Analysrapport Alingsås. Trygghetsundersökningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Transkript

1 Analysrapport Alingsås Trygghetsundersökningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Analysrapport för Alingsås kommun 2011

2 Vid frågor om innehållet, kontakta: Stefan Hellberg, analytiker Polisområde Älvsborg/stab Polismyndigheten i Västra Götaland Box Borås stefan.hellberg@polisen.se Lotta Jofjord, brottsförebyggande kommissarie Polisområde Älvsborg/stab Polismyndigheten i Västra Götaland Box Borås lotta.jofjord@polisen.se 1

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING RESULTAT OCH ANALYS AV TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN I ALINGSÅS KOMMUN NEDSKRÄPNING SKADEGÖRELSE OCH KLOTTER Skadegörelseproblematik i trygghetsundersökningen Till polisen anmälda skadegörelse- och klotterbrott BOSTÄDER SOM TILLHÅLL FÖR NARKOTIKAMISSBRUKARE VIDARE NARKOTIKARELATERADE FRÅGOR I TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN PROBLEM MED KVINNOR SOM ANTASTAS PROBLEM MED TRAFIKEN UTSATT FÖR VÅLD TILLGREPP/STÖLD Uppger i trygghetsundersökningen att de utsatts för stöld Till polisen anmälda tillgreppsbrott (stöld) ORO ATT UTSÄTTAS FÖR BROTT KÄNNER SIG TRYGG ELLER OTRYGG I SAMBAND MED UTEVISTELSE KVÄLLSTID AVSTÅTT FRÅN AKTIVITET PÅ GRUND AV RÄDSLA POLISEN BRYR SIG ELLER BRYR SIG INTE OM DE LOKALA PROBLEMEN STATISTISKA KOMPLEMENT UNGDOMAR SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSEN BAKGRUND OCH SYFTE BAKGRUND Analysgrupperna Centrala analysgruppen Lokala analysgruppen SYFTE METODOLOGISK RAM OCH DATAINSAMLING...19 Referenser Övriga referenser

4 1 Sammanfattning Trygghetsundersökningen är polisområde (PO) Älvsborgs nionde trygghetsundersökning som genomförts i samverkan med kommunerna inom polisområdet 2. Denna analysrapport syftar till att uppmärksamma eventuella förändringar i invånarnas, i Alingsås kommun, självskattade upplevelser kring och utsatthet av olikartade problemområden såsom våld, skadegörelse eller tillgreppsbrott. Informationskälla i sammanhanget har varit trygghetsundersökningen. Observerade resultat har värderats utifrån information inhämtad från (1) tidigare trygghetsundersökningar, (2) polisiära datasystem, och (3) mediearkivet. Följande utveckling har registrerats: Andelen som upplever nedskräpning som ett problem har ökat över tid i Alingsås kommun Andelen i Alingsås kommun som upplever skadegörelse, i sin närmiljö, som ett problem har reducerats över tid. Andelen som uppger att de utsatts för skadegörelse har minskat över tid. Antalet anmälningar rörande skadegörelse har ökat över tid Andelen i Alingsås kommun som upplever att bostäder som tillhåll för narkotikamissbrukare är ett problem har ökat 5 procent av de svarande i Alingsås kommun har uppgivit att kvinnor antastas, men att detta inte är ett problem. En vidare diskussion kring denna problematik återfinns i resultatbeskrivningen 49 procent av de svarande i Alingsås kommun upplever olika trafikrelaterade företeelser som problematiska Ett viktigt konstaterande är att våldsbrott karaktäriseras av stora mörkertal. Platser där respondenterna mest frekvent uppger sig ha blivit utsatta för våld är (1) på sin arbetsplats, (2) på någon annan plats, och (3) inom ramen för det offentliga rummet Andelen respondenter som uppger att de utsatts för stöld minskar över tid i Alingsås kommun. Även antalet anmälda stöldbrott är avtagande över tid Andelen i Alingsås kommun som uppger att de känner oro inför att utsättas för brott är färre än vid flertalet tidigare genomförda trygghetsundersökningar Andelen av respondenterna i Alingsås kommun som uppger att de känner sig trygga har ökat över tid Andelen i Alingsås kommun som menar att polisen bryr sig om de lokala problemen uppgår till 37 procent, andelen som menar att polisen inte bryr sig uppgår till 15 procent De avsnitt som behandlar bakgrund, syfte, och tekniska samt definitionsmässiga aspekter, finner läsaren i den avslutande delen av denna analysrapport. Upplägget motiveras av önskan att maximera användningen och tillgängligheten av föreliggande analysarbete. Den intresserade, som vill skaffa sig en bredare förståelse inför föreliggande analysrapport, rekommenderas att inleda sin läsning med kapitel 6 och 7. 1 Trygghetsundersökningen 2011: Kommunens diarienummer: 2011: 400 KS Trygghetsundersökningen 2011: Polisens diarienummer: AD /10 2 Kommuner inom polisområde Älvsborg: Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. 3

5 2 Resultat och analys av trygghetsundersökningen i Alingsås kommun Detta avsnitt behandlar områden som finns med i trygghetsundersökningen och som medborgarna i Alingsås kommun framhåller som: händelser eller fenomen som i stor utsträckning upplevs som ett problem eller något man har råkat ut för, till exempel ett brott ett resultat av att man i allt mindre utsträckning ser en situation som ett problem eller ett område som: analysgrupperna särskilt vill belysa för polis- och kommunledning. Under vissa avsnitt som avhandlar att medborgarna utsatts för någon form av brott, och uppgett detta i trygghetsundersökningen, finns en undergrupp i dokumentet som visar motsvarande brottsområdes brottsstatistik. Informationen och diagrammen kompletteras också med resonemang runt resultatet från trygghetsundersökningen och den anmälda brottsstatistiken. I resultatdelen av denna analys kommer även rekommendationer att framföras. Viktigt att poängtera är att dessa utarbetats som ett led i dialogen mellan den centrala och den lokala analysgruppen. Detta resonemang gör sig gällande såtillvida inget annat framförs. Problemområdena nedan är strukturerade utefter ordningen i trygghetsundersökningens resultattabell över Alingsås kommun, och har således inte något att göra med allvarlighetsgraden på problemen. 2.1 Nedskräpning Vid 2011 års trygghetsundersökning uppger 32 procent av respondenterna i Alingsås kommun att de anser nedskräpning vara ett problem. Detta är en statistiskt säkerställd ökning relaterat till trygghetsundersökningar som genomfördes åren 1999 (23 procent), 2000 (25 procent) och 2003 (25 procent). Summerat kan det sägas att problemupplevelsen av nedskräpning har ökat med 9 procentenheter mellan mättillfällena år 1999 till Även i medierna har upplevelsen kring den ökade nedskräpningen i Alingsås uppmärksammats, och det framförs bland annat att där nedskräpningsproblematiken är som värst finns det god tillgång till papperskorgar 3. Rent geografiskt innehåller innerstadsområdet högst andel respondenter som anser att nedskräpning är ett förekommande problem i deras närmiljö. Den delgrupp som innehar högst andel av respondenter, som anser att nedskräpning är ett problem, är åringarna (35 procent). Slutligen upplever kvinnor i större utsträckning, än män, nedskräpning som ett problem. Rekommendationer: Analysgrupperna ämnar först framföra en rekommendation, som faller inom kommunens ansvarsområde. Den syftar till att kommunen bör ta ett större ansvar och ett helhetsgrepp runt nedskräpning, genom att dels göra skolorna delaktiga och mer aktiva i skräpplockardagar (med stöd från till exempel Håll Sverige rent ), dels 3 Björkas, M. (2011) Alingsås blir allt skräpigare, Alingsås Tidning. 4

6 bedriva kampanjer och ge information för att få de grupper som skräpar ned mest att ta ett större ansvar. Diskussion bör rent allmänt ske inom kommunens olika enheter, och i synnerhet inom Stadskärnegruppen, som kan vara berörda av ovan beskriven problematik om hur man löser nedskräpningsproblematiken. Polisens roll i det nedskräpningsstävjande arbetet skulle kunna vara att ge kommunens medborgare ekonomiska incitament att inte skräpa ned, det vill säga att i högre grad tilldela nedskräpande individer böter. Polisen bör också i allmänhet informera medborgarna om vad nedskräpning leder till: otrygghetskänsla och ökad nedskräpning. En ökad nedskräpning kan i sin tur provocera fram klotter och skadegörelse med mera. 2.2 Skadegörelse och klotter Skadegörelseproblematik i trygghetsundersökningen Andelen respondenter som uppger att skadegörelse är ett förekommande problem i området där de bor uppgår år 2011 till 29 procent. Jämförs denna procentsats med föregående trygghetsundersökningar finner vi att det skett statistiska förändringar över tid mellan 2011 års resultat och åren 2005 (34 procent) och 2006 (35 procent). Vi kan här tala om en reducering av den andel i Alingsås kommun som upplever skadegörelse, i sin närmiljö, som ett problem med drygt 6 procentenheter. Den delgrupp som innehar störst andel respondenter vilka uppger att skadegörelse i närområdet är ett problem är åringarna. Inom denna gruppering uppger 45 procent att skadegörelse i närområdet är ett förekommande problem. Det geografiska område som innehåller störst andel av respondenter som uppger att skadegörelse är ett problem, i deras närmiljö, är Bjärke (Norra). Kvinnor upplever i större utsträckning, än män, att skadegörelse i närområdet är ett problem. Den centrala analysgruppen skall nu skifta fokus och koncentrera sig på den andel respondenter vilka uppger sig varit utsatta för skadegörelse. Vad som initialt kan konstateras är att det över tid föreligger en statistiskt säkerställd reducering av den andel som uppger att de blivit utsatta för skadegörelse. Utvecklingen tydliggörs i diagram 1 enligt nedan. Andelen som uppger sig varit utsatta för skadegörelse 25% 20% Procent 15% 10% 5% 0% tal Diagram 1. Visar på utveckling över tid rörande den andel av Alingsås kommuns respondenter som uppger sig varit utsatta för skadegörelse. n=

7 Det geografiska område som innehåller störst andel av skadegörelseutsatta respondenter är Alingsås innerstad. De platser i Alingsås kommun som i störst utsträckning pekas ut som skadegörelsedrabbade är På er bil när den befunnit sig i området där du bor (31 procent), Annan skadegörelse de senaste 12 månaderna (på arbetet, under resa eller annat) (28 procent), och På er bil när den befunnit sig i annat område än där du bor (26 procent). De delgrupperna som innehar högst andel av skadegörelsedrabbade respondenter är åringarna (10 procent), och åringarna (10 procent). Slutligen uppger en högre andel kvinnor, än män, att de utsatts för skadegörelse Till polisen anmälda skadegörelse- och klotterbrott Över tid tycks utvecklingskurvan, med avseende på anmälda skadegörelse- och klotterbrott, att stiga. Konkretiserat innebär detta att antalet anmälningar, som kan sorteras inom detta problemområde, ökat över tid. I framställningen nedan åskådliggörs detta resonemang tydligare. Den centrala analysgruppen skulle även vilja understryka den stabilitet som tycks prägla det stigande antalet anmälningar. Antal anmälningar rörande skadegörelse och klotter Antal tal Skadegörelse Klotter Diagram 2. Illustrerar antalet anmälda skadegörelse- och klotterrelaterade brott. Ovan diskussion skall nu relateras till andelen självrapporterade skadegörelsedrabbade respondenter i Alingsås kommun. Som tidigare presenterats uppvisar utvecklingskurvan, kring självrapporterad utsatthet, nedåtgående tendenser. Samtidigt har diskussionen som rör antalet anmälningar konstaterat att det existerar en uppåtgående trend, där antalet anmälningar stiger över tid. Det föreligger därmed en diskrepans 4 mellan de bägge utvecklingstrenderna. Möjliga förklaringsansatser skulle kunna vara att majoriteten av skadegörelse- och klotterbrotten återfinns inom ramen för det offentliga rummet, och således inte inom den enskilda medborgarens privata sfär. 4 Diskrepans: avvikelse, brist på överensstämmelse, skillnad. 6

8 Rekommendationer: Kommunen rekommenderas upprätta en handlingsplan som reglerar och ger tydliga direktiv hur problemen med klotter och skadegörelse skall hanteras. Vem ansvarar för att brotten anmäls, vem skall anmäla uppkomna skador och klotter till saneringsgruppen och de som lagar skadegörelse, vem ansvarar för kontakten med andra berörda myndigheter så som Västtrafik och Transportverket runt ovan nämnd problematik och så vidare. Polisen å sin sida kan vara behjälplig och informera kommunen när skadegörelse och klotter upptäcks. Polisens roll runt klotter- och skadegörelseproblematiken kan vara likvärdig som ovan beskriven roll runt nedskräpning. Med andra ord ge berörda medborgare ekonomiska incitament att inte klottra och bedriva skadegörelse, det vill säga att i högre grad lagföra individer som klottrar och bedriver skadegörelse. Polisen bör också i allmänhet informera medborgarna om att klotter och skadegörelse i samma utsträckning som nedskräpning leder till: otrygghetskänsla och ökad nedskräpning. 2.3 Bostäder som tillhåll för narkotikamissbrukare Andelen av respondenterna i Alingsås kommun som upplever att bostäder som tillhåll för narkotikamissbrukare är ett problem har ökat då 2011 års trygghetsundersökning (11 procent) relateras till och 1999 (7 procent) och 2008 (5 procent). De geografiska områden där respondenterna i störst utsträckning uppger att bostäder som tillhåll för narkotikamissbrukare i deras närmiljö är ett problem är Östlyckan Brogården, och Bjärke (Norra). De delgrupper, rörande åldersindelning, som innehar störst andel av respondenter vilka uttrycker denna problembild är åringarna (19 procent). Allmänt tenderar män, i större utsträckning än kvinnor, att uppleva bostäder som tillhåll för narkotikamissbrukare i sitt närområde som ett problem. Rekommendationer: Kommunen bör föra en diskussion med fastighetsägarna inom de geografiska områdena Östlyckan/Brogården och Bjärke runt ovan nämnd problematik. Diskussionerna med fastighetsägarna bör också handla om hur man kan snygga till de fysiska miljöerna runt aktuella fastigheter, detta som ett led i att skapa ökad trivsel och minska möjligheten att bedriva någon form av kriminalitet. Polisen bör fortsätta och också utöka sin störningsverksamhet riktad mot kända kriminella element. 2.4 Vidare narkotikarelaterade frågor i trygghetsundersökningen Diskussionen rund narkotikarelaterade problem är i sig så pass komplex att analysgruppen väljer att inte göra några vidare uttalanden relaterade till detta ämne i trygghetsundersökningen. Analysgruppen problematiserar denna frågas komplexitet utifrån att den enskilda medborgaren kan ha svårt att avgöra om en person missbrukar narkotika, alkohol eller använder sig av läkemedel eller liknande som gör att personen upplevs som en missbrukare. 7

9 När det gäller uppgifter om narkotikarelaterade brott i polisens anmälningssystem, RAR 5, är även det förenat med viss komplexitet. I stort sett alla narkotikarelaterade brott som uppdagas av polisen är så kallade spaningsrelaterade brott och ingripandebrott 6. Detta innebär i stora drag att ju fler insatser och mer resurser polisen lägger på narkotikarelaterade problem, desto fler anmälningar relaterade till narkotika upprättas i polisens anmälningssystem. 2.5 Problem med kvinnor som antastas 5 procent av Alingsås kommuns invånare redovisar att de upplever att denna företeelse finns och att det är ett problem. Analysgruppen anser att dessa siffror är illa nog i sig, men det analysgruppen anser vara än mer anmärkningsvärt är de siffror som redovisas runt svarsalternativ: förekommer, men är inget problem. Detta svarsalternativ har 5 procent av de svarande uppgett. Analysgruppen gör reflektionen att definitionen av att antastas kanske tolkas av ett mindre urval av befolkningen som en mindre allvarlig förseelse än det är. Alternativt att de tolkar beteendet antasta som en annan typ av beteende, så som skämt eller liknande. Om 5 procent av Alingsås kommuns befolkning verkligen ser att kvinnor antastas men inte anser det vara ett problem är det något både polis och kommun bör engagera sig i. Fördelas respondenterna in i respektive åldersgrupp framgår det att den grupp som innehar flest respondenter med uppfattningen att kvinnor som antastas är ett problem är 70+ år. Allmänt så tenderar kvinnorna att uppleva detta fenomen som ett problem i högre grad än männen. Rekommendationer: Kommunen bör via folkhälsoarbetet lyfta ovanstående problem samt föra diskussioner med berörda intresseorganisationer, så som PRO 7, SPF 8 med flera. 2.6 Problem med trafiken Andelen respondenter som anser att olika trafikrelaterade fenomen är ett stort problem har i 2011 års trygghetsundersökning ökat med 6 procentenheter, från 15 procent (2006,2008) till 21 procent (2011). Störst andel respondenter, vilka anser att trafikrelaterade fenomen i närområdet är ett problem, uppvisar delgrupperna åringarna (59 procent) samt åringarna (51 procent). De geografiska områden där respondenterna i störst utsträckning uppger att olika aspekter av trafiken, i deras närmiljö, är ett problem är Bjärke (Norra) och Alingsås innerstad. Kvinnor uppger i större utsträckning, än män, att de upplever problem med trafiken. Ett problemområde som associeras till trafikområdet är bristen på cykelbanor. Här kan en ökad problemupplevelse observeras, och det geografiska område där respondenterna i störst utsträckning uttrycker denna åsikt är i Hemsjö Ingared, följt av Bjärke (Norra). En viss ökad problemupplevelse kan även observeras kring tung trafik/buller, och det geografiska område där respondenterna i störst utsträckning uttrycker denna åsikt är Alingsås innerstad. 5 RAR: Rationell anmälansrutin polisens anmälningssystem. 6 Ingripandebrott: egeninitierade insatser och planerade insatser från polisens sida. 7 PRO: Pensionärernas riksorganisation. 8 SPF: Sveriges Pensionärsförbund 8

10 Det konstateras att respondenterna uppvisar en reducerad grad negativa upplevelse rörande buskörning med moped eller mc, och trafikregler respekteras inte. Med andra ord uppger färre respondenter, relaterat till tidigare trygghetsundersökningar, att de upplever dessa trafikområden som problematiska. Sammantaget kan det konstateras att en majoritet av Alingsås kommuns respondenter upplever olika trafikrelaterade fenomen som problematiska, vilket indikerar att dessa bör tas på allvar, och hanteras av polis och kommun med förtur. Rekommendationer: Kommunen uppmanas fortsätta utveckla den initierade trafikplanen, bland annat för att tillfredsställa den önskan om fler cykelbanor som finns hos medborgarna. Polisen rekommenderas fortsätta och utöka sin störningsverksamhet gällande hastighetsöverträdelser, trafikbrott i allmänhet samt den buskörning som emellanåt pågår inom Alingsås kommun. 2.7 Utsatt för våld Med anledningen av de låga antal respondenter runt frågor gällande utsattheten för våld, gör analysgruppen endast ett kortare utlåtande gällande dessa frågor inom trygghetsundersökningen. En viktig förförståelse är att våldsbrott kan sägas karaktäriseras av stora mörkertal, vilket ytterligare försvårar möjligheterna att kommentera och dra slutsatser kring våld och dess komplexa dynamik 9. Nedan beskrivs därför endast lite kort vad som varit anmärkningsvärt runt denna punkt i trygghetsundersökningen. Den grupp som procentuellt innehar högst andel respondenter, vilka uppger att de blivit utsatta för våld som gett smärta, är delgruppen år. Fortsättningsvis kan det nämnas att de våldsdrabbade respondenterna uppger att platsen för våldshandlingen är inom ramen för det offentliga rummet, på sin arbetsplats, eller på någon annan plats. Utifrån trygghetsundersökningens självrapporterade statistik finner vi att kvinnor och män i likartad utsträckning uppger att de utsatts för våld. Dock existerar det en skillnad mellan vem som utsätter män respektive kvinnor för våld. Kvinnor utsätts i högre grad av våld från bekanta, medan männen i högre grad utsätts av främling. Rekommendationer: Kommunen rekommenderas fortsätta och utveckla arbetet i Samverkansrådet VINR (våld i nära relationer) runt problemet våld i nära relationer, där psykiatri, primärvård, individ- och familjeomsorg och polis ingår. Fortsatt samverkan mellan kommun och polis gällande kontroller av samlingsplatser som har alkoholutskänkningstillstånd rekommenderas, samt utökat samarbete med krögarna och vakter kopplade till krogmiljön för att minska alkoholintaget hos krogoch restauranggäster. En samsyn kring våld, välfungerande informationskanaler mellan berörda parter såsom föräldrar, fritidspersonal, individ- och familjeomsorg, polis och skolan, samt att dessa utgår från gemensamt utarbetade riktlinjer skulle framgångsrikt kunna stävja våldsuttryck. 9 Sarnecki, J. (2009) Introduktion till kriminologi 9

11 För polisens del rekommenderas förebyggande arbete i krogmiljön och ett nära samarbete med krögarna och vakter i krogmiljön i samband med alla helger eller tillställningar under icke helger som lockar ett stort flöde av individer till stadens krog- och restaurangmiljöer. Även fortsatt och intensifierat polisiärt arbete enligt Kronobergsmodellen 10 rekommenderas. 2.8 Tillgrepp/stöld Uppger i trygghetsundersökningen att de utsatts för stöld Utvecklingen över tid rörande andelen respondenter som uppger att de utsatts för stöld minskar i Alingsås kommun. Andelen som i 2011 års trygghetsundersökning uttrycker att de utsatts för stöld (10 procent) är signifikant mindre än vid de tidigare genomförda trygghetsundersökningarna. Framställningen nedan syftar till att åskådliggöra denna utveckling över tid. Självrapporterad utsatthet för stöld 25% 20% Procent 15% 10% 5% 0% tal Diagram 3. Beskriver utvecklingen över tid rörande de respondenter som i trygghetsundersökningen uppger att de utsatts för stöld de 12 senaste månaderna. n=1406. De geografiska områden där respondenterna i störst utsträckning uppger att de utsatts för stöld är Östlyckan Brogården, och Noltorp - Kvarnbacken. De delgrupper, rörande åldersindelning, som innehar störst andel av respondenter vilka uttrycker denna problembild är åringarna (16 procent). Allmänt så tenderar män att, i större utsträckning än kvinnor, utsättas för stöld. De platser eller andra omständigheter som omgärdar situationer då respondenter i Alingsås kommun frekvent drabbats av stöld är Av cykel, moped mc eller delar av dessa i området där du bor (26 procent), Annan stöld de senaste 12 månaderna (på arbetet, under resa eller annat) (24 procent), och På vind, i källare, i garage eller annat förvaringsutrymme som tillhör bostaden (22 procent). 10 Kronobergsmodellen: En polisiär arbetsmetod för att förebygga att ungdomar berusar sig och hamnar i våldssituationer i offentliga miljöer. 10

12 2.8.2 Till polisen anmälda tillgreppsbrott (stöld) Utifrån diagrammet nedan kan det sägas att trenden kring antalet anmälda tillgrepp är avtagande. Antal anmälda tillgrepp Antal tal Diagram 4. Antalet anmälda tillgreppsrelaterade brott över tid. Den observerade nedåtgående trenden kan betraktas som relativt stabil, där ett tydligt mönster i reducerade antal anmälningar kan skönjas. Vi finner motsvarande utveckling rörande självrapporterad utsatthet för stöld, vilket innebär att både respondenternas upplevda utsatthet och det faktiska anmälningsantalet kan sägas följa en nedåtgående trend. Rekommendationer Kommunen rekommenderas se över den situationella brottspreventionen i utsatta områden. För att motverka cykelstölder rekommenderas även kommunen att se över möjligheterna för medborgarna att låsa sina cyklar, på platser som kommunen anordnat. Dessa bör vara väl upplysta och placerade där den informella sociala kontrollen kan verka fullt ut. Polisen kan bistå kommunen med information om vilka typer av cyklar som stjäls och vilka som återfinns och återlämnas till rättmätig ägare. 2.9 Oro att utsättas för brott I 2011 års trygghetsundersökning uttrycker 64 procent att de upplevt oro inför att utsättas för olika former av brott. Motsvarande siffra för 2005 och 2006 är 68 procent, vilket indikerar en nedgång av andelen respondenter i Alingsås kommun som känner oro att utsättas för brott. De geografiska områden där respondenterna i störst utsträckning uppger att de upplever oro att utsättas för brott är Alingsås innerstad och Noltorp - Kvarnbacken. De delgrupper, rörande åldersindelning, som innehar störst andel av respondenter vilka uttrycker oro inför denna problembild är åringarna. Kvinnor tenderar att, i större utsträckning än män, oroa sig för att utsättas för brott. 11

13 Rekommendationer: Först och främst vill analysgrupperna konstatera att graden av oro i stor utsträckning kan påverkas av globala händelser, över vilka Alingsås kommun inte har något inflytande. Det kan alltså vara frågan om att globala externa händelser, såsom ekonomisk lågkonjunktur, krig, eller svältkatastrofer, sprider en allmän oro. Kommunen rekommenderas fortsätta med både samarbetet, med främst bostadsbolaget Alingsåshem, och arbetet med att rusta upp fastigheterna och närområdet runt fastigheterna inom områdena Noltorp/Kvarnbacken och Östlyckan/Brogården, för att på detta vis minska känslan av förfall som leder till oro och otrygghet, samt ökar risken för ett område att utsättas för skadegörelse, klotter och nedskräpning. Efter förändring enligt ovan, rekommenderas kommunen att genomföra nya trygghetsvandringar. Kommunens Ljusråd och andra aktörer inom kommunen som arbetar med ljus rekommenderas att i högre utsträckning prioritera trygghet vid ljussättning. Ett exempel kan vara att permanenta viss ljussättning i några av parkerna och allén vid Norra Ringgatan. Polisen å sin sida uppmanas patrullera nämnda områden, i bil men främst till fots. Detta för att öka känslan av trygghet och stävja den ökade risken att dessa områden i större utsträckning än andra utsätts för skadegörelse, klotter, nedskräpning och annan kriminalitet. Polisen uppmanas också att genomföra riktade insatser mot problem eller kriminalitet som kommer polisen till känna Känner sig trygg eller otrygg i samband med utevistelse kvällstid Andelen av respondenterna i Alingsås kommun som uppger att de känner sig trygga inför föreliggande situation har ökat i 2011 års trygghetsundersökning, och uppgår till 76 procent. Tidigare år har motsvarande siffra befunnit sig kring 71 procent, och det går att tala om en statistiskt säkerställd förändring på 5 procentenheter mellan de två senaste trygghetsundersökningarna. De geografiska områden där respondenterna i störst utsträckning uppger att de upplever trygghet i samband med utevistelse kvällstid är Hemsjö Ingared (83 procent). Motsvarande område beträffande otrygghet är Östlyckan Brogården (20 procent). Delgruppen som innehåller störst andel otrygga individer är åringarna, följda av 70+ år (19 procent respektive 18 procent). Kvinnorna, jämfört med männen, har högst andel otrygga inom sin delgrupp (20 procent respektive 6 procent). Trygghetsundersökningens utformning inbjuder de respondenter som uppger att de känner sig otrygga att, i ett öppet svarsalternativ, närmare specificera den direkta anledningen till den upplevda otryggheten. Anledningar som frekvent anges härom är dålig belysning/mörkt (20 procent), alkohol-/drogpåverkade personer (15 procent) och allmänt otryggt (13 procent). Rekommendationer: Se vidare under rekommendationerna under punkt,

14 2.11 Avstått från aktivitet på grund av rädsla I 2011 års trygghetsundersökning kan det utläsas att 8 procent av de tillfrågade uppger att de avstått från att genomföra någon form av aktivitet, eftersom de känt sig otrygga eller rädda för att bli hotade, ofredade eller utsatta för våld. Här kan vi observera en positiv förändring, jämfört med åren 2005 och 2006 då motsvarande siffror uppgick till 11 procent respektive 12 procent. Åldersgruppen som innehåller högst andel av respondenter, som uppger att de avstått från någon aktivitet 11 på grund av rädsla, är åringarna (21 procent). Kvinnor uppger i större utsträckning, jämfört med män, att de avstått från någon av de aktuella aktiviteterna. Slutligen kan det sägas att det geografiska området där respondenterna i störst utsträckning avstått aktivitet är Östlyckan Brogården (11 procent). Rekommendationer: Se vidare diskussion under rekommendationerna i punkt 2.9 och Polisen bryr sig eller bryr sig inte om de lokala problemen Inom denna kategori uppvisar andelen av respondenterna som anser att polisen bryr sig, alternativt inte bryr sig, inga märkvärdiga fluktuationer 12 över tid som den centrala analysgruppen finner nödvändiga att kommentera ytterligare. Andelen som menar att polisen bryr sig om de lokala problemen uppgår till 37 procent, medan motsvarande siffra beträffande respondenter vilka är av motsatt åsikt är 15 procent. Det svarsalternativ som attraherat flest andel respondenter är Vet ej (49 procent). Det geografiska område där respondenterna i störst utsträckning uppger att de upplever att polisen bryr sig, om de lokala problemen, är Östlyckan Brogården (44 procent). Det geografiska område som innehar störst andel respondenter som anser att polisen inte bryr sig om de lokala problemen är Bjärke (Norra) (26 procent). Slutligen kan det konstateras att män i större utsträckning än kvinnor upplever att polisen bryr sig (40 procent respektive 33 procent), och samma förhållande gör sig gällande ifråga om uppfattningen att polisen inte bryr sig (18 procent respektive 12 procent). Rekommendationer: Rörande detta problemområde kan det först konstateras att polisen måste bli bättre på att nyttja både traditionella, och sociala, mediekanaler för att på ett fullgott vis förmedla till omvärlden när polisiära insatser genererar samhällsnyttiga resultat. En viktig aspekt att kommunicera till det omgivande samhället är händelsekedjan från brottsanmälan till fällande dom, det vill säga när det går att uppvisa att individens anmälan har resulterat i en positiv utgång för både polis och målsägande. Slutsatsen är att polisen måste förekomma i medier, och då framför allt i positiv bemärkelse. Analysgrupperna reflekterar även över den kommunikationsstrategi som polisen nyttjar då brottsoffer meddelas om ärendeavskrivning. Om beslutsprocessen kompletteras, så att även muntlig kommunikation ingår, skulle detta kunna verka för att insikt och förståelse inför den polisiära arbetsgången skapas. Troligen värderar den brottsutsatta individen en i högre grad interagerande kommunikationsstrategi. 11 Aktiviteter som behandlas i trygghetsundersökningen är: bio eller teater, restaurang, bar eller disco, sportevenemang, föreningsmöte, kurser och liknande, samt åka tåg eller buss. 12 Fluktuera: växla, stiga och falla, skifta, variera. 13

15 3 Statistiska komplement Detta avsnitt avhandlar ytterligare brottsstatistik som hämtats ur polisens anmälningssystem, RAR. Denna information redovisas som ett komplement till trygghetsundersökningen och diskussionerna ovan. Nedan diagram illustrerar hur utvecklingen kring antal anmälda brott i Alingsås kommun ser ut. Ur framställning kan det skönjas att antalet anmälda brott över tid Antalet anmälda brott Alingsås kommun Diagram 5. Stapeldiagrammet illustrerar utvecklingen kring antalet anmälda brott över tid, i absoluta tal. uppvisar en försiktig ökning. Samtidigt bör det poängteras att antalet anmälda brott över tid befinner sig på en relativt konstant och stabil nivå. 4 Ungdomar Följande avsnitt avhandlar information relaterad till ungdomar. Informationen är hämtad från CAN:s 13 drogvaneundersökning 2010 och polisens anmälningssystem, RAR. Inom kriminologisk forskning är ungdomsåren viktiga ur ett brottsperspektiv, och med anledning av detta redovisas vissa uppgifter kopplade till ungdomar separat under denna punkt. Det stora flertalet av alla ungdomar begår någon form av kriminalitet vid något tillfälle. 14 De flesta fastnar inte i någon långvarig kriminell karriär utan återgår till att bli skötsamma medborgare när de går in i vuxenlivet 15. Just för att ungdomsåren är en brottsaktiv period i en människas liv blir också denna aspekt extra intressant ur ett polisiärt och kommunalt perspektiv. 13 CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 14 Estrada, F. & Flyghed, J. (Red.) (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten. 15 Ibid. 14

16 I CAN:s drogvaneundersökning 2010 uppger ungdomar i årskurs 9 i Alingsås kommun: att 20 procent av pojkarna är intensivkonsumenter 16 av alkohol att 20 procent av flickorna är intensivkonsumenter av alkohol att pojkarna konsumerar större mängder alkohol än flickorna att 15 procent av pojkarna i Alingsås kommun har upplevt brottsrelaterade problem i samband med alkoholkonsumtion (bland de högsta siffrorna i polisområdet) att motsvarande siffra för flickorna är 9 procent att 19 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna röker ibland eller dagligen (Försäljning till ungdomar under 18 år är trots allt kriminaliserat!) att 6 procent av de svarande ungdomarna i Alingsås kommun har använt narkotika att 11 procent av pojkarna upplever det mycket lätt att få tag på hasch/marijuana inom 24 timmar (högsta siffran i polisområdet) att 8 procent av pojkarna har använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp med recept, 3 procent har nyttjat utan recept att 6 procent av flickorna har använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp med recept, 3 procent har nyttjat utan recept Diagrammet nedan redovisar både (1) antalet brott som utförts av 18-åringar och yngre, och (2) gärningsmän som är 18 år och yngre i Alingsås kommun. Framställningen indikerar att antalet brott som utförs av minderåriga har minskar de två senaste åren, dock bör det poängteras att det vid åren 2005 och 2008 föreligger kraftiga avvikelser. Detta bör tas i beaktande när diagrammet nedan granskas, och då en potentiell trend skall försöka åskådliggöras. Brott utförda av ungdomar 18 år och yngre i Alingsås kommun Antal gm Antal brott Diagram 6. Illustrerar antalet brott som utförts av ungdomar, 18 år och yngre, samt antalet gärningsmän, 18 år och yngre. 16 Enligt CAN: en individ som, någon gång i månaden eller oftare, vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddryck eller sex burkar folköl eller en halv halvflaska starksprit (18 cl). 15

17 Innan ovan diskussion utvecklas vidare skall antalet gärningsmän, som är 18 år eller yngre, kommenteras. Med hjälp av framställningen nedan kan det sägas att de senaste årens utveckling kring gärningsmannaantal är svagt ökande. Antal gärningsmän 18 år och yngre Antal tal Diagram 7. Antalet gärningsmän som är 18 år och yngre över tid, i Alingsås kommun. Absoluta tal. Återgår vi till antalet brott tycks dessa marginellt öka över tid, även om en entydig trend i ovan framställning inte kan identifieras. I nedan framställning tydliggörs utvecklingen. Med hjälp av denna kan det sägas att ungdomsbrotten i Alingsås kommun har ökat över tid. Ungdomsbrott Alingsås kommun Diagram 8. Ungdomsbrott i absoluta tal, över tid, Alingsås kommun. 16

18 Brottstyperna som de brottsaktiva ungdomarna utför redovisas enligt nedan. Mest frekvent utförda brottshandlingar är våldsrelaterade, som i relativa tal utgör 32 procent av samtliga begångna brottshandlingar. Utvalda brottstyper unga gm år 2010 Alingsås kommun Skadeg., klotter 13% Narkotika 12% Våld 32% Stöld 30% Hot ofred. 13% Diagram 9. Cirkeldiagram som påvisar utvalda brottstyper där gärningsman är 18 år eller yngre i Alingsås kommun. 5 Samverkansöverenskommelsen Samverkansöverenskommelsen är ett resultat av en metodutveckling genomförd av Sveriges kommuner och landsting, Rikspolisstyrelsen och det nationella Brottsförebyggande rådet. Alingsås kommun och polisen inom polisområde Älvsborg upprättade under 2010 en överenskommelse om att samverka utifrån några prioriterade samverkansområden. Syftet med samverkansöverenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Alingsås kommun och polisen inom polisområde Älvsborg, Polismyndigheten i Västra Götaland. Målsättningen med detta samarbete är att minska brottsligheten och öka tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen. I samverkansöverenskommelsen mellan Alingsås kommun och polisen i polisområde Älvsborg prioriteras följande samverkansområden: Utveckla och fördjupa samarbetet kring det geografiska området centrum Utveckla samarbetet kring ungdomar med riskbeteende och ungdomar generellt Gemensamt analysarbete och kunskapsuppbyggnad mellan kommunledningskontoret och polisen Runt dessa prioriterade samverkansområden uppsattes ett antal mål där kommunen har vissa utpekade åtgärdsområden, och polisen vissa utpekade åtgärdsområden, som kontinuerligt skall följas upp och eventuellt revideras. 17

19 6 Bakgrund och syfte 6.1 Bakgrund Inom PO Älvsborg har det mellan åren genomförts nio trygghetsundersökningar, vilkas resultat främst kommit att användas av personal verksamma med brottförebyggande arbete. Undersökningarna har även nyttjats av personal som återfinns inom polisiärt och kommunalt ledningsarbete. Trygghetsundersökningen tar stora ekonomiska resurser i anspråk, polisledningen har därför önskat en utvärdering som behandlar hur materialet från trygghetsundersökningarna har använts, och hur det skulle kunna användas i framtiden. Slutsatsen utifrån denna utvärdering 17 indikerar att trygghetsundersökningens resultat inte tillvaratagits på ett tillfredsställande vis. För att på ett mer fullgott vis ta vara på den information och kunskap som trygghetsundersökningen kan generera har det upprättats en centralt lokaliserad analysgrupp. Även lokala analysgrupper, på kommunnivå, har upprättats. Personerna som ingår i både den centrala analysgruppen och de lokala analysgrupperna är sakkunniga som handplockats från polisen, kommunerna samt en student från Göteborgs universitet Analysgrupperna Analysgrupperna är uppdelade i en central analysgrupp och tio lokala analysgrupper, en i varje kommun Centrala analysgruppen Den centrala analysgruppen utgörs av en brottsförebyggande kommissarie, en brottsanalytiker, en pensionerad polis med stor erfarenhet av hantering av polisdatabaser, samt en student som för närvarande studerar vid mastersprogrammet i offentlig förvaltning. Samma student har sedan tidigare erhållit en kandidatexamen inom samma akademiska område. Den centrala analysgruppens arbetsgång kommer att ordnas utefter följande princip. Trygghetsundersökningens resultat kommer att granskas på ett övergripande plan, respektive kommun för sig. Jämförelser med tidigare trygghetsundersökningar kommer att göras, och särskilt fokus riktas därefter kring resultat som utmärker sig, både i negativ och positiv bemärkelse. Information skall sedan inhämtas från polisens egna datasystem, relevanta lokala undersökningar, samt ytterligare externa databaser. Slutligen skall denna samlade information jämföras med uppgifter från trygghetsundersökningen. Övriga metodologiska spörsmål kommer att diskuteras i nästkommande metodavsnitt Lokala analysgruppen Lokala analysgruppen består av någon representant eller representanter från kommunen och den lokala polisen. Även hela, eller delar av, den centrala analysgruppen kommer att ingå i respektive kommuns lokala analysgrupp. Uppgiften som ålagts denna arbetsgrupp är främst av kompletterande karaktär, där dessa kan 17 Hellberg, S. (2010) Utvärdering av trygghetsmätningarna. 18

20 bidra med en lokalt förankrad problembild som kan verka vitaliserande för den centrala analysgruppens arbete. 6.2 Syfte Det övergripande syftet med polisverksamhet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. I arbetet mot detta övergripande mål skall Polismyndigheten i Västra Götaland utgå från ett medborgarperspektiv 18. Därför är polisens arbete beroende av information som rör medborgarnas syn på trygghet och även hur de upplever sin omgivning. En viktig komponent i att förvärva denna information kan vara trygghetsundersökningen, som kan delge medborgarnas syn på den egna upplevda tryggheten, synen på sitt närområde, samt de egna levnadsvillkoren 19. Inom ramen för föreliggande analysarbete kan följande konstateras. Analysarbetets syfte är att erhållna resultat från genomförd trygghetsundersökning skall handhas på ett i högre grad effektivare och mer kvalitativt sätt, och i slutändan underbygga djupgående och kompletta kommunspecifika analyser. Det handlar därmed om att dra nytta av den värdefulla kunskap som trygghetsundersökningen kan ge. Analysarbetet kan även komma att påverka de mellan respektive kommun och polis upprättade samverkansöverenskommelserna. 7 Metodologisk ram och datainsamling Inför föreliggande analytiska arbete har material inhämtats via: Trygghetsundersökningar, genomförda mellan CAN Mediearkivet polisens interna databaser, såsom RAR och STORM 20. Analysarbetet tar sin utgångspunkt i bearbetning av statistisk data, vilken hämtas från resultatet av den standardiserade trygghetsundersökningen. Detta tillvägagångssätt indikerar att analysarbetets metodologiska ramverk är av kvantitativ karaktär. Metodiken innebär att analysarbetet koncentreras kring mätbara indikatorer, vilket både möjliggör jämförelser över tid och mellan andra analytiska ramverk 21. Ett huvuddrag i föreliggande analysarbete är ett jämförande perspektiv, där observerade förändringar kring trygghetsundersökningens resultat särskilt skall granskas. Den statistiskt grundade analysen kommer även att kompletteras och förädlas med kvalitativt inhämtad information från de lokala analysgrupperna. Därav kan det analytiska arbetet sägas kombinera en kvantitativ grund med kompletterande kvalitativt underlag. Ett sådant förhållningssätt har flertalet fördelar. Bland annat kan olika aspekter av ett fenomen belysas, vilket verkar för att en mer djupgående analys kan genomföras 22. Samtidigt kan flera möjliga förklaringsvariabler bakom ett 18 Internetkälla: Gotaland/Polismyndigheten-i-Vastra-Gotaland/Mal/ 19 Hellberg, S. (2010), s. 15, Utvärdering av trygghetsmätningarna. 20 System for tasking and operational resource management är polisens IT-system för att hantera alla inkommande händelser. Alla uppdrag polisen får via 112, 11414, via polisstationerna eller initierade av den enskilde polismannen registreras i STORM. Detta gör att man i efterhand kan följa ett ärende, även om händelsen inte leder till en misstanke om brott. 21 Bryman, A. (2008), Social Research Methods 22 Ibid. 19

21 fenomen åskådliggöras, vilket potentiellt enkom kvantitativ data inte skulle kunna åstadkomma 23. När statistiska analyser används är en vanligt förekommande frågeställning huruvida en förändring är signifikant, det vill säga statistiskt säkerställd. Den centrala analysgruppen har i denna fråga beslutat att i största möjliga mån endast redovisa resultat som är statistiskt säkerställda, vilket mer konkret innebär att resultat som redovisas är statistiskt säkerställt, om inget annat anges. I de fall då den centrala analysgruppen presenterar resultat som inte kan anses vara statistiskt säkerställt kommer detta att framställas tydligt och direkt. Den centrala analysgruppen vill även uppmärksamma läsaren på föreliggande analysrapports bruk och innebörd av problem, stort problem, och litet problem. I de fall där analysgruppen använder problem innebär detta att trygghetsundersökningens alternativ stort problem och litet problem har summerats. Detta med syfte att skapa en heltäckande bild av i vilken utsträckning som respondenterna anser ett område eller en händelse vara problematiskt. Så vidare inget annat anges, och analysgruppens framställan eller diskussion rör problem, så är det ovan resonemang som gör sig gällande. Är det så att stort problem eller litet problem står i centrum för en diskussion refererar dessa enkom till respektive svarsalternativ i trygghetsundersökningen. Totalt gjordes postala utskick till målpopulationen som bestod av personer i åldrarna år, boende i kommunerna inom polisområde Älvsborg, Västra Götaland. Svarsfrekvensen uppgår totalt till 71 procent, och i Alingsås kommun uppgår svarsfrekvensen till 75 procent. Antal nedbrytningar i Alingsås kommun uppgår till 6 stycken. Dessa är Innerstad, Östlyckan Brogården, Noltorp - Kvarnbacken, Stockslycke Ängabo, Bjärke (Norra), samt Hemsjö Ingared. Inom varje nedbrytning har det genomförts ett obundet slumpmässigt urval om 300 personer, vilket innebar att trygghetsundersökningen i Alingsås kommuns fall riktade sig till 1800 personer. De n-tal som presenteras i samband med diagramframställan av relativa tal baseras på en viktberäkning. Denna har gjorts för att förhindra eventuella skevheter i den insamlade datan jämfört mot populationen, och utan dessa vikter riskerar undersökningsresultat att bli helt missvisande. I Alingsås kommuns fall innebär detta att den ovägda basen uppgår till 1344 personer, samtidigt som den vägda uppgår till 1419 personer. Vidare baseras de presenterade n-talen på antalet individer som svarat på den enskilda frågan, den så kallade nettobasen. 23 Bryman, A. (2008), Social Research Methods. 20

22 Referenser Bryman, A. (2008), Social Research Methods Oxford: Oxford university press. Björkas, M. ( ), Alingsås blir allt skräpigare, Alingsås Tidning, s. 4. CAN (2010) CAN Uppdragsundersökning 25 Drogvanor i årskurs 9, Södra Älvsborg, Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Estrada, F. & Flyghed, J. (Red.) (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur. Hellberg, S. (2010), Utvärdering av trygghetsundersökningarna. Borås: Polismyndigheten i Västra Götaland; polisområde Älvsborg. MIND Researtch AB (2011) Trygghetsundersökningen i polisområde Älvsborg, Västra Götaland, Stockholm: MIND research AB. Sarnecki, J. (2009), Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur Övriga referenser Internetkälla: Gotaland/Polismyndigheten-i-Vastra-Gotaland/Mal/ 21