Bilaga K. Projekt. Mer Värden ur Skogen, fas 1

Transkript

1 Bilaga K Projekt Mer Värden ur Skogen, fas 1 Fördjupad slutrapport mars 2015

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Kort introduktion... 4 Bakgrund... 4 Projektets syfte och mål... 5 Genomförda aktiviteter... 6 Företagsbesök... 6 Seminarier... 8 Ta vara på skogens möjligheter... 9 Inspirationsdag om Lövskogen... 9 Julgranar och Pyntegrönt Kontinuitetsskogsbruk Studieresor Småland Frostviken och Norge Pilotaktiviteter Julgranar och pyntegrönt Bodsjöstugan Övriga aktiviteter Timringskurs Deltagande under skogsdag om skogens möjligheter Utvärdering av genomförda aktiviteter Resultat Diskussion Hur går vi vidare? Slutord Bilagor

3 Sammanfattning En tiondel av landets skogsinnehav finns i Jämtlands län. Av den årliga avverkningen på runt 7 miljoner kbm beräknas så mycket som 80 % gå ut ur länet oförädlat. Den förädling som pågår i länet består av ett antal sågverk och några få husfabriker. Skogsindustrins starka koncentration på att producera pappersmassa börjar alltmer ifrågasättas. Generellt sett har priserna för både massaved och timmer haft en nedåtgående trend sedan senare delen av 1970-talet. Den gynnsamma prisutvecklingen på energiråvara har på senare år avtagit betydligt. Svaga råvarupriser i kombination med en allt sämre situation för jordbruket innebär att många nu försöker hitta komplement till den ordinarie verksamheten. Ett diversifierat skogsutnyttjande ses av många som en möjlig väg för att förbättra landsbygdföretagens lönsamhet. Projekt Mer Värden ur Skogen, fas 1. (MVuS) har som huvudsyfte att förankra och lägga grunden för kommande aktiviteter i ett framtida 3-årsprojekt. En central del i arbetet har varit att börja bygga ett nätverk bestående av landsbygdsföretagare som är intresserade av att bredda sin verksamhet genom ett allsidigare skogsutnyttjande. I det nätverk som nu växer fram underlättas erfarenhetsutbyten mellan etablerade och nyetablerade aktörer. Arbetet i projektet har koncentrerats till tre integrerade aktiviteter: Företagsbesök - Seminarier Studieresor. Under perioden har 31 företag besökts. Inriktningen har varit att fokusera på diversifierade gårdsbruk med skogsinnehav. Vidare har vi haft en ambition att fokusera på gårdar som i förlängningen kan fungera som goda exempel och ge inspiration till nyetablerade brukare. Gårdsbruken har en nyckelposition när det gäller landsbygdens framtid. Lantgårdar har traditionellt bedrivit aktiviteter med koppling till främst jord och skogbruk. Aktiviteter som naturturism, mathantverk och träförädling börjar nu bli allt vanligare ute på gårdsbruken. Projektet har varit med om att planera och organisera 4 seminarium. Två av dessa har genomförts helt och hållet i egen regi medan de två övriga har skett i samarbete med andra parter. De seminarier som hållits är: Ta vara på skogens möjligheter, Inspirationsdag om lövskogen, Julgranar och Pyntegrönt och Kontinuitetsskogsbruk. Under projektperioden har det anordnats två studieresor. Syftet med detta har varit att underlätta erfarenhetsutbyten och skapa inspiration och motivation för nya företagsidéer. Under våren 2014 gick resan till Småland och senare under hösten genomfördes en resa till Frostviken och Norge. Två s.k. pilotaktiviteter har genomförts under perioden. Målet är att utvecklingen av dessa aktiviteter ska stödjas vidare i en eventuellt kommande fas av projektet. Följande aktiviteter har valts som pilotaktiviteter: Julgranar & Pyntegrönt och Bodsjöstugan. Deltagare i projektets aktiviteter har fått en ökad insikt om skogens möjligheter inom ett flertal områden som, träförädling, skogsturism och mathantverk och alternativa skogsskötselsystem. Arbetet med MVuS har skapat ett brett underlag för att gå vidare i en ytterligare fas. Projektets personal har fått en ökad inblick i den rådande situationen för många brukare som bedriver diversifierad verksamhet med skoglig inriktning. 3

4 1967/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Kort introduktion Detta dokument är en bilaga till den officiella slutrapporten för projekt Mer Värden ur Skogen, fas 1. Innehållet beskriver projektets genomförda aktiviteter och resultat. I avsnittetet diskussion redovisas en del synpunkter och kommentarer som dykt upp under projektarbetet, vidare görs en del analyser kring detta. Projektets officiella startdatum är satt till den 8 april Den egentliga verksamheten kom dock igång i samband med att beslutet från länsstyrelsen togs den 9 oktober Fram till dess hade endast en del förberedande aktiviteter genomförts. Bakgrund En tiondel av landets skogsinnehav finns i Jämtlands län. En alltför låg förädlingsgrad och ensidig användning av skogens resurser i länet gör att potentialen för branschen måste bedömas som underutnyttjad. Av den årliga avverkningen på runt 7 miljoner kbm beräknas så mycket som 80 % gå ut ur länet oförädlat. Den förädling som sker är koncentrerad till ett antal sågverk och några få husfabriker. Skogsindustrins starka koncentration på att producera pappersmassa börjar alltmer ifrågasättas. Behovet av t.ex. tidningspapper minskar dramatiskt över stora delar av världen och flera länder med extremt goda tillväxtförutsättningar förbättrar ständigt sin egen kapacitet att producera massa och papper. Insatser görs nu i vissa områden att styra över den grövre massaveden till sågning av klentimmer. Generellt sett har dock priserna för både massaved och timmer haft en nedåtgående trend sedan senare delen av 1970-talet (se figur 1 och 2). Ett trendbrott kan skönjas när det gäller priset på björkmassaved som numera ofta ligger högre jämfört med barrmassaved. Priset på energiråvara steg under en period kraftigt och nådde under 2011 en nivå på 214 kr/mwh men har sedan dess haft en sjunkande utveckling. Stor osäkerhet råder för närvarande i branschen med stora råvarulager men förväntningar finns på att priserna på energiråvara kommer att stiga igen Prisutveckling på sågtimmer av tall och gran (leveransvirke) i 2013 års prisnivå (justerat med KPI) Tall Gran Källa: SDC; Skogsstyrelsen, Enheten för policy och analys Avverkningsår/kalenderår Figur 1 Prisutveckling på sågråvara källa Skogsstyrelsen 4

5 1967/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Det som hjälpt till att hålla avverkningsnetton på en någorlunda acceptabel nivå, för både rotposter och avverkningsuppdrag, handlar till stor del om minskade drivningskostnader, vilket i sin tur beror på teknikutveckling och högre prispress på entreprenörer. Den nedåtgående trenden i virkespriser i kombination med en allt sämre situation för jordbruket innebär att många försöker hitta komplement till den ordinarie verksamheten. Ett diversifierat skogsutnyttjande ses av många som en möjlig väg för att förbättra landsbygdföretagens lönsamhet. Kr/m³fub Prisutveckling på massaved av barr, gran och björk (leveransvirke) i 2013 års prisnivå (justerat med KPI) Barr Gran Björk Källa: SDC; Skogsstyrelsen, Enheten för policy och analys Figur 2 Massavedens prisutveckling Avverkningsår/kalenderår Figur 2 Massavedens prisutveckling Mot bakgrund av resultaten från tidigare förstudier, projekt och handlingsplaner, bl.a. Skogsriket - Med värden för världen är behovet stort att ta ett samlat grepp i frågan. Skogsnäringen, förädlingsbranschen och de naturbaserade upplevelsenäringarna bör söka fler samverkansformer för att optimera nytta och avkastning av skogens alla värden. Ett ökat antal livskraftiga företag som utnyttjar skogens alla möjligheter skulle ge dynamik och attraktionskraft åt landsbygden. En viktig del i detta är att komplettera existerande beprövade metoder och system med nya alternativ. Projektets syfte och mål Projekt Mer Värden ur Skogen, fas 1. (MVuS) har som huvudsyfte att förankra och lägga grunden för framtida aktiviter i Mer värden ur skogen, fas II som i sin tur kommer att verka för att skapa ett bredare utnyttjande av skogens resurser i länet. Följande mål har fastställts: Uppnå en ökad kunskap om befintliga värdekedjor ur skogen. Tydliggöra nya värdekedjor som leder till ökad diversifiering och lönsamma affärer. Utifrån goda exempel bygga en idébank för vidare implementering i fas II. Identifiera och kategorisera lämpliga samarbetspartners. Stödja nätverks- och plattformsbyggande för olika berörda intressenter 5

6 En central del i arbetet har varit att börja bygga nätverk bestående av landsbygdsföretagare som är intresserade av att bredda sin verksamhet genom ett allsidigare skogsutnyttjande. I det nätverk som nu växer fram underlättas erfarenhetsutbyten mellan etablerade och nyetablerade aktörer. Arbetet i projektet har koncentrerats till tre integrerade aktiviteter: Företagsbesök - Seminarier Studieresor. Genomförda aktiviteter Företagsbesök I företagsbesöken läggs grunden för all kommande projektverksamhet. De ger ökade insikter om varje företags speciella förutsättningar. Erfarenheterna från företagsbesöken styr sedan upplägget av kommande projektaktiviteter. Under perioden har 31 företag besökts. Inriktningen har varit att fokusera på diversifierade gårdsbruk med skogsinnehav. Vidare har vi haft en ambition att samarbeta med gårdar som i förlängningen kan fungera som goda exempel och ge inspiration till nyetablerade brukare. Besöken har mestadels förlagts till etablerade företagare för att sedan i fas 2 mest koncentreras på nyetablerade. Vår ambition framöver är att uppmuntra erfarenhetsutbyten där erfarna företagare tar emot nyetablerade mot en viss ekonomisk ersättning. Frågeställningar och diskussioner har kretsat kring följande områden: Gårdens/företagets historik Nuläge Gårdens/företagets speciella förutsättningar Framtida planer Intresse och behov av vidareförädling Flaskhalsar Önskemål angående projektaktiviteter; studieresor, föredragshållare etc. Gårdsbruken har en nyckelposition när det gäller landsbygdens framtid i Jämtlands län så väl som på andra håll i landet. Lantgårdar har traditionellt bedrivit aktiviteter med koppling till främst jord och skogbruk. Men, även andra aktiviteter som naturturism, mathantverk och träförädling börjar nu ses som allt mer viktiga komplement till den traditionella verksamheten. Anledningen till detta att lönsamheten har sjunkit inom det traditionella jord och skogsbruket. De flesta brukar vara överens om att skogen har många möjligheter som kan generera mervärden som ofta går att kombinera med pågående verksamhet. Exempel på värdekedjor som har definierats vid genomförda gårdsbesök: Virkesförsäljning Vidareförädling av rustikmöbler Camping Köttproduktion. Virkesförsäljning Julgransodling - Entreprenad Virkesförsäljning Konferens Mathantverk Mjölkproduktion. Virkesförsäljning Frilufts/Sportaktiviteter Finsnickeri Boende & Mat. Virkesförsäljning Äventyr/Teambuilding Terrängkörning. Virkesförsäljning Jakt och Hundutbildning Boende. Virkesförsäljning Förädling/Försäljning av skogsbränslen Entreprenad - Hundsport Boende Köttdjursuppfödning/Försäljning. Virkesförsäljning Köttproduktion/Gårdsslakteri/Försäljning - Motorsågsutbildning 6

7 Skogen ses ofta som en sekundär aktivitet trots att den för det mesta ger ett starkt bidrag till gårdens ekonomi. Några exempel på motsatsen finns där den huvudsakliga sysselsättningen är relaterad till skogen. Det kan då t.ex. handla om att producera och leverera skogsbränslen till värmeverk. En del röjer och gallrar själva i den egna skogen. Självverksamheten beror då ofta på att man vill säkerställa att skogen sköts efter egna speciella önskemål t.ex. stickvägsfritt osv. I stort sett all själverksamhet i skogen sker i kombination med andra aktiviteter som mjölk- och köttproduktion, mathantverk, träförädling, naturturism och boende & konferens. Skogens skötsel och brukande påverkas om skogen utnyttjas för andra kommersiella ändamål. Bedrivs det aktiviteter som handlar om naturturism betyder det att det finns en starkare ambition att ha gammelskogen kvar även om den är överårig. Kontinuitetsskogsbruk kan då vara ett gångbart alternativ för att kombinera ett aktivt skogsbruk med andra aktiviteter i skogen. (Läs mer om kontinuitetsskogsbruk på sidan 11). Att ta fram specialsortiment har inte direkt varit vanligt bland de besökta gårdarna. Undantaget är de som förädlar själva. När de använder virke från egen skog anpassas uttaget av råvara specifikt till behovet i tillverkningsprocessen. Leveranser av knivfura, lövtimmer etc. kräver normalt minimivolymer vilket ofta medför att timmer av toppkvalitet tyvärr ofta blir levererat som normaltimmer. Julgransodling som aktivitet startades upp redan under JiLU-tiden. Leader Storsjöbygden har sedan fortsatt att stödja utvecklingen genom nätverksbyggande, kompetensutveckling etc. Mot slutet av projektetperioden har MVuS engagerats sig och var bl.a. medarrangör vid ett seminarium on julgranar och pyntegrönt. En vanlig trend har blivit att söka lämpliga julgranar i självföryngrade bestånd och sälja dessa under namnet naturgranar. På så vis kan verksamheten generera ett visst mått av intäkter medan verksamheten utvecklas och ytterligare arealer julgransodlingar etableras. (se avsnittet pilotprojekt sidan 11). Intresset för naturturism tycks öka och många lantgårdar bedriver idag verksamhet som vänder sig till besöksnäringen. En del väljer att koncentrera sig på mat och logi medan andra lägger fokus på upplevelseraktiviteter. Några har valt att göra båda delarna. Två deltagare i projektets nätverk håller på att etablera s.k. trailcenters med Mountainbikesbanor. I nuläget handlar det om att bygga attraktiva stigar och detta arbete börjar nu organiseras. Tanken är att locka cykelturister att pröva fler bikingalternativ längs vägen till/från Åre. Kontakter har etablerats mellan dessa parter och samarbete planeras. Jaktsafaries, jakt- och hundutbildning är en relativt sett vanlig verksamhet i Jämtland. I projektets nätverk finns några sådana företag representerade. I samtliga fall handlar det då om väl etablerade företag med många års erfarenhet. Vidare finns det företag som specialiserats sig på upplevelser/äventyr som t.ex. teambuilding och turridning. Teambuilding innebär ett antal aktiviteter i skogsmiljö där deltagarna uppmuntras till samarbete för att uppnå bästa resultat. Turridning handlar om 1-5 dagars ridturer i skog och fjällmiljö med övernattning och måltider sker i fält. 7

8 På frågan om hur gårdarna marknadsför sin verksamhet svarade samtliga att den viktigaste är den spridningen sker från kund till kund. Andelen återvändande kunder är också ofta mycket hög. Räknar man även in nya kunder som fått information genom redan trofasta kunder är det vanligt att över 80 % kan hänföras till den kategorin. De flesta företag vi har besökt har en hemsida som underhålls i varierande grad. Hemsidan ses som ett viktigt och effektivt komplement till den spridning som sker från kund till kund men har också en viktig funktion som anslagstavla över vad som är på gång. De som redan är etablerade har ofta gått igenom en lång och osäker etableringsfas. Många har fått kämpa länge i motvind med ständiga kommentarer om att det där kan väl aldrig bära sig! Den relativt långa etableringsfasen beror naturligtvis insikten om risken att leva med för stora kapitalkostnader. I de fall tunga investeringar måste göras påtalades betydelsen av att kunna hantera eventuella förluster i samband med återförsäljning av maskiner, utrustning etc. Tyvärr händer det allt för ofta att diversifierad gårdsverksamhet slentrianmässigt benämns som sylt kok i källaren oavsett vad det handlar om. Detta är naturligtvis djupt orättvist mot alla de som kämpar med att utveckla sina företag till bärkraftiga enheter. Under våra gårdsbesök har vi fått en fantastisk uppfinningsrikedom och skaparkraft. De företag som har varit noga med att värna om bygdens intressen har ofta tjänat på detta sett ur ett längre perspektiv. Det kan t.ex. handla om att underlätta för samarbeten med andra företag som tangerar den egna verksamheten eller om att engagera sig i gemensamma bygdefrågor. Vår ambition är att underlätta kontakter mellan lantbrukare och förädlingsaktörer. Vid sidan av lantgårdarna har därför även några träförädlingsföretag besökts redan under fas 1, som Fyrås Trä, BK Trä och Jämtgärsgård. Tanken är att fler förädlingsföretag ska besökas under fas 2. Gemensam framgångs faktor för dessa företag är produktspecialisering och en stabil tillgång av specialsortiment. Många skogsägare saknar kännedom om dessa företag och möjligheten att leverera ett sortiment som betingar ett högre värde än de så kallade normal sortimenten. Att inom regionen höja förädlingsvärdet på den skog som avverkas är en viktig parameter för att stärka och utveckla landsbygdsföretagen. Att skapa kontaktytor inom dessa värdekedjor underlättar för olika former av samarbete och en möjlighet att utveckla innovationer inom skog och trä sektorn. Utöver de ovan nämnda 31 företagen har ytterligare 4 gårdar besökts i samband med att projektet har organiserat fältövningar med temat mer värden ur skogen för deltagare i kursen företagsam på gården Seminarier Projektet har varit med om att planera och organisera 4 seminarium. Två av dessa har genomförts helt och hållet i egen regi medan de två övriga har skett i samarbete med andra parter. Följande seminarier har hållit: Ta vara på skogens möjligheter Inspirationsdag om lövskogen Julgranar och Pyntegrönt Kontinuitetsskogsbruk. 8

9 Ta vara på skogens möjligheter Seminariet anordnades i samband med Torstadagen hösten Programmet byggdes upp kring fyra föreläsningar: Utmaningar och möjligheter för trä, Mikael Eliasson Skog är mycket mer än träd med olika långa barr", Anna Fors Ward Optimering av skogens resurser timmerhus & rustik inredning, Erik Hjärtfors Skogens själ och själens skog, kåseri av Elin Olofsson Mikael Eliasson, VD för Svenskt Trä inledde med att ge sin bild av läget för svenska trävaror på världsmarknaden. Satsningen på den kinesiska marknaden togs upp som en enorm möjlighet kopplat till vissa risker. Mikael såg optimistiskt på den svenska landsbygdens förutsättningar att bli ett viktigt framtida produktionsområde för trävaror. Att jobba med ett förnyelsebart material på ett hållbart sätt kommer att bli en stark fördel i en situation som alltmer påverkas av den globala uppvärmningen. Anna Fors Ward berättade om hur man framgångsrikt kan nyttja gårdens resurser genom att använda skogen till mer än bara traditionellt skogsbruk. På områden som lämpar sig väl för jakt kommer skogsavverkning i andra hand. Upplevelseaktiviteter som jaktutbildning, hundträning och jaktsafaries etc. är verksamheter som idag tillsammans ger högre nettoinkomster jämfört med det som tjänas in på virkesleveranser. Dessutom står skogen kvar och bidrar till att värdet höjs på fastigheten. Erik Hjärtfors tog oss med på en spännande resa om hur man kan öka utnyttjandegraden av gårdens skogresurser till svindlande höjder. Från att tidigare har arbetat med både skogsturism och träförädling har Erik nu börjat koncentrera sig mer på träförädling. Timring av hus är fortfarande en aktivitet men tillverkning av rustik inredning börjar nu få verklig genomslagskraft, speciellt i storstadsområdena. Erik visade möbler och andra inredningsdetaljer som säljs mycket framgångsrikt till höga priser. Ofta handlar det om att skapa en vildmarkskänsla genom att framhäva det naturliga materialet så mycket som möjligt. Elin Olofsson avslutade programmet med ett kåseri om hur hennes egna uppfattningar och upplevelser av skog och landsbygd har formats. Elin kommer ursprungligen från Offerdal och återvänder ofta dit men har också ett liv i staden. Hur människan har präglats av att i generationer leva i nära relation till skog och natur illustrerades på ett finkänsligt och balanserat sätt i hennes kåseri. Inspirationsdag om Lövskogen Den 27 maj 2014 genomfördes en inspirationsdag om Lövskogens möjligheter i strålande sol med ca 50 deltagare. Programmet började inomhus med inledning av länets landshövding. Sedan följde ett antal intressanta föredrag och presentationer med varierande innehåll. Stellan Gustavsson från Länsstyrelsen i Södermanland talade om möjligheten att utveckla attraktionsvärden i landskapet i syfte av att öka intresset för besöksmål med koppling till gårdar och bygder. Hur man med enkla medel kan öka småfågel- och insektspopulationer som i sin tur skapar ett 9

10 rikare landskap. Hur skogsägare värderar sin skog på olika sätt togs upp. Virkets betydelse är ofta underordnat personliga upplevelsevärden etc. Erik Gudmundsson, ledamot av LRFs regionsstyrelse och självverksam skogsägaren redogjorde för hur han bedriver vidareförädling baserat på råvara från egen skog. Lövträd sparas och vårdas för att skapa kvalitetsråvara till specifika produkter, som måttbeställda bord och stolar. Renovering av gamla fönster och möbler är i dag en växande marknad. Peter Blombergsson höll en föreläsning om konceptet matskogen som går ut på att skörda matprodukter som t.ex. svamp, bär och örter etc. längs skogsbilvägar och på hyggen. Peter har även utvecklat en högvärdig form av Björksirap. Björkar tappas på sav som kokas ner till sirap för att sedan buteljeras på 4 cl- flaskor. Priset per flaska ligger på kr. En annan intressant produkt kommer från Sprängtickan som även kallas Chaga (Inonotus obliquus). Tickan utvecklas på björkstammar och då björken dör sprids den via sporer till nya björkar. Chaga har använts i Asien under flera tusen år för att stärka immunförsvaret. Efterfrågan är stor och priset direkt mot kund ligger på ca kr/kg. Chaga dricks normalt som te. Erika Ranbrandt, finsnickare från Marieby berättade om sitt företag. Liksom Erik Gudmundsson använder hon mycket råvara från egen skog och tillverkar en del möbler på specialbeställning. Erika försöker ibland att testa sådant som kan verka lite ovanligt som t.ex. att blanda flera trädslag i samma produkt. Hon hade tagit med sig en del föremål som deltagarna kunde beskåda. Erika har på senare tid kommit att koncentrera sig mer och mer på måttbeställd köksinridning där kunden ges möjlighet att påverka utseendet från grunden. Leif Jonsson från Görviks Lövträ tog upp vad som är viktigt att tänka på när man sågar och torkar lövträd. Metoden för sågning kallas genomsågning som går ut på att maximera utbytet från varje stock. Torkningen är avgörande om virket skall vara dugligt till möbler och golv. Konditioneringen i torkningens slutskede är extra viktigt för att få virket spänningsfritt. Görviks Lövträ AB är specialister på interiörträ och då främst lövträ. Det innebär allt från enkla lister till färdiga produkter så som akustiksystem, trapprenovering och en liten del massiva golv i lövträ. Anna Hedendahl från Torsta AB talade om hamling och möjligheterna att använda växtmaterial från lövskog till djurfoder. Hon visade olika exempel på betade ämnen och hur tillgång och kvalitet på foder kan påverka djurens trivsel och hälsa. Det gäller at ta vara på all den kunskap som byggts upp på det här området under många generationer. Håkan Schuberg, Torsta AB visade vid en station hur skogsskötsel bör bedrivas i lövungskog. Det är viktigt att tidiga röjningar röjs försiktigt med ett kvarvarande stamantal på /ha och att styrkan i senare röjningar anpassas till att ge trädkronorna tillräckligt med utrymme ända fram tills nästa röjnings- eller gallringsåtgärd. K-G Lindbladhs som driver Hammarede smedja och är lärare på Bäckedals Folkhögskola demonstrerade vid sin station hur man genom gammal traditionell teknik kan tillverka ryssolja och träkol. Ryssolja tillverkas på samma sätt som tjära fast istället för törved används björknäver. När nävern bränns i ett slutet kärl sipprar olja ut som samlas upp i ett annat kärl. Ryssolja kan användas till samma saker som tjära men har även nyttjats som botemedel, salvor och infettning. 10

11 Julgranar och Pyntegrönt Kvällen den 6 oktober hölls ett seminarium om Julgranar och Pyntegrönt. Programmet hade arrangerats i samarbete med Storsjöbygdens Leaderområde och LRF. Gunnar Göthner från Degeberga i Skåne, en av de mest erfarna julgransodlarna i landet var kvällens stora dragplåster. Företaget Gunnars Granar planterar årligen granplantor. Gunnar betonade betydelsen av att börja klippa och forma granarna på ett tidigt stadium för att öka andelen som blir säljbara. Det är också viktigt att variera säljmetoder efter kundens intresse och önskemål. Att hugga sin egen gran i kombination med upplevelser av olika slag kan öka attraktionskraften och betalningsviljan väsentligt. Gunnars Granar producerar även Julgransris som material till kransbindning och andra dekorationer. Granskottsöl är en ny produkts som nu har släppts på marknaden. Lena Wisell berättade om hur Storsjöbygdens nätverk för julgransodlare hade byggts upp och om hur verksamheten bedrivs idag. Även Lena tog upp möjligheten att skapa olika former av upplevelser kring Julgransköpet. Det finns också ett starkt intresse inom nätverket av att börja producera pyntegrönt. Startsträckan för detta är dock ganska lång och någon form av stöd under utvecklingsfasen kommer sannolikt att behövas. Kontinuitetsskogsbruk Projektet arrangerade ett program om kontinuitetsskogsbruk den 7-8 oktober. Vi höll till på Framgården med tillgång till både övningsskog och konferensanläggning med boende. Nils Fagerlind (Linneuniversitetet, Ulvsåkra) ledde aktiviteterna både inne och ute. Nils bedriver utvecklings- och utbildningsarbete i kontinuitetsskogsbruk i det egna företaget, Ulvsåkra. Begreppen kontinuitetsskogsbruk respektive hyggesfritt skogsbruk används ofta som synonymer till varandra. Skogsstyrelsen föredrar att använda termen hyggesfritt skogsbruk och definierar det som ett samlingsnamn för skötselsystem, metoder och åtgärder som inte kallägger marken. Kontinuitetsskogsbruk inkluderar således en lång rad olika metoder och åtgärder som inte behöver ha särskilt mycket med varandra att göra. Dessa metoder klumpas ihop till ett samlingsbegrepp och representerar allt övrigt i en verklighet där kalhyggesbruket är normen. Listan över metoder som räknas som kontinuitetsskogsbruk blir därför lång: Luckhuggning Naturkultur Naturnära skogsskötsel Stamvis blädning Volymblädning Överhållen skärm Bild 1. Fältstudier i kontinuitetsskogsbruk 11

12 Kontinuitetsskogsbruk enligt Ulvsåkra Av ovanstående metoder rekommenderar Ulvsåkra i första hand metoderna Naturkultur och Naturnära skogsskötsel. Naturkultur = En skötselprincip snarare än en metod. Målet är att maximera nuvärdet på trädgruppsnivå, d.v.s. att sköta de träd som delar på samma växtutrymme så att den långsiktiga avkastningen maximeras. Enskilda åtgärder kan bli ganska olika beroende på utgångsläget och markägarens målsättningar. Naturnära skogsskötsel = En skötselfilosofi snarare än en metod. Målet är att öka lönsamheten genom att minimera insatserna. Det uppnås genom att eftersträva naturliga beståndsstrukturer där skogens egen dynamik i möjligaste mån sköter kvalitetsdaning, trädslagsval och föryngring. Det finns olika inriktningar av Naturnära skogsskötsel. Lubäckmetoden är ett exempel på en sådan inriktning. Ulvsåkras rådgivning utgår från två enkla principer: 1. Optimera lönsamheten genom att optimera skiktningen mellan träden. 2. Öka lönsamheten genom att minimera ingreppen snarare än genom att maximera produktionen. Naturkultur ger verktyg för att uppnå punkt 1 och Naturnära skogsskötsel ger vägledning för att uppnå punkt 2. Dessa två metoder kompletterar varandra och går utmärkt att tillämpa på en och samma gång. Med Naturkultur säkerställer man att varje enskild trädgrupp får en optimal skiktning så att den långsiktiga virkesavkastningen blir bästa möjliga. Med principerna från Naturnära skogsskötsel får man hjälp med gränsdragningar för vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra med hänsyn till skogens ekologiska förutsättningar. Det handlar oftast om att hindra att skogsekosystemet pressas till att avkasta över sin naturliga och långsiktiga förmåga, eller om att undvika åtgärder med allt för stor osäkerhet i lönsamhetsbedömningen. Natur och kultur går i första hand ut på att optimera värdeavkastningen genom att ge de bästa träden optimala förutsättningar. De träd som ger lägst förräntning tas bort. De träd som kan ge högst värdetillväxt friställs så att de kan växa maximalt. När luckor uppstår i samband med avverkning garanteras återväxten genom självföryngring som vid behov kombineras med grönrisplantering. Kontinuitetsskogsbruk bedöms generellt sett vara mer gynnsamt för den biologiska mångfalden än trakthyggesbruk. Marksvampar och i synnerhet mykorrhizasvampar är förmodligen den grupp av arter som skulle gynnas mest av kontinuitetsskogsbruk i jämförelse med trakthyggesbruk. I och med att hyggesfasen normalt aldrig inträffar blir kostnaderna för plantering, röjning och gallring mycket låga eller inga alls. När det gäller Bild 2. Skiktad skog totalproduktion sett ur ett långsiktigt perspektiv går åsikterna isär. Utifrån projektets intresse och synsätt är dock kontinuitetsskogsbruk ett alternativ som kan bli ett användbart komplement för många skogsägare vid sidan av trakthyggesskogsbruk. Framförallt kan hyggesfria metoder lämpa sig väl för skogsägare som bedriver egen träförädling genom att brukandet koncentreras på 12

13 trädindivider/trädgrupper snarare än på hela bestånd. Det blir därmed enklare att anpassa uttaget till specifika råvarubehov. Även aktiviteter som kan hänföras till begreppet naturturism gynnas naturligvis av fullskiktade skogar jämfört med kalhyggen. Studieresor Under projektperioden har det anordnats två studieresor. Syftet med detta har varit att underlätta erfarenhetsutbyten och skapa inspiration och motivation för nya företagsidéer. Under våren 2014 gick resan till Småland och senare under hösten genomfördes en resa till Frostviken och Norge. Småland Huvudtema för Smålandsresan resan var; förnybar energi, träförädling och generell landsbygdsutveckling. Första besöksmålet i Adelöv handlade mest om förnybar energi medan träförädling var det ledande temat för resans andra besöksmål i Lövsjö. Frågor med koppling till generell landsbygdsutveckling var ständigt närvarande under hela resan. I Adelöv (mellan Tranås och Gränna) berättade lantbrukaren Mikael Wik om gårdens strävan att försöka bli självförsörjande på energi. Ett närvärmeverk hade installerats för några år sedan som nu försörjs med gårdens spillvirke. Ingen omvandling till flis behöver göras. En frontlastare matar långved (3m) två-tre kubikmeter i stöten max tre gånger i veckan. Denna panna förser även kyrkan med energi liksom församlingshemmet där även förskolan har sina lokaler. Bild 3. Mikael visar pannan som ursprungligen eldades med halm Idag säljs ca kwh ut på nätet per år, vilket motsvarar hälften av den värme som pannan producerar. Tanken är att på sikt även gräva en kulvert fram till byskolan. Ambitionen finns även att byns privata villor skall få erbjudande om att bli anknutna till närvärmeverkets distributionssystem. Mikael visade även en vedfabrik som årligen levererar mellan 700 och kubikmeter ved till kunder i närområdet. För några år sedan köptes ett femton år gammalt 250 kw vindkraftverk från Halland på Blocket. Vindkraftverket är nu placerat 300 meter från gården och uppkopplat mot Eon:s nät. Därmed har målet om att vara helt oberoende av energi utifrån uppnåtts. Överskottet säljs vidare till elbolaget Bixia. Bild 4. Vedfabriken 13

14 I Lövsjö (strax norr om Åseda) tog värden Erik Hjärtfors först med oss på en promenad där vi bl.a. fick besöka ett skogsmuseum. Miljön bestod av en mäktig gammelskog med tydliga inslag av gammal tradition som kolmilor, tjärdalar etc. Vi blev sedan guidade genom fårstallet, gårdsslakteriet och den nyöppnade butiken. Fyrhjulingssafari har länge bedrivits som en aktivitet på gården Horseryd men sedan något år tillbaka sker även försäljning av fyrhjulingar. Snickeriet besöktes med bl.a. timmerhustillverkning och ett sevärt showroom där en mängd olika inredningsdetaljer kan beskådas. Erik är något av en pionjär när det gäller rustik inredning och hans möbler figurerar nu ofta i nationella inredningsmagasin. Ett viktigt genombrott kom när Farmen-Linda beställde ett bord från Loghouse. Bild 5. Loghouse Showroom Träförädling med koppling till trägårdsodling är någonting som kan komma att bli en lukrativ affärsidé. Ett nybyggt växthus konstruerat i rustik stil i visades och det finns nu idéer om att utveckla detta vidare. Resans sista studiebesök var förlagt till Edstorps såg och hyvleri. Ägaren Jerry Hillström visade oss runt och berättade om företagets verksamhet. Tillverkning av badtunnor och bastutunnor kombinerades med vedproduktion. Det fanns även möjlighet att hyra badtunnor. Jerry berättade även om olika former av samarbeten mellan lokala företag som har betytt mycket för att hålla bygden levande. Frostviken och Norge I månadsskiftet september-oktober gjordes ytterligare en inspirationsresa till Frostviken och Norge. Olika företag med inriktning på främst naturturism och mathantverk besöktes på båda sidor om gränsen. Första punkten blev fantastiska Korpens Öga & Rid i Jorm som verkligen är en helhetsupplevelse. Deltagarna får möjlighet att under några dagar rida helt fritt i en fantastisk skog och fjällmiljö. Att vistas baslägret är en upplevelse i sig med fantastisk mat i mysiga och mycket speciella lokaler. Influenser från Island har färgat miljön på ett väldigt spännande sätt. Sättet att förankra verksamheten genom att bygga upp relationer med olika intressegrupper i bygden kändes väldigt rätt. Ett exempel på detta är de pubkvällar som anordnas för lokalbefolkning och stugägare. Vidare besöktes bl.a. Lia Ranch i Ankarvattnet som är ett mångfasetterat lantbruk med inriktning på produktion och försäljning av nötkött i kombination med campingverksamhet och träförädling, bl.a. tillverkades rustikmöbler. Ett visst samarbete sker med Korpens Öga när det gäller turridning där Lia koncentrerar sig på 1-dagsutflykter. 14

15 Ett studiebesök gjordes på Jormvattnets Slakteri. Åtta gårdar i Frostviken hade gått samman och byggt ett eget slakteri för att kunna sälja lokalproducerat kött av hög kvalitet. Älgjaktslaget i Jorm har ställt sig positivt till ett samarbete och deras lokal har nu utvecklats till ett byslakteri med en kapacitet att slakta ett par hundra lamm och sextio nöt per år. I Norge besökte gruppen bl.a. företaget Fjellopplevelser med naturfotografering som specialitet. Främst var det tjäder och orrspel som lockade fotografer från hela världen. Jaktsafaris, björnspårning och naturvandring var andra aktiviteter som bedrevs som komplement. Vi fick även möjlighet att träffa kommuntjänstemän som berättade om En smak av Lierne en sammanslutning av 17 landsbygdsföretag inom natur, konst, kultur och upplevelser. Syftet är att samordna marknadsföring och profilering, produkt- och kompetensutveckling för medlemsföretagen samt kvalititetsäkring av varumärket En smak av Lierne Resan avslutades med ett besök på Fågelbergets Gårdschark där Margona berättade om verksamheten med att förädla kött av både vilt, nöt och lamm. Detta kombineras med stuguthyrning och en del upplevelseraktiviteter som hundspann etc. Pilotaktiviteter Två s.k. pilotaktiviteter har genomförts under perioden. Målet är att utvecklingen av dessa aktiviteter ska stödjas vidare i en eventuellt kommande fas av projektet. Generellt sett har det handlat om att studera möjligheter och problem för att få ett grepp om vilken utvecklingspotential som finns i relation till respektive aktivitet. Följande aktiviteter har valts som pilotaktiviteter: Julgranar och Pyntegrönt Bodsjöstugan Julgranar och pyntegrönt Sedan några år tillbaka finns det ett Julgransnätverk etablerat. Storsjöbygdens Leaderområde har stött nätverket med bidrag till resor, möten, erfarenhetsutbyte etc. Innan dess hade JiLU bedrivit aktiviteter för att utveckla julgransodling i länet. Det främsta syftet för MVuS handlar egentligen om att undersöka nätverkets behov av ytterligare stöd. Därför arrangerades ett seminarium i oktober 2014 i samarbete med Leader Storsjöbygden och LRF för att bl.a. diskutera vilka idéer möjligheter som finns för att vidareutveckla nätverkets arbete. Det som framkom då var att pyntegrönt skulle kunna vara ett viktigt och lönsamt komplement till julgransförsäljningen. Följande aktiviteter föreslogs: Ordna praktikplatser i södra Sverige där det finns mer erfarenhet av denna verksamhet. Kontakter med blomsterhandlare och andra berörda intressenter för att kartlägga efterfrågan på dekorationsris Studera marknaden för pyntegrönt. Distributionskanaler etc. Angående praktikplatser har en del kontakter redan tagits men det kan bara bli aktuellt under lågsäsong, helst vår sommar eller tidig höst. Detta handlar om en nisch som kan höja mervärdet för ett antal brukare i länet. Vi ser därför positivt på att medverka till en vidareutveckling av denna verksamhet. 15

16 Bodsjöstugan Bakgrund Hunge Folkets Hus Förening och Bodsjöbygdens ek. har tillsammans med Regionförbundet i Jämtlands län (Torsta AB) under 2012 drivit projektet Bodsjöstugan det som ett koncept för att skapa nya affärsverksamheter och arbetstillfällen i Bodsjöbygden. Vidare utvecklades under projektiden idéer för besöksnäringen med utgångspunkt från Bodsjöstugans koncept med destinationsdesign. Projektetidén var att utveckla ett koncept som byggde på en kombination av traditionella hantverkstekniker, ny teknik, modern maskinell tillverkning och produktion av stugor med inredning. Projektet har engagerat intresserade i Bodsjöbygden att tillverka en timmerstuga på 15 kvm. Stugan har getts en gestaltning förankrad i bygdens traditionella byggnadsstil med modern utformning och utgått från Boddas Bönhus upprest i Bodsjöbyn under 1000-talets senare del. Timmerstugans tillverkning, uppresning, färdigställande och inredande har varit ett forum och mötesplats för lokal vidareförädling av lokala hantverkare, producerande företag, leverantörer och föreningar för att utveckla och marknadsföra kompletterande produkter, tjänster och tillval som kan ingå i Bodsjöstugan. Bodsjöstugan steg 2 Bodsjöbygden Utveckling Ekonomisk Förening har i samarbete med Torsta AB i projektet MVuS vidareutvecklat konceptet Bodsjöstugan. Syftet med aktiviteten är att identifiera vilka faktorer som är avgörande för att utveckla och skapa nya värdekedjor i ett specifikt koncept som Bodsjöstugan. Erfarenheten från Bodsjöstugan steg 2 kommer att ingå i förberedelserna för MVuS Fas 2. Målet är öka möjligheterna för fler lokala aktörer att delta och på sikt skapa mervärden för enskilda företag och föreningar i området (för mer information se bilaga 1) Övriga aktiviteter Timringskurs Bodsjöbygden UTV har på uppdrag inom projektet MVuS planerat och genomfört en timringskurs där boende och mat ingick. Kursen genomfördes under tre dagar i slutet av november Syftet med aktiviteten var att utifrån ett specifikt upplägg skapa ett mervärde kring en enskild aktivitet. Målet med aktiviteten är öka samarbetet mellan olika föreningar, organisationer, lokala företag och enskilda intressenter. Skapa och utveckla nya värdekedjor (för mer information se bilaga 1). Deltagande under skogsdag om skogens möjligheter Den 29 november deltog personal från projektet vid LRFs skogsdag i Marieby. Temat för dagen var skogens möjligheter. Vi ansvarade då för en station som handlade om olika sätt att skapa mervärden ur skogen. Utgångspunkten var hur utbytet från ett antal trädslag kan optimeras. Användning av udda värdefulla trädslag som t.ex. rönn diskuterades liksom vilka alternativa produkter som kan relateras till de övriga trädslagen som fanns representerade på stationen. Trots den kalla morgonen infann sig en skara på ca 40 personer för att delta i ett varierat och intressant program. 16

17 Utvärdering av genomförda aktiviteter För att få synpunkter på projektets verksamhet har en enkät skickats ut till alla som har deltagit i minst en aktivitet. Omdömen har satts på en skala från 1-5 där 5 är högsta möjliga. Som kan ses i diagrammet nedan får samtliga aktiviteter höga omdömen. I efterhand har vi dessutom fått mycket positiv muntlig respons på framförallt resorna och lövskogsdagen. Även seminariet om kontinuitetsskogsbruk har fått mycket positivt omdöme. Många av deltagarna har uppskattat möjligheten att få ta del av positiva exempel och känt sig inspirerade att pröva nytt. För mer information angående synpunkter på genomförda aktiviteter och förslag på framtida verksamhet se sammanställning av kommentarer från enkätundersökning (se bilaga 2) Gårdsbesök "Ta vara på skogens möjligheter Småland Lövskogsdagen Frostviken-Norge Julgranar-Pyntegrönt Kontinuitetsskogsbruk Figur 3. Utvärdering av genomförda aktiviteter. Den vänstra axeln indikerar nivån på omdömen Resultat Erfarenheterna från MVuS fas 1 har genererat viktiga kontakter med både brukare och förädlingsaktörer. Projektet har arrangerat, på egen hand eller i samarbete med andra: 4 seminarier och 2 inspirationsresor samt besökt 31 företag (varav 28 lantgårdar och 3 förädlingsföretag). Runt 60 personer har deltagit i minst en av projektets aktiviteter (många har valt att delta i flera aktiviteter). Samtliga dessa ingår nu i MVuS nätverk och får kontinuerlig information om projektets verksamhet. Deltagare i projektets aktiviteter har fått en ökad insikt om skogens möjligheter inom ett flertal områden som, träförädling, skogsturism och mathantverk och alternativa skogsskötselformer. Arbetet med MVuS har skapat ett brett underlag för att gå vidare i en ytterligare fas. Projektets personal har fått en ökad inblick i den rådande situationen för många brukare som bedriver diversifierad verksamhet med skoglig inriktning. 17

18 Diskussion Det har blivit allt svårare att förbättra lönsamheten genom att enbart fokusera på produktionsökning. Detta var en kommentar som ofta fälldes från våra värdar under Smålandsresan. Alternativet att bredda verksamheten och öka förädlingsgraden är en möjlighet för många brukare men det är ingen lätt väg att gå, det kräver mycket engagemang och tålamod. Risken för att misslyckas finns och det gäller att hålla investeringskostnaderna nere för att inte bli alltför sårbar. De flesta är överens om uttrycket att inte lägga alla ägg i samma korg. Man vill helt enkelt sprida riskerna och därigenom reducera sårbarheten. I stort sett alla företagare vi har mött har fått bygga upp sin verksamhet i en situation som präglats av ett begränsat kundunderlag. Efter hand har cirklarna blivit större och en del har skaffat sig ett kundunderlag i storstadsområdena i Sverige och några har även lyckats att ta sig in på den internationella marknaden. Andra har valt att utveckla nya metoder för att sälja lokalt och regionalt. Fasta kunder som beställer i förväg verkar vara ett tryggt sätt som samtidigt är väldigt kostnadseffektivt. Ett lämpligt utlämningsställe utses företrädesvis i någon av regionens tätorter. Kunderna meddelas tidpunkten för distribution av beställda varor. Betalning sker ofta digitalt och kunden är sedan länge klar över priset. Att inte behöva hantera kontanter vid distributionstillfället förenklar processen väsentligt och inom någon timma har alla fått sitt. De företag som vi besökt har inte haft som primärt mål att öka antalet anställda. Snarare finns en rädsla att bli alltför sårbar om man drar på sig för stora fasta kostnader. Tillfällig personal kan sättas in under perioder med hög belastning. Huvudsakligen väljs då främst lokal arbetskraft som är känd sedan tidigare. Denna typ av arbetskraft kan ibland ha egna företag men väljer att ta kortare påhugg för att få in extrainkomster. Det förekommer även att företag byter tjänster med varandra eftersom det ibland finns perioder med ledig kapacitet. Generellt sett är det tveklöst betydligt enklare att uppnå produktivitetsökning i områden med höga befolkningskoncentrationer. För att uppnå en hållbar avkastning sett ur ett längre perspektiv blir det för många företag nödvändigt att operera på en marknad som sträcker sig utanför länet. Men å andra sidan tycks man i vissa bygder ofta visa på en enastående förmåga att kompensera genom högre kvalitet i den sociala gemenskapen och en effektiv och nära företagssamverkan etc. Utrymmet blir naturligtvis mindre för flera företag att konkurrera med samma utbud på den lokala marknaden. En lösning kan vara att komplettera varandra för att uppnå en större mångfald. Istället för att alltid tänka expansion för de enskilda företagen kan det ibland vara viktigare att sträva efter att få igång fler enmans- eller familjeföretag med olika inriktning. Många menar att en sådan utveckling leder till en dynamisk och attraktiv besöksmiljö vilket i sin tur skapar mervärden för alla som lever och verkar i bygden. Livskvalitetens betydelse är något som berörts åtskilliga gånger under våra möten ute i företagen. Det är inte ovanligt att den nuvarande inriktningen har kommit till stånd för skapa en förbättrad livsituation med mindre stress och bundenhet etc. Att ha flera ben att stå på innebär inte mindre arbetsbelastning men det blir ofta mer stimulerande. Om vi ökar hastigheten/volymerna så kanske vi kommer att tjäna mer men samtidigt kräver detta stora investeringar som tyvärr ofta ökar sårbarheten och leder till ett stressigare liv. Detta handlar definitivt inte om utvecklingsfientlighet utan snarare att man har tänkt igenom sin livsituation på ett mer genomgripande sätt och planerar 18

19 därefter. Dagens företagare på landsbygden har förmodligen fått en större frihet att forma företagets verksamhet efter egna intressen och förutsättningar. En viktig förklaring till att detta är möjligt beror sannolikt på att det numera finns effektiva tekniklösningar som även passar till mindre produktionsenheter. Landsbygdsföretag som bedriver en diversifierad småskalig produktion med hög förädlingsgrad har idag ofta tillgång till en betydligt bättre utrustning jämfört med tidigare. Ett annat problem har varit att samhällets kontrollsystem, till allt för stor del, endast varit anpassade till stora enheter vilket har varit negativt för småskaliga alternativ. Detta börjar nu i viss mån att ändras men än återstår en hel del att göra. Att skogen har många möjligheter håller de flesta med om men trots detta kan det vara svårt att hitta företagsidéer som bär sina egna kostnader. Många företag utvecklar sina affärsidéer under lång tid innan det blir möjligt att ta ut någon vinst ur verksamheten. Vanligtvis är det relativt lätt att starta upp företag men det råder inget tvivel om att ett ökat stöd behövs under den känsliga perioden innan nya produkter/tjänster når ut på marknaden. Detta är något som mer eller mindre gäller för alla typer av företag. Verksamheter som är beroende av skogliga resurser har fördelen av att kunna generera produkter och tjänster som normalt anses som naturligt rena och hållbara. Även kvalitet är ett försäljningsargument och något som ofta motiverar ett relativt högt pris. Hur går vi vidare? Som tidigare nämnts har denna första fas fokuserats på att lägga en grund för ett fullskaligt 3- årsprojekt. Erfarenheterna från fas 1 har skapat många värdefulla kontakter och projektets eget nätverk har bidragit med en hel del idéer. En nybildad referensgrupp på 15 personer kommer att ha sitt första möte i mitten av mars Förslag och idéer kring den fortsatta verksamheten kommer då att diskuteras. I gruppen finns följande kompetensområden representerade: Träförädling Anpassad skogsskötsel Naturturism Mathantverk Bioenergi Vår intention är att vi ska ansöka om medel ur det nya landsbygdsprogrammet för att kunna bygga vidare på det som har genomförts i MVuS fas 1. Vi ser det som viktigt att det övergripande målet med vårt fortsatta arbete blir att stödja innovationer och bärande företagsidéer på landsbygden i samstämmighet med de riktlinjer som fastlagts i det Regionala Utvecklingsstrategin En del exempel finns att hämta bland de kontakter som utvecklats under arbetet med MVuS fas 1. Alla möjligheter med koppling till skog och skogsutnyttjande bör vara kvalificerade så länge det finns potentiella mervärden. Vilka aktiviteter som sedan Torsta AB väljer att stödja påverkas naturligtvis av vår egen kompetens och av vilka ekonomiska ramar som gäller. Självklart bör även en analys göras av olika idéer och aktiviteter för att kunna ge prioritet till det som bedöms mest lovande. 19

20 Med tanke på de önskemål som kommit från deltagarna i kontaktnätet kommer vi även i fortsättningen försöka att arrangera intressanta föreläsningar, studieresor och andra aktiviteter i syfte av att stödja erfarenhetsutbyten och kompetenshöjning. Vår ambition i det fortsatta arbetet är att i högre grad kunna stödja konkreta affärsidéer och innovationer. Slutord Sammanfattningsvis finns det inga enkla lösningar på hur man ska få företag att blomstra på landsbygden. Deltagare i projektets nätverk har ofta nämnt betydelsen av att: Vara kunnig och engagerad Ha en väl fungerande samverkan mellan företagare för att generera ömsesidiga fördelar Bygdegemenskap för lokalt välbefinnande som i sin tur ger en positiv bild till besökare. Koppla produkter och tjänster till sitt genuina ursprung på ett tydligt sätt. Hålla nere investeringskostnader Ekonomiskt stöd under känsliga perioder innan produkter och tjänster når marknaden så att fler vågar ta risken att satsa. Identifiera och utnyttja landsbygdens fördelar Känna stolthet över att bo och leva i bygden Och sist men inte minst ha tålamod! Vi vill passa på att tacka alla de som har deltagit i projektet. Det har varit fantastiskt att få ta del av all den skaparkraft och entusiasm som finns runt om i länet. Vi hoppas att vi får möjlighet att bygga vidare på det samarbete som inletts genom detta projekt. Fördelen med att arbeta med skogsrelaterad verksamhet är att det aldrig blir omodernt så länge vi tar vara på alla möjligheter! Torsta den 26 mars 2015 Per-Olof Nilsson Peter Fälth 20

21 Bilaga 1 Redovisning av delprojekt Projektets titel: Mer värde ur skogen Projekt nr: Projektägare: Torsta AB Kontaktpersoner: Per-Olof Nilsson Peter Fälth Delprojektets titel: Grundkurs i timring Bodsjöstugan steg 2 Hunge Projektrapporten har sammanställts av Bodsjöbygden Utveckling Ekonomisk Förening