Mer än bara ett klassrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer än bara ett klassrum"

Transkript

1 Mer än bara ett klassrum STYLA SKOLMATSALEN ÅRET RUNT I SKOLTRÄDGÅRDEN VI GÅR LAJV MED ÄVENTYR I BLODET ett inspirationsmaterial kring pedagogiska miljöer som främjar hälsa och lärande

2 nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (ncff), örebro universitet, örebro 2012 statens folkhälsoinstitut, östersund 2012 isbn (print) isbn (pdf) idé, text och innehåll: ncff omslagsfoto: ncff & emma melkersson foto inlaga: ncff (sid 7, 8, 11, 12, 15, 16, 19, 20, 26, 28, 30, 31, 38, 42, 44, 48, 49, 52, 54, 55, 56), olivia & elin blomgren (34, 40), märit östberg (10, 12), per nylander (22), robert lättman-masch, nynäshamns naturskola (33), hisingstorpsskola jönköping (36-37), helene grantz, natur- och kulturskola ålesån (51), Steve Anderson, Sagomuseet i Ljungby (58, 60, 61) grafisk produktion: syre tryck: lenanders grafiska, 53294

3 Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Lgr 11 Mer än bara ett klassrum ett inspirationsmaterial kring pedagogiska miljöer som främjar hälsa och lärande

4 Förord Du håller i din hand en inspirationsskrift inom satsningen Ett friskare Sverige. Vår förra skrift Nu är goda råd enkla! är fortfarande aktuell. Den riktades direkt till målgrupperna elever och pedagoger. Den här gången vänder vi oss särskilt till pedagoger och övrig personal i skolan. Vi vill med denna skrift inspirera er att ta vara på de variationer av pedagogiska miljöer som främjar goda matvanor, fysisk aktivitet, hälsa och lärande. Skolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och är en viktig stödjande miljö för goda levnadsvanor. Kunskapen om hälsans betydelse för lärandet i skolan har ökat under senare år. I dag finns det både kunskapsstöd och goda praktiska exempel som stödjer hälsoarbete i skolan. En aktuell kunskapsöversikt från Vetenskapsrådet lyfter fram forskning som visar att fysisk aktivitet i olika former under skoldagen kan underlätta lärandet för eleverna. Insatser för fysisk aktivitet och goda matvanor, kan alltså hjälpa skolan att nå sitt huvuduppdrag och göra att fler elever klarar skolan. Statens folkhälsoinstitut samordnar uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige på uppdrag av regeringen. Den är ett samverkansprojekt som syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Veckan genomförs oktober Uppdragets målgrupp är hela befolkningen, men i uppdragets genomförande sätts särskilt fokus på några prioriterade slutmålgrupper. Dessa är barn och tonåringar, äldre samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetet bygger vidare på det långsiktiga folkhälsoarbetet som görs kring matvanor och fysisk aktivitet över landet och ska vila på vetenskaplig grund. Statens folkhälsoinstitut och Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) har tagit fram det här inspirationsmaterialet. Materialet vill inspirera dig till att tänka nytt och ger tips om hur man i undervisningen inom olika skolämnen kan använda pedagogiska miljöer i arbetet med mat och fysisk aktivitet på ett ämnesövergripande sätt. I innehållet finns många praktiska exempel som kan tillämpas för elever i alla åldrar och skolformer. Det ger också hänvisningar till fördjupning och vetenskapligt stöd för arbetet. Materialet kommer att delas ut i ett exemplar till samtliga grundskolor och särskolor i landet. Vill ni beställa fler exemplar eller ladda ner materialet som pdf-fil finns det tillgängligt på våra webbplatser. Östersund, 2012 Örebro, 2012 Sarah Wamala Charli Eriksson Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Föreståndare Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom

5 Innehåll Inledning Mångfalden av pedagogiska miljöer MAT OCH MÅLTID Missa inte alla tusentals möjligheter...8 Vind i gaffeln...10 Styla skolrestaurangen...14 Mer än bara mat SKOLANS UTEMILJÖ En utemiljö som passar alla...22 Skapa platser för hälsa och lärande...24 Året runt i skolträdgården...28 Kroppar och knoppar fulla av lek STADEN Miljöer som stimulerar till kreativitet...34 Vi går Lajv...36 Funny Walks...40 Med staden som spelplan NATUREN Naturens mångfald...48 Utomhuspedagogiken främjar lärandet...50 Med äventyr i blodet...54 I naturen bland drakar, troll och jättar Källförteckning...60 LÄSTIPS & LÄNKAR...62

6 INLEDNING Mångfalden av pedagogiska miljöer Tänka fritt är stort men att tänka rätt är större, påstår den berömda 1700-tals devisen från Uppsala universitet. Att vara kreativ, tänka nytt och annorlunda kräver många gånger både nyfikenhet och mod. Det kräver också praktisk erfarenhet, planering, förberedelser och förankring. Därför vill vi gärna vända på begreppen och säga att tänka rätt är stort men att tänka fritt är större. Många kreativa miljöer präglas av hårt arbete. Men hårt arbete leder inte automatiskt till kreativitet. Öppenhet, lekfullhet och en acceptans för att man ibland misslyckas är också viktigt, säger Tobias Degsell som är intendent på Nobelmuseet. Han reser världen runt och föreläser för såväl skolor och multinationella företag om kreativitet och dess processer. Det här inspirationsmaterialet vänder sig till pedagoger och övrig skolpersonal i grundskolan, särskolan och gymnasiet. Syftet är att du ska inspireras till att tänka nytt och kreativt kring rörelse och matglädje utifrån de förutsättningar som finns på din skola. Vi vill också lyfta fram mångfalden av olika pedagogiska miljöer och dess möjligheter att tillgodose elevers olikheter, särskilda behov och inlärningsstilar. Genom att arbeta med hälsa, mat och fysisk aktivitet i alla ämnen och under hela skoldagen, kan man lättare nå alla elever. För att eleverna ska kunna uppnå läroplanens mål är det viktigt att de känner sig delaktiga, trivs och mår bra i skolan. Vad säger läroplanerna om kreativitet och elevernas olika förutsättningar? Gemensamt för de båda styrdokumenten; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) och Läroplan för grundsärskolan 2011 (LGRS 11) är att; Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. I skolans uppdrag ingår att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende, samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. God hälsa främjar lärandet Forskning visar att ungdomar som rör på sig regelbundet, äter och sover bättre, och har lättare för att koncentrera sig på lektionerna. Detta har en gynnsam effekt på inlärningen. Möjligheten att inspirera och ge kunskaper om goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsa finns i skolan. Där finns också goda förutsättningar att nå alla barn och ungdomar och skolan kan därför spela en central roll för att utjämna sociala skillnader i hälsa. Skapande arbete och lek är viktigt för det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Hänsyn ska alltid tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Varje skola har ett ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Undervisningen ska vara saklig och allsidig men det finns olika vägar att lyckas i skolan. Undervisningen behöver därför inte vara den samma för alla. 6

7 INLEDNING OM MATERIALET Det här inspirationsmaterialet har tagits fram av NCFF i nära samarbete med Statens folkhälsoinstitut. I inspirationsmaterialet finns exempel på fyra pedagogiska miljöer: 1. Mat & måltid 2. Skolans utemiljö 3. Staden 4. Naturen Under varje ämnesområde har NCFF samlat praktiska lektionstips, lärande exempel, pedagogiska verktyg och lästips. Gästskribenter har med sina kompetenser bidragit till inledningarna vid varje områdeskapitel. Övrig materialtext har NCFF skrivit och redigerat. 7

8 MAT OCH MÅLTID 8

9 MAT OCH MÅLTID Missa inte alla tusentals möjligheter Text: Eva Flygare Wallén I Sverige tillbringar nästan alla barn 13 år i skolan. Det innebär 2314 skoldagar och lika många skolluncher under hela skoltiden. Under denna tid finns det tusental möjligheter att påverka mat och matval. Möjligheter som kan bidra till friskare, smartare och inte minst gladare elever. Under skoldagen kan vi visa på andra möjligheter än den kanske mindre hälsosamma livsstil, som en del barn har hemma. Det är därför viktigt hur skolpersonalen agerar eftersom det påverkar trovärdigheten. Att på en lektion samtala kring vad som är hälsosamt får ingen effekt om du sedan gör ohälsosamma val vid lunchen. Eller om skolsköterskan vid hälsosamtalet tar upp behovet av att äta grönsaker för att få i sig viktiga vitaminer och sedan själv inte tar några vid lunchen. Efter att ha arbetat som skolsköterska i 20 år och samtalat med elever på gymnasiesärskolan om vikten av att leva hälsosamt, ville jag göra hälsobudskapet mer konkret och praktiskt. Skolan anställde en kock för att få kontroll över maten och en hälsopedagog för att peppa elever och personal. För att bli en skola med bara nyttiga alternativ i alla sammanhang, satte vi upp en hälsopolicy. Efter åtta år är det numera en självklarhet för alla på skolan och idéerna utvecklas fortfarande. Att äta hälsosamt är vanligare i familjer med god inkomst, hög utbildning och som lever i sammanhang där man pratar om vad som är hälsosamt att äta. Vissa elever på skolan behöver vi ge mer stöd och konkretare utbildning med många praktiska exempel för att de som vuxna ska ha möjlighet att välja en hälsosam livsstil. Barn och ungdomar som har en utvecklingsstörning är redan som barn oftare överviktiga och mindre aktiva än sina jämnåriga kamrater. När de sedan blir vuxna har man kunnat se att många äter en ensidig kost som inte innehåller mycket frukt och grönt. Det är viktigt att skolan satsar extra resurser på kända riskgrupper och ökar möjligheten till en god framtida hälsa för alla. Medvetandegör personalens möjlighet att bidra med hälsosamma alternativ. Det gäller att våga tänka nytt och inte alltid välja den enkla vägen. Den gamla sanningen gäller fortfarande; Barn gör inte som vi säger - de gör som vi vuxna gör! Mer information Eva Flygare Wallén. Skolsköterska på Lindeparkens gymnasiesärskola ( ), doktorand i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, Stockholm I rapporten Bra mat och rörelse för barn och unga med funktionsnedsättning hittar du mer information. (sökord Bra mat och rörelse ). 9

10 MAT OCH MÅLTID Vind i gaffeln Att laga mat ute kan vara så mycket mer än bara korvgrillning. Matlagning utomhus är enkelt, roligt och kan ge en stark känsla av samhörighet. Att den friska luften dessutom bidrar till aptit och gör att allt smakar så mycket bättre är en extra bonus. Matlagning utomhus är ett härligt tillfälle att testa nya smaker. Samla in och tillaga exempelvis maskrosor och kirskål. Det kan bidra till intressanta diskussioner och nya perspektiv på vad som egentligen är mat. Försök att inte sätta dig på tistlar, det kan ta allt liv ur dem. Förresten, det kan vara någons lunch. Nalle Puhs vän Ior 10

11 Matlagning ute ger mersmak MAT OCH MÅLTID Märit Östberg är lärare i hem- och konsumentkunskap på Svenstaviks och Myrvikens skola i Bergs kommun i södra Jämtland. Hon blev utsedd årets HK-lärare 2011 av NCFF och lärarförbunden för att hon kan levandegöra ämnets kunskapsområden, och stimulera elevernas lust Märit Östberg att lära och se saker ur ett större sammanhang. För mig har det alltid varit en självklar och naturlig sak som HK-lärare att låta eleverna få laga mat utomhus. Naturen har en stor pedagogisk potential och är oslagbar som lärmiljö. När vi lagar mat ute får eleverna dessutom vistas i en hälsofrämjande miljö, säger Märit. Märit berättar att de tillfällen hon har tagit tillvara för matlagning utomhus är exempelvis under inskolningsdagar, elevens val, friluftsdagar och under ordinarie lektionstid för hem- och konsumentkunskap. Att använda utemiljön som en pedagogisk miljö ger många vinster. Bland annat ger det möjligheter att träna förmågan att planera, organisera och tillaga men även förmågan att kunna använda utrustning, livsmedel och olika metoder på ett bra sätt. Det är också ett utmärkt tillfälle för eleverna att lära sig hantera oförutsedda situationer, träna samarbete och tillämpa praktisk hushållning, då måltiderna tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Varför inte låta elever och personal från skolrestaurangen prova på att laga mat ute på skolgården tillsammans? 5 PRAKTISKA TIPS FÖR MATLAGNING UTE 1. Utrustning Trangiakök, oömma redskap i trä eller plast och självklart en bra kniv, några kåsor, murikkapanna och några vispar som helst ska vara i nylon. 2. Kryddor Smaksättningen är extra spännande utomhus. Kanske någon elev kan sy några packpåsar på slöjden där du förvarar redskap och baskryddor åtskiljda. Salt, peppar, curry och paprika räcker långt. Pricken över i kan ju bli någon färsk örtkrydda, som också går utmärkt att odla på skolgården! 3. Hygien Se till att alla tvättar sina händer ordentligt. Förvara diskborstar, diskmedel, våtservetter och flytande tvål i en egen packpåse. 4. Vatten Ta med dricksvatten. Tar du vatten direkt från naturen så är kokning nödvändigt innan man dricker det, för även i den renaste fjällbäck kan det finnas bakterier. 5. Förberedelser Matlagning utomhus ger perfekta tillfällen till planering om något t.ex. ska finfördelas hemma innan eller om degen ska göras i ordning i förväg. Ta alltid med tändstickor, hushållspapper, matolja och skräppåse. 11

12 MAT OCH MÅLTID Märits bästa recept för matlagning utomhus Tänk på att alltid lägga till frukt och bröd för att få en komplett måltid! Skav- och rotfruktswok (10 portioner) 1 l finstrimlade, valfria rotfrukter t.ex. morot, selleri, kålrot, palsternacka, jordärtskocka 4 gula lökar (skivas och förbereds hemma) 5 hg benfritt kött- (gärna älg, nöt alternativt gris som strimlas halvfruset därhemma i skavskivor) 1 dl rapsolja salt och peppar Hetta upp rapsoljan försiktigt. Bryn rotfrukterna och därefter lök och kött. Krydda med salt och peppar. Serveras med matvete, matkorn, couscous, bulgur, korngryn eller quinoa; alla passar lika bra som utemat. En sås gjord på crème fraiche, fil och kryddgrönt smakar gott till. Lefsor med potatis (8 stycken) Ett härligt bröd att använda som utematstallrik alternativt matbröd. 8 kokta normalstora potatisar (ca 4 hg) 1 dl vetemjöl eller liknande siktat mjöl 1/2 tsk salt 1/2 dl grövre mjöl t.ex. Lantbrödsmjöl till utbakning Riv eller mosa potatisen, blanda ned mjöl och salt. Arbeta samman till en slät rulle som delas i åtta bitar. Packa bitarna i en burk. Väl ute i naturen kavlas degen på tallrik eller sten till tunna kakor. Grädda bröden i osmord murikkapanna. 12

13 MAT OCH MÅLTID Hot red and pink pytt (4 portioner) ca 8 skalade potatisar (råa eller kokade) 1 hackad gul lök 1 bit strimlad rödkål 2 skivade morötter 2 dl röda linser 2-4 tsk röd curry 1 msk rapsolja salt och peppar efter smak Blanda alla ingredienser och woka i olja i murikkapannan. Att äta i en fantastisk miljö kan få de enklaste små kex att kännas som en fest. Håkan Jönsson, matforskare och etnolog 5 TORRA TIPS 1. Torka mat En hederlig, gammal konserveringsmetod med många fördelar är torkning som dessutom ger fin metod - och förberedelseträning. Den torkade maten är perfekt för kreativa övningar då eleverna får skapa en närande och god middag med utgångspunkt från det torkade produkterna och med pasta eller liknande spannmål som komplement. 2. Torkade rotfrukter Skölj, skala, och skär rotsaker i fina tärningar. Lägg på plåt. Torka i 50 graders ugnsvärme i ca 16 tim. 3. Torkad lök Skölj, skala och hacka löken. Lägg på plåt. Torka i 50 graders ugnsvärme ca 10 tim. 4. Torkad svamp Färsk svamp passar fint att torka t.ex. trattkantarell. Borsta svampen, skär i bitar och torka som ovan. 5. Förvara Förvara de torkade råvarorna i glasburkar och blötlägg dem ca 1 timme innan tillagning. Läs mer om att äta ute På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Temaskrift - Mat i skolskogen Den här skriften vill förmedla att matlagning utomhus inte behöver vara så krångligt och fyllt av krav. Artikel - Ogräset du kan äta! Här är de vanligaste ätliga ogräsen och tips på hur du kan förvandla dem från ogräs till underbara rätter. Litteraturtips: Kokbok för friluftskockar. Fredrik Hjelmstedt och Jonas Sundvall. På en låga kokbok för uteätare. Karin Sundqvist. Naturens läckerheter. Inger Ingmanson. 13

14 MAT OCH MÅLTID Styla skolrestaurangen Förut var det inte så snyggt här men nu är det jättesnyggt. Roligt att de har gjort en salladsbar. Allt här är som en enda stor konst. Elev på Sörbyängsskolan för bättre stämning och trivsel Föreställ dig att det är dags för lunch. Du ställer ner din bricka på ett bord med kvarlämnad disk, använda servetter och intorkad ketchup. Ljudnivån är hög och skrammel blandat med ett högljutt sorl gör det omöjligt att höra vad din bordsgranne säger. En sådan måltidssituation bidrar ofta till att man känner sig stressad, kastar i sig maten, och knappt känner smaken på det man äter. Men det behöver inte vara så. En måltid kan vara en sinnenas fest. Synen är vårt mest dominerande sinne, och en estetisk tilltalande miljö kan förhöja måltidsupplevelsen. Men vi får heller inte glömma bort sinnen som lukt och smak. För när vi lyckas tillgodose alla dessa sinnen kan vi verkligen uppleva vad vi äter och dricker. 14

15 MAT OCH MÅLTID Välkommen till Restaurant Aptiten På Sörbyängsskolan i Örebro ser skolrestaurangen ut som en frukostrestaurang på ett trendigt hotell snarare än som en traditionell skolrestaurang. Randiga tapeter, björkmöbler och stora vita lampor som sprider ett mjukt sken över restaurangen. Skolrestaurangen renoverades 2010 och 180 personer äter där varje dag. På matsedeln finns det alltid två rätter, varav en är vegetarisk. Det finns en säsongsanpassad salladsbuffé med minst tio sorters grönsaker och sallader. Kockarna lagar maten från grunden, inga helfabrikat och nästan inga halvfabrikat används. Ekologiska varor används så mycket som det är möjligt. Det är en fröjd att få arbeta i så fräscha lokaler, säger skolkocken Anna Strömquist som har många idéer om hur man kan göra för att få elever att äta mer frukt och grönt. Jag skulle vilja införa veckans frukt eller grönsak, som eleverna får provsmaka och får mer fakta om. Jag märker ibland att de har dålig kunskap och inte riktigt vet vad de äter, säger Anna. Det går i alla fall inte att ta miste på var salladsbuffén är någonstans då stora färglada fototapeter vägleder de hungriga eleverna dit. Tips! Att fixa i ordning skolrestaurangen kan vara ett utmärkt tillfälle att engagera eleverna. Förutom att integrera de estetiska och praktiska ämnena, kan eleverna också lära sig mycket om demokrati och projektarbete. När ni ska inreda skolrestaurangen kan det vara bra om någon eller några koordinerar arbetet, annars blir det lätt rörigt. En idé skulle kunna vara att bilda en estetisk styrgrupp med elever och personal, som exempelvis arbetar fram förslag på vilken färgskala restaurangen ska inredas i. Därefter har man en omröstning och alla får möjligheten att rösta på färgförslagen i sann demokratisk anda. 15

16 MAT OCH MÅLTID Betydelsen av positiv stämning Att skapa god stämning i skolrestaurangen är grundläggande för att eleverna ska känns sig välkomna och trygga. Det är viktigt att måltidspersonalen förstår hur viktiga de är som vuxna förebilder på skolan. Trevligt bemötande från personalens sida leder oftast till trevligt bemötande tillbaka. Känner barnen och ungdomarna att de blir bemötta på ett schysst sätt accepterar de en och annan fadäs till exempel att någon rätt tar slut. Olika former av dialog skapar goda relationer mellan matgästerna och personalen. Det viktigaste är att man kan prata med varandra i skolrestaurangen men också matråd och praktik i köket kan vara ett bra sätt att skapa goda relationer. Samarbetet kring måltidssituationen mellan skolans pedagogiska personal och skolmåltidspersonalen måste också fungera. Detta bidrar i hög grad till god stämning i skolrestaurangen. Jag hör inte vad jag äter En för hög ljudnivå när man äter gör att smakerna försvinner! Just ljudnivån är ett återkommande problem i skolrestaurangerna. Självklart ska du kunna prata med dina bordsgrannar medan du äter, men inte för högt. Ett bra tips är att börja lunchen med några gemensamma tysta minuter för att komma ner lite i varv. Klassisk musik i bakgrunden medan eleverna äter har också god effekt. Så minns jag min skolmatsal: Grått, trist, plastblommor på borden med matrester i krukorna. När mina barn nu börjat samma skola 30 år senare är den fortfarande lika grå och trist med samma plastblommor på borden. Camilla 44 år 16

17 MAT OCH MÅLTID Skapa rumsavdelare De flesta skolor har inte så mycket pengar till att göra om skolrestaurangen och då gäller det att ta tillvara de resurser som redan finns. Låt eleverna göra rumsavdelare till skolrestaurangen i slöjden och på bildlektionerna. Skolrestaurangerna har ofta stora rum med många sittplatser och rumsavdelare dämpar ljudnivån och gör miljön mer hemtrevlig. De är lätta att flyttas eller ställas undan, man behöver inte göra hål i väggarna och skolan kan på ett enkelt sätt få en fin skolrestaurang, präglad av de elever som går där. Leta fram gamla kartor ur skolans förråd och klistra upp på skivor. Låt eleverna göra varsin relief i trä. Måla dem sedan i vitt eller i en färg som inredningsgruppen har tagit fram, och sätt samman relieferna till en helhet i ramen. Återanvänd gamla saker limma t.ex. ihop olikfärgade kassettband kant i kant, limma upp gamla köksprylar och spraymåla i enhetlig färg. Grunden för en rumsavdelare är ett ramverk på stadigt underrede. Fyll ramarna med något av det här: Skapa konst i datorn av fotografier och låt trycka upp. Gör ett lapptäcke av applikationer på syslöjden. Låt applikationerna gå i en viss färgskala. Det ger ett lugnare intryck. 5 STYLING- TIPS FÖR RESTAURANGEN 1. Välj en eller ett par färgskalor och följ dem så mycket som möjligt. Det ger ett renare och lugnare intryck. 2. Våga vara oregelbunden; tre fönster betyder inte att man måste ha tre likadana blommor. 3. Skapa vackra blickfång med exempelvis korgar, olikfärgade bönor i burkar eller färska blommor. 4. Använd belysning med varmt ljus och undvik lysrörsljus som gör sig bäst vid städning. 5. Stora lerskålar på kylplattor ser mer tilltalande ut på salladsbuffén än kantiner. Läs mer om miljön i skolrestaurangen På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Arbetsmiljö för elever. Trivsel i skolmatsalar. Viktigt att trivas i skolmatsalen. Styla med vintage 10 budord. Ät S.M.A.R.T. Ljudlig miljö. Litteraturtips: Magisteruppsatsen Skolmaten så här vill vi ha det, säger gymnasieelever av Susanne Dahlgren, Göteborgs universitet (2010), hittar du via sökverktyget. The Five Aspects Meal Model (FAMM) a tool for developing meal services in restaurants. FAMM är ett instrument som beskriver faktorerna rummet, mötet, maten, styrsystemet/organisationen och atmosfären/miljön. Dessa faktorer samverkar och tillsammans ger de måltidsupplevelsen. Inga-Britt Gustafsson, Åsa Öström, Jesper Johansson, Lena Mossberg 17

18 MAT OCH MÅLTID Mer än bara mat skolmåltidens roll och möjligheter Det goda samtalet vid matbordet är såväl demokratins som vetenskapens umgängesform. Text ur Måltidsakademiens programförklaring Är skolmåltiden bara ett tillfälle att fylla magen och bli mätt? Kan måltiden vara mer än nyttig och näringsriktig? Kan det vara så att den bjuder på många pedagogiska möjligheter? Idag använder många skolor skolmåltiden för att förbättra elevernas hälsa och måluppfyllelse. En bra skollunch underlättar inlärning och kan dessutom användas som ett pedagogiskt verktyg. Måltiden ger utmärkta lärtillfällen att prata om mat och hälsa, hur en portion ser ut enligt tallriksmodellen, var maten kommer ifrån, olika kulturer och religioners mattraditioner, miljösmart mat osv. Det går även att prata om mat ur ett naturvetenskapligt perspektiv; vad händer med potatisen när man kokar den och varför blir ett äpple brunt? Varför inte använda matematiken i lunchen med volymer och mängdlära? Det är lätt att få in skolans övriga ämnen på ett konkret sätt i en matdiskussion. Skollunchen är också ett tillfälle för sociala samspel och främjande av psykisk hälsa, här kan du som pedagog spela en viktig roll för elevernas psykosociala välbefinnande. Du kan vara en förebild när det gäller att ta av alla grönsaker och vara en person som kan se, lyssna och förstå hur eleverna mår. Se skolmåltiden som ett tillfälle då du hinner prata och lära känna eleverna. 18

19 MAT OCH MÅLTID Lag om näringsriktig mat i skolan Med skollagens krav på näringsriktiga måltider behöver skolan ett underlag som tydligt redovisar skolans måltidskvalitet. SkolmatSverige har tagit fram ett webbaserat verktyg som skolor kostnadsfritt kan använda för att utvärdera och utveckla sitt arbete med skollunchen. Här kan du bl.a. läsa om varför skolmåltiden är viktig, vad du kan göra i din yrkesroll och fördelarna med den pedagogiska måltiden. 19

20 MAT OCH MÅLTID 5 RÖSTER OM DEN PEDAGOGISKA MÅLTIDEN Vi tycker det är väldigt viktigt att vi pedagoger äter tillsammans med våra elever. Dels för att hinna prata med dem utanför klassrummet och för att skapa en relation utanför klassrummet, dels för att upptäcka utanförskap i matsalen samt ätstörningar, som har ökat på vår skola de senaste två åren. Som lärare ser och hör man mycket under matrasten när man sitter ihop med sina elever och det blir väldigt tydligt om någon eller några elever inte äter lunch eller om de sitter ensamma i matsalen. Utan den pedagogiska lunchen finns inte pedagogerna tillgängliga i matsalen på samma sätt som tidigare. Då har vi inte har lika stor chans att upptäcka när något inte står rätt till. Vi pedagoger arbetar för att försöka skapa en kravlös relation med våra elever och den pedagogiska lunchen bidrar till att fler elever kan känna sig trygga och sedda i skolan. Christine Johansson och Jennypher Löfgren, pedagoger vid Lillåns skola 7-9, Örebro Tänk om man kunde se skolmåltiden som en resurs i undervisningen, som en del av det pedagogiska arbetet. Man skulle kunna ha en lektion matte, en lektion då det ingår att gå med klassen och äta lunch, en lektion svenska och sen har man en rast som inte ligger i anslutning till måltiden. Om vi hade ett pedagogiskt underlag för skolmåltiden så skulle den kunna användas till så mycket mer än att bara äta, att låta måltiden bli ett lärande. Då skulle vi också komma ifrån problemet med att de yngre eleverna ofta inte hinner äta tillräckligt eftersom de vill hinna leka så stor del av lunchrasten som möjligt. Det behövs en attitydförändring till både måltidens möjligheter och måltidsmiljön, våra elever måste få äta sin lunch vid ungefär samma tid varje dag, i en lugn och trevlig miljö. Carina Andersson kostchef Skolrestaurangerna sydost, Örebro Det är bra att äta med en lärare, det blir lugnare då Alma 7 år, Sörbyängsskolan, Örebro Förut var matsalen mitt värsta och jag började ofta må illa när vi skulle gå dit! Jag vet inte varför jag alltid kände så, men sen lärde jag känna Atea i köket. Hon blir jämt så glad när hon ser mig och jag får alltid en kram. Hon säger att jag bara behöver äta det jag vill och att jag inte måste äta upp allt om jag inte orkar. Då känns det mycket bättre! Emma 11 år, Rostaskolan, Örebro 20

21 MAT OCH MÅLTID Läs mer om skolmåltider På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Maten i skolan I verktygslådan finns inspiration och goda exempel kring Pedagogiska luncher. Där kan du också få mer kunskap om kopplingen mellan mat, prestation och lärande. Måltider i vård, skola, omsorg. Skolmåltider, Skolmatens vänner. Skolhälsonyckel Arbetet med Skolhälsonyckeln bygger på att skolpersonalen bildar ett hälsoteam bestående av representanter från skolhälsovården, måltidsverksamheten, fritidsverksamheten, ämnesoch klasslärare i t.ex. idrott & hälsa och hem- och konsumentkunskap, samt skolledningen. Måltiden en del av lärandet I Göteborg arbetar man med projektet MEDEL - Måltiden en del av lärandet. Syftet är att stärka samarbetet mellan den pedagogiska personalen och måltidspersonalen inom förskola och skolan för att dessa ska arbeta mot en ännu bättre pedagogik och service och kring måltiderna. Litteraturtips: Att samtala med barn - genom att lyssna med fyra öron. Ylva Ellneby och Barbro von Hilgers Det sociala livet i skolan - Socialpsykologi för lärare. Robert Thornberg 21

22 SKOLANS UTEMILJÖ 22

23 En utemiljö som passar alla Text: Lena Hammar SKOLANS UTEMILJÖ Skolan ska vara en plats där barn och unga utvecklas och lär för livet. Vi ska skapa en skola där alla elever känner sig trygga, får stimulans och möjligheter att utveckla sociala förmågor såväl som kognitiva, motoriska och emotionella. I forskning om barns hälsa och delaktighet, säger barnen själva att må bra är att ha många kompisar och leka mycket. Hur ska vi utveckla utemiljöer som främjar just lek och delaktighet? Det finns goda exempel på skolgårdar där elever och pedagoger har arbetat tillsammans för att utveckla lärmiljöer som underlättar delaktighet i såväl lekar som andra aktiviteter under skoldagen. Olika funktionsnedsättningar ställer olika krav på anpassningar. De anpassningar som görs utifrån en elevs funktionsnedsättning brukar ofta vara bra för många andra elever. För att en elev i rullstol ska ha möjlighet att vara självständig, delaktig och kunna hänga med kamraterna ut i leken är det exempelvis viktigt att det finns ramper, dörröppnare och att det inte är höga kanter eller hinder vid lekytor, spelplaner och andra samlingsplatser på skolgården. För att en elev med svår synnedsättning ska känna sig trygg och vara självständig är det viktigt att det finns kontrastmarkeringar vid trappor och avsatser. Eleven kan också behöva ledstråk för att hitta till olika platser och kunna orientera sig på skolgården. Elever som har allergi eller astma kan vara mer delaktiga i aktiviteter om gräsmattor hålls efter och pollenrika träd tas bort eller ersätts. När vi ökar möjligheterna för fler barn och unga med olika förutsättningar att leka och lära tillsammans, skapar vi samtidigt lärmiljöer som stimulerar till problemlösning, flexibilitet, kreativitet och initiativ. Är det inte just dessa kompetenser som vi vill att våra barn och ungdomar ska ha med sig i livet? Jag tycker att varje skola ska formulera sina egna mål och arbeta för en utemiljö där alla kan känna tillhörighet, trygghet och delaktighet. Mer information På Specialpedagogiska myndighetens webbplats kan du läsa mer om tillgänglighet i skolan. Lena Hammar Rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten i Örebro 23

24 SKOLANS UTEMILJÖ Skapa platser för hälsa och lärande Genom omsorg och eftertanke kan vi få skolans utemiljö att bidra till barns hälsa, trivsel, kreativitet och nyfikenhet. Forskning och studier visar att utevistelse och miljöns utformning är viktig för barns fysiska aktivitet. En rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng gör att barn rör sig mer. Men utevistelsen i sig kan också minska stressen, och det har stor betydelse för elevernas välbefinnande och förmåga att lära. Utvecklar vi miljön närmast skolan på ett medvetet och kontinuerligt sätt ger det eleverna förbättrad fysik, motorik, koncentrations- och inlärningsförmåga. De blir dessutom bättre på att leka tillsammans. Utemiljön är skolans ansikte utåt, den talar om vilka värden och värderingar skolan står för. Att skapa tydliga och välkommande entréer till skolans område är en god början. Att eleverna själva är med och skapar sin miljö är ett sätt att minska risken för skadegörelse. Elever kan få en betydelsefull relation till platser i utemiljön genom att man namnger, pyntar och förmedlar positiva känslor kring dem. I läroplanen står att alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Att arbeta praktiskt med skolans utemiljö innebär lärotillfällen utan att vi behöver planera för det. Vi får det mer eller mindre på köpet. Plantering, gjutning av betongdekorationer, snickrandet av fågelholkar Peter, grundskolelärare som varit involverad i ett skolgårdsprojekt 24

25 SKOLANS UTEMILJÖ 25

26 SKOLANS UTEMILJÖ 5 NYCKLAR FÖR FÖRÄNDRING 1. Värdesätt skolans utemiljö Grunden för en färgstark, pedagogisk och trivsam utemiljö är att vi värdesätter och ser den utifrån ett sammanhang. Den är en viktig del av skolan som helhet. 2. Betrakta miljön som någon levande Låt utemiljön förändras med barnens behov och intressen, så att den blir en plats i tiden, en plats för just de barn och ungdomar som använder den. 3. Arbeta för delaktighet Involvera flera olika parter som kommun, skötselansvariga, skolledning, skolpersonal, föräldrar och elever. Ju fler som delar samma syn på utemiljön ju större är chanserna till förbättringar. 4. Använd allas kompetens Personalen i skolan och på fritidshemmet är experter på att se pedagogiska möjligheter och främja leken. Ta hjälp av en landskapsarkitekt för att välja rätt bland olika material och ge miljön en fördelaktig utformning, och skötselansvariga vet hur planteringar, träd etc. ska tas hand om. 5. låt eleverna komma till tals Barnkonventionen ger barn rätt till inflytande på sin miljö, t.ex. genom att varje barn har rätt till lek, vila och fritid (artikel 31), och barnets bästa ska komma först vid alla beslut som rör barn (artikel 3). 26

27 SKOLANS UTEMILJÖ Har barnen plats för att leka? Genom att studera barnens rörelsemönster finner ni svaret på frågan, om ytorna är tillräckliga eller inte. I Plan- och bygglagen finns enbart en generell paragraf som säger att det ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna. Läs mer om utemiljön Ge liv åt asfalten! Asfalt kan verka trist i kontrast till en skolgård med mycket grönska, men det behöver inte vara så! Asfalten inbjuder till många aktiviteter och med enkla medel kan den få guldkant. På Malmö naturskolas webbplats hittar du många bra praktiska tips. Tips vid utveckling av skolans utemiljö Ta som vana att inventera utemiljön, förslagsvis i början och i slutet av varje termin. Skapa gärna en särskild dokumentation kring utemiljön så ni ser vad som behövs prioriteras, vem som ansvarar för vad och när saker ska vara färdiga, men glöm inte att notera alla framsteg ni gör. Att fotografera före och efter bilder, är ett enkelt sätt att tydliggöra förändringarna. Frågor att reflektera över: Känner alla elever sig trygga utanför klassrummet? Kan alla elever känna sig delaktiga i vad som händer på skolgården? Finns platser för gemenskap, för att prata, stoja, spela spel tillsammans? Finns oaser för lugn och ro, platser för att läsa eller bara sitta och filosofera? Finns det möjligheter att flytta ut undervisningen? På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Lagmans skola, Finland. Läs om hur de har arbetat målmedvetet med skolgårdsutveckling. Matteskolgård. Tips på hur man skapar en matteskolgård hittar du under utomhuspedagogik. Skolgårdsutveckling. Tips från Malmö Naturskola. Gröna skolgårdar i Malmö. Inspireras till grönare skolgårdar med barnperspektiv. Bloggar: Inspirerande skolgårdar Läs mer om samverkan kring ett skolgårdsprojekt. Litteraturtips: Kakträd och krokofanter En sinnesstimulerande skolgård på Värmdö särskola. Examensarbete i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruks Universitet. Sök efter uppsatsen via Skolgården som klassrum av Titti Olsson m. fl. 27

28 SKOLANS UTEMILJÖ MÖJLIGHETER TILL LÄRANDE I 5SKOLTRÄDGÅRDEN! 1. I slöjden kan eleverna snickra sålådor, fågelholkar, fjärils- och humlebon. 2. På lektionerna i biologi, teknik, och matematik kan eleverna arbeta kring återvinning och kompostering. I grupp kan eleverna rita och räkna volym på sina egna komposter. 3. I hem- och konsumentkunskapen kan eleverna tillaga primörer som de skördat själva. Det går också att ta upp frågor kring matens väg från jord till bord och arbeta kring hållbar utveckling. 4. Inom historieämnet kan eleverna prova på att odla och bruka jorden ur ett historiskt perspektiv, hur odlade man förr, vilka redskap använde man? 5. Inom fysik och kemi kan eleverna göra observationer kring hur fotosyntesen fungerar, hur innehållet i det som odlas påverkar vår kropp och hur kretsloppet fungerar från odling till avfall. Prova även att göra observationer med hjälp av våra sinnen. 28

29 SKOLANS UTEMILJÖ Året runt i skolträdgården En skolträdgård kan användas av skolan och fritidshemmet på många olika sätt beroende på mål och årstid. Elevernas lärande och det sociala samspelet kan främjas genom det praktiska görandet. En skolträdgård skapad för alla sinnen låter eleverna använda hela kroppen i lärandet. Ett mer aktivt lärande, där man blandar teori med praktik, kan underlätta själva inlärningen för vissa barn. Eleverna minns i större utsträckning sakkunskaper och förstår lättare olika slags sammanhang. I skolträdgården kan även barnens olika praktiska färdigheter få komma till uttryck. Något som kan förändra inlärda roller och mönster i en grupp, och utveckla barnens självförtroende och samarbetsförmåga. Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan. Det näst bästa är nu. Kinesiskt ordspråk Skolträdgårdar och skolskogar Redan i folkskolestadgan 1842 uttrycktes en önskan att alla lärare skulle undervisa i trädgårdsskötsel. Lärarna hade vid den tiden egna köksland för att dryga ut den låga lönen. Grönsaker, frukträd och bärbuskar skulle sås och planteras, och arbetet med trädgården ingick i den fostrande undervisningen för bättre folkhälsa. Redan i början av 1900-talet ansågs skolträdgården vara en pedagogisk resurs mot skadligt innesittande. Begreppet skolskog har använts av många skolor redan innan organisationen Skogen i skolan lanserade konceptet Skolskogar på 1980-talet. En skolskog innebär att skolan har ett avgränsat område i skogen som kan användas för lektioner och utevistelse. Genom ett avtal med markägaren kan skolan få tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter. Det kan vara stigmarkeringar, eldplatser, vindskydd eller att sätta upp fågelholkar. 29

30 SKOLANS UTEMILJÖ Att skapa och använda skolträdgården året runt Ann Stolsner arbetar som fritidspedagog vid Kulans fritidshem, Hisingstorpsskolan i Jönköping. Hon utsågs till årets fritidspedagog 2010 av NCFF och Lärarförbundets ämnesråd fritidspedagogik. Juryn fastnade bland annat för Anns målmedvetna arbete med att skapa både skolträdgård och skolskog. Att eleverna är med och planerar och fixar tillsammans med oss pedagoger är själva förutsättningen för arbetet. Vår utgångspunkt har hela tiden varit att det ska vara elevernas trädgård. Det är deras tankar, idéer och intresse som får styra utvecklingen av trädgården, säger Ann. Eleverna har blivit mer insatta i trädgårdsskötsel och fått bättre grepp om årstidsskiftningar. De har även blivit mer miljömedvetna. Arbetet i en skolträdgård innebär även att hela kroppen involveras, vilket är ett bra inslag i en stillasittande skolmiljö. Vi integrerar olika ämnen i vår skolträdgård. På så vis får eleverna ett vidgat innehåll av själva ämnet. Ett exempel är 30

31 SKOLANS UTEMILJÖ Läs mer om skolträdgårdar och skolskog På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. utomhusläsning. Det är fantastiskt att se elever sitta i pilkojan eller i våra två hänggungor, berättar Ann. Hennes motto är att undervisningen ska involvera så många sinnen som möjligt, och det får gärna vara lustfyllt att lära. Du kan läsa mer om Hisingstorpsskolan i Jönköping på webbplatsen (använd Hisingstorpsskola som sökord). Där hittar du också hela intervjun med Ann Stolsner där hon delar med sig av konkreta tips på hur man skapar och sköter om skolträdgården. Skallbergsskolan. På webbplats hittar du Skallbergsskolan och inspiration från deras skolträdgård Nunnelunden. Trädgårdsdrömmar. På webbplats finns ett program i en teveserie som handlar om att göra om utemiljön för barn. Sveriges lantbruksuniversitet. Via SLU:s webbplats hittar du uppsatser och avhandlingar om skolträdgårdar. Skogen i skolans webbplats ger praktisk information och pedagogiska verktyg för att få in skogen i skolan. Temanummer - Barn i behov av särskilt stöd hittar du via webbplats Litteraturtips: Lära av trädgård. Petter Åkerblom. Du hittar den via webbplats 31

32 SKOLANS UTEMILJÖ Kroppar och knoppar fulla av lek Vi lekte och lekte och lekte, så det är underligt att vi inte lekte ihjäl oss. Astrid Lindgren, barnboksförfattare Hur ser egentligen skolgården ut, får den dina elever att längta till rasten? Uppmuntrar skolgården till lek och rörelse? För att klassiska lekar som hoppa hage och hoppa rep ska kunna samsas med basket, landhockey, spring- och fantasilekar, behövs olika slags ytor. Till de olika ytorna behövs både fasta och lösa redskap som kan användas för att komplettera rörelse- och lekmöjligheterna beroende på elevernas ålder och intressen. Forskare har uppmärksammat att skolgårdar som främjar till lek kan upplevas som skräpiga, men det som vuxna uppfattar som skräp kan med barns fantasi bli ett uppskattat lekmaterial. Barn söker på ett naturligt sätt efter rekvisita för att utveckla och förnya sin lek. Skolgården ska fungera som inspiration till olika lekar. Själva grejandet, fixandet och byggandet med olika föremål och material är bra bränsle för leken och fantasin. Den bästa utemiljön är den som ger förutsättningar och uppmuntrar till att lära med hela kroppen och aktiverar alla sinnen. Det är genom den viktiga leken som barnen utvecklar och lär sig det sociala samspelet, att använda sin fantasi, att uttrycka känslor och olika motoriska färdigheter. LEK- FRÄMJANDE 5TIPS 1. Ta med barnen när ni planerar gårdens lekmiljöer. Dela in gården i fler olika rum från stora till riktigt små. Blanda vegetation och lekmiljöer med öppna ytor det uppmuntrar till lek, vila och sociala kontakter. 2. Planera in redskap och miljöer man kan använda på flera olika sätt. Pinnar, kottar och stenar är lika viktiga som förrådet med bollar, hinkar, filtar, rack och klubbor. 3. Skolskogen eller ett skogsparti uppmuntrar till spontanlekar och olika kreativa uppfinningar, ofta mer rörliga lekar som även främjar barnens motoriska utveckling. 4. Barnen släpper lättare loss fantasin om miljöerna är tilltalande med konstnärliga detaljer och unika former och färger. Blanda gärna in barnens eget skapande. 5. Skolgården ska vara säker och tillgänglig för alla och det bör finnas platser som är regnskyddade och skuggiga. För att öka tillgängligheten kan det vara bra att tänka in delar som speciellt stimulerar syn, hörsel, känsel, lukt och smak. 32

33 SKOLANS UTEMILJÖ Läs mer om skolgårdar På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Barns önskeskolgård När barn i åldern 6 10 år fick önska fritt var vatten i olika former det mest önskade. Djur av alla slag, från hästar och hundar till hajar och giraffer var också väl representerade. Växthus, komposter och egna odlingar var populärt, likaså sandlådor, gungor, kanor, linbanor, klätterträd, stigar och skogspartier. En del av barnen önskade även utomhusscener, hästhagar, idrottsarenor och motorcrossbanor. Lek. Här kan du ta del av olika utbildningsprogram kring lek. Flyga med gungor. Lyssna på radioprogrammet Barnen där temat Hur är en bra lekplats tas upp. Litteraturtips: Fullt av lek om att ge utrymme för skolbarns lek. Marie Bengts och Helena Gårdsäter. Lek äger rum planering för barn och ungdomar. Anna Lenninger & Titti Olsson. Miljöer för lek, lärande och samspel. Anette Sandberg. 33

34 STADEN Om jag får 300 idéer på ett år och endast en av dessa är användbar, då är jag nöjd. Alfred Nobel, uppfinnare och stiftare av Nobelpriset 34

35 Miljöer som stimulerar till kreativitet Text: Tobias Degsell STADEN Nobelpriset har delats ut till vetenskapsmän, författare och fredskämpar sedan 1901 och de har alla haft en viktig sak gemensamt, deras idéer har förändrat världen! Genom att undersöka Nobelpristagarnas kreativitet kan vi lära oss mycket. Kreativitet brukar definieras som förmågan att skapa något som är nytt och originellt, det ska vara användbart och det ska gå att genomföra. Det räcker alltså inte med att få en ny och originell idé för att vara kreativ. Du måste också genomföra din idé. Inom kreativitetsforskningen talar man om kreativa individer och kreativa miljöer. I kreativa miljöer finns ofta informella mötesplatser för det spontana oplanerade samtalet. Det gällde 1920-talets Paris med alla sina kaféer, likaväl som det gäller cafeterian på dagens CERN eller Cambridge med alla sina college. I många kreativa miljöer arbetar man hårt, men hårt arbete leder inte automatiskt till kreativitet. Öppenhet, lekfullhet och en acceptans för att man ibland misslyckas är också viktigt. Flera Nobelpristagare har lyft fram sin skolgång som helt avgörande för deras framgång. Jag tycker att vi ska låta oss inspireras av Nobelpristagarna och deras kreativitet. Kreativiteten borde ha en självklar plats i skolan. Men kom ihåg, det räcker inte med nya och originella idéer. Ni måste genomföra dem också! Mer information På Nobelmuseets webbplats hittar du mer information och kan läsa om deras olika skolprogram kring kreativitet Tobias Degsell, intendent på Nobelmuseet, Stockholm. 35

36 STADEN Vi går lajv Rollspel och lajv är på stark frammarsch som pedagogisk metod. Något förenklat skulle fenomenet kunna jämföras med barnlekar som tjuv och polis eller cowboys och indianer. Men till skillnad från dessa spontana barnlekar följer ett levande rollspel både manus, förberedelser och en förutbestämd struktur. Som en slags improvisationsteater där ingen är publik utan alla som deltar gör det aktivt på olika sätt och med inlevelse utifrån den roll man har i spelet. Fokus i rollspelet ligger på den praktiska upplevelsen vilket stimulerar hjärnans känslocentra. Genom att delta aktivt användes flera sinnen parallellt och detta kan ha en gynnsam effekt på inlärningsförmågan. Rollspelspedagogiken bygger mycket på att träna och utveckla empati, förbättra sociala förmågor, lära sig demokrati och skapa intresse och engagemang. Genom rollspel kan man utveckla förmågan att sätta sig in och förstå andra människors världsbild även om man själv inte alltid håller med och tycker likadant. Rollspelspedagogik främjar också till kreativitet och ökat intresse för kunskap samt skapar naturliga förutsättningar för att utveckla språk, skrivförmåga och läsförståelse. Men viktigast av allt att ha roligt tillsammans!! 36

37 STADEN Fantasi är viktigare än kunskap. Albert Einstein, vetenskapsman och relativitetsteorins grundare 37

38 STADEN Lajvspel i skolan I en påhittad spelvärld har alla deltagare en roll de ska gestaltas så trovärdigt som möjligt. Med hjälp av förbestämda karaktärsdrag, rekvisita och kläder skapas en illusion av spelvärlden, som kan vara en historisk plats, ett påhittat fantasiland eller kanske ett framtidsscenario. Målet är inte att vinna utan att ha en givande och underhållande upplevelse tillsammans med sina medspelare. Under lajvet talar och uppför sig spelarna i enlighet med de påhittade rollerna och deras värld. Felaktiga föreställningar om rollspel: Att man måste vara duktig på teater Att det är svårt Att det bara är en lek I Sverok startar och driver ungdomar sina egna föreningar på egna villkor och skapar verksamhet tillsammans. Rollspel och lajv är exempel på vad Sveroks föreningar arbetar kring. Rapporter och övrig info om hur man kan arbeta ämnesintegrerat med lajv i skolan finns på deras webbplats INFÖR PRAKTISKA FÖRBEREDELSER ETT ROLLSPEL 1. Välj ut en passande spelmiljö (skolgård, gymnastiksal, skogen, stadspark). 2. Bestäm ett tema som rollspelet ska utspelas i och vilken rekvisita som behövs för att skapa en trovärdighet och närvarokänsla (kläder, utsmyckningar, tekniska lösningar m.m.) i spelmiljön. Det ska kännas spännande och intressant. 3. Bestäm vilka karaktärer som ska finnas med i rollspelet. Exempelvis om de ska vara historiska eller påhittade karaktärer, goda, onda eller mystiska osv. 4. Anpassa karaktärsrollerna till målgruppen så att de klarar av att spela och leva sig in i rollerna utan att det blir för svårt. 5. Alla ska kunna spela under samma förutsättningar så det kan vara bra att sätta upp regler och förhållningssätt kring exempelvis magi, vapen, strid och eventuell utrustning.

39 STADEN Exempel på rollspelsteman Ett rollspel kan pågå alltifrån en lektionstimme till en hel skolvecka beroende på hur avancerat rollspelstema man väljer och hur mycket tid man har till sitt förfogande. Här följer några exempel på rollspelsteman och spelupplägg: Harry Potter ämne svenska Låt deltagarna representera elevhemmen Slytherin, Gryffindor, Ravenclaw och Hufflepuff. Bygg vidare på intrigerna från böckerna eller hitta på egna utmaningar och uppgifter som deltagarna ska utföra. Spioner från andra världskriget ämne historia Låt deltagarna representera olika spionteam från nationer som exempelvis Tyskland, England, Frankrike och Ryssland. Tiden utspelar sig under andra världskriget och deltagarna kämpar för att komma åt varandras hemligheter. Varva gärna uppgifter och utmaningar med verkliga historiehändelser och egna påhittade intriger. Demokrati vs. Diktatur ämne samhällskunskap Låt deltagarna komma från två påhittade planeter. På den ena planeten råder demokrati och på den andra planeten råder diktatur. Deltagarna får i uppgift att debattera för varandra om sin planet och varför deras politiska system är det bästa alternativet. Det är bara fantasin som sätter gränser och man kan aldrig vinna ett rollspel. Läs mer om rollspel På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. GRUL (Pedagogiskt centrum GR utbildning) har över tio års erfarenhet av upplevelsebaserad pedagogik i form av spel, rollspel och andra genomföranden. Rollspelen och aktiviteterna i ämnesdatabasen, är fria att använda inom den pedagogiska verksamheten. Lajv i skolan. Rollspelstidningen Runan - om rollspel, berättande och andra världar. Genom Barnkanalens program Barda kan du lära dig mer om hur man bygger upp ett rollspel Material: Skollajv 08 Guldvittring En rapport från Södertälje kommun och projektet Guldvittring där 500 mellanstadiebarn fick arbeta med lajv som tema i skolan. Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av hur studieplanen såg ut, hur lajvet byggdes upp och vilket material som användes. Historiska val och öden ett material att ladda hem gratis. Under länken Interaktiv pedagogik hittar du materialet som en pdf.fil. Rollspel som fördjupar undervisningen Artikel i Skolvärlden om SO-läraren Ludvig Myrenberg som använder enkla rollspel i undervisningen för att fördjupa elevernas förståelse för samhällets konflikter och problem. Litteraturtips: Den lärande hjärnan om barns minne och utveckling. Torkel Klingberg. Rollspel i skolan upplevelsebaserat lärande. Fredrik Axelzon och Max Valentin. Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. W. Greene Ross & Silvia Jönsson Klenz. Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Katrin Byréus. 39

40 STADEN I have two doctors in life my left leg and my right. George Macaulay Trevelyan, Brittisk historiker 40

41 STADEN Funny Walks promenader som inspirerar till kunskap och kreativitet Att promenera ute i den friska luften, med armar och ben svängande fritt, är en av de enklaste, naturligaste och bästa formerna av fysisk aktivitet. Det är också ett alldeles utmärkt sätt att få in aktivitet och rörelse under skoldagen. Skolor som regelbundet använder sig av promenader som en del av undervisningen, vittnar om att det bidrar till ett lugnare klassrum och ökad koncentration bland eleverna. Det är dessutom ett trevligt avbrott från den ordinarie undervisningen och det behövs inte något ombyte. Eftersom eleverna inte tävlar är det lätt att anpassa innehåll och upplägg efter deras behov och ålder. Man kan varva teori och praktik på ett bra sätt och anpassa till elevers olika inlärningsstilar. Promenaderna kan vara långa eller korta och ske i naturen eller staden. Man kan ordna tipspromenad, glospromenad, upplevelsepromenad eller temapromenad- variationerna på hur man kan integrera promenader med olika skolämnen är oändliga! Det viktiga är att man i förväg bestämmer och förbereder vilken sträcka eleverna ska gå och hur lång tid det ska ta. Gemensamma promenader skapar goda förutsättningar för avspända samtal mellan elever och lärare ämnen som man normalt annars kanske skulle undvika att ta upp i klassrummet är lättare att diskuteras och analysera. Detta är i sin tur mycket bra för relationerna i klassen. 41

42 STADEN Blind Walk Dela in eleverna två och två. Den ena eleven i paret ska ha förbundna ögon och den andre får till uppgift att leda den blinde runt en markerad bana i en inte alltför svår terräng. Blir det ojämna par så går det bra att vara tre. Två som leder den som inte ser. All kommunikation mellan paren ska ske på engelska. Längs med banan sätter du som pedagog upp bilder kopplade till ett särskilt tema, exempelvis bondgård, vilda djur etc. Det går även att lägga upp promenadslinga kopplat till glosor som eleverna haft i läxa. På så vis blir det ett annorlunda läxförhör. Eleverna kan turas om att vara den som leder och den som är blind. En fördel med den här metoden är att det inte upplevs som lika pinsamt att prata engelska eftersom den andre inte kan se. Mer information Flera lektionstips med tillhörande material finns att ladda hem gratis på NCFF:s webbplats 42

43 STADEN Visste du att promenader är ett effektivt sätt att nå den inaktiva målgruppen av elever. Följdeffekten har i flera fall visat att dessa elever sedan visat ett större intresse för ämnet idrott och hälsa. TIPS OM PROMENADER FRÅN ELEVER 5OCH PEDAGOGER 1. Ha en förutbestämd och tydligt markerad promenadslinga så att eleverna inte hamnar vilse. (Gärna en kortare och en lite längre slinga). 2. Variera tema och innehåll i promenaden och låt den ständigt utvecklas både ämnesintegrerat och upplevelsebaserat. 3. Vuxna ska vara med! 4. Låt eleverna själva få ansvar för promenaden exempelvis göra tipspromenadsfrågor eller välja teman. 5. Låt promenadslingan leva genom att göra den så spännande och attraktiv som möjligt. Du kan exempelvis plantera, måla och markera ut små stationer med hjälp av naturliga föremål som stenar, stubbar, träbänkar, elevernas skulpturer m.m. Läs mer om promenader i undervisningen På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Funny Walks ett kompendium med praktiska exempel på olika promenadformer som kan laddas ner gratis Genuspromenader Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i planeringen Färdiga tipspromenadsfrågor med olika teman Litteraturtips: Kreativitet i tid och rum: processer, personer och platser. Gunnar Törnqvist Filosofiska promenader 2 Gunnar Törnqvist och Cecilia Werner 43

44 STADEN Med staden som spelplan Städer har något att erbjuda alla, men bara om alla tillåts att vara med och skapa staden. Jane Jacobs, amerikansk stadsplanerare och författare Varje stad har sin egen historia, sitt eget utbud av kultur och sevärdigheter, och den består oftast av en centrumkärna med särskilda kännetecken som statyer, slott, torg och byggnader. Stadsmiljöer inbjuder både till möten och kreativitet med chanser att få utforska och upptäcka den på egen hand, lära sig hitta, skapa sig egna favoritställen och sociala mötesplatser där man kan umgås med familj och vänner. Staden kan också fungera som ett utmärkt klassrum. Genom att kombinera upplevelser i stadsmiljöer med ämnen, utmaningar och modern teknik, finns det oändliga möjligheter att utveckla lärandet med din och elevernas nyfikenhet som drivkraft. Geocaching med Twilight-tema, tipspromenader upplagt efter Wordfeud, med lite fantasi kan man förvandla populära appar till interaktiva spel där eleverna själva får agera och förflytta sig. En stad som man får utforska, upptäcka och lära känna är en stad man alltid kommer att minnas! Vad är geocaching? Geocaching är en modern och världsomspännande variant av skattjakt utomhus som härstammar från USA. Utövaren söker med hjälp av en GPS-mottagare efter skatter (så kallade cacher), vars koordinater är utlagda på internet. En digital karta i GPS-en är ofta en förutsättning för att sökandet ska bli framgångsrikt, men även enklare GPS-varianter kan användas. Det går även utmärkt att använda en smartphone. 44

45 STADEN 5 I ELEVER TYCKER TILL OM LEKTIONER STADSMILJÖN 1. Det känns häftigt när man får besöka platsen man läst om i historieboken och se att den finns i verkligheten 2. Det är mycket roligare än att sitta i klassrummet och jag blir inte lika trött för man rör sig hela tiden 3. På hemkunskapen var vi på Saluhallen och blev indelade i smågrupper. Sen fick vi gå runt och provsmaka mat från massor av olika länder och gissa vilka kryddor som var i. Den grupp som fick flest rätt vann såklart. 4. Det roligaste var när vi besökte slottet och hon som visade oss runt kom från förr i tiden! 5. Det är ju mer spännande att göra saker på riktigt än att bara sitta still och lyssna. 45

46 STADEN Mobil skattjakt i stadsmiljö Mobil skattjakt är en blandning av nutidsorientering, lajv och dataspel. Eleverna använder stadens centrum som spelplan och får själva agera spepjäser. Med hjälp av mobiltelefon och en stadskarta tar sig spelarna runt staden på cykel eller till fots och löser områdesgåtor, svarar på platsgåtor och genomför uppdrag vid olika stationer. Spelledaren väljer ut områden och platser och förbereder alla detaljer och skickar kontinuerligt sms till lagen med uppgifter och områdesgåtor att lösa. Spelet är uppbyggt efter ett poängsystem som premierar snabbast tid, flest rätta svar samt bästa utförande av uppdragen. Spelet kan också ha särskilda inbyggda teman, som konst, historia, provsmakning av mat från olika länder eller en påhittad berättelse. På NCFF:s webbplats kan du läsa mer om den mobila skattjakten Hunted. Där hittar du mer utförlig information om förberedelser och planering som behövs för en mobil skattjakt. 46

47 STADEN Stadsvandringar med romantik som tema Romantikvandringar är ett perfekt uppdrag för tonårselever! Antingen låter du några elever välja en slinga som de anser romantisk eller så väljer du ut ett promenadstråk i förväg. Det kan till exempel vara genom lummiga parker, små gränder, kullerstensgator och längs vattendrag. Låt sedan eleverna fotografera romantiska saker med mobilkameran (fåglar, parkbänkar, statyer och kaféer) som de gör romantiska vykort eller egna måningar av. Varför inte anordna ett vernissage av bilderna med temat romantik, komplettera med dikter som eleverna får skriva på vackert papper och typisk romantisk utsmyckning. (spetsar, torkade blommor, teckningar etc.). Fortsätt gärna med vidare diskussioner i klassrummet kring temat romantik. Alltifrån typiskt romantiska litterära mästerverk, klassiska romantiska filmer, romantisk konst och arkitektur. Vad är det som gör en plats romantisk? Vandra i typiska romantiska miljöer. Turf Svenska Turf är ett mobilspel som går ut på att man ska erövra och ta zoner från varandra (Zoner innebär en fysisk plats någonstans i Sverige). Med hjälp av mobiltelefonens GPS och mobilappen Turf kan man söka efter zoner som finns i närheten. Sedan är det bara att fysiskt ge sig ut och leta rätt på zonen. När du tagit dig till den exakta zonplatsen blir den din och du får kontinuerligt poäng för den tills någon annan erövrar zonen. Det finns över zoner utplacerade runt om i Sverige. Läs mer om lektioner i staden På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Tema område Välkommen till klassrummet staden Turf. Fadderforum På denna sida kan du söka efter aktuella cacher som ligger gömda runt om i din stad. När man är ny geocachare så vill man kanske komma i kontakt med mer erfarna geocachare för att få lite råd eller för att följa med ut och på en introduktionsrunda. Romantic Ribbons är en engelsk webbplats där du kan skicka digitala vykort om platser du tycker är romantiska. Ladda upp bilder och skriv skildringar från platsen. Perfekt övning i engelska. Litteratur: Stadens möjligheter - platser och stråk. Tomas Wikström och Lina Olsson. Cities for People. Jan Gehl Out of Our Minds: Learning to be Creative. Ph.D Robinson & Ken Sir. 47

48 NATUREN Visste du att naturen kan sett ur ett hälsoperspektiv, bidra till en ökad fysisk aktivitet, förbättrad motorik, bättre sömn och ha en avstressande effekt. Forskningen säger oss alltså att naturen kan förebygga flera olika samtidsproblem bland barn som fysisk inaktivitet, fetma, stress, oro, ångest, koncentrationssvårigheter och depression. 48

49 Naturens mångfald Text: Sofia Green NATUREN Barn har olika möjligheter att uppleva och fascineras av naturens mångfald. Chanserna att få känna doften av regn, tallbarr och mossa, uppleva styrkan i vindarna, höra prasslet i lövträden är beroende av flera faktorer. Miljön, kulturen och familjen man växer upp i har bland annat en betydelse. Det är därför viktigt att skolan ökar alla barns chanser att leka, lära och utvecklas i olika slags naturlandskap. I grundskolans kursplan för Idrott och hälsa står uttryckligen att genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider. Det står också att eleverna ska få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Men varför är det viktigt att motivera barn till att få en relation till naturen? Fysisk aktivitet och goda matvanor stimulerar barns lärande och utveckling, och naturen ger stora möjligheter att kombinera detta. Elevernas kunskaper och erfarenheter genom ämnet idrott och hälsa ger förhoppningsvis ökat självförtroende i okända miljöer, ett livslångt intresse för natur och friluftsliv och därmed ett fysiskt aktivt liv. Men naturen och utevistelsen kan vävas in och ge så mycket mer under en skoldag och ett läsår. Även annan ämnesundervisning kan med fördel integreras i ett naturlandskap, med tanke på att andra inlärningsstilar kan tillämpas. De barn som annars har svårt att nå kunskapsmålen kan få en skjuts i sitt lärande i en annan miljö än klassrummet. Förutsättningarna för att minnas det man lärt sig ökar eftersom man lärt sig något praktiskt, genom att använda alla sina sinnen. Själva görandet i naturen främjar grupprocesser, socialt samspel och förmågan att lösa problem. Något som har stor betydelse för barns känsla av grupptillhörighet, samt lust att vilja vara med och lära. Ytterligare argument för att välja naturen under skoldagen är att forskningen visar att aktiviteterna blir mindre könsbundna och mer på lika villkor i utemiljön. Sofia Green, informatör på NCFF med inriktning på utomhuspedagogik. 49

50 NATUREN Utomhuspedagogiken främjar lärandet Naturpedagogen Helene Grantz vet att man kan vinna mycket på att variera sin undervisning för att engagera, utmana och stödja lärandet hos elever oavsett deras olika förmågor. Utomhusmiljön ger många verkliga upplevelser för flera sinnen och stödjer på det sättet lärandet. Utemiljön är ofta mer tillåtande och öppnar för kreativitet och fantasi. Något som i sin tur kan leda till fler samtal och diskussioner mellan eleverna, och mellan lärare och elever. Det är också viktigt att hitta kollegor som engageras av utomhuspedagogik, säger Helene. Genom att byta erfarenheter och hjälpas åt att planera undervisning får man inspiration och sparar tid. Det går att lära i och av alla miljöer, men det går inte att lära alla saker överallt. Därför är det viktigt att fundera över vad det är eleverna ska lära sig och vilken miljö som är den bästa för just det. En kyrkogård kan till exempel vara en utmärkt plats för att studera utvecklingen av olika yrkeskategorier och även jämställdhetsfrågor. Tänk även på att platsen ska vara tillgänglig för alla elever. Helene tipsar att man ska försöka undvika papper och penna i utomhusmiljöer. 50 Det är lika spännande varje gång att se hur rollerna i en grupp förändras i och med ett miljöombyte. Elever som annars har svårt att nå fram i klassrummet kan få en helt annan roll. Helene, naturpedagog Istället kan man använda sig av samtal, undersökningar, drama, fysiska övningar och lekar. När man varierar sin undervisning på detta sätt ökas chansen att nå alla elever. Elever med särskilda behov eller elever som normalt har svårt att sitta still, får lättare att ta till sig innehållet. Att anpassa storleken på grupperna och tiden för olika uppgifter kan också vara ett sätt att underlätta för elever som har svårt att fokusera, behöver mer hjälp, eller som behöver lite extra tid på sig.

51 NATUREN 51

52 NATUREN Målmedvetet lärande i naturen Målmedvetet lärande i naturen är ett samarbetsprojekt som Uddevalla kommun och Friluftsfrämjandets natur- och kulturskola Åleslån har arbetat tillsammans med under två års tid. Projektet riktas till kommunens mer segregerade områden där eleverna har svårare att nå målen på de nationella proven. Syftet är att främja lärandet i ämnena svenska och matematik genom fler undervisningstimmar utomhus. Många elever har blivit bättre på att skriva genom att de utvecklat sitt ordförråd under utevistelsen. De har även fått en större förståelse för olika matematiska begrepp, i och med att de arbetat praktiskt med olika måttenheter. De generella erfarenheterna från projektet är att uterummet är en god lärmiljö för mycket av det som står i grundskolans kursplaner. Tiden utomhus bidrar dessutom till ökad fysisk aktivitet vilket alla elever behöver under skoldagen. Läs mer om projektet på webbplats eller Använd sökord Målmedvetet lärande. 52

53 NATUREN Läs mer om utomhuspedagogik På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Naturvägledning i skolan wwww.slu.se finns att ladda hem som pdf-fil. Naturskoleföreningens webbplats. TIPS FÖR ATT LEKTIONERNA SKA 5FUNGERA UTOMHUS 1. Välj en plats som alla kan ta sig till, och som skapar ro, gärna en liten bit från skolan så att inte skolgården upplevs som distraherande. Om det inte finns en fin plats, testa att gå ut ändå! Det är inte alltid eleverna uppfattar en plats på samma sätt som vi vuxna. 2. Använd samma plats i början och ha tydliga rutiner så att eleverna vet vad som gäller. Det kan ta lite tid att vänja eleverna vid att ha lektioner utomhus så ha tålamod, prova många gånger. 3. Försök knyta uppgifterna som eleverna ska arbeta med till platsen. För att alla ska lyckas med sina uppgifter kan det vara klokt att para ihop eleverna efter deras olika behov. 4. Försök att inte prata så mycket själv utan låt elevernas aktiviteter vara i fokus. Fakta, lästips och pedagogiska tips om utomhuspedagogik. Skogen och skolan Friluftsfrämjandets arbete i skolan Fakta och argument för att välja naturen och utomhuspedagogiken. Rapporter och forskning om utomhuspedagogik hittar du på Nationellt centrum för utomhuspedagogik Litteraturtips: I Naturskoleföreningens serie Att lära in ute finns både metodböcker kopplade till olika ämnen och böcker för mer ämnesövergripande undervisning. En inspirationsskrift med praktiska tips på utomhuspedagogik hittar du på Utenavets webbplats: Skriften är framtagen i samband Ute är inne - konferensen i Malmö Livet leker -upptäck naturen med barnen. Svenska Naturskyddsföreningens årsbok, årgång Lekar och kreativa övningar fungerar ofta mycket bra högt upp i åldrarna och för barn med särskilda behov. 53

54 NATUREN Med äventyr i blodet När undervisningen utgår från äventyret blir inte bara dagarna spännande utan det skapar även möjligheter för den enskilda eleven att växa utifrån sina egna förutsättningar. Äventyrsbaserat lärande utmanar och skapar en grogrund för ett lärande som bidrar till en djupare förståelse både kring omvärlden, och de egna förmågorna. Äventyrsbaserad undervisning handlar om att skapa miljöer och aktiviteter som utmanar och inspirerar eleverna i gruppen oavsett deras unika behov. En röd tråd i pedagogiken är att man tillsammans kan klara fler och svårare utmaningar än om man är ensam. En förutsättning för ett lyckat äventyr är att alla elever är delaktiga, och att allas olika kompetenser och förmågor uppmärksammas och utvecklas. 54

55 NATUREN Att få jobba med elever på ett sätt där man tydligt ser att de utmanar och utveckla sin egen förmåga är helt fantastiskt. Olof, fritidspedagog och äventyrare ARGUMENT FÖR ÄVENTYRS- 5PEDAGOGIK 1. Främjar individ- och grupputveckling 2. Utgår från ett helhetsperspektiv om att hälsa och lärande hänger ihop 3. Ett spännande och utmanande sätt att lära med utemiljön och naturen som arena 4. Upplevelse- och problemlösningsfokuserat lärande 5. Främjar barnens motoriska utveckling och fysiska aktivitet 55

56 NATUREN Låt eleverna prova på Wild Kids Många känner till Svt:s program Wild Kids för barn. Aktiviteten bygger på att barnen får lösa olika kluriga uppdrag tillsammans i grupp. Låt det bli ett roligt inslag i skolan som berör såväl hjärna, hjärta och hälsa. Samarbetsförmåga och problemlösning men även de sociala färdigheterna och sammanhållningen främjas av aktiviteten. Ytterligare en vinst man sett är att barnen får vara ute i naturen vilket upplevs ha avstressande effekter. Börja med att sätta ihop ett antal utmanande samarbetsövningar för åldersgruppen dela in eleverna i olika lag med äventyrliga namn och gärna någon gemensam lagsymbol sen är det bara att utmana varandra. Exempel på samarbetsövningar: Dragkamp Hitta en gömd skatt Hinderbana Balansgång på rep eller trästock Bygga något med hjälp av insamlade naturföremål Förflytta något från A till B på ett sätt som kräver att eleverna samarbetar 56

57 NATUREN Att bli upprymd och frågvis Olof Fastén, arbetar som fritids- och äventyrspedagog vid Fiskebäcksskolans fritidshem i Göteborg. Han berättar om hur man de senaste året haft skogen som utgångspunkt för sitt arbete med äventyr. Jag och eleverna har haft en plats i skogen där vi byggt kojor och lekt olika lekar som kretsat kring vår fängelsehåla. I skogen har vi byggt en linbana och lianer för att kunna klättrat högt upp i träden med säkring. Vi har också varit ute på skattjakt med hjälp av gps:er och på så vis tagit oss igenom omgivningarna. De äventyren och aktiviteterna leder så tydligt till ökad fysisk aktivitet hos eleverna. Klättringen utvecklar elevernas styrka, kondition och motoriska färdigheter, medan Geo-caching bidrar till att eleverna rör sig till fots i varierad och ibland svår terräng. Om någon elev har en fysisk begränsning ska aktiviteterna anpassas därefter, menar Olof. Äventyren utvecklar också elevernas sociala kompetens när de samarbetar. Gemensamt för alla aktiviteter är att de väcker en nyfikenhet hos eleverna kring den egna förmågan. Äventyren ger ofta större självkännedom. Olof berättar att det händer oväntade saker när man är ute. Det är svårt att inte fascineras när man hittar ett djur eller möts av en fantastisk utsikt. Upplevelserna gör eleverna upprymda och frågvisa. De vill veta varför och hur, och då blir det naturligt att söka förklaringar Den som vill läsa mer om Fiskebäckskolans äventyr kan göra det på fritidshemmets blogg Läs mer om äventyrspedagogik På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Geocaching. Den internationella och officiella startsidan. Här kan du se vilka cacher (skatter) som ligger gömda i skogen nära dig. Du hittar både kartor och beskrivningar. Äventyr i rymden. Följ med Rävsta skola i Sigtuna på en fantasifull och lärorik resa ut i rymden tillsammans med eleverna. Skogsäventyret. En skolsatsning som Svenska orienteringsförbundet och Sveaskog gör tillsammans för elever i årskurs 4. Matematiken blev ett äventyr. I landet Summa summarum älskar alla matematik utom den elaka häxan. Det vet eleverna i årskurs två på Matfors skola som under ett läsår lärt sig matte genom äventyrspedagogik. Drakstigen. En äventyrlig naturstig för barn. Den är tänkt för grupper och kräver viss ledning. Litteraturtips: Äventyrspedagogik - Spännande lärande. Sven-Gunnar Furmark. Upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik. Rutger Ingelman Samarbetsövningar. Helena Alsegård. Samarbetsinlärning. Pesi Sahlberg och Asko Leppilampi. Lär med hela kroppen. Carla Hannaford. 57

58 NATUREN ARGUMENT FÖR BERÄTTANDET SOM PEDAGOGISKT 5VERKTYG 1. Tränar eleverna att göra sig förstådd inför en grupp 2. Utvecklar elevernas språk och berättarteknik 3. Stärker självförtroendet 4. Tränar eleverna att lyssna på varandra 5. Kan användas i alla årskurser, oavsett om det rör sig om särskoleelever eller inte, samt i alla slags pedagogiska miljöer genom att uppgifterna anpassas 58

59 NATUREN I naturen bland drakar, troll och jättar Det var en gång några välbekanta ord som direkt skapar stämning och gör oss redo att följa med på vägarna in i berättelsernas värld. Mikael Thomasson och Meg Nömgård arbetar vid Sagomuseet i Ljungby. De använder berättandet som ett pedagogiskt redskap när de är ute i skolor och när de fortbildar skolpersonal. Berättelser väcker vår fantasi. Tänk att det funnits drakar, troll och jättar alldeles utanför vår egen husknut och i vår närmaste skog. Kanske finns de där än idag? Plötsligt ser vi våra stenar, berg och träd med helt nya ögon. Det blir roligare att vara i naturen, det ger också en möjlighet att uppleva och förstå hur människor förr i tiden såg på naturen, säger Mikael och Meg. Att återknyta till tidigare generations känsla för djur och miljö ger perspektiv men kan också berika och fördjupa vår egen syn på naturen. Berättelserna har ett värde i sig och är en viktig del av det svenska kulturarvet en länk mellan då och nu, säger de. Folksagor och sägner kommer bäst till sin rätt om du, som vuxen, släpper boken och berättar med egna ord. Detta traditionella material passar även utmärkt när eleverna skall träna sig i muntligt berättande. Om du vill att dina barn ska bli begåvade så berätta sagor för dem. Om du vill att de ska bli mycket begåvade så berätta ännu fler sagor för dem. Albert Einstein, vetenskapsman och relativitetsteorins grundare 59

60 NATUREN Muntligt berättande i naturen Här ger Sagomuseet exempel på hur berättandet kan användas i undervisningen ute i naturen. Tänk på att anpassa aktiviteterna till elevernas ålder och behov. Trollpinnesagor fängslar de yngsta Visste ni att de små, små hålen på vissa pinnar i skogen är trollskrift? På dessa pinnar har troll skrivit ner sina sagor! Sätt er i skogen och låt barnen komma med trollpinnar som de själva hittat. Elever med synnedsättning kan få lösa uppdraget tillsammans med en seende vän. Förutom seendet är känseln ett viktigt inslag i letandet efter pinnar. Som pedagog ska du sedan improvisera eller berätta trollsagor som du redan känner till. Använd verkligen pinnen på ett tydligt sätt så barnen tycker det ser ut som det finns trollskrift på den. 60 Sägenkartor lär och engagerar Sägner är historier som oftast handlar om verkliga personer och platser. Lär gärna in några berättelser från er närmiljö. Gör en karta och märk ut platserna där händelserna utspelats. Låt eleverna läsa om platserna, berätta sedan sägnerna, och ge er ut och leta med kartan i hand. Ni kanske hittar stenen som jätten kastade, eller ingången i berget dit flickan blev bergtagen. För många barn blir berättelserna mer spännande när man faktiskt sitter på det röse som draken bott i. För äldre elever kan du väva in ämnen som geografi, kartkunskap och naturkunskap.

61 NATUREN Läs mer om sagopedagogik På webben: Använd rubrikerna vid sökning på respektive webbplats. Muntligt berättande. Utveckla dig själv och dina elever med hjälp av muntligt berättande, råd om berättarteknik, litteraturlista m.m. Bloggar: Här kan du ta del av berättelser från Sagomuseet Kristinedalsskolans delar med sig av sin sagovärld Fabula Magia. Berättarelden skapar magi Samla eleverna kring en eld, gärna vid en sägenomspunnen plats och låt dem lyssna till berättelser. Ni kan värma en soppa eller något annat som tillagats över elden och som knyts till temat. Berättelserna, rekvisitan, elevernas delaktighet anpassas utifrån gruppen och årstiden. Varför inte låta några väl förberedda elever berätta vid elden? Pedagogiska verktyg: Kom ketchup. UR har gjort 10 program om muntligt berättande som man kan gå in och titta på. Berättelser från Sagomuséet. Här kan du titta på filmklipp och bli inspirerad av det muntliga berättandet. Visste du att i läroplanerna betonas vikten av muntligt berättande och framställande, samt att sagor och sägner ska belysas. 61

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Samarbete Författare: Helén Staflund LPP SAMARBETE Inledning: Viadukten är ett fritidshem med 127 elever i åldrarna 6-10 år. Vi vistas mycket ute i skogen under eftermiddagarna. Det

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Äventyrspedagogik Verksamhetsplanen för Rödsleskolan Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Innehåll Kort presentation sid 3 Vad är äventyrspedagogik? sid 4

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Eskilstuna 2015. Betydelsen av god Service och... med Ulrika & Carina Brydling

Eskilstuna 2015. Betydelsen av god Service och... med Ulrika & Carina Brydling Eskilstuna 2015 Betydelsen av god Service och... med Ulrika & Carina Brydling MOD är att vara rädd men övervinna rädslan för att göra det som ska göras. MOD stärker individens självkänsla och hjälper dig

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur.

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer