Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden

Transkript

1 Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev december 2012 ALEXANDRU PANICAN nätverkskoordinator E-Post: Socialhögskolan, Lunds universitet Box 23, Lund

2 Information från nätverket Mia Liljestrand från Svenskt Näringsliv har nyligen get ut en rapport om eftergymnasial vuxenutbildning, En översikt av yrkesutbildningssystemet för vuxna. Rapporten utgår ifrån frågan om Sverige har ett tillräckligt flexibelt system för yrkesutbildning av vuxna. 1 Under våren 2012 har Svenskt Näringsliv tillsammans med sina medlemsorganisationer gjort en genomgång av systemet för yrkesutbildning för vuxna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka yrkesutbildningsalternativ som finns för en person som slutfört ett gymnasieprogram. Har Sverige ett tillräckligt flexibelt system för vuxenutbildning för att kunna möta näringslivets kompetensutmaningar och politikens ambition att få fler i jobb? Under arbetet med rapporten har ett antal hinder identifierats som försvårar för den som vill utbilda sig till ett icke akademiskt yrke efter gymnasiet. I rapporten dras slutsatsen att dessa hinder kan överbryggas genom: Fler platser till Yrkeshögskolan och förändrade villkor Fler platser till yrkesvux och förändrade villkor Ökad tydlighet mellan en yrkeshögskoleutbildning och en högskoleutbildning Arbetslivets inflytande vid utformning av yrkesutbildning (Svenskt Näringslivs hemsida) Se även Bilaga B som omfattar en presentation av utbildningssystemet i åtta europeiska länder, länder med skilda välfärdsregimer (s 68-77). Jonas Olofsson och Alexandru Panican har publicerat en forskningsrapport om gymnasial lärlingsutbildning, Lärlingsutbildningen aktuella erfarenheter och framtida möjligheter. Forskningsrapporten har ett tvåfaldigt syfte. För det första vill författarna belysa lärlingsutbildningens ställning och betydelse i Sverige i dag. För det andra vill författarna bedöma lärlingsutbildningens och lärlingsmodellens betydelse för ungas etablering på arbetsmarknaden. I forskningsrapporten fokuseras gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsutbildning eller färdigutbildning som drivs i kollektivavtalsreglerade former i vissa branscher (s 3). 1 Samtliga rapporter som nämns i nyhetsbrevet bifogas i meilet samt är publicerade på nätverkets hemsida, se

3 Författarna föreslår grundläggande förändringar av den svenska lärlingsutbildningen. De förordar en mer sammanhängande och systematiserad struktur för lärlingsutbildningen samt ett tydligare regelverk för att garantera parternas medverkan, en rättvis kostnadsfördelning och en kvalitetssäkring av utbildningen. Dessutom, en förutsättning för att lärlingsutbildningen ska få en starkare ställning är att den allmänna inställningen till utbildningsformen förändras. Yrkesutbildning på gymnasial nivå har haft en låg status i Sverige. Fokus har i hög grad legat på studieförberedande utbildning. När det gäller lärlingsutbildningen har den allt för ofta uppfattats som betydligt lägre rankad än skolförlagd utbildning. Det här är föreställningar som bygger på felaktiga uppfattningar om lärlingsutbildningens förutsättningar och arbetslivets behov. Lärlingsutbildningen är en utbildningsform som ställer stora krav på både lärlingen och arbetsplatsen. Sverige behöver en starkare gymnasial yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen skulle kunna medverka till detta (s 55-57). Peter Waara och Jytte Rüdiger analyserar projektet Järva-lärling i forskningsrapporten Från något till någon - Framgångsfaktorer i Järvalärling. Vägen till ett vuxenliv beskrivs idag som en icke linjär process där tidigare etablerade modeller för ungdomars etablering i vuxenskapet i viss mån har tappat sin betydelse. Idag är det frågan om många olika vägar som ungdomar äntrar för att nå ett vuxet liv med allt vad det innebär av oberoende, kontinuitet och självständighet. Denna väg till vuxenhet kantas av osäkerhet och riskexponering samtidigt som den också ger utrymme för individuella framgångssagor och möjligheter. En gemensam ansats bland många samhällsforskare är att dagens ungdomar och unga vuxna mer än någonsin tidigare relaterar sig till ett individuellt projekt snarare än strävar efter delaktighet i ett kollektiv (s 2-3). Under våren 2012 beslutade Stockholms stad att genomföra en studie av projektet Järvalärling som startades 2010 av Hantverksakademin i Husby. Projektet syftar till att fånga upp och erbjuda utbildning och lärlingsverksamhet till ungdomar (18-24 år) som befinner sig utanför arbetsmarknaden, inte deltar i kända utbildningsaktiviteter och heller inte är aktuella inom Jobbtorg (s 4). Forskningsrapporten avslutas med en kritisk blick på vad man har åstadkommit i den studerade lärlingsverksamheten. Av materialet har utkristallisera ett antal utmaningar som bygger på mål-

4 och resultatstyrning i relation till om verksamheten kan leva upp till målen. En utmaning utgörs av den förkortade utbildningstiden. I nuvarande period har man gått ner från 2 år till 8 månader. I relation till deltagarna i lärlingsverksamheten kan en förkortad tid riskera att utgöra ett problem mer än en möjlighet. Läs mer om denna och andra utmaningar i rapporten (s 20). Anders Hallqvist har disputerat i våras på avhandlingen Work Transitions as Biographical Learning: Exploring the Dynamics of Job Loss. I avhandlingen diskuteras begreppet biografiskt lärande i relation till ett forskningsprojekt om omställningsprocesser efter uppsägning bland privat- och statsanställda tjänstemän. Medan tidigare forskning om uppsägning och arbetslöshet har intresserat sig för orsaker, effekter, copingprocesser och hur människor går till väga för att söka arbete, föreslås i denna avhandling att omställningsprocesser kan teoretisk förstås i termer av biografiskt lärande. I avhandlingen placeras begreppet i en handlingsteoretisk ram och utrymme skapas som gör det möjligt att tala om olika former av biografiskt lärande. Genom analys av narrativa intervjuer med personer som blivit uppsagda (n=23) föreslås att denna variation bland annat handlar om i vilken utsträckning och på vilket sätt människor engagerar sig i reflexivitet och kreativt handlande. Analysen visar också att variationen kan förstås med hänvisning till att människor under en omställning ställs inför vissa valsituationer och i samband därmed gör olika val. Studien visar att en uppsägning, under vissa betingelser, medverkar till kritisk reflektion och horisontella karriärsteg (abstract, referensen se =db1a8c9da8c7d2561a663b0649eb?searchid=1&pid=diva2:515474) Kenneth Abrahamsson lyfter fram SOU 2012:74 Främlingsfienden inom oss som berör även yrkesgymnasiet. Se också Eurofounds rapport om NEETs generationen, From crisis to recovery Four-year work programme , Better informed policies for a competitive and fair Europe. På detta tema se även rapporten NEETs, Young people not in employment, education or training: Characteristics, costs and policy responses in Europe. En annan rapport av relevans för nätverket är Unescos Youth and skills - Putting education to work. En ytterligare rapport som lyfts fram av Kenneth Abrahamsson är CEDEFOPs From

5 education to working life the labour market outcomes of vocational education and training och rapporten Skill supply and demand in Europe. Fortsätt gärna meila mig relevant information för nätverket. Jag informerar nätverket via ett regelbundet utgivet elektroniskt nyhetsbrev. God Jul och Gott Nytt År! Bästa hälsningar Alexandru Panican fil. dr socialt arbete universitetslektor vid Socialhögskolan Lunds universitet