanden. Kriterier behandlar bl a volymer och flöden i terminalens upptagningsområde samt hur väl kopplad den är till andra terminaler och till utpekade stråk. Krav är villkor som ställs av staten för att godkänna en terminal som central och berör faktorer innanför terminalens staket, vilka terminaloperatören/- ägaren fullt ut kan påverka, bl a krav på öppenhet och tillgänglighet. Syfte med uppdraget är att ge Trafikverket underlag för beslut om placering av central terminal i noderna Jönköping och Örebro samt producera en generisk modell för utvärdering av kombiterminaler. En central utgångspunkt för utvärderingsmodellen har varit att producera en transparent och repeterbar modell som bygger på vederhäftig och frekvent uppdaterad statistik. Rapporten är baserad på information insamlad från tidigare rapporter, Internet, statistiskt material, telefonintervjuer samt djupintervjuer genomförda med kommunrepresentanter, terminalägare och -operatörer samt övriga intressenter. Kombiterminaler i allmänhet, men centrala terminaler i synnerhet har några mycket viktiga funktioner/nyttor som de ska bidra med: Främja effektiva, intermodala transportkedjor Godsöverföring från väg till järnväg och därmed minskat vägtransportarbete och CO 2 -utsläpp Detta gör, att vi anser att terminaletablering nära godsunderlaget och med naturlig koppling till väsentliga vägstråk är extremt viktigt. Något viktigare än optimal placering m a p järnvägstrafikering. WSP Box Göteborg Telefon Fax

6 I utvärderingsmodellen har en eller flera indikatorer tagits fram som mått på respektive karaktäristika och kriterie. Krav har hanterats som binära, d.v.s. antingen uppfylls de eller inte. Beträffande utvärderingsmodellen och värdering av terminalerna i respektive nod gäller följande: Utvärdering kan endast fullt ut göras för existerande terminaler. Planerade terminaler kan bedömas m a p karaktäristika och ett mindre antal kriterier som inte fordrar fysisk anläggning och terminaloperation och därför kan enbart deras grundförutsättningar för eventuell framtida klassificering som centrala terminal belysas. Efter sammanvägningen av resultatdelarna i modellen samt inbördes viktning mellan karaktäristika och kriterier får terminalen i Hallsberg det högsta betyget följt av Vaggeryd, Nässjö, Örebro (Svampen) och den befintliga terminalen i Torsvik. De planerade terminalerna i Törsjö respektive Torsvik får båda höga betyg avseende karaktäristika, men kan enligt ovan inte värdas fullt ut avseende kriterier. Därför blir rekommendationen att peka ut Hallsbergsterminalen som central terminal i Örebronoden. I Jönköpingsnoden förordas Vaggerydsterminalen som central terminal baserat på det faktum, att den får höga betyg i utvärderingsmodellen och har bra koppling till vägnät och kund-/godsunderlag. Därtill har dess etablering varit mycket kostnadseffektiv och dess igångsättning och volymtillväxt förhållandevis snabb, vilket är goda grundförutsättningar för att kunna driva en konkurrenskraftig och förhållandevis lönsam terminalverksamhet över tid. Vi förespråkar investeringar i anslutande infrastruktur (elektrifiering av Y:et samt triangelspår i Värnamo och Alvesta), vilka höjer Vaggerydsterminalens betyg för såväl karaktäristika som kriterier samtidigt som dessa gynnar en framtida etablering av en ny terminal på Torsviksområdet. En sådan har mycket goda förutsättningar avseende främst karaktäristika beroende på sitt goda geografiska läge i f t godsunderlaget. En investering i anslutande infrastruktur (Y:et) skulle således gynna två terminaletableringar (samt även till viss del Höglandsterminalen). Vi förordar en översyn av värderingen av central terminal i Jönköpingsnoden då den nya Torsviksterminalen varit igång i ett till två år, d v s

7 7 1 Inledning I den av regeringen i mars 2010 fastställda Nationell plan för transportsystemet anges ett antal kombiterminaler i landet, som i dagsläget klassas som centrala. De är: 1. Malmö CT 2. Älmhult CT 3. Göteborgs kombiterminal (Gullbergsvass) 4. Nässjö (Höglandsterminalen) 5. Årsta (Stockholm syd) 6. Luleå 7. Trelleborgs hamn 8. Göteborgs hamn 9. Gävle 10. Sundsvall 11. Umeå. De fem sistnämnda (7-11) ligger i nära anslutning till hamnar. Därtill projekteras en terminal i Rosersberg (Stockholm nord), som kommer att vara klassad som central terminal. Noderna Jönköping och Örebro är i den nationella planen identifierade som föremål för särskilda utredningar om lokalisering av kombiterminal och anslutningsmöjligheter. Detta är utgångpunkten för föreliggande rapport, som beställts av Trafikverket i januari Bakgrund Regeringen fastställde i mars 2010 Nationell plan för transportsystemet , som arbetats fram av Trafikverket. Denna är en trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet som ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, i hela landet, för såväl medborgarna som näringslivet. Regeringens har som ett övergripande mål att skapa fler jobb i fler och växande företag. En viktig förutsättning för detta är ett väl fungerande godstransportsystem, med en infrastruktur bestående av noder och stråk som är välanpassade efter behoven. Trafikverket har, i samverkan med bl a näringslivet, pekat ut ett strategiskt nät för långväga gods, som utgörs av väg- och järnvägsnät samt omlastningspunkter i form av kombiterminaler, hamnar och flygplatser. Dessa framgår av Figur 1 nedan.

8 Figur 1: Nationella nät och omlastningspunkter av särskild betydelse för dagens godstransporter. Källa: Nationell plan för transportsystemet , Trafikverket 2011 Utmärkande för de kombiterminaler som klassas som centrala är, att deras läge och funktion ska matcha de godsflöden som passerar till och från noderna. Därtill ska effektiviteten i transportsystemet vara tillfredsställande med avseende på

9 9 ledtid, kapacitet, säkerhet och miljö. De terminaler som betraktas som centrala är ingen statisk grupp, utan kan förändras på grund av ändrade marknadsförutsättningar. En terminal ska vara konkurrensutsatt och öppen för alla aktörer på likavillkor för att kunna betraktas som central. För kombiterminaler som klassificerats som centrala är staten mer benägen att ge stöd till anslutande infrastruktur än för övriga terminaler. Beslut om huruvida en terminal är att betrakta som central tas efter samråd med näringslivsföreträdare och efter överenskommelse med berörd terminal om dess åtaganden. Bedömningsgrunderna för om en terminal kan klassas som central eller inte är på tre nivåer och utgörs av karaktäristika, kriterier och krav. Karaktäristik rör sådant som terminalaktören knappast har några påverkansmöjligheter på, t ex geografiska och demografiska förhållanden. Kriterier behandlar bl a volymer och flöden i terminalens upptagningsområde samt hur väl kopplad den är till andra terminaler och till utpekade stråk. Krav är villkor som ställs av staten för att godkänna en terminal som central och berör faktorer innanför terminalens staket, vilka terminaloperatören/- ägaren fullt ut kan påverka. Detta gäller bl a krav på öppenhet och tillgänglighet. 1.2 Syfte Syfte med uppdraget är att ge Trafikverket underlag för beslut om placering av central terminal i noderna Jönköping och Örebro samt producera en generisk modell för utvärdering av kombiterminaler. Utredningen grundar sig på rapporten Innebörd av begreppet centrala terminaler och de karaktäristika, kriterier och krav som där ställs. Utifrån dessa har ett eller flera indikatorer tagits fram för sammanvägning av de olika parametrarna inom karaktäristika, kriterier. Även kraven i samma dokument ingår som en bedömningsgrund för terminalerna. En central utgångspunkt för utvärderingsmodellen har varit att producera en transparent och repeterbar modell som bygger på vederhäftig och frekvent uppdaterad statistik. Ambitionen är att formulera rekommendation beträffande utpekande av centrala terminaler i Örebro och Jönköping

10 1.3 Metod Rapporten är baserad på information insamlad från tidigare rapporter, Internet, statistiskt material, telefonintervjuer samt djupintervjuer genomförda med kommunrepresentanter, terminalägare och terminaloperatörer. Underlagsmaterial för utvärderingen av de aktuella terminalerna är även insamlat via enkäter utskickade till terminalägare/-operatörer. Intervjuer har genomförts med övriga berörda intressenter samt experter för faktaunderlag samt underlag för inbördes viktning av karaktäristika samt kriterierna i utvärderingsmodellen.

11 11 2 Marknadsförutsättningar för terminaler i respektive nod I kapitlet ges en beskrivning av geografiska förutsättningar och nulägessituation på den planerade terminalens marknadstäckningsområde. Något om Karaktäristika. 2.1 Geografisk-demografisk beskrivning samt industriell verksamhet och struktur i respektive nods upptagningsområde Örebro Örebro län omfattar kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro. Totalt i länet bor det drygt personer. Befolkningen fördelat per kommun framgår av Figur 2. Figur 2:Befolkning fördelat på kommuner i Örebro län Örebro är den i särklass största kommunen befolkningsmässigt följt av

12 Karlskoga, Lindesberg och Kumla. Örebro län har en landareal som omfattar drygt 8500 kvm. Största delen, 65 %, består av skogsmark. Kulturgeografiskt kan länet indelas i Bergslagen, som är skogsrikt och i vilket det finns stora mineralfyndigheter, samt Mälardalen med mer odlingsmark. Örebro kommun är den största kommunen i länet och befolkningsmässigt landets sjunde största kommun. Här bor ca personer på en yta av 1 380,1 km² (landareal). Örebro kommun ligger centralt i Sverige med cirka 20 mil till Stockholm och 30 mil till Göteborg. Demografiskt anses Örebro vara (eller ligga nära) landet demografiska mittpunkt vilket understryks av att 70 procent av Sveriges befolkning bor inom en radie av 30 mil från Örebro. Regionens näringslivsstruktur idag är en blandning av tung basindustri, tillverkning, privata tjänstenäringar och offentlig sektor. Teknik- och tillverkningsindustrin är en stark bransch i Örebro län jämfört med övriga Mälardalen. De största privata arbetsgivarna är Atlas Copco, Rock Drills AB, Distributionstjänst AB, Busslink i Sverige AB, Haldex AB i Garphyttan Wire, E.ON, Närkes Elektriska (NEA) och DHL i Örebro. Företag som Axfood Närlivs, DHL, Systembolaget, Würth och Elon har även lager här. I Regionen finns även Örebro universitet med ca studenter Jönköping Jönköpings län, i nordvästra Småland, omfattar kommunerna Jönköping, Mullsjö, Habo, Tranås, Aneby, Nässjö, Eksjö, Vetlanda, Sävsjö, Vaggeryd, Gnosjö, Gislaved och Värnamo. Totalt i länet bor det drygt personer på en yta av kvm. Landskapet är varierat men täcks till stora delar av skogsmark. Jönköpings kommun, som är den största kommunen i Jönköpings län, har drygt invånare och en hög befolkningstillväxt, ca 1000 personer per år. Jönköping är för närvarande den tionde största staden i Sverige. Jönköping är residensstad och administrativt centrum i regionen med flera statliga myndigheter: Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Domstolsverket. Jönköping är ett nav för logistiken i södra Sverige och placerade sig på delad tredjeplats (med Örebro) på Intelligent Logistiks lista över bästa logistiklägen i Sverige I denna framhålls ett gott demografiskt läge med närhet till både Storgöteborg och sydvästra Skåne. Inom en radie av 17 mil bor 2,8 miljoner personer vilket motsvarar ca 30 % av Sveriges befolkning. Utöver detta framhålls även det stora antalet centrallager i regionen samt förbättrad infrastruktur. Genom Elmia är Jönköping ett centrum för mässor och Elmia hade 2009 ca 6000 utställare och knappt besökare. Jönköping är även en handelsoch utbildningsstad med bl.a. köpcentret A6 (ca 9 miljoner besökare per år) och en högskola med ca studenter.

13 13 Från Jönköping är det 17 mil till Göteborg, 28 mil till Malmö och 33 mil till Stockholm. E4 och riksvägarna 31, 40 och 47 strålar samman i Jönköping. Drygt en mil från Jönköpings centrum ligger Jönköping Airport med såväl reguljär trafik som charter och fraktflyg. Dagliga förbindelser finns med Stockholm. Kommunen och landstinget är de största arbetsgivarna i kommunen men på topplistan från 2009 återfinns även Husqvarna AB, IKEA, SAAB-koncernen, Fläkt Woods AB, Arla Foods och KABE. Ett femtontal stora transport- och speditionsföretag verkar här. Flera svenska och internationella företag har Jönköping som utgångspunkt för lagring och distribution för Norden.

14 3 Infrastruktursförutsättningar 3.1 Örebro Örebro län har länge varit ett centrum men är också en viktig knutpunkt mellan andra centra som Oslo, Stockholm, Göteborg och Norrköping/Linköping. Förutom att regionen varit ett transitlän för nationella och internationella transporter har det också varit en stor mötes- och marknadsplats. Det av EU prioriterade TEN-T-projektet Nordiska triangeln skär genom Örebroregionen och regionen ligger även i vägkorset mellan nord-sydliga och västöstliga europeiska kommunikationskorridorer. Regionen gränsar till Västmanlands, Värmlands, Dalarnas, Södermanlands, Östergötlands och Västra Götalands län. I regionen sammanstrålar europavägarna E18, E20 och riksväg 50/Bergslagsdiagonalen. Genom regionen går också en stor del av landets mest trafikerade järnvägsstråk. Regionen har även en flygplats, Örebro Airport, med betydande godstrafik och med unik kompetens att hantera specialgods som till exempel katastrofbistånd. Järnvägsnät och trafik I detta avsnitt görs en närmare beskrivning av järnvägsnätet och trafiken på järnvägarna runt Örebro. Följande banor passerar regionen (se även Figur 3): Västra stambanan Godsstråket genom Bergslagen Bergslagsbanan Mälarbanan Svealandsbanan Värmlandsbanan

15 15 Figur 3: Järnvägsnätet runt Örebro Västra stambanan förbinder Göteborg och Stockholm via Hallsberg söder om Örebro. Banan är 455km lång och elektrifierad längs hela bansträckningen. Stråket är betydande för järnvägstransporter mellan Stockholm och Göteborg och från Örebro mot Eskilstuna och Stockholm (även Norrköping) är banan, utifrån ett godsperspektiv, den mest betydande. Godstågen körs på grund av en intensiv persontrafik till stor del nattetid. Godstågen har till stor del rangerbangårdarna i Hallsberg eller Sävenäs som start- eller slutpunkt. Godsstråket genom Bergslagen förbinder genom Bergslagsbanan (Storvik) Gävle i norr med södra stambanan i Mjölby. Godstrafiken dominerar på banan och en stor En stor del av Södra stambanans godstrafik går via Mjölby- Hallsberg till Hallsbergs rangerbangård. Därifrån utgår i sin tur en stor del av godstrafiken mot Norrland som via godsstråket till Storvik sedan fortsätter på Norra stambanan. Banan är 311km och har dubbelspår mellan Motala Degerön (21km) och Hallsberg Frövi (50km). Hela sträckan är elektrifierad. Banan är en viktig länk för godstransporter mellan norra Sverige och de södra/sydvästra delarna av landet. Mälarbanan förbinder Örebro och Frövi med Stockholm via Västerås. Hela sträckningen är elektrifierad och flera delar av banan dubbelspårig (Karlberg- Kolbäck, Valskog-Arboga och Ökna-Alväng). Genomgående godstrafik är bl.a. vagnslasttåg Tomteboda-Hallsberg och trafik från banan Oxelösund-

16 Kolbäck/Valskog. Godsstationer är Sundbyberg (bilar, torv), Spånga, Bro (Cooplagret), Bålsta, Västerås och Köping. Svealandsbanan går mellan Valskog, öster om Arboga via Eskilstuna till Södertälje. Sträckan är 114km och endast dubbelspårig mellan Nykvarn-Läggesta (18 km) och Eskilstuna-Folkesta (6 km). Godstrafiken på sträckan är begränsad. Nykvarn med terminal för biobränsle samt Volkswagens centrallager trafikeras dagligen, Åkers Styckebruk någon gång i veckan. Genomgående trafik är bl.a. containertåg mellan Södertälje hamn och Västerås. Värmlandsbanan går mellan Laxå via Karlstad till Charlottenberg (och vidare mot Oslo). Sträcken mellan Laxå och Charlottenberg är 202km. Det är enkelspår hela vägen och banan är elektrifierad. Godstrafiken på sträckan är relativt omfattande, framförallt skogsprodukter men även containertåg. Kapacitetsbegränsningar Trafikverket har klassificerat järnvägarnas kapacitet i en skala från stora, medelstora och små- eller inga kapacitetsbegränsningar. I området kring Örebro råder stora kapacitetsbegränsningar på Södra Stambanan längs sträckan Hallsberg-Motala, se Figur 4. Medelstora kapacitetsbegränsningar råder på Västra Stambanan mellan Laxå-Hallsberg och mellan Hallsberg-Örebro. Resterande banor anses ha små eller inga kapacitetsbegränsningar.

17 17 Figur 4: Kapacitetsbegränsningar 2009 i området runt Örebro Hastigheter Järnvägsnätet är grovt uppdelat i tre huvudgrupper när det gäller hastigheter: TEN höghastighetsnätet TEN konventionella nätet Nationella nätet (sub-ten) På berörda banor runt Örebro är det Västra och Södra Stambanan som klassificeras enligt TEN Höghastighet. Sträckan Mjölby-Hallsberg (del av Godsstråket genom Bergslagen) klassificeras enligt TEN konventionella nätet och resterande banor enligt det nationella nätet (sub-ten). På järnvägarna runt Örebro är högsta tillåtna hastighet 200 km/h på de flesta sträckorna, med undantag för Bergslagsbanan och sträckan Sala-Oxelösund där högsta tillåtna hastighet är 140 km/h, se Figur 5. På avstickaren mellan Kumla- Närkes Kvarntorp är maximal hastighet 40 km/h.

18 Figur 5: Högst tillåtna hastighet på järnvägarna runt Örebro Lutningar Lutningar på järnvägen har betydelse för framförallt godståg som transporterar tyngre gods. Av Figur 6 framgår vilka banor som har lutningar större än 10 och > 500 m samt lutningar större än 15 och > 100 m runt Örebro. Kring Örebro finns endast få sträckor med lutningar och det är på sträckorna Laxå-Finnerödja (10,1 ), Hallsbergs rangerbangård (17,2 ) och Katrineholm-Baggetorp (13,4 ), se Figur 6.

19 19 Figur 6: Lutningar större än 10 och > 500 m samt lutningar större än 15 och > 100 m i området runt Örebro Bärförmåga En banas bärförmåga anges med två värden: största tillåtna axellast (STAX, enhet: ton) och största tillåtna vagnvikt per meter (STVM, enhet: ton/m). För 2,3,4 axliga vagnar är den normala standarden för den svenska järnvägen en axelvikt på 22,5/6,4, vilket innebär att största tillåtna axellast är 22,5 ton och största tillåtna vagnvikt är 6,4 ton/m. Trafikverket bygger successivt ut nätet till 25/8,0 för att tyngre godståg skall kunna framföras, men i dagsläget klassas alla transporter som har en axelvikt som är större än 22,5 ton och en vagnsvikt över 6,4 ton som specialtransporter. Nästan samtliga järnvägar i de studerade områdena har linjeklass D2 22,5/6,4, d.v.s. den normala standarden för den svenska järnvägen. Undantagen för Örebroområdet är sträckorna Frövi-Fagersta (Godsstråket genom Bergslagen) och Karlstad-Laxå (Värmlandsbanan), se Figur 7, som har linjeklass E4 25/8,0. Det innebär en max axelvikt på 25 ton och max vagnvikt på 8,0 ton/m. När det gäller 6-axliga vagnar får dessa endast framföras på vissa linjer. I området kring Örebro får inga 6-axliga vagnar framföras, med undantag för sträckan Frövi-Borlänge som har linjeklass B2 18/6,4 90 km/h, vilket innebär en max

20 axelvikt på 18 ton, max vagnvikt på 6,4 ton/m samt största tillåtna hastighet på 90 km/h (Figur 7). Figur 7: Bärförmåga på järnvägsnätet runt Örebro Lastprofil Järnvägarna runt samtliga terminaler kan trafikeras av fordon som uppfyller kraven för lastprofil SE-A, vilket innebär största bredd mm och högsta höjd mm 1. Undantag gäller på sträckorna Frövi-Borlänge, Karlstad-Laxå samt Falköping-Sandhem, d.v.s. samma sträckor som motsvarar kraven på linjeklass E4 25/8,0, se Figur 7 och Figur 17. Dessa bandelar uppfyller kraven för lastprofil SE-C, vilket innebär största bredd mm och högsta höjd mm. SE-C är en ny utökad lastprofil och införs som standard på alla nya linjer. Trafik som vill nyttja lastprofil SE-C klassas som specialtransporter. 1 Motsvarande kraven GA+GB för europeisk standard

21 21 Elektrifierade banor Stora delar av järnvägsnätet i Sverige är elektrifierat. I området kring Örebro är samtliga banor elektrifierade med undantag för sträckan Ervalla-Nora- Karlskoga som idag endast är en museibana, se Figur 8. Figur 8: Elektrifierade banor runt Örebro Spårtyper I området kring Örebro är Västra stambanan, sträckan Hallsberg-Frövi samt ett en kort sträcka mellan Alväng-Okna dubbelspåriga. Övriga banor är enkelspåriga, se Figur 9.

22 Figur 9: Dubbelspår i området runt Örebro Vägnät och trafik De viktigaste stråken utgörs av E20 (västerut mot Göteborg och österut mot Eskilstuna och Stockholm), E18 (västerut mot Karlstad och Norge samt österut mot Västerås och Stockholm), väg 50 (norrut kopplat mot Bergslagen och Borlänge samt söderut kopplat mot Askersund och Motala) och väg 51 kopplat mot Norrköping och Norrköpings hamn.

23 23 Figur 10: ÅDT tung trafik Väg 50 norrut och kopplingen till Bergslagen och Ludvika/Borlänge utgör en viktig lank mellan norra/nordöstra Sverige och de södra/sydvästra delarna av landet. Stråket Ludvika/Borlänge-Örebro är en del av landets tunga godsstråk av stor betydelse för industrierna i norra Sverige. Väg 50 har, norr om Örebro, en ÅDT för tung trafik mellan Väg 50 söderut är den genaste vägen mot Motala, Jönköping och vidare söderut och utgör således en viktig koppling, inte bara mellan Örebro och Sveriges södra delar utan även mellan Bergslagen och södra Sverige. Väg 50 har söderut en ÅDT för tung trafik mellan Väg 51 är regionens viktigaste väg till Norrköping och Linköping. Vägen har en viktig funktion för godstrafik till och från Norrköpings hamn och är också en av regionens mest trafikerade stråk för tung trafik. Väg 51 har en ÅDT för tung trafik mellan Den tunga trafiken utgör dock % av den totala trafiken. E18 ingår i den nordiska triangeln som förbinder Oslo, Stockholm och Helsingfors. Österut förbinder den Örebro med Karlstad och Oslo. ÅDT för tung trafik österut är mellan Västerut delar E18 vägsträckning med E20 och förbinder Örebro med Västerås och området norr om Stockholm (E20 går mot Eskilstuna och Södertälje/Stockholm). ÅDT för tung trafik på E18/E20 (den gemensamma sträckningen österut) är mellan E20 västerut kopplar Örebro med Göteborg och är ett viktigt godstrasportstråk mellan Stockholm/norra Sverige och Göteborg. Längs stråket finns en stor del

24 av landets fordonsindustri och underleverantörer till fordonsindustrin. ÅDT för tung trafik på E20 mellan Örebro och Kumla är , mellan Kumla och Hallsberg 2300 och därefter mellan Regionala och statliga utvecklingsplaner för noden Nordiska triangeln E18 ingår i den nordiska triangeln som förbinder Oslo, Stockholm och Helsingfors. Följande objekt finns med i nationell- respektive regional plan: E18/E20 Gräsnäs Reutersberg ny vägsträckning E18 Västerås Sagån motorväg (120km/h) E18 Hallstahammar Västjädra motorväg E18 Sagån Enköping motorväg Åtgärderna beräknas öka tillgängligheten samt bidra till bättre transportkvalitet genom bättre framkomlighet och en jämnare trafikrytm. Transportrelationen Örebro Norrköping Väg 51 mellan Örebro och Norrköping är dels en viktig förbindelse för ökad samverkan mellan regionerna men också en viktig förbindelse mellan Bergslagen och hamnen i Norrköping. Följande objekt finns med i nationell- respektive regional plan: Väg 51 Södra tvärleden ny sträckning Väg 51 E-länsgränsen Hjortkvarn mötesfri 2+1 Väg 51 Svennevad Kvarntorp ny sträckning (2+1) Väg 51 Ljusfallshammar Långbron ny sträckning (tvåfältsväg) Väg 51 Hjortkvarn Svennevad mittseparera och förbättra sidoområden Väg 51 Fagerlunda Almbro mötesfri landsväg (2+1) På de angivna sträckorna utgör andelen tunga fordon mellan 8 14 %. De planerade åtgärderna beräknas minska restiderna och bidra till en ökad framkomlighet. Bergslagsdiagonalen Väg 50 utgör en del av Bergslagsdiagonalen och är ett viktigt stråk för såväl regionala som nationella transporter. Följande objekt finns med i nationell- respektive regional plan:

25 25 Väg 50 Medevi Brattebro Backe mötesfri landsväg (100km/h) Väg 50 Askersund Åsbro mötesfri landsväg (2+1) Väg 50 Fornaboda Guldsmedshyttan mötesfri landsväg På de angivna sträckorna utgör andelen tunga fordon mellan %. De planerade åtgärderna beräknas minska restiderna samt bidra till bättre transportkvalitet genom bättre framkomlighet och en jämnare trafikrytm. Investeringar på järnvägsnätet I de aktuella investeringsplanerna finns endast två objekt som rör området; Dubbelspår Hallsberg Degerön. Åtgärden är en del i ett större åtgärdspaket för att öka kapaciteten på Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Syftet med åtgärderna är främst att skapa kapacitet för prognostiserad tillkommande godstrafik enligt Basprognosen från Norrland till Göteborg och Skåne. Bangårdsombyggnad Laxå. Laxå är en av de stationer på Västra stambanan som inte har anpassats till de krav som ställs på stationer med snabbtågsanpassade banor. De ej uppfyllda kraven utgörs bland annat av att mellanplattformen är för smal och att denna endast kan nås genom att två spår passeras i plan. Målet med projektet är att bidra till ökad tillgänglighet och säkerhet i järnvägssystemet. Den åtgärd som har analyserats är planskild passage till mellanplattformen (som breddas). Kommunal Översiktsplan Örebros Översiktsplan, Vårt Framtida Örebro, från 2010 är det viktigaste styrdokumentet för framtida markanvändning. I den framgår de långsiktiga planerna som finns för såväl trafik- och näringslivsutvecklingen avseende utbyggnad och lokalisering.

26 Figur 11: Översiktplan för Örebro kommun Ovanstående kartbild (Figur 11) beskriver befintlig och planerad markanvändning avseende trafik och inkluderar både väg och järnväg. I planen framgår bl.a. att kommunen ska verka för att en ny godsterminal för omlastning mellan väg och järnväg byggs ut vid Törsjö eller annan lämplig plats i närheten av godsstråket genom Bergslagen för att på sikt ersätta Svampenterminalen som är mer centralt lokaliserad i Örebro.

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Inledning. Stråkindelning

Inledning. Stråkindelning 1 Inledning Denna bilaga till remissversionen av Länstransportplan Örebro län 2010-2021 innehåller mer utförliga stråkbeskrivningar än de som redovisas i planhandlingen. Stråkens funktion och standard

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2 Sidan 1 av 11 Gällande fr. o m: 2014-10-01 Utgåva: 2 Handläggare: Stefan Åhman Sweco Rail AB Utgivare: Mathias Johansson Tekniska kontoret Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för Jönköpings kommun Utgåva 2 Sidan

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. för. Jönköpings kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. för. Jönköpings kommun Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: Handläggare: Jan- Anders Johansson Utgivare: Tekniska kontoret Järnvägsnätsbeskrivning för Jönköpings kommun TEKNISKA KONTORET Besöksadress V. Storgatan

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2012 del 1, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2012 del 1, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift och passageavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg. Avgiften baseras

Läs mer

Gods- och industristråket!

Gods- och industristråket! E18 E2 E4 E2 Rv4 E22 Gods- och industristråket! Historisk trafikutveckling, totalt 15 E2 vid Alingsås E2 norr Mariestad 15 1 1 5 5 1992 1996 2 24 1993 1997 21 25 Rv 4 öster Ulricehamn 15 E4 norr om Gränna

Läs mer

Åtgärdsplaneringen och ny Nationell plan 2014-2025. Ylva Gustafsson Höjer

Åtgärdsplaneringen och ny Nationell plan 2014-2025. Ylva Gustafsson Höjer Åtgärdsplaneringen och ny Nationell plan 2014-2025 Ylva Gustafsson Höjer Kapacitetsbrister kan inte byggas bort Kraftigt förväntad trafikökning till år 2050 Att enbart bygga nytt löser inte kapacitetsproblemen

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan 2016 Ärendenummer: TRV 2014/97400 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2015-04-13 Dokumenttyp:

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Datum Bilaga 2008-11-21 Till Samlad effektbedömning för Sandhem-Nässjö PM Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Handläggare: sirje pädam, wsp A&S

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen

Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Infrastruktur- och transportfrågor Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Örebroregionens förutsättningar En av de största arbetsmarknadsregionerna En av landets största städer Begränsad pendling till grannstäder

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman

Läs mer

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET

REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 1(6) Datum Diarienummer 2012-11-28 RS120433 TILL TRAFIKVERKET REGIONALT INSPEL TILL ARBETET MED NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2014-2025 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress:

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

ett starkt lyft för framtiden

ett starkt lyft för framtiden ett starkt lyft för framtiden För att ge våra kunder en förstklassig service arbetar vi kontinuerligt med bland annat teknik och utbildning. Vi tar hänsyn till önskemål, går igenom rutiner och utvärderar

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan T15 Ärendenummer:TRV 2013/92362 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2014-03-12 Dokumenttyp:

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning

Järnvägsnätbeskrivning Gällande fr. o m: 2006-2-0 Ändrad: 2009-02- Handläggare: Alexander Johansson Utgivare: Mathias Kronberg Sidan av 3 Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan, Västkustbanan, Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen Tågplan 2014 Ärendenummer:TRV 2013/10852 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras? Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland Hur ska landskapet hanteras? 1 2013-11-28 Kapaciteten räcker inte till på Västra Stambanan Stora brister för både person- och godstrafik pekades

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan 1 (5) Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan Alvesta kommun 212000-0639 Kommun Aneby kommun 212000-0498

Läs mer

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

REVIDERAT DATUM 2012-02-01. Järnvägsnätbeskrivning för industrispår i Göteborgs Hamn

REVIDERAT DATUM 2012-02-01. Järnvägsnätbeskrivning för industrispår i Göteborgs Hamn Sida 1 REVIDERAT DATUM 2012-02-01 Järnvägsnätbeskrivning för industrispår i Göteborgs Hamn Sida 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄN INFORMATION... 3 1.1 ALLMÄN INFORMATION... 3 1.2 ANSVAR... 3 1.3 GILTIGHETSTID...

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. för. Jönköpings kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. för. Jönköpings kommun Sidan 1 av 11 Gällande fr. o m: 2008-06-01 Beslutad: 2008-05-29 Handläggare: Mathias Johansson Utgivare: Tekniska kontoret Järnvägsnätsbeskrivning för Jönköpings kommun TEKNISKA KONTORET Besöksadress V.

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissioner Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift, passageavgift och emissionsavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg.

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR

SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTKAST 2017-01-20 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR UTIFRÅN POSITIONSPAPPRET ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2017 1 SYDSVENSKA PRIORITERINGAR

Läs mer

E20 byggs ut för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet

E20 byggs ut för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet byggs ut för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet 2010-07 I juni 2009 invigdes ny motorväg på en 12 km lång sträcka förbi Götene. Sträckan mellan Alingsås och Vårgårda är idag ej mötesseparerad landsväg.

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren

Järnvägens behov av ökad kapacitet förslag på lösningar för åren Enheten för strategi och analys Marcus Smedman, +46(0)54-701 10 34 marcus.smedman@regionvarmland.se REMISSVAR Sida Datum 2011-08-30 Dnr RV2011-339 Ert ärendenr: TRV2011/17304 Trafikverket 781 89 BORLÄNGE

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning

Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning S i d a 1 2015 Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning S i d a 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION... 4 ALLMÄN INFORMATION... 4 ANSVAR... 4 GILTIGHETSTID... 4 PUBLICERING... 4 KONTAKTUPPGIFTER...

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2014-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer