SKOLUTREDNINGEN, medborgardialoger och personaltankar. Tankar och åsikter om skolutvecklingen i Orsa de närmaste tio åren

Transkript

1 SKOLUTREDNINGEN, medborgardialoger och personaltankar Tankar och åsikter om skolutvecklingen i Orsa de närmaste tio åren

2

3 Tankar och åsikter om skolutvecklingen i Orsa de närmaste tio åren

4 Förord Under tiden den 26 augusti till den 25 september hölls ett stort antal medborgardialoger om Orsas framtida skolor. Representanter för den politiska referensgrupp som tillsatts, med representanter från de politiska partierna i kommunstyrelsen har träffat elever, lärare, byalag, företagare och även deltagit i offentliga möten. Parallellt med dessa möten hade personalen och facken inom Orsas skolor motsvarande process. Denna skrift är en katalog över de åsikter som kommit fram under dessa möten. Den enda skola som av olika interna anledningar valt att inte delta i processen är Orsa Lärcenter. Alla därifrån har dock haft möjlighet att svara på den webbenkät som även funnits i pappersform. Syftet med dialogerna och personalprocessen är att lyfta fram ett brett spektra med åsikter, tankar och förslag utan att värdera dessa. Inte heller ska något av det som lyfts fram ses som någon slags absolut majoritetsuppfattning, även om vissa linjer kan skönjas. Katalogen är helt enkelt ett underlag för den fortsatta politiska processen. Huvudlinjerna redogörs för i sammanfattningen Den enda del i katalogen där det finns en kvantitativ bedömning är redovisningen av den webbenkäten som varit ett av verktygen i dialogerna. Även här är dock de frågor där de som svarat på enkäten fått tycka fritt de viktigaste. Enkäten har inte varit traditionellt upplagd, eftersom syftet inte varit att få ett statistiskt underlag. Utformningen har snarare syftat till att man kunnat lämna åsikter utan krav på att formulera sig, vilket ibland kan vara ett hinder för tyckande. Den som föredrar att skriva med egna ord har haft den möjligheten. När den utredning som görs om den framtida skolan är klar och alla beslut är tagna kommer denna katalog att kompletteras med kommentarer från politiskt håll, vilka åsikter som beaktats, vilka som inte beaktats och varför.

5 Så tyckte eleverna: Till eleverna formulerades frågorna som användes vid dialogerna så här: Vad tycker ni om skolan? Hur skulle ni vilja att skolan ska vara? Vad tycker ni är viktigast i skolan? Tycker ni det är något man kan ta bort i skolan? Finns det något annat som ni tycker att vi kan ta bort i kommunen? Hur skulle ni vilja att skolan i Orsa ska vara när era barn går i skolan? Övriga synpunkter? 1. Vad tycker ni om skolan idag? Elevrådet Kyrkbyskolan Jätteroligt och bra. Den suger. Den är så där. Bra, men den borde ha mer pengar. Ibland är det god mat och bra miljö. Lite bråk på rasten. Tråkigt ibland om man inte har någon att leka med. Inget speciellt. Bra men lite tråkig. Skolan är hemsk. För tidigt gå upp. Tråkig skolgård. Så där i klassrådet. Superbra. Ibland är det pratigt i matsalen. Skolgården är bra. Mycket kludder Elevrådet Bergetskolan Samtliga tycker att skolan är bra. För några är det jobbigt att gå upp på morgonen Det är bra med gungor men vill ha fler. Elevrådet Stackmora skola Världens bästa skola. Bra med få elever. Alla känner varandra. Ingen mobbning. Klass 1-3 Jättebra. Frukt i skolan Elevrådet Digerberget Bra, superbra, träffa kompisar, Tråkigt med matte, läsförståelse, läxor Kul att det händer mycket hela tiden Roligt med brandövningar Mera slöjd, mera idrott, För korta musiklektioner med musikskolan, Jättebra lärare Elevrådet Skattunge skola Bra, fast lite stökigt, Ibland är det roligt på lektioner och raster och idrott, Vi har bra lärare, Vi har en bra ekologisk skola, Det är tråkigt att gå i skolan, men det är bra annars får man inget bra jobb Elevrådet Orsaskolan, åk 7-8 Tråkigt: Börja tidigt, Sluta sent, Sitta stilla 2. Hur skulle ni vilja att skolan ska vara? Elevrådet Kyrkbyskolan Sluta tolv varje dag. Börja senare. Mycket pengar. Pingisracket, skateboardbana. Dataskolprogram, TV, fruktautomat, nytt fotbollsnät, Cykelbana, mer rast, en kiosk. Vara i Lillåskogen och leka på rasterna. Mera rastvakter, kökschef med mer fantasi, olika mat varje vecka och t ex inte fisk varje onsdag, Bättre skolmat, längre mattider. Lektioner ute. Mer leksaker. Litet hus att gå in i. Vi saknar fröknar ibland. Vi vill ha 7 fröknar. Att skolan och matsalen satt ihop, Större och finare, Mer saker att göra, En anti-mobbarskola, en bygghörna och trädkoja, effektiva och roliga lektioner. Vet inte riktigt - kul kanske. Lite finare för den ser tråkig ut. Varsin bärbar dator i klassrummet och bättre mat. Den ska vara roligare och man ska ha mycket att göra. Tyst. En tunnel, en labyrint, en grotta, en rutschbana, att manfår använda skolans cyklar. Spela dator. Modernare, Många elever på skolan, Önskeveckan oftare, längre musiklektioner, dricka saft på lunchen, cykelhopp på skolgården. Sitta på internet på biblioteket på skoltid, fler idrottstävlingar, historievecka.

6 Elevrådet Bergetskolan Extra rutschbana. Nytt fotbollsmål och bättre gräs. Stjärtlappar vore bra att ha i vinter. Elevrådet Stackmora skola Bättre mat. Mer datakunskap. Lugn och ro. Ingen mobbning. Börja skoldagen senare. Sluta tidigare. Kvällskola för morgontrötta. Åk 6: Bra som det är nu. Åk 1 m.fl. Bänkar med lock. Större klätterställning, Fler gungor. Godis. Ingen får förstöra för andra. Alla sk vara snälla Ingen ska tråka. Party på skolan. Hästar och Kaniner. Sova över i skolan vid avslutningen. Elevrådet Digerberget Ramper för skateboard, Bättre mat, mindre potatis, Mindre bråk på rasterna, Mer pizza, Roligare skolgård Öva mer på julpjäserna, Lärarna ska göra ämnena mer roliga, Plankgungor, Cykla på baksidan på skoltid De som säljer frukt ska få en frukt gratis, Linjer på fotbollsplan, Vara inne i gymnastiksalen Elevrådet Skattunge skola Ha en bildsal, Ha språkval i sexan, Praoa i både 4:an 5:an och 6:an, Ha en idrottslärare, Roliga lektioner Mera Small Steps och liknande böcker i andra ämnen, Jeopardy oftare, Ha kolsyrat vatten, Börja 20 min tidigare varje dag so man kan ha en ledig dag i månaden Elevrådet Orsaskolan Mer idrott, Bort med slöjd, Mer slöjd, Bättre aktiviteter på rasterna, Fler elever i samma ålder, ej 1-6 Göra saker på lektionerna för att lära sig 3. Vad tycker ni är viktigast i skolan? Elevrådet Kyrkbyskolan Lära sig läsa, att få hjälp från fröken, att lyssna. Lära sig engelska, vara snäll, lära sig Kyrkbyns grundregler, matte, svenska, engelska, rasterna, idrott, att man får lära sig saker, skolmat, ha lärare som kan hjälpa till, en mobbningsfri skola, att man mår bra leksaker, större rum, fler rum att vara i, fröknar, att lära sig saker och må bra, ha kul, rast, jobba är bra, att ha kompisar och lära sig nåt. utbildning och mat, bra skolgård, lektioner, maten, träffa kompisar, ha kompisar så man inte är ensam, lära sig saker så man kan få ett bra jobb, att vara tyst, att vara snäll, matte, hjälpa varandra, viktigt att läraren kollar så att alla mår bra. Hålla sig till reglerna, viktigt att läraren lyssnar på båda två om de bråkat Elevrådet Bergetskolan Bra lärare. Jobba och lära sig. God mat som idag. Mera allsång. Bäst är slöjden tycker en del och idrotten Elevrådet Stackmora skola Kompisar. Ingen mobbning. Lära sig allt Åk 6 Matte, svenska och historia. Åk 2 m.fl. Läxa viktigast Lära sig. Sitta still. Att Emma lagar maten. Lära sig matte och svenska. Alla får vara med. Elevrådet Digerbergets skola Bra lärare. Jobba och lära sig. God mat som idag. Mera allsång. Bäst är slöjden tycker en del och idrotten tycker några. Läsa tyst. Inte mobba. Att få bibliotekskort i 2-an. Elevrådet Skattunge skola Lära sig hur man lär sig, Lära sig bli vuxna, Lära sig saker, Svenska, engelska, matte, Idrott, Rasterna Skattungbyn 1-3: Att alla är snälla, Att man trivs, Att man inte slåss eller säger dumma saker, Att man har kompisar Att man tröstar varandra, Att en i taget pratar, alla lyssnar, Att det är tyst, Att man lär sig bokstäver och läsa Att man lär sig språk, matte, engelska och om världen, Att man har rast, Att det inte är för mycket jobb Att det inte ska börja brinna

7 Elevrådet Orsaskolan Att man lär sig något, Mer svenska, engelska, matte, so. Att ge hjälp att bli något 4. Tycker ni det är något vi kan ta bort i skolorna? Elevrådet Kyrkbyskolan Vikariestoppet, Bäbisrutschbanan (vill ha en ny) Den är vinglig och dålig. Ta bort skjulet och sätt upp ett fint isolerat. Stora rutschbanan måste fixas, Ta bort alla utlänningar. Ta bort alla rabatter, Den blå karusellen. Laga den gamla röda istället. Skoljoggen. Gröten. Spara in pengar så det blir bättre skolmat, dålig kvalitet på sakerna ute som gungorna, bollarna, fotbollsmålen, höjdhoppsmattan, lite mindre läxor. Nej. svenskan, gränser, mobbare och vissa gränser, ett pingisbord, matte, dumma saker, ta bort basketkorgen, ta bort hockeyrinken, ta bort sandlådan, ta bort bråk, ta bort historieveckan Elevrådet Bergetskolan Skogen där man kan gömma sig Mindre läxor mer jobb i skolan. Skolgränsen kan tas bort. Elevrådet Stackmora skola Ingen läxa.ta bort att man måste vara ute på raster.. Ta maten själva. Fiskburgare ät bäst. Åk. 6 Ingenting ska bort. Vill ha slöjden här. Åk 1 m.fl. Blommor bort. Bestämda platser bort. Olikfärgade sitsar på stolarna. Pärlplattor bort. Färg på lådorna bort.ingen hjälpreda på fredag em. Elevrådet Digerberget Onödigt med nya matteböcker. Att treorna får äta senare. Hemläxor. Elevrådet Skattunge skola Vi vill inte ta bort nånting. Tråkiga lärare, Staketen, Elevrådet Orsaskolan För lång hemkunskap, Byta några lärare 5. Finns det något annat vi kan ta bort i kommunen? Elevrådet Kyrkbyskolan Farliga saker, Skattungbyns skola, Stackmora skola, Skattunge handeln, Slå ihop Stackmora och Digerberget, Ta bort en mataffär, spar el - släck gatlysen, Nej, alkohol, Bergetskolan, Systembolaget och Stackmora, fyllon, kulturhuset. vanliga bilar, pistoler, tjuvar, militärer, sängar. Bygg inte Måsen, Centralkiosken, sluta gräva överallt Elevrådet Bergetskolan Bort med knarkare. Mindre vägarbete. Elevrådet Stackmora skola Lägg ner dagis Riv kommunhuset och gamla brandstation. Elevrådet Digerberget Simhallen är dålig, bättre i Mora. Tag bort förseningsavgift för biblioteksböcker Elevrådet Skattunge skola - Elevrådet Orsaskolan -

8 6. Hur skulle ni vilja att skolan i Orsa ska vara när era barn går i skolan? Elevrådet Kyrkbyskolan: En bra skola, fler lärare, regler för skolgårdsskötsel, lära sig engelska tidigare, att det finns leksaker och vara länge och mycket ute, militärskola för pojkar och för flickor sjukhjälp, som ett ufo, roligt att lära sig, mycket bättre än nu, sofistikerad, 3d lektiner i historia på film, längre sovmorgon, hi technology, några mobbare, mindra hår i maten, Poliser som vaktar elaka barn. De ska få lära sig att åka skateboard och de ska få spela fotboll. Elevrådet Bergetskolan Uterink Nyttiga tuggummin. Té till maten Spelhall. Datorer med spel och längre raster. Godis på lektionerna. Skidliften tillbaka. Jobbigt att gå uppför backen. Elevrådet Stackmora skola Som det är nu. Mer data. Som nu fast lära sig mer. Bra lärare. Dricka mer kolsyrat vatten och mera åkmadrasser. Elevrådet Digerberget Större skola, Ska vara lika som idag, för vi går i världens bästa skola, En simhall vid skolan, Inget godis i skolan, Mer överraskningar och utflykter i skolan, Mer utedagar. Mer övningar i att cykla. Elevrådet Skattunge skola Elevrådet Orsaskolan Nya lokaler, Som nu, Roligare, Mer idrott, Byta några lärare, Måla om, Fler elever i samma ålder, Göra saker på lektioner för att lära sig. 7. Övriga synpunkter Elevrådet Kyrkbyn Rulltrappor, hiss, cykelställ med tak, att ni gör som vi säger, stor godisaffär, ha mobil, lägg till muslimsk mat (inget griskött), Varför får man inte ha mobil? Varför är kommunen så fattig? Kyrkbyn vill ha en musiklärare, är alla skolor jämnlika? Godare mat, bättre mat, Varför har röda karusellen inte blivit lagad ännu? Snygga fräknar. Döpa om Orsa, Lägg inte ner musikskolan, Kommunen ska lyssna mer på barnen Elevrådet Digerberget: Man ska få ta med MP3 till skolan Snälla lärare, men stränga när det behövs, Lärare som tror på barnen Lärare som gör att skolan blir rolig, Vi har en väldigt bra rektor, Roligt att arbeta Elevrådet Skattungbyn, 4-6:an har gjort en egen enkät enligt. följande: Så här skulle jag vilja att skolan ska vara 4-6, 12 av 14 elever har svarat 12 st Ha prao Göra utflykter Titta på film Få god hemlagad mat till lunch 11 st arbeta mer med datorer ha mer idrott arbeta med media, fotografera, spela in film spela teater ha en bildsal eller en no-sal ha sovmorgon lyssna på musik när jag jobbar 10 st

9 Ha språkval i åk 6 Få välja mer vad jag ska jobba med Ha lugn och ro i klassrummet Ha roliga lektioner som man lär sig mycket på 9 Göra studiebesök Ha längre raster Gå på en stor skola med många elever 8 få välja hur jag vill jobba läsa mer ha språkval i åk 7 7 ha betyg ha mer praktisk matte 6 ha utedagar få planera mitt eget skolarbete 5 lära mig mer 4 Gå på en liten skola med färre elever 3 ha ordningsbetyg 2 ha fler prov 1 få vegetarisk mat någon gång i veckan Ingen ville: Ha mer läxor Ha mer hjälp än vad jag får nu Ha mer av historia, no, engelska, bild, idrott

10 Ungdomsrådet 1. Vad tycker ni om skolan? Dåligt: Lokalerna, Orsaskolan. Idrotten. Dela upp killar och tjejer. Idag är det killarna som bestämmer vad de ska göra och då blir det fotboll och innebandy vilket bli ojämlikt. För lite praktik och för mycket teori. Utemiljön. Se alla elever. För lite utmaning. För lite eget ansvar. Bra: Kompisarna. Det man är intresserad av t ex historia. 2, Hur skulle ni vilja att skolan ska vara? Kurator på nätet 2 timmar på kvällen Miljön Mer praktiskat inslag, förstå varför man lär sig. Olika lärstilar Flexiblare tider och scheman Mer kommunikationer mellan lärare och elever. 3. Vad tycker ni är viktigast i skolan? Känna sig trygg. Vilja gå dit, roligt. 4. Tycker ni det är något man kan ta bort i skolan? Lärarummet. 5. Finns det något annat som ni tycker att vi kan ta bort i kommunen? Vet inte.

11 Medborgardialogerna, Byaråd och företagare Till föräldraråd och övriga grupper formulerades frågorna så här: Hur upplever ni situationen i skolan idag? Vad ser ni som skolans största utmaning? Vilka är skolans viktigaste uppgifter? Om skolan måste omprioritera, vad kan man då ta bort? Om skolan ska prioriteras i kommunen, vad tycker ni att man då kan ta bort eller minska ner på inom andra områden? Hur skulle ni vilja att skolan i Orsa ska vara om 10 år? Övriga synpunkter? 1 Hur upplever ni situationen i skolan idag? Byarådet En förutsättning för Skattungbyn är att skolan och affären finns kvar Företagarna Lugnt och bra i Stackmora, Annan miljö på Orsaskolan med problem. Stor omvälvning för eleven. Inte alla lärare som bemästrar situationen i skolan idag, Stäng inte valmöjligheter innan allt är utrett 2 Vad ser ni som skolans största utmaning? Byarådet Ordning och reda. Hög lärarkompetens. Chefskapet. Utbildade rektorer. Lära eleverna kunskaper och att leva i samhället Mest receptiva åren i en människas liv och det får vi inte ta bort utan ta tillvara Avsaknaden av den militära utbildningen gör att vi tappar social träning, skolan behöver arbeta med det istället, gruppsamarbete mm Lärare som älskar sitt jobb, som ser eleverna allra viktigast de första 6åren Företagarna Hur får vi alla elever att ta fram sina inneboende krafter och klara skolan med de kunskaper de behöver? Hur ger vi våra elever en god grund att stå på, En positiv tid i skolan som gör att de när de blir äldre ser tillbaka på skolan som en bra tid i livet, Ge eleverna framtidstro, Kunna förädla våra barn Ge förutsättningar. Inte ekonomin som ger resultatet, Ställ mer krav. Fokusera på verksamheten, inte materialet. Inte bra att några går ut ur skolan utan att bli godkända. Ledarskap 3. Vilka är skolans viktigaste uppgifter? Byarådet Kunskapsförmedling Social kompetens Lära sig om uthållighet, inte ge upp Företagarna Kunskaper, Sociala förmågor 4. Om skolan måste omprioritera, vad kan man då ta bort? Byarådet Vet ej Företagarna Prioritera lärarlöner före teknisk utrustning, Våga förändra, Man får inte spara in på de yngre barnen i förskolan och grundskolan, Små grupper för mindre barn och större för äldre elever

12 5. Om skolan ska prioriteras i kommunen, vad tycker ni att man då kan ta bort eller minska ner på inom andra områden? Byarådet Vet ej Företagarna Intäkterna i Orsa ska vara fokus, Gasa och bromsa samtidigt, Titta på heliga kor och våga slakta dem Tänknytt, våga ifrågasätta gamla strukturer, Våga förädla det som är bra och prioritera bort annat 6. Hur skulle ni vilja att skolan i Orsa ska vara om 10 år? Byarådet Beror på invånarantalet Större utländskt inslag Företagarna Kreativitetsskola 7 Övriga synpunkter? Byarådet: Få folk att flytta hit. Företagarna Om jag som företagare vill anställa en person till är det viktigt att den personens vardag fungerar med skola, barnomsorg, äldreomsorg mm. Fokusera på de värden som skapas med en bra skola! Satsa på grundskolan i Orsa och lägg ner gymnasieskolan i egen regi. Titta på vilka värden alla våra utbildningar över grundskolenivå skapar, även SCoTT. Ju tidigare vi investerar i våra barn och ungdomar, desto mer spar vi på sikt. Småskaliga närheten är oerhört viktigt för samhällsvärden och trygghet, byskolor kan vi kalla det vare sig skolan ligger i centrala Orsa eller i Skattungbyn. Mät mätningsgraden på verksamheterna. En fungerande skola är en demokratifråga. Våga förändra. Våga styra skolverksamheten. Företagen kan ofta styrprocesser och hjälper gärna till. Företagarna deltar gärna och är intresserade av att delta i en process med skolan i framtiden och processen.kanske i form av ett EU-projekt. Företagare kan ställa upp som mentorer/bollplank för personal i skolan Bilda skola- näringslivsgrupp som kan arbeta tillsammans med att utveckla skolan Två saker avgörande för inflyttning - Barnomsorgen skall fungera - IT-krav Utveckla processen. Odla kreativitet. Förstärka befintlig struktur, t ex skolor. Ifrågasätta struktur i skolor. Företagarna ställer gärna upp mentorskap Ge extra resurser till små grupper i början. Satsa på att utbilda hantverkare.

13 Medborgardialogerna, Föräldraråd Hur upplever ni situationen i skolan idag? Digerbergets föräldraråd: Ej ta bort fler lärare Kyrkbyskolans föräldraråd Ohållbar på många punkter, Vikariestoppet är ett stort problem. Går inte att spara mer. För mycket besparingar på materialinköp. Fel att dra in skolgårdsprojektet där både barn och föräldrar och pedagoger varit väldigt involverade. Stor besvikelse. Trötta och ointresserade barn. Viktigt att alla elever får samma grund att stå på. Lärarna gör ett fruktansvärt hästjobb med de få resurser de har. Viktigt med resurser i tidiga åldrar. Återinför 5 barn/vuxen inom barnomsorgen Skattunge skolas föräldraråd Omtyckt personal -Skolan i Skattungbyn är jättebra. Vi flyttade hit från Falun med våra barn och en stor del av anledningen var att vi ville att barnen skulle gå i en liten bra skola. Vår äldsta har börjat i år och vi är jättenöjda. Skolan är bra nu. Men det som har varit sämre tidigare är att det har varit många byten av lärare och rektorer, dålig kontinuitet. Vi har ibland känt oss bortglömda. Fler lärare till skolan. Kunniga lärare, engagerade. Tror att lärarna behöver rektor mer. Förskola Sätt in stöd tidigt till eleverna. Förskjuta resurser till skolan. Bergetskolan föräldraråd Fungerar bra. Lite rörig ibland med byten av lärare och klasser, men det kan också vara positivt. Går för lång tid ibland innan man reagerar på problem. Bra stöd. Bra med mindre klasser. Möter barnet som det är utan press med betyg. Får betyg för sent. Bättre utvecklingssamtal och återkoppling till föräldrarna. Våga ta upp problem också. Stressigt, barn som inte får hjälp. Mer resurser, extra resurspersoner. Viktigt med ledarskapet hos lärarna. Fånga upp problemen tidigt och lägg resurserna där. Ta in vikarier i förskolan för att bygga grunden. Måste vara mat så det räcker åt alla Stackmora skolas föräldraråd För lite socialt liv. Större klasser, både Stackmora och Skattungbyn drar för mycket resurser. Färre och lite större skolor. Positivt med blandade åldrar, lära av varandra, alla syns. Max 20 i varje klass, Trygghet. Får inte bli mindre. Trygg grupp, Nöjd med skolan barn Stackmora, Ordning och reda, ingen mobbning. Ser som tillgång för kommun. Dom stora hjälper som små. Den som vill kan flytta sina barn. Prioriteringsfråga. Trygghet. Vi vill ha barnen här. Ta kostnaden idag, inte vänta. Kan hamna snett. Hur mycket stordrift ska vi ha. Vi kanske skall våga satsa även på små skolor. Valfrihet. Fel att rusta ner Stackmora skola innan utredning, den blir illa ansedd. Bra jobb av lärarna. Lösningen vore att ta vara på lokaler. Nu kanske inte föräldrar vågar ta hit sina barn. Ta en plan som är hållbar. Orsaskolans föräldraråd Orsaskolan är jättebra. Positivt att syon integreras i ordinarie undervisning. Skolan är bra för dem som klarar sig själva Vad ser ni som skolans största utmaning? Digerbergets föräldraråd Lugnt i klasserna, Hjälp till barn med speciella behov. Utbildade lärare i varje klass. Engagerad personal Kyrkbyskolans föräldraråd En bra grund att stå på, mest resurser i lägre åldrar, grundläggande kunskaper. Kompentensutveckling för personalen.

14 Skattunge skolas föräldraråd Det viktigaste är att lärarna är kompetenta oavsett antal. De skall vara kunniga och engagerade, det är viktigare än själva lärartätheten. Om man bantar en organisation stressar man den också. Största utmaningen är att med mindre pengar prestera bättre. Tidigt stöd för barn som har särskilda behov kostar mindre på lång sikt. Besparingar: Den senaste besparingen av dagiset som kommunen sålde var det sämsta och dyraste man kunde göra. Innebär strypning av barnintaget till skolan eftersom dagiset inte kan ta in flera barn längre. Man måste ha tydligare ledning i skolan, en rektor som vill var ledare. Rätt person och en som är här tillräckligt ofta. Rektorns roll: god ledare, inte fokus på administration. Kanske färre rektorer och tydligare ledning. Rektorerna borde kunna gå in som vikarier. Lärarna skulle kunna åka runt i byarna och jobba i flera skolor. Tex idrottslärare som har ämnet i flera skolor. Borde vara omöjligt för lärare att säga nej till det. Ta med förskolepedagogik. Vi behöver ha flera barn i skolan. Bergetskolans föräldraråd Att få lärarna att tycka att det är roligt att gå till jobbet. Eleverna behöver mer empati och hänsyn med sig hemifrån. Om lärarna trivs med jobbet så kan de motivera eleverna. Ordningen. Stackmora skolas föräldraråd Kunna intressera eleverna att ta in kunskap. Inte slösa bort studiegången. Väldigt många kan inte läsa, skriva, räkna även efter gymnasiet. Diagnoserna ökar. Trivsel trygghet, Varför vinns det inte verktyg att mäta lärarnas kvalitet. Kvalitetssäkring. Ordning och reda. Orsaskolans föräldraråd Ny typ av skolledare som ställer krav. Förändra lärarutbildningen. Inför lämplighetstest. Ställa krav tidigare (före åk 7). Klara budgeten. Tillgodose alla elevers behov Vilka är skolans viktigaste uppgifter? Digerbergets föräldraråd Det ska kännas bra gå till skolan. Omtyckt, bekräftad, sedd, Ge trygghet så barn kan lära. Få med alla. Öppen dialog skola-lärare-fölräder. Att möta barnen där de är. Utveckla dialogen lärare elev. Att få kontakt med alla föräldrar. Bättre övergång från 6:an till högstadiet. Föräldrar kan hjälpa till. Hålla kvar elever i klassen till man kan läsa, skriva och räkna Kyrkbyskolans föräldraråd Lära sig läsa, räkna, skriva. Lära sig lära. Trygghet Skattunge skolas föräldraråd Skolans viktigaste uppgift är att ge grundläggande kompetens; läsa, skriva, räkna. Bergetskolans föräldraråd Kunskaper, inkl sociala kunskaper. Lära sig att ta eget ansvar och ta reda på saker själv Stackmora skolas föräldraråd Intressera eleverna för kunskaper och lära sig ordning. Skapa trivsel. Orsaskolans föräldraråd Räkna, läsa, skriva. När det gäller fostranbiten så har det blivit vanligare på senare år att vi föräldrar gärna lägger över även den biten på skolan, men det är faktiskt föräldrarnas/vårdnadshavarnas sak att fostra barnen. Om skolan måste omprioritera, vad kan man då ta bort? Digerbergets föräldraråd - Kyrkbyskolans föräldraråd -

15 Skattunge skolas föräldraråd Prioriteringar i skolan: svårt att ha en åsikt när man inte har den pedagogiska kunskapen. Satsa på de små barnen, spara hellre på vuxenutbildningen. Bergetskolans föräldraråd Ta bort skolor, nu agerar man inte utifrån barnens bästa. Ta bort två skolor. Idag drabbas alla elever, vi får det dåligt över hela linjen för att vi ska behålla alla skolor. Vi har bara små skolor. Vi är för inskränkta. Det handlar om att våga. Skolor ska bort utifrån alla barns bästa, alla har rätt till likvärdig skola. Det finns inte ord för hur man nu hanterar skolfrågan. Blir inte bra undervisning när det är för små skolor där det blir för stor åldersspridning i klasserna. Ta beslut om Stackmora skola nu. Vi tolererar inte ytterligare neddragningar inom skolan. Mat sänds från Berget till Stackmora. Det kostar varje månad med taxi. Hög radon i Stackmora, ventilation ej åtgärdad. Stackmora skolas föräldraråd Omorganisera skolorna. Sälja Stackmyran, bygga dagis på Stackmora skola. Inte stänga dörren för ny inflyttning. Ev flytta äldre elever, men inte dagis. Ifall befolkningen ökar kan man snabbt återställa skolorna Stackmora Skattungbyn. En rektor, en ekonomiansvarig, en personalansvarig. Vill ha med att antalet rektorer skall skäras ned kraftigt. Låt rektor jobba med pedagogiken. Orsaskolans föräldraråd Välj ut de tre bästa skolorna. Stäng övriga. Färre rektorer, färre små skolor Se över hur tjänsterna ser ut. Se om det finns möjligheter att göra om vissa så att man sparar in personalkostnader samtidigt som man uppfyller målen. När personal går i pension kanske man inte behöver tillsätta en ny heltidstjänst. Personal kan även flytta mellan olika enheter vid behov. Om skolan ska prioriteras i kommunen, vad tycker ni att man då kan ta bort eller minska ner på inom andra områden? Digerbergets föräldraråd Färre enhetschefer Kyrkbyskolans föräldraråd Prioritera barn- och ungdomsföreningar. Diskussion om kommunens lokaler. Minska bidrag till föreningar, ishallar och sporthallar. Tag bort avgiften på soptömning. Skattunge skolas föräldraråd Mera effektivitet i hela kommunens verksamhet. Spara i alla verksamheter. Sätt in stöd tidigt för eleverna. Förskjuta resurser till skolan. Miljökontoret, privatisera ishallen, ridhus. Vi måste satsa på framtiden, inte lägga ner. Förstör inte verksamheter som fungerar. Har man inga tankar på att utveckla trä design? Även inom utbildning. Bergetskolans föräldraråd Viktigt att göra Orsa attraktivt för att få folk att bo kvar och få folk att flytta hit Viktigt med utvecklingsfrågorna och näringslivskontoret. Kommunen kan spara på centrumupprustningen och i stället lägga pengarna på skolorna. Stackmora skolas föräldraråd Tekniska kontoret kan skära ner kraftigt. Skär ner på avdelningschefer på social omsorg, Kolla kvalificerad övertid bland olika avdelningar. Orsa lärcentrum skall läggas ned. Jobbar man rätt? Måste man inte ta om budgettänket gör slut på allt annars får vi mindre nästa år. Skapa ett egenansvar från botten till toppen. Orsaskolans föräldraråd Prioritera skolor framför gator och vägar. Våga säga Orsa centrum är fult, men vi har bra skolor Spara på julbord, presenter till personal etc. Minska antalet fordon i kommunens tjänst. Lönökningar hos kommunens högre tjänstemän.

16 Hur skulle ni vilja att skolan i Orsa ska vara om 10 år? Digerbergets föräldraråd Som nu. Samkörning av personal/skolor. Förskola till 9:an i samma skola för trygghet. Redan trygga relationer Kyrkbyskolans föräldraråd Vi vill ha en skola i Orsa om 10 år. En bra skola där eleverna går med glädje, där det finns arbetsro och trygghet Skattunge skolas föräldraråd - Bergetskolans föräldraråd Tre väl fungerande skolor i Orsa, eller färre Bra skolmiljöer, moderna med ny teknik och labbmöjligheter. Miljöer som väcker elevernas nyfikenhet och motivation, miljöer där barnen får använda sina sinnen. Vackra miljöer. För mycket utlänningar i Kyrkbyn. De tar för mycket resurser. Stackmora skolas föräldraråd Ett högstadium. Minsta i små enheter, utspridda. Mellan i lagom stora skolor, Bra skolskjuts gratis. Goda kommunikationer. Fin simhall Inte f-9 Orsaskolans föräldraråd Bra utemiljö. Tre skolor. Vi kan välja skola. Större enheter med alla resurser. Bättre samarbete mellan skola soc. I topp bland Sveriges skolor. Ta tillbaka vårt goda rykte Övriga synpunkter? Digerbergets föräldraråd Satsa på barnen och utbildad personal. Lärarna behöver navet, men inte bara rådgivande, man behöver stöd i verksamheten, speciallärare vore bra som kan gå in direkt. Mer tid för kommunikation, mindre tid till dokumentation. Få föräldrar och skola att jobba tillsammans, så att det går så bra som möjligt. Mer stöd och fortbildning till lärare. Byta ut kontorsutrustning mindre ofta. En attraktiv skola är samkörd, strömlinjeformad skolgång. Låt barnen slippa brottet mellan 6:an och 7:an. Förhandla bättre när det gäller ersättningarna för gymnasieskolan. Kyrkbyskolans föräldraråd Hela tiden omprioriteringar. Glädjen försvinner. Fel att man inte får handla av alla företag. Skattunge skolas föräldraråd Det bästa i Skattungbyn är sammanhållningen! Vi gör mycket gemensamt arbete tex potatisplockningen. Inte bara föräldrarna arbetar frivilligt för skolan utan också mor- och farföräldrar, andra i byn- även de utan barn. Det finns en social styrka i byn och skolan. Alla tar hand om varann. De äldre barnen tar hand om de yngre. Det är inte så vanligt i större skolor. Skolan är en hörnsten i det lilla samhället, det står och faller med skolan. Lika viktig som affären. I ett litet samhälle hänger allting ihop. Bostadspolitiken och skolpolitiken hör ihop! Vi behöver flera bostäder! Bygg hyreshus! Det är det viktigaste för att öka barnantalet i Skattungbyn. Folk vill bo på landet. Vi behöver stöd från kommunen. Man borde ha bättre information om vilka tomter som finns i Orsa. Bättre pr och utbildning om hur man informerar och gör reklam för bygden. Man missar många barnfamiljer genom bostadsbrist och nu brist på dagisplatser Man kan inte i spara genom att strypa för mycket i verksamheten. Stryper man blir det ännu sämre. Man måste satsa! Läggs skolan ner i Skattungbyn är det mycket sannolikt att det blir en friskola här. Hur entreprenörsmässig är skolan i sin tankevärld? Egen gymnasieutbildning i Orsa för att få hit elever. Företagen kan sponsra skolmaterial. Vi i Skattungbyn är beroende av andra byskolor och beroende av att det går bra i centrala Orsa också. Vi vill inte spela ut någon skola till förmån för Skattungbyn. Rektorns uppdrag. Coaching från rektor till lärare. Följa med till klassrum och utvärdera lärarna. Utvecklingssamtal oftare. Vi kan inte bromsa satsa.

17 Felaktig inställning av tjänstemän som säger att det inte finns tomter i Skattungbyn. Coacha dom att ta emot samtal om t ex tomter. Bygg billiga enkla lägenheter i byarna. Bergetskolans föräldraråd Viktigt med förberedelseklass förs flyktingbarnen Stackmora skolas föräldraråd Ta inte bort samlingsplatser i byarna. Det gör ingenting att lokalerna är gamla. Kommunen borde jobba för att få hem fler hemvändare. Barnomsorgen är mycket viktig för dessa. Risk för utflytt om det blir för stora skolor. Många som bor i städer bl a tittar på och vill ha små bra skolor. Till vilken nytta är Stråket byggnationen? Orsaskolans föräldraråd Dra in julbord, biobiljetter och andra presenter. Släck lamporna i de rum ingen vistas :Byt till lågenergilampor (kan spara upp till 40% förbrukning) Stäng av datorer. Slopa den offentliga upphandlingen och skriv avtal med lokala producenter. Ta inte bort kreativa veckan då den fungerar som en morot för många elever och bidrar till att de orkar med skolarbetet resten av läsåret. Dra ner på mittemellanchefer inom kommunen, och slopa löneökningar bland de högre tjänstemännen. (Det finns exempel på 25%-iga ökningar de senaste åren vilket inte är nödvändigt. Sammanslagning av byskolor, t ex Stackmora - Berget. Sammanslagning till sk B-klasser vilket skulle bidra till ökat stöd för elever utan att tillsätta extra resurs. Sälja ut kommunalt ägda fastigheter och fordon (i viss mån) Inventering och omorganisering inom skolan och andra avdelningar. Marknadsföra våra gymnasieprogram bättre- locka hit ungdomar även från andra kommuner, samt få floera av våra egna att stanna. Hantverk verkar vara en mycket bra satsning och att lärlingssystemet är på väg tillbaka. Värt att satsa på Värna om att behålla kommunens egna elever även inom särskolan särgy istället för att skicka dem till Mora när vi faktiskt kan erbjuda den utbildningen även i Orsa Bättre samverkan mellan kommunerna Angående. interkommunala kostnader: Om inte våra gymnasieelever får kosta, betyder det då att vi ska neka dem att söka till de program som de vill gå bara för att de ligger i en annan kommun? Eller vore det kanske bättre att satsa ännu mer pengar på eget gymnasium med flera alternativ? Gärna i samarbete med Mora/ Älvdalen i stället för att konkurrera ut varnadra.? Satsa på specifika program i vardera kommun istället för att ha samma skulle bidra till att få eleverna att stanna kvar?

18 Personalens åsikter Skolans personal har diskuterat framtidens skola utifrån följande frågeställningar: Skolans utmaningar Alla elever ska ha likvärdiga förutsättningar Den fysiska arbetsmiljön ska främja och stimulerad verksamhetsutveckling Trygg och säker arbetsmiljö för elever och personal Skolorganisationen - Framtidens skola Varje område har haft underfrågor, men då dessa bara varit med som stöd redovisas bara dessa i det fall man följt den strukturen helt och hållet. Skolans utmaningar Orsaskolan Vad är orsaken till skolans dåliga resultat och vad behöver göras för att förbättra dessa; nationella prov, behöriga till gymnasiet, betyg För ca 7 år sedan var Orsaskolan topp tre i landet när det gäller avgångsbetyg för niorna. Djursholm och Vellinge var med i toppen. Orsaskolan har sen den tiden inte förändrats drastiskt åt något håll, flera lärare arbetar kvar och de statliga läroplanerna är de samma. Vi undrar hur statistiken ser ut om skolans resultat stadigt gått neråt eller om det är en bergochdalbana? Vi funderar i följande banor: Kan vi bli tydligare i vår disciplin i klassrummet? Har vi brister? Hjälper det? Vi saknar ofta föräldrastödet när det gäller skolans verksamhet. Här finns mycket att utveckla. Vi tror att vi måste arbeta än hårdare för att skapa arbetsro i klassrummet så att eleverna kan lära sig på bästa sätt och att detta görs i gott samarbete med föräldrar. Vi som arbetar i år 7-9 kan se att eleverna saknar viktiga kunskaper när de kommer till oss. Vi undrar om all valfrihet som finns i yngre år men även hos oss inte hjälper våra barn. Vi vill givetvis ha valfrihet för våra barn men det ska vara inom områden där det verkligen fungerar. Har man tagit bort en viss del av drillning i de yngre åren? T ex när det gäller multiplikationstabell, glosor, viss grammatik etc.? Om barnen verkligen kan dessa områden när de kommer till Orsaskolan så gör vi allt vi kan för att sätta vi in alla begrepp i sammanhang tillsammans med eleverna. Få föräldrar/vårdnadshavare att ta ett större ansvar för sina barns skolgång, det blir väldigt mycket fostran från skolan vid vissa tillfällen. Betyg i uppförande är nog inte helt fel. Koppla ihop politikernas mål och fördelningen av resurser Engagerade och kunniga politiker Personalen måste få vara delaktig under arbetets gång. Involvera eleverna Digerbergets skola Personalgrupp 1 Utmaning Orsa skolor: elevunderlaget, ha skolor som är lagom stora, kunna förverkliga våra visioner. Hur ska vi få tilltalande skolmiljöer? Skollokalfrågan. Skolan måste vara tillräckligt stor för att ha spec.kompetens: spec.pedagog, slöjdlärare, idrottslärare, vaktmästare. Man har möjlighet till spec. grupper och möjlighet till spec.lärmiljöer. Krävs ett nytt tänk hos personalen. Viktigt med en nära kontakt med hemmet. Skolans dåliga resultat: för knappa resurser. Spec.pedagoger och spec.lärare måste finnas tillgängliga ute i verksamheten. Vi måste kunna erbjuda mindre grupper för de elever som behöver det. Måste satsas mer på lärarutbildningen och statusen för lärare. Ledarskapet: rektors roll ska vara pedagogiska ledare, plocka bort det ekonomiska ansvaret till de som kan det uppdraget, ett omöjligt uppdrag. Skapa en karriärstege: huvudlärare och arbetslagsledare. Det ska synas i lönekuvertet och vara tydligt med ledaruppdraget. Otydligt från politiker när beslut inte tas eller när man backar på beslut som redan tagits. Konsekvenserna ute i verksamheten blir tydliga. Politikerna är nog inte medvetna om vilka konsekvenser det blir.

19 Personalgrupp 2 Många vuxna i skolan trygga och glada. Inte vara så styrd av tider, skolskjutsar etc. mer flexibilitet. Det begränsar arbetssättet annars. Vi vill kunna erbjuda eleverna många olika verksamheter och läromedel då inlärning sker på så många olika sätt. Vi har ett matte-rum, svenska-rum, engelska-rum, bild-rum osv. Alla barn har ett eget schema utifrån det de behöver. Eleverna har flextid. Skräddarsy lärare till eleverna vuxen och barn ska passa ihop. Lärarna kunde bli mer intresseinriktade (ämnesinriktade) Lärarna ska undervisa i många ämnen. Mindre undervisningstid. En dag var 14e dag är fri från undervisning = tid för reflektion och utveckling. Mer elevvårdspersonal på varje skola. Lärarna ska ägna sig åt att vara pedagoger. Varje elev har en egen dator i en trevlig lärmiljö eget skrivbord, lampa.. I alla fall bör varje lärare ha en egen arbetsdator. Vilka är de stora utmaningar som skolan i Orsa har Att få/ge ekonomiska förutsättningar för att skolan ska klara det uppdrag den har. Alla barn få ska möjlighet att nå målen = rätt stöd. Skolan ska få högre status. Få föräldrarna att känna att de är delaktiga i barnens skolarbete. Hur kommer det sig att barn i fattiga länder kan sitta i enormt stora klasser och lära sig och känna glädje när många av våra elever skiter i läxor, vill inte gå till skolan på morgonen etc? Vi behöver fler grupprum, bibliotek etc.. Avsaknad av elevvårdspersonal (barn som mår dåligt har svårt att lära sig ) Överbelastade lärare som är slitna, pga lärare som måste hålla på med så mycket annat än det som är pedagogsysslan. För få speciallärare som arbetar bland barnen. (Inte en utredande och pappersvändande speciallärare) lärarna hinner inte med specialjobbet bland alla andra elever. Skattungeskolan Vi menar att det är viktigt att barnen/eleverna och deras föräldrar redan från första skolåret får klart för sig vad som gäller i skolan, vilka mål vi har, vilka krav vi ställer på de olika aktörerna och vilka regler som gäller samvaron. Skolan kan aldrig bli trygg och skolarbetet aldrig meningsfull om inte spelreglerna är förankrade och respekteras av alla. Vi behöver också få föräldrarna medvetna om vikten at att på alla sätt stödja sina barn i deras skolgång och ge positiva signaler när det gäller skolan. En tät och rak kommunikation är en förutsättning för detta. Med tanke på de dåliga resultat eleverna i kommunen uppvisar efter avslutad grundskola behöver vi allihop satsa mer på baskunskaper. Vi anser att det ofta ställs motstridiga krav på skolverksamheten som gör att vi tappar fokus. Pedagogisk frihet är viktig och vi vill värna vår rätt att göra våra egna prioriteringar för att uppnå de uppsatta målen. Kringaktiviteter kan ha sitt berättigande men vi vill själva avgöra när och hur. Stackmora skola Jag kan undra varför man låter politiker gå in och detaljstyra verksamheten eller hur man som politiker gör det, när man egentligen inte har så stor förståelse för pedagogisk verksamhet/lärande i en modern skola. Lärare och rektorer borde kunna få gehör för den erfarenhet de besitter och politikerna skulle lita på att vi gör allt vi kan för att alla elever ska utvecklas och trivas i skolan Kunde vara mer styrt vad gäller krav och läromedel Vem tolkar uppdraget? Vem leder detta tydliggörande? Vilket är det viktigaste? Att alla ska bli godkända eller att de ska få användbara kunskaper ute i livet sedan, sådant som kreativitet, samarbete noggrannhet, engagemang betygsätts inte. Olika synsätt och krav

20 Vi i skolan är tvungna att låta elever lära det som de själva tycker är viktigt, det innebär oftast att de ändå kan lära in baskunskaperna men innehållsmässigt kanske det inte handlar om det vi ansett genom tiderna är nödvändig kunskap. Jag tror att det blir fler elever som inte anser att skolan kan ge dem det de vill lära sig utan lär sig allt ändå hemma, varför då gå till skolan? Kanske en dags distansundervisning i veckan vore ett sätt att prova med de äldre eleverna? Hur ska kvalitetsutvecklingsarbetet organiseras och ledas. Genom genomtänkta återkommande reflektionsdagar som leds av en utvecklingspedagog, en person som har ansvar för utvecklingsarbetet i hela kommunen, dvs det pedagogiska ledarskap som rektorer ofta inte har tid till. Det kan leda till att processer sätts igång som förändrar lärares synsätt på inlärning och undervisning. Reflektionen ska utgå från varje personalgrupps behov och intresse och ligga på den nivå där de befinner sig men syfta till en utveckling som är gemensam i kommunen. Tex kunde det handla om Ledarskap möta eleverna där de är. Problematiken kring bedömning möta elever där de är. Mer enhetligt, nu t.ex. olika arbetsplaner på skolorna Hur ska styrdokument och kvalitetsredovisning utformas för att de ska vara bra redskap i utvecklingsarbetet Det är i själva diskussionen, i samtalet som förändring kan ske. Styrdokumentet ska inte detaljstyra, lärande bygger på att skapa personliga relationer till eleverna. Att ge lärarlag mer tid att faktiskt diskutera vad som är viktigt i skolan idag kanske kan ge fler mod och ork att utforma undervisningen så att den passar de elever man har. Viktigt med tid till tanke och reflektion för lärarna Vilka trender i samhället (yttringar i barn- och ungdomskulturen) ser ni, vilka möjligheter finns och vad upplever ni som hot eller svårighet för ert arbete Samma svar som ovan: Vi i skolan är tvungna att låta elever lära det som de själva tycker är viktig, inte bara det som är roligt, vi ska inte underskatta våra elever. Vi måste också förbereda dem på hur man kan lära hela livet, skolan tar inte slut efter 9 eller 12 år utan nytt måste läras in eftersom kunskapen idag är en färskvara på ett annat sätt än förr. Vi håller t.ex. fortfarande på med Sveriges landskap trots att de egentligen inte har någon funktion längre än som tursimmagneter. TV har stor makt Vilka är de stora utmaningar som skolan i Orsa har Att våga lägga ner de skolor som har för få elever!! Att se till att eleverna har baskunskaper som, läsa, skriva, räkna och använda de nya verktygen datorer/ Internet/bilder/film i sitt lärande Minskat elevunderlag många invandrarelever. Få alla elever till skolan Ta in barnens/ungdomarnas verklighet i skolans undervisning Vilka förutsättningar har Orsas skolor och skolorganisation att klara dessa utmaningar - vilka förutsättningar har er skola att göra detta Inte så bra eftersom det är så svårt att anpassa undervisningen till 4 olika årskurser. Annars har Orsa stora möjligheter att klara detta då många är medvetna och duktiga, ambitiösa pedagoger Vi behöver fler elever på vår skola Lägg ner både Stackmora och Skattungbyns skola Vad är orsaken till skolans dåliga resultat och vad behöver göras för att förbättra dessa: nationella prov, behöriga till gymnasiet, betyg Hur ser man på skolan/utbildning i Orsa i allmänhet. Föräldrar har också stor påverkan på sina barn. Anser man att det är något man måste satsa på. Får man jobb om man studerar? I skolan ställs så höga krav idag så de kanske känns oöverstigbara för elever som inte är motiverade. Har vi för höga krav på godkänt? Uppfostran hemmet- vi måste ställa krav och följa upp

21 Vad skall lärarna lära eleverna i de olika årskurserna-alla skolor arbeta lika Skolan måste beröra eleverna för att väcka deras intresse Bergetskolan Att kunna omfatta sitt uppdrag Motivera eleverna Att räcka till för alla elever Personal med rätt utbildning Att få lärarhögskolan att begripa vad de ska undervisa om Att få politiker att förstå att de ska satsa på skolan Engagerade positiva föräldrar Reglerad arbetstid Läsa, skriva och räkna Social ohälsa bland eleverna Ett nära ledarskap är viktigt Tydlig ansvarsfördelning Ledaren tar tag i obehagliga saker Handlingskraftiga och stödjande ledare Skolan måste fostra för mycket Lära med hela kroppen, Skolan ska inte vara en isolerad ö, Spetskunskaper? - vi måste kunna och hjälpa hela människan, helhetsansvar, hållbar utveckling, skolan mitt i samhället, färre småskolor Kyrkbyskolan En bra ledare är en förutsättning för en bra verksamhet. Kommunen ska ha en strategi för att utbilda och höja ledares kompetens. Ingen ledare ska vara isolerad. Alla ledare måste ha diskussionspartners. Det behövs ökad ledningsresurs inom skolan i Orsa. Arbetsbelastningen för rektorer idag är så hög att de inte hinner vara pedagogiska ledare. För att vara en bra lärare så måste man kunna leda en grupp människor, i det här fallet barn. Kommunen ska ha en strategi för att utveckla den pedagogiska personalen i ledarskap. Bra ledarskap är ett måste om det ska blir arbetsro i klassrummen. Risken är stor att Kyrkbyns resultat gällande nationella prov i årskurs fem kommer att bli sämre. Orsak: de flyktingbarn vi tagit emot de senaste åren har fått gå direkt ut i en klass med en kort introduktion. Dessa barn är i vanlig klass med kanske minuters svenskträning i veckan. En del av de här barnen har aldrig gått i skola i sitt hemland. De kan inte läsa på sitt modersmål. Det ska finnas en förberedelseklass för nyanlända flyktingar. Idag kommer barnen direkt ut i klasser med endast ett par veckors förberedelse. Arbetet i förberedelseklass ska löpa parallellt med arbete i vanlig klass. Satsa mer på de yngsta eleverna. Alla ska ha en möjlighet att få ordentligt med läs- och skrivträning. Det ska gå att förstärka med personal för att kunna träna läsning. Det är bättre att satsa resurserna när barnen är små! Satsa mer på fortbildning av den pedagogiska personalen. Flytta ansvaret för de interkommunala ersättningarna till en annan nämnd. Som det är nu så rycker variationen i storleken på avgifterna sönder verksamheten för grundskolan. En stor sak som påverkar alla idag är media. Satsa på medieutbildning av elever och personal. Se till att elever och personal har tillgång till modern fungerande utrustning. En stor utmaning för kommunens politiker är att våga fatta beslut när det gäller skollokaler.

22 Speciallärarna Genomgång i storgrupp därefter i smågrupper där eleverna kan bestämma själva var de vill gå till för grupp utifrån deras egna mål, intressen och kunskaper. Att organisera sig enligt metoden 1 elev 1 lärare 1 klassrum är ineffektivt. Organisera istället grupper efter vad de skall göra, eller efter intresse och lärarkompetens. Var inte rädd för att vissa inget gör. För det första gör de tyvärr inte det i något system för det andra är människan skapad att lära sig saker så något lär de sig alltid och för det tredje är möjligheten större att de faktiskt lär sig mer in minsta möjliga om de får chans att utveckla det de är intresserade av. Ta reda på vad elever är bra på och vad de är mindre bra på detta eftersom alla elever är duktiga och intresserade av någonting. Därför behöver inte alla göra exakt lika. Profilskolor - lärare utnyttjar sina kvalitéer friskoletänk Arbetsenheter kan profilera sig t ex 7a, 8a, 9a har utomhuspedagogik/profil, 7b, 8b, 9b har musikpedagogik/ profil och 7c, 8c, 9c har sportpedagogik/profil. Detta för att skapa lust och mening i lärandet. Fackliga organisationerna Organisera för bättre resursutnyttjande. Tydliga uppdrag mot mål. Lustfyllt lärande anpassat till grupp individ Att utveckla skolan mot en kvalitativt bättre lärmiljö för alla. Inkluderande. Höja resultatnivån, Alla elever ska ha likvärdiga förutsättningar Orsaskolan Vi är för nivågruppering. Det är väldigt många elever som inte törs visa vad de kan i stora blandade grupper. Digerberget Personalgrupp 1 Tillräckligt stor skola för att ha alla kompetenser. Alla måste ha en chans att komma till sin rätt t. ex. i estetiska ämnen. Personalgrupp 2 Likvärdiga förutsättningar är att få möjlighet att utvecklas/lära sig efter vad man har förmåga till/kapacitet till. Oavsett begåvning, inlärningsstil ska man ha samma möjlighet att få utbildning.. Vi behöver fler stödjande pedagoger för eleverna som inte är klasslärare. (Det kanske inte alltid är bäst med en som läst 3-4 år specialpedagogik.) Vi försöker utveckla olika arbetssätt och lokaler på vår skola trots vår dåliga ekonomi, brist på resurser, datorer som inte funkar. Förskola och övr personal Finns det? Förutsättningarna påverkas av grupper, individer, lokaler m.m. Elever kan ha lika förutsättningar i ämnet men på sin nivå. Det är alltså olika för olika personer. En del behöver mycket och andra mindre. Ett förhållningssätt till eleverna kan formas likvärdigt men t. ex. vissa ämnen som musik, data, idrott kan bli lidande. Vi måste ha pedagoger som brinner för sina ämnen. Alla pedagoger bör ha ämnet livskunskap och förhållningssätt i ordinarie ämne. Skolan behöver kanske fler ämnen. Inför respekt, respektera varje individ. Man måste kunna lyssna på ungdomarna. Man måste tycka om det man gör. Sommarloven ska bort, inför semestertjänst för lärarna. Vart har tryggheten försvunnit, fanns den förr? Var kommer föräldrarna in? Lämnar föräldrarna över för

23 mycket på personal? Föräldrarna har stora krav, vad innefattas i föräldrarollen? De elever som behöver stöd ska få det från början, redan från förskolan. Då behövs pengar, det ska det inte prutas på. På vår skola kan vi stödja vissa elever med särskilda behov. Bra med särskilda smågrupper/klasser för dom som behöver det. Många av de här barnen behöver tid det har inte skolan idag. Lärlingsjobb behövs för de elever som ej blir godkända på högstadiet. Stackmora Att alla ska få en möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt för just den eleven. Att lärare har tid och förmåga att stimulera elevers lärande, dvs en rimlig arbetsbörda som ska vara likvärdig på alla skolor. Arbetsro och utbildade pedagoger och speciallärare till elever som behöver detta stöd Möjligheter till små rum där man kan arbeta i mindre grupper har betydelse. Storleken på klasser samt om man måste slå ihop årskurser har betydelse Kunna göra smågrupper och större grupper Eftersom vi har få elever, och bra lärartäthet finns det inte så bra möjligheter att få spec-hjälp. Vi borde dock kunna organisera om oss ibland för att göra insatser för elever med särskilda behov. Behov av speciallärare och mer pengar Facken Alla elever ska ha likvärdiga förutsättningar. Det spelar ingen roll om man går i en byskola eller ej Utbildad personal i alla ämnen Stimulerande lärmiljöer Den fysiska arbetsmiljön ska främja och stimulera verksamhetsutveckling Orsaskolan Tekniklärarna har planer på att modernisera tekniksalarna. Slöjd- hemkunskapslokalerna är undermåliga. Mer tekniska hjälpmedel i klassrummen. Lektionssalar med ett par grupprum, studierum och studiebås i anslutning Bra arbetsrum till personalen Centrala samlingsrum som cafeteria och uppehållsrum Adekvat utrustning i alla klassrum, t ex projektorer, datorer mm Samtalsrum för speciell gruppverksamhet Personalrum med dusch Lokaler med flyttbara väggar, så att lokalen anpassas efter verksamhetens behov Funktionella och välutrustade salar No, SO, tk, mu, slöjd och hemkunskap Bygg nytt, så att vi får en modern skola! Den slitna och undermåliga miljön, som vi har på skolan nu, passar inte för framtidens skola Bygg en skola i trä i träkommunen Orsa! En vacker byggnad, som vi är stolta över. Skola-fritidsgård- bibliotek Digerberget Personalgrupp 1 En skolmiljö som stöder lärande ska vara utrustade så att de kan fungera. Tekniken måste fungera och vara uppdaterad. Hitta nya lärmiljöer tex. skolbibliotek som är vidare ett kunskapsrum som är mer internetbaserat. Vi måste vidga begreppet lärmiljö och utforma uteklassrum, skolskog, synliga kretslopp, solceller, utearbetsrum för slöjden med uteförråd. Vi måste ha ett tydligt arbetssätt som ändå är temainriktat och ämnesövergripande. Digerberget saknar samtalsrum och arbetsplatser. Dessutom saknas grupprum för eleverna, de kan inte arbeta i lugn och ro. Viktigt med stor luftvolym i skollokaler.